Med anledning av propositionen 1977/78:100 såvitt gäller ekonomiskt försvar inom handelsdepartementets verksamhetsområde
Föll 1977/78:20
Försvarsutskottets betänkande 1977/78:20
med anledning av propositionen 1977/78:100 såvitt gäller ekonomiskt försvar inom handelsdepartementets verksamhetsområde
I betänkandet behandlas de förslag i propositionen 1977/78:100, bilaga 14 (handelsdepartementet) såvitt gäller det ekonomiska försvaret, som regeringen - efter föredragning av statsrådet Staffan Burenstam Linder - har förelagt riksdagen.
1. Långsiktsplaneringen inom det ekonomiska försvaret
Pleringen har i propositionen 1977/78:100 (bil. 14 s. 84-93) berett riksdagen tillfälle att yttra sig angående långsiktsplaneringen inom det ekonomiska försvaret.
Föredragande statsrådet
Handelsministern erinrar om att inom det ekonomiska försvaret har sedan år 1973 bedrivits försök med långsiktsplanering. Postverket, statensjärnvägar, statens vägverk, sjöfartsverket, luftfartsverket, transportnämnden, statens jordbruksnämnd, arbetsmarknadsstyrelsen, statens vattenfallsverk och riksbanken har deltagit. Försöken har omfattat perspektivstudier och programplanering. De har letts och samordnats av överstyrelsen för ekonomiskt försvar (ÖEF).
1 mars 1977 har ÖEF i samråd med berörda myndigheter till regeringen lämnat rekommendationer för den fortsatta planeringen av det ekonomiska försvaret. ÖEF anser att en samordnad långsiktsplanering inom området bör bedrivas kontinuerligt som en naturlig och grundläggande del av beredskapsverksamheten. Enligt överstyrelsens uppfattning är det under försöken tillämpade planeringssystemet till sin allmänna uppbyggnad lämpligt att även fortsättningsvis användas inom det ekonomiska försvaret. Överstyrelsen föreslår därför att en planeringsomgång, dvs. det arbete som skall ge underlag för femåriga försvarsbeslut, liksom hittills skall delas upp i tre avgränsbara faser, perspektivstudie fas 1 och fas 2 samt programplanering.
Handelsministern delar ÖEF:s uppfattning att det under försöken tillämpade planeringssystemet till sin allmänna uppbyggnad är lämpligt att använda även fortsättningsvis. Han framhåller att tidshorisonten för perspektivstudiernas fas 1, som hittills har avsett att belysa samhällsstruktur m. m. med ett omkring 20-årigt tidsperspektiv, inte bör fixeras för hårt utan bör kunna variera med det område som studeras. Det får, anför handelsministern vidare, senare övervägas i vilken utsträckning perspektivstudierna skall
1 Riksdagen 1977/78. 10 sami. Nr 20
FöU 1977/78:20
inriktas på att fullständigt belysa varje problemområde eller inriktas på problem som i utgångsläget betraktas som otillräckligt utredda. Planeringsinsatserna bör koncentreras till perspektivstudiernas fas 2 och programplaneringen. Perspektivstudiernas fas 2 bör liksom hittills avse en period av fem år och inom angivna ekonomiska ramar syfta till att närmare utforma ett antal alternativ. Genom programplaneringen avses handlingsprogram för det ekonomiska försvaret under femårsperioden bli klarlagda. Handelsministern anser att syftet med långsiktsplaneringen bör vara att stegvis ta fram beslutsunderlag för statsmakternas inriktning och utformning av det ekonomiska försvaret. Det bör, framhåller han avslutningsvis, ankomma på regeringen att i anvisningar ange den närmare inriktningen av de olika momenten i planeringsomgången och de förutsättningar som skall ligga till grund för arbetet.
Utskottet
Det ekonomiska försvaret bygger i allt väsentligt på de resurser som samhället har i fredstid. Planläggningen och övriga beredskapsåtgärder i fred inriktas på att göra det möjligt att vid krig, avspärrning eller annan kris tillhandahålla de varor och tjänster som behövs för landets försörjning och försvar. Denna planeringsverksamhet berör stora områden av statlig och annan verksamhet i samhället. Många statliga myndigheter är berörda. I regeringskansliet handläggs frågor rörande det ekonomiska försvaret inom flera olika departement. Hos riksdagen hänförs frågor rörande det ekonomiska försvaret till skilda utskott.
Denna uppdelning av verksamheten inom det ekonomiska försvaret kommer också till uttryck när det gäller sättet att finansiera beredskapen inom området. En del finansieras genom det privata näringslivet och av de affärsdrivande verken. En stor del av finansieringen sker genom oljelagringsfonden. Medel ställs också till förfogande på flera olika anslag i statsbudgeten. Dessa är knutna till olika huvudtitlar och när det gäller anslagen på kapitalbudgeten till olika fonder.
En uppdelning av ansvaret för det ekonomiska försvaret finner utskottet naturlig och önskvärd med hänsyn till den inom totalförsvaret rådande principen att ett ansvar i fred för viss verksamhet bör följas av motsvarande ansvar i krig, om verksamheten då skall fortgå (jfr bl. a. FöU 1976/77:13 s. 17). Denna princip får emellertid inte hindra att man eftersträvar största möjliga samordning inom det ekonomiska försvaret samt mellan detta och andra delar av totalförsvaret. Den försöksverksamhet med långsiktsplanering som ägt rum har- utöver att den har medfört en ökad långsiktighet i planeringen - också bidragit till en sådan samordning. ÖEF har haft en sammanhållande funktion på myndighetsnivån. Överstyrelsen har bl. a. sammanställt de olika myndigheternas planering till en sammanhållen programplan för hela det ekonomiska försvaret. Inom regeringen har handelsministern - inom ramen
FöU 1977/78:20
för försvarsministerns samordning av hela totalförsvaret i fred - haft en motsvarande samordnande funktion.
Utskottet anser i likhet med handelsministern och ÖEF att det under försöksperioden tillämpade planeringssystemet för det ekonomiska försvaret till sin allmänna uppbyggnad är lämpat att använda även fortsättningsvis (jfr FöU 1976/77:13 s. 96). Den nya organisationen av överstyrelsen (prop. 1976/ 77:74 bil. 2, FöU 1976/77:13, rskr 1976/77:311) är också anpassad till den programvisa uppdelning av verksamheten som har varit ett led i försöksverksamheten. Utskottet har inte heller någon erinran mot vad handelsministern har anfört rörande uppläggningen i stort av verksamheten inom de olika faserna av långsiktsplaneringen.
1 detta sammanhang vill utskottet fästa uppmärksamheten på en negativ erfarenhet av den hittillsvarande tillämpningen. Efter hand som behovet av statliga åtgärder inom det ekonomiska försvaret ökat, samtidigt som olika verksamhetsgrenar sammanförts till program för långsiktsplanering inom olika försörjningsområden, har systemet för finansiering inte påverkats och ter sig nu alltför svåröverskådligt.
Utskottet är medvetet om att det ekonomiska försvaret inte på samma sätt som det militära försvaret (prop. 1970:97, SU 1970:203, rskr 1970:420) kunnat anpassa anslagsindelning m. m. till det nya planeringssystemet. F. n. är det därför svårt att hänföra de olika programmen till de anslag i statsbudgeten kring vilka en stor del av budgetarbetet äger rum och genom vilka riksdagen anvisar medel. Överföringar av medel mellan anslag och fonder försvårar också överblicken.
Enligt utskottets mening bör det vara en stark strävan att i samband med den beslutade förändringen av det statliga anslagssystemet (prop. 1976/ 77:130, FiU 1977/78:1, rskr 1977/78:19) åstadkomma förenklingar och en ökad anknytning av det ekonomiska försvarets finansiering till dess programplanering. Även i övrigt bör eftersträvas en större överskådlighet. Vad utskottet nu har anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Med hänvisning till det anförda hemställer utskottet
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört med anledning av redogörelsen.
2. Det ekonomiska försvarets fortsatta utveckling
Regeringen har i propositionen 1977/78:100 (bil. 14 s. 94-116) föreslagit regeringen att godkänna de riktlinjer för det ekonomiska försvarets fortsatta utveckling som föredragande statsrådet har förordat.
FöU 1977/78:20
4 Föredragande statsrådet
Handelsministern uppehåller sig inledningsvis vid de allmänna mål som enligt 1977 års försvarsbeslut (prop. 1976/77:74, FöU 1976/77:13, rskr 1976/ 77:311) skall läggas till grund för det ekonomiska försvarets fortsatta utveckling. Han erinrar bl. a. om att riksdagen genom detta beslut angett målen för det ekonomiska försvarets uthållighet för dels fredskriser, dels avspärrning och krig. Beslutet innebär när det gäller målet för uthålligheten vid avspärrning och krig att huvuddelen av det ekonomiska försvaret skall kunna klara de påfrestningar på vår försörjning som en ca ettårig avspärrnings- eller krigssituation kan medföra. Detta mål beräknades i huvudsak kunna uppnås vid utgången av budgetåret 1981/82.
Handelsministern uttalar att det rådande statsfmansiella läget har medfört att endast en begränsad del av det ekonomiska försvarets resursbehov för budgetåret 1978/79 kan tillgodoses. Med hänsyn härtill och till de resursinskränkningar som anmäldes i propositionen 1976/77:150 (bil. 2 s. 8) bedömer han att målen för uthålligheten för avspärrning och krig för huvuddelen av programmen kan uppnås ca ett år senare än tidigare har beräknats, dvs. vid utgången av budgetåret 1982/83.
Därefter behandlar handelsministern inriktningen av det ekonomiska försvaret programvis. Programplaneringen innefattar sex program nämligen Livsmedel, Beklädnad m. m., Energi, Övriga försörjningsviktiga varor, Transporter och Tjänster. Kostnaderna för det ekonomiska försvaret under perioden 1978/79-1982/83 beräknas komma att uppgå till ca 7,3 miljarder kronor i prisläge juli 1977 för den verksamhet som finansieras över statsbudgeten och oljelagringsfonden. Härav utgör ca 2,2 miljarder kronor investeringar avseende fredskrislagring.
För budgetåret 1978/79 beräknar handelsministern de sammanlagda kostnaderna över statsbudgeten och oljelagringsfonden för verksamheten inom det ekonomiska försvaret till ca 884 milj. kr.
Handelsministern understryker att hans bedömning av resursbehoven delvis baseras på översiktliga kostnadsberäkningar från programplanerna. Den närmare bedömningen av resursbehoven bör därför enligt hans uppfattning göras budgetårsvis vid prövning av anslagsframställningar. Han erinrar om att denna prövning till följd av regeringens bedömning av de åtgärder som föreslås, det allmänna ekonomiska läget samt de övriga bedömningsfaktorer som aktualiseras, kan komma att avvika från den mer översiktliga bedömning han nu gör.
Utskottet
ÖEF har sammanställt berörda myndigheters programplaner för perioden 1978/79-1982/83 till en programplan för det ekonomiska försvaret. Planen har lämnats till regeringen.
FöU 1977/78:20
5 Programplaneringen har genomförts mot bakgrund av 1977 års försvarsbeslut, som gäller perioden 1977/78-1981/82, samt enligt anvisningar från chefen för handelsdepartementet.
Handelsministerns ställningstagande rörande det ekonomiska försvarets fortsatta inriktning innebär att uthålligheten för avspärrning och krig för huvuddelen av programmen kan uppnås först ca ett år senare än som angavs i totalförsvarsbeslutet, dvs. vid utgången av budgetåret 1982/83. Vid årets budgetbehandling har nämligen endast en begränsad del av det ekonomiska försvarets resursbehov för budgetåret 1978/79 kunnat tillgodoses i regeringens förslag. Handelsministern anför att en beräkning av resursbehoven även i fortsättningen avses göras budgetårsvis mot olika då aktuella bedömningsfaktorer. Utskottet har förståelse för att regeringen varit återhållsam med hänsyn till det rådande ekonomiska läget. Utskottet har inte heller någon erinran mot att det skeren årlig prövning av resursbehoven inom det ekonomiska försvarets område. Det kan emellertid inte anses vara helt tillfredsställande att ett så påtagligt avsteg från den våren 1977 beslutade inriktningen av verksamheten måste göras redan första året efter beslutet. Utskottet vill därför understryka betydelsen av att riksdagsbeslutet om den framtida inriktningen av det ekonomiska försvaret utgör vägledning och grund för den fortsatta prövningen av resursbehoven.
Utskottet vill i detta sammanhang och med anknytning till handelsministerns redogörelse angående långsiktsplaneringen för det ekonomiska försvaret påminna om sitt uttalande vid förra riksmötet om behovet av personella resurser för planeringen (FöU 1976/77:13 s. 104). Utskottet ansåg det angeläget att man förstärker planeringsresurserna för flertalet program. För detta talade enligt utskottets mening främst den höjning av ambitionsnivån som den påbörjade långsiktsplaneringen innebar liksom också de ökade investeringarna i lager av skilda slag.
Beträffande programmet Tjänster, delprogrammet Arbetskraft, förordar handelsministern en ökning av antalet utbildningsdagar för vapenfria tjänstepliktiga och en förstärkning av arbetsmarknadsstyrelsens planeringsresurser för totalförsvarsändamål. Efter förslag av regeringen på arbetsmarknadsministerns föredragning har riksdagen (prop. 1977/78:100 bil. 15, AU 1977/78:21 s. 35, rskr 1977/78:189) redan godkänt dessa åtgärder, som försvarsutskottet anser vara angelägna. Utbildningen av vapenfria tjänstepliktiga berörs av regeringens förslag i propositionen 1977/78:159, som utskottet avser att bereda under innevarande riksmöte.
I övrigt har utskottet ingen erinran mot vad handelsministern har anfört i denna del och hemställer
att riksdagen godkänner de riktlinjer för det ekonomiska försvarets fortsatta utveckling som föredragande statsrådet har förordat.
FöU 1977/78:20
3. Anslagsfrågor
Regeringen har i propositionen 1977/78:100 bilaga 14 föreslagit riksdagen att anvisa medel och lämna bemyndiganden enligt följande sammanställning.
Anslag
Belopp (kr.)
Elfie huvudtiteln
F 1. Överstyrelsen för ekonomiskt försvar (s. 117-134)
förslagsanslag
bemyndigande
234 180 000 105 000 000
Fonden,for låneunderstöd V: 7. Lån till teko-, sko- och garveri- industrier (s. 155)
investeringsanslag
bemyndigande
15 000 000 225 000 000
V: 9. Försörjningsberedskapslån (s. 155-156)
investeringsanslag
bemyndigande
36 075 000 25 000 000
V: 10. Skostrukturlån (s. 156)
investeringsanslag
5000 000
Fonden,för beredskapslagring Överstyrelsens för ekonomiskt för- svar delfond
V1IL3. Lagring för beredskapsända- mål (s. 158-159)
investeringsanslag
38 500 000
Diverse kapitalfonder Förrådsfonden för ekonomiskt för- svar
1X:7. Forrådsanläggningar m. m. (s. 160-161)
bemyndigande
investeringsanslag
6 900 000
'Bemyndigandet avser byggnadsarbeten för forrådsanläggningar.
Utskottet
De förslag till anslag m. m. som har redovisats i det föregående avser första året i den programplan som behandlats i tidigare avsnitt såvitt den berör anslag inom det ekonomiska försvaret som hänförs till handelsdepartementets verksamhetsområde. Vid anslagsberäkningen har beaktats bl. a. statsmakternas beslut om åtgärder för försörjningsberedskapen på skoområdet (prop. 1976/77:85, FöU 1976/77:11, rskr 1976/77:238) och på tekoområdet (prop. 1977/78:42, FöU 1977/78:5, rskr 1977/78:81). Utskottet har ingen erinran mot anslagsberäkningarna. Önskvärdheten av ökad överskådlighet när det gäller finansieringen inom det ekonomiska försvaret har behandlats i samband med handelsministerns redogörelse för långsiktsplaneringen inom denna totalförsvarsgren.
FöU 1977/78:20
7 Med hänvisning till det anförda hemställer utskottet
1. att riksdagen under elfte huvudtiteln beträffande Överstyrelsen för ekonomiskt fö/svar
a. för budgetåret 1978/79 anvisar ett förslagsanslag av 234 180 000 kr.,
b. medger att avtal om statlig kreditgaranti får ingås inom en ram av sammanlagt 105 000 000 kr.,
2. att riksdagen beträffande fonden för låneunderstöd
a. till Lån till teko-, sko- och garveriindustrier för budgetåret 1978/79 anvisar ett investeringsanslag av 15 000 000 kr.,
b. medger att avtal om avskrivningslån till teko-, sko- och garveriindustrier får ingås inom en sammanlagd investeringsram av 225 000 000 kr.,
c. till Försörjningsberedskapslån för budgetåret 1978/79 anvisar ett investeringanslag av 36 075 000 kr.,
d. medger att avtal om offerter avseende upprätthållande av försörjningsberedskapsviktig produktion och produktionskapacitet på skoområdet får ingås inom en sammanlagd ram av 25 000 000 kr.,
e. till Skostrukturlän förbudgetåret 1978/79 anvisar ett investeringsanslag av 5 000 000 kr.,
3. att riksdagen under fonden för beredskapslagring, överstyrelsens för ekonomiskt försvar delfond, till Lagringför beredskapsändamdl för budgetåret 1978/79 anvisar ett investeringsanslag av 38 500 000 kr.,
4. att riksdagen beträffande diverse kapitalfonder, förrådsfonden för ekonomiskt försvar
a. bemyndigar regeringen att besluta om byggnadsarbeten för förrådsanläggningar inom de kostnadsramar som har förordats i propositionen 1977/78:100 bilaga 14,
b. till Förrådsanläggningar m. m. för budgetåret 1978/79 anvisar ett investeringsanslag av 6 900 000 kr.
Stockholm den 11 april 1978
På försvarsutskottets vägnar PER PETERSSON
Närvarande: Per Petersson (m), Bengt Gustavsson (s), Erik Glimnér (c), Eric Holmqvist (s), Georg Pettersson (c), Gusti Gustavsson (s), Karl Bengtsson (fp), Gudrun Sundström (s), Roland Brännström (s), Gunnar Oskarson (m), Åke Gustavsson (s), Ulla Ekelund (c), Evert Hedberg (s). Hans Lindblad (fp) och Olle Aulin (m).
GOTAB 57940 Stockholm 1978