Med anledning av propositionen 1977/78:57 om riktlinjer i den fysiska riksplaneringen för vattendrag i norra Svealand och Norrland jämte motioner
CU 1977/78:9
Civilutskottets betänkande 1977/78:9
med anledning av propositionen 1977/78:57 om riktlinjer i den fysiska riksplaneringen för vattendrag i norra Svealand och Norrland jämte motioner
Propositionen
I propositionen 1977/78:57 föreslås riksdagen godkänna de i regeringsprotokollet förordade riktlinjerna för utnyttjande av vattendragen i norra Svealand och Norrland.
I propositionen anges vilka vattendrag i norra Svealand och Norrland som bör undantas från fortsatt vattenkraftsutbyggnad. Det gäller de outbyggda huvudälvarna Torne älv. Kalix älv, Piteälven och Vindelälven, vissa av de s. k. skogsälvarna samt även en rad outbyggda älvsträckor i älvar som i övrigt redan har byggts ut. När det gäller Piteälven och Vindelälven framhålls emellertid att det bör utredas om en viss överledning av vatten till redan utbyggda älvar kan ske utan att avsevärt skada bevarandeintressen. Det föreslås i propositionen att som en riktlinje i den fysiska riksplaneringen skall gälla att vattenkraftsutbyggnader inte bör medges i de vattendrag som f. n. föreslås undantagna från vattenkraftsutbyggnad. I propositionen påpekas också att man inte kan utgå från att alla utbyggnadsprojekt i de områden som inte omfattas av riktlinjerna kommer att tillåtas efter prövning i vanlig ordning enligt vattenlagens bestämmelser.
Förslagen i propositionen utgör en direkt uppföljning av dels de riktlinjer för hushållning med mark och vatten som riksdagen beslöt om år 1972, dels de riktlinjer om energipolitiken som riksdagen beslöt om år 1975.
De regler för prövning av byggande i vatten som föreskrivs i vattenlagen bedöms ge erforderliga möjligheter för regeringen att se till att riktlinjerna efterlevs. Någon ny eller förändrad lagstiftning föreslås inte.
I propositionen anförs att det nu lämnade förslaget ger regeringen handlingsfrihet att i samband med kommande förslag till riktlinjer för energipolitiken på nytt pröva vattenkraftens roll i energiförsörjningen.
Motionerna
Utskottet behandlar i detta sammanhang de med anledning av propositionen väckta motionerna 1977/78:
117 av Svea Wiklund m. fl. (c, fp) vari hemställs att riksdagen beslutar att hos regeringen anhålla om att Bureälven får prövas för utbyggnad med s. k. minikraftverk,
1 Riksdagen 1977/78. 19 sami. Nr 9
CU 1977/78:9
165 av Georg Andersson m. fl. (s) vari föreslås att riksdagen beslutar uttala att den utredning om överledningar av Piteälvens, Laisälvens och Vindelälvens vatten till Skellefte- resp. Umeälven som regeringen skall tillsätta även bör utreda förutsättningarna för en partiell utbyggnad av Vindelälven,
166 av Björn Eliasson m. fl. (c) vari hemställs att riksdagen uttalar att exploatering av Helgumsjön ej är tillåtlig med hänsyn till de stora naturvärdena,
167 av Stina Eliasson (c) vari hemställs att riksdagen beslutar att i samband med behandlingen av propositionen 1977/78:57 ge regeringen till känna vad som i motionen anförts beträffande bl. a. forssträckorna Långan och Härjeån,
168 av Carl-Wilhelm Lothigius (m) vari hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att Söl vbackaströmmarna bör undantas från vattenkraftsutbyggnad,
169 av Magnus Persson (s) vari föreslås att riksdagen godkänner att i Klarälven även sträckan mellan Kärrbackstrand och Höljes undantas från vattenkraftsutbyggnad,
170 av Rolf Sellgren m. fl. (fp) vari hemställs att riksdagen beslutar
1. att Granboforsen flyttas upp i klass 3 i den slutliga rangordningen, samt
2. att frågan om Granboforsens utnyttjande för kraftändamål uppskjuts i avvaktan på en grundlig undersökning av dess storväxta örings genetiska härstamning,
171 av Rolf Sellgren m. fl. (fp, c) vari hemställs att riksdagen uttalar att även Sölvbacka intages i förteckningen över de älvar och älvsträckor som f. n. skall undantas från utbyggnad.
172 av Håkan Winberg (m) vari hemställs att riksdagen ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utbyggnad av Långseleån-Rörströmsälven,
180 av Tore Claeson m. fl. (vpk) vari hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att Strängsforsen i Klarälven skall undantas från utbyggnad,
181 av Tore Claeson m. fl. (vpk) vari hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att Sölvbackaströmmarna i Ljungan skall undantas från utbyggnad,
182 av Lars-Ove Hagberg m. fl. (vpk) vari föreslås att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att projekten Kvarnholsforsen, Fänforsen och Djurforsen i Västerdalälven skall undantas från utbyggnad,
183 av Bertil Måbrink m. fl. (vpk) vari hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att nedre Långan (Långforsen-Litsnäset) i Indalsälvens vattensystem skall undantas från utbyggnad,
CU 1977/78:9
184 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att från utbyggnad undantas - utöver vad som angivits i propositionen - även de i motionen upptagna objekten,
194 av Olof Palme m. fl. (s) vari föreslås att riksdagen - i avvaktan på ett ställningstagande i anslutning till beslut om den framtida energipolitiken - godkänner de riktlinjer för vattenkraftsutbyggnaden som förordas i motionen.
Motionen innebär sammanfattningsvis följande ställningstaganden att riksdagen bör ta ställning till riktlinjerna i den fysiska riksplaneringen för utnyttjandet av vattendragen först i samband med ställningstagandet till den framtida energipolitiken, att en utgångspunkt därvid bör vara ett starkt hävdande av bevarandeintressena, att en vattenkraftsutbyggnad av etapp I i Kalixälven redan nu får prövas i syfte att möjliggöra ett beslut i frågan i direkt anslutning till 1978 års energipolitiska ställningstagande samt att tillstånd bör ges för sådana projekt, som har stor betydelse från sysselsättningssynpunkt men där bevarandeintresset inte bedömts vara så betydande att en utbyggnad bör förhindras.
Utskottet
Behandlings/råga
Förslaget i propositionen att riksdagen skall godkänna förordade riktlinjer för utnyttjande av vattendragen i norra Svealand och Norrland får till en början ställas mot förslaget i motionen 1977/78:194 (s) om att riksdagen först senare bör ta ställning till propositionsförslagets konkreta innehåll. Motionsförslaget kombineras med förslagen att riksdagen nu skulle medge slutlig tillståndsprövning av dels etapp I i Kalixälven, dels vissa projekt med stor betydelse från sysselsättningssynpunkt. Kravet på ett senare ställningstagande i huvudfrågan förs sålunda fram under förutsättning av att riksdagen godkänner de sistnämnda förslagen.
Redan motionärernas krav att riksdagen skulle medge slutlig tillståndsprövning beträffande delar av Kalixälven lägger - på grund av kopplingen mellan förslagen - enligt utskottets mening hinder för överväganden om att skjuta upp behandlingen av propositionsförslaget. Riksdagens tidigare beslut att bevara Kalixälven outbyggd bör stå fast. Till det sagda kommer att riksdagen tidigare (CU 1975:28) enhälligt framställt en begäran om att riktlinjer för vattenkraftsutbyggnad skulle prövas före ett aviserat energipolitiskt beslut. Förslaget i propositionen innebär att denna begäran efterkommits. Också nu framstår en sådan ordning som väsentlig för att skapa klarhet för den fortsatta planeringen och projekteringen och därmed också ge förutsättningar för en bättre arbetsmarknadsmässig planering. Utskottet föreslår sålunda att riksdagen avslår motionen 1977/78:194 (s) och nu sakbehandlar regeringsförslaget och övriga motioner.
1* Riksdagen 1977/78. 19 sami. Nr 9
CU 1977/78:9
4 Allmänna överväganden
Det i propositionen framlagda förslaget till riktlinjer innebär att en ny teknik valts för att uttrycka statsmakternas intentioner. De gällande riktlinjerna innebär att uttalanden gjorts som hindrat en slutlig tillåtlighetsprövning av vissa utbyggnadsprojekt. De nu framlagda riktlinjerna-avsedda att utgöra underlag för regeringens handläggning av vattenkraftsfrågorna fram till mitten av åttiotalet - innebär däremot att vissa älvsträckor eller områden bör undantas från utbyggnad. Enligt utskottets mening har denna nya beslutsteknik uppenbara förtjänster och klargör på ett bättre sätt sambandet mellan dessa och andra riktlinjer för den fysiska riksplaneringen.
Denna nya utformning av statsmakternas beslut medför emellertid också att riktlinjerna allmänt sett kommer att träffa alla typer av vattenkraftsutbyggnad inom de angivna områdena - områden som torde avsetts täcka respektive älvsträckor och deras direkt anslutande nederbördsområden.
Riktlinjernas angivna syfte är att de skall utgöra underlag för regeringens handläggning av vattenkraftfrågorna. Denna handläggning möjliggörs genom att regeringen genom ändring i vattenlagen (VL)(prop. 1971:106, JuU 1971:13) tillagts rätt att pröva tillåtligheten av en aktualiserad utbyggnad. Regeringen kan genom förordnande beträffande vissa slag av företag i vatten eller genom individuella förbehållsbeslut tillföra sig den eljest på domstolarna vilande prövningsrätten. En gemensam förutsättning för att regeringen skall kunna utöva denna rätt är att företaget är ”av betydande omfattning eller ingripande beskaffenhet”. Eftersom tillåtlighetsreglerna i VL är oförändrade kommer sålunda de förordade riktlinjerna att avse dessa typer av företag inom angivna områden.
Grunderna för regeringens prövning anges i VL. Regeringen har att pröva, förutom om hinder mot företaget möter enligt de för domstolarnas prövning gällande tillåtlighetsreglerna i VL, huruvida hinder mot företaget möter från ”allmänna planeringssynpunkter”. Ett riksdagsbeslut av här förordad typ får anses innebära att riksdagen inom vissa älvsträckor och områden funnit hinder möta mot angivna typer av företag från dessa allmänna planeringssynpunkter och att denna bedömning avses utgöra underlag för regeringens beslut. Enligt en dispensregel kan emellertid regeringen lämna medgivande till ett företag trots en sådan bedömning om den finnér att företaget är ”av synnerlig betydelse från allmän synpunkt”. Denna befogenhet är dock avsedd att utnyttjas endast då mycket starka skäl talar för att ett vattenbyggnadsföretag bör tillåtas (JuU 1971:13 s. 81).
I propositionen (s. 90) framhålls dock att ett riksdagens beslut att undanta älvsträckor från utbyggnad inte bör innebära att smärre åtgärder som hänför sig t. ex. till redan företagen reglering helt skall förhindras. Detta får anses medföra att tillåtligheten av ersättningsbyggnader samt ombyggnader och effektiviseringar i redan befintliga kraftverk under angivna förutsättningar skall kunna prövas av regeringen utan hinder av att åtgärden berör ett undantaget område. Utskottet har ingen erinran mot denna precisering som i
CU 1977/78:9
flera fall kan visa sig praktiskt betydelsefull.
Det bör betonas att riktlinjernas geografiska avgränsning självfallet inte minskar den befogenhet som regeringen har enligt VL att tillföra sig prövningsrätten beträffande projekt av betydande omfattning eller ingripande beskaffenhet även utanför de av riksdagen angivna områdena.
I propositionen framhålls (s. 92) att regeringen kommer att tillmäta invändningar från berörda kommuner mot ett visst utbyggnadsprojekt stor betydelse vid tillåtlighetsprövningen. Uttalandet måste, bortsett från ev. dispensfall, avse angivna ty per a v företag utanför de av riksdagen undantagna områdena. Regeringen har emellertid här att träffa avgöranden utan stöd av riksdagens uttalanden. Det anförda, vilket skulle kunna uppfattas som en ny bevisregel, torde inte få anses vara en riktlinje avsedd att godkännas av riksdagen.
När det gäller företag där den slutliga tillåtlighetsprövningen sker hos domstol gäller endast tillåtlighetsreglerna i VL. När i propositionen (s. 92 n) föreslås en handlingslinje beträffande vilka typer av utbyggnad som bör eftersträvas påverkar denna självfallet inte dessa tillåtlighetsregler. Uttalandet torde inte ha avsetts ha karaktär av riktlinjer som riksdagen i detta sammanhang skall godkänna. Inriktningen av den statliga utbyggnaden får som hittills prövas i samband med investeringsplaner m. m. och då efter näringsutskottets beredning.
Riksdagen uttalade år 1975 (NU 1975:30) att frågan om i vilken utsträckning det är möjligt att i energibalanserna räkna med ytterligare tillskott av vattenkraft bestäms väsentligen genom den fysiska riksplaneringen. Riksdagen godtog, trots viss osäkerhet, dock att det skulle vara möjligt att fram till år 1985 öka årsproduktionen av vattenkraft med 5 TWh. I propositionen anges nu att inte heller de föreslagna riktlinjerna medger att detta mål nås. Enligt vad vattenfallsverket uppgett kan tillskottet fram till år 1985 beräknas till ca 2,5 TWh/år.
Utskottet noterar att föreliggande förslag till riktlinjer inte direkt belyser vilken utbyggnad som anses genomförbar under överblickbar planeringstid. Enligt utskottets mening skulle en sådan om än översiktlig redovisning vara av värde vid fortsatta eventuella bedömningar av dessa frågor.
Riktlinjerna
Regeringens förslag innebär att från utbyggnad bör undantas dels de fyra outbyggda huvudälvarna Torne älv, Kalix älv, Pite älv och Vindelälven samt de älvar och älvsträckor som anges i propositionen (s. 92). De sålunda angivna älvarna och älvsträckorna avses täcka undantagens omfattning såväl inom som utom de obrutna fjällområdena.
Förslaget i motionen 1977/78:194 (s) om att etapp 1 i Kalixälven skulle kunna tillåtlighetsprövas utan hinder av riksdagens riktlinjer har behandlats ovan med hänsyn till att det kopplats till förslaget att gällande riktlinjer i övrigt i huvudsak inte skall ändras.
CU 1977/78:9
6 Motionsförslagen i fråga om särskilt angivna älvsträckor m. m. innefattar i huvudsak krav på att ytterligare områden skall undantas från utbyggnad. I vissa motioner föreslås dock att undantagen skall inskränkas. Sålunda föreslås i motionen 1977/78:172 (m) att det i propositionen förordade undantaget för sträckan Långseleån-Rörströmsälven endast bör medges beträffande Långseleån. Syftet är att möjliggöra genomförande av Hocksjöprojektet som enligt utredningsmannen skulle medföra en överdämning av ca 35 km2 med skador främst på skogsbruket och det vetenskapliga naturvårdsintresset. Anläggningen skulle kunna producera ca 80 GWh/år och bedömdes av utredningsmannen som kraftekonomiskt mycket förmånligt. Projktet har tillsammans med övriga delar av älven placerats i klass 2. Remissutfallet refereras i korthet i propositionen (s. 139-140). Med hänsyn emellertid till syftet att skapa ett sammanhängande i stort opåverkat område har utskottet inte ansett sig böra tillstyrka motionsförslaget.
Vidare har i motionen 1977/78:117 (c) föreslagits att riktlinjerna inte skall innebära hinder för att Bureälven byggs ut med minikraftverk.
I de allmänna övervägandena ovan har utskottet noterat att riktlinjerna avser prövning av företag som är av betydande omfattning eller ingripande beskaffenhet. 1 den mån de av motionärerna förordade utbyggnaderna inte bedöms som ingripande är sålunda motionärernas syfte tillgodosett. Något riksdagens ytterligare uttalande behövs inte.
För Klarälven innebär regeringsförslaget att sträckan mellan Kärrbackstrand och Edebäck inte byggs ut. I motionen 1977/78:169 (s), 180 (vpk) och 184(vpk) förs fram yrkanden som samtliga torde innebära att den undantagna älvsträckan bör förlängas upp till Höljes så att därmed en utbyggnad av Strängsforsen inte blir möjlig.
Utskottet delar meningen att det förebragts goda skäl för en vidgning av det outbyggda KJarälvsområdet enligt motionsförslaget. Utredningsmannens bedömning och remissutfallet redovisas i propositionen (s. 177-179). De grundläggande intressena tillgodoses emellertid i väsentlig omfattning av regeringsförslaget. Utskottet ansluter sig därför till den avvägning som bostadsministern gjort och avstyrker motionsförslagen.
I motionen 1977/78:167 (c) föreslås riksdagen beträffande de enligt propositionen inte undantagna sträckorna Härjeän (Ljusnan) och Långan (Indalsälven) ge regeringen till känna vissa synpunkter i tillåtlighetsfrågan i den mån den kommer under regeringens prövning. Beträffande projektet Härjeåsjön och nedre Långan (projektet Långforsen-Litsnäset) förs yrkanden om vidgning av undantaget fram i motionen 1977/78:184 (vpk). Motsvarande förslag beträffande nedre Långan tas också upp i motionen 1977/78:183 (vpk).
Enligt utskottets mening bör riktlinjerna inte kombineras med särskilda uttalanden beträffande regeringens eventuella bedömning av vissa projekt, som inte undantagits från slutlig tillståndsprövning. Motionen 1977/78:167 (c) kan därför inte tillstyrkas.
Utskottet har inte heller kommit till annan bedömning än den i proposi -
CU 1977/78:9
tionen redovisade beträffande utbyggnader som berör Härjeåsjön eller nedre Långan. Motionerna 1977/78:183 (vpk) och 184 (vpk) avstyrks i motsvarande delar.
När det gäller Solebacka i Ljungan har i motionerna 1977/78:168 (m), 171 (fp, c), 181 (vpk) och 184 (vpk) föreslagits att älvsträckan av riksdagen undantas från utbyggnad.
Utredarens bedömning och remissutfallet refereras i propositionen (s. 158-159). Vattendomstolen har i yttrande i det hos regeringen anhängiga tillståndsärendet ansett att hinder möter mot det nu begärda företaget enligt tillåtlighetsreglerna i VL. Företaget ansågs av vattendomstolen förorsaka sådan bestående ändring av naturförhållandena, varigenom betydandeförlust från naturskyddssynpunkt är att befara. Regeringen har att pröva företaget också enligt dessa tillåtlighetsregler. Utskottet har emellertid inte funnit anledning förorda att riksdagen anger att företaget faller inom område där allmänna planeringssynpunkter som sådana skulle utgöra hinder För tillstånd. Detta innebär självfallet inte att riksdagen därmed berört bedömningarna enligt VL:s tillåtlighetsregler. Dessa frågor bör prövas av regeringen i vanlig ordning. Utskottet anser sig sålunda inte böra tillstyrka motionsförslagen.
Beträffande Granboforsen (Indalsälven) har väckts förslag i motionen 1977/ 78:170(fp)att forsen flyttas upp till klass 3 i den slutliga rangordningen och att utbyggnadsfrågan skjuts upp i avvaktan på viss undersökning beträffande fisket. Vidare föreslås i motionen 1977/78:184 (vpk) att älvsträckan undantas från utbyggnad.
De klassningar som gjorts av vissa undersökta projekt redovisar resp. utredares bedömningar. Riksdagen kan inte ändra dessa genom beslut. Frågan om behovet av ytterligare undersökningar beträffande visst projekt bör inte heller bedömas av riksdagen utan får i mån av möjlighet tas upp i vattenmålet. Utskottet avstyrker därför motionen 1977/78:170 (fp).
Utskottet har inte heller funnit anledning frångå regeringens bedömning beträffande Granboforsen. Även motionen 1977/78:184 (vpk) avstyrks sålunda i denna del.
Helgumsjön föreslås undantas från utbyggnad genom motionerna 1977/ 78:166 (c) och 184 (vpk). Enligt utskottets mening bör de i propositionen förordade riktlinjerna inte frångås på denna punkt.
Motionerna 1977/78:182 (vpk) och 184 (vpk) innefattar vidare förslag om att från utbyggnad undantas Kvarnholsforsen-Fänforsen och Djurforsen (Dalälven), Havern-Kölsillre (Ljungan), Edsoxforsen och Ammeråns överledning till Gesunden (Indalsälven), övre Åseleälven och Storån fr. o. m. Klumpvattnet (Ångermanälven), Gide älv, Klippen (Ume älv), Rickleän, Sädvajaure och Bergnäs-Slagnäs samt Petikån, Karsbacken (Skellefte älv), Åby älv och Råne älv.
Vad som anförts i motionerna i dessa delar har inte gett utskottet anledning att frångå den i propositionen redovisade bedömningen. Motionerna avstyrks
CU 1977/78:9
sålunda i berörda delar.
Det bör enligt utskottets mening strykas under att det förhållandet att ett företag inte faller inom undantagen älvsträcka självfallet inte innebär att tillstånd till utbyggnad skall lämnas. Tillåtligheten kommer ändock att prövas av domstol eller av regeringen.
Vissa utredningar m. m.
Bostadsministern aviserar en skyndsam utredning om kraftnyttan och skadeverkningarna av överledning av vatten från Piteälven resp. Laisälven till Skellefteälven och från Vindelälven till Umeälven. I motionen 1977/78:165 (s) föreslås denna utredning omfatta också förutsättningarna för en partiell utbyggnad av Vindelälven.
Vad i propositionen anförts har inte föranlett någon erinran från utskottets sida. Utskottet har däremot inte funnit skäl för att utredningen direkt skall inriktas på att undersöka möjligheterna till mindre regleringar i Vindelälven. Beslutet om att Vindelälven inte bör byggas ut står fast och har inte heller föreslagits ändrat. Motionen avstyrks därför.
Ytterligare utredningsinsatser m. m. aviseras också beträffande skadeförebyggande åtgärder i Västerdalälven. Genom propositionen har Hällaprojektet kommit att ingå bland undantagna älvsträckor. Vad som anförts har inte gett anledning till erinran eller särskilt uttalande.
Utskottet vill i detta sammanhang också fasta uppmärksamheten på att fortsatta regleringar kan leda till att äldre kraftanläggningar raseras. Dessa kan i vissa fall representera kulturhistoriskt intressanta minnen från en tidig utbyggnadsepok. Enligt utskottets mening bör frågan om ett eventuellt bevarande av vissa objekt genom åtgärder i anslutning till utbyggnad uppmärksammas i lämpligt sammanhang. Dessa frågor torde dock falla under riksantikvarieämbetets ansvar och sålunda utanför civilutskottets beredningsområde.
Utskottets hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande behandlingen av regeringens förslag, m. m., att riksdagen avslår motionen 1977/78:194,
2. beträffande de fyra outbyggda huvudälvarna att riksdagen godkänner vad i regeringsprotokollet förordats,
3. beträffande Rörströmsälven att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionen 1977/78:172 godkänner vad i regeringsprotokollet förordats,
4. beträffande viss utbyggnad av Bureälven att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionen 1977/ 78:117 godkänner vad i regeringsprotokollet förordats,
CU 1977/78:9
5. beträffande älvsträckan Kärrbackstrand-Höljes (Strängsforsen) att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionerna 1977/78:169 och 180 samt 184 i motsvarande del godkänner vad i regeringsprotokollet förordats,
6. beträffande Härjeån och Långan att riksdagen
a. avslår motionen 1977/78:167,
b. med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionerna 1977/78:183 samt 184 i motsvarande del godkännervad i regeringsprotokollet förordats,
7. beträffande Sölvbackaströmmarna att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionerna 1977/78:168, 171 och 181 samt 184 i motsvarande del godkänner vad i regeringsprotokollet förordats,
8. beträffande Granboforsen att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionerna 1977/78:170 samt 184 i motsvarande del godkänner vad i regeringsprotokollet förordats,
9. beträffande Helgumsjön att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionerna 1977/78:166 samt 184 i motsvarande del godkänner vad i regeringsprotokollet förordats,
10. beträffande Kvarnholsforsen-Fänforsen, Djurforsen, HavernKölsillre, Edsoxforsen, Ammeråns överledning, övre Åseleälven, Storån, Gide älv, Klippen, Rickleån, Sädvajaure, BergnäsSlagnäs, Petikån, Kärsbäcken, Åby älv och Råne älv att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionerna 1977/78:182 och 184 i vad de inte behandlats ovan godkänner vad i regeringsprotokollet förordats,
11. beträffande utredning om vissa överledningar, m. m., att riksdagen avslår motionen 1977/78:165,
12. beträffande älvsträckor och områden i övrigt att riksdagen godkänner vad i regeringsprotokollet förordats.
Stockholm den 8 december 1977
På civilutskottets vägnar
KJELL A. MATTSSON
Närvarande: Kjell A. Mattsson (c), Per Bergman (s), Georg Danell (m), Oskar Lindkvist (s), Sven Eric Åkerfeldt (c), Lars Henrikson (s), Karl-Erik Strömberg (fp), Thure Jadestig (s), Anna Eliasson (c), Maj-Lis Landberg (s), Birgitta Dahl (s), Kerstin Andersson i Hjärtum (c), Magnus Persson (s), Eric Hägelmark (fp) och Rolf Dahlberg (m).
CU 1977/78:9
10 Reservationer
1. Behandlingsfråga m. m.1
Per Bergman, Oskar Lindkvist, Lars Henrikson, Thure Jadestig, Maj-Lis Landberg, Birgitta Dahl och Magnus Persson (alla s) har ansett
dels att utskottets yttrande bort lyda:
I motionen 1977/78:194 (s) föreslås att riksdagen nu inte tar ställning till de i propositionen förordade nya riktlinjerna för vattenkraftsutbyggnad. Motionärerna hänvisar till bostadsministerns uttalande att det nu lämnade förslaget ger regeringen handlingsfrihet att i samband med kommande förslag till riktlinjer för energipolitiken på nytt pröva vattenkraftens roll däri. Detta uttalandes centrala innebörd har betonats av utskottet, som i betänkandets recitdel (s. 1) beslutat komplettera den i propositionen lämnade sammanfattningen av dess huvudsakliga innehåll med ett återupprepande av detta uttalande. En sådan förnyad prövning blir också enligt utskottets mening nödvändig eftersom ett beslut nu måste fattas mot bakgrund av synnerligen osäkra uppgifter om regeringens energipolitiska intentioner. Utskottet delar sålunda meningen att ett långsiktigt beslut bör fattas i anslutning till de förslag om energipolitiken som aviserats föreläggas riksdagen år 1978.
Med det i propositionen sålunda förordade korta perspektivet är det också följdriktigt att vissa älvar och älvsträckor endast ”f. n.” undantas från utbyggnad. Ett övergripande beslut som endast får karaktär av kortlivat provisorium är i praktiken meningslöst och olämpligt.
Vidare föreslås i motionen att riksdagen nu medger att undantaget från slutlig tillståndsprövning beträffande etapp 1 i Kalixälven hävs. Därmed markeras också en utgångspunkt för ett kommande beslut - det är ur miljösynpunkt bättre att tillåta ett fåtal ingrepp i större älvar med god kraftnytta än att söka tillgodose önskemålen om en ökad elproduktion genom ett stort antal ingrepp i mindre vattendrag. Förslaget innebär också att nuvarande riktlinjer för Kalixälven inte skall hindra ett fortsatt arbete med sådana fältundersökningar i älvsträckan som behövs för en ansökan om tillstånd. Sådana undersökningar är såväl beträffande Kalixälven som i vissa andra fall synnerligen nödvändiga för att få fram kompletterande bedömningsunderlag och därmed ge statsmakterna en verklig handlingsberedskap i en akut valsituation. En ansökan i fråga om Kalixälven kräver ytterligare arbete i 1-1,5 år, och ett slutligt bifall kan knappast komma i sådan tid att arbetena kan börja tidigare än om 4-5 år. Utskottet tillstyrker förslaget.
Förslaget i motionen innebär också att de gällande riktlinjerna modifieras s^att regeringen får möjlighet att genast tillståndspröva aktuella ansökningar om utbyggnad av älvar, där de motstående intressena inte tillhör de högst värderade, men där arbetena har stor betydelse från sysselsättningssynpunkt.
1 Vid bifall till reservationen förfaller utskottets hemställan under 2-12.
CU 1977/78:9
11 Sorn exempel anges projekten i övre Åseleälven, som är direkt klara för prövning. Utskottet ställer sig helt bakom detta förslag och förutsätter att regeringen skyndsamt fattar beslut i nu inneliggande tillståndsärenden med utgångspunkt i sålunda ändrade riktlinjer.
Det förhållandet att förslag samtidigt lagts om riktlinjer för obrutna fjällområden har föranlett utskottet att tillstyrka att de i propositionen angivna älvar och älvsträckor som ligger inom dessa områden undantas från utbyggnad i den mån detta inte följer av redan gällande riktlinjer.
Propositionen i övriga delar liksom övriga motioner avstyrks med hänvisning till det anförda.
Ett bifall till vad utskottet sålunda förordat innebär bl. a. att Strängsforsen och Sölvbackaströmmarna liksom flera andra älvsträckor fortfarande undantas från vattenkraftsutbyggnad.
dels utskottet bort hemställa
(1). att riksdagen med anledning av regeringens förslag, med bifall till motionen 1977/78:194 samt med avslag på motionerna 1977/78:117,165,166,167,168,169,170,171,172,180,181,182, 183 och 184 godkänner de ändringar i gällande riktlinjer för vattenkraftsutbyggnad som utskottet förordat,
2. Strängsforsen
Magnus Persson (s) har - under förutsättning av bifall till utskottets hemställan under 1 - ansett att
dels den del av utskottets yttrande på s. 6 som börjar ”Utskottet delar” och slutar ”avstyrker motionsförslagen” bort lyda:
Enligt utskottets mening representerar Strängsforsen liksom övre Klarälven viktiga bevarandevärden. Denna älvsträcka som helhet har ett växande intresse från rekreationssynpunkt. Den är den enda kvarvarande reproduktionslokalen på svensk sida för Klarälvslaxen. Utredningsmannen har funnit att dessa skäl talar för att älvsträckan bedöms i ett sammanhang. Det måste enligt utskottets mening vara uppenbart olämpligt att sträckan vid Strängsforsen nu öppnats för prövning, uppenbarligen efter en politisk kompromiss.
Anförda skäl och ett synnerligen gediget utredningsmaterial talar liksom kraftiga opinioner för att också älvsträckan upp till Höljes bevaras. Bl. a. har vid ett opinionsmöte i Kärrbackstrand i december 1977 uttalats att Strängsforsen bör undantas från utbyggnad.
dels utskottet under 6 bort hemställa
6. beträffande älvsträckan Kärrbackstrand-Höljes (Strängsforsen) att riksdagen med avslag på regeringens förslag samt med bifall till motionerna 1977/78:169 och 180 samt 184 i motsvarande del godkänner vad utskottet förordat,
CU 1977/78:9
12 Bilaga
Älvsträckor och projekt
På grundval av underlagsmaterial från dem som företräder utbyggnadsintressena resp. bevarandeintressena har utredningarna om vattenkraftsutbyggnad (SOU 1974:22 och SOU 1976:28) genom en rangordning sökt ange vilka älvsträckor som vid ytterligare vattenkraftsutbyggnad i första hand bör komma i fråga och vilka älvsträckor som är minst lämpade för utbyggnad. Härvid har man först bedömt älvsträckornas värde från bevarandesynpunkt. Det som i möjligaste mån har värderats är sådana egenskaper hos älven och dess närmaste omgivning som skulle kunna påverkas vid en utbyggnad. Därefter har bevarandevärderingen ställts mot en motsvarande rangordning av utbyggnadsprojekten efter deras värde från kraftekonomisk synpunkt. Dessa båda rangordningar har vägts samman till en slutlig rangordning. I den högsta klassen i den slutliga rangordningen - klass 4 - ingår älvsträckor med mycket stora be varande värden. I den lägsta klassen - klass 1 - ingår älvsträckor där en utbyggnad skulle beröra små eller måttliga bevarandevärden. Sistnämnda älvsträckor är i regel starkt påverkade av tidigare vattenkraftsutbyggnad. I en särskild klass 0 återfinns om- och tillbyggnadsprojekt i befintliga kraftstationer som inte har undersökts närmare av utredningarna.
Det av utskottet tillstyrkta förslaget i propositionen innebär att från utbyggnad f. n. undantas dels de fyra outbyggda huvudälvama, dels följande älvar och älvsträckor:
I Klarälven Sträckan mellan Kärrbackstrand och Edebäck
I Dalälven Västerdalälven uppströms Hummelforsen, Österdal älven
uppströms Trängslet samt sträckan mellan Näs och Hedesundafjärdama I Ljusnan Sträckan mellan Hede och Svegsjön (Härjedalsljusnan)
och sträckan mellan Laforsen och Arbråsjöama (Mellanljusnan) I
Indalsälven Åreälven, Ammerån ovan Överammer, Storån—
Dammån samt Hårkan uppströms Hotagen I Ångermanälven Lejarälven, Storån uppströms Klumpvattnet, Långseleån-Rörströmsälven, Saxån, Ransarån uppströms Ransaren samt Vojmån uppströms Vojmsjön
Vapstälven Moälven Lögde älv Öre älv
I Umeälven Tärnaån och Girjesån, Juktån uppströms Fjosokken
samt Tärnaforsen mellan Laisan och Gäutan
CU 1977/78:9
13 Bure älv
1 Skellefteälven Källflödena uppströms Sädvajaure resp. Rebnisjaure
Byske älv
1 Lule älv Stora Lule älv uppströms Akkajaure, Lilla Lule älv
uppströms Skalka och Tjaktjajaure samt Pärlälven I Råne älv Rörån-Livas älv
På grundval av uppgifter från bostadsdepartementet anges i följande tabeller av propositionen och utskottsbetänkandet berörda älvsträckor med uppgift om utredda projekt.
Tabell 1. Älvsträckor och projekt (enligt SOU 1974:22 och SOU 1976:28) inom områden som enligt propositionen och betänkandet f. n. undantas från vattenkraftsutbyggnad
Älvsträcka/projekt Tillskott Slutlig
GWh/år klass
KLARÄLVEN:
Klarabro
3b
DALÄLVEN: Västerdalälven uppströms
Hummelforsen
-
Hälla
4 Malungsfors I
1 Malungsfors Il-Äppelbo
3b
Österdalälven uppströms
Trängslet
-
-
Mellan Näs och Hedesundaljärdarna
210 Tyttbo
4 Gysinge
4 LJUSNAN:
Härjedalsljusnan
302 Broforsen
3b
Linsellborren
3b
Mellanljusnan
3a
Kasteln
198 Forsänge
170 Ångra
250 Edänge
122 INDALSÄLVEN:
Åreälven
4 Arn mer ån
349 Ovan Överammer
4 Storån-Dam mån
Hosjö
4 Hårkan uppströms Hotagen
110 Åbervattnet
2 St o L Kingen
2 Ulen, Rengen
3b
Toskströmmen
3b
CU 1977/78:9
14 Älvsträcka/projekt Tillskott Slutlig
GWh/år klass
ÅNGERMANÄLVEN:
Lejarälven
3b
Storån uppströms Klumpvattnet
Storjoudan
25?
1 Långseleån-Rörströmsälven
165 Långseleån
2 Hocksjö
2 Saxån, Ransarån ovan Ransaren Saxåns överledning
1 Vojmån uppströms Vojmsjön
4 VAPSTÄLVEN
4 MOÄLVEN
3b
LÖGDE ÄLV
3b
ÖRE ÄLV
4 UME ÄLV:
Tärnaån och Girjesån
405 Fjällnäs
4 Forsbäck
3b
Juktån uppströms Fjosokken
Överstjuktan
3b
Tärnaforsen
4 Vindelälven
3 900
-
BURE ÄLV
3b
SKELLEFTE ÄLV:
Källflöden uppströms Sädvajaur och Rebnisjaur
215 Storselet
3b
Bartaure
3b
BYSKE ÄLV
3a
Ovan Nyselet
150 Kikkejaur-Skogsfors
507 Nedre Byskeälven
100 PITE ÄLV
4 600
LULE ÄLV:
Lule älv uppströms Akkajaure
1 315
Stalojokk, Huorso
4 Vuojat
4 Petsaure
3b
Lermejaure
-
-
CU 1977/78:9
15 Älvsträcka/projekt
Tillskott
GWh/år
Slutlig
klass
Lilla Lule älv uppströms
Skalka och Tjaktjajaure
4 Pasta, Rapaätno
320 Kamajokk-Tarraätno
-
Tjäkovarats
280 Pärlälven
4 RANE ÄLV:
Rörån-Livas älv
3b
KALIX ÄLV:
4 510
Kalix och Kaitum älvar
4 Kaitumjaure
110 Vuotnakoski-Jokkfall
3 140
Orrfors-Långfors
920 Ängesån-Lina älv
4 TORNE ÄLV
4000 Tabell 2. Älvsträckor och projekt (enligt SOU 1974:22 och SOU 1976:28) inom områden som enligt propositionen och betänkandet f. n. inte undantas genom forhandsbeslut
Älvsträcka/projekt
Tillskott
Slutlig
GWh/år
klass
KLARÄLVEN:
Värsjö
2 Edsforsen, Letten
0 Strängsforsen
3a
DALÄLVEN:
Eldforsen, Skivsforsen
1 Kvarnholsforsen-Fänforsen
3a
Djurforsen
2 Avesta Lillfors
1 Effektutbyggnader
0 LJUSNAN:
Härjeån
107 Smedjemorasjön, Olingsjön
1 Hamreskans
2 Härjeåsjön
2 Vemån
2 CU 1977/78:9
16 Älvsträcka/projekt Tillskott Slutlig
GWh/år klass
LJUNGAN:
Sölvbacka 77 2
Havern-Kölsillre 65 3b
Viforsen 55 1
Effektutbyggnader 165 0
INDALSÄLVEN:
Mattmar 100 2
Granboforsen 100 1
Övre Långan
Korsvattenån-Rönnöforsen 44 1
Nedre Långan
Långforsen-Litsnäset 194 2
Häggsjön 5 2
Nedre Hårkan 126
Edsoxforsen 73 3b
Högfors 53 2
Ammerån överledn t Gesunden 90 3b
Effektutbyggnader 263 0
ÅNGERMANÄLVEN:
Ransarluspen-Fatmomakke 46 1
Fatsjö, alt nedre Vojmån 200
Fatsjö, överledning
från Vojmsjön 200 2
Fatsjö, konv utb 40 2
Vojmå 135 2
Vojmsjö, Bäsksele, Vilhelmina 81 2
Bullerforsen 25 1
Övre Åseleälven
Volgsjöfors, Stenkulla, Åsele 430 2
Borga 45 1
Flåsjöån 35 1
Storån fr. o. m. Klumpvattnet 20? 1
Meåforsen 40 1
Helgumsjön 14 3b
Ledingeån 30
NÄTRAÅN 50 2
GIDE ÄLV: 270
Uppströms Björnafallet 40 2
Björnafallet-Nybyggeforsen 230 2
CU 1977/78:9
17 Älvsträcka/projekt
Tillskott
GWh/år
Slutlig
klass
UME ÄLV:
Klippen
2 SÄVARÅN
2 RICKLEÅN:
105 Bygdsiljum-Isakfäbodforsen
3b
Nedom Robertsfors
3b
SKELLEFTE ÄLV:
Sädvajaure
2 Bergnäs-Slagnäs
3b
Malån
2 Petikån, Kärsbäcken
3b
Effektutbyggnader
0 TRÅGE ÄLV
2 ÅBY ÄLV
3b
LULE ÄLV:
Jaurekaska
-
Flarkån