Med anledning av motioner om material- och energisparande åtgärder på bilismens område

NU 1977/78:18

Näringsutskottets betänkande 1977/78:18

med anledning av motioner om material- och energisparande åtgärder på bilismens område

Ärendet

1 detta betänkande behandlas motionerna

1976/77:1241 av Karl Boo (c) och Rolf Rämgård (c), vari hemställs att riksdagen hos regeringen anhåller att de material- och energiaspekter som kan läggas på vårt lands bilbestånd närmare utreds och att erforderliga bestämmelser härför tillskapas samt att i övrigt beaktas vad i motionen anförts,

1976/77:1244 av Torsten Gustafsson (c) och Georg Pettersson (c), vari hemställs att riksdagen hos regeringen begär utredning om statligt stöd till forsknings- och utvecklingsarbete för att få fram nya energisnåla bilmodeller i enlighet med vad som anförts i motionen.

Med anledning av motionen 1976/77:1241 har från Korrosionsinstitutet inkommit en skrivelse, vars innehåll refereras nedan (s. 3).

Motionerna

De utslagsgivande felen på våra bilar är korrosionsskador, framhålls i motionen 1976/77:1241. Motionärerna åberopar en undersökning om avgassystem för personbilar som år 1975 redovisades av Korrosionsinstitutet. Enligt denna undersökning skulle en övergång till i fabrik monterade avgassystem av rostfritt stål medföra väsentliga besparingar i form av minskade reparationskostnader och minskad material - och därmed energiåtgång. Motionärerna refererar beräkningar om den erforderliga energi- och råvaruåtgången vid biltillverkning och drar slutsatsen att varje ökning av bilens nyttjandetid ger betydande besparingar av energi och råvaror.

Enligt motionen 1976/77:1244 är dagens utvecklingsarbete inom bilindustrin till övervägande del knutet till vidareutvecklandet av den traditionella teknik som är uppbyggd kring explosionsmotorn. Då det måste vara ett allmänt samhällsintresse att utvecklingsarbetet inom bilbranschen drivs vidare efter nya värderingar och då bilindustrin uppenbarligen inte har möjlighet att driva detta arbete på egen hand, är det, säger motionärerna, angeläget att statliga forsknings- och utvecklingsinsatser åstadkommes. Detta statliga engagemang bör enligt motionärerna begränsas till stöd åt forsknings- och utvecklingsarbete, medan den färdiga produkten som hittills bör konstrueras och produceras av fristående företag enligt marknadshus 1

Riksdagen 1977/78. 17 sami. Nr 18

NU 1977/78:18

hållningens principer. Det är alltså inte fråga om att bygga upp statliga bilindustrier, uttalar de.

Utredningsarbete om korrosionsskydd för bilar

Korrosionsinstitutet

Korrosionsinstitutet är ett forskningsinstitut som drivs av staten och näringslivet gemensamt. Institutet har till ändamål bl. a. att initiera och samordna forsknings- och utvecklingsarbete rörande korrosion och korrosionsskydd ävensom bedriva sådant arbete. Verksamheten leds av en styrelse som utses av styrelsen för teknisk utveckling (STU) och Stiftelsen för korrosionsteknisk forskning, vars huvudmän utgörs av företag med intresse för området korrosion och korrosionsskydd. Enligt ett avtal år 1976 mellan svenska staten och denna stiftelse finansieras institutets verksamhet under perioden 1 juli 1976-30 juni 1979 genom bidrag från STU och stiftelsen.

Det s. k. bilutskottet inom institutet är inriktat på korrosionsskydd för bilar. Bilutskottet har under 1970-talet publicerat följande rapporter: Bromsrör - en översikt över korrosionshärdigheten hos metalliska material för bromsrör (1970), Förslag till fordringar och provningsmetoder för temporära rostskyddsmedel för behandling av bilars hålrum enligt MLmetoden (stencil 1972 som utgjorde underlag för Svensk Industriell Standard -SIS - 1973), Skydda din bil mot rost (Bulletin nr 62,1970), Avgassystem för personbilar - en materialöversikt (Bulletin nr 76, 1975), Korrosion vid garagering av bilar - en litteraturstudie (Bulletin nr 79, 1976) samt Korrosionsskydd vid tillverkning av personbilar (Bulletin nr 80, 1976).

Bilutskottet har sammanfattat rapporten om korrosionsskydd vid tillverkning av personbilar enligt i huvudsak följande:

Personbilens livslängd är främst beroende av den självbärande karossens livslängd. Denna i sin tur beror på karossens hållfasthet och dess förmåga att motstå atmosfärens inverkan, dvs. rostning och annan korrosion. Denna förmåga slutligen bestäms av konstruktionens utformning, materialets korrosionshärdighet och det rostskydd man kan ge karossens olika delar.

De åtgärder som vidtas för att korrosionsskydda bilar kan indelas i:

- Val av material och konstruktivt utförande

- Produktionsmålning

- Kompletterande rostskydd.

Det ideala är att kunna använda korrosionsbeständigt, konstruktions- och produktionsmässigt lämpligt material. Kravet på korrosionsbeständighet är emellertid sällan förenligt med krav på andra egenskaper såsom formbarhet, svetsbarhet, låg vikt och lågt pris. Metallurgerna har gjort stora ansträngningar att få fram lämpliga korrosionsbeständiga material, men har ännu inte lyckats. Zinkbelagd stålplåt torde f. n. vara bäst och mest använd till delar som är utsatta för svåra korrosionsbetingelser och den synes erbjuda ytterligare utvecklingsmöjligheter. Låglegerat stål, aluminiumlegeringar och glasfiberarmerade plastmaterial används alltmer i vissa bildelar, men inte något av dem anses ännu helt kunna ersätta stålplåten i karossen. De är dock

NU 1977/78:18

samtliga under stark utveckling och aluminiumlegeringar synes ha de bästa möjligheterna att bli användbara som huvudmaterial i karossen.

De svåra rostangreppen är koncentrerade till ett fåtal komponenter i karossen och de vanligaste korrosionsorsakerna är ansamling av vägsmuts och fukt i hålrum, spalter och hörn. Det gäller därför att konstruera karossen med så få sådana utrymmen som möjligt, att förhindra ansamling av fukt och smuts, att ordna effektiv ventilation i hålrum, att underlätta avrinning och skyddsmålning, att begränsa antalet fogar och spalter samt att täta fogar så effektivt som möjligt.

Målningen av karossen, produktionsmålningen, har den dubbla uppgiften att ge tillfredsställande rostskydd samt tilltalande finish på synliga delar. Ett flertal industriella målningssystem har utvecklats och de går ut på att anbringa olika färgskikt, vart och ett med sin speciella uppgift. Ökade påfrestningar i form av alltmer förorenad luft och ökad vägsaltning har successivt framtvingat nya rostskyddsfärger och metoder.

Det har emellertid visat sig att alla dessa åtgärder inte är tillräckliga för att ge bilen ett tillfredsställande rostskydd. Den måste därför fortfarande ges ett kompletterande rostskydd såväl på underredet som i karossens hålrum. Vidareutvecklingen av detta är därför alltjämt en huvuduppgift för bilutskottet, inom vilket två arbetsgrupper sedan ett par år arbetar med respektive underredsskydd och skydd av hålrum.

Enligt uppgift från Korrosionsinstitutet pågår innevarande budgetår vid institutet arbete med fem undersökningsprojekt till en sammanlagd kostnad av ca 310 000 kr. Projekten behandlar utvändigt rostskydd för bilar, rostskydd av bilars hålrum, revidering av standard för korrosionsskydd av bilars hålrum, provningsmetoder för bromsrör och korrosion vid motorfordonsuppställning.

Enligt institutet torde motionärernas önskemål kunna tillgodoses genom följande åtgärder:

- en sakkunnig kartläggning av förekommande korrosionsskador på bilar samt dessa skadors omfattning,

- en analys av de förekommande korrosionsskadornas orsaker och tänkbara motåtgärder på grundval av dagens tekniska kunnande,

- identifiering av bilkorrosionsproblem som skulle kunna lösas genom FoUinsatser samt initiering av önskvärt FoU-arbete härför,

- utformning av relevanta provningsmetoder och bedömningsgrunder avseende bilars korrosionshärdighet,

- utformning av bestämmelser i fråga om bilars korrosionshärdighet på grundval av de kunskaper som ernås genom nämnda utredningar och FoUinsatser.

Dessa åtgärder har enligt institutet till en del redan utförts eller är under utförande. Huvuddelen av arbetet återstår dock och ryms inte i institutets ordinarie budget. Vissa delar av ett sådant arbete, såsom utfärdande av bestämmelser på området, ligger för övrigt helt utanför institutets kompetensområde. I detta sammanhang understryker institutet det önskvärda i en

NU 1977/78:18

nära samverkan på ett tidigt stadium mellan den myndighet som skall utfärda bestämmelser och det organ som utför de tekniska undersökningarna.

AB Svensk Bilprovning

Uppgifter om rostangrepp på bilar framkommer i samband med de obligatoriska kontrollbesiktningarna hos AB Svensk Bilprovning. Dessa uppgifter publiceras årligen av företaget i rapporten Bilens svaga punkter. En specialstudie av bilrosten utgavs år 1973 av Svensk Bilprovning i samarbete med Korrosionsinstitutet under titeln Bilrost-en analys av vissa korrosionsskador i personbilar.

Konsumentverket

Konsumentverket har sommaren 1977 publicerat rapporten (1977:4) Bilunderhåll, som utgör en kartläggning av bilägarnas skötsel och underhåll av sina bilar. I rapporten uppmärksammas bl. a. problemet med rostskadoma, särskilt på avgassystemen. Bilbranschen kritiseras för att inte ha organiserat den del av bilunderhållet som består av rostskydd på ett sätt som motsvarar underhållet av de maskinella delarna. I fråga om personbilars avgassystem uttalas att situationen är närmast oacceptabel.

Utarbetandet av denna rapport har skett inom ramen för konsumentverkets projekt Bilekonomi. Enligt anslagsframställningen förbudgetåret 1978/ 79 avser verket att under innevarande budgetår ta upp förhandlingar med bilbranschen. Syftet härmed anges vara att påverka branschen att vid inbyte ta större hänsyn till bilars skötsel, att förbättra informationen vid automatisk biltvätt och rostskyddsbehandling, att lämna bättre villkor för rostskyddsbehandling och att använda korrosionsbeständiga material i bilar, t. ex. rostfria avgassystem. Konsumenterna skall med framtaget material i form av handbok, foldrar m. m. informeras om bilekonomi och bilunderhåll genom en kampanj våren 1978.

Forsknings- och utvecklingsarbete rörande energisnåla bilmodeller

Nu utgående statligt stöd

Riksdagen antog år 1975 ett treårigt program för forskning och utveckling inom energiområdet-Huvudprogram Energiforskning (prop. 1975:30 bil. 1 s. 431^465 och 475-476, NU 1975:30, rskr 1975:202). Huvudprogrammet Energiforskning är uppdelat på sex program. Ett av dessa benämns program 2, Energianvändning för transporter och samfärdsel. Detta program är i sin tur indelat i två delprogram, nämligen Transportsystemets utveckling och Energianvändning i drivsystem. Programansvarigt organ för det sistnämnda delprogrammet är transportforskningsdelegationen i samråd med styrelsen för teknisk utveckling (STU).

NU 1977/78:18

5 Inom delprogrammet Energianvändning i drivsystem särskiljer transportforskningsdelegationen fem s. k. programelement, nämligen Alternativa drivmedel, Befintliga drivsystem, Alternativa drivsystem, Energiackumulatorer och Energiomvandlare. Statligt stöd för det ändamål som motionärerna förespråkar utgår inom ramen för de fyra sistnämnda programelementen.

Sammanlagt har under treårsperioden 1975-1978 anvisats 20 milj. kr. till delprogrammet Energianvändning i drivsystem. Av detta belopp har 11 milj. kr. utgjort bidrag till Svensk Metanolutveckling AB för arbeten som avser att klarlägga förutsättningarna för att i stor skala utnyttja metanol som drivmedel m. m. Återstående 9 milj. kr. utgör sålunda det belopp som under treårsperioden har anvisats till sådana ändamål som motionärerna vill främja.

I bilaga B till transportforskningsdelegationens anslagsframställning för budgetåret 1978/79 beskrivs de projekt som stöds inom resp. programelement. En icke systematiserad projektförteckning finns publicerad i SOU 1977:58 s. 124 (jfr nedan).

I detta sammanhang bör också nämnas det stöd som staten lämnar till det s. k. Stirlingprojektet. En redogörelse för detta projekt har senast lämnats i prop. 1977/78:25 (s. 94-100). Bland de skäl som ligger bakom det statliga stödet för utveckling av den s. k. stirlingmotorn kan här nämnas denna motors förmåga att utnyttja ett antal olika bränslen som värmealstrare och dess lägre bränsleförbrukning.

Statligt stöd för detta projekt har hittills - under budgetåren 1971/72-1976/

77 - utgått dels genom att staten direkt finansierat en viss andel av KB United Stirling (Sweden) AB & Co:s utvecklingskostnader, dels genom ett statligt borgensåtagande för lån i Sveriges investeringsbank AB till detta företag. Under den nämnda perioden har riksdagen anslagit sammanlagt 28,8 milj. kr. - genom investeringsanslag till förenade fabriksverken (FFV) som medverkar i utvecklingen av stirlingmotorn - samtidigt som FFV fått bemyndigande att solidariskt med Kockums Mekaniska Verkstads AB teckna borgen för lån till United Stirling i Investeringsbanken med sammanlagt 68,3 milj. kr.

Förslag om fortsatt statligt stöd

Delegationen för energiforskning (I 1975:02) har nyligen i betänkandet (SOU 1977:56) Energi - program för forskning, utveckling, demonstration EFUD

78 redovisat förslag till program för forskning, utveckling och demonstration på energiområdet under den treårsperiod som börjar den 1 juli 1978. Underlaget för delegationens överväganden har samlats i separata bilagor A-F till nämnda betänkande (publicerade som SOU 1977:57-62).

Programmet Energianvändning för transporter och samfärdsel föreslås av delegationen bli indelat i tre delprogram, nämligen Åtgärder i transportsystemet, Alternativa drivmedel och Drivsystem.

NU 1977/78:18

6 För delprogrammet Drivsystem bör enligt delegationen (SOU 1977:56 s. 308) insatserna under treårsperioden inriktas på att förkorta tiden för en eventuell erforderlig framtida anpassning från bilindustrins sida till nya motortyper med lägre energiförbrukning och bättre emissionsegenskaper, vilka kan utnyttja andra än petroleumbaserade bränslen, bl. a. väte och metanol. FoU-insatserna bör avse såväl alternativa drivsystem som alternativ utformning av fordonen i övrigt och följas upp med visst stöd till prototypförsök redan under treårsperioden för en eller flera lovande utvecklingslinjer. Ett väsentligt syfte är att ge underlag för säkrare framtidsbedömningar och för statsmakternas styrning av utvecklingen inom området.

Målet fördelprogrammet bör enligt delegationen (SOU 1977:56 s. 314) vara att ge ökad kunskap om den optimala avvägningen mellan energi och andra faktorer hos transportmedel, att ge säkrare underlag för att bedöma den framtida utvecklingen av drivsystem samt att ge stöd både till utveckling av nya drivsystem och till förbättringar i befintliga.

För befintliga drivsystem föreslås studier och utveckling av optimala kombinationer mellan energiekonomi, emissioner och bränsleval samt insatser inriktade på att minska rullmotståndet, minska värmeförlusterna i motorn (genom keramikbelagda skikt), förbättra förbränningen genom kontroll av turbulens m. m.

Inom området alternativa drivsystem föreslås stöd till systemstudier och visst utvecklingsarbete på värmemotorer(stirling-, gasturbin- och ångmotor). Insatserna bör här koncentreras till utveckling av keramiska komponenter med goda högtemperaturegenskaper och lämpade för massproduktion. Visst stöd bör också kunna ges till delfinansiering av prototyputveckling av olika värmemotorer. Det statliga stödet syftar här främst till att få fram underlag för framtida bedömningar och beslut om motorutveckling.

Utveckling av elektriska drivsystem föreslås också erhålla visst stöd. Utvecklingen på området energiackumulatorer syftar till att nå höga energitätheter. Insatserna bör här främst avse utveckling av ett järn-nickelbatteri, utgående från en järnelektrod, som tidigare framtagits i landet. Visst stöd föreslås även till lagring av energi i svänghjul.

Stödet till området energiomvandlare syftar till att studera bränslecellsystem och utveckla komponenter för bränsleceller. Genom insatser på detta område bör man få bättre underlag för att bedöma de framtida utvecklingsmöjligheterna för värmemotorer och bränslecelldrivna elmotorer. Insatserna gäller dels själva bränslecellerna, dels visst stöd till försök med och demonstration av körning med bränslecelldriven elbil.

De föreslagna insatserna avser såväl systemstudier som forskning och utveckling samt visst stöd till prototyper.

Huvudförslaget innebär en beräknad medelsanvändning under treårsperioden 1978-1981 av 14 milj. kr. Som framgått ovan har under treårsperioden 1975-1978 anvisats 9 milj. kr.

NU 1977/78:18

7 Inom energikommissionen (I 1976:05) har expertgruppen för energihushållning i oktober 1977 publicerat rapporten (Ds I 1977:12) Energibesparingar inom transportsektorn. I denna rapport, som är avsedd att ligga till grund för vidare överväganden inom kommissionen, redovisas alternativa möjligheter att spara energi inom transportsektorn fram till år 1990. Ett särskilt avsnitt behandlar besparingar genom tekniska förändringar av bl. a. personbilar. Härvid görs en genomgång av möjligheterna att spara energi genom förbättring av drivsystem, alternativa drivkällor, alternativa drivmedel samt fordonens utformning och utrustning.

Som allmän bakgrund för dessa studier framhålls bl. a. (s. 114) att det vid studiet av möjliga energibesparingar är viktigt att drivkälla, bränsleslag och bränsleframställning behandlas i ett sammanhang och att därvidlag beaktas dels ett visst bränsleslags energiinnehåll i förhållande till energiåtgång vid framställning och transport av bränslet, dels den verkningsgrad som en viss drivkälla ger för det använda bränslet.

Under rubriken Slutsatser och förslag (s. 161) erinrar expertgruppen bl. a. om att den svenska bilindustrin är starkt exportberoende samtidigt som utländska märken är stora på den svenska marknaden. Det betyder, uttalar gruppen, ett beroende av den utveckling som sker i andra länder, framför allt USA och Västeuropa. Det betyder också att utrymmet för en egen svensk politik är begränsat. Bestämmelser som enbart gäller för den svenska marknaden - de må avse energi, miljö eller säkerhet - kan för både svensk och utländsk bilindustri bli svåra och kostsamma att leva upp till. De uppfattas enligt gruppen också lätt som handelshinder av den utländska industrin. Expertgruppen anför vidare att det internationella beroendet gäller också på motorsidan. En omställning från nuvarande motortyper till helt nya drivsystem kan endast genomföras om stora marknader som USA eller EG beslutar sig för en övergång. En omställning av bilindustrin och dess underleverantörer är mycket kostsam. Enligt expertgruppen är det därför knappast möjligt för ett litet land som Sverige att ensamt gå över till nya motortyper.

Expertgruppen lägger avslutningsvis fram vissa sammanfattande slutsatser beträffande lämplig inriktning av det fortsatta arbetet. Under rubriken Alternativa drivkällor och drivmedel uttalas härvid bl. a. (s. 180) att forsknings- och utvecklingsarbetet i landet rörande möjligheterna att utnyttja alternativa drivkällor och drivmedel bör påskyndas.

I regeringens nyligen framlagda proposition med förslag till tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1977/78 föreslås ytterligare stödåtgärder för stirlingprojektet. Bl. a. hemställs (prop. 1977/78:25 s. 100) om ytterligare investeringsanslag av 7,1 milj. kr. och om bemyndigande för FFV att solidariskt med Kockums teckna borgen för lån till United Stirling med ytterligare 29,8 milj. kr.

NU 1977/78:18

8 Utskottet

De två motioner som utskottet behandlar i detta betänkande innehåller önskemål om material- och energibesparande åtgärder på bilismens område.

Motionen 1976/77:1241 syftar till en utredning av de material- och energiaspekter som kan läggas på vårt lands bilbestånd. Motionärerna har särskilt uppmärksammat rostskadornas betydelse.

Som framgår av den föregående redogörelsen pågår redan ett omfattande arbete på skilda håll i syfte att minska och motverka rostskador. Främst märks Korrosionsinstitutets och AB Svensk Bilprovnings arbete. Också insatser som konsumentverket har gjort och planerar inom det s. k. projekt Bilekonomi betraktar utskottet som väsentliga när det gäller att uppnå de syften som motionärerna vill främja. Utskottet anser inte att det behövs något uttalande av riksdagen om en sådan utredning som föreslås i motionen 1976/ 77:1241.

En utredning om statligt stöd till forskning och utveckling för att få fram nya energisnåla bilmodeller föreslås i motionen 1976/77:1244.

Utskottet erinrar om att statligt stöd till det ändamål som motionärerna vill stödja har utgått med sammanlagt 9 milj. kr. under treårsperioden 1975/ 76-1977/78. Detta har skett inom ramen för det år 1975 av riksdagen antagna programmet för forskning och utveckling inom energiområdet. Delegationen för energiforskning (1 1975:02) har nyligen föreslagit ett statligt stöd om 14 milj. kr. till motsvarande ändamål under den treårsperiod som börjar den 1 juli 1978. Förslaget övervägs f. n. inom regeringskansliet i samband med övriga förslag om fortsatt stöd till FoU-insatser på energiområdet.

Mot denna bakgrund finner utskottet inte skäl att föreslå riksdagen att göra något särskilt uttalande om behovet av stöd förde ändamål som förespråkas i motionen 1976/77:1244.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen avslår motionen 1976/77:1241,

2. att riksdagen avslår motionen 1976/77:1244.

Stockholm den 24 november 1977

På näringsutskottets vägnar FRITZ BÖRJESSON

Närvarande: Hugo Bengtsson (s), Fritz Börjesson (c), Arne Blomkvist (s). Sven Andersson i Örebro (fp), Birgitta Hambraeus (c), Lilly Hansson (s), KarlAnders Petersson (c), Ivar Högström (s), Ingegärd Oskarsson (c), Lennart Pettersson (s), Sten Svensson (m), Rune Jonsson i Husum (s), Holger Bergqvist (fp), Wivi-Anne Radesjö (s) och Lars Ljungberg (m).

GOT AB 56033 Slockholm 1977