Angående verkställd granskning av riksbankens förvaltning år 1977 samt förslag om disposition av riksbankens vinst jämte motioner
FiU 1977/78:27
Finansutskottets betänkande 1977/78:27
angående verkställd granskning av riksbankens förvaltning år 1977 samt förslag om disposition av riksbankens vinst jämte motioner
I detta betänkande behandlar utskottet
fullmäktiges i riksbanken förvaltningsberättelse för år 1977 (redogörelse 1977/78:7),
riksdagens revisorers berättelse över verkställd granskning av riksbankens tillstånd, styrelse och förvaltning under år 1977 (redogörelse 1977/78:10),
fullmäktiges i riksbanken förslag om disposition av riksbankens vinstmedel för år 1977 (förslag 1977/78:13),
den under allmänna motionstiden väckta motionen 1977/78:886 av Olof Palme m. fl. (s) om förstärkning av Riksbankens jubileumsfonds kapitalbehållning samt
den med anledning av förslag 1977/78:13 väckta motionen 1977/78:1753 av Linnéa Hörlén m. fl. (fp, m, c).
1. Riksbankens förvaltning. Utskottet har, förutom fullmäktiges i riksbanken förvaltningsberättelse för år 1977 (redogörelse 1977/78:7), tagit del av de inom riksbanken hos fullmäktige och direktion under år 1977 förda protokollen.
Riksdagens revisorers granskning av riksbankens tillstånd, styrelse och förvaltning under år 1977 har, enligt vad som anförs av revisorerna (redogörelse 1977/78:10) inte föranlett någon anmärkning i vidare mån än att den auktoriserade revisor som har anlitats som sakkunnig, i sin granskningsrapport har påpekat att han inte givits tillfälle att granska befintligheten av och de principer som tillämpas för värdering av guld och utländska tillgångar och skulder. Revisorerna meddelar i berättelsen att de f. n. överväger det sätt på vilket denna fråga skall lösas inför kommande års granskning.
Utskottet har med anledning av vad riksdagens revisorer anfört informerat sig om i vilka former revisionen sker och om de särskilda problem som förelegat vid granskningen rörande 1977 års förvaltning. Såvitt utskottet kunnat finna har riksdagens revisorer möjligheter att fullt ut granska riksbankens förvaltning, varvid dock granskningen av förvaltningen inom visst avgränsat område enligt riksbankens mening bör ske i särskilda former. Som också redovisas i revisorernas berättelse övervägs f. n. mellan riksdagens revisorer och riksbanken vilka former som därvid bör väljas. Förutsättningar föreligger sålunda enligt utskottets mening för att de problem som förelegat skall kunna lösas.
Utskottet har vid sin granskning i övrigt av förvaltningsberättelsen och 1 Riksdagen 1977/78. 5 samt. Nr 27
FiU 1977/78:27
protokollen inte funnit något förhållande som påkallat särskilt yttrande från utskottets sida, vilket utskottet härmed får för riksdagen
anmäla.
2. Ansvarsfrihet. Riksdagens revisorer har tillstyrkt att under angivna omständigheter ansvarsfrihet beviljas fullmäktige för riksbankens förvaltning under år 1977.
Utskottet får med hänvisning till vad revisorerna anfört och till vad utskottet anfört under punkten 1 i det föregående hemställa
att riksdagen beviljar fullmäktige i riksbanken ansvarsfrihet för förvaltningen av riksbanken under år 1977.
3. Disposition av riksbankens vinst. I förslag 1977/78:13 har fullmäktige i riksbanken hemställt att riksdagen beslutar att av riksbankens tillgängliga vinstmedel
a) 650 milj. kr. skall inlevereras till statsverket under budgetåret 1977/ 78,
b) 1 605 milj. kr. skall överföras till dispositionsfonden; och
c) återstående 357 963 kr. skall kvarstå på räkningen för odisponerade vinstmedel.
Riksbanken hade för år 1977 redovisat en vinst om drygt 2,2 miljarder kr. Till en betydande del är denna vinst att hänföra till att riksbankens tillgångar i guld, utländska valutor och andra utländska tillgodohavanden skrivits upp till följd av devalveringarna under år 1977. Fullmäktige föreslår att huvuddelen av vinsten förs över till riksbankens dispositionsfond. Också enligt utskottets mening är det rimligt att så sker, eftersom dispositionsfonden är inrättad i syfte att täcka kursförluster som kan inträffa i situationer motsatta dem som inträffat under år 1977.
I den under allmänna motionstiden av Olof Palme m. fl. (s) väckta motionen 886 hemställs med hänvisning till vad som anförts i motionen 885 att riksdagen i ett uttalande till fullmäktige i riksbanken rekommenderar fullmäktige att förstärka Riksbankens jubileumsfonds kapitalbehållning genom att i sitt förslag till disposition av 1977 års vinst avsätta 200 000 000 kr. till fonden.
I den med anledning av fullmäktiges förslag av Linnea Hörlén m. fl. (fp,c, m) väckta motionen 1753 hemställs att riksdagen i samband med ställningstagande till dispositionen av riksbankens vinstmedel beslutar alt realvärdet av fondens utdelning också under den pågående utvärderingen bibehålls på minst nuvarande nivå och att åtgärder vidtas för att säkerställa detta.
Över motionerna 886 och 1753 har finansutskottet inhämtat yttrande från utbildningsutskottet. Yttrandet är fogat till betänkandet som bilaga.
FiU 1977/78:27
3 Utskottet. Riksbankens jubileumsfond inrättades genom beslut av riksdagen år 1962, då ett belopp av 250 milj. kr. av riksbankens vinst avsattes för ändamålet (BaU 1962:13, rskr 1962:161). Anslag ur fonden beviljades första gången i oktober månad 1965.
Efter förslag av fullmäktige i riksbanken beslöt riksdagen år 1974 att ytterligare medel skulle tillföras fonden, vilket skedde genom att 100 milj. kr. av 1973 års vinstmedel tillfördes fonden (förslag 1974:8, FiU 1974:15, rskr 1974:163).
Fullmäktige har i förslag 13 om disposition av riksbankens vinst för år 1977 anmält för riksdagen att styrelsen för riksbankens jubileumsfond i olika sammanhang framfört önskemål om att fondens utdelningskapacitet skulle bibehållas på oförändrat reel I nivå och om att fullmäktige därför måtte föreslå riksdagen ytterligare kapitaltillskott till fonden. För att få underlag för en bedömning av dessa önskemål kommer fullmäktige att låta utvärdera erfarenheterna av fondens hittillsvarande verksamhet och avser att därefter återkomma till frågan i samband med förslag till disposition av vinsten för år 1978.
1 motionen 886 begärs att riksdagen i ett uttalande rekommenderar fullmäktige i riksbanken att föreslå att 200 milj. kr. av 1977 års vinst avsätts till riksbankens jubileumsfond. Ett sådant uttalande är inte aktuellt sedan fullmäktige efter det att motionen väcktes lagt fram förslag om disposition av riksbankens vinst för år 1977 för riksdagen.
Innebörden av motionen äremellertid att 200 milj. kr. av riksbankens vinst för år 1977 bör sättas av för att tillföras riksbankens jubileumsfond, en fråga som riksdagen har att ta ställning till i nu förevarande sammanhang. Motionärerna motiverar sitt krav med att fondens utdelningskapacitet under de senaste åren reellt sett minskat kraftigt. Den genomsnittliga årliga ökningen i utdelningskapacitet 1968-1976 har varit 3,7 % medan konsumentprisindex ökat med i genomsnitt 7,9 %. Kostnadsökningen för ett vanligt forskningsprojekt har de senaste åren varit ca 15 % per år.
I motionen 1753 anförs att fondens kapacitet från jubileumsåret 1968 reellt sett minskat. De insatser som jubileumsfonden kan göra är enligt motionärerna emellertid minst lika angelägna i dag som för tio år sedan. Motionärerna begär att realvärdet av fondens utdelning bibehålls också under den tid den av fullmäktige föranstaltade utvärderingen pågår.
Utbildningsutskottet har i sitt yttrande över motionerna(UbU 1977/78:2 y) pekat på att fullmäktige i riksbanken i sitt av riksdagen godtagna förslag till avsättning till jubileumsfonden av 1973 års vinstmedel motiverade förslaget med att fondens intäkter ej hade ökat i takt med den allmänna kostnadsutvecklingen, varför fondens reella resurser kunde sägas efter hand ha minskat. Utbildningsutskottet konstaterar att det uttalande fullmäktige då gjorde har full aktualitet även med hänsyn till den ökning av utdelningskapaciteten fr. o. m. år 1976 som följt av 1974 års kapitaltillskott. Utbildningsutskottet ser för sin del jubileumsfonden som ett angeläget komplement till forsknings -
FiU 1977/78:27
råden och till de särskilda organ som tillskapats för att tillgodose behov av sektoriell forskning och utveckling. Det är enligt utbildningsutskottet angeläget att fonden finns kvar och även i fortsättningen kan främja forskning och därmed samhällets utveckling. Utbildningsutskottet är ense med motionärerna om att det inte är tillfredsställande att jubileumsfondens reella forskningsinsatser i betydande mån reducerats under de senaste åren och anser att fonden nu bör få ökade resurser. Enligt utbildningsutskottets mening bör detta tillskott avvägas så att den verksam hetskapacitet för fonden, som uppnåddes genom 1974 års beslut, återställs.
Finansutskottet gör för sin del följande bedömning. Den avsättning till riksbankens jubileumsfond som ägde rum år 1974 avsåg att motverka den minskning av fondens reala resurser som hade skett under fondens dittillsvarande verksamhet. Med den löne- och kostnadsutveckling som därefter ägt rum har fondens kapacitet att stödja nya projekt successivt minskat eftersom den årliga avkastningen av fonden förändras endast långsamt så länge fonden inte tillförs nytt kapital. Det är uppenbart att en så kraftig nedgång av den reella utdelningskapaciteten som ägt rum inom fonden på senare år innebär svårigheter när det gäller att planera fondens verksamhet, särskilt som det gäller forskning av långsiktig art. Enligt utskottets mening kan det nu berörda problemet motivera en omprövning av hittillsvarande former för att tillförsäkra den här aktuella forskningen tillgång till medel.
Fullmäktige i riksbanken har anmält sin avsikt att utvärdera erfarenheterna av fondens hittillsvarande verksamhet och därefter återkomma i frågan. Vidare pågår inom riksbankens jubileumsfond ett arbete med att områdesvis ställa samman uppgifter rörande de forskningsprojekt som fått stöd från fonden och att bedöma värdet och betydelsen av den bedrivna forskningen. Utbildningsutskottet påpekar i sammanhanget att förslag på grundval av forskningsrådsutredningens betänkande (SOU 1977:52) Forskningspolitik kan väntas våren 1979.
Mer principiella frågor som rör fondens ställning, finansiering och verksamhet får tas upp när resultatet av de pågående utvärderingarna och bedömningarna föreligger. Då det emellertid kan ta viss tid innan resultatet av dessa samlade bedömningar föreligger, bör riksdagen enligt utskottets mening på sätt som föreslås i motionerna 886 och 1753 samt i utbildningsutskottets yttrande redan i nu förevarande sammanhang vidta åtgärder som säkerställer fondens utdelningskapacitet. Mot denna bakgrund anser finansutskottet det erforderligt att riksbankens jubileumsfond tillförs 100 milj. kr. av riksbankens redovisade vinst för år 1977. Detta bör i enlighet med tidigare principer ske genom att obligationer till detta värde överförs till fonden. Därmed skulle fondens utdelningskapacitet öka med ca 10 milj. kr. och komma att överstiga vad som uppnåddes efter 1974 års avsättning med ca 40 %.
Vad fullmäktige i riksbanken i övrigt hemställt i fråga om dispositionen av
FiU 1977/78:27
riksbankens vinst för år 1977 tillstyrks av utskottet. Det innebär att av de till förfogande stående vinstmedlen om 2 255 357 963 kr. enligt utskottets mening bör disponeras så att 650 milj. kr. inlevereras till statsverket under budgetåret 1977/78, I 505 milj. kr. överförs till dispositionsfonden, 100 milj. kr. överförs till stiftelsen riksbankens jubileumsfond och att 357 963 kr. skall kvarstå på räkningen för odisponerade vinstmedel.
1 sammanhanget bör nämnas att riksbanken i förslag 15 föreslagit riksdagen att genom ändring i lagen för Sveriges riksbank förstärka bankens grundfond från 50 milj. kr. till 1 000 milj. kr. och bankens reservfond från 20 milj. kr. till 500 milj. kr. från den I juli 1978. Utskottet behandlar denna fråga i betänkandet 1977/78:28. Bifall till riksbanksfullmäktiges hemställan i förslag 15 innebär att de vinstmedel som nu förs över till dispositionsfonden från den 1 juli 1978 till sin huvuddel kommer att förstärka grund-och reservfonderna i riksbanken.
Utskottet hemställer
att riksdagen med anledning av förslaget 1977/78:13 samt motionerna 1977/78:886 och 1977/78:1753 beslutar att av riksbankens tillgängliga vinstmedel
a) 650 milj. kr. skall inlevereras till statsverket under budgetåret 1977/78,
b) 1 505 milj. kr. skall överföras till dispositionsfonden,
c) 100 milj. kr. skall överföras till stiftelsen riksbankens jubileumsfond genom överlämnande av obligationer till ett bokfört värde av samma belopp, och att
d) återstående 357 963 kr. skall kvarstå på räkningen för odisponerade vinstmedel.
Stockholm den 9 maj 1978
På finansutskottets vägnar BJÖRN MOLIN
Närvarande: Björn Molin (fp), Kjell-Olof Feldt (s), Axel Kristiansson (c), Knut Wachtmeister (m). Knut Johansson (s), Torsten Gustafsson (c), Paul Jansson (s). Anton Fågelsbo (c). Arne Gadd (s), Rolf Rämgård (c), Anita Gradin (s), Torsten Karlsson (s), Rune Rydén (m), Holger Bergqvist (fp) och Karin Flodström (s).
FiU 1977/78:27
6 Utbildningsutskottets yttrande Bilaga
1977/78:2y
över motioner om riksbankens jubileumsfond
Till finansutskottet
I den under allmänna motionstiden av Olof Palme m. fl. (s) väckta motionen 1977/78:886 hemställs med hänvisning till vad som anförts i motionen 1977/78:885 att riksdagen i ett uttalande till fullmäktige i riksbanken skall rekommendera fullmäktige att förstärka riksbankens jubileumsfonds kapitalbehållning genom att i sitt förslag till disposition av 1977 års vinst avsätta 200 milj. kr. till fonden.
Med anledning av fullmäktiges i riksbanken sedermera avlämnade förslag (1977/78:13) om disposition av riksbankens vinstmedel för år 1977 har Linnea Hörlén m. fl. (fp, c, m) i motionen 1977/78:1753 hemställt att riksdagen i samband med ställningstagande till dispositionen av riksbankens vinstmedel skall besluta att realvärdet av fondens utdelning också under den pågående utvärderingen skall bibehållas på minst nuvarande nivå och att åtgärder skall vidtas för att säkerställa detta.
I sitt nyssnämnda förslag anmäler fullmäktige att styrelsen för riksbankens jubileumsfond i olika sammanhang framfört önskemål om att fondens utdelningskapacitet skall bibehållas på oförändrad reell nivå och om att fullmäktige därför måtte föreslå riksdagen ytterligare kapitaltillskott till fonden. För att få underlag till en bedömning av dessa önskemål kommer fullmäktige att låta utvärdera erfarenheterna av fondens hittillsvarande verksamhet. Fullmäktige avser att härefter återkomma till frågan i samband med förslag till disposition av vinsten för år 1978.
Sedan finansutskottet berett utbildningsutskottet tillfälle att avge yttrande över motionerna 1977/78:886 och 1977/78:1753 vill utbildningsutskottet anföra följande.
Riksbankens jubileumsfond inrättades genom beslut av riksdagen år 1962, då ett belopp av 250 milj. kr. av riksbankens vinst avsattes för ändamålet (bankoutskottet 1962:13, rskr 1962:161). Anslag ur fonden beviljades första gången i oktober 1965.
I sitt förslag om disposition av riksbankens vinstmedel för år 1973 (förs. 1974:8) tog fullmäktige i riksbanken upp frågan om ytterligare avsättning till jubileumsfonden och anförde bl. a.: ”Till följd av att fondens intäkter ej ökat i takt med den allmänna kostnadsutvecklingen kan nämligen fondens reella resurser sägas efter hand ha minskat”. Med hänsyn till den inträffade utvecklingen fann fullmäktige det önskvärt att fonden tillfördes ytterligare tillgångar och föreslog att obligationer till ett bokfört värde om 100 milj. kr. skulle överföras till fonden. Detta blev riksdagens beslut (FiU 1974:15, rskr 1974:163).
FiU 1977/78:27
7 Av jubileumsfondens verksamhetsberättelse framgår att under fondens första verksamhetsår, 1965, 16,5 milj. kr. fanns tillgängliga för fondens ändamål och ca 19,5 milj. kr. ettvart av åren 1968-1975. Kapitaltillskottet år 1974 fick till resultat att år 1976 avrundat 27,7 milj. kr. kunde disponeras. Trots denna ökning har fullmäktiges nyss citerade uttalande från år 1974 full aktualitet.
Jubileumsfondens tillkomst är ett uttryck för den tro på forskningens betydelse både för den materiella välfärdsutvecklingen och för utvecklingen av en rikare kulturell och social miljö som riksdagen vid olika tillfällen givit uttryck åt. Utskottet ser jubileumsfonden som ett angeläget komplement till forskningsråden och till de särskilda organ som tillskapats för att tillgodose behov av sektoriell forskning och utveckling. I växande utsträckning samarbetar forskarna tvärvetenskapligt och över institutionsgränser. Bl. a. för denna forskning är jubileumsfonden en viktig resurs. Det är således angeläget att fonden finns kvar och även i fortsättningen kan främja forskning och därmed samhällets utveckling.
Fullmäktige i riksbanken avser låta utvärdera erfarenheterna av fondens hittillsvarande verksamhet. Våren 1979 väntas regeringen lägga fram förslag bl. a. på grundval av forskningsrådsutredningens (U 1972:02) betänkande (SOU 1977:52) Forskningspolitik. Med hänsyn till de forskningspolitiska överväganden riksdagen då måste göra är det angeläget att utvärderingsarbetet bedrivs skyndsamt.
Utbildningsutskottet är ense med motionärerna om att det inte är tillfredsställande att jubileumsfondens reella forskningsinsatser i betydande mån reducerats genom kostnadsutvecklingen under de senaste åren. Utskottet delar också motionärernas uppfattning att fonden nu bör få ökade resurser och kan alltså inte dela fullmäktiges uppfattning att resursfrågans lösning måste vara beroende av utvärderingens resultat. Enligt utskottets mening bör detta tillskott avvägas så att den verksamhetskapacitet för fonden, som uppnåddes genom 1974 års beslut om kapitaltillskott och som med utgångspunkt i då gällande kostnadsläge ansågs lämplig, återställs. Utbildningsutskottet anser sig inte böra redovisa några synpunkter på vilken väg som lämpligast bör väljas för att återge fonden denna forskningspotential.
Stockholm den 16 mars 1978
På utbildningsutskottets vägnar STIG ALEMYR
Närvarande vid ärendets slutbehandling: Stig Alemyr (s), Ove Nordstrandh (m), Sven Johansson (c), Linnea Hörlén (fp), Lars Gustafsson (s), Gösta Karlsson (c). Lena Hjelm-Wallén (s), Per-Olof Strindberg (m), Christina Rogestam (c). Helge Hagberg (s), Lennart Bengtsson (c), Åke Gillström (s), Lennart Bladh (s), Margit Sandéhn (s) och Gunnar Biörck i Värmdö (m).
'
I
I