Med anledning av propositionen 1976/77:157 om inriktning och organisation av försvarets hundskolas verksamhet jämte motioner
FöU 1977/78:1
Försvarsutskottets betänkande 1977/78:1
med anledning av propositionen 1976/77:157 om inriktning och organisation av försvarets hundskolas verksamhet jämte motioner
1 propositionen 1976/77:157 (försvarsdepartementet) har regeringen - efter föredragning av försvarsministern, statsrådet Eric Kronmark - föreslagit riksdagen att
1. godkänna de riktlinjer för verksamheten m. m. vid försvarets hundskola som föredragande statsrådet har förordat,
2. bemyndiga regeringen att vidta de övergångsåtgärder och åtgärder i övrigt som behövs för att genomföra vad som har förordats.
I anslutning till propositionen behandlar utskottet dels motionen 1976/ 77:1460, dels motionerna 1977/78:1 och 1977/78:2.
Bakgrund
Arméhundväsendet med arméns hundskola tillkom åren 1936-1938. Skolverksamheten förlädes till Övergård, knappt två kilometer från Västernorrlands regemente (I 21) i Sollefteå. 1962 fastställde Kungl. Maj:t en provisorisk organisation för skolan. Enligt denna var chefen för skolan underställd chefen för 1 21 utom i fråga om centralt organiserad utbildning och försöksverksamhet. Efter olika utredningar under 1960-talet föreslog Kungl. Maj:t i propositionen 1970:96 angående vissa organisationsfrågor rörande försvaret bl. a. att arméns hundskola den 1 juli 1971 skulle omorganiseras till försvarets hundskola. Riksdagens beslut med anledning av propositionen (SU 1970:202, rskr 1970:419) innebar att försvarets hundskola blev en självständig myndighet direkt underställd regeringen. Den leds av en styrelse. Bland dess ledamöter ingår chefen för hundskolan och representanter för de största kunderna och personalen.
Vid skolan finns f. n. ca 90 arbetstagare. Skolan är indelad i en planeringsoch ekonomienhet, en produktionsenhet, en veterinärenhet och en serviceenhet.
Hundskolans uppgift är att mot ersättning tillhandahålla dresserade hundar och att meddela utbildning i hundtjänst. Skolan får också ge veterinärvård och tillhandahålla andra tjänster som är förenliga med verksamheten om det kan ske utan att övriga arbetsuppgifter eftersätts.
Skolan dresserar hundar för försvarsmaktens, polisväsendets, tullverkets, Synskadades riksförbunds m. fl. intressenters behov. De hundar som levereras är dels s. k. högkvalificerade tjänstehundar (min-, ledar-, skyddsoch narkotikahundar),dels s. k. lågkvalificerade sådana hundar (bevakningsoch vakthundar). Verksamheten vid skolan består av anskaffning, test och
1 Riksdagen 1977/78. 10 sami. Nr 1
FöU 1977/78:1
dressyr av hundar. De raser som främst används är schäfer och labrador retriever. Hundar anskaffas genom avel som bedrivs vid hundskolan eller genom inköp. För aveln används främst hundar som ingår i arméns minhundorganisation. Valparna placeras vid tio veckors ålder hos fodervärdar. Där stannar de i ca ett och ett halvt år. Fodervärdarna, som är fördelade över hela landet, växlar ofta eftersom varje värd i allmänhet åtar sig ansvaret för bara en hund. Det har ibland visat sig svårt att finna lämpliga fodervärdar.
Skolan har under de senaste budgetåren levererat något över 200 färdigdresserade tjänstehundar per år. Budgetåret 1975/76 producerades 50 minhundar, 36 skyddshundar, 18 ledarhundar, 5 narkotikahundar, 87 bevakningshundar och 16 vakthundar. Skolans nuvarande produktion av skydds- och ledarhundar är mindre än behovet medan antalet dresserade bevakningshundar överstiger efterfrågan. Detta beror på att endasten mindre del av de hundar som påbörjar dressyr motsvarar de höga krav som ställs på skydds- och ledarhundar. Produktionen av övriga hundtyper täcker nuvarande efterfrågan. Fr. o. m. innevarande budgetår köper armén inte längre minhundar.
Kursverksamheten vid skolan omfattar hundtjänst och djursjukvård. Den är i första hand avsedd för skolans kunder. Därutöver anordnas kurser för bl. a. medlemmar av Svenska brukshundklubben och Svenska blå stjärnan. Allmänheten har också möjlighet att få viss utbildning. Antalet kurser vid skolan har ökat under senare år. Budgetåret 1975/76 anordnades 37 kurser. Antalet elevdagar uppgick samma budgetår till 2 990. Samtliga kurser redovisas i ekonomiskt hänseende separat. Detta gäller även t. ex. introduktionskurser i samband med att hundar överlämnas till kunderna.
Försvarets hundskola bedriver en omfattande djursjukvård. Verksamheten är avsedd att i första hand tillgodose behovet av sjukvård för de egna djuren. 1 mån av tid och resurser kan tjänster säljas till myndigheter och enskilda personer. Skolan disponerar ett modernt djursjukhus som togs i bruk våren 1972. Sjukhuset består av två avdelningar, en för vård av smådjur och en för vård av stora djur. Den senare avdelningen disponeras enligt ett av regeringen godkänt särskilt avtal med Stiftelsen Sollefteå djursjukhus. Allmänheten utnyttjar djursjukhuset i allt större utsträckning för vård av husdjur, däribland hästar.
Hundskolans kostnader skall enligt riksdagsbeslutet 1970 i princip täckas av intäkter av sålda produkter och tjänster. För skolans verksamhet upptas därför ett 1 000-kronors anslag i statsbudgeten. Skolan disponerar också en rörlig kredit i riksgäldskontoret om högst 1,5 milj. kr.
Hundskolan har under perioden 1971/72-1975/76 höjt hundpriserna med i genomsnitt 25 96. Nettoprisindex har under samma period ökat med 43 96. Samtidigt har skolans totala kostnader stigit med ca 80 96. Vidare har kostnaderna för administration ökat medan kostnaderna för hundproduktion minskat procentuellt sett. Försäljningspriserna på de olika hundtyperna har
FöU 1977/78:1
inte något budgetår täckt produktionskostnaderna. Målet att uppnå full kostnadstäckning haralltså inte nåtts. För verksamheten har riksdagen därför sedan 1974 årligen anvisat bidrag till skolan.
Skolan fick förbudgetåret 1976/77sammanlagt 3 137 000 kr. i bidrag. Den totala omsättningen var detta år 9 575 000 kr. För budgetåret 1977/78 uppgår bidraget till 4 milj. kr. Därav betalas 2,5 milj. kr. med medel som har anvisats under fjärde huvudtiteln och 1 050 000 kr. resp. 450 000 kr. med medel från andra resp. femte huvudtiteln (prop. 1976/77:74 bil. 1 s. 210, FöU 1976/77:13, rskr 1976/77:311).
Propositionen
Regeringen tillsatte i november 1975 en arbetsgrupp för att se över verksamheten vid försvarets hundskola och för att förbättra beslutsunderlaget för dess ekonomi och inriktning.
Arbetsgruppen redovisade resultatet av sitt arbete i en rapport i december 1976.
I prositionen 1976/77:157 har regeringen på grundval av rapporten lagt fram förslag om den framtida inriktningen och organisationen av hundskolan.
Förslagen innebär i huvudsak följande.
Verksamheten vid skolan bör inriktas mot en årsproduktion av ca 155 hundar. Försvarsministern räknar därvid med att leveranserna av hundar till försvaret skall minska medan rikspolisstyrelsen skall köpa ett något ökat antal hundar. Om produktionsförutsättningar och efterfrågan på hundar förändras kan detta enligt försvarsministern påverka inriktningen av den framtida verksamheten vid skolan. Organisationen vid skolan skall som hittills bygga på leverans av så många hundar som beställs i fleråriga överenskommelser mellan skolan och dess avnämare. Ett system med permanenta fodervärdar bör prövas.
Kostnaderna för de introduktionskurser som hålls i samband med att hundar överlämnas till kunderna bör redovisas som en del av kostnaderna för hundproduktionen. Endast kurser som ger full kostnadstäckning för skolan bör anordnas.
Djursjukhuset, som arbetsgruppen föreslår skall skiljas från skolans övriga verksamhet och överföras till annan huvudman, bör - anför försvarsministern -i avvaktan på resultatet av en tillkallad utredning (Jo 1977:02) rörande finansieringen av djursjukhusen m. m. ingå i hundskolans verksamhet. Försvarsministern framhåller i detta sammanhang att djursjukhusets tjänster i minskad utsträckning behöver tas i anspråk för hundskolans egna djur med hänsyn till den minskade hundproduktionen.
Under en treårsperiod bör ges bidrag till avelsbefrämjande verksamhet. Viss del av denna bör ses som ett naturligt led i en uppföljning och utvärdering av den egna verksamheten. I det bidrag som har anvisats för
1* Riksdagen 1977/78. 10 sam!. Nr I
FöU 1977/78:1
budgetåret 1977/78 ingår medel för ändamålet. Försvarsministern räknar med att bidrag skall utgå härför även under de därpå följande två budgetåren. Han anser vidare att test-och dressyrverksamheten m. m. bör ses över i detta sammanhang.
Enligt försvarsministerns mening bör de kostnader som inte direkt avser hundproduktion, utbildning (kursverksamhet), veterinärvård o. d. bestridas av anslagsmedel (grundbidrag). Hundskolans kostnader bör minska jämfört med i dag med hänsyn bl. a. till den minskade produktionen av hundar. Bl. a. på grund av den pågående utredningen om finansiering av djursjukhusen m. m. är försvarsministern f. n. inte beredd att ta ställning till djursjukhusets finansiering m. m. Övriga kostnader skall täckas genom intäkter. Detta kan innebära att högre priser än i dag måste tas ut på skolans produkter.
För att anpassningen av organisationen till en lägre verksamhetsnivå skall klaras bör enligt försvarsministern skolan under en övergångsperiod få ett driftbidrag utöver grundbidraget. Bidraget för skolans verksamhet under budgetåret 1977/78 om sammanlagt 4 milj. kr. innefattar såväl grund- som driftbidrag (prop. 1976/77:74 bil. 1, FöU 1976/77:13, rskr 1976/77:311). Driftbidraget bör successivt minska. Försvarsministern är f. n. inte beredd att ta ställning till i vilken takt minskningen skall ske. Skolans verksamhet bör dock planeras i syfte att göra det möjligt att minska driftbidraget med 1 milj. kr. per år. Han förutsätter därvid att nödvändiga åtgärder vidtas för att ytterligare effektivisera och rationalisera verksamheten. Han räknar vidare med att priserna anpassas med hänsyn till skolans kostnads- och försäljningsutveckling.
Försvarsministerns bedömning av bl. a. hundproduktionens framtida omfattning innebär att en reducering av personalen kan bli nödvändig inom alla enheter vid hundskolan. Det är emellertid, anför han, f. n. inte möjligt att precisera omfattningen av denna reducering. Antalet anställda bestäms bl. a. av efterfrågan på och avsättningen för skolans produkter. Enligt hans mening bör samtliga tjänster vid skolan i fortsättningen besättas med civila arbetstagare. Skolans funktioner för planering och administration bör förstärkas. En ny heltidstjänst för dessa ändamål bör inrättas, varvid nuvarande kostnader för en ekonomisk konsult kan utgå.
Arbetsgruppen har pekat på att det kan vara möjligt att förlägga uppfödning av försöksdjur och karantänplatser för importerade hundar till hundskolan. Enligt arbetsgruppen skulle detta kunna ge sysselsättning för en mindre del av dem som blir övertaliga vid en minskad produktion. Frågan om uppfödning av försöksdjur liksom frågan om karantänverksamhet bereds f. n. inom jordbruksdepartementet. Om uppfödning av försöksdjur kommer till stånd anser försvarsministern efter samråd med chefen för jordbruksdepartementet att denna verksamhet bör förläggas till hundskolan. Därigenom kan en del av de arbetstagare som blir övertaliga när produktionen av minhundar upphör beredas sysselsättning.
FöU 1977/78:1
5 Mot bakgrund av att minhundorganisationen avvecklas, att avnämarstrukturen förändras samt att djursjukhuset i allt större omfattning lämnar stöd åt civila myndigheter och allmänheten föreslås att skolans benämning den 1 juli 1978 ändras till statens hundskola. Frågan om ändrad departementstillhörighet för hundskolan bör enligt propositionen övervägas slutligt i samband med att man behandlar frågorna om försöksdjursuppfödning och karantänverksamhet för importerade hundar.
Motionerna
I motionen 1976/77:1460 av Ivar Högström m. fl. (s) yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen har anförts rörande finansieringen av försvarets hundskola. Motionärerna erinrar om att försvarsministern i propositionen 1976/77:74 bil. 1 (s. 210) angav att regeringen avsåg att lämna riksdagen förslag om bl. a. inriktning och organisation av skolans verksamhet och att han i det sammanhanget uttalade att verksamheten vid skolan måste inriktas på att bli självbärande så snart som möjligt. Motionärerna vänder sig mot detta uttalande. De anser att erfarenheterna från de gångna åren visar att detta inte har varit möjligt. En övergång härtill skulle kunna få sådana konsekvenser för prissättningen att verksamhetens bestånd skulle kunna äventyras. Även fortsättningsvis bör därför anslagsmedel från försvarshuvudtiteln utgå till hundskolan.
I motionen 1977/78:1 av Ivar Högström m. fl. (s) yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen har anförts rörande driftbidrag till försvarets hundskola. I motionen anförs att vad som hävdas i motionen 1976/77:1460 har styrkts av det material som kommit fram senare. I den anslagsframställning för budgetåret 1978/79 som hundskolans styrelse har lämnat till regeringen framgår att det blir nödvändigt med kraftiga prishöjningar och reducering av personalen för att uppnå regeringens krav på en minskning av driftbidraget med 1 milj. kr. om året. Priserna på dresserade hundar föreslås höjas med mellan 25 och 76 % beroende på hundtyp. Personalen behöver reduceras med 21 personer. Enligt motionärernas mening är det av vikt att riksdagen vid behandlingen av propositionen 1976/ 77:157 klart uttalar sig mot en neddragning av driftbidraget och därmed mot de prishöjningar och avskedanden som regeringsförslaget innebär.
I motionen 1977/78:2 av Sven-Erik Nordin m. fl. (c) yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
1. vad i motionen anförts beträffande grundbidrag till försvarets hundskolas verksamhet,
2. att hundskolan bör erhålla täckning för djursjukhusverksamheten enligt samma regler som gäller för djursjukhuset i Skara,
3. att försvarsmakten i första hand bör lösa byggnads- och materielbevakningsuppgifter genom bevakningshundar,
4. att uppfödning av försöksdjur vid hundskolan igångsätts redan under
FöU 1977/78:1
nästa budgetår,
5. att hundskolan bör läggas under jordbruksdepartementets ansvarsområde.
I motionen framhålls att det inte är realistiskt att kräva att skolans verksamhet skall vara självbärande. Grundbidraget bör helt täcka kostnaderna för forsknings- och utredningsarbete beträffande avel och dressyr, kostnaderna för studiebesök och upplysningsservice samt motsvarande andel av kostnaderna för administration, byggnader, inventarier, fordon, resor och transporter. Det är realistiskt att räkna med att upp till ca 50 % av skolans kostnader skall täckas genom anslag över statsbudgeten. Motionärerna anser vidare att man inte heller lår full kostnadstäckning för djursjukhuset. I avvaktan på resultaten av pågående utredning om statliga djursjukhus bör skolan få bidrag för driften av sjukhuset enligt samma regler som gäller för djursjukhuset i Skara. Enligt motionärerna är det ett av skolans nyckelproblem att finna en långsiktig, säker avsättning förs. k. lågkvalificerade hundar. Enligt motionärernas uppfattning är det därför ytterst angeläget att försvaret i första hand löser sitt behov av bevakning för byggnader och materiel genom bevakningshundar. Slutligen erinrar motionärerna om att utvecklingen vid skolan klart och tydligt pekar på att verksamheten kommer att domineras av en produktion som har anknytning till jordbruksområdet och endast i mindre grad till försvarsmakten. När den nya organisationen för skolan skall fastställas bör därför steget tas fullt ut och skolan läggas under jordbruksdepartementet. Det ankommer, framhåller motionärerna, visserligen på regeringen att avgöra detta, men riksdagen bör enligt deras uppfattning uttala sin mening i frågan.
Utskottet
Utskottet vill inledningsvis understryka betydelsen av den verksamhet som bedrivs vid försvarets hundskola. De tjänstehundar som dresseras vid skolan är till gagn på skilda områden av samhällslivet. Särskilt viktig och angelägen är enligt utskottets mening produktionen av ledarhundar. Med hjälp av dem kan många synskadade föra ett aktivare och rörligare liv än de annars skulle kunna göra.
Dressyr av olika slags tjänstehundar sker i vårt land väsentligen i samhällets regi. Med hänsyn till omfattningen är det naturligt att den sker vid en och samma anläggning. Verksamheten kan därigenom drivas rationellt och avelsarbetet främjas.
Utskottet tillstyrker de riktlinjer för verksamheten m. m. vid hundskolan, som förordas i propositionen. Detta innebär bl. a. att skolan bör dimensioneras för en produktion av omkring 155 hundar per år. Utskottet vill dock liksom försvarsministern framhålla att förändringar i produktionsförutsättningar och efterfrågan på hundar bör kunna påverka inriktningen av verksamheten vid skolan.
FöU 1977/78:1
7 I det följande tar utskottet upp vissa frågor till närmare behandling. Först behandlas frågan i vilken utsträckning verksamheten vid skolan skall vara självbärande.
Enligt gällande ordning skall man eftersträva full kostnadstäckning vid prissättningen av hundskolans produkter samtidigt som skolan garanteras viss fast avsättning. Som framgår av redogörelsen i det föregående har man inte lyckats med detta. Skolan får därför sedan några år tillbaka statliga bidrag från de huvudtitlar i statsbudgeten över vilka man finansierar inköp av hundar. För innevarande budgetår uppgår dessa bidrag till sammanlagt 4 milj. kr.
I propositionen 1976/77:157 föreslås ett system som innebär att kostnader som inte direkt avser hundproduktion, utbildning, veterinärvård o. d. delvis skall bestridas genom ett särskilt anslag (grundbidrag). Övriga kostnader avses bli täckta genom intäkter från skolans kunder.
I motionerna 1976/77:1460 (s), 1977/78:1 (s) och 1977/78:2 (c), yrkandet 1, vänder sig motionärerna mot principen om självbärande verksamhet vid skolan.
Utskottet anser att den nu gällande principen om full kostnadstäckning - godkänd av riksdagen år 1970 (prop. 1970:96, SU 1970:202, rskr 1970:419) - måste frångås i den framtida verksamheten vid skolan. Erfarenheten från de gångna åren visar klart att det inte är möjligt att tillämpa denna princip. Vissa kostnader som inte direkt avser produktionen bör - som också föreslås i propositionen - bestridas över anslag i statsbudgeten. Utskottet förutsätter att en noggrann analys av dessa kostnader kommer att göras som underlag för beräkning av grundbidraget. I samband därmed bör också göras en fördelning av bidraget på olika huvudtitlar. Grundbidraget bör vara så avpassat att skolans verksamhet vid en effektiv och kostnadsmedveten drift inte äventyras. Under en övergångstid torde det bli nödvändigt att dessutom ge skolan ett särskilt driftbidrag. Även detta bör beräknas med hänsyn till att andra samhällssektorer än det militära försvaret drar nytta av skolans verksamhet. Vad utskottet har anfört om statsbidrag till hundskolan bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
I motionen 1977/78:2 (c) hävdas vidare att hundskolan, i avvaktan på resultatet av pågående utredning om statliga djursjukhus, bör få täckning för djursjukhusverksamheten enligt samma regler som gäller för djursjukhuset i Skara. Enligt vad utskottet har inhämtat är verksamheten vid djursjukhusen i Skara och Sollefteå inte helt jämförbara. Bl. a. bedrivs vid sjukhuset i Skara viss utbildning av veterinärer. Utskottet delar försvarsministerns uppfattning att frågan om finansieringen av djursjukhuset vid hundskolan bör avgöras först när resultatet av pågående utredning av djursjukhusens finansiering föreligger.
I motionen 1977/78:2 (c) behandlas också svårigheterna att finna avsättning för lågkvalificerade tjänstehundar. Motionärerna anser att försvars -
FöU 1977/78:1
makten i första hand bör lösa byggnads- och materielbevakningsuppgifter genom bevakningshundar.
Bland ett antal unghundar som har inköpts eller avlats fram vid skolan kan endast en mindre del ges kvalificerad dressyr. Det är därför angeläget att finna avsättning även för mindre kvalificerade tjänstehundar. En del av dessa har hittills använts för att möta efterfrågan på hundar för bevakning av hangarer m. m. inom det militära försvaret. Denna efterfrågan minskar beroende på att man i allt större utsträckning installerar tekniska bevakningshjälpmedel vid flygflottiljer m. m. Utskottet har viss förståelse för hundskolans svårigheter i detta avseende men anser sig inte böra förorda att riksdagen uttalar sig enligt motionsförslaget.
I detta sammanhang vill utskottet peka på att den pågående forskningen inom avelns område på sikt bör komma att bidra till att antalet hundar för kvalificerad dressyr ökar och att problemet med avsättningen av lågkvalificerade hundar därigenom kan bli mindre.
I motionen 1977/78:2 (c) behandlas också frågan om uppfödning av försöksdjur vid hundskolan. Motionärerna önskar att uppfödning av försöksdjur vid skolan skall sättas i gång redan budgetåret 1978/79. Inom jordbruksdepartementet bereds f. n. ett utredningsförslag i ämnet. Proposition kommer att föreläggas riksdagen våren 1978. Riksdagen bör enligt utskottets mening ta ställning i denna fråga i samband med behandlingen av propositionen.
I motionen 1977/78:2 (c) yrkas slutligen att riksdagen skall uttala att skolan bör tillhöra jordbruksdepartementets verksamhetsområde.
Hundskolan i Sollefteå inrättades ursprungligen för att tillgodose försvarsmaktens behov av tjänstehundar. Skolans verksamhet har successivt inriktats på att tillgodose behovet av dresserade hundar även för andra områden. Detta kom till uttryck i den organisation av skolans verksamhet som beslutades av 1970 års riksdag. Ett ytterligare steg i den riktningen har tagits genom det nu framlagda förslaget. Enligt detta kommer i framtiden endast en mindre del av hundskolans produktion att levereras till försvarsmakten. Utskottet anser det därför vara naturligt att skolan förs över från försvarsdepartementet till annat departement. Utskottet vill dock inte föreslå riksdagen att nu göra ett uttalande i denna fråga. Den bör som föreslås i propositionen övervägas slutligt i samband med att man tar ställning till frågorna om försöksdjursuppfödning och karantänverksamhet för importerade hundar.
Avslutningsvis vill utskottet framhålla att det är angeläget att personalfrågorna sköts med stor omsorg i samband med att man ändrar hundskolans organisation. Det svåra sysselsättningsläget i regionen gör detta särskilt viktigt. Personal som inte längre kan behållas vid skolan bör lämna denna i samband med naturlig avgång eller omplacering. Inom försvaret finns resurser och rutiner för aktiv medverkan vid sådan omplacering.
FöU 1977/78:1
9 Med hänvisning till det anförda hemställer utskottet
1. att riksdagen avslår motionen 1977/78:2, yrkandet 2, om täckning av kostnader för djursjukhusverksamheten vid försvarets hundskola,
2. att riksdagen avslår motionen 1977/78:2, yrkandet 3, om bevakningshundar för byggnads- och materielbevakningsuppgifter,
3. att riksdagen avslår motionen 1977/78:2, yrkandet 4, om uppfödning av försöksdjur,
4. att riksdagen avslår motionen 1977/78:2, yrkandet 5, om hundskolans departementstillhörighet,
5. att riksdagen med anledning av propositionen samt motionerna 1976/77:1460, 1977/78:1 och 1977/78:2, yrkandet 1, som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört om statsbidrag till hundskolan,
6. att riksdagen godkänner de av föredragande statsrådet förordade riktlinjerna för verksamheten m. m. vid försvarets hundskola,
7. att riksdagen bemyndigar regeringen att vidta de övergångsåtgärder och åtgärder i övrigt som behövs för att genomföra vad som har förordats.
Stockholm den 22 november 1977
På försvarsutskottets vägnar
PER PETERSSON
Närvarande: Per Petersson (m), Eric Holmqvist (s), Georg Pettersson (c), Gusti Gustavsson (s), Karl Bengtsson (fp). Gudrun Sundström (s), Roland Brännström (s), Åke Gustavsson (s), Ulla Ekelund (c), Evert Hedberg (s), Hans Lindblad (fp), Olle Aulin (m) och Yvonne Hedvall (m).
GOTAB 57023 Stockholm 1977