Energi - program för forskning, utveckling, demonstration : EFUD 78

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2013

utarbetade

?Programplaner pa uppdrag

mm. av

S LSMLGL

tar

F delegationen energitarskning

i

E

Energi: för_

program

forsknmgggtvecklmg,

demonstranon

Statens offentliga utredningar WW SOU 1977: 57 % Industridepartementet

för

Energi- program

forskning, utveckling,

demonstration

EFUD 78

A

Bilaga

Programplaner för Energianvändning i industriella processer m m utarbetade av styrelsen för teknisk utveckling (STU)

på uppdrag av delegationen för energiforskning

Stockholm 1977

Omslag Hans Sandqvist Jemströms Offsettryck AB

ISBN 91-38-03690-8 ISSN 0375-250X Norstedts Tryckeri, Stockholm 1977

Förord

Med stöd av regeringens bemyndigande den 12 juni 1975 tillsatte dåvarande chefen för industridepartementet en delegation för energiforskning (DFE). I regeringens direktiv anges att DFE bör ta fram underlag för planering av FoU inom energiområdet i ett långsiktigt sedan det perspektiv nuvarande treåriga programmet genomförts 30 juni 1978. Tre alternativa förslag till program i olika ambitionsnivåer bör redovisas. Ett alternativ bör svara mot en oförändrad ambitionsnivå i förhållande till insatserna under budgetåret 1977/78 och de två övriga alternativen mot högre ambitionsnivåer. Därvid bör främst belysas att öka insatserna möjligheterna vad gäller utvecklingen av förnyelsebara innefattande även den energikällor forskning och utveckling som behövs för att anpassa olika konsumtionssektorer till ett ökat utnyttjande av sådana energikällor. DFE har slutfört denna arbetsuppgift under september 1977 och redovisar sina förslag i betänkandet - Energi program för forskning, utveckling, demonstration, EFUD 78 (SOU 1977: 56). DFE:s överväganden byggeri

allt väsentligt på det underlag i fonn av _programplaner som har utarbetats

av styrelsen för teknisk utveckling, statens råd för byggnadsforskning,

transportforskningsdelegationen och nämnden för energiproduktionsforskning samt beträffande programmet Allmänna energisystemstudier av DFE själv. Detta underlag är samlat i bilagoma A-F, som redovisas i var sin volym (SOU 1977: 57-62). Bilagoma är indelade efter den programstruktur som gäller för energiforskningsprogrammet 1975/78, enligt följande: . Energianvändning i industriella processer m. m. Energianvändning för transporter och samfárdsel

mmcnpu

. Energianvändning för bebyggelse

. Återvinning av energi i varor m. m.

. Energiproduktion Allmänna energisystemstudier

Stockholm i september 1977

Thomas Josefsson delegationssekreterare

SOU 1977: 57

Innehån

Förord .

Sammanfattning .

1 Programområdesöversikt 17 1.1 Inledning. . . . . . 17 1.2 Områdets omfattning . 18 1.3 Industrins energianvändning . 18 1.4 Krav på energifonn. 19 1.5 Omfattningsgrad. . . . . . . . . . . . . . 22 1.6 Energibesparing i förhållande till andra åtgärder 23 1.7 Resurstillgâng. . . . . . . . . 26 1.8 Kapitalstock och investeringstakt . 26 1.9 Behov av inforrnationsinsatser . 27 1.10 Behovavstatligtstöd. . . . . . . . . . . . .. 29 1.11 Långsiktsbedömning Massa & papper och Järn & stål . 35 1.12 Industrins nuvarande energiförbrukning 41

Sammanfattande beskrivning och värdering av de olika delprogrammen . 42 2.1 Val av insatsområde . . . . . . . . . 42 2.2 Delprogrammens betydelse från energisynpunkt . 44 2.3 Sammanfattning av förväntade resultat vid genomförande av de olika nivåerna . 46

Programplan för delprogram . 50 3.0 . Allmänna utredningar . . . . . . 50

3.1 . Åtgärder som berör flera branscher . 55

3.2 . Internationellt samarbete . 58

QOLII-bb-ålüv-G

3.3 . Trä, massa & papper . 61

3.5 . Mindre och medelstor industri . 98

3.6 . Övrig industri l 1 l

3.7 . Växthus . l 17

6 Innehåll SOU 1977: 57

Anm: Inom varje delprogram har följande indelning tillämpats 3.X.0 Allmänt delprogram X . 3.X.l Insatsplan nivå l 3.X.1.l Allmänt nivå l 3.X.l.2 Prioriterade arbetsområden nivå l 3.X.l.3 Medelsbehov nivå l 3.X.2 lnsatsplan nivå 2 3.X.2.1 Allmänt nivå 2 3.X.2.2 Prioriterade arbetsområden nivå 2 3.X.2.3 Medelsbehov nivå 2 3.X.3 Insatsplan nivå 3 3.X.3.l Allmänt nivå 3 3.X.3.2 Prioriterade arbetsområden nivå 3 3.X.3.3 Medelsbehov nivå 3

Litteraturförteckning .

Bilaga l Energiförbrukningimindre industrier . Bilaga 2 Förteckning överstödda projekt . . . .

SOU 1977: 57

FÖRORD

för snergiforskning (DFE) begärde våren 1976 Delegationen ett underlag från STU avseende verksamhet inom program 1 Industriella för - En-

processer perioden 1978/79 1981/82.

ligt direktiven skalle STU redovisa förslag till insatser och möjliga resultat för minst två anslagsnivåer nämligen

o beräknad anslagsnivå för 1977/78 enligt

prop 1°75/76; 100 minskad med 50 % i reala termer

0 beräknad anslagsnivå för 1977/78 prolongerad i s reala termer.

Möjlig verksamhet inom dessa ramar har angivits som Nivå 2 (minskning med 50 7/0) och Nivå l (oförändrad).

Härutöver skulle STU redovisa medelsbehov och möjliga resultat vid snabbast möjliga forcering med hänsyn till inom landet tillgängliga FoU-resurser och med rimliga krav på forskningens kvalitet. STU har tolkat begreppet rimliga krav som en nivå (Nivå 3) vid vilken man skall uppta sådan verksamhet som STU anser väl motiverad. Nivå 3 är således STU:s förslag till insatser under planeringsperioden. Vid utformning av detta förslag har använts vissa rimlighetsbedömningar, som starkt förenklade kan sammanfattas iföljande punkter: o Produktionsvolym och produktmix påverkas endast undantagsvis av energihänsyn. Programmet skall därför anpassas till den utveckling som planeras av andra skäl. o Åtgärder för att spara energi skall normalt bidra till att industrins internationella konkurrenskraft för- \ bättras. o För at: omkring år 2000 kunna spara c:a 1 TWh är det rimligt att under planeringsperioden satsa l, 5 Mkr på projekt, som för att fullföljas kräver ungefär lika stor FoU-insats under nästa 3-årsperiod. o Därefter görs investeringar som med 100 Mkr överstiger de investeringar som genomförs av andra skäl.

8 F örord SOU 1977: 57

Förutom energibesparing har även flexibilitet vid val av energibärare ansetts önskvärd. Någon kvantitativ värdering av flexibiliteten har emellertid inte använts p g a svårigheter att definiera flexibilitet på ett för kvantitativa mätningar användbart sätt. Endast sådana insatser som inte ansetts kunna finansieras via andra nu aktuella kanaler har medtagits. svårigheterna att finna annan finansiering består bl a i höga räntabilitetskrav på för investeringar tillgängligt kapital, problem med att uppbringa riskvilligt kapital, behov av riskspridning över företags- och branschgränser, osäkerhet om framtida energipriser.

ä ä å

2 ä. a: å

SOU 1977: 57

SAMMANFATTNING

HUR MYCKET ENERGI FÖRBRUKAR INDUSTRIN? HUR MYCKET KAN MAN SPARA?

VAD KOSTAR DET ATT SPARA ENERGI I INDUSTRIN? VARFÖR BEHÖVS STATLIGT STÖD?

VILKA PROCESSER BÖR MAN FÖRSÖKA ANDRA? VAD BÖR MAN GÖRA ÅT PAPPERSPRODUKTIONEN? VAD KAN MAN GÖRA ÅT STÅLPRODUKTIONEN? VAD BÖR MAN GÖRA ÅT TORKNING? VAD KAN MAN GÖRA ÅT CEMENTPRODUKTIONEN? VAD BÖR MAN GÖRA ÅT AMMONIAKPRODUKTIONEN? VAD INNEBÄR HÖJT ENERGIPRIS FÖR MINDRE FÖRETAG? SKALL MAN SPARA ENERGI ELLER PRODUCERA DEN ENERGI SOM BEHÖVS UTAN SPARÅTGÄRDER?

TÄNKBAR ENERGIBALANS ÅR 2000

STU:s FÖRSLAG TILL INSATSER

HUR MYCKET ENERGI FÖRBRUKAR INDUSTRIN? s

IÅr 1973 var den totala energiförbrukningen i Sverige 390 TWh. åHärav gick 60 TWh till samfärdsel, 180 TWh till i bostadsuppåvärmning m m och 150 TWh till industrin. i S I E Inom samfärdselsektorn ställs krav hos höga på kvaliteten den tillförda energin medan man för kan bostadsuppvärmning

5 använda energi av låg kvalitet. Inom industrin används

energi I på många olika sätt och kvalitetskraven varierar

i därför.

I

10 Sammanfattning sou 1977:57

Vid stålframställning t ex, där man arbetar vid höga temperaturer, ställs stora krav på energikvaliteten medan man vid papperstorkning kan använda ganska lågvärdig energi.

Qrmnlzqéelstáswçsaâx mêäêêxâr _rzêrarzâr_ 9395_ me! _59_ 2599592 .fram

till sekelskiftet,

99: 9953955551222! 51135191 193 9:1 9521951_ åêrfáélas_ till Peppar;

95e _råitêlâeäeâalsáisnee_fPISiHPPJêâ

95e 55:15.15_ _eäeêtzlstáeáxölsâr_ _esalâst_ låeatésiêeâäeårzipszâras_ 921213915

mot sekelskiftet ,

PE”. ma? _êwâäaår_ 521.112? äta_ i_ 519g_ 21.1 laärzgljsê -Br_°°_°l*å1Et_i9*3§EE°_t.°_d_°_r_v

E›!i_r_i.r1d_\1§t_r.i9 ê _ârzââaifszleâekilåeâ_ år- ?99953 2.3.0_ Mitä

HUR MYCKET KAN MAN SPARA?

Sannolikt är det tekniskt möjligt att vid sekelskiftet spara mer än 50% av ovan angivna 230 TWh. Vissa tekniska möjligheter är emellertid inte ekonomiskt såvida att spara energi rimliga inte blir 5 - 10 gånger högre än för närvarande. energipriset En uppskattning av tänkbara möjligheter ger vid handen att man år 2000 kanske kan klara Det förutsätter emelsig på 150 TWh. lertid att man redan nu målmedvetet arbetar så att man hinner färdigutveckla och introducera nya, mindre energikrävande metoder.

VAD KOSTAR DET ATT SPARA ENERGI I INDUSTRIN?

Man kan att i de flesta fall kostar det ingenting att spara säga Men detta är inte hela sanningen. Om man låter forskaenergi. re och konstruktörer ta fram nya energisnåla maskiner och metoder kan det, när en anläggning skall förnyas, ofta bli billigare att övergå till av produktionsutrustning hellre än att nya typer återanskaffa utrustning för produktion enligt de gamla metoderna. Om forskarna och konstruktörerna i stället helt hade fått koncentrera att utan hänsyn till energiförbrukningen, göra ansig på,

SOU I977: S7 Sammanfattning l 1

läggningen till lägsta möjliga kostnad, hade de kanske kunnat få den ännu billigare. I det första fallet har alltså energibesparingen kostat något även om det är omöjligt att ange exakt hur mycket. I de fall man gör om- och tillbyggnader enbart för att spara energi får man ju en direkt kostnad för energibesparingen. I vilken utsträckning sådana åtgärder skall genomföras beror på hur energibesparingar värderas. STU har som tumregel använt en värdering som innebär att man, för att år 2000 spara l TWh, är beredd att satsa 1, 5 Mkr på FoU under - lika nästa treårs-

perioden 1978/79 1980/81, ungefär mycket

period och därefter 100 Mkr i investeringar (utöver investeringar som motiveras av andra skäl).

VARFÖR BEHÖVS STAT LIGT STÖD?

Om man utan extra kostnader kan spara energi borde väl industrin kunna klara en övergång till lägre energiförbrukning utan statligt stöd.

Problemet är emellertid att en sådan kräver FoU, som övergång ger resultat först om kanske 10 år. Med de förräntningskrav som industrin i dag arbetar med, har resultat som ligger så långt fram i tiden mycket litet nuvärde.

FoU innebär också alltid ett risktagande och även om ett större FoU-program i sin helhet kan lyckas kommer givetvis vissa enskilda projekt att inte göra det. Om projekten finansieras av enskilda företag måste vart och ett av dem räkna med risken för att just deras projekt misslyckas. I allmänhet kan man därför endast driva ett projekt så länge man anser sig kunna bära ett misslyckande.

I vissa fall bör resultaten av ett projekt komma en hel bransch eller hela näringslivet tillgodo. Det är då. inte rimligt att ett enskilt företag påtar sig FoU-kostnaderna.

Sammanfattning

De framtida energipriserna är f n mycket osäkra. När det utveckling av metoder som blir lönsamma först vid gäller högre energipris tar således det enskilda företaget en mycket stor risk.

Vissa kan helt enkelt inte uppbringa de medel som beföretag hövs för att ta fram nya och energisnålare metoder.

VILKA PROCESSER BÖR MAN FÖRSÖKA ÄNDRA?

Framställning av papper och stål intar en särställning genom att dessa processer tillsammans svarar för 60% av industrins energiförbrukning.

Vid olika används av olika kvalitet. Vid en processer energi högtemperaturprocess avgår värme vid relativt hög temperatur och skulle kunna tillvaratas och användas i en lågtemperatursamman process. Genom att på detta sätt koppla processer i en s k kaskadkoppling - skulle man således kunna använda samma flera Därigenom skulle behovet att tillenergi gånger. föra energi från energiråvaror väsentligt minskas.

branscher används en betydande del av energin för I många torkning.

är en mycket energikrävande process, för Cementframställning vilken åtgår 4% av industrins totala energibehov.

Även kvävefixering i t ex ammoniak kräver betydande mängder energi.

VAD BÖR MAN GÖRA ÅT PAPPERSTILLVERKNINGEN?

Inom massa- 8: pappersindustrin är de mest energikrävande delprocesserna fiberfriläggning, avvattning och i någon mån blekning. Man bör därför studera metoderna att bryta upp bind-

SOU 1977: 57 Sammanfattning

ningarna mellan fibrerna på mekanisk väg, med ny kemisk teknik och via rötsvampar. Vidare bör man komplettera torkningen med andra metoder för avvattning, t ex förbättrad pressning. Det är även att man viktigt så långt möjligt tar tillvara tillgängliga värmefall, dvs söker samordna processer och avyttra överskott senergi.

VAD KAN MAN GÖRA ÃT STÃLINDUSTRIN?

Stålindustrin arbetar med höga temperaturer. Därför är det viktigt att man kan gå från råvara till utan färdig produkt upprepade svalnings- och återuppvärmningssteg. Vidare bör man undersöka möjligheten att övergå till smältreduktion. En sådan process är inte bara energibesparande utan kan bli en mycket miljövänlig metod för kolförbränning. Man kan således tänka sig att integrera järnframställning från malm med värmeeller elproduktion i koleldat värme- eller elverk.

Det mest fascinerande med processen är dock att man genom tillförsel av överskott på kol eller skulle kunna framträmjöl ställa metanol. Vid en ökad skulle man efterfrågan på metanol kunna integrera metonalfram med ställning järnfrarnställning. En dylik process blir mycket miljövänlig. Det är inte otänkbart att man om man då skulle samma tillämpa prissättning på metanolen som när den framställs på vanligt sätt, kunde lönuppnå samhet även om man inte tar betalt för järnet! Möjligheterna att samordna järnframställning med bör ockcementproduktion så studeras (se nedan).

VAD BÖR MAN GÖRA ÅT TORKNING?

Torkning förekommer i många olika Därför är det sammanhang. svårt att kortfattat ange några metoder för generella energi-

14 Sammanfattning SOU 1977: 57

besparing. Man bör emellertid bl a beakta följande: o energi med högre kvalitet än nödvändigt bör inte tillföras, o större mängder än nödvändigt bör inte uppvärmas, 0 endast föremålet som skall torkas bör uppvärmas, inte ventilation sluften, 0 när vattnet förångas måste ångbildningsvärme tillföras. Om vattenångan kondenseras t ex vid en värmepumps förångare, kan denna energi tillvaratas.

VAD KAN MAN GÖRA ÅT CEMENTPRODUKTIONEN?

Vid cementproduktion kan betydande energivinster göras om masugnslagg blandas in. S k slaggcement har emellertid något andra egenskaper än vanlig cement och försök att i Sverige lansera slaggcement har inte lyckats. Man bör därför undersöka om järn- och stålindustrin kan åstadkomma en slagg som bättre lämpar sig för inblandning i cement.

VAD BÖR MAN GÖRA ÅT AMMONIAKPRODUKTIONEN?

Vid framställning av ammoniak bör man undersöka möjligheterna att samordna produktionen med någon process som kan utnyttja av ående 8 värme. Vidare bör man undersöka andra, t ex biologiska metoder, för kvävefixering.

VAD INNEBÄR HÖJT ENERGIPRIS FÖR MINDRE FÖRETAG?

En kraftig höjning av energipriset, t ex som den som ägt rum sedan 1973, skapar behov av processförändring. Speciellt för mindre företag innebär detta stora problem eftersom det ofta är svårt att få fram riskvilligt kapital för utvecklingsarbete. Möjligheter att ändra processer begränsas också av att man saknar kapital för en utbyggnad som skulle kunna erbjuda besparingar.

SOU 1977: 57 Sa/nmczrzfttltning 15

Man bör försöka visa på energibe sparande metoder, speciellt anpassade till mindre företag. Så t ex skulle man kunna välja ut vissa delprocesser som förekommer vid många mindre företag och söka utveckla dem med energibesparing som mål. På så sätt bör det vara möjligt att med en relativt liten statlig insats ge företagen god hjälp.

SKALL MAN SPARA ENERGI ELLER PRODUCERA DEN ENERGI SOM BEHÖVS UTAN SPARÅTGÄRDER?

För att kunna producera mer energi måste anläggningar för energiomvandling uppföras. Sådana investeringar ger ofta avkastning i form av efterfrågade energibärare, men ingenting därutöver. Eftersom man under lång tid varit mer intresserad av att producera än att spara energi, finns i dag en mängd outnyttjade sparmöjligheter. Den investering som krävs för att spara l TWh är ofta betydligt mindre än den som krävs för att producera motsvarande mängd.

Om man investerar i en industriell process för att spara energi får man ofta en rad andra fördelar om man samtidigt passar på. att förbättra produktionen även i andra avseenden. Vidare innebär en besparing också minskade överföringsförluster och minskat behov att bygga ut distributionssystemet. Det är således bättre att spara l TWh än att producera den.

TÄNKBAR ENERGIBALANS ÅR 2000 Siffror för 1973 inom parentes.

Konsumtion (TWh) Produktion (TWh) Industri (150) 150 Vattenkraft, ind. mottryck avlutar, avfall (110) 150 Bostadsupp- Industriell spillvärme för värmning m m (180) 100 bostadsuppvärmning ( - ) 20 Samfärdsel ( 60) 100 Import (270) 100 Vind, torv, ved 0 dyl eller kärnkraft 10) 80 (390)

16 Sammanfattning SOU 19772 57

I ovan angiven produktion ingår energi av olika kvalitet med en fördelning som väl motsvarar behovet. Importen skulle kunna utgöras av kol, som i samband med järnframställning omvandlas till metanol och tillförs samfärdselsektorn. Man bör observera att denna energiimport inte är större än den energi vi exporterar i form av brännvärde i och energiinsats vid tillverkning av papper och trävaror.

STU:s FÖRSLAG TILL INSATSER

STU bedömer att om man vill uppnå en besparing på 80 TWh inom industrin år 2000 bör man i direkt statligt stöd till FoU satsa 124 Mkr och 25 Mkr för byggande av försöksanläggningar. Under den därpå följande treårsperioden behöver man sannolikt satsa ungefär lika mycket och därefter bör en stor del av projekten vara framme vid prototyp- och demonstrationsskedet. Liksom kraftindustri, byggföretag, bostadsföretag och bilfabriker har även övrig industri möjlighet att finansiera vissa projekt utan statligt stöd. En nedprutning av det statliga stödet innebär därför inte alltid att den totala verksamheten minskar i motsvarande grad. Hur stora avbräck som uppstår är svårt att bedöma, men klart är att många projekt blir avsevärt försenade och måste ges annan inriktning. Vidare måste man då på privat väg skapa lämpliga finansieringsformer, ett betydande merarbete som inte ger några fördelar jämfört med stöd i nu uppbyggda former.

SOU 1977: 57

PROGRAMOMRÅDESÖVERSIKT

1. l Inledning

Energi är liksom arbetskraft, kunnande råvaror, och produktionsutrustning en nödvändig förutsättning för framställning av varor. Den nuvarande produktionsapparaten har uppihård byggts konkurrens som gjort företagen kostnadsmedvetna. Eftersom energi kostar pengar har man därför alltid sökt hålla förbrukningen nere. Inom industrin är det dock knappast möjligt - annat än i undantagsfall - att helt avstå från energianvändning. Det som främst mellan påverkar fördelningen energi och övriga produktion sfaktore r är ene rgipriset.

Om priset på energi är lågt och på arbetskraft högt, kan det vara ekonomiskt fördelaktigt att låta en maskin dra mer energi än nödvändigt i stället för att lägga ner pengar på att lära maskinskötaren konsten att uppnå minsta möjliga energiförbrukning. Om energipriset är lågt och resurserna för forskning och utveckling knappa, är det sannolikt viktigare att utnyttja resurserna för att utveckla metoder än produktivitetshöjande för att spara energi.

Den nuvarande har för ett produktionsutrustningen opitmerats avsevärt lägre energipris än dagens. Med tanke borde det härpå vara möjligt att finna energibesparande som är lönmetoder, samma vid nuvarande talar emellertid för energipris. Mycket att energipriset, speciellt då priset på olja, kommer att stiga ytterligare. Därför är det angeläget att påskynda FoU för att anpassa produktionsutrustningen, inte bara till dagens energipris, utan också till ett sannolikt i framtiden. högre

Vid utveckling av olika metoder måste tas till hänsyn givetvis prisförhållandena mellan skilda produktionsfaktorer. En metod som kräver mindre energi men mer arbetskraft kommer naturligtvis bara att tas i bruk om energipriset ligger så högt i förhållande till arbetskostnaden att metoden blir lönsam.

18 sou 1977; 57 Programområdesöversikl

l. 2 Områdets omfattning

Inom detta behandlas användning av energi för induprogram striella dvs energi som utnyttjas för att framställa processer, varor. Avgränsningen till områdena lokalkomfort och transport är i vissa fall svårbestämbar. Anledningen härtill är svårigheten att rätt rubricera vissa företeelser i en produktionsprocess. Så t ex kan det i vissa fall vara svårt att skilja mellan ett inomhusklimat som behövs för skull och ett som hålls av processens komfortskäl. På samma sätt kan det vara vanskligt att avgöra som i en process skall om förflyttningar och transporter ingår hänföras till som sådan eller till transportsektorn. processen skiljer inte heller alltid mellan Tillgängliga statistikuppgifter olika av energi. Här har därför så långt möjligt användningar använts samma princip som SCB tillämpar i sin industristatistik den förbrukade inom en bransch anses vara lika med energin behövts för av branschens proden energi som framställningen dukter.

För att beräkna i en bransch bör man energiförbrukningen summera i bränslen, el samt energirika råenergiinnehållet varor som tillförts branschen. Från detta dras sedan summan i levererade el, osv samt i av energiinnehållet bränslen, ånga Normalt redovisas emellertid inte enerenergirika produkter. i råvaror som På giinnehåll och produkter energiomsättning. om denna del av grund av svårigheter att få fram uppgifter har den även här utelämnats och endast i energianvändningen vissa fall berörts i kvalitativa anmärkningar. Energin från mas industrins av avlutar och bark har dock här räkförbränning nats som energiförbrukning.

1. 3 Industrins energianvändning

Inom industrin används energi i huvudsak för:

Torkning (inkl bl a borttagande av kristallvatten)

Värmeprocesser (t ex kokning)

SOU 1977: 57 Programområdesöversikt 19

Kemiska processer (t ex reduktion av

Fe2O3)

o av metaller för Fasomvandlingar (t ex smältning gjutning)

De stillation

o Gaskompression

o Mekanisk bearbetning (t ex malning, sönderdelning, formning, ytbehandling) 0 Förflyttningar (t ex interna transporter, blandning) o Elektrolys

1. 4 Krav på energiform

Torkning: Torkning av papper och pappersmassa svarar för en betydande del av industrins energiförbrukning. sker i Torkning allmänhet vid relativt Normalt anlåg temperatur (ca IOOOC). vänds eller ved (i form av bark olja och avlutar) och vid förbränningen uppnås temperaturer på över IOOOOC. Temperaturfallet IOOOOC till IOOOC används f n ofta endast för att åstadkomma värmeöverföring vid Dessa värmeupptagande ytor. temperaturfall skulle emellertid kunna för utnyttjas högtemperaturprocesser eller omvandlas till exempelvis el. Nuvarande förfarande vid torkning innebär ofta en onödigt stor resursdvs en försämring förbrukning av energikvalitén som kan anges som en ökning av entropin.

Värmeprocesser: Även här sker ofta en betydande entropiatt värmen ökning genom produceras vid förbränning av vanliga bränslen.

Inom järn- och stålindustrin krävs för mycket energi att uppnå nödvändiga temperaturer för masugns- och färskningsprocesserna. Det rör sig om så höga temperaturer (ca IOOOOC) att enbart med energi låg entropi (= hög kvalitet) kan utnyttjas. I vissa fall kan processtemperaturen endast med el. Inom uppnås järn- och stålindustrin sker således den huvudsakliga entropiökningen efter processen, vid avsvalningen.

Programområdesöversikt

Kemiska Den mest energikrävande kemiska proprocesser: cessen inom svensk industri är reduktion av malm till metall. Den energi som erfordras för en endoterm reaktion förbrukas emellertid inte utan lagras, och kan .återvinnas om reaktionen i motsatt som åtgår för att ur malm redugår riktning. Energi cera metall kan således återvinnas vid förbränning av metallen.

Bearbetning via smältprocesser förekommer Fasomvandlingar: för metaller och glas. Smälttemperaturerna är huvudsakligen eller medelhöga, men ofta måste svalningen ske i ett väl höga för att önskvärda materialegenskaper skall eravvägt tempo hållas. Det kan därför ofta vara svårt att utnyttja svalningsvärmen. Gjutformar o dyl begränsar ytterligare möjligheterna att tillvarata svalningsvärme.

Destillation: I de flesta fall, t ex vid framställning av etanol, metanol, flytande kolväten, är destillationstemperaturen låg och med kan således utnyttjas. Värme från förenergi hög entropi innebär stor entropiökning innan energin kan användas. bränning

Kompression används bl a för att öka reaktion Gaskompression: hastighet och minska volymen hos anläggningar och förvaringskärl. För detta krävs mekanisk energi.

Mekanisk bearbetning: Kräver mekanisk energi.

Kräver elektrisk energi. Elektrolys:

För vissa krävs energi med låg entropi. Energi av processer andra former omvandlas därvid till värme och entropin ökar.

Som nämnts kan man för en del processer använda energi med varierande Det innebär att man med en lämpligt vald entropi. skulle kunna utnyttja samma energi flera gånger processkedja innan den omvandlas till värme vid en temperatur nära om- En sådan processkedja skulle t ex kunna se ut på givningens. följande sätt:

SOU 1977: 57 21 Programområdesöversikt

Framställning av genom i

aláiminium elektrolys

saltsmälta vid 1000 C. Härvid binds huvuddelen av den tillförda energin kemiskt i produkten, men för att processen skall bli praktiskt genomförbar måste mer elenergi tillföras än som teoretiskt erfordras. Detta ger värme som avgår till ä 0 omsmältning av aluminiumskrot. Smältan kyls med L en ånggenerator som levererar ånga till 0 en vilken utnyttjar värmefallet

rgottryckstgrbin,

500 C till 200 för produktion av mekanisk

(cl) energi

och lämnar 200 C ånga till o massakokare, som hålls vid ISOOC. vida- Ångan går re till o torkcylindern i en pappersmaskin, där den värmer och därigenom och samtidigt kondenserar

torkaropapperet

till vatten vid 100 C. Detta varmvatten går vidare till 0 etanoldestillation vid SOOC för att sedan användas för 0 och till lokaluppvärmning slutligen

o biologisk bassäng för växt- och djurodling i 30°C

vatten.

Ovanstående processkedja är knappast praktiskt genomförbar. Så t ex omsätts vid framställning och omsmältning av aluminium (vid nuvarande produktionsvolym) en så ringa energimängd i förhållande till pappers- & massaindustrins behov, att processen knappast är av intresse som energileverantör. Kedjan visar emellertid att energi med låg entropi, kan användas åtskilliga gånger innan den blir ekonomiskt ointressant.

En tekniskt genomförbar processkedja kunde vara järnframställning - massa- 8: papperstillverkning bostadsuppvärmning.

Av ovanstående exempel framgår att den mängd energi som används i en process inte är ett mått på resursförbrukningen. Inte heller utgör skillnaden mellan tillförd och tillvaratagen energi något mått på resursförbrukningen. Skillnaden kan ju vara noll för de flesta av ovanstående processer, men eftersom man inte kan gå åt andra hållet i kedjan, förlorar man uppenbarligen något i varje steg, Entropiökningen är ett lämpligt mått på denna re sur sförlust.

22 Programområdesöversikt SOU 1977: 57

1. 5 Omfattningsgrad

Energiomsättningen i en process kan studeras på flera sätt. Studien kan t ex begränsas till el och bränsle som tillförs processen samt ånga, hetvatten 0 dyl som från denna levereras till annan förbrukare. Därutöver kan man även studera energiinnehåll i råvaror och produkter. Vill man sedan vidga studien kan man ta med kringaspekter, såsom ändrat behov ytterligare av transporter och modifieringar av produktionsutrustning.

Studien kan även omfatta konsekvenser av att ersätta vissa produkter med andra som har liknande egenskaper.

Ett belysande exempel kan vara att från energihushållningssynpunkt undersöka om man bör prioritera trä eller betong som Om man bara tar hänsyn till förbrukbyggnadsmaterial. av el och bränsle vid framställningen av materialet är ningen det uppenbart att trä ställer sig fördelaktigast.

Räknar man också med råvarans energiinnehåll blir energi-

vid cementframställning ca l MWh/ton. Detta

förbrukningen skall med brännvärdet hos trä och en obetydlig enerjämföras för dess bearbetning. Att bygga med trä som inte återgiinsats

används innebär en energiförbrukning av 5 MWh/ton (= vedens

Cementen blandas med t ex sand som finns tillbrännvärde). utan nämnvärd energiinsats. Energiåtgången för att gänglig framställa l ton betong blir då ca 0, 3 MWh - att jämföras med 5 MWh som alltså är brännvärdeförlusten för l ton trä.. Således bör man från använda betong i energihushållningssynpunkt stället för trä.

Tar man även hänsyn till att ett betonghus blir tyngre än ett trähus och att betong och trä leder värme olika förändras bilden återigen. Betong torde dock fortfarande ställa sig fördelaktigast.

Trä är ett mycket energiekonomiskt material så länge brännvärdet inte i kalkylen. Men tar man med i beräkningen att trä ingår alternativt kan användas som bränsle, står det klart att betong,

SOU 1977: 57 Programområdesöversikt 23

järn, aluminium m fl material från energihushållningssynpunkt mycket väl kan konkurrera med trä.. Det framgår också att det finns stort utrymme för nya material med träliknande egenskaper.

l. 6 Energisparande jämfört med andra åtgärder

Det är egentligen inte riklig tillgång utan brist eller knapphet på någon eller flera produktionsfaktorer som bestämmer produktionen. Den minst tillgängliga eller dyraste komponenten blir därför styrande vid produktionsmetodernas utformning. Hittills har framför allt tillgången på arbetskraft, kapital och kunnande varit begränsande. Förändringar i produktionen har vanligen orsakats av variationer i tillgången på dessa produktion sfaktore r .

Bristen på arbetskraft har lett till att arbetskraftbe sparande produktionsmetoder utvecklats. Så har t ex arbetskraft ersatts med energi. Prisrelationerna har också gynnat denna utveckling, som på sikt bör medföra att efterfrågan på energi ökar medan behovet av arbetskraft minskar. Om utbudet av energi skulle minska samtidigt som efterfrågan på detta sätt ökar kan energitillgången snabbt bli den produktionsbegränsande faktorn och få samma betydelse som arbetskrafttillgången idag har.

Vårt ekonomiska system har utformats för att stimulera utnyttjandet av tillgängliga resurser för att producera så stor mängd varor och tjänster som möjligt. Priserna be stäms av tillgång och efterfrågan - och av skatter och eventuella bidrag. Systemet leder till att man söker minska behovet av resurser för en viss produktion och omfördela tillgångarna med hänsyn till det aktuella marknadsläget.

Nya möjligheter att anpassa produktionen till resur stillgång och efterfrågan uppenbaras allt eftersom nya tankar och idéer prövas och lanseras. Det gäller att dra fördel av de nya uppslagen så snabbt som möjligt och i många fall krävs då ombyggnad och modifieringar av utrustningen. Sådana är befogade eningrepp

24 Programområdesöversikt SOU 1977: 57

dast om förbättringarna motsvarar re sursinsatsen. En enstaka ny idé är sällan så revolutionerande att den motiverar nybyggnad utan vanligen kan man nöja sig med mer eller mindre begränsade ändringar och ombyggnader av den befintliga anläggningen tills ytterligare nya rön och metoder kan tas i bruk och möjliggöra sådana förbättringar att en nybyggnad anses berättigad.

Vid nybyggnad eller ombyggnad gäller det att ta tillvara alla möjligheter till en ekonomiskt optimerad produktion. I allmänhet kommer då den nya anläggningen att avsevärt skilja sig från den tidigare.

För att åstadkomma energibe spar-ingar som kräver ombyggnad av produktionsutrustning måste företagen informeras om att sådana ombyggnader ger ett bättre utnyttjande av resurserna än den befintliga utrustningen. Med vårt nuvarande ekonomiska system är det alltså nödvändigt att sådana ombyggnader också blir lönsamma från företagens synpunkt .

Energibe sparingar kommer normalt att kunna göras jämsides med att andra tillfällen till en ekonomisk optimering av produktionen yppar sig. Vid ombyggnader drar man vanligen fördel av flera möjligheter samtidigt. Om man vid en ombyggnad sparar både energi, arbetskraft och råvaror är det alltså i

allmänhet inte möjligt att urskilja vilken del av investerings-

kostnaden som beror på energibesparingsåtgärder. Det är troligt att investeringen under alla förhållanden skulle ha gjorts då anläggningen blivit omodern och nedsliten. Möjligheter till energibesparingar och höjt energipris har således endast påskyndat ombyggnaden.

Man kan givetvis försöka bedöma investeringskostnaden för ener gibesparande åtgärder genom att jämföra kostnaderna för likvärdiga anläggningar med resp utan vidtagna besparingsåtgärder Det kan då visa sig att tillämpning av nya idéer bidragit till lägre totala inve steringskostnader för anläggningen där besparingsåtgärderna genomförts.

SOU 1977: 57 Programområdesöversikt

Att särskilja och ange investeringskostnader för energibesparing inom industrin är vanligen inte I stället kan man möjligt. peka på investeringar som är motiverade för att en viss energibesparing skall uppnås, dvs vilket framtida man energipris skall med kalkylera vid nuvärdesberäkning av energibe sparingen. Därefter kan man försöka uppskatta hur snabbare ommycket ställningsprocessen mot denna bakgrund kan genomföras. En förutsättning är då att inga andra parametrar ändras. Sannolikt innebär emellertid en ändring av energipriset även förändrade prisrelationer mellan arbetskraft, råvaror m m. Även sådana bedömningar blir alltså mycket och värdet schablonmässiga av dem tveksamt.

I vissa speciella fall uppnår man eller energibesparing energiproduktion genom tilläggsinvesteringar som kan särskiljas och kostnadsberäknas. Att t ex anlägga rötkar för biologisk förbehandling av ved före malning till pappersmassa är en sådan åtgärd. Man kan då ange att ett visst investeringsutrymme behöver skapas för att anlägga sådana rötkar. På detta sätt kan ett antal åtgärder anvisas för vilka investeringskostnader per sparad (eller producerad) energienhet kan redovisas. Även i de fall där för inte kan investeringskostnad energibesparingen preciseras bör man givetvis från energihushållningssynpunkt vara beredd att tillhandahålla motsvarande investeringsmedel per sparad (eller producerad) energienhet.

Det finns andra skäl att tillskjuta medel. Att då ytterligare andra fördelar är inte samtidigt uppnås ett argument mot användning av tillgängliga investeringsmedel för energibe sparingsändamål.

Låt oss ta ett exempel. Antag att vi disponerar 100 Mkr för att antingen anlägga ett Vattenkraftverk eller bygga om en massa-

& pappersfabrik. Kraftverket kan producera I TWh/år. Genom

ombyggnad av fabriken kan samma energimängd sparas i denna, samtidigt som råvaran utnyttjas bättre och produktiviteten höjs. Vi bör då givetvis välja det senare alternativet även om medel som reserverats för utenergibesparingsåtgärder samtidigt nyttjas för andra ändamål.

26 SOU 1977: 57 Programområdesöversikt

l. 7 Re sur stillgång

Om man snabbt vill öka insatserna inom ett visst område krävs, förutom och idéer också kompetent personal. Vill man kapital vidta i energibesparande syfte måste man - om man åtgärder inte önskar eller kan tillföra mer personal - minska insatserna områden. Hur snabbt man kan frigöra personal från på andra andra och utnyttja den för forskning och andra insatuppgifter ser på energiområdet beror bl a på hur vittgående omställning Kan man med erdet är fråga om. härvidlag utnyttja personer

farenhet av teknisk forskning och/eller branschkunnande, torde

dessa redan inom år ha skaffat sig den kunskap som benågot hövs för en produktiv verksamhet.

I nuvarande konjunkturläge torde möjligheterna vara goda att såväl vid universitet och högskolor som inom industrin finna kompetenta personer som kan frigöras för forskning kring Den varierande och erfarenhet från energifrågor. bakgrund annan verksamhet som en sådan personal skulle besitta innebär snarast fördelar med tanke på de möjligheter till nya synsätt på problemen som detta ger.

l. 8 Kapitalstock och investeringstakt

uppgifter om kapitalstock som är användbara i detta Några föreligger inte. Bokförda värden har åsatts ensammanhang baserade på skattelagstiftningen. Därför ligt schablonregler speglar bokslutsvärden sällan anläggningarnas verkliga värden. Inte heller brandförsäkringsvärdena en korrekt bild av ger kapitalstockens storlek, eftersom de påverkas av företagens att själva ta risker. Många gånger är det också benägenhet svårt att värdera en anläggning. Den är byggd för en viss produktion och har ett värde endast så länge produktionen pågår. Läggs driften ned blir hela anläggningen värdelös.

I brist används LU:s siffror för på bättre uppskattningar 1980 i 1978 års priser (enligt Alt II) som mått på kapitalstock kapitalstocken. För hela industrin erhålls då ett kapitalvärde av 215 miljarder kr.

SOU 1977: 57 Programonzrådesöversikt 27

Industrins investeringar uppgick 1973 till 13 miljarder kr. (SIND 1976:3 sid 2:3.)

Med denna inve steringstakt kommer kapitalstocken att förnyas vart 17:e år - om man bortser från kapacitetsutbyggnad och ins vesteringar som görs för att minska. av andra användning produktionsfaktorer. För att bibehålla konkurrenskraften är det emellertid nödvändigt att förnya utrustningen i minst samma takt som konkurrenterna. Investeringstakten i Sverige måste därför, om vi på sikt skall bibehålla konkurrensförmågan, vara minst lika snabb som i andra länder. En ökad medinvesteringstakt för att kapitalstocken förnyas allt snabbare. För perioden fram till år 2000 kan man utgå från att utrustningen i genomsnitt byts efter ca 14 år, inte för att den då är utsliten, utan för att den blivit omodern. Man kan således räkna med att metoder som idag är färdigutvecklade kan vara fullt tillämpade omkring år 2000, medan forskningsobjekt som startar nu torde kunna utnyttjas till fullo omkring år 2010.

l. 9 Behov av informationsinsatser

I en stor tekniksatsning - som den nu aktuella inom energiområdet - är det av största vikt att informationskanalerna mellan områdets olika delar fungerar väl. Till STU kommer i första hand teknisk information i form av rapporter och utredningar från utlagda projekt och uppdrag. Även internationellt material, t ex artikelreferat och konferensresultat, utgör väsentliga bidrag till den kunskapsbank som STU bygger upp.

Från denna bank slussas sedan informationen via olika kanaler till dem som har behov av den. Vissa delar av materialet skall bearbetas och utnyttjas av våra politiker i deras ställningstaganden medan andra delar kommer industrin tillgodo. Det är väsentligt att materialet bearbetas så att informationen till berörda parter blir relevant. Därmed undviker man att dränka mottagarna i en informationsflod, ur vilken det kan vara svårt att vaska fram sådant som är av vital betydelse.

28 Programområdesöversikt SOU 1977: 57

För att informera om löpande projekt har STU infört bl a följande medier: o SKRIFTSERIEN STU-INFORMATION o STU-RESULTAT CURRENT RESEARCH AND DEVELOPMENT PROJECTS RAPPORTREFERAT NYA PROJEKT OMRÃDESÖVERSIKTER

Under 1977 kommer STU:s Energienhet även att på försök utge en tidskrift med arbetsnamnet STU-ENERGIINFORMATION. I den kommer såväl löpande som avslutade projekt, vilka bedöms vara av allmänt intresse, att redovisas iform av tekniska artiklar. Förebild för denna tidskrift är FOA-TID- NINGEN, i vilken metoden med framgång har prövats under O O manga ar.

Det utländska informationsmaterial som når STU är alltför omfattande för att kunna spridas vidare i full utsträckning. Det är emellertid STU:s avsikt att ur detta material välja och bearbeta sådana delar som utgör ett relevant tekniskt bidrag till de satsningar som pågår. Även för detta ändamål kan STU-ENERGI- INFORMATION vara ett lämpligt organ.

Seminarieverksamhet kan vara en form för att samla och sprida information. För åtminstone vissa delar av satsningarna inom energiområdet borde seminarier lämpa sig utmärkt och STU är därför beredd att stödja sådan verksamhet. Temadagar med både svensk och internationell expertis planeras också. i För att nå. en intimare kontakt med massmedia planeras regelbundna pre ssorienteringar där informationen anpassas för olika mottagare: dagspress, radio och TV resp fackpress.

En god kontakt med massmedia är även av stor betydelse i ett annat sammanhang. Utöver den rent tekniska informationen är det nämligen mycket viktigt att STU också når ut med program-

SOU 1977: 57 Programområdesöversikt

information. Såväl allmänhet som berörda parter bör känna till STU:s roll i den energipolitiska satsningen och hur en resurs som STU bäst kan utnyttjas.

Projektarbetet i det första energiprogrammet har nu kommit igång på allvar och flödet av teknisk information ökar kontinuerligt. Därför är det av stor vikt att STU får möjlighet att öka sina informationsinsatser i motsvarande grad. Medel för informationsinsatser enligt ovan har beräknats under delprogram 0 Allmänna utredningar.

1. 10 Behov av statligt stöd

Ett företags uppgift är enligt nuvarande regler att förvalta och ge avkastning på det kapital som ägarna tillskjutit. Såvida inte dessa regler radikalt ändras kan företagen således endast ägna sig åt projekt som ger acceptabel avkastning på insatt kapital. Att via aktieteckning uppbringa kapital för långsiktiga forsknings- och utvecklingsinsatser som ger återbäring först efter 5 - 10 år eller på ännu längre sikt, måste således i praktiken anses helt uteslutet. Finansiering via vinstmedel ställer sig skattemässigt fördelaktigare än nyteckning av aktier och ofta accepteras att break-even ligger upp till 3 år från projektstart. Även vid användning av vinstmedel kan man emellertid ifrågasätta om satsning och på långsiktiga forskningsutvecklingsprojekt är ett försvarbart sätt att förvalta disponibelt kapital.

Ökade vinstkrav har lett till tendensen att intresset koncentrerats mot projekt med snabb och hög avkastning. För att säkerställa att långsiktig forskning och utveckling bedrivs i önskvärd omfattning har staten skapat organ för stöd till långsiktiga projekt. Man skulle kunna säga att en del av de medel som tas in via bolagsskatter återförs till näringslivet genom att staten finansierar forsknings- och utvecklingsprojekt fram till en punkt där företagen kan ta över.

30 Programområdesöversikt SOU 1977: 57

Sedan former för statligt stöd till teknisk forskning skapades på 1940-talet har behovet ökat att stödja projekt allt längre mot ekonomisk avkastning.

På senare tid har även lagstiftning om inre och yttre miljö fram tvingat satsningar på miljöförbättrande åtgärder. Härigenom ha företagens möjligheter att ta upp och själva finansiera andra pr jekt ytterligare begränsats.

Om företagen själva dels skall vidta de ombyggnader som är nödvändiga för att bevara konkurrenskraften, dels genomföra miljöförbättrande åtgärder och dessutom finansiera långsiktig FoU på energiområdet, måste man skapa ekonomiskt utrymme härför. Detta kan ske på olika sätt, t ex genom garanterade minimipriser för energi under en 10- årsperiod och minskad bolagsskatt för att vidga utrymmet för energibesparande insatser. En annan möjlighet är att staten, via bl a STU, stöder vissa projekt så långt att de praktiskt taget kan utnyttjas direkt.

Målet för detta program är att påvisa möjligheter och utveckla metoder för energibesparingar eller flexibilitet vid val av energ slag i samband med nybyggnad och ombyggnad av produktionsanläggningar. Om detta kräver uppförande och drift av fullskaleanläggningar fordras insatser som inte lämpar sig för handläggning inom en organisation av STU:s typ. I den mån verksamhete behöver samordnas med insatser av demonstrationskaraktär kommer därför diskussioner att tas upp med SIND och eventuell andraiberörda organ.

Vid planering i olika nivåer måste man utgå från vissa kriterier för att kunna sortera aktuella projekt till dessa nivåer. speciell i nivåer med ringa medelstillgång måste man ta ställning till hur önskemål om flexibilitet skall rangordnas vid val av energislag; lönsamhet på kort sikt, lönsamhet på lång sikt, spinn- offi effekter m m. När det gäller statligt stöd bör sådant begränsas till åtgärder som inte lämpligen kan finansieras på annat sätt.

Vid detta arbete har målsättningen varit att i möjligaste mån be _

akta alla aspekter och åstadkomma en total värdering av aktuell

SOU 1977: 57 Programområdesöversikt 31

förslag till åtgärder. En redovisning av samtliga bedömningar som lett till denna fördelning mellan nivåerna är knappast möjeftersom i bedömningarna lig, ingår en rad värderingar baserade på tillfrågade personers kunnande och allmänna samhällssyn.

När förslag till olika åtgärder lagts fram har en av de viktigaste förutsättningarna varit att söka bedöma den framtida tillgången på energi i förhållande till andra resurser. Grundtanken har därvid varit att tillgången på energi i framtiden blir allt knappare och priset allt högre jämfört med andra resurser. Statens ansvar för den långsiktiga har bedömts vara större utvecklingen än företagens. Hur lång- resp kortsiktiga åtgärder värderats framgår av den ränta som används vid nuvärde Ju sberäkningar. högre ränta desto lägre värde tillmäts framtida resultat.

Varje åtgärd kan ge upphov till en komplicerad situation genom inverkan av en rad faktorer. Det kan vara fråga om att göra insatser under en längre period, att beräkna graden och arten av risktagande eller att rätt utvärdera erhållna resultat. Man kan principiellt beskriva problemet med följande starkt förenklade exempel:

Låt oss anta att vi disponerar en viss summa och kan investera den i en åtgärd som minskar energiåtgången. Medlen förbrukas omedelbart men energibesparingen uppnås först om några år. Under dessa förutsättningar kan man beräkna hur stort belopp man i dag är villig att investera för att efter ett givet antal år spara energi. Med ett förräntningskrav på t ex 30 % erhålles ett samband som presenteras i figur l. Ur kurvan kan man då utläsa exempelvis att en 3 års fördröjning av energibe sparingen minskar investeringsutrymmet till 50 % jämfört med om energibesparingen hade haft omedelbar verkan.

32 SOU 1977: 57

Programområdesäversikt

Med det givna förräntningskravet på 30 % kan företaget själv finansiera som faller under kurvan ovan. Om man åtgärder vill ett lägre räntabilitetskrav kan man konstatera att tillämpa det finns ett stort utrymme för på sikt lönsamma projekt som inte kan företagsfinansieras. Om man tänker sig extremfallet att man för statligt stöd sätter räntan : 0, får man två områden, ett där företagen bör finansiera insatser och ett där staten bör gå in. Dessa två områden är i figur 2 markerade med olika stre ckning .

2 är även ett prickat område Inom detta område I figur inlagt. kan man således vänta sig att finna projekt med framtida lönsamhet som inte kan finansieras via företag. I nivå 1 har huvudsakligen denna typ av projekt medtagits.

Man kan även tänka sig att det finns ett samhällsintresse att planera för ett högre energipris än företagen kan räkna med. Nivån för statlig finansiering höjs då på ett sätt som visas i figur 3.

På samma sätt som tidigare har i figur 3 ett prickat område inlagts. Här ingår således även projekt som inte väntas bli lönsamma vid det energipris som nu gäller. I nivå 3 har i princip medtagits projekt som faller inom detta område.

har i nivå 2 medtagits projekt som av olika skäl inte Slutligen direkt bör avbrytas samt sådana som faller inom prickade området i figur 4, d V s de som på lång sikt väntas ge största lönsamheten.

SOU 19771 57 Programområdesöversikt 33

|NVESTERlNG PER SPARAD ENERGlENHET 100

FÖRRÄNTNINGSKRAV 30%

Fig.1

J 3 g ° 3 5 10 FÖRDRÖJNINGSTIDDÃR) LÖNSAHMA v10 ETT FÖRRÄNTPHNGSKRAV MELLAN o ocn ao v.

LÖNSAMMA vuo en FÖRRÄNTNINGSKRAV ÖVER sov.

LÖNSAMNETSKRAV på PROJEKT mon o: OLIKA NIVÃERNA

INVESTERING PER .SPARAD ENERGIEN HET \ l 7 v

::_:f33I

:maa

/l/l/z.

0 5 10

FÖRDRÖJNINGSTIMÃR)

Fig.2

sou 1977: 57

34 Programområdesöversikt

|NVESTER|NG PER SPARAD ENERGIENHET

. 10 FÖRDRÖJNINGSTID(ÃR)

Fig.3

lNVESTERIN G PER SPARAD ENERGIENHET

I/ /i

10 FÖRDRÖJNINGSTIMÅR)

Figl»

SOU 1977: 57 Programområdesöversikt 35

Långsiktsbedömning Trä, Massa & Papper och Järn 8: Stål

Massa och papper

Efterfrågan på papper har under de senaste årtiondena ökat snabbt. På mycket lång sikt är det emellertid sannolikt att denna ökningstakt kommer att dämpas.

För t ex tidningspapper begränsas den långsiktiga efterfrågan av att informationsspridningen till allmänheten inte kan öka obegränsat. Konkurrerande media som radio och TV, har redan medfört en viss nedgång i efterfrågan på tidningar och böcker. I dag finns förutsättningar för ytterligare nya medier som kan konkurrera med tidningar. För blinda används t ex redan nu en icke pappersburen i form informationsspridning av taltidningar. Tekniskt är det möjligt, att om man så önskar klara en informationsdistribution av detta slag med väsentligt lägre energiförbrukning än en pappersburen sådan.

Inom har förpackningsområdet användning av papper ökat snabbt. Detta sammanhänger dels med att kraven på transporttålighet skärpts, dels på att styckförpackningar används i större utsträckning.

Övergången till transporttåliga och varuhusanpassade förpackningar är nu i stort sett genomförd i Sverige. Efterfrågan på förpackningar torde i framtiden inte växa annat än på grund av ev ökning av den totala konsumtionen.

Ökad användning av engångsartiklar har medfört att efterfrågan på pappersprodukter stigit. Sannolikt kommer denna efterfrågan att fortsätta att öka under ytterligare något årtionde. Vissa mättnadstendenser har emellertid redan kunnat skönjas.

Det finns således skäl som talar för att nuvarande efterfrågetrender bör användas ytterst försiktigt vid av situabedömning tionen omkring och efter sekelskiftet. Under de närmaste år-

36 SOU I977: 57 Programområdesöversikt

tiondena bör man dock kunna vänta en viss efterfrågeökning i de länder som köper papper och massa från Sverige. Pappersi USA är f n c:a 2 ggr så stor som förbrukningen per capita den genomsnittliga förbrukningen i Västeuropa. Sannolikt kommer pappersförbrukningen att öka åtminstone till i närheten av USA:s nuvarande förbrukning innan påtagliga mättnadseffekter kan väntas. En sådan ökad förbrukning inom Västeuropa kan inte täckas med papper framställt från västeuropeisk råvara varför en betydande import blir nödvändig. Importen till Västeuropa ökade från en obetydlig nivå på 1950-talet till att 1970 nå en omfattning motsvarande c:a

50 km3 ved. Omkring år 2000 torde importen motsvara en rå-

varuinsats av c:a 100 km3 ved. Priset på ved, massa och pap-

per är så lågt att fraktkostnaden i allmänhet blir en icke obetydlig del av det totalpris som användaren får betala. Transportsträckans längd får därigenom avgörande betydelse för konkurrensförmågan. Vid val av produkt måste man därför söka finna sådana kombinationer av förädlingsgrad och fraktsträckor som ger fördelar jämfört med tänkbara konkurrenter. Terrängförhållanden och höga arbetskraftskostnader medverkar till att göra den svenska vedråvaran betydligt dyrare än motsvarande råvara i t ex USA. Det är därför ytterst viktigt att ta tillvara de fördelar som korta transportvägar ger svenskt papper på den europeiska marknaden.

Västeuropa kommer således få ett växande behov av import frå avlägsna länder. Man kan då välja att importera ved som råvara för inhemsk industri. Kostnaden för att transportera

75 km3 ved över Atlanten kan uppskattas till 6800 Mkr. Om

man i stället väljer att importera den sulfatmassa som kan

framställas av 75 km3 ved slipper man frakta den del av rå-

varan som går förlorad i processen. Massan är även från andr synpunkter lämpligare att transportera än ved. Kostnaden för att transportera denna mängd sulfatmassa över Atlanten blir därför betydligt lägre - c:a 1300 Mkr. Sannolikt kommer utvec lingen att leda till att produkter, som med liten råvaruförlust

framställs till lågt pris per ton, t ex sågade trävaror och spån-f

plattor, tillverkas i närheten av den tillgängliga råvaran. För produkter som papper, framställt via högutbytesmassa, kan

SOU 1977: 57 Programområdesöversikt 37

man acceptera något längre transportsträckor och kommer sannolikt att försöka täcka behovet inom genom produktion Europa, dvs bl a i Sverige. Den import som man måste ta från avlägsna producentländer kommer då så långt möjligt att koncentreras till som träfritt produkter papper och disolving massa.

Detta innebär att den svenska kommer att produktionen på sikt inriktas mot att till europeiska köpare leverera av vanpapper liga kvalitéer. Som påpekats ovan kommer från efterfrågan dessa köpare sannolikt att bli större under de närmaste årtiondena och det är därför önskvärt att den svenska produktionen av lämpliga papperskvalitêer ökas i samma takt. Den svenska produktionsökningen måste emellertid ske med i stort sett oförändrad tillgång till råvara. i svenska Virkesuttaget skogar kan inte med nuvarande metoder nämnvärt ökas om man vill säkerställa återväxten. Därför bör man så långt möjligt utnyttja tillgänglig råvara för de produkter som kan väntas bli mest lättsålda i framtiden.

Detta innebär att produktionen av t ex sulfitmassa bör skäras ner för att möjliggöra av annan ökning produktion, t ex papper framställt via mekanisk massa. En sådan omställning begränsas emellertid, förutom av ekonomiska problem, av svårigheter att från tillgänglig råvara fritt välja produktionsinriktning. Våra skogar innehåller t ex en del olika som trädtyper bör tas tillvara oberoende av vilka som det för tillprodukter fället är mest lönsamma att framställa.

Fram till sekelskiftet torde inom svensk utvecklingen pappers- & massaindustri komma att inriktas på att möta

råvaruknapphet hårdnande konkurrens från avlägsna producentländer stigande ene rgipris .

Verksamheten inom energiområdet måste ingå som en del i en anpassning till dessa förutsättningar. Dvs målet måste vara

38 Programområdesöversikt SOU 1977: 57

att uppnå sänkt energiförbrukning vid tillverkning av produkter som på sikt väntas bli konkurrenskraftiga.

Järn & Stål

Sverige har en lång tradition inom området järn & stål. Detta beror på att vi haft tillgång till malm med mycket hög järnhalt och låg halt av icke önskade störämnen. Ett annat skäl var att vi i en tid, då tillgång till träkol var en förutsättning för reduk tion av malm, hade skog för träkolframställning. Tekniken vid järnframställning har emellertid förändrats. Träkol har praktiskt taget helt ersatts av koks, som vi måste importera eller framställa från importerad stenkol. Metoder att hantera störämnen har utvecklats så att högkvalitêprodukter kan framställas från malm som tidigare inte kunde användas.

Järn är ett mycket vanligt ämne på jorden. Cza 5 % av jordskorpan utgörs av järn. Den järnmalm som f n bryts har en järnhalt av 70 - 30 %. Mineral med sådan järnhalt förekommer rikligt på många platser. Enbart tillgång till järnmalm ger därför inte en absolut konkurrensfördel.

I Sverige finns en uppbyggd produktionsapparat för järn & stål. Detta kan i vissa fall ge konkurrensfördelar framför länder som avser att bygga upp en produktion. En snabb teknisk utveckling kräver emellertid att anläggningar förnyas så att nya rön kan tas tillvara. Äldre anläggningar kan då bli ett problem eftersom man frestas att uppskjuta förändringar som skulle kunna ge produktionsförbättringar.

Sverige har således baserat sin ståltillverkning på följande ko kurrensfördelar: 0 Tillgång till lämplig malm o Tillgång till reduktionsmedel o Uppbyggd produktions- och försäljningsapparat T ekni skt kunnande.

SOU 1977: 57 Programonzrådesöversikt 39

Av dessa återstår i dag vid jämförelse med konkurrentländer endast det tekniska kunnandet som en tänkbar framtida fördel.

Branschen måste således för att på sikt kunna överleva i internationell konkurrens inrikta sig på att snabbare än omvärlden utnyttja möjligheter att framställa bättre produkter till lägre kostnad. En icke obetydlig - och dessutom stigande - del av framställningskostnaden är energikostnaden. Att snabbare än konkurrenterna minska energibehovet vid stålframställning är således en av de åtgärder som kan ge svensk stålindustri framgångar på världsmarknaden. Förutom att minska energibehovet kan man söka finna metoder att integrera järnframställning med annan energiomvandling, t ex att framställa metanol från kol via järnbad. Det är inte omöjligt att en sådan process skulle kunna finansieras med intäkter från metanolförsäljnin S en och 8 e järn som 8 ratis bi -rodukt. P

En snabb utveckling och tillämpning av metoder för bättre energihushållning vid framställning av järn 8: stål är således en möjatt öka den framtida konkurrenskraften. Detta kräver lighet emellertid åtgärder som sträcker sig över branschgränsen. In-

satserna blir då av en storleksordning och med ett risktagande

som med nuvarande ekonomiska system inte kan tas av enskilda företag. Vidare krävs i vissa fall förberedande FoU-arbete under så lång tid att man med industrins nuvarande -förräntningskrav får ett orimligt förhållande mellan kostnad för FoU och nuvärde av framtida vinster. Det finns därför starka skäl för att staten påtar sig ett ansvar för den långsiktiga utvecklingen av branschens energianvändning. Ett led i detta utgör här föreslaget FoU-program.

Järn är ett vanligt förekommande grundämne med en rad användbara egenskaper. Under överskådlig tid kommer världens förbrukning av järn 8: stål att vara hög även om andra material kan komma att ta över vissa av järnets och stålets traditionella roller. Bristande anpassning mellan produktionskapacitet och efterfrågan kommer emellertid sannolikt att medföra tillfälliga över- och underbud. Med rätt utnyttjat tekniskt kunnande bör Sverige dock ha möjlighet att på sikt hävda sig och bibehålla

40 Programområdesäversikt SOU 1977: 57

en järn- 8: stålindustri som över längre perioder ger acceptabel genomsnittlig lönsamhet. En av förutsättningarna för detta är en långt driven som måste baseenergihushållning, ras på. resultat från FoU med inslag av långsiktiga och riskfyllda projekt. För detta. krävs antingen genomgripande förändring av företagens ekonomiska villkor eller direkt statligt stöd via bl a ST U.

SOU 1977: 57 Programområdesöversikt 41

Industrins nuvarande ene rgiförbrukning

Industrins energiförbrukning uppgick 1973 till (enhet TWh) Kol & Bransch SKI nr E1 Olja koks Ved m m Livsmedels - , dryckes -, varuo tobaksindustri Textil-, beklädnads-, läder- 0 lädervaruindustri 32 Trävaruindustri 33 Massa- o pappersindustri 3411 Pappersvaru-

Cement- 8: kalkindustri Jord i stenindustri utom cement- 0 kalkindustri Järn-, stål- 0 ferrolegeringsverk Ickejärnmetallverk Verkstads industri Annan tillverkningsindustri O_

SUMMA 35,

Källa: SCB Industri 1973 och SIND 1976:3.

SOU I977: 57

SAMMANFATTANDE BESKRIVNING OCH VÄRDE- RING AV DE OLIKA DELPROGRAMMEN

Val av insatsområden

Verksamhetsprogrammet har indelats på följande sätt: o Allmänna utredningar o Åtgärder som berör flera branscher Internationellt samarbete Trä, massa & papper Järn & stål Åtgärder inom mindre och medelstor industri Övrig industri Växthus

Dessa delar har valts med utgångspunkt från industrins nuvara de energiförbrukning, som under 1976 uppgick till totalt cza 160 TWh. Därav använde massa- 8: pappersindustri och grafisk industri 60 TWh, dvs 38 %, och järn-, stål- och metallverk 32 TWh, dvs 21 %. Tillsammans svarar således dessa båda branscher för ca 60 % av industrins energiförbrukning. Denna andel är så stor att om man vill åstadkomma en väsentlig mins ning av industrins energiförbrukning är det just inom dessa i branscher åtgärder måste vidtas. Det har därför framstått so naturligt att i för sta hand undersöka vilka energibesparingar s kan göras inom dessa båda verksamhetsgrenar.

Såväl inom massa. & papper som inom järn 8; stål finns det, åt minstone från teknisk synpunkt, goda möjligheter att väsentligt minska energiförbrukningen. På lång sikt är det sannolikt tek- _ niskt möjligt att nedbringa den specifika förbrukningen (energi-

förbrukning per producerat ton) med 40-50 %. Om detta är eko

nomiskt möjligt är däremot osäkert. Det beror bl a på framtid inhemska resp internationella energipriser och priserna på bransche rna s pr odukte r.

SOU 1977: 57 Sammanfattande beskrivning och värdering . . . 43

För trä-, massa- & pappersindustrin samt för järn- & stålindustrin har skisserats verksamhetsprogram som bör kunna resultat redan vid måttliga förändringar i nuge användbara varande prisbild.

När det branscher svarar kemisk industri, livsgäller övriga medelsindustri och cementindustri för en stor del av energi- Inom dessa branscher har emellertid endast förbrukningen. en översiktlig inventering gjorts av problem och möjligheter för att få en uppfattning om hur den fortsatta planeringen bör Den del av verksamhetsprogrammet som gäller läggas upp. industrin antyder därför, snarare än anger, metoder övriga att Sannolikt blir det även där nödvändigt uppnå besparingar. att ändra planerna allteftersom nya och bättre förslag kommer fram.

Vid av detta program har strävan varit att konuppläggningen centrera resurser till sådana områden som iframtillgängliga tid en ansetts me st angelägna. Detta förutsätter någon form av av den framtida energisituationen som kan ge vägbedömning vid av förslag till åtgärder. ledning angelägenhetsgradering

med är att få fram FoU- resultat som visar Syftet programmet vilka metoder som är tekniskt möjliga. Innan sådana resultat kan omsättas i stor skala krävs emellertid ett omfattande arbete att anpassa dem till aktuella produktionsanläggningar och till om- eller nybyggnad av sådana.

Med ett bibehållet marknadsekonomiskt system kommer emellertid endast sådana resultat att utnyttjas som erbjuder så stora till energibesparing att erforderliga insatser för möjligheter att ta tillvara dem motiveras. Energipriset spelar naturligtvis en väsentlig roll vid bedömning av vad som är möjligt att ta tillvara, eftersom det hela ju blir en fråga om lönsamhet.

Redan med nuvarande energipris skulle en rad tänkbara åtgärder bli lönsamma. Men dessa kräver FoU under så lång tid och med att inte är så högt tekniskt risktagande, företagsfinansiering

44 Sammanfattande beskrivning och värdering . . . SOU 1977: 57

möjlig i de första etapperna av arbetet. Om man prioriterar sådana åtgärder finner man att inom nivå medelstillgångarna l knappast medger några andra insatser.

I nivå 3 har även medtagits vissa åtgärder som innebär något mindre förväntad besparing i förhållande till introduktionskostnaderna. Dessa blir således lönsamma först vid ett ener högre pris. Även i denna nivå måste man emellertid räkna med rimliga prisökningar på energi. I stort sett har här antagits en ökning av priset med en faktor 4-5.

Förutom att den allmänna prisnivån för olika kan energibärare variera, kan även priset på energibärare inbördes komma att ändras. Vid val av energibärare har därför flexibiliteten tillmätts stor vikt, speciellt inom 8: stål. delprogramrnet järn Möjligheter att utnyttja alternativ till olja och el har i första hand uppmärksammats.

Programmets betydelse från energisynpunkt

Fördelning av insatser på olika delprogram framgår för varje nivå av tabell 2.

Huvuddelen av insatsen ligger i samtliga nivåer på de två områdena trä, massa & papper och järn 8: stål. Det förstnämnda området använder mest energi. Då processerna här inte innebär tillförsel av energi för att höja produktens brännvärde bör det finnas goda möjligheter att uppnå ansenliga energibesparing Inom järn 8: stål är också stor. av

energiförbrukningen 1/3

den som tillförs branschen dock energi lagras i produkten; jär har högre brännvärde än den malm man från. Även om utgick man endast räknar av den som tillförs

2/3 energi branschen so

förbrukning, blir den emellertid stor i förhållande till andra I branscher. Järn & stål är av stort intresse också genom goda möjligheter till samordning med energiproduktion.

Om produktionen av papper ökar till 15 Mt och av råstål till N N 11 Mt år 2000, blir för massa energibehovet & papper och järn

SOU 1977: 57 Sammanfattande beskrivning och värdering . . . 45

8: stål 125 TWh vid användning av nu tillgängliga metoder. Syftet med den verksamhet som anges i nivå 3 är att Visa hur man samtidigt med miljöförbättringar, produktivitetsökning, råvaruhushållning m m skall kunna uppnå samma produktion med mindre än 75 TWh, dvs bespara 50 TWh.

Inom mindre och medelstor industri är det ännu svårt att beräkna storleken av energisparpotentialen. Området svarar emellertid för c:a 30 % av industrins totalförbrukning, varför behovet av den föreslagna insatsen bedöms som stort.

För delprogrammen åtgärder som berör flera branscher, övrig industri och växthus är underlaget för planeringen inte lika fullständig som för övriga delprogram.

Möjligheterna att, om så erfordras, ändra planeringen är därför större för dessa delprogram. Man bör emellertid observera att insatser beträffande vissa enhetsprocesser, t ex torkning, har planerats inom flera delprogram. Ändring av ett delprogram kan därför medföra att möjligheten att i andra projekt utnyttja. väntade resultat bortfaller. Av det skälet kan det bli nödvändigt att ändra planeringen även för andra delprogram.

Även om det är mycket svårt att nu ange be sparingsmöjligheter för andra delprogram än trä, massa 8: papper och järn & stål, måste givetvis uppskattningar göras för att en bedömning av rimlig insats på varje delområde skall vara möjlig. Man kan då. påvisa att det är tekniskt genomförbart att enbart genom kaskadkoppling av processer över branschgränser spara betydligt mer än 50 TWh. Sådana åtgärder kräver emellertid betydande investeringar, som ofta inte kan motiveras med andra skäl än behov av energihushållning. I en allvarlig krissituation är detta givetvis skäl nog, men en sådan situation har inte ansetts sannolik före år 2000.

STU har i stället sökt bedöma vilka åtgärder som är tänkbara om man av energiskäl accepterar merinvesteringar (utöver de investeringar som motiveras av andra skäl) på c:a 100 Mkr För en rad tänkbara har uppskatt-

per sparad TWh/år. åtgärder

ningar gjorts och de som betraktats som rimliga har medtagits

46 Sammanfattande beskrivning och värdering . . . SOU 1977: 57

i nivå 3. För varje är åtgärd bedömningarna givetvis mycket osäkra, men sannolikt har lika ofta möjligheterna ungefär över- som underskattats. Därför bör den effeksammanlagda ten ligga nära vad som kan anses Detta rimligt. tyder på att en verksamhet enligt nivå 3 bör kunna leda till besparingar på åtminstone 80 TWh år 2000.

Industrins energiförbrukning år 2000 skulle således ett genom fullföljande av här angivet program kunna minskas från 230

till 150 TWh. Bedömningen har bl a baserats på antagandet att

råstålsproduktionen fördubblas fram till sekelskiftet. Vid oförändrad stålproduktion och övergång till här meföreslagna toder skulle industrins totala år 2000 bli c:a 130 förbrukning TWh.

Med energiförbrukning resp avses här el och bräns- -besparing len, dvs energi med låg entropi.

Sammanfattning av väntade resultat vid genomförande av de olika nivåerna

Målen för de olika kan delprogrammen i varje nivå sammanfatt på följande sätt:

Delprogram 0 Allmänna utredningar

Nivå l: Genomförande av som behövs som under . utredningar lag för STU:s verksamhet och planering. I denna niv måste betydande brister i basmaterial accepteras. Information om verksamhet inom STU:s område.

Viss information om verksamhet inom STU:s område

Genomförande av utredningar som erfordras som un lag för STU:s verksamhet och planering. Information om verksamhet inom STU:s område.

Delprogram 1 Åtgärder som berör flera branscher

Nivå 1: Studier av möjligheter till av

kaskadkoppling process V

över branschgränser. Principstudier av vissa enhetsprocesser.

Sammanfattande beskrivning och värdering . . . 47

Nivå Z: Avveckling av påbörjade aktiviteter.

nivå l men utökat till att omfatta flera Nivå 3: Enligt branscher och enhetsprocesser.

Ekonomiskt möjligheter till kaskadkoppling rimliga över väntas kunna medföra en bebranschgränser

av cza 10 TWh/år 2000 (dvs minskad entropi-

sparing

ökning 0, 03 TWh/grad år).

2 Internationellt samarbete Delprogram

av STU:s i internationella sam- Nivå l: Fullföljande åtagande arbetsorgan.

Nivå Z: Samma som nivå l.

Nivå 3: Utökat internationellt samarbete.

3 Trä, massa & papper Delprogram

Nivå 1: Att påvisa möjligheter att minska energiförbruki samband med ändringar av produktionen som ningen vidtas av andra skäl. I denna nivå medtas endast inledande arbeten avseende sådana möjligheter som bedömts lättast att exploatera inom en IO-årsperiod.

av verksamheten förutom insatser inom Avveckling två områden som bedömts som speciellt viktiga.

Att påvisa möjligheter att vid ändringar av produktionen som vidtas av andra skäl även uppnå sänkt Ett fullföljande av dessa åtgärenergiförbrukning. der väntas medföra ett extra inve steringsbehov av

cza Z Gkr och på 15 - 20 TWh/år

ge en besparing

(dvs minskad entropiökning 0, 06 TWh/grad år).

Delprogram 4 Järn & stål

Nivå 1: Att metoder för stålframställning med låg energiange och stor flexibilitet samt i laboratorieförbrukning skala prova vissa delprocesser.

Även i nivå 2 inriktas arbetet mot samma mål som i nivå l och i den utsträckning som medelsgenomförs tillgången medger.

Samma mål som i nivå l men arbetet förs vidare mot försök i halvstor skala och projektering av demon- Dessutom genomförs laborastrationsanläggning. torie studier av ytterligare andra metoder. Målet är

att att 2, 5 TWh/Mt stål sam-

påvisa möjligheter spara som man hög flexibilitet vid val av tidigt uppnår reduktionsmedel, malmkvalitet och skrotbränsle,

48 Sammanfattande beskrivning och värdering . . . SOU 1977: 57

andel. Möjligheter att integrera stålproduktionen med produktion av elkraft eller metanol kommer också att studeras.

Delprogram 5 Mindre och medelstor industri

Nivå l: Anpassning av metoder för inom mindre användning företag.

Nivå 2: Samma som nivå 1 men krav för förhållandet högre mellan energibesparing och kostnad.

Nivå 3: Samma mål som nivå 1 men verksamheten utökas. Speciellt kommer uppmärksamhet att åt ägnas vissa inom mindre industri vanliga enhetsprocesser. Ett fullföljande av verksamheten väntas kräva en extra c:a 1 Gkr och leda till investering på en energi-

besparing på c:a 5 TWh/år (dvs minskad

entropiök-

ning 0, 02 TWh/grad år).

Delprogram 6 Övrig industri

Nivå 1: Att påvisa möjligheter att förändra några energikrävande processer samt genomförande av vissa mindre projekt inom bl a Verkstadsindustri.

Nivå 2: Uppföljning av verksamhet samt

1977/78-års stöd

till vissa spontant inkomna projekt.

Nivå 3: Samma som i nivå l men omfattande fler processer och åtgärder. Ett fullföljande av dessa intentioner väntas kräva en extra 2 Gkr och investering på ge en

besparing å 15 TWh/år (dvs minskad

entropiökning -O, 05 TWh grad år).

Delprogram 7 Energianvändning i växthusproduktion

Nivå 1: Att påvisa möjligheter till energibesparingar genom förändring av byggnader och utveckling av bättre anpassade kulturer.

En begränsad insats med i princip samma mål som i nivå. l.

Samma som i nivå l men av arbetet utomfattningen ökas speciellt beträffande byggnader. Ett fullföljande av denna verksamhet väntas kräva en extra inve steri på O, 1 Gkr och ge en besparing på 2

TWh/år (dvs minskad entropiökning o, 01 TWh/grad år).

SOU 1977: 57 S a m m a cm m t a n .a e b e S k r .w n .m 8 0 c h V ä .m m .n 8 49

.

00A.

000m 00mm 000A

000vA

005.. 00mm

m

3x? ooo: 005:» 0000A

mzz

cow

000m 00mm 000A

000mA

000A. 00mm

0›\w› ooo: 0000v

?wmvs

:3

00m 00m 00m 00A

000A

00m

.som 000m 00mo

x/OEMAWWAHOMAAZ

0w\0›

N

00m

coon

00m 00m

000A

00m 00m

000m 003. wâz

m

0›\w›

00m 00m 00m 00m

000A

00m

83 000m 000m

44m??

OZAZHHhZ<AA§<w

oomm

00m

00mA 000A

o.:

000m 000m 00mm

0w\0› 00mmA

mâz

00m 00m

000m 000m oc? 00mm 00mA 00wA

i): 82;

-oAm

.AOMUQ Samma .Samma

ummøuâågs

-Aovma

ø ø

som

rsmauñ

33m .A00

mmmmE

HZUCOUMCM

E5905

mami:

aosomcmå

å:

ummAmnmmwcAcawduub

ø

a

macmêz umvuwmaa» mHAEAAZ mAuO møsünâø

Emumoään

du mi.: .fe F32. Sum .wnH Ewa

.0 .A .m .v

50 Programplan för delprogram SOU 1977: 57

PROGRAMPLAN FÖR DE LPROGRAM

Programplan för delprogram 0 Allmänna utredningar

3- °- ° ^f\.1l*P.äP_t_d.â1.P_r.°.8!?!E-9

De flesta baseras på officiell statistik. Från den energistudier som där redovisas dras slutsatser om beho energiförbrukning att påverka densamma. Statistiken är emeller och möjligheter tid i vissa avseenden ofullständig, varför det finns stor risk att man drar felaktiga slutsatser. Så t ex redovisas inte bränn värdet i råvaror som energiförbrukning och inte heller brännvärdet hos producerade produkter som energiproduktion. Getill en energirik råvara ka nom att övergå från en energifattig man då i vissa fall minska energiförbrukningen vid produktion Denna råvara har emellertid krävt energi för framställning eller skulle vid förbränning kunna ge energi. Ibland är det att sådana skenbara besparingar totalt sett inte uppenbart vinst, men i vissa fall är förhållandet mer kompliger någon cerat och kräver relativt omfattande utredning.

Ett annat problem är att uppgifter om erforderlig temperatur och fördelning mellan värme, mekanisk energi, el m m vid en process saknas. Det är därför svårt att avgöra vilka besparingsmöjligheter som finns, hur energiförbrukningen kan omfördelas mellan olika energislag och vilka möjligheter som finns till kaskadkoppling av olika processer.

Utsikterna till besparingar genom kaskadkoppling av processe är mycket stora. Ytterst få processer utnyttjar hela temperaturfallet från en värmande flamma till omgivning stemperatur. Rent tekniskt torde det inte vara otänkbart att energin genom snittligt sett skulle kunna användas två gånger - i en högtemp

ratur- och en lågtemperaturproce ss. Industrins bränslebehov

skulle då minska till hälften. Vad som är praktiskt möjligt är r. emellertid mycket svårt att bedöma och bör därför utredas

Programplan för delprogram 51

närmare. Bl a utnyttjar en del stora energiförbrukare redan nu möjligheten till kaskadkoppling och elproduktion via mottryck.

I en del fall kommer utredningar att erfordras för att klarlägga vilka effekter föreslagna åtgärder har på miljö, transporter, produktkvalitet, markanvändning, lokalisering m m. När sådana studier aktualiseras måste medel finnas reserverade för ändamålet. I någon mån kan detta ske inom respektive delprogram, men många gånger torde sådana studier bli av så allmän art, att de bör finansieras med medel för utredningar av mera allmän karaktär.

Verksamheten har hittills inriktats mot att finna metoder som med mindre energiförbrukning kan producera samma varor som i dag. Minst lika viktigt är emellertid att klarlägga vilka besparingar som kan göras genom förändring av produktmixen. Man bör t ex studera om man kan göra energivinster genom att lagra information i datorminnen i stället för på papper. Om man vid tryckning kunde få plats med den givna informationen på en mindre mängd papper - dvs på papper med mindre ytvikt - skulle man kunna spara en del av energin för framställning av massa och papper.

Användning av engångsartiklar och möjligheter att återcirkulera dessa jämfört med artiklar för flergångsbruk studeras inom program 4 Återvinning av energi i varor m m. Resultaten av dessa studier torde emellertid komma att kräva insatser även inom Industrie lla pr oce s ser.

Troligen kommer sådana studier att påvisa nya stora möjligheter att minska energiförbrukningen. Det är emellertid angeläget att man vid dessa studier beaktar den totala samhällsekonomiska lönsamheten av tänkbara åtgärder. Arbetet måste därför så gott som helt bedrivas med statliga medel.

Även av andra skäl är statlig finansiering nödvändig. I allmänhet kommer studier av denna typ att beröra flera branscher. Att i sådana fall finna former för delad finansiering från be-

52 Programplan för delprogram SOU 1977: 57

rörda företag kan ofta innebära betydande organisatoriska pro blem. Vidare kommer syftet med vissa studier inte att på kort sikt kunna inordnas under företagens mål att tillhandahålla de typ av produkter de i dag framställer.

Det hittills bedrivna arbetet inom energiforskningsprogramme har i stor utsträckning inriktats mot områden där möjligheter att uppnå resultat är ganska uppenbara. Allt eftersom arbetet fortsätter kommer behovet av underlag för val av framtida ins områden att öka. Givetvis innebär satsning på forskningsproje alltid ett visst mått av chanstagning, men genom studier av ov angiven typ kan man åtminstone eliminera några osäkerhetsm ment. Hur omfattande en sådan utredningsverksamhet bör var är således en fråga om vilken grad av osäkerhet man är bered att acceptera. En rimlig fördelning av tillgängliga medel kan vara att 10 - 20 % används för denna typ av studier och att åte stående 80 - 90 % används för forskning och utveckling med s te att nå direkt användbara resultat.

& l

3. 0. l. l Allmänt nivå l

Som underlag för allmänna studier behövs kartläggning av nuvarande energianvändning, exempelvis av den typ som nyligen genomförts vid Oxelösunds Järnverk. Sådana studier blir ofta. relativt omfattande och en begränsad niv medelstillgång enligt 1 kommer i första hand att gå ut över denna studietyp. I ställe för fullständiga av nuvarande beskrivningar energianvändninga utgår man i viss från värden för olik utsträckning uppskattade delprocesser. Detta innebär naturligtvis risk för att man inte upptäcker vissa besparingsmöjligheter liksom att man satsar på fel åtgärder.

SOU 1977: 57 Programplan för delprogram 53

3. 0. l. 2 Prioriterade arbetsområden inom nivå 1

Det är f n inte möjligt att precisera vilka utredningar som kommer att genomföras i nivå 1. Ansträngningar kommer att göras för att belysa alla möjligheter till energisparande inom industrin mellan olika samt att till

och/eller omfördelxiing energibärare

allmänheten sprida informationoom besparings- och andra konsekvenser av tänkbara åtgärder.

3. 0. l. 3 Medelsbehov nivå l

Medelsbehovet för ett i förhållande till övrig verksamhet rimligt utredningsarbete uppskattas till 6 000 kkr för hela treårsperioden.

l978z79 1979180 1980z8l 2 000 kkr 2 000 kkr 2 000 kkr

3- 0- 2 !=2-°;êt.s.1.1ê93ziy.å.ê

3. 0. 2. l Allmänt nivå Z

Nivå 2 har planerats som ett avvecklingsprogram. I denna nivå kommer endast sådan verksamhet som redan planerats att fortsätta. Något behov av allmänna utredningar som underlag för fortsatt planering finns således inte i denna nivå. För informationsverksamhet kommer dock ett visst medelbehov att föreligga.

3. 0. 2. 2 Prioriterade arbetsområden nivå 2

Arbetet inom detta delprogram inskränks i nivå 2 till viss information sverksamhet.

54 Programplan för delprogram sou |977; 57 3. 0. 2. 3 Medelsbehov nivå 2

l978z79 l979(80 l980z8l 200 kkr 200 kkr 200 kkr

Insatsplan nivå 3

3. 0. 3. l Allmänt nivå 3 Inom nivå 3 kommer arbetet med att beskriva nuvarande ener användning att bli mer omfattande. Detta medför sannolikt att man upptäcker nya möjligheter, som bör undersökas närmare. I nivå 3 ställs kravet något lägre på sannolikheten för att en viss utredning verkligen kommer att påvisa snabbt användbara be sparing smöjligheter. 3. 0. 3. 2 Prioriterade arbetsområden inom nivå 3 Inom nivå 3_ är det heller inte möjligt att nu ange en närmare uppdelning av verksamheten. 3. 0. 3. 3 Medelsbehov nivå 3 Medelsbehovet för ett i förhållande till övrig verksamhet rimligt utredningsarbete uppskattas för hela treårsperioden till 9 000 kkr. l978z79 1975M80 l980{81 3 000 kkr 3 000 kkr 3 000 kkr

SOU 1977: 57 Programplan för delprogram 55

Programplan för delprogram l Åtgärder som berör flera branscher

3- 1- ° Allrzläp: _d_e_1r.r_s_r_a.r9_1.

Olika branscher behöver olika typer av energi. Så t ex kräver de båda branscherna med den största energiförbrukningen - värme - järn & stål samt papper & massa vid olika temperaturer. Den förstnämnda behöver värme vid hög temperatur medan den senare kräver värme vid relativt låg temperatur för Inom ramen för Allmänna kombl a torkning. utredningar mer möjligheter till kaskadkoppling av flera branschers processer, t ex just järn & stål och massa & papper, att studeras. torde bli att man kan påvisa att en del åtgärder behöver Följden för att möjliggöra sådan samordning över branschgränvidtagas serna.

Inom många branscher förekommer likartade operationer (se avsnitt 1. 1. 3 industrins energianvändning). Därför kan det vara lämpligt att studera sådana - t ex torkning - dels med koppling till de speciella problemen inom respektive bransch, dels från mer allmän På så sätt kan manfå fram resultat som synpunkt. kan nyttiggöras även vid en produktion som är för liten eller för för att direkta insatser för energibesparing skall splittrad kunna göras.

Ofta utnyttjas förekommande temperaturfall alltför dåligt. En enkel metod att exempelvis för elproduktion dra fördel atv även relativt små temperaturfall skulle kunna innebära väsentliga besparingar. I vissa fall kan kanske erforderliga temperaturfall åstadkommas via värmepump i stället för genom upp- Även detta kräver utveckling av lämpliga metoder värmning. och utrustning som kan användas för flera processer.

I vissa arbetsmoment, t ex vid lackering, avgår lösningsmedel som f n inte tas till vara. En inte obetydlig energibesparing 1 skulle kunna med en återvinning. Detta

(c:a TWh/år) uppnås

56 Programplan för delprogram SOU 1977: 57

problem berör många områden; inre och yttre återmiljö, vinning av energi ur varor, uppvärmning av industrilokaler m m. STU har för avsikt att påbörja en studie av dessa problem. Arbetet kommer därvid att som läggas upp en gemensam satsning för i första hand områdena socialmiljöteknik, teknik och energiteknik. Sannolikt kommer det då att visa sig att en del processer behöver modifieras för att skall energi kunna sparas, och en viss del av studien bör då finansieras vi detta program.

Insat splan nivå 1

3. I. 1. 1 Allmänt insatsnivå 1

Inom insatsnivå l kommer projekt att tas som avser upp möjligheter till kaskadkoppling av processer med stor ene mycket förbrukning, mycket energikrävande enhetsprocesser samt åte vinning av lösningsmedel. Målet inom denna nivå är i första ha att utveckla metoder som redan vid eller vi dagens energipris, en måttlig ökning av detta, kan bli lönsamma.

3. l. l. 2 Prioriterade arbetsområden nivå l

Inom nivå 1 kommer i första hand följande områden att bearbetas:

o Möjligheter till järn & stål samt kaskadkoppling massa & papper

Torkning Metoder för användning av små värmefall för elproduktion Återvinning av lö sning smede 1.

SOU 1977: 57 Programplan för delprogram 57 3. l. l. 3 Medelsbehov nivå l För bearbetning av ovan angivna områden beräknas ett medels-

behov av i genomsnitt 400 kkr/år för varje område samt 400

kkr/år för diverse mindre studier. Detta ger följande medelsbehov: 1978479 1979180 1980181 2 000 kkr 2 000 kkr 2 000 kkr

In sat splan nivå 2

3. 1. 2. 1 Allmänt nivå 2 Någon mer omfattande verksamhet inom detta delprogram har ännu inte påbörjats. Vid en avveckling, som beslutas inom den närmaste tiden, är det därför möjligt att radikalt minska insatsnivån jämfört med planerna i nivå l och 3.

3. l. 2. 2 Prioriterade arbetsområden nivå 2 I denna nivå upptas endast studier och uppföljningsarbeten som aktualiserats i samband med planering av delområdet. 3. l. 2. 3 Medelsbehov nivå 2 1978179 l979z80 l980z8l 300 kkr 300 kkr 200 kkr Insatsplan nivå 3

3. l. 3. l Allmänt nivå 3 Inom nivå 3 medtas, förutom vad som upptagits under nivå. l,

58 Programplan för delprogram SOU 1977: 57

även arbeten avseende sådana processer där besparingsmöjligheterna är så små att lönsamhet uppnås endast vid ett väsentligt högre energipris. Dessutom inkluderas studier av värmepumpprocesser för andra tillämpningsområden än de som tagits upp vid den branschinriktade verksamheten.

3. l. 3. 2 Prioriterade arbetsområden nivå 3 Utöver den verksamhet som upptagits under nivå l kommer i nivå 3 följande områden att bearbetas: 0 Kaskadkoppling mellan andra branscher än järn & stål samt massa & papper De stillation Värmepumpning De områden som medtagits i nivå 1 kommer även att bearbeta med något större insats i nivå 3, där även mindre lönsamma tillämpningar kommer att studeras.

3.1.3. 3 Medelsbehov nivå. 3

För nivå 3 beräknas följande medelsbehov:

1978579 l979(80 1980{81 3 500 kkr _ 3 500 kkr 3 500 kkr

Programplan för delprogram 2 Internationellt samarbete

3- 2- 0

êllrraäps-ââlpr.os_rêszl_ê

I samband med energikrisen 1973/74 bildades av en del länder

inom OECD ett energiorgan, som fick namnet International

SOU 1977: 57 Programplan för delprogram 59

Energy Agency (IEA). Dess uppgift är att verka för en tryggad energiförsörjning för de anslutna länderna. Ett av IEA:s uppdrag gäller området Energy Conservation, i vilket f n 16 länder, bland dem Sverige deltar. Verksamheten bedrivs inom ll sektorer, för vilka följande programorgan har ansvaret för svenskt deltagande och svenska insatser: 0 Building and Community Systems 0 Heat pumps Energy Cascading NE Energy Storage NE Heat Transfer and Heat Exchange Combustion NE Utilities NE Transportation STU Material STU Industrial processes STU Energy Recovery from Waste Products STU

För varje sektor utser IEA ett s k Lead Country med uppgift att koordinera det internationella samarbetet. För område 10, Industrial Processes, har Sverige utsetts som Lead Country med STU som ansvarigt organ.

Avsikten med arbetet inom de olika områdena är att sluta samarbetsavtal i form av Implementing Agreements mellan de länder som önskar delta i samarbetet inom respektive område.

För STU:s del medför samarbetet möjlighet till kopplingar av rent svenska projekt till internationella satsningar. Därmed ökas tillgången till projektinformation inom områden av betydelse för svensk industri samtidigt som tillfälle ges till forskarkontakter.

STU deltar också i ett nordiskt samarbete i Nordisk Industrifonds Projekt av sådan omfattning att de är svåra att finansiera regi. inom respektive lands nationella FoU-program diskuteras, t ex nya metoder i stället för sodahusprocessen.

60 Programplan för delprogram SOU 1977: 57

Behovet av internationella kontakter är stort och STU anser deras värde betydande vid internationell av exploatering svensk teknisk utveckling.

Insatsplan nivå 1

3. 2. l. 1 Allmänt nivå. l

Inom detta delprogram upptas endast kostnader för konferenser resor, bearbetning av beslutsunderlag m m, i anslutning till STU:s engagemang i internationella Direkta FoUsammanhang. insatser, som delar av internationella samarbetsprojekt, ingår i övriga delprogram. Medelsbehovet bestäms huvudsakligen av de krav som ställs på STU i detta avseende, varför möjligheten att planera för olika nivåer är begränsad.

3. 2. l. Z Prioriterade arbetsområden nivå l

Någon närmare specificering av delprogrammet har inte bedömts va ra meningsfylld.

3. 2. l. 3 Medelsbehov nivå l

1978179 1979180 1980181 200 kkr 200 kkr 200 kkr

3› 2- 2

Paââtâplêexaizcâxê

3. 2. 2. 1 Allmänt nivå 2

Om STU skall kunna fylla en uppgift i internationella sammanhang kan det i nivå 1 upptagna medelsbehovet minskas. knappast

3. 2. Z. 3 Medelsbehov nivå 2

1978179 1979180 200 kkr 200 kkr

SOU l977: 57 Programplan för delprogram 61

Insatsplan nivå 3

3. 2. 3. 1 Allmänt nivå 3

I nivå 3 planeras, förutom redan pågående engagemang i IEA- samarbetet, även upptagande av kontakter med andra samarbetspartners.

3. 2. 3. 2 Prioriterade arbetsområden nivå 3

Någon närmare specificering av delprogrammet har inte bed ömt s s om mening sfylld.

3. 2. 3. 3 Medelsbehov nivå 3

1978179 l979{80 1980181 400 kkr 400 kkr 400 kkr

Programplan för delprogram 3

Trä, massa & papper

3. 3- 0 Allmän: .4â1.P.1.°S.1°§!T2 -31

Sverige har, åtminstone under 1940- och 50-talen, varit ledande när det gällt att med låg energiförbrukning framställa massa & papper. Detta gäller såväl den egna massa- 8: pappersindustrin som den i landet tillverkade produktionsutrustningen.

Under 1960-talet sjönk energipriset kraftigt i förhållande till arbetskraftskostnaden. Detta framtvingade utveckling mot metoder och utrustning som kräver minsta möjliga insats av arbetskraft samtidigt som intresset för att hålla nere energiförbrukningen avtog. En ökad energiförbrukning accepterades i regel om arbetskraftsinsatsen samtidigt minskade.

62 Programplan för delprogram SOU I977: 57

När nu energifrågor på nytt aktualiseras finns således ett kunnande som bör tillvaratas. Att direkt utnyttja sådana kända möjligheter som kan bli lönsamma vid stigande energipris är givetvis en uppgift som ligger utanför STU:s verksamhetsområde. Det tillgängliga kunnandet bör emellertid utnyttjas som underlag för en vidareutveckling, som i den mån den blir av långsiktig art kan stödjas via STU.

Programmet har baserats på bedömningar av möjligheter att genom FoU undanröja hinder för väsentliga energibesparingar. I vissa fall har medtagits arbete rörande problem för vilka det ännu inte föreligger klart formulerade några projektidéer. STU kommer därvid att genomföra ett antal studier av förutsättningarna för att angripa problemområden. Dessa studier skall ange teoretiska möjligheter till vid en energibe sparing viss process samt göra en inventering av uppslag och metoder för att minska energiförbrukningen.

Målet är att ange tänkbara angreppssätt. Om detta lyckas måste de framkomna idéerna värderas och prövas i genomförbarhetsstudier. De bästa idéerna måste därefter testas i laboratorie- och pilotskala och först därefter kan diskussioner om industriell exploatering tas upp. Så långt torde i allmänhet statliga medel behövas för finansieringen. I en del fall komm givetvis idéerna att härstamma från företag eller av andra skä vara av sådant slag att genomförbarhetsstudier och laboratori försök lätt kan finansieras av företag. me Tillgängliga statliga del kan då användas för att undersöka och pröva ytterligare metoder.

När man skall bedöma medelsbehovet för en sådan typ av verk samhet, vet man - fram till dess att

idéinventeringen är geno .

förd - om kostnaderna för ingenting de följande stegen. Medels behovet för blir varje problem därigenom omöjligt att uppskat Enda är att tillämpa möjligheten en schablonmässig bedömning som utformas efter genomsnittskostnaden för ett stort antal projekt. Över- och underskattning av medelsbehovet gör då att bedömningen för hela blir -v programmet förhoppningsvis någorlunda riktig.

SOU 1977: 57 Programplan för delprogram 63

Den schablon som tillämpats är: Idéinventering 200 kkr Genomförbarhetsstudier, 3 idéer 600 kkr Laboratorieförsök, 1 - 2 idéer 1200 kkr 2000 kkr

I många fall kommer en del av arbetet att ha genomförts 1978 och kostnaden för perioden 1978- 1981 blir då endast vad som erfordras för återstående delar. I vissa fall har arbete redan påbörjats och givit resultat som antyder hur den fortsatta verksamheten av medelsbehov har då kan läggas upp. Bedömning givetvis baserats på sådana projektförslag.

IJ: âeásplêsarziyâ_

3_ 3, l. l Allmänt nivå l

Hur En betydande del av branschens produktion går på export. den framtida produktmixen blir be stäms därför i stor utsträckning av utvecklingen i avnämarländerna.

Utvecklingen kan väntas medföra en ökad produktion av papper medan utbudet av massa torde bli oförändrat eller minskat. Då på vedråvara är begränsad, kommer sannolikt en öktillgången av pappersproduktion att uppnås genom byte av massaning process, (sulfitprocessen ersätts exempelvis till en del med mekanisk massaframställning) och genom modifiering av processer mot högre utbyte.

År 1973 var produktionen av massa 9, 5 Mt. Cza hälften av massan vidareförädlades till papper. År 2.000 är det möjligt att produktionen av papper uppgår till 10 - 14 Mt och exporten av pappersmassa till 4 Mt eller mindre. Med de bästa i dag kända metoderna kommer detta att kräva c:a 60 TWh, fördela-

de på 1/4 el, 1/4 olja och resten på bark och avlutar.

64 Programplan för delprogram SOU 1977: 57

i År 1973 var energiförbrukningen c:a 60 TWh inklusive avlutar och bark. Målet för här angivet forskningsprogram är att anvisa metoder för att uppnå 10-14 Mt produktion med en energi förbrukning understigande 45 TWh under beaktande av bransch ens huvudmål.

Vissa av de besparingsåtgärder som upptagits i nivå l kan åtminstone delvis genomföras även utan statligt stöd till FoU.

Hela den väntade besparingen på 15 TWh/år kan således inte

räknas som ett resultat av här angiven insats. Ett rimligt

antagande kan dock vara att c:a 1/3, dvs 5 TWh/år är direkt

beroende av den breddning av verksamheten som möjliggörs via här upptagna insatser.

Inve steringsbehovet för att fullt utnyttja resultaten från nivå l är c:a l miljard kr utöver normala inve steringskostnader för om- och tillbyggnader som företas av andra skäl.

Kostnaden för den industrifinansierade utveckling som krävs f att de väntade resultaten av nivå l skall kunna utnyttjas, uppskattas till 100 å 200 miljoner kr. Totalkostnaden för nivå l blir då 1. Z miljarder kr. Med ett oljepris motsvarande 10

öre/kWh blir den årliga besparingen O, 5 miljarder kr och

avskrivningstiden, från det att resultaten börjat tillämpas, således c:a 3 år.

3. 3. l. 2 Prioriterade arbetsområden nivå 1

Inom nivå 1 kommer huvuddelen av insatserna att koncentrera till följande processer: o Avvattning av papper o Fiberfriläggning Mekanisk Kemisk Biologisk Blekning

sou 1977; 57 Programplan för delprogram 65

Dessutom kommer följande icke processbundna att åtgärder studeras: 0 Samordning och övervakning av energiproduktion och förbrukning. Optimal användning av tillgängliga temperaturfall.

Avvattning av papper: Om en ökning av den totala produktionen medför ökad andel massa, som i integrerade massa 8: pappersfabriker förädlas till papper, ökar den totala pappersproduktionen. Branschens behov av torkenergi för massa får då minskad relativ betydelse. De forskningsprojekt som f n är aktuella för att minska energiförbrukningen vid avvattning av papper är Förbättrad mekanisk avpressning och Reduktion av torkenergi med ytkemiska metoder.

Studier beträffande mekanisk avpressning pågår f n. Både inom branschen och inom maskinindustrin finns intresse för metoden, erforderligt kunnande för utvecklingsarbete och finansiella resurser. Behov av statligt stöd föreligger dock för den nödvändiga grundläggande forskningen, som lämpligen utförs vid universitet eller högskola och helt eller delvis finansieras med statliga medel.

Eftersom studier av detta slag kan utnyttjas för en rad andra tillämpningar är det viktigt att resultaten ges stor spridning och att kunnandet hålls allmänt tillgängligt.

Huruvida det är möjligt att med ytkemiska metoder nedbringa energiförbrukningen vid torkning är svårt att bedöma. Det är f n osäkert om någon väsentlig minskning av torkenergin över huvud taget är möjlig och det är också oklart vilka kostnaderna blir. Projektet måste därför anses innebära så högt tekniskt risktagande, att det knappast kan genomföras utan statligt stöd. Det är tänkbart att FoU fram till 1978 kan ge ökad kunskap om möjligheterna. Sannolikt behövs dock ytterligare års arnågot bete med statligt stöd.

66 Programplaiz för delprogram sou 1977; 57

Pappersproduktionen är f n c:a 5 Mt och för torkning krävs c:a 8 TWh. Om pappersproduktionen ökar till exempelvis 10 Mt år 2000, behövs med dagens metoder c:a 16 TWh för torkning av detta papper. Detta motsvarar c:a 10 % av hela industrins nuvarande energiförbrukning. Det är därför ytterst att finna metoder atttorka papper med mindre energ angeläget förbrukning. Även om nu aktuella projekt ger resultat som motsvarar förhoppningarna kommer energiförbrukningen vid papper storkning att förbli hög och det finns därför starka skäl att söka nya metoder.

STU avser att påbörja ett aktivt sökande efter nya utvägar för att minska energibehovet. Det inleds med en inventering av tänkbara möjligheter och studier av genomförbarheten av de idéer som kommer fram. Därefter måste man sannolikt bearbeta de bästa projekten med statligt stöd för att klarlägga om de kan ge praktiskt användbara resultat och motivera en företag sfinan sie rad utve ckling.

Fiberfriläggning, mekanisk: Vid framställning av kemisk m löses c:a 50 % av veden upp i luten. Således tillvaratas endas hälften av veden i massan. Mekanisk massa däremot utnyttja över 90 % av veden.

Brist på vedråvara kommer under de närmaste årtiondena att begränsa branschens expansionsmöjligheter. Strävandena att den knappa råvaran kommer sannolik så långt möjligt utnyttja att öka andelen mekanisk massa. F n krävs för framställning av l ton mekanisk pumpmassa c:a 1, 7 MWh el. Huvuddelen a denna energi åtgår för att mala sönder veden och frilägga oc vidarebearbeta fibrerna. F n produceras drygt 2 Mt mekanis massa per år. Om denna mängd exempelvis ökas till 6 Mt år 2000 , krävs med nuvarande metoder c:a 10 TWh el.

F n finns från Biologisk förbehandling) inga idéer (bortsett om hur man radikalt skulle kunna minska energiåtgången vid av flis. Teoretiska beräkningar visar emellertid att malning energiåtgången bör kunna nedbringas.

SOU 1977: 57 Programplan för delprogram 67

Malning av flis kan bli en av de mest energikrävande processerna vid sekelskiftet, och därför är det angeläget att man förutsättningslöst söker efter metoder som kan minska energiförbrukningen. Eftersom lovande idéer saknas måste man sannolikt börja med förutsättningslösa studier av de bindningar i veden som skall brytas upp vid malningen. Sådana studier bör, åtminstone tills de lett till någon praktisk användbar idé, finansieras med statliga medel.

En studie av problem avseende malning och krossning har i andra sammanhang aktualiserats inom STU. Detta arbete kommer givetvis i stör sta möjliga utsträckning att samordnas med studier rörande mekanisk defibrering. Av allt att döma är emellertid problemen vid malning av ved så speciella, att det f n är mycket osäkert om man kan finna användbara beröringspunkter med exempelvis krossning av malm.

Fiberfriläggning, kemisk: Kemisk massa tillverkas f n enligt sulfat- eller sulfitmetoderna. Fibrerna friläggs genom att man löser upp lignin och andra bindeämnen i veden med natriumhydroxid och natriumsulfid resp med kokvätskor innehållande sulfit. Man får på detta sätt en pappersmassa som består av fibrer med hög halt av cellulosa, varierande mängd hemicellulosa och låg halt av lignin. Massautbytet är normalt 45 - 65 %.

Utlöst lignin har högt bränslevärde och förbränningen av luten kan vid stora och rationella fabriker lämna ett överskott på energi. En nackdel med nuvarande fabriker är problemen beträffande såväl yttre som inre miljö.-

Såväl sulfat- som sulfitprocessen tillkom under förra århundradet då tillgången på ved och energi inte var begränsande och miljöproblemen inte hade aktualiserats. I dagens läge är miljöoch energiproblemen delvis parallella. Ökade krav på miljön leder till en ökad förbränning av den organiska lutsubstansen och till viss grad mot en bättre energibalans. Redan nu kan man emellertid märka den motsatta tendensen, dvs att miljökraven medför ökad energiförbrukning liksom givetvis stora

68 Prøgramplan för delprogram SOU 1977; 57

investeringsbehov. För att hindra en sådan utvecklng bör sats i ning ske på utveckling av metoder för miljöförbättnng med oförändrad resp minskad energiförbrukning.

Forskarna har först på senare tid ställts inför prollemet att söka få fram modifierade och nya kokningsmetoder som ger både en god miljö (yttre och inre) och en bättre energibalans. Lovande arbeten pågår såväl i Sverige som utomlards, och STU har anledning att följa och stödja sådana för vårt land ytter st angelägna arbeten.

Tillverkningen av s k halvkemisk resp kemimekanisk massa är andra områden som måste beaktas. Härvid sker en mekanisk defibrering efter kokningen. Vidgad kännedom om dessa processer skulle med stor sannolikhet leda till en förbättrad ener balans, bl a minskad energiförbrukning vid defibreringen, genom ett selektivt angrepp på den del av ligninet som håller sa man fibrerna.

De kemiska fabrikernas återvinningscykel har i allmänhet ägnats mindre uppmärksamhet än fiberlinjens energibesparingar. Här kan kraftfulla insatser leda till betydande minskningar av energiåtgången.

Fiberfriläggning, biologisk: Metoden går ut på att förbehandla flis med cellulaslösa mutanter av rötsvampar. Dessa växer in i veden och avger där enzymer, vilka utan att skada fibrerna löser upp det lignin som binder dem samman. De: åtgår mindr energi för att mala rötad ved än obehandlad Ved till mekanisk massa. Metoden innebär viss energiförbrukning genom att rötsvamparna behöver energirik näring. Detta är emellertid snarast en fördel. Av miljöskäl tvingas man nämligen recirkulera vatten i processen. Vid fiberfriläggnin; utlöses en mindre mängd kolhydrater, som utgör lämplig näüng för röt-

svampar. Metoden ger således, förutom upplösniig av ligninet

även en rening av returvattnetfrån kolhydrater.

SOU 1977: 57 Programplan för delprogram 69

Utvecklingsarbete pågår f n och har nått så långt att försök i något större skala kan bli aktuella om något år. Metoden i den utformning som hittills prövats (rötning i cza en vecka följt av malning till mekanisk massa) bör omkring 1980 vara så långt kommen, att det fortsatta utvecklingsarbetet kan utföras och finansieras av företag. Med denna uppläggning väntas metoden inte fördyra massaframställningen.

När på detta sätt en helt ny typ av teknik för massaframställning skall introduceras torde, även efter försök i pilotskala, många detaljproblem infinna sig. Detta fordrar sannolikt fortsatt mikrobiologisk forskning i laboratorieskala.

Eftersom det här rör sig om en för branschen helt ny teknik kommer en demonstrationsanläggning att bli nödvändig.

Blekning: F n är blekning med klorkemikalier den vanligaste metoden. För att framställa de erforderliga kemikalierna krävs närmare 3 TWh el per år. Det finns utvecklade metoder för syrgasblekning som totalt sett kräver betydligt mindre energi. Med dessa kommer man också ifrån de utsläpp av organiska klorföroreningar som nu förekommer från klorblekerier. I vissa fall är det emellertid svårt att uppnå ett resultat med syrgasblekning och det finns därför skäl gott att studera denna process ytterligare. Sannolikt är det även möjligt att utveckla metoder för syrgasblekning som ytterligare reducerar energiförbrukningen.

Svenska företag har gjort stora insatser på detta område när det gäller process- och apparatutveckling. I Sverige konstruerad apparatur används nu över hela världen. För att uppnå besparingar av energi vid processen krävs fortsatta undersökningar av grundläggande natur. Sådana bör ges statligt stöd även under perioden 1978-81.

Optimal användning av tillgängliga temperaturfall: I vissa fall kan man genom kaskadkoppling av processer använda samma energi flera gånger. I vilken utsträckning detta

70 Programplan för delprogram SOU 1977: 57

är möjligt be stäms av hur stora temperaturfall som krävs för de olika processerna. I praktiken använder man ibland större tempe raturfall än nödvändigt.

Ett lågt energipris och brist på investeringsmedel medför oft att det inte lönar sig att maximalt utnyttja tillgängliga temper turfall. Detta gäller speciellt processer som arbetar i tempe

raturintervall där inte direkt kaskadkoppling är möjlig. Om

t ex erforderliga temperaturintervall överlappar varandra måste utrustningen kompletteras med tillsko ttsvärme eller värmepumpar. Detta medför ofta alltför höga investeringskos nader för att åtgärden skall bli lönsam vid nuvarande energipris.

I vissa fall behövs energi för en process som arbetar med mycket litet temperaturfall, t ex torkning. Nödvändigt temperaturfall kan då upprätthållas genom värmepumpning. Vid litet temperaturfall blir den teoretiskt möjliga värmefaktorn hög och en värmepumpprocess kan ge ett utbyte som mer än väl kompenserar den låga verkningsgraden vid framställning av den mekaniska energi, från t ex olja, som behövs för att driva pumpen. Investeringskostnaden blir emellertid hög OCh metoden är därför endast motiverad vid ett högt oljepris.

Genom att maximalt utnyttja aktuella finns en temperaturfall rad potentiella möjligheter att spara av dessa energi. Många är inte lönsamma vid dagens oljepris och har därför inte när 4 mare studerats. Det finns dock skäl att med stöd instatligt ventera och utveckla sådana möjligheter då sannolikt vissa av dem kan bli aktuella redan vid måttliga av oljehöjningar priset. Man bör även undersöka möjligheterna att tillvarata energi i temperaturintervallet IOOOC till omgivningstemperat

Samordning och övervakning av energiproduktion och förbru Effektivt utnyttjande av energi vid massa- 8; pappersfabriker drar en noggrann samordning och övervakning av både energi duktion och -förbrukning, Detta beror på massa- & pappersfabrikernas komplexitet och framställningsprocessens dynam natur.

SOU |977:57 Programp/arz får delprogram 71

Ett datorbaserat övervakningssystem skulle kunna underlätta planeringen och uppföljningen av energiproduktion och -förbrukning. Detta bör leda till en minskning av förbrukningen i storleksordningen 2 - 5 %. Övervakningssystemet bör omfatta följande funktioner: o beräkningar av balanser över ånga, Regelbundna kondensat, sekundärvärme och el. Detta behövs flera gånger per dygn för att underlätta en snabb uppskattning av den aktuella energisituationen. Systematiserad driftsplanering (dvs samordning av de skilda processavdelningarna) torde leda till ett jämnare körsätt och bättre verkningsgrad i de olika avdelningarna. Detta bör i sin tur leda till en minskad energiförbrukning. Planering av värme- (och el-) produktion och -distribution utgående från driftsplaner. I vissa fall kan det räcka med enkla beräkningsrutiner. I andra fall kan optimeringsrutiner vara befogade. Kontinuerlig effektivitetsuppföljning vid såväl de producerande som de förbrukande avdelningarna. En sådan skulle göra ansvarig driftspersonal uppmärksam på eventuell effektivitetsminskning och leda till att åtgärder vidtas i tid.

Installationskostnaderna för ett sådant övervakningssystem uppskattas till ca. 2 Mkr och återbetalningstiden till högst 2 år.

Den totala besparingspotentialen för hela massa- & pappersindustrin bör ligga vid cza 1 TWh.

3. 3. 1. 3 Medelsbehov för anslagsnivå l

Totalt beräknas följande medelsbehov för perioden 1978-81: Avvattning av papper 2 000 kkr Defibrering

Optimal användning av tillgängliga temperaturfall l 800 Mindre metoder för energikrävande framställning av massa och papper (se punkt 3. 3. 3. 2)

trpt

72 › Progrunzplølz:fördelprogrunz sou |977;57

trpt 9 900 Samordning och övervakning av energiproduktion och -förbrukning l 500 ll 400

1978479 1979180 1980181 3 300 kkr 3 800 kkr 4 300 kkr

är: SÅESPÃêPJEiJCå_ ê

3. 3. Z. l Allmänt nivå 2

Nivå 2 har planerats som ett avvecklingsalternativ. Pågående projekt skall drivas så att de snarast möjligt ger ett användbart slutresultat. För områdena Avvattning av papper och Fiberfriläggning mekanisk kommer dock arbetet att ges hög prioritet och fullföljas också till de delar som skulle kunna av slutas inom planeringsperioden.

3. 3. 2. 2 Prioriterade arbetsområden nivå 2

Inom nivå 2 prioriteras o Avvattning av papper o Fiberfriläggning mekanisk

3. 3. 2. 3 Medelsbehov för nivå 2

1978Z79 1974M80 1980181

2 500 kkr 2 000 kkr 2 000 kkr

SOU 1977: 57 Programp/an för delprogram 73

Insat splan nivå 3

3, 3. 3.1 Allmänt nivå 3

i nivå 1 ingår även i nivå 3. Dessutom Verksamhetsprogrammet nivå av verksamheten vad som fram innebär 3 en vidgning enligt går av 1. 23. 3. 2.

3. 3. 3. 2 Prioriterade arbetsområden nivå 3

Inom nivå 3 g enomförs det under nivå 1 an ivna ro rammet. Därutöver tillkommer följande: Tillvaratagande och lagring av spillenergi. Försökspappersmaskin metoder för framställning av Energibesparande massa och papper Energibesparing inom trä- och skivindustrin

av spillenergi: Massa- & pappers - Tillvaratagande och lagring industrin lämnar ifrån sig energi huvudsakligen i två former; energirika avfallssubstanser och värme vid cza SOOC.

En avfallssubstans är kolhydrater, som lakas ut ur veden. Av energibesparings- och miljöskäl är det nödvändigt med en sluten vattencirkulation för att slippa avloppsvatten. Därvid kommer kolhydrathalten i det cirkulerande vattnet att bli hög (några procent). Dessa kolhydrater kan användas som näring för rötsvampar vid biologisk förbehandling men även andra användning smöj lighete r bör unde r sökas.

En sådan möjlighet är att via mikrobiell process framställa foderprotein. Detta ger ingen egentlig energibesparing inom massa- 8; papper sindustrin men möjliggör den rening av returvattnet som behövs för att man skall kunna åstadkomma en energibesparande slutning av vattencirkulationen. Dessutom

74 Programplan för delprogram SOU 1977: 57

kan man inom jordbruk och kemisk industri spara energi eftersom man där kan spara in den energi som krävts för framställning av gödselmedel m m som behövts för att producera motsvarande mängd foderprotein. Därtill kommer att arealer kan friställas för annan odling.

Möjligheterna att utnyttja spillvärme är i hög grad beroende av om man kan finna metoder att lagra och distribuera lågtemperaturenergi. Metoden att ansluta en massa- & pappersfabrik till ett fjärrvärmenät för direkt leverans av varmvatten till detta förutsätts komma till stånd utan STU:s medverkan. För att kunna tillvarata överskottsvärme även under sommaren och för distribution av energin över längre sträckor krävs emellertid nya metoder för lagring av lågtemperaturvärme. Med sådana metoder skulle man även kunna undvika de förluster som uppstår då man för att uppnå hög driftssäkerhet tvingas överdimensionera energiförsörjningen.

Det är dock f n mycket osäkert om det går att på ett ekonomisacceptabelt sätt lagra lågtemperaturenergi under flera månader. Mycket preliminära förstudier av några tänkbara möjligheter har emellertid påbörjats.

Studier avseende möjligheterna att finna nya metoder för att koncentrera avlutar kommer även att tas upp.

Försökspappersmaskin: Även om skogsindustrins totala expansionsmöjligheter fram till år 2000 är starkt begränsade väntas papperstillverkningen komma att öka starkt genom integrering med massaproduktionen.

Både de växande kraven på god energihushållning vid pappersframställning och fortsatt förbättring av miljön innebär att pappersbruken måste arbeta med så gott som helt slutna vatte system. Då kommer stora mängder lös substans, både salter och organiska material såsom kolhydrater samt fibermaterial. i att cirkulera i bakvattensystemen. Detta stora skapar svårigheter med avseende på avvattning och retention. Mängden finmaterial har en avgörande betydelse för pressningens effek 1

SOU 1977: 57 Programplan för delprogram 75

tivitet och samma gäller för torkningskapaciteten. Samtidigt måste produkterna uppfylla de kvalitetskrav som väntar framför allt på den framtida västeuropeiska marknaden.

I pappersbruket blir det betydelsefullt att kunna köra vid så som möjligt. Slutningen kommer att påverka hög temperatur avvattningen på viran och den för värmeförbrukningen avpressningen efter virapartiet p g a ökad halt av görande finmaterial och kemikalier i pappersbanan.

För att man skall kunna bedriva forskning på detta område måste en försökspappersmaskin, som kan arbeta med ett helt slutet system byggas upp. Endast därigenom kan man kontrollera att produktiviteten inte blir för låg när man sluter och att pre ssbarheten på arket inte blir för dålig. systemet En dylik maskin existerar inte idag men vid STFI pågår proför en sådan. Den skulle omfatta våtparti med jekteringsarbete men däremot inte torkparti. Denna utrustning är en pressning förutsättning för en långsiktig forskning på de energiproblem som ingår i papperstekniken.

En pappersmaskin av detta slag i pilotskala är motiverad även av andra skäl än en önskan att sänka energikonsumtionen. Ett stöd till och drift av en sådan maskin måste därför anskaffning begränsas till den del av kostnaden som motsvarar den energipolitiskt motiverade delen av maskinens användning.

Kostnaden för en dylik maskin har uppskattats till 30 Mkr. En lämplig fördelning kan då vara att 10 Mkr tillhandahålls via och återstående 20 Mkr tillskjuts från annat utrustningsanslaget håll samt att STU garanterar uppdrag för 4 Mkr per år under 4 år. Uppdrag till vilka STU bidrar ingår i allmänhet i utvecksom gemensamt finansieras av STU och företag. lingsprojekt Därför kommer det sannolika medelsbehovet för uppdrag inom en total ram av 4 Mkr att bli 2 Mkr för STU.

Mindre metoder för framställning av massa och energikrävande Massa- & pappersindustrin är den bransch som f n papper:

76 Programplan för delprogram SOU 1977: 57

förbrukar mest energi. Papperspriset är därför känsligt för ändringar av energipriset. Massa och papper utgör en mycket betydande del av vår export och påverkar i hög grad handelsbalansen. Om energipriset i Sverige stiger snabbare än på andra håll eller om skatteuttag överförs från arbete och kapit till energiförbrukning kan det bli svårt att hålla produktionskostnaderna på en konkurrenskraftig nivå.

Även om man i betydande utsträckning kan minska energiförbrukningen med bibehållande av i princip samma metoder som används i dag, bör man - om man vill hålla en beredskap för allvarliga störningar i energiförsörjningen - undersöka om de är möjligt att ytterligare minska Att energibehovet. upprätthålla en sådan beredskap är av största vikt, eftersom massa- & pappersexporten är så betydande att en störning av konkurrensmöjligheterna inom detta område inte snabbt kan kompenseras genom insatser på andra områden.

År 1974 exporterades pappersmassa för kr 5, 8 miljarder och papper för 6. 4 miljarder kr. Under samma tid importerades pappersmassa för 0,1 miljarder kr och papper för 0, 7 miljarder kr.

De metoder att producera massa och som f n används papper har utvecklats i en situation med pris och högt på arbetskraft på råvaror och När lågt energi. nu råvarutillgången blir begränsande för branschens sker produktionsvolym en övergång till metoder där råvaran bättre kan metoder utnyttjas.Dessa baseras till stor del studier av mekanisk på de grundläggande fiberfriläggning som påbörjades på 1940- och l950-talen.

För att på lång sikt kunna bevara även konkurrensförmågan om energipriset i Sverige i framtiden kommer att öka kraftigt måste man förutsättningslöst pröva alla tänkbara möjligheter att från lämplig råvara på det mest sättet energiekonomiska framställa papper eller pappersliknande material. Det kan so . exempel nämnas att MoDo föreslagit en metod att sönderdela ved genom cellsprängning med Om detta innebär ånga. någon

SOU I977: 57 Programplan för delprogram 77

är f n inte klarlagt, men förslaget bör givetenergibe sparing vis, liksom kommande rimliga idéer, undersökas närmare.

till okonventionella metoder kan väntas komma Förslag och under perioden kräva stöd till utredning och förspontant beredande försök. I nivå l har för planeringsperioden avsatts 1100 kkr för att tillvarata sådana spontant uppkomna idéer. I nivå 3 har dessutom förutsatts ett aktivt sökande efter idéer av utvecklingen i andra länder. Detta medför och en bevakning att medelsbehovet i nivå 3 blir högt och med 6 000 kkr överkostnaden i nivå 1. stiger

inom trä- och skivindustri: Massa- 8; pappers- Energibe sparing industrin förbrukade 1973 cza 60 TWh medan träindustrins förbrukning var c:a 4 TWh. Jämfört med de två stora energiförbrukarna Massa 81 papper och Järn 8: stål är således träindustrins förbrukning liten. Däremot är 4 TWh en betydande förbrukning i förhållande till övriga branscher. De energikrävande operationer som förekommer är relativt få och det bör därför vara lättare att finna allmänt användbara åtgärder inom träindustrin än inom exempelvis verkstadsindustrin.

Nuvarande arbeten inom energiforskningsprogrammet omfattar emellertid inte studier av träindustrin och underlag för detaljplanering saknas f n.

Projektering av spillvärmefri och sluten fabrik: För att klarom de energibesparande metoder som framkommer inom lägga olika projekt är möjliga att samordna och inordna i en produktionsanläggning, bör ett förslag till en komplett anläggning tas fram. Detta kan lämpligen göras så att man samtidigt med en aktuell projektering av en anläggning gör en skuggprojektering, där man räknar med utnyttjande av framkomna resultat. Därmed vinner man fördelen att alla ingång svärden blir realistiska och att man lätt kan göra jämförelser med den enligt kända principer projekterade anläggningen.

För för mekanisk defibrering: Mekanisk defibre-

söksanläggning

ring har upptagits med hög prioritet i nivå l. Medelsbehovet har

78 Programplan för delprogram SOU 1977: 57

då beräknats under förutsättning att försök kan genomföras i be fintliga anläggningar och att för sådana försök erforderlig arbetskraft, material m m i stor utsträckning bekostas av respek tive företag. En sådan uppläggning kräver emellertid att arbetet begränsas till sådant som relativt lätt kan provas i befint-A liga anläggningar och som inom en nära framtid kan bli företag ekonomiskt lönsamt. Detta innebär sannolikt att man måste avs från att tillvarata och praktiskt prova vissa lovande idéer som kommer fram under planeringsperioden. Det är därför önskvärt att man kan disponera en försöksanläggning som inte primärt planerats och byggts för produktion. En sådan anläggning har kostnadsberäknats till 9 Mkr. En lämplig kan finansiering vara att hälften av detta d v s 4, 5 Mkr tas via STU medan återstoden tillskjutes från annat håll.

Vidare bör STU lägga vissa uppdrag vid en sådan anläggning. Dessa bör normalt finansieras uppdrag gemensamt av företag och STU. En lämplig omfattning av uppdrag med delfinansierin från STU torde vara 3 Mkr/år varav STU skulle bidra med 1. 5

Mkr/år. Härigenom möjliggörs även en breddning av själva

forskningsverksamheten vilket beräknas medföra en kostnad av l Mkr för hela treårsperioden.

3. 3. 3. 3 Medelsbehov nivå 3

Totalt beräknas följande medelsbehov för perioden 1978-81 (kk Utrustningsanslag Verksamhet sprogram nivå 1 Tillvaratagande och lagring av spillenergi För sökspappe r sma skin Mindre energikrävande metoder för framställning av massa & papper Be sparing inom träindustrin Projektering av spillvärmefri anläggning För söksanläggning för mekanisk defibre ring

SOU 1977: 57 Programplan för delprogram 79

l978z79 l979g80 1980581 11 000 kkr ll 000 kkr ll 400 kkr

Utrustningsanslag:

1978579 1979180 - 10 000 kkr

Program för delprogram 4 Järn & stål

ê_11rr_ä3›_t-d_°-.1p3:°.s.rêm - i* _

stål: Stål är ett samlingsbegrepp för en synnerli- Begreppet flora av produkter. Varje stålkvalitet har sina gen omfattande karakteristiska, grundläggande materialegenskaper, vilka kan påverkas med skilda behandlingsmetoder.

Alla stålkvaliteter kan framställas i en rad olika former såsom plåt, balk, tråd, stång, band. Varje sådan form kan sedan specificeras med avseende på dimension, dimensionstoleranser, ytutföranden, hårdhet, seghet, kristallstruktur, svetsningsegenskaper etc. Det är sannolikt att antalet kommersiella egenskapskombinationer uppgår till något eller några 10 000-tal.

En grov uppdelning av denna produktflora görs vanligen i handelsstål och specialstål. Ursprungligen avsåg man med handelsstål ett enkelt olegerat eller mycket låglegerat stål för okvalificerade ändamål. Detta stål framställdes i relativt stora volymer i en och samma utförandeform, en bulkvara. Övriga stål betecknades specialstål. Med den teknologiska utveckling som ägt rum blir gränsdragningen emellertid svårare att göra. Knappast några användningsområden kan i dag karakteriseras som okvalificerade. Ett effektivt ekonomiskt utnyttjande fordrar att varje ståltyp uppfyller givna, snäva normkrav.

80 Programplan för delprogram SOU 1977: 57

Den internationella produktionsbilden: De stora kvantiterna bulkvara inom handelsstålsektorn framställs i dag huvudsakligen i mycket stora integrerade verk, som i ett första steg förädlar malm till råjärn i en hyttanläggning.

Handelsstål framställs även i ministålverk på upp till 5.00 OOQ årston antingen från malm via speciella förfaranden eller från skrot. Sådana verk är normalt inriktade på en eller ett par produktgrupper, ofta. med ett lokalt marknadsområde. De söker sig också gärna fram mot specialtyper av produkter.

Handelsstål framställs också i medelstora äldre verk, som av någon anledning inte byggts ut till optimal storlek. Även verk som i och för sig är på väg över till specialstål fyller ut sin kapacitet med lämpliga kvaliteter av handelsstål.

De båda senare kategorierna av stålverk baserar ofta tillverkningen på små och omoderna hyttanläggningar.

Området specialstål omfattar generellt sett två kvalitetsgrupper. Den ena utgörs av olegerade eller låglegerade kvaliteter avsedda för exempelvis kullager, elektroplåt, vissa verktygsstål, fjädertråd. Den andra inrymmer höglegerade kvaliteter såsom rostfria och eldhärdiga, vissa verktygsstål, snabbstål etc. De verk som producerar dessa ståltyper visar en betydande variationsrikedom beträffande den tekniska uppbyggnaden.

Av kvalitetsskäl framställs de olegerade och låglegerade specialstålen ofta från malm vid små hyttanläggningar.

Övriga specialstål tillverkas normalt från skrot och med legeringstillsatser i någon form, som är beroende av bl a den använda stålproce ssen.

Stålmarknaden: Handelsstål efterfrågas i ett stort antal egena skap skombinationer.

Detta förhållande i förbindelse med produktionstekniska faktorer innebär att Sverige inte kan bli självförsörjande på

SOU 1977: 57 Programplan för delprogram 81

handelsstål även om kapaciteten skulle ut att motbyggas svara - eller överträffa - årskonsumtionen inom landet.

Därmed är även sagt att varje planering av en stor tillverkning av handelsstål i Sverige måste baseras marknadsmässigt på en omfattande export. Via den svenska verkstadsindustrin bör det emellertid vara att utveckla och marknadsföra möjligt speciella handelsstålkvaliteter i mindre volymer. Därmed skulle man nå fram till en bättre även lönsamhet, om priserna indirekt alltid kommer att influeras av den internationella prisnivån för ordinärt handelsstål.

Lönsamhet

Handelsstål: Över 50 % av världens handelsstål tillverkas i dag i statsägda eller starkt statssubventionerade företag. Detta sätter sin prägel på den internationella prisbilden, De över en konjunkturcykel genomsnittliga handelsstålpriserna kommer därför att ligga sett. lågt, företagsekonomiskt

Sverige saknar en väsentlig råvara för av handelstillverkning stål i stor skala: kol. Jämfört med länder som såväl disponerar kol som malm är detta en klar nackdel.

Billigt handelsstål är känsligt för transportkostnader. En förhållandevis liten hemmamarknad är därmed till nackdel.

Inom specialstålområdet arbetar svenska tillverkare utifrån

mera likvärdiga grundförutsättningar. Härtill bör att läggas vi disponerar ett värdefullt kunnande såväl marknadsmässigt som tekniskt inom flera av specialstålets enskilda produktområden.

Slutsatser

Handels stål: Den framtida svenska bör handelsstålproduktionen inriktas mot me ra speciella kvalitets- och utförandeformer. Därmed blir det under de närmaste decennierna mindre en frå.ga om volymökning än om en värdeökning genom vidareförädling. Det är knappast troligt. att nya stora blir hyttanläggningar aktuella vid handelsstålverken. Däremot är det tänkbart att

82 Programplan för delprogram SOU 1977: 57

enheter för reduktion av järnmalm efter nya principer kan motiveras som komplement till eller ersättning för äldre hyttanläggningar.

Specialstål: Värdemässigt är specialstålet i nuläget viktigare än handelsstålet. för Förutsättningarna att ytterligare stärka det svenska internationella specialstålets ställning är goda och bör utnyttjas.

För framställning av stål krävs betydande R mängder energi. duktion av järnmalm fordrar dessutom stora kvantiter kol (ko

Mot den ovan givna bakgrunden bör av forsknin uppläggningen och utveckling inriktas på metoder att minska energibehovet vid framställning av stål. Hittills gjord visar kartläggning på möjligheter att nå betydelsefulla energibesparingar samtidigt som andra positiva effekter erhålls.

Iszâââsplêesziyå_ 1

3. 4. 1. 1 Allmänt nivå 1

Detta program har baserats på det material som framkommit - en energistudie inom projektet Framtida stålverk under tiden november 1975 - mars 1977.

Med nu känd teknik kan bara en mindre energibesparing göras i processkedjan från malm till färdig produkt. För att åstadkomma större besparingar och för att kunna använda mer lättillgängliga energiråvaror än för närvarande måste nya processer introduceras. En utveckling av nya förfaranden är i också nödvändig för att vissa energikrävande skall processer kunna elimineras.

Sintring av slig, koksning av kol och reduktion i masugn är mycket energikrävande tekniker. Alla tre kan tänkas

ersättas

SOU 1977: 57 Programplan för delprogram 83

med en enda process, nämligen smältreduktion. Med en smältreduktionsprocess enligt injektionsprincip kan såväl sintring som koksning elimineras. Detta innebär, förutom stora energibesparingar, att koksande kol kan ersättas med vanligt, icke koksande kol. Tillgången på sådant kol är avsevärt än rikligare på koksande kol. Vidare kan smältreduktionsprocessen utformas självförsörjande på elenergi.

Alternativ metodik för att ta hand om avgasen och maximalt utnyttja dennas kemiska och fysiska värmeinnehåll skall studeras. Det höga värdet hos gasen understryks av ytterligare dess relativt låga halt av stoft och svavel.

Olika företag finansierar f n studier av skilda metoder för reduktion av malm. En utredning med syfte att bl a klarlägga föroch nackdelar med dessa metoder pågår inom STU oéh väntas bli klar kring budgetårsskiftet 1977. Allt eftersom .underlag från nämnda utredning blir tillgängligt komme r detta givetvis att utnyttjas för verksamhetsprogrammets vidare bearbetning.

Utformningen av detta program har baserats på material som tagits fram inom projektet Framtida stålverk - en energistudie. En i detta sammanhang föreslagen smältreduktionsprocess bedöms som mycket intressant från energisynpunkt. Detta inte minst på grund av dess stora flexibilitet när det gäller val av energiråvaror. FoU-insatser avseende denna process är således önskvärd.

Vid av stål och bearbetning av detta till gjutning en färdig produkt utgör värmeenergi en avsevärd del av den tillförda energin. F n nedsvalnas och återuppvärms samt varmhålls materialet en eller flera gånger under dess väg från gjutning till färdig produkt. De främsta skälen härtill är att materialfel endast kan upptäckas och åtgärdas på. kallt material samt att variationer i produktionstakten mellan olika delar i verket kräver buffertlager av material.

84- Programplan för delprogram SOU 1977: 57

För att avsevärt kunna minska energibehovet måste antalet svalnings-värmningscykler nedbringas. Detta är möjligt geno att kontinuerligt gjuta materialet och i varmt tillstånd ytfelsindikera och ytkonditionera detsamma. Efter en mindre påvärmning och temperaturutjämning kan materialet vidarebearbetas till färdig produkt. Man uppnår på detta sätt ett kontinuerligt varmt flöde från gjutning till färdig varmbearbetad produkt. Först efter avslutad bearbetning nedsvalnas -materia till rumstemperatur.

Kontinuerlig gjutning medför, förutom färre svalnings-värme cykler (jämfört med gjutning till göt) ett förbättrat utbyte, del genom minskat antal ändkap, dels genom färre ytfel på den gjutna produkten. En höjning av utbytet innebär en direkt ener gibesparing, eftersom en mindre mängd material behöver sm tas om. Utbytet av göt är genomsnittligt cza 75 % och kan vid stränggjutning ökas till över 90 %.

En förutsättning för att ett varmt flöde skall kunna upprätthåll är emellertid att de ytfel, som materialet normalt har efter gjutningen, kan detekteras och avlägsnas medan materialet är varmt. Detta är inte möjligt i dag. Att ämnet i stort sett är felfritt är nämligen en förutsättning för en felfri produkt.

En väsentlig förutsättning är också att en flexibel bearbetning utrustning utvecklas. Valsbyten och omställningar måste kunn göras mycket snabbt och minimeras till antalet. insatse

Stora

måste även så att utrustningen göras kan utnyttjas för olika p . dukter. En flexibel bearbetningsutrustning möjliggör en hög u nyttjandegrad utan att mellanlagring av svalnade ämnen behöv ske i nämnvärd utsträckning.

För att kunna stora spara mängder energi i processkedjan frå gjutning till färdig produkt måste flera materialkvaliteter kun gjutas, materialet ytfelsindikeras och ytkonditioneras i varmt tillstånd. i Vidare måste enflexibel bearbetningsutrustning utvecklas. Sammanlagt kräver detta stora FoU-insatser.

SOU 1977: 57 Programplan för delprogram 85

Från stålframställnings- och bearbetningsavdelningarna kommer spillvärme huvudsakligen i form av avgaser och kylvatten från ugnar samt som svalningsvärme från materialet. Metoder för att ta tillvara denna spillvärme behöver utvecklas.

Målet för den verksamhet som anges i nivå i är att ge under- _ lag för framställning av stål med mindre energiförbrukning än i dag och med utnyttjande av rikligt förekommande energikällor, t ex kol av låg kvalitet. För att verkligen uppnå den eftersträvade minskningen avrenergiförbrukningen är det nödvändigt att forskningsresultaten motsvarar förväntningarna och att anläggningar som baseras på dessa resultat kommer till stånd.Detta kräver bl a att prototyp- och demonstrationsanläggningar uppförs.

En uppskattning av tänkbara besparingsmöjligheter tyder på, att man i en anläggning som byggts enligt resultat från i nivå

1 upptaget forskningsarbete, skulle få cza 2, 5 MWh/t lägre

energiförbrukning än i dagens anläggningar. Om man under en io-årsperiod kunde ändra produktionen av 1 Mt specialstål och 0, 5 Mt handelsstål enligt dessa metoder, skulle man således

uppnå en besparing av cza 4 TWh/år.

Genom att realisera forskningsprogrammet och därefter investera i produktionsanläggningar för sammanlagt 1, 5 Mt

skulle man således kunna spara 4 TWh/år. Om denna produk-

tionskapacitet i stället byggs enligt dagens metoder, måste man antingen investera i anläggningar som kan producera dessa

4 TWh/år eller vidta andra besparingsåtgärder som frigör

,motsvarande energimängd. Dessa båda senare alternativ kräver sannolikt betydande kapitalinsatser. Stålframställning enligt här aktuella förslag torde däremot inte kräva större investeringar än uppbyggnad av motsvarande anläggningar enligt dagens metoder. Samtidigt uppnår man följande fördelar: o Processen kan helt drivas med kol av låg kvalitet 0 Hög flexibilitet med avseende på bränsle och skrotandel.

86 SOU 1977: 57 Programplan för delprogram

att med produktion av andra Möjlighet integrera (t ex metanol och el). energibärare att uppnå högre stålkvalitet. Möjlighet Möjlighet att höja produktiviteten.

Det bör i princip vara möjligt att uppnå ovanstående fördelar utan att kostnaden blir högre än om nuvarande metoder använ I bästa fall kan investeringskostnaden rent av bli något lägre. För att över huvud taget kunna bygga om produktionsanläggni krävs emellertid, oavsett om man tillämpar gamla eller nya metoder, investeringskapital. Det kan därför vara avintress att beräkna kostnaden för att i anknytning till befintliga stålverk bygga om en produktion för en årskapacitet av i Mt specialstål och 0. 5 Mt handelsstål.

För en helt ny anläggning kan investeringskostnaden för processkedjan malm till ämnen uppskattas till 5000 kr per årston Genom anknytning till befintligt verk kan denna kostnad sanno likt reduceras till 3000 kr per årston. För valsning tillkomm c:a 1 000 kr per årston och den totala investeringskostnaden blir därmed 4000 kr per årston. För produktion av totalt 1, 5 Mt erfordras således investeringar på c:a 6 miljarder kr i stort sett oberoende av produktionsmetod. Om underlag från här upptaget program då finns tillgängligt, bör man kunna uppnå en energibesparing på 4 TWh. En investering på 6 miljarder behövs oberoende av vilken teknik man än väljer vid ombyggnaden. Merkostnaden för att uppnå energibesparingen således obetydlig.

En viss del av den verksamhet som upptagits under nivå i ka naturligtvis genomföras utan statligt stöd via ST U. Stålindust befinner sig emellertid f n i en situation, där den har svårt att finansiera forskningsprojekt av denna typ. Ett uteblivet S I* stöd torde därför innebära att Verksamheten försenas och endast delvis kan genomföras. Med en STU-finansiering av n: ningsverksamheten, innefattande stöd till prototyp- och demo strationsanläggningar och med goda möjligheter till investeri kan år 1990 komma att till

lån, besparingen omkring uppgå c:

4 TWh/år. Utan dessa statliga stödåtgärder måste det anses

sou 1977; 57 Programplan för delprogram 87

att besparingen skulle kunna uppgå till hälften optimitiskt

av detta, dvs Z TWh/år.

3. 4. 1. Z Prioriterade arbetsområden nivå 1

Inom nivå 1 kommer insatserna att koncentreras till följande områden: Smältreduktion Kontinuerlig gjutning Flexibel bearbetning Värmning Energiåtervinning Styrning m m

Smältreduktion: Alla typer av kol kan användas - även hög- - vilket en väsentlig fördel svavliga utgör gentemot masugnsförfarandet. Sligen behöver inte agglomereras och hög fosforhalt kan accepteras. Tills vidare läggs tonvikten på smältreduktion via sidoinjektion i elektriskt värmt bad.

Forskningen inom detta område bör i första hand inriktas på ett intensifierat försöksprogram i större skala. Framförallt de processparametrar och fenomen som studerats i laboratorieskala - 15 8: 50 kg skala - kommer att ytterligare belysas.

Parameterstudier o Utbytet av injicerat kol som funktion av badets kolhalt. Utbytet av injicerat kol som funktion av matningshastighet. Utbytet av injicerat kol som funktion av badets svavelhalt. Inverkan av kornstorlek hos injicerade reaktanter. Inverkan av olika koltyper. Svavels uppträdande vid tillsats av olika slaggbildare.

88 Programplan för delprogram SOU 1977: 57

Fosfors uppträdande vid användning av slig med varierande fosforhalt och olika tillsättningsmetoder och typer av slaggbildare. Kolhaltens inverkan på smältreduktionsförloppen. Baddjupets betydelse för reaktionsförloppen. Fosfors uppträdande som funktion av badets temperatur.

Det centrala i denna processutveckling är själva smältreduktionen. Samtidigt med forskningen inom detta område aktualiseras följande områden av hög angelägenhetsgrad:

Tillvaratagande av avgas från smältreduktion: Olika sätt att ta tillvara avgasen från smältreduktion skall studeras. Metoder utvecklas för maximalt utnyttjande av kemiska avgasens och fysiska värmeinnehåll. Den låga stoft- och svavelhalten gör gasen än värdefullare.

Förgasning av kol i järnbad: Studier skall göras för att utröna .möjligheterna att termiskt balansera-smältreduktionsprocessen med överskott av kol i stället för att använda elektrisk värmnin

Avsvavling av råjärn från cza 0, 5 % svavelinnehåll: Inledande _ teoretiska studier tyder på att kan efter inavsvavling göras legering. Detta kräver emellertid närmare undersökningar. Eftersom man avser att använda högsvavliga kol i reduktionssteget är en effektiv avsvavlingsmetodik av vital betydelse.

Utformning av reaktor för smältreduktion: Injektionsteknologij hänsyn måste tas vad gäller injektionsformer, tappningsmetodi badgeometri och injicerade samt utvecklade gasmängder.

Tillvaratagande av stålverksstoft: Inledande laboratorieförsök på detta område har givit mycket lovande resultat. I synnerhet lämpar sig stoft med höga zink- och blyhalter för injektion i järnbad. Därvid tillvaratas järn i badet och zink och bly anrika, N i utgående stoft. Även andra stofttyper, t ex sådana med höga nickelhalter, betraktas som mycket attraktiva för denna proces

SOU 1977: 57 Pørogramplan för delprogram 89

Kontinuerlig gjutning av materialet med- Kontinuerlig gjutning: för i form av högt utbyte, minskat antal energibesparingar - och minskat bearbetning sbehov. svalnings värmningscykler

Metoder skall utvecklas för kontinuerlig gjutning av stålkvaliteter som i dag inte kan stränggjutas, såsom verktygsstål, snabbstål etc. Det största problemet för stränggjutning av sådana kvaliteter anses vara kylning av smältan och strängen så att kraftiga segringar (sammansättningsskillnader) undviks. Andra metoder än stränggjutning skall utredas.

Flexibel bearbetningsutrustning: En utrustning skall utvecklas och konstrueras, vilken kan ta emot material i form av ämnen i en jämn ström. Därvid skall den snabbt kunna ställas om och/eller delvis bytas ut med hänsyn till avsedd slutprodukt och stålkvalitet och för att åstadkomma ett varmt materialflöde.

Ytfel på den gjutna produkten måste i de flesta fall avlägsnas före vidare bearbetning.

En kartläggning skall göras av ytfelens förekomst, uppkomst och karaktär för olika materialtyper. Metoder. för att indikera och avlägsna ytfel på varmt material skall utvecklas och en lämplig utrustning härför konstrueras. Utrustning krävs för kapning av den gjutna strängen till ämnen, för bearbetning av den kapade strängen till ämnen, för nedvalsning avpämnen och för färdigvalsning till önskad produkt. Dessa fyra moment skall var för sig vara flexibla.

Flexibiliteten avser de in- och utgående hetdimensioner som utrustningen kan användas för utan att den behöver ändras i nämnvärd grad. Dagens utrustning saknar denna flexibilitet, varför långa stillestånd blir följden när den skall anpassas till en ny hetdimension.

För att uppnå flexibilitet vid valsning måste man ytterligare utveckla spårformer som med endast en ändring av avståndet

90 Programplan för delprogram SOU 1977157

mellan valsarna kan utnyttjas inom ett stort dimensionsområde. Vidare måste nya valsar snabbt kunna sättas in i valsparen när dimensionen tillhör en annan storleksklass eller då valsparen skall användas som färdigpar. Från flexibilitetssynpunkt är det också nödvändigt att utreda huruvida man med ett givet antal valspar på kort tid kan variera antalet valsningslinjer. Syftet är att snabbt kunna ändra utrustningen för framställning av slutprodukter med vitt skilda tvärsnittsareor och former med bibehållen högutnyttjandegrad för valspar. samtliga

För att till fullo kunna utnyttja flexibiliteten i nedvalsningsenheterna är det nödvändigt att den gjutna strängen kan omformas till ämnen med kraftigt varierande tvärsnittsarea. Då kan slutprodukter inom ett stort dimensionsområde framställas ur en enda strängdimension. härför utvecklas vid KTH. Utrustning

Ytterligare en förutsättning för en flexibel bearbetningsutrust-

ning är att de fyra, var för sig flexibla momenten, sinsemellan är dimensionerade så att en hög utnyttjandegrad erhålls i samtliga moment.

Värmning: Trots den höga flexibiliteten krävs för utrustning påvärmning, varmhållning och temperaturutjämning. Den skall dels vara utformad för ett kontinuerligt flöde, dels ha låg värmekapacitet så att olika temperaturnivåer kan erhållas snabbt och utan stora förluster. av sådan är nöd Utveckling utrustning vändig.

Energiåtervinning: Metoder och utrustning för värmeåtervinni

vid av göt, svalning strängämnen och färdigprodukter skall utvecklas. Vad gäller stångprodukter är en svalbädd med värme under vid KTH. En stor är

återvinning» utveckling svårighet

att återvinna energi med bibehållen hög energitäthet.

Styrning m m: Ett kontinuerligt varmt materialflöde i kombination med hög utnyttjandegrad hos utrustningen förutsätter en noggrann styrning av materialflödet. Detta med hänsyn bl a till önskad hos olika slutprodukt, kapacitet enheter, transporter etc.

SOU 1977: 57 Programplan för delprogram 91 Processtyrning av ovan diskuterad utrustning är nödvändig för att man skall kunna erhålla snabba och korrekta omställningar. Under detta avsnitt har även medel beräknats för sådana nödvändiga åtgärder som inte kan rymmas inom ovan upptagna avsnitt. 3. 4. 1. 3 Medelsbehov nivå 1

11 000

“Förutsätter att ytterligare 2 500 kkr tillskjuts

för forskning inom området från medel som inte avsetts för energiändamål. 1978579 1979180 1980581 3 500 kkr 3 500 kkr 4 000 kkr

lqâatâplêasziyå_ ê

3. 4. 2.1 Allmänt nivå Z Detta delprogram är uppbyggt kring ett förslag till process som under innevarande verksamhetsperiod bearbetats till ett samordnat program. Vid en minskad medelsram kan man i någon mån ändå driva denna verksamhet genom att arbeta långsammare. I en del

92 Programplan för delprogram SOU 1977: 57

fall är det emellertid inte möjligt att en viss me-

underskrida

delstilldelning. Man måste t ex ha åtminstone en äman på hel-

tid för var och en av vissa nödvändiga delar. Här har därför en minsta nivå vid vilken angivits inriktningen av programmet fortfarande i stora drag kan bibehållas.” Vid medelstilldelning under denna nivå måste en helt ny planering med andra mål göras.

3. 4. 2. 2 Prioriterade arbetsområden nivå Z

I nivå Z koncentreras resurserna till de delar av den i nivå 1 upptagna verksamheten som på sikt väntas ge de största energibesparingarna.

3. 4. Z. 3 Medelsbehov nivå 2

För hela 3-årsperioden beräknas medelsbehov i kkr: följande Smältreduktion 2 250

Kontinuerlig gjutning 1 750x)

Flexibel bearbetning inkl

8 000

x)Förutsätter att ytterligare 2 500 kkr tillskjuts

för forskning inom området från medel som inte avsatts för energiändamål.

1978179 1979{80 1980481

3 000 kkr 3 000 kkr Z 000 kkr

?lsñtfPlêE _air/å_ å

3. 4. 3. l Allmänt nivå 3

Inom insatsnivå 1 har och upptagits forskning utveckling avseende nya metoder för Inom nivå l finns

ståltillverkning.

SOU I977: 57 Pirogramplan för delprogram 93

emellertid utrymme endast för att utreda och i laboratorieskala studera dessa metoder. Att därefter överföra resultaten för tillämpning i full skala kan innebära betydande problem. Inom nivå 3 planeras därför även insatser för att föra arbetet vidare till projektering av en demonstrationsanläggning. Då krävs emellertid att vissa dellösningar provas i så stor skala att man med någorlunda god säkerhet kan bedöma om det är möjligt att bygga en framgångsrik demonstrationsanläggning.

Med en sådan uppläggning blir det även under perioden 1978-81 aktuellt att med andra berörda parter ta upp diskussioner om finansiering och drift av en demonstrationsanläggning. En tänkbar finansieringsform skulle kunna vara att intresserade företag går samman och tillskjuter kapital, som kompletteras från SIND och AMS. Finansiering via STU kan därvid endast avse marginella insatser för att studera metoder. oprövade Produkter från en sådan demonstrationsanläggning skulle kunna avyttras via något av moderbolagen och verksamheten bedrivas på normala affärsmässiga villkor.

Det är givetvis osäkert om en sådan kan realiseras, uppläggning men om nya metoder skall kunna introduceras måste försöksanläggningar på något sätt komma till stånd. Det är då viktigt att STU har möjlighet att förhandla med intresserade parter och eventuellt ta initiativ diskussioner om tänkbara

till upp-

läggningar. Det är därför angeläget att ramar för STU:s engagemang fastläggs.

Inom nivå 3 upptas även studier av andra reduktionsmetoder, bl a plasmareduktion och hydrometallurgiska förfaranden. Sådana kan väsentligt minska men kräver energibehovet i gengäld energi av hög kvalitet, t ex el och väte. Om denna energi skall produceras från exempelvis kol, är det tveksamt om en energibesparing som motiverar en övergång kan uppnås. Det är emel-

lertid tänkbart att någon metod av detta slag kan utvecklas och

inpassas i en framtida energiförsörjningssituation.

Nivå 3 innebär således att man i större utsträckning än i nivå 1 söker säkerställa att resultaten verkligen kommer till an-

94 Programplan för delprogram SOU 1977: 57

vändning och att reduktionsmetoder, som kan bli aktuella på mycket lång sikt, närmare studeras.

3. 4. 3. 2 Prioriterade arbetsområden nivå 3

Inom nivå 3 genomförs i första hand den verksamhet som upptagits under nivå 1. Genom att arbetet i nivå 3 inriktats mot att ge underlag för beslut om demonstrationsanläggning redan omkring 1982, kommer de i nivå 1 upptagna områdena att bearbetas med större resursinsats. Områdena värmning och energiåtervinning har utökats för att möjliggöra insatser avseende dagens anläggningar. Området styrning m m har delats upp i materialflödesstyrning och processtyrning och medelsbehovet har uppräknats för att insatser även i andra typer av anläggningar än vad som skisserats inom nivå 1 skall bli möjliga.

Härutöver tillkommer i nivå 3: o Projektering av demonstrationsanläggning o Studier av i framtiden teknik möjlig

Projektering av stålverk: insatserna inom nivå 1 avser att visa att det är tekniskt möjligt och ekonomiskt att producera rimligt stål med väsentligt lägre och med flex energiförbrukning högre bilitet beträffande energislag och råvaror. För att kunna ta ställning till hur föreslagna metoder skall kunna utnyttjas, måste man bearbeta de ekonomiska förutsättningarna och samordna projektresultaten till ett förslag avseende en komplett anläggning.

En fördel med ett sådant projekteringsarbete är att det blir styrande för forskningsprojekten och underlättar samordningen av verksamheten. Det bör därför startas så snart som möjligt.

Redan 1979 kommer det sannolikt att föreligga resultat som ka användas som underlag för projektering.

SOU 1977: 57 Programplan för delprogram 95

Hur långt projekteringsarbetet bör drivas under perioden 1978-81 kan diskuteras, men här har för-utsatts att målet bör vara att så snart som få till stånd möjligt en fungerande demonstrationsanläggning. Om arbetet bedrivs snabbt borde det mot slutet av 1981 finnas för ett beslut om underlag byggande av en sådan anläggning.

För att en demonstrationsanläggning skall kunna ge en realistisk funktionsbild måste den vara av en sådan att omfattning, den fungerar som normalstor anläggning. En produktionskapacitet på 4 ton/timme torde vara lämplig storlek.

Projekteringskostnaderna för en dylik anläggning uppskattas till 5 000 kkr. Dessutom är det nödvändigt att något öka insatserna inom forskningsprojekten för att i tid få fram er-

forderligt underlag.

Exempel på i framtiden möjlig teknik

Direkt med stålframställning plasmateknik: I en energistruktur som domineras av elkraft snarare än av fossila bränslen anses vätgas och eventuellt metanol vara viktiga För energibärare. Frankrike och Sverige - vilka ofta nämns som exempel på länder med hög teknologisk nivå och utan fossila egna energitillgångar kan en sådan bli en realitet. Mot denna energistruktur bakgrund och inför kravet att finna för att hålla nya processvägar nere de stora drifts- och kapitalkostnaderna inom den metallurgiska industrin, pågår forskning inom området runt plasmametallurgi om i världen.

Med plasmateknik kan mycket selektiv reduktion av malm utföras vid hög temperatur med .En god termisk verkningsgrad. sådan ur finfördelad malm process ger i ett steg flytande stål utan f0sfor-, kisel- och andra sinföroreningar. Koksning-, trings- och masugnsprocesserna ersätts av en enda intensiv, direktreduktionsverklig och stålframställningsprocess.

96 Programplan för delprogram SOU 1977: 57

De potentiella ekonomiska fördelarna är uppenbara. I dag kräver processen avsevärda elenergimängder, cza 2 900 kWh per ton reducerat smält stål i en pilotanläggning om 1 MWh. Vätgas, metan eller kolpulver kan användas som reduktionsmedel. Vätgasen erbjuder avsevärda fördelar från miljösynpunkt, men avser man att ta hand om och vidareförädla avgasen är

också en kolpulver/vätgaskombination attraktiv. Preliminära

studier visar att det bör vara möjligt att hålla energiförbrukningen vid cza 3 700 kWh per ton vid direkt stålframställning med vätgasplasma. Siffran utgör summan av 1 890 kWh elenergi, l 710 kWh vätgas samt 100 kWh kol för legeringsändamål.

Den typ av plasmareaktor som i dag anses mest avancerad och bäst lämpad för reduktionsarbete är den s k fallande filmreaktorn, utvecklad vid Bethlehem Steel Corporation. Den utgörs av en plasmabrännare i vilken man tangentiellt injicerar gas

(vätgas/metan) och fast material (oxidpulver, kolpulver). Inuti

brännaren värms den virvlande gasen och pulvret av en ljusbåge. Det fasta materialet samlas längs brännarens väggar, smälter och snabbt, och ut rinner en film av metall. reagerar Reaktorn är ett utomordentligt metallurgiskt redskap och torde redan i. dag vara lämpad för framställning av mera kapitalintensiva metaller än stål, exempelvis krom för legeringsändamål. För stål blir denna reaktortyp aktuell vid minskad tillgång på. fossila bränslen. Det bör dock betonas, att en hel del forskning ännu återstår på detta område, och det är inte alls säkert att den nämnda reaktortypen förblir den bästa.

Gjutning och bearbetning: I nivå 3 studeras gjutning till ett pulver, som pressas samman till en varm sträng. Förfarandet ger en betydligt homogenare struktur än konventionella metoder, varför önskade materialegenskaper hos färdigprodukten kan uppnås med ett minimum av bearbetning.

Strängen kapas i lämpliga ämneslängder och påvärrns, utan mellansvalning till rumstempe ratur.

sou 1977; 57 Programplan för delprogram 97

Indikering av ytfel och eventuell konditionering sker på varmt material. Vid gjutning och sammanpressning till pulLversträng erhålls bättre ytor än vid konventionell gjutning till sträng eller göt. Behovet av felindikering och konditionering minskas därmed.

Den homogena strukturen i strängen medger klenare ingångsdimensioner, varför antalet deformationer för framställning av fä rdigprodukten minskar .

3. 4. 3. 3 Medelsbehov nivå 3

För hela 3-årsperioden beräknas följande medelsbehov i kkr.

Utrustningsanslag Smältreduktion Kontinue rlig gjutning Flexibel bearbetning Värmning Ene rgiåte rvinning Materialflödesstyrning Proces styrning Projektering av demonstrations anläggning 5 000 Studier av i framtiden möjlig teknik (plasma, pulver m m) 1 000 41 000 15 000 X) Förutsätter att ytterligare 2 500 kkr tillskjuts för för forskning inom området från medel som inte avsetts för energiforskning.

1978/79 1979(80 1980181

13 000 kkr 14 000 kkr 14 000 kkr

98 Programplan för delprogram

Ut rus tningsanslag:

197809 1980181 - 15 000 kkr

Programplan för delprogram 5 Mindre och medelstor industri

ê31_r_nä_r›.t.cle_1p59s.r95=3-â

Med begreppet mindre och medelstor industri avses i detta sammanhang företag med färre än 200 anställda. I Sverige finns ett stort antal sådana företag med mycket varierande verksamhet. Det finns ett stort behov av FoU-insatser för att hjälpa dessa företag, då de vanligen saknar kompetens

och/eller personliga resurser att själva bedriva FoU rörande

energianvändning. I många fall är det därför nödvändigt att även som relativt nära stödja projekt ligger en tillämpning. Kravet på tekniskt risktagande här liksom om gäller ifråga övrig verksamhet som stöds via ST U.

Underlag för planering inom detta område har fram vid tagits en inventering av aktuella FoU-uppgifter. Denna inventering påvisar en rad betydelsefulla frågor, av vilka en del tagits avsnitt av detta upp i andra program. Så. t ex är torkning en som svarar för en betydande andel process av energiförbrukningen inom många mindre I sådana fall har i detta delföretag. program endast upptagits medelsbehov för att anpassa väntade nya metoder och övriga resultat så att de kan utnyttjas även av mindre företag.

Inom detta delprogram är det nödvändigt att snabbt kunna ta upp I mindre projekt när sådana aktualiseras. Styrkan hos ett litet företag ligger ofta i den flexibilitet som är utmärkande för en liten organisation; att man är beredd till snabba förändringar när behov av nya produkter öppnar nya. marknader, när nya

SOU 1977: 57 Programplan för delprogram 99

produktionsmetoder möjliggör sänkta kostnader, när ändringar i lagstiftning framtvingar förändringar, när prisrelationer mellan produktionsfaktorer förändras osv.

Behovet att hålla hög beredskap för förändringar medför att man inte kan planera på lång sikt utan måste angripa problemen allt eftersom de uppenbarar sig. När tillgången på energi minskar, priset ökar och vissa nödvändiga energibärare inte längre kan tillhandahållas, kan en snabb utveckling av nya metoder vara av vital betydelse. Effekten på den totala energiförbrukningen i landet blir visserligen i de flesta fall knappast märkbar, men de berörda företagen kan - även om de är små - vara väsentliga komponenter i vårt försörjningssystem. De måste ges möjlighet att överleva och anpassa sig till en förändrad ene rgiförsörjnings situation.

STU kan i vissa fall medverka till detta genom att förmedla kontakter med innovatörer, genomföra litteraturstudier för att finna användbara ideer, samla in utländska erfarenheter, lämna stöd till FoU m m. En viktig förutsättning är emellertid att åtgärder kan vidtas snabbt. För att möjliggöra detta krävs medel som inte i förväg bundits för speciella ändamål. Vanligen är medelsbehovet i varje särskilt fall realtivt litet men för att STU skall kunna fylla en sådan uppgift måste verksamheten få en sådan omfattning att kontakten med STU upplevs som meningsfull.

Förutom medel för insatser av ovannämnda slag har inom detta delprogram också beräknats medel för vidareutveckling av vissa processer som förekommer vid ett flertal företag, t ex sådana som är gemensamma för en hel bransch.

Lqââásplêe _Iziyå_ 1

3.5.1.1 Allmänt nivå 1

Se bilaga 1.

100 Programplan för delprogram ^

3. 5. 1. Z Prioriterade arbetsområden nivå 1

Inom insatsnivå 1 har följande områden upptagits. Medelsbehovel för hela 3-årsperioden anges ikkr. Beredskap för under perioden aktualiserade uppgifter Torkning

Torkning: Torkprocesser studeras även inom delprogram 6

Övrig industri och delprogram 3 Trä, massa 8: papper.

Här har därför endast upptagits medelsbehovet för anpassning av resultat till problem som är speciella för vissa mindre företag.

3. 5. 1. 3 Medelsbehov nivå 1

1978179 1979180 1980{81 1 200 kkr 1 200 kkr 1 200 kkr

Iszââäsplêejziyâ. ê

3. 5. 2. 1 Allmänt nivå 2

Det är tveksamt om en insats, understigande den i nivå 1 upptagna, är meningsfull när det gäller problem som aktualiseras under Om man bedömer planeringsperioden. det angeläget att ta upp en sådan verksamhet kan en minskning av insatsen endast komma till stånd genom att man avstår från i förväg planerad verksamhet.

3. 5. Z. Z Prioriterade arbetsområden nivå 2

I nivå Z reserveras för hela 3-årsperioden 3 000 kkr för under perioden uppkomna behov. Härutöver planeras verksamhe ingen

SOU 1977: 57 Prøgranzplarz för delprogram IOI

3. 5. 2. 3 Medelsbehov nivå 2

1978479 1979580 i980g8l 1 000 kkr 1 000 kkr 1 000 kkr

Iszâaâsplêzurziyâ_ å

3. 5. 3.1 Allmänt nivå 3

I insatsnivå 3 inkluderas åtgärder som avser ett flertal processer, som vid inventering av aktuella problem befunnits angelägna att studera från energisynpunkt.

3. 5. 3. 2. Prioriterade arbetsområden nivå 3

Inom insatsnivå 3 har följande områden tagits upp. Medelsbehovet för hela S-årsperioden anges i kkr. Beredskap för under perioden aktualiserade problem för livsmedels - Systemstudier sektorn Torkning livsmedelsindustri textil- och läderindustri jord- och stenindustri tvätteriindustri Värmning livsmedelsindustri gummiindustri jord- och stenindustri gjute riindustri Smältning gjuteriindustri jord- och stenindustri Kylning livsmedelsindustri Utnyttjande av värmeöverskott livsmedelsindustri jord- och stenindustri gjuteriindustri tvätteriindustri

I02 PIYLHIYlIHp/(lllfö!” delprogrunz

Övrig pr oce s sutveckling textil- och läderindustri (våtbe redningsproces s e r) gummiindustri (utveckling av kontinuerliga processer) plastindustri (utveckling av nya formsprutningsprocesser) tvätteriindustri (utveckling av rengöringsprocesser)

14 000

I den följande texten behandlas ovan uppräknade problemområden branschvis.

Livsmedelsindustrin: Livsmedelsindustrins energiförbrukning totalt sett relativt liten och produktionen spridd på många enhete Branschens energiproblem är därför i dagsläget till en stor del av samma karaktär som småindustrins. En betydande del av ene till Dock finns det för branschen går lokaluppvärmning. specifik områden, vilka kräver ett närmare studium.

Sxstemstudier: För att objektivt kunna bedöma effekterna av de energibesparingar, som kan göras inom enskilda delområden måste de olika besparingsåtgärderna sättas in i sitt rätta samm hang. Det gäller t ex förbättring av värmeåtervinning vid pastöriserings- eller stekprocesser eller jämförelser mellan olika steriliseringsalternativ. Färskvarudistributionen blir t ex mer energikrävande än distribution av steriliserade eller torkade produkter. Den senare medför emellertid en större energiförbrukning i den enskilda livsmedelsindustrin.

Den totala livsmedelsproduktionen (inberäknat allt från jordbruk till tillagning) svarar för ungefär 20 % av Sveriges hela energiförbrukning. Endast en mindre del berör dock den egentliga livs

SOU 1977: 57 Programplan för delprogram 103

medelsindustrin. Beroende på produkterna kan industrienergi-

delen växla mellan 1/8 och hälften av dessa 20 procent.

Torkning: Från energisynpunkt är det angeläget att utveckla bättre torkmetoder, eftersom torkning är den i särklass mest energikrävande enhets ope rationen:

Ett arbete inom detta område bör inledas med kartläggning och genomgång av existerande metoder. Alternativ till torkning, t ex pressning, bör studeras.

Värmning: Viktiga insatsområden listas nedan i fallande skala.

a) Bageribranschen. De största energivinsterna torde kunna göras inom denna bransch. Den karakteriseras av en stor andel småföretag med satsvis produktion. Även de större bagerierna, med kontinuerliga anläggningar, har ofta äldre, icke energisnål utrustning. Som exempel kan nämnas att en större kontinuerlig linje för slutbakning av bröd har en verkningsgrad av cza 30 %. En prototypugn som bygger på användande av IR-värme hade under jämförbara förhållanden en verkningsgrad av 50 %. Vid satsvis körning, som är vanlig i småbagerier torde skillnaden i verkningsgrad bli ännu större. En fortsatt utveckling av denna typ av utrustning bör prioriteras.

b) Slakteri- och charkuteriindustri, konservindustri. Effektivare stek-, pastöriserings- och torkutrustningar har hög prioritet. Nyare processer såsom bandstekning, IR-stekning, MV-värmning, IR- eller MV-pastörisering och -torkning bör utvärderas och jämföras med befintlig utrustning.

104 Programplan för delprogram SOU 1977: 57

Pastöriseringsprocessen bör optimeras med c) Mejeriindustri. hänsyn till produktens krav på temperaturgränser, uppehållstid etc. Detta kan leda till en energisnålare process utan kvalitetsförändring.

En övergång till nya, energisnålare metoder kan i bästa fall ge en energibesparing inom en viss process på upp till 50 % (bage- I genomsnitt torde en energibesparing på 10-20 0/0 risidan). vara realistisk.

Inom livsmedelsindustrin förekommer energikrävande Kylning: kylning och frysning. Studier kommer att göras beträffande möjligheterna att öka verkningsgraden hos de maskiner som producerar kylan. I detta sammanhang bör en kartläggning utföras av vilka högsta temperaturer resp längsta lagringstider som ger acceptabel kvalitet på slutprodukterna. Detta innebär en minimering av energibehovet vid kyl- och fryslagring från pr odukts ynpunkt.

Utnyttjande av värmeöverskott: Utveckling och förbättring av metoder för utnyttjande av överskottsvärme från:

a) värmeanläggningar typ stekutrustning, rökar, torkar, ugnar som avger värme i form av t ex rökgaser, torkluft etc, dvs gasformiga utsläpp. b) kyl- och frysanläggningar. c) värmeanläggningar som alstrar överskottsvärme i form av vattenburen värme, t ex autoklaver, blanchörer, pastöriserings anläggninga r etc.

Insatserna bör här ske branschvis, varvid de viktigaste bransch erna är: 0 bagerier o slakterier och charkuterier o konservindustrier 0 mejerier (mjölkpastöriseringslinjer)

SOU 1977: 57 Programplaryfär delprogram 105

Dessa fyra delbranscher svarar för mer än 60 % av livsmedelsindustrins tot ala energiförbrukning. En tioprocentig besparing inom dessa branscher skulle innebära att Sveriges totala energiförbrukning kunde nedbringas med 0, 25-0, 5 procent.

Textil- och läderindustrin: Inom textil- och läderbranscherna svarar den s k beredningsdelen för den största energiförbrukningen. Det är i detta led som produkterna färgas, blekes, sköljes, garvas och torkas.

Torkning: Torkningen av textil- och läderprodukter kräver mycket energi - för textilsidan 25 % och för garverisidan cza 70 70 av den totala energiåtgången. Stora möjligheter finns att med ny teknik skära ned denna förbrukning högst väsentligt.

Processutveckling: För textil resp läder står våtberedningen för 35 resp 20 % av energiförbrukningen. Speciellt färgning och sköljning är energikrävande. För att nedbringa energiförbrukningen kan färgningsprocessen förändras på i huvudsak två sätt. Antingen kan man modifiera de i processen ingående parametrarna eller hela processen. Man kan t ex höja färgkoncentrationen och erhålla en snabbare processtid. Eller också kan man gå över från varm till kall färgningsprocess. Väsentligt är därför att alternativa färgningsmetoder studeras. Förändringar i sköljprocessen kan ge stora energibesparingar. Det rör sig här om stora vätskemängder med höga temperaturer som nu inte åte ranvänds.

Gummiindustrin: Vad gummiindustrin beträffar är huvudsakligen två områden intressanta från energisynpunkt:

Värmning. Vulkanisering av gummi: I denna process vulkas gummimassan från sprutningsmaskinen till färdiga produkter under hög temperatur (ISO-ZOOOC) och i vissa fall vid högt tryck.

[06 Progçrant/;Iuzzjör delprogrun: SOU I977: 57

Härvid uppstår stora energiförluster. Genom att modifiera utrustningen och eventuellt använda andra uppvärmningsanordningar kan energiåtgången sänkas väsentligt.

Processutveckling: Produktionslinjen blandning-valsning- sprut Vid blandning av gummiråvarorna krävs stora energimängder, som till största delen avgår som friktionsvärme och måste ky-

las bort. Temperaturen får inte överstiga 1OOOC. I valsverket

formas gummimassan till lämpliga enheter samtidigt som tem-

peraturen sänks till c:a 400C. Vid den efterföljande sprutningen

höjs temperaturen återigen till c:a 150°C.

Genom att utveckla en kontinuerlig process och hoppa över ett kylsteg kan stora energibesparingar göras.

Genom ovan nämnda förslag borde energiförbrukningen kunna minskas med c:a 20 procent.

Plas tva ruindustrin

Den process inom plastvaruindustrin som kräver mest energi är den vanligt förekommande formsprutningen.

Processutveckling: I formsprutningsmaskinerna sker smältnin till pastmassa, härdare tillsätts och massan pressas in i en verktygsform. Hög temperatur, c:a 200°C, och långt driven automatisering medför hög produktion och stort kylvattenbehov. Då c:a 60 % av hela energibehovet inom branschen kyls bort, borde c:a 30 % kunna inbesparas om kylbehovet genom processmodifiering sänktes till hälften.

Jord- och stenindustrin

De delbranscher inom jord- och stenindustrin, som domineras , av mindre industrier är: porslin- och lergodsindustri, a glasind tri, tegelindustri samt mineralvaruindustri. År 1974 förbruka

sou 1977; 57 Programplan för delprogram 107

branschen cza 12, 6 TWh per år och var därmed den 4:e i storlek i fråga om energiförbrukning.

och Tegelindustrin är en storförbrukare vad Torkning värmning: gäller energi. Dess energikostnad är 12 % av saluvärdet, vilket skall jämföras med industrins genomsnitt, som är 3 %. En utveckling av tegelindustrins tork- och brännugnar torde kunna minska energiförbrukningen med cza 15 procent.

Betong- och lättbetongindustrin förbrukar stora mängder energi, dels i form av olja, som används till släppmedel, dels i form av värme till härdkammare. Forskning som kan leda till andra släppmedel och nya härdtekniker torde kunna sänka branschens energibehov med storleksordningen 15 procent.

Smältning: Den manuella glasindustrins förbrukning av olja till deglar och vannor utför f n cza 320 GWh/år. Till detta kommer

elenergi för kylugnar, uppvärmning, ventilation och belysning.

Åtgärder på befintlig smältutrustning bedöms kunna ge bespaav 5-10 För att komma ringar storleksordningen %. längre till cza 25 % minskning - krävs utveckling och konsekvent utnyttjande av ändamålsenligare smältenheter. Detta förutsätter kostnadskrävande byggen av prototyper. Man borde i stort sett kunna utgå från existerande konstruktioner sedan dessa anpassats till den manuella glasindustrins speciella behov.

Gjute riindustrin

Den svenska gjuteriindustrins energiförbrukning uppgår till c:a 2 TWh per år. Jämfört med energiförbrukningen per anställd inom verkstadsindustrin är gjuteriindustrins förbrukning c:a fyra gånger så stor. I järngjuterierna uppgår energiförbrukningen till cza 2, 9 MWh per ton producerat gods och vid stålgjuterierna till cza 6, 7 MWh per ton inklusive värmebehandling.

108 Programplan för delprogram SOU 1977: 57

Den största delen av gjuteriindustrins energiförbrukning, c:a i 70 %, åtgår för smältning och varmhållning. Uppvärmning, ve tilation, varmvatten och belysning svarar för cza 20 % av ener förbrukningen.

Värmning och smältning:

av smält- och varmhållningsugnar f a) Utveckling energisnåla metallgjuterier.

De smält- och varmhållningsugnar som i dag används i metallhar en mycket låg termisk verkningsgrad. Detta gjuterierna gäller speciellt de olje- och gaseldade ugnarna. Verkningsgrader på cza 10 % är inte ovanliga.

För och i metallgjuterier förbrukas i smältning varmhållning cza 150 GWh. Varje procents förbättring av Sverige årligen verkningsgraden hos ugnarna skulle således innebära en energ besparing på 1, 5 GWh. En verkningsgradsförbättring på 10 70 borde vara rimlig. Exempel på åtgärder är utveckling av ener snåla brännare lämpade för metallgjuteriernas smält- och var hållningsugnar.

b) Verkningsgradsförbättrande åtgärder på kupolugnar.

För kupolugnssmältning åtgår cza 350 GWh årligen vid de sven gjuterierna. Stora energimängder försvinner med avgaserna. Om detta värmeinnehåll kunde tas tillvara skulle verkningsgraden förbättras. Andra åtgärder för att förbättra verkningsgraden är också möjliga. Som exempel kan nämnas användning av dubbla formrader samt syrgastillförsel. Dessa båda lösningar används redan i viss utsträckning i utländska gjuterier med got resultat.

Genom forsknings- och utvecklingsarbete är det sannolikt, att verkningsgraden hos kupolugnar kan ökas ytterligare. För var PTOCeHt 50m Verkningsgraden förbättras gör svensk gjuteriind tri en energibesparing på 3, 5 GWh.

c) Verkningsgradsförbättrande åtgärder på elektriska smältoch varmhållningsugnar i järn- och stålgjuterier.

SOU 1977: 57 Pmvgranzplarz för delprogram 109

I de svenska järn- och stålgjuterierna används cza 1.1 TWh för smältning och varmhållning. Tillverkarna av ugnsutrustning har redan gjort stora ansträngningar för att åstadkomma största möjliga verkningsgrad hos ugnarna. Fortsatta utvecklingsmsatser skulle dock sannolikt ge ytterligare förbättringar. Varje procents förbättring ger en energibesparing på cza ll GWh.

Utnyttjande av värmeöverskott:

a) Utveckling av utrustning för ta tillvara energiinnehåll i avgaser från kupolugnar .

I en kallblästerkupolugn avgår c:a 55 % av den för smältningen tillförda energin med avgaserna. I varmblästerkupolugnar utnyttjas en del av avgasernas värmeinnehåll för förvärmning av blästerluften. En grov uppskattning ger vid handen att c:a 200 GWh årligen försvinner med kupolugnarnas avgaser. Skulle 50 % av detta energiinnehåll kunna tillvaratas, kunde man således spara 100 GWh årligen. Forskningsinsatserna på detta område bör inriktas på utveckling av utrustning för återvinning av värmeinnehållet ur mycket varm och starkt förorenad luft.

b) Utveckling av metod för tillvaratagande av från gjutgodset avgivet värme efter avgjutning.

All den energi som tillförs metallen vid smältning avges vid stelnande och svalning huvudsakligen till form- och kärnsand och till omgivande luft. En stor del av värmeinnehållet i form- och kärnsanden i ventilationsluften skulle, om man

liksom tog till-

vara. det ge stora. energibesparingar. En utredning har visat, att 28 % av tillförd energi vid järngjuterier återfinns i smältan. I princip skulle det vara. möjligt att utnyttja stora delar av denna energi, men problemet är kontinuerligt är a.tt den inte tillgänglig. Ofta sker endast under avgjutning del av dagen. Om man antar att nämnda procenttal gäller för alla typer av gjuterier borde en energimängd på omkring 500 GWh årligen vara tillgänglig. Varje procent härav ger en energibesparing

tillvaratagen på

5 GWh. Sannolikt borde det vara möjligt att spara minst 10 procent.

IIO SOU l977: 57 Ir0g›um[›IuI:_Iör dolprngrunz

Övrig processutveckling:

av smältrutiner. Här avses exempelvis utnyttjande a) Ändring kortare etc. av eftervärme, varmhållningstider

och utbyteshöjande åtgärder. En beräk b) Kassationsminskande visar att varje procents minskning av kassationen eller ning motsvarande höjning av utbytet ger en energibesparing på i storleksordningen 15 GWh.

c) Precisionsgjutning. Genom att i ökad utsträckning precision kan man minska energiförbrukningen vid efterföljande begjuta handling. Den materialmängd som skall svarvas, skäras, slipa eller på annat sätt tas bort, minskar ju om man redan vid gjutkan komma så nära rätt form som möjligt. Att utveckla ningen förbättrade gjutmetoder är således ett sätt att minska energiförbrukningen.

Tvätteriindustrin

Trots mycket knapphändig statistik över denna bransch kan ma uppskatta dess energiförbrukning till cza 1 TWh/år. Detta innebär en förbrukning per anställd och år av cza 75 MWh, vilket är ungefär hälften av förbrukningen inom gjuteriindustrin och dubbelt så mycket som inom verkstadsindustrin.

Problemen är av samma art som inom textilbered- Torkning: ningen men måste lösas på andra sätt. eftersom processen int är kontinuerlig. Vid en förbättring av torkprocessen torde det . vara möjligt att spara 10 % energi.

Processutveckling: Tvättprocessen är på intet sätt optimerad från energisynpunkt. Utredningar beträffande temperaturens oc tvättmedlets inverkan samt processens förlopp bör göras. Pre liminära undersökningar indikerar t ex att slopandet av förtvät i vissa fall, eller sänkning av tvättemperaturen med 10 % lede till en energibesparing på i storleksordningen 15 %. Vidare bö maskiner-nas prestanda studeras noggrant. Dagens tvättmaskin arbetar med 5 - 7 liter vatten per kg bomullstextilier. Försök

SOU 1977: 57 Prøgramplan för delprogram lll

har visat att det räcker med 4 liter per kg Den tvättgods. energimängd som kan sparas genom minskad till vattenmängd uppgår cra 20 % i en tvättmaskin med relativt ekonomiskt utformade

processer.

Medelsbehov nivå 3

i979(80 4 700

Programplan för delprogram 6 Övrig industri

6319??! _4â1i!_°.s_r_am _ö_

För att väsentligt kunna minska industrins energiförbrukning måste man i första hand inrikta intresset på de energitunga branscherna massa & papper och & stål. En stor del av järn de insatser som föreslås i detta avser därför program åtgärder inom dessa branscher.

Även inom andra områden är det emellertid att finna möjligt lösningar som kan leda till beaktansvärda energibesparingar. Visserligen är besparingsmöjligheterna - utom i några enstaka fall - mindre än 1 TWh/år, men de bör ändå tas tillvara om

kostnaderna för att uppnå dem är små.

Arbetet under perioden - har i huvudsak 1975/76 1977/78 inriktats mot massa 8: papper och & stål. Vad järn övriga branscher beträffar har det därför inte varit att andra. möjligt genomföra projekt aln sådana som baserats vilka framkommit på ideer, spontant genom ansökningar till STU. Inom sina andra behovsområder. har STU emellertid bearbetat en del inom problem olika branscher och därvid i vissa fall även tagit upp energiaspekter. Det på detta sätt erhållna har tillsammans underlaget med statistiska uppgifter, litteraturstudier m m använts för identifiering av insatsområden som kan vara av intresse från energisynpunkt.

SOU 1977: 57

112 Programplan för delprogram

kräver samråd Uppläggning av ett preciserat handlingsprogram forskare, avnämare och ev andra intresmed berörda företag, industri har sådana diskus senter. För delprogrammet Övrig fall men ännu inte lett så långt att kon sioner i några påbörjats anvisas. Därför i det följande en kreta åtgärder kunnat påvisas dast som bör studeras närmare p g a att förbrukning processer är så stor att avsevärda besparingar bör kunna göras.

Inom detta bör även medel reserveras för bearbetdelprogram som kommer fram under perioden ning av nya ideer spontant eller fortsatt sökande efter besparingsmöjligupptäcks genom heter.

131 âââsplêr: _raiz/_å_ I

3. 6. l. l Allmänt nivå 1

Inom nivå 1 koncentreras insatserna mot processer med hög och där stora besparingar kan göras. För energiförbrukning inom nivå 1 krävs att att projekt skall tas upp till bearbetning de bör kunna energibesparingar att man redan med ge så stora kan uppnå lönsamhet. Givetvis gäller här, dagens energipris som för STU-projekt, att endast långsiktiga projekt med övriga tekniskt kan komma i fråga. I den mån mera högt risktagande närliggande möjligheter - som av någon anledning inte realiseras - kommer fram i samband med sökande efter ideer, avser STU att informera om detta. Stöd till sådana projekt bör emellertid inte handläggas av STU.

3. 6. l. 2 Prioriterade arbetsområden nivå 1

Inom nivå 1 kommer insatserna att avse:

Cement Amm oniak Energibe sparande åtgärder inom verkstadsindustrin Reserv för nytillkommande förslag

SOU 1977: 57 Pnøgramplczn för delprogram ll3

Cement: Ungefär häften av cementtillverkningen sker i dag i omoderna s k våtugnar. Dessa har väsentligt högre energiförän moderna En generell övergång till ugnar brukning torrugnar. av det senare slaget kan således sänka energiförbrukningen. Årsproduktionen av cement är cza 4 Mt och energiförbrukningen c:a 6 TWh. Genom att gå över till torrugnar torde förbrukningen kunna sänkas till 4 TWh. En sådan övergång baseras helt på känd teknik och är i detta av intresse endast när det gäller sammanhang att bedöma den framtida besparingsmöjligheten.

Till sin sammansättning är cement mycket lik masugnsslagg. Till skillnad från cement hårdnar dock inte masugnsslagg vid vattentillsats. Men blandar man mald masugnsslagg med cement cementen så att även denna hårdnar när vatkatalyserar slaggen ten tillsätts. Eftersom slaggen är bränd när den tas från masugnen kan den matas in i cementen utan ytterligare bränning. Energiförbrukningen vid framställning av sådan slaggcement blir således lägre än för ren cement. slaggcement används utomlands och har även utnyttjats i Sverige. Vid det låga energipriset under 1960-talet var emellertid inte slaggcementen konkurrenskraftig i vårt land, varför produktionen lades ned.

Slaggcement har något annorlunda egenskaper än vanlig cement och variationer i slaggsammansättningen medför att kvaliteten skiftar något. Det finns därför skäl att studera: Möjligheter att genom ändrad slaggsammansâttning förbättra slaggcementen. Möjligheter att vid järnframställning ta fram lämplig slagg med jämn kvalitet. Krav på slaggcement

Om man kan uppnå sådana resultat att en betydande inblandning (cza 50 %) blir acceptabel för större delen av cementproduktionen skulle man kunna spara 1 - Z TWh under förutsättning att transporter m m kan ordnas utan att energibehovet ökar. Dock måste man finna metoder att väsentligt förbättra produkten för att den skall accepteras. STU avser därför att undersöka om en forskningsinsats med detta syfte skulle kunna ge positivt resultat. Om så är fallet kommer arbete avseende slaggcement eller liknande produkt att påbörjas.

l 14 Programplarz för delprogram SOU I977: 57

Projekt i samband med IBA-samarbetet kommer även att tas up

Ammoniak: För framställning av oorganiska baser förbrukas

cza 2, 4 TWh/år. Huvuddelen av denna energi åtgår för fram-

ställning av NaOH och . Framställning av NH sker genom a

NI-I3 3

kväve och väte får reagera med varandra vid högt tryck och hög temperatur i den s k Haberprocessen. Denna är i sig själv exoterm men för att uppnå rätt tryck och temperatur måste energi tillföras. Såväl den tillförda energin som den vid reaktionen fri gjorda går idag förlorad. Om man kunde ta tillvara denna energ eller övergå till annan metod för ammoniakframställning utan

energitillförsel skulle 1 - Z TWh/år kunna sparas.

Sökande efter metoder att minska energiförbrukningen vid ammoniakframställning kräver troligen ganska grundläggande studier och är därför ett projekt på lång sikt. Sannolikt är det inte möjligt att inom planeringsperioden nå användbara resultat utan arbetet bör fortsätta även nästa period.

Energibesparande åtgärder inom verkstadsindustrin: Inom verkstadsindustrin förekommer ett stort antal olika operationer Det är därför svårt att finna som var för stor åtgärder sig ger besparing. Branschens totala förbrukning är emellertid inte obetydlig. År 1973 uppgick den till 4 TWh el, 1 TWh bensin & dieselolja och 9 TWh brännolja.

Inom verkstadsindustrin är intresset stort för energibesparand Detta har kommit till såväl åtgärder. uttryck i ansökningar till STU som i pressen redovisade åtgärder. En anledning till detta kan vara att många ser en marknad för tänkbar verkstadföretag egna produkter inom området energibesparande utrustning.

STU avser att under det kommande året ta upp en studie av möj ligheter att inom verkstadsindustrin utveckla energibesparande I metoder.

SOU 1977: 57 Programplan för delprogram 115

3. 6. l. 3 Medelsbehov nivå 1

För hela treårsperioden erfordras (kkr): Cement 2. 000 Ammoniak 800 Energibesparande åtgärder inom verkstadsindustrin l 400 Reserv 1 000 5 200

1978479 l979z80 l980g8l 1 400 kkr l 900 kkr l 900 kkr

In sat splan nivå 2

3. 6. 2. l Allmänt nivå Z Inom nivå 2 kommer insatserna inom detta delprogram att begränsas kraftigt. Medel har endast beräknats för uppföljning av vissa åtgärder i samband med planering av området och för att kunna ta hand om smärre spontant inkomna projekt.

3. 6. 2. 2 Prioriterade arbetsområden nivå 2 I denna nivå planeras inga åtgärder från STU:s sida.

3. 6. 2. 3 Medelsbehov nivå 2

l978g79 1979180 1980181 500 kkr 500 kkr 500 kkr

116 Programplan för delprogram SOU 1977: 57

Insatsplan nivå 3

3. 6. 3.1 Allmänt nivå 3

Inom nivå 3 medtas även projekt där väntad besparing vid utnyttjandet av resultaten är så liten i förhållande till kostnaden, att metoden sannolikt inte kan komma till användning med mindr än att energipriset blir väsentligt högre än för närvarande.

3. 6. 3. 2 Prioriterade arbetsområden nivå 3

Samma områden som upptagits under nivå l kommer att bearbetas inom nivå 3. Arbetet kommer att drivas snabbare när det gäller ammoniak. För övriga områden kommer intresseområdet att vidgas genom att även mera marginella besparingsmöjligheter beaktas.

Härutöver tillkommer studier avseende: Svavelsyra Plast

svavelsyra: Framställning av svavelsyra sker genom förbränning av svavelkis som ger Denna oxideras till och

S02. S03

löses i vatten till svavelsyra. Processen är exoterm och en del av avgiven värme tas tillvara. Svavel förekommer emellertid i en rad andra sammanhang, t ex i olja och kol. Det är därför tänkbart att man kan finna andra metoder att framställa

S02

och därigenom svavelsyra med bättre energiekonomi och med positiva effekter för miljön.

Man bör även undersöka om det är möjligt ta tillvara mer vär vid nuvarande process. Teoretiskt bör det vara möjligt att utvinna ytterligare cza 0, 5 TWh, men om detta kan göras på ekonomiskt rimligt sätt är oklart.

E: Energiförbrukningen för framställning av plaster är c:a

2 TWh/år. Teoretiskt skulle denna produktion kunna ske med en

bråkdel av nuvarande energiförbrukning. Inom produktgruppen N i fråga bör det således vara möjligt att finna besparingsåtgärde Gruppen är emellertid mycket heterogen och varje typ av plast måste studeras för sig.

SOU 1977: 57 Pragramplan för delprogram ll7

Om medel ställs till förfogande avser STU att påbörja studier rörande energibesparing vid plasttillverkning. En första åtgärd blir då att närmare studera energiomsättningen vid tillverkning av olika plaster.

3. 6. 3. 3 Medelsbehov nivå 3

För planeringsperioden erfordras (kkr): Cement 1 200 Ammoniak 1 000 Ene rgibespa rande åtgärde r inom verkstadsindustrin 2 000 Svavelsyra 1 000 Plaster 1 500 Reserv 3 000

9 700

l978(79 1979180 l980z8l

3 200 kkr 3 200 kkr 3 200 kkr

Programplan för delprogram 7 Energianvändning i växthusproduktion

ê.1!rp_ä9_t_1e.1p.r.<s59m_7_

Programmet omfattar uppföljning, initiering och stöd av energisparande FoU, som berör kommersiell trädgårdsodling med användande av växthus .

Bakgrund: Den yrkesmässiga trädgårdsodlingen i Sverige har ett årligt produktionsvärde av cza 1 miljard kr och sysselsätter närmare 25 000 personer. Produktionen i växthus utgörs väsentligen av tomat, gurka, sallad samt nejlikor, rosor, andra snittblommor samt krukväxter. För de flesta produkterna överskrider importen avsevärt den inhemska produktionen.

l l8 Programplttn för delprogram SOU 1977: 57

Energiberoende: Den övervägande delen av energin, cza 1, 5 T används för uppvärmning. Av produktionskostnaderna utgör ene gikostnaden för flertalet produkter cza en tredjedel. De senaste årens kraftiga energiprisökningar har bl a inneburit att flera växthus stått outnyttjade under de kallaste vintermånaderna.

STU:s programansvar: Inom energiforskningsprogrammet anså man till en början att växthusproduktionen hörde till program 3 energianvändning för lokalkomfort. Efter överenskommelse me berörda parter, DFE, BFR och STU har emellertid produktion i växthus kommit att klassas såsom en industriell process. Detta innebär att odling i växthus från energiforskningssynpunk utgör en del av program 1, energianvändning i industriella pro cesser m m, för vilket STU har huvudansvaret.

Tillgång på forskningsresurser: Forskning inom detta område . bedrivs huvudsakligen på Lantbrukshögskolan inom institutione

na för Lantbrukets Byggnads/Teknik (LBT) och Trädgårds-

Vetenskap och Landskaps- Planering (TVLP). Dessa institutioner har personal och försöksanläggningar som är väl lämpade för de aktuella FoU-insatserna. I någon omfattning bedrivs äve aktuell FoU av andra institutioner, enskilda konsultföretag, uppfinnare och tillverkande industrier. För den aktuella 3-årsperioden väntas inte forskningsresurserna utgöra någon begrän sande faktor för FoU-insatserna.

Informationsspridning: En snabb spridning av erhållna FoUresultat är väsentlig för att besparingsmålen skall Inuppnås. formationen bör riktas till branschorgan, lantbrukskonsulenter enskilda odlare, övriga berörda forskare samt berörd industri.

i Uppdelning ijrogramelement: Det effektivaste sättet att spara energi är att minska för Det

energibehovet uppvärmning. finnsj

två principiellt skilda metoder att åstadkomma detta. Det ena

är att minska och/eller ta tillvara värmeförlusterna. Det andr

är att sänka temperaturen i växt-

och/eller produktionstiderna

huset. Den första metoden berör huvudsakligen växthusbyggnaden. dess drift och komponenter. Den andra till största gäller delen och odlingsprogram. växtförädling I fortsättningen kallas

SOU 1977: 57 Programplan för delprogram 119

här dessa två programelement för Växthusbyggnaden resp Växtförädlingen.

Förutom dessa två programelement, som utgör det egentliga FoU-arbetet, är det angeläget med dels allmänna utredningar, dels informationsinsatser. Programelementen blir: Allmänna utredningar Växthusbyggnade r Växtförädlingar Information

In sat splan nivå 1

3. 7. l. 1 Allmänt nivå l

Inom denna nivå har utvalts sådana FoU-insatser som väntas ge resultat, vilka kan komma till användning vid en energisituation liknande dagens. Dessa insatser väljs då så att resultaten kan ge avsevärda vinster på längre sikt.

3. 7. 1.2 Prioriterade arbetsområden nivå l

Allmänna utredningar: Dessa bör syfta till att främst ge underlag för långtidsbedömningar . Växthusbxggnaden: De insatser som ger de största totala energibesparingarna vid systemoptimering prioriteras. Växtförädling: Här prioriteras FoU, som syftar till bättre anpassade kulturer. Information: Informationen riktas främst till övriga forskareáoch företrädare för branschen.

120 Programplan för delprogram SOU 1977: 57 3. 7. l. 3 Medelsbehov nivå. l B u d g e t å. r

Summa (kkr)

är: âêâsplêzxrziyå_ ?-

3. 7. 2.1 Allmänt nivå 2

Vid en minskning av medelstillgången koncentreras insatserna på vissa delar av program l. Nivå Z utgör ett avvecklingsalternativ .

3. 7. 2. 2 Prioriterade områden nivå 2

Allmänna Den information som redan står till buds utredningar: får tjäna som underlag. Igångsatta FoU-insatser avslutas på ett men: Växthusbxggnaden: fullt Sätt. Igångsatta FoU-insatser avslutas på ett meningsu Växtförädling: fullt sätt. Information: Om resultat av utförd FoU informeras främst till branschorganisationer, lantbrukskonsulenter, enskilda odlare o berörd industri.

Prmgrunzplzuzjfir delprogram l2| 3. 7. 2. 3 Medelsbehov nivå 2 B u d g e t å r

Sutnma (kkr)

Insatsplan nivå 3

3. 7. 3.1 Allmänt nivå 3

inom denna nivå blir inriktningen att parallellt med långsiktiga satsningar få fram snabbt verkande be sparingsåtgärder. Vid val av insats blir målsättningen att snabbt minska energibehovet och anpassa växthusproduktionen till en situation där stor knapphet på energi råder.

3. 7. 3. 2 Prioriterade arbetsområden nivå 3

Allmänna utredningar: Dessa bör, förutom vad som nämnts i nivå 1, även omfatta studier av möjligheter att använda spillvärme och att införa teknik och metoder framtagna internationellt. Vidare bör studier av energibesparande teknik inom angränsande teknikgrenar utnyttjas. Växthusbxggnaden: Förutom de insatser som anges i nivå 1 prioriteras system och komponenter avsedda för befintliga växthus. Dessutom prioriteras lagringsutföranden samt metoder att indirekt påve rka ene rgianvändningen . Växtförädling: Här prioriteras metoder att öka tillväxthastigheten, minska temperaturberoendet och öka produktiviteten genom ändrade odling sprogram.

122 Progranzplcziy/?Ãr delprogram SOU 1977: 57 Information: Denna riktas här till samtliga berörda parter. 3. 7. 3. 3 Medelsbehov nivå 3 Budgetår

SOU 1977: 57 Pnogramplan för delprogram 123

LIT TER AT URFÖRTECKNING

Bericht auf der Sitzung des Ausschusses Energiewirtschaft europäischer Hüttenwerke am 25. 5. 1976 in Saltzburg.

Data rörande spillenergier (vid NJA) Sammanställda vid inst. f. Järnets metallurgi, KTH (ej registrerat)

EFA- 2000 DFE-rapport nr 5 och 6

Energianvändningsanalys inom stål- och metallverk. Etapp I. SIKOB STU dnr 75-4862.

Energiekonomi i våra företag. Sveriges Industriförbund

Energiforskning SPCF:s Energikommittê April 1977.

Energiförbrukningen inom svensk kemisk industri Skandinavisk kemiinformation, STU dnr 74-3062

Energiförbrukning vid två kemiska industrier Roland Winnerstedt STU dnr 74-3053.

EPU:s och EPK:s betänkanden, SOU 1974:64, 65, 72, 73, 74, 75, 76

Forskning och utveckling inom energiområdet - en global översikt 1976. DFE-rapport nr 1

Framtida stålverk - En energistudie STU dnr 76-4569

Industrial Energy Conservation ERDA sept 1976 (USA)

Musugnsslizggexis tillverkning och användning. Problem och utvecklingstendenser. Roman Malinowski, CTH

Nya FoU-projekt inom området energiförbrukning vid mekanisk massalillverkning Predicast World Energy supply 8: Deman. Predicast special study March 1974. SCB-statistik

Svensk stålindustri 1970-2000 Jernkontoret. PM som underlag för den fysiska riksplaneringen. Technclogy of efficient energy utilization NATO-science Committee Conference 8-12 Oct 1973.

Tillvaratagande av avfallsprodukter från den svenska järn- och stål- samt sett ferrolegeringsindustrin, i energibesparande perspektiv. Allmänna ingenjörsbyrån 1975. STU dnr 75-6028

124 Programplan för delprogram SOU 1977: S7

Tätorternas och den tunga industrins energiförsörjning SIND 1976:3.

Undersökning angående energibesparingsobjekt för verksindustrin STU dnr 76-7056.

Utredning av förutsättningarna för att i Sverige använda masugnsslagg för inblandning i portlandcement till s k slaggcement. STU-utredning nr 60-1977.

S()U 1977:57 Bilaga I I25 ENERGIFÖRBRUKNING I IVIINDRE INDUSTRIER De industrigrupper som kommer att behandlas nedan, är industrier med mindre än 200 anställda. Det bedöms särskilt nödvändigt att genom FoU-insatser hjälpa dessa företag, då de vanligtvis ej har kompetens eller personella resurser att på egen hand bedriva forsknings- och utvecklingsarbete beträffande företagets energisituation. Branscherna som innefattas är tillverkande industrier inom branscherna 31-39 enligt svensk näringsgrensindelning. Då varje bransch ofta har likartade process- och energitekniska problem, så kommer förslag till FoU-insatser att behandlas gemensamt i slutet av varje avsnitt. Branscherna som behandlas är: Livsmedels-, dryckesvaru- och tobaksindustrin Textil-, beklädnads-, läder- och lädervaruindustrin T rävaruindustrin Massan pappers- och pappersvaruindustrin, grafisk industri Kemisk industri, petroleum-, gummivaru-, plastoch plastvaruindustrin Jord- och stenva ruindustrin Verks tadsindustrin Annan tillverkningsindustri

126 Bilaga I

Livsmede1s-, dryckesvaru- och tobaksindustrin

Denna bransch är starkt och sedan av 1960heterogen början talet har utvecklingen inom vissa delar av branschen utmärkts av ett stort antal som företagssammanslagningar, samtidigt många mindre företagsenheter har lagts ned. Särskilt märkbart har detta varit inom mejeriindustrin och dryckesvaruindustrin. Denna utveckling väntas inte minst fortgå, gällande bageriindustrin, som utmärkts av ett mycket stort antal och småföretag medför med säkerhet en minskad och därmed även total specifik energiförbrukning.

Tabellhi. Energiförbrukningen inom livsmedelsn

dryckesvaruoch tobaksindustrin år 1974.

Bränalen Industrigren Fasta Energi Antal kostnad arbeta- Kol, koka Flytande Gasformiga El i % av ställen

ton Träbränflen 1 000 m 1 000 m3 1 000 m3 GWh saluvärde

slakteri, Char- 31 76 1035 235 O. 9 233 kuteri Mejeri 36 102 14 186 1.2 149 Frukt o grön- 19 47 159 10° 1- 9 52 sakskonserver

fekt

läskedr. Tobak; 4 18 01 9 4

sou 1977: 57 Bilaga 1 127

Tabell 2. Storleksstrukturen inom livsmedels-, dryclkesvaruoch tobaksindustrin år 1974 (arbetsställen).

Arbetsställe- Arbetsställen Anställda storlek efter antal anställda Antal Andel% Antal Andel%

Samtliga arbetsställen 1 311 100,0 71 143 100,0

Livsmedelsindustrins energiförbrukning är totalt sett relativt liten och produktionen spridd enheter. Dess på många energiproblem är därför i dagsläget till en stor del av den karaktär, som gäller för småindustrin och en mycket stor del av dess energiförbrukning avser lokaluppvärmning.

De större livsmedelsindustrierna är till sin karaktär speciellt gäller detta socker-, mejeri-, olje och fett- samt dryckesvaruindustrin - De har därför i stort processindustrier. sett samma process- och energitekniska problem.

Det bedöms att livsmedelsbranschen framledes kommer att utvecklas mot en alltmer och torde komma att utpräglad förädlingsteknik utnyttja alltmer avancerad processteknik.

De ur energisynpunkt dominerande inom slakproduktionsmetoderna vteri- och charkuteriindustrin är värmning, samt kylning torkning. Speciellt nedkylning och nedfrysning av slakterivaror är energikrävande.

För mejeriindustrin gäller att de mest energikrävande processerna är liksom för slakteribranschen värmning och kylning. Torkning kan även förekomma, speciellt om torrmjölksframställning finns. En process som står för ett mycket stort värmebehov är pastöriseringsprocessen.

L 128 Bilaga! SOU 1977: 57

Inom konserveringaindustrierna krävs stora kvantiteter energi vid de torknings- och steriliseringsprocesser som förekommer inom dessa industrier.

Olje- och fettindustrierna är en relativt liten del inom livsmede industrin, där de dominerande arbetsmetoderna är utvinning av fett genom pressning eller kemisk extraktion.

Bageriindustrin har en inom livsmedelsbranschen förhållandevi hög energiförbrukning. Vid framställning av bageriprodukter k man skilja på två olika typer av tillverkningsprocessen dels sa produktion, dels kontinuerlig produktion. Kontinuerliga process är generellt mer energieffektiva än satsvisa processer. Med de starka inslaget av småföretag inom bageriindustrin torde en st del av processerna vara satsvisa.

Socker-, sprit- och maltdryck, samt tobaksindustrin har en så storleksstruktur att de faller utom ramen för problemområdet: Mindre industriers energiförbrukning.

Av de övriga ingående industrierna är mineral- och läskedryck branschen ett objekt för en närmare undersökning. Processern inom dessa industrier är gemensamma med många av de tidiga: nämnda.

Branschen kännetecknas av att en stor del av FoU-arbetet gälle forskning och var 1971, efter läkemedelsindustrin, den procent mest branschen. FoU-arbetet avse: till 60forskningsintensiva Bland de områden som krävt ökade FoU-sats produktutveckling. ningar kan nämnas proteinframställning och djupfrystområdet.

Företag om 1 000 eller flera anställda svarade 1971 för ca 75% utförd FoU mot ca 80% 1969. Orsaken till den minskade koncen tionen 1971 är en ökning av FoU-kostnaderna med drygt 4 milj. i storleksklassen 200-500 anställda.

sou |977:57 Bilaga l 129

Förslag till FoU-insatser inom livsmedels-, dryckesvaru- och tobaksindustrin

Utveckling av metoder för utnyttjande av överskottsvärme från: a) värmeanläggningar som avger värme i form av t ex rökgaser, torkluft etc. Hänsyn skall tagas till de branschspecifika luftföroreningar som kan finnas i gaserna b) kylanläggningar

Metoder för förbättring av befintliga värmetekniska anläggningar, pannor, ugnar etc. Med detta avses metoder att optimera värmealstring, värmetransport och värmeutnyttjning speciellt för mindre anläggningar.

Utveckling av effektivare små värmealstrande anläggningar.

Utvärdering av de inom denna bransch mest energikrävande processerna i syfte att modifiera processen, eller för att utveckla helt nya processer. Insatser bör göras för att ersätta varma processer med kalla, exempelvis vid fettutvinning.

Utveckling av de torkningsmetoder som används inom branschen. Övergång till mekanisk torkning är önskvärt där så. är möjligt.

Fastställande av de högsta temperaturer, som kan användas för förvaring av kylprodukter inom denna bransch, utan att varans kvalitet eller hållbarhet äventyras.

Inom mejeriindustrin bör pastöriseringsprocessen granskas, speciellt beträffande temperaturgränser, som kan leda till en energisnålare process utan kvalitetsförsämring.

Bagerinäringens processer bör noga studeras ur energiteknisk synpunkt. Möjligheter att förändra processerna från satsvisa till kontinuerliga bör undersökas.

Utredning av miljöbetingelser för alla industrier beträffande: luftomsättning, luftfuktighet, lufttemperatur, belysning m m, med hänsyn till energiförbrukningen.

I30 I Bilaga

Textil-, beklädnads-, läder- och lädervaruindustri

Inom textilbranschen dominerar de små och medelstora företag branschens produktion och sysselsättning med omkring 70%. Jä fört med systerbranschen beklädnadsindustrin präglas emelle tid textilindustrin av påtagligt större företag om produktionsenh Beklädnadsindustrin utgörs till största delen av små och medel: företag. Dessa svarade år 1974 för inte mindre än 93% av bran: Läder- och skoindustrin består uteslutande as sysselsättningen. små och medelstora företag.

inom denna bransch har utsatts för en stark ko Samtliga grenar kurrens från länder med avsevärt lägre lönenivå än den svensk Antalet sysselsatta inom textilbranschen minskade mellan 1965 1973 med 16. 000 eller 5, 7% per år. För beklädnadsindustrin ha det inneburit en halvering av antalet anställda mellan 1965 och och i läder- och skoindustrin är mönstret det samma. Efter att denna strukturomvandling nu genomförts kan man emotse en nå gynnsammare produktionsutve ckling .

Tabell 3. inom textil-, bek1ädnads-, läd Energiförbrukningen och lädervaruindustrin år 1974.

Bränsle Fasta Energi- Antal Industrigren kostnad arbets Kol, koks Flytande El i % av ställen

Träbrägsle Gasforrâxiga

ton 1000 m 1000 m3 1000 m GWh saluvärde Garn- o textil- 21 92 2576 186 3,3 13154 ind. textilberedn. verk Textilsömnads- 4 37 Il O, 8 3201 ind. Trikåvaru- 15 73 52 l, 4 7036 industri Mattindustri 158 7 l, 8 1141 och 6 1, 6 353 Tågvirkes bindgarnsindustri Övrig textil- 15 5 40 1, 8 2925? varuindustri i 2

industri Skoindustri 0, 8 3 l 14 1, 0 4038

SOU 1977: 57 l 131 Bilaga

Tabell 4. Textil-, beklädnads-, läder- och lädervaruindustrins

storleksstruktur år 1974

Arbetsställe- Arbetsställen Anställda storlek efter N antal anställda Antal Andel(7/o) Antal Andel(%)

i

: 5 - 49 996 78, 5 19 625 32, 3

i

Samtliga arbetsställen 1 268 100,0 60 790 100, 0

Textilindustrins energiförbrukning utgör en mycket liten del av hela industrins. De flesta av branschens problem är av generell natur lokaluppvärmning, återanvändning av spillvärme, etc. Dock finns det för branschen specifika områden vilka kan vara värda närmare studium.

En utländsk redovisar undersökning en genomsnittlig energiförbrukning vid tillverkning av textilprodukter på 0, 42 kg ekvivalent i olika olja per kg textilprodukt typer av torkningsprocesser. för att torka i tråd- Energiförbrukningen textilprodukter eller garnform är mycket stor - man räknar med att mellan 3, 0 - 4, 0 kW åtgår för att förånga 1 kg vatten.

Färgningsprocessexi kan för att minska förenergiförbrukningen ändras två sätt: dels på i huvudsak förändring av de i processen ingående parametrarna, dels förändring av hela processen. Ett exempel på det första är höjning av färgkoncentrationen för att erhålla en snabbare Det andra sättet processtid. kan exempelvis vara övergång från varm färgningsprocess till kall.

Inom läderindustrin finns den huvudsakliga inom energiförbrukningen processer i samband med av lädret och eftergarvningen, torkningen behandlingsprocesser. Energibehovet bara för torkning kan uppskattas till »v 50% av det totala behovet för branschen.

132 Bilaga 1

Av totalt utförd FoU inom textil- och beklädnadsindustrin svar utvecklingsarbetet för ca 93%. Motsvarande värde för hela indu strin var samma år 81%. Ca 45% av FoU-kostnaderna härrör fr företag med mellan 200 och 500 anställda.

FoU-arbetet i branschen inriktas på förbättring av materialkval och dylikt.

Förslag till FoU-insatser

1. Förbättring av nuvarande torkningsprocesser använda inom dessa branscher, dels den mekaniska pressningen dels alte nativa metoder för eftertorkning (t ex med hjälp av högfrekv eller mikrovågsenergi).

2. Studier beträffande torkningsprocessens reglering bör göras

3. Studium av alternativa för textilfärgning s färgningsmetoder kan leda till minskad energiförbrukning.

4. Optimering av garvnings- och efterbehandlingsprocesser (t där är relativt hög p g a stor förbr färgning) energlåtgången ning av varmvatten.

5. Utveckling av torkningsmetoder passande för läderproduktio eventuellt med hjälp av värmepumpar.

sou 1977:57 I 133 Bilaga

Massa-, pappers- och pappersvaruindustrin, industri grafisk

Till massa- och pappersindustrin räknas produktionsenheter vilkas verksamhet består huvudsakliga av framställning av pappersmassa, papper och papp. Pappersvaruindustrin vidarebchandlar och efterbehandlar papper eller till papp papperseller pappvaror. Med grafisk industri avses sådana produktionsenheter som huvudsakligen har renodlad dvs grafisk verksamhet, ej förlagsverksamhet.

Axitalet sysselsatta inom denna bransch var år 1974 103. 545, vilket motsvarade 11, 1% av den totala industrisysselsättningen. Inslaget av storföretag är inom massa- och pappersindustrin mycket starkt, ca 80% av sysselsättning och förädlingsvärde faller på företag med mer än 500 anställda. Inom indugrafiska strin däremot svarar de små och medelstora för omföretagen kring 60% av produktion och sysselsättning. Den indugrafiska strin domineras av småföretag, endast 23% är sysselsatta vid arbetsställen med mer än 500 personer.

Tabell 5. Energiförbrukningen inom massa-, pappers- och pappersvaruindustrin samt grafisk industri år 1974.

Bränslen

Industrigren Fasta Energikostnad Antal Kol, koka Gasform E1 i% av arbets-

ton Träbrägslen 1000 m Flytandf

1000 m 1000 m GWh saluvärde ställen Massa- och 6730 3217 2134 4141 13091 7, 8 49310 pappersind. Papperavaru- 30 654 139 1. 2 10852 industrin Grafisk in- 8 3 41 100 228 1. 0 43383 dustri

Eftersom massa- och pappersindustrin är så stora både i fråga om företagsstorlekar som energiförbrukning kommer denna delbransch ej att behandlas här.

För både pappersvaruindustrin och grafisk industri att gäller produktionen är föga energikrävande och energiåtgången för lokaluppvä rmning är dominerande .

samt grafisk industri till 47 milj kr resp 0, 9 milj kr under per 1967 - 1971. Detta motsvarar 3% resp 0,05% av industritotalen Inom pappers- och massaindustrin har så gott som allt FoU-ar utförts vid företag om 500 eller fler anställda. För den grafisk industrin svarade företag om 1 000 eller fler anställda för ca 1 av utfört FoU-arbete, medan återstoden utförts vid företag i st klasser inom intervallet 200 - 1 000 anställda.

Förslag till FoU-insatser

Inom och industrin föreligger än pappersvaruindustrin grafiska inte konkreta till FoU-insatser. Några förslag so några förslag

I Bilaga 135

tidigare framförts kan dock nämnas:

Optimering av färgtorkningsprocesser inom grafisk industri.

2. Utveckling av tryckfärger som underlättar avfärgning (de-inking).

Kemisk industri, petr0leum-, gummivaru-, plast- och plastva ruindustri

Den kemiska industrin innefattar arbetsställen, vilkas huvudsakliga verksamhet består av framställning av kemiska grundämnen och föreningar. Till gummiindustrin räknas produktionsenheter, vilkas huvudsakliga verksamhet består av mekanisk och kemisk bearbetning av rågummi. Plastvaruindustrin består av produktionsenheter, vilkas verksamhet utgörs av pressning, gjutning o. d. av plast till färdiga plastvaror.

Antalet sysselsatta inom den kemiska industrin var år 1974 41 784, vilket motsvarade 4, 6% av totala antalet industrianställda. Motsvarande siffror för gummi- respektive plastvaruindustrin var 14 624 och 1,6% respektive 12 023 1, 3%.

Den kemiska industrin domineras av medelstora och storföretag företag. Dessa svarar för cza 80% av den totala produktionen och sysselsättningen. För gummiindustrin gäller att enbart storföretagen svarar för samma andel av sysselsättningen och produktionen. Inom däremot plastvaruindustrin föreligger en kraftig koncentration av produktion och sysselsättning till små och medelstora företag. Sålunda svarade år 1974 produktionsenheter med mindre än 200 anställda för 63% av sysselsättningen mot 41% inom hela tillverkningsindustrin.

136 I Bilaga

Tabell 8. Energiförbrukningen inom kemisk industri, petrole gummivaru-, plast- och plastvaruindustri år 1974.

Bränalen

Industrigren Fasta Energi- Antal kostnad arbel Kol, koka E1 i % av ställt

Träbrägslen Flytandâ: Gasforrgxiga

ton 1000 m 1000 m 1000 m GWh saluvärde

Kemikalieindu- 119 4 96 38 3667 8, 3 90 stri Industri för 2 0, 4 47 9 210 4, 0 8 gödselmedel, ogräsbekämpningsmedel Konstfiber- och 9945 30 143 1844 920 3, 3 8,1 plastindustri - - 10 528 27 0, 9 44 Färgmdustri Läkemedelsindu- - - 21 6 74 1, 8 25 stri Tvättrnedels- och - - 10 76 16 l, 2 43 toalettmedelsindustri kemisk - 20 50 168 114 Z, 0 69 Övrig industri Petrole-.umaffi- - - 6 - 192 0, 4 5 naderier - - 20 311 32 Z, 4 33 SmÖrjmedels-, asfalt och kolp roduktind . Däck och alang- - - 39 84 94 2, 9 78 industri, gummireparationeindustri 0, 3 - 36 12 158 2, 7 59 Övrig gummivaruind. Plastvaru- - O, 5 18 50 219 l, 8 286 industri

SOU I977: 57

Tabell 9. Storleksstrukturen inom kemisk industri, petroleum-, gummivaru-, plast- och plastvaruindustri år 1974 (arbetsställen)

Arbetsställe Arbetsställen Anställda storlek efter

Samtliga arbetsställen 828 100,0 68 431 100,0

Kostnadsandelen för energi i förhållande till produktionsvärdet är högre för kemisk processindustri än medeltalet för hela industrin. De process- och energitekniska problemen är av samma ka-

raktär inom hela kemiska industrin, då enhetsoperationerna åter-

finns i varje delbransch. Emellertid är storleksstrukturen av sådan art, att problemen ej bör behandlas inom området: Mindre industrier-s energiförbrukning. Detsamma gäller större delen av gummiindustrixi, som ju har ännu större andel storföretag.

Inom ovan nämnda område faller plastvaruindustrin där tillverkningen sker genom pressning, blåsning, extrudering, valsning, vakuumformning m m från plastråvaror. Dessa operationer kräver mekanisk energi och ofta värmetillförsel.

Kostnaden för med egen personal bedriven FoU-verksamhet uppgick år 1971 för kemisk industri till 85,4 milj kr eller 5, 7% av industrins totala FoU-kostnader. Motsvarande siffror för plastvaruindustrin var 15, 8 milj kr resp 1,1%.

Förslag till FoU-insatser

1. Energiteknisk analys av använda produktionsmetoder inom plastvaruindustrin.

2. D:o för gummireparationsindustrin.

I38 Bilaga I SOU 1977: 57

Jord- och stenvaruindustrin

Inom jord- och stenvaruindustrin svarar storföretagen för knap hälften av den totala sysselsättningen, medan små och medelst företag svarar för 3470 respektive 19%. Småföretagens syssels ningsandel är sålunda betydligt större än för industrin i dess ha Branschen utgör en av de energitunga delarna av näringslivet.

De flesta av i branschen ingående industrier, speciellt cementoch kalk, glas-, mineralulls-, betong- och betongvaru- samt te industrierna, är till sin karaktär processindustrier. De har dai likartade process- och energitekniska problem.

Ur energisynpunkt dominerar cementindustrin, som svarar för för hälften av branschens energiförbrukning. Cementindustrin h dock en sådan storleksstruktur att den inte kommer att behandla under detta problemområde.

FoU-verksamheten i branschen har varit av ringa oc omfattning utgjorde 1971 Z, 6% av förädlingsvärdet för tegelbruk och cemen industrier samt 1, 3% för övrig industri inom branschen.

Tabell 10. Energiförbrukningen inom Jord- och stenvaruindust år 1974.

Bränslen Industrigren Fasta Energi Antal kostnad arbets- Kol, koks Träbränslen Flytande El i % av ställen

och lergodsindustri Glas- och - 0, 5 103 3346 282 59 10, 3 glasvaruindustri Tegelind. O, 5 ll 79 1139 86 11,9 41 Cement- och 106 - 500 2 466 34, 4 27 kalkindustri Övrig mine- 69 O, Z 187 7174 330 5, 0 570 ralindustri

SOU l977:57 Bilaga 1 139

Tabell 11. Storleksstrukturen inom jord- och stenvaruindustrin år 1974 (arbetsställen)

Arbetsställe- Arbetsställen Anställda storlek efter antal anställda Antal Andel(%) Antal Andel(%) › i 5 - 49 592 82, 5 9 368 27, 8 s 50 - 199 96 13,4 9 478 28,1 i 200 - 499 21 2,9 6 788 20,1 500- 9 1,2 8120 24,0 Samtliga arbetsställen 718 100,0 33 754 100,0

Förslag till FoU-insatser

1. Utvärdering av de i branschen ingående processerna i syfte att förändra dessa till energisnålare processer, dels genom att modifiera befintliga metoder, dels genom att utveckla torra processer.

2. Utnyttjning av rök- och torkgaser för de processer som förekommer inom branschen.

3. Utveckling av andra släppmedel än olja för användning inom fabrik sbetongtillve rkning.

140 Bilaga I

Järn-, stål- och metallverk

Till branschen räknas arbetsställen, där den huvudsakliga ver samheten består av framställning av järn-, stål- och metalllegeringar, dels i obearbetad form, dels i form av halvfabrika Järn- och stålbranschen kan naturligt indelas i tre delbransche nämligen stålindustri, gjuteriindustri (endast järn- och stålgju ning) samt ferrolegeringsindustri. Ickejärnbranschen kan dela

upp i ickejärnmetallverk och gjuterier för ickejärnmetall.

Antalet sysselsatta inom järn-, stål- och metallverksindustrin uppgick år 1974 till 69 382 personer, vilket motsvarade ca 7, 41 av den totala industrisysselsättningen. Storleksstrukturerna sk jer sig markant mellan de olika delbranscherna. Järn- och stål och icke järnmetallverk karakteriseras av storföretag, medan inom gjuteriindustrin förädlingsvärde och anställda är jämnare fördelat på olika företagsstorlekar.

Kostnaderna för med egen personal bedriven FoU-verksamhet uppgick 1971 till 72 .milj kr eller 4, 8% av industrins totala FoU Företag med mer än 1 000 anställda svarade för 95% av FoUkostnaderna.

Tabell 12. Energiförbrukningen inom järn-, stål- och metallverksindustrin år 1974.

Bränslen Industrigren Fasta Energi- Antal kostnad arbets- Kol, koka Flytande E1 i% av ställen

1000 ton Träbräzâslen 1000 m 1000 m3 Gasforråxiga 1000 m GWh saluvärde

Järn-, stål 1853 4 934 31264 5912 10, 8 96 och ferrolegeringsverk lckejärnme- 65 9 72 6583 2256 2, 8 88 tallve rk

Bilaga I I4l

Tabell 13. Storleksstrukturen inom järnn stål- och metallverksindustrin år 1974.

Arbetsställe- Arbetsställen Anställda. storlek efter antal anställda Antal Andel(%) Antal Andel(%)

5 - 49 98 53, 3 1 876 2,7 i 50-199 38 20,7 4311 6,2

g

f

200 - 499 18 9,7 7 287 10, 5 i - 500 30 16, 3 55 908 80,6

Samtliga arbetsställen 184 100, O 69 382 100, 0

Inom denna bransch är det endast gjuteribranschen som innehåller något större antal mindre industrier. Övriga delbranscher har en sådan storlek- och energistruktur, att de inte bör behandlas här.

Förslag till FoU-insatser inom gjuteriindustrin

1. Utveckling av precisionsgjutningsteknik för att möjliggöra större tillämpning av denna teknik, då den utgör den kori taste och eventuellt även den energisnålaste vägen att till-

L

. verka en detalj. l l 2. Utveckling av smältmetoder för metaller. Idag åtgår det i medeltal 2 000 kWh per ton producerat järngjutgods jämfört med det teoretiska värmebehovet, som är 320 kWh. Därför bör förbättringar och alternativa metoder studeras.

142 Bilaga l SOU 1977: 57

Verkstadsindustrin

Verkstadsindustrin är en stor bransch med heterogen struktur. Trots att den utgör en betydande andel av svensk industriell verksamhet kräver den förhållandevis litet energi, men åtgång varierar mellan branscherna. Av energiförbrukningen åtgår c: hälften till uppvärmning och hälften till processer. Huvuddelen av uppvärmningsenergin utgöres av olja medan el dominerar i processerna. Ungefär 2/3 av oljeförbrukningen används till upp värmning.

Traditionellt kan man uppdela verkstadsindustrin i sex delgrup

metallva ruindustri maskinindustri elektroindustri transportmedelsindustri exkl varv skeppsvarv industri för instrument, foto- och optikervaror

I det följande kommer dessa delbranscher att behandlas var för sig, men p g a. att de ofta har likartade process- och energite niska problem så kommer förslag till FoU- insatser att behand] gemensamt i slutet av detta avsnitt.

Metallvaruindustrin

Till metallvaruindustrin räknas industrier vilkas huvudsakliga verksamhet består av:

plastisk bearbetning (pressning, prägling, smide) - skärande bearbetning (fräsning, slipning, svarvning) hopfogning (lödning och svetsning)

Antalet anställda inom metallvaruindustrin motsvarade år 1974 drygt en femtedel av verkstadsindustrins sysselsättning samt knappt en tiondel av totala antalet industrianställda.

sou 1977; 57 Bilaga l 143

Metallvaruindustrin domineras av små och medelstora företag. Närmare fyra femtedelar av de anställda är verksamma vid företag med mindre än 500 anställda.

FoU-kostnaderna för med egen personal bedriven verksamhet uppgick 1971 för metallvaruindustrin till 114, 2 miljoner kronor eller 7, 6% av industrins totala ton. Enligt branschredovisade värden svarar företag med mer än 1 000 anställda för ca 60% av FoU-kostnaderna.

Tabell 14. Energiförbrukningen inom metallvaruindustrin år 1974.

B ränslen Industrigren Fasta Energi- Antal kostnad arbets- Kol, koks Träbränslen i lo av ställen

1000 ton Flytandf Gasforrâiiga

1000 m3 1000 m 1000 m saluvärde Verktygs- och 0,2 1,6 20 74 1, 5 170 redskapsind. Metallmöbelind. 0, 3 48 1, 2 86 Industri för metallkonstruk. 1. 3 Övrig metallvaruindustri

Tabell 15. Metallvaruindustrins storleksstruktur år 1974 (arbetsställen)

Arbetsställe- Arbetsställen Anställda storlek efter

Samtliga arbetsställen 100, 0 422 497 100, 0

144 Bilaga I SOU 1977: 57

Maskinindustrin

Till maskinindustrin räknas företag där den huvudsakliga verksamheten består av tillverkning av maskinkomponenter samt sammansättning av dessa till icke-elektriska maskiner och appa rater. Maskinindustrin svarar för inte mindre än en tredjedel av den totala inom verkstadsindustrin. Motsvasysselsättningen rande andel av den totala industrisysselsättningen ligger på ca

Produktionens och sysselsättningens fördelning på olika företag storlekar överensstämmer mycket väl med mönstret för hela ve stadsindustrin och hela industrisektorn. Några av delbranscher domineras dock kraftigt av ett fåtal större företag.

År 1971 uppgick drifts- och kapitalkostnader för med egen pers nal bedriven FoU till 177, 9 milj kr eller 11, 9% av industrins totala FoU.

Arbetet har under perioden 1967-1971 inriktats på två områden, dels höjning av maskinernas kapacitet och automatisering, dels arbetsmiljöförbättringar. Huvuddelen av FoU-arbetet, ca 80%, bedrivs vid om 1 000 eller fler anställda. FoU-arbetet v företag drivs, om än i liten omfattning, även vid arbetsställen med 50 anställda.

SOU 1977: 57 Bilaga I 145

Tabell 16. Energiförbrukningen inom maskinindustrln år 1974.

Bränslen

Industrigren Fasta Antal Energikostnad arbets» Kol. koks Träbränslen El 1% av ställen

1000 ton 1000 m3 Flytand3e 1000 m Gasforxäziga 1000 m

GWh saluvärde

Industri för Ingen uppgift stationära turbiner och rotorer

Jordbruksma- O, 5 0, l 17 246 78 l, 0 64 skinsindustrin Industri för l, 2 2, 7 19 70 84 1, Z 167 metall- o träbearbetn. maskiner

Industri för 3, 3 4, 6 36 470 156 362 l, 0 övr. Varubearbetn. maskiner. Bygg mask.

Datamaskinin- 7 81 55 O, 6 54 dustri, kontorsmaskinind.

Övr. maskinind. 5, 0 7, 0 181 4503 874 682 1, 5 maskinreparationsverkstäder

Tabell 17. Maskinindustrins storleksstruktur år 1974.

Arbetsställe- Arbetsställen Anställda storlek efter

18, 9 200 - 499 73 5,5 24151 18,4 500 - 48 3,6 63 764 48, 7

Samtliga arbetsställen 1 329 100,0 131 088 100,0

146 Bilaga I SOL 1977: 57

Elektroindustrin

Till elektroindustriniräknas produktionsenheter där den huvud-

sakliga verksamheten består av tillverkning av och/ eller samma sättning av elektriska produkter. Antalet anställda inom elektro industrin motsvarade år 1974 ca 19% av verkstadsindustrins och 8% av hela industrisektorns sysselsättning.

Inom elektroindustrin föreligger en dominans såväl pr0dukti0ns« som sysselsättningsmässigt för storföretagen. År 1974 svarade elektroindustrins små och medelstora företag för en femtedel a branschens förädlingsvärde och sysselsättning medan resterand fyra femtedelar föll på storföretag.

För elektroindustrin uppgick drifts- och kapitalkostnader för me personal bedriven FoU år 1971 till 446,1 milj kr eller 29,5 egen av industrins totala FoU.

Av FoU-verksamheten har kostnadsmässigt till 93, 9% utförts av. företag med fler än 500 anställda, och till 99, 8% av företag med fler än 200 anställda.

Tabell 18. inom elektroindustrin år 1974. Energiförbrukningen

Bränslen Fasta Energi- Antal Industrigren kostnad arbets4 Kol, koks Träbränslen Flytande Gasformiga El i% av ställen ton 1000 m 1000 m 1000 m GWh saluvärde

Industri för 11 297 194 1. 0 84 elmotorer, generatorer samt elapparatur för maskiner 27 256 148 0,5 112 j Teleproduktindustri för s 22 28 1. 0 35 ä Industri 1, 0

elektriska g

hushålls- i apparater Ä elek- 0, l 34 715 327 l, 4 242 Övrig O, 3 troindustri, i elreparationsverkstäder

Bilaga l I47 Tabell 19. Elektroindustrins storleksstruktur år 1974. Arbetsställe- Arbetsställen Anställda storlek efter

F 200 - 499 34 7,2 11514 14,6

g 500 - 37 7, 8 52 629 66, 9

i Samtliga arbetsställen 473 100,0 78 757 100,0

T ransportmedelsindustri exkl varv

Till transportmedelsindustrin hänför industrier vilkas huvudsakliga verksamhet består av tillverkning av specialdelar för samt sammansättning till alla slag av transportmedel exkl och fartyg båtar och motorer till dessa.

År 1974 svarade branschen för ca 20% av hela verkstadsindustrins i sysselsättning samt 9% av totala antalet industrianställda. Transportmedelsindustrin domineras såväl produktions- som sysselsättningsmässigt av storföretag. Branschens storföretag svarade år 1970 för femtedelar drygt fyra av förädlingsvärdet.

Enligt redovisning efter faktisk branschtillhörighet uppgick driftsoch kapitalkostnaderna för med egen personal bedriven FoU år 1971 till 28, 9 milj kr eller 19, 2% av industrins totala FoU. Koncentrationen av FoU till de större företagen är mycket 97, 7% hög, av FoU-kostnaderna svarade företag med mer än 500 anställda för. Motsvarande siffra för företag med mer än 200 anställda var 98, 9%.

148 Bilaga I SOU 1977: 57

Tabell 20. Energiförbrukningen inom transportmedelsindustrin exkl varv år 1974.

Bränslen

Industrigren Fasta Energi- Antal kostnad arbets- Kol, koka Flytande El 1% av ställen

Träbrägslen 1000 m 1000 m3 Gaaforrâxiga 1000 m

ton GWh saluvärde

Rälsfordonsind. 42 Z, 2 17 78 39 2, 2 57 och rep. verkstäder Bil- o bilmotor- 16056 l, 2 131 3571 642 O, 9 276 ind Cykel- o motor- 0, 6 2 44 6: I, 3 10 cykelindustri Flygplansind. s 30 2 100 1, 1 31 och rep. verkstäder transport- 3 0, 6 2 5 l, 6 34 Övrig medelindustri

Tabell 21. Storleksstruktur för transportmedelsindustrin exkl varv år 1974.

Arbets ställe- Arbetsställen Anställda storlek efter

Samtliga arbetsställen 408 100, 0 82 680 100, 0

Varvsindustrin

i

Med varvsindustri avses i industristatistiken dels

begreppet skepi

varv som bygger fartyg med en bruttodräktighet om 100 ton

ellerj

däröver, dels båtbyggerier som bygger fartyg under 100 tons bru1

l dräktighet. 1 i

Bilaga I 149

Denna statistiska indelningsgrund är emellertid mindre ändamåls-

enlig när det gäller att beskriva företags och produktionsstruktu-

ren inom branschen. Därför kan man dela in branschen i följande

kategorier:

- storvarv - mindre och medelstora varv

- småvarv eller båtbyggerier

a Storvarven som är fyra stycken har en dominerande ställning I och svarar för mer än 95% av landets totala fartygsproduktion l och för ca 80% av det totala antalet anställda inom branschen

t | Därefter kommer ca 40 mindre och medelstora varv som i större i l utsträckning än storvarven bedriver annan verkstadsproduktion I vid sidan av fartygsbyggnationen. Härtill kommer en betydande

reparations- och underhållsverksamhet. /

De företag som passar bäst in på problemområdet mindre indu-

strier är de 80 småvarven eller båtbyggerierna. Dessa tillverkar J I 7 vid sidan av fritidsbåtar diverse material för fritids och fiskebruk samt bedriver bl a reparationsverksamhet och vinterförvaring av

båtar.

I t Branschens FoU-kostnader uppgick 1971 till 2.4, 3 miljoner kroi nor eller av industrins totala FoU. Under 1967 - 1,6%

l

perioden all FoU-verksamhet inom branschen utförts vid företag

i

1971 har med 1 000 eller fler anställda.

Tabell 22. Energiförbrukningen inom varvsindustrin år 1974.

Bränslen

Industrigren Fasta Energi- Antal kostnad arbets- Kol, koka Träbränslen Flytande E1 i% av ställen

1000 m Gasforråiiga 1000 m GWh saluvärde

ton 1000 m3

Skeppsvarv, 1081 4, 9 63 549 0, 9 125 båtbyggerier

i

150 Bilaga I SOU 1977: 57

Tabell 23. Storleksstrukturen inom varvsindustrin år 1974.

Arbetsställe- Arbetsställen Anställda storlek efter antal anställda Antal Andel(%) Antal Andel(%) å

1 5 - 49 82 65,6 1382 3,9

2 50 - 199 25 20,0 2 409 6, 7 å; 200 - 499 7 5,6 1944 5.5

500 - 11 8,8 29 992 83,9

Samtliga arbetsställen 125 100, 0 35 727 100, O Ä? 2

Industri för instrument, foto- och optikvaror

Inom denna finmekaniska industribransch är energiutnyttjningen i den egentliga verksamheten låg eller helt obetydlig. Antalet an ställda uppgick år 1974 till ca 8 000 och förädlingsvärdet var 566 miljoner kronor.

Tabell 24. Energiförbrukningen inom instrument, foto- och optikvaruindustrin år 1974.

Bränslen

Induatrigren Fasta Energi- Antal kostnad arbets- Kol, koka Träbränslen Gasformiga E1 1% av ställen

Flytandf

varuindustri

SOU 1977: 57 Bilaga I 151

Tabell 25. Storleksstruktur för instrument-, foto och optikvaruindustrin år 1974.

Arbetsställe- Arbetsställen Anställda storlek efter N antal anställda Antal Ande1(%) Antal Andel(%) 7 5 - 49 110 73,4 1915 23.7 å

l Samtliga arbetsställen 150 100, 0 8 095 100, 0

Lämpliga FoU-insatser inom verkstadsindustrin

Insatserna behandlas var för sig inom områdena:

o plastisk formning 0 gjutning (behandlas under föregående avsnitt) O fogning 0 avverkande bearbetning o värmebehandling 0 ytbehandling o konstruktionsteknik

Plasti sk fo rmning

1. Utveckling av kallsmidesteknik för att kunna ersätta skärande bearbetning i operationer där materialavverkningen är mycket stor, vanligtvis för mindre detaljer.

2. Utveckling av pulversmidesteknik med samma motiv som ovan.

3. Fortsatt utveckling av bocknings-, pressnings- och övriga formningsmetoder för att erhålla energisnåla, kalla formningsprocesser som kan ge felfria produkter med gynnsamma spänningsbilder.

152 Bilaga 1 SOU 1977: 57

Fogning

Fortsatt utveckling av svetsmetoder och svetsutrustningar i avsikt att minska energiförlusterna vid svetsning. Möjligheter att automatisera handsvetsningsprocesser bör undersökas, då maskinsvetsning är väsentligt gynnsammare. Vidare bör svetsningsprocesserna utvecklas mot miljövänligare teknik vad beträffar rökutvecklingen vid svetsning, so indirekt minskar energiförbrukningen genom minskat ventilationsbehov.

Utveckling av fogberedningsteknik för att indirekt minska ene rgiförbrukningen vid svetsning .

Avve rkande bearbetning

Eftersom skärande bearbetning är en mycket dominerande process inom verkstadstekniken bör dess användningsområden noga inventeras för att fastställa om någon alternativ process kan vara lämpligare ur energisynpunkt. T ex som ovan nämnts plastisk formning, precisionsgjutning m m.

Studier av metodik för att vid klippning och stansning plus formning kunna utnyttja materialet bättre är önskvärt.

Värmebehandling

Då värmebehandling är en vanlig operation och ofta utföres enligt tumregler i vanligtvis för hög utsträckning, bör effekterna av förekommande värmebehandlingsoperationer studeras och kartläggas. Detta skall ligga till grund för en opti- 1 mering av värmebehandlingsmetoderna där önskat resultat 1 erhålles rätt

i

genom avvägd värmebehandling.

dei

Utvecklingsarbete på teknik för lokal värmebehandling av 4 taljer bör göras.

i 1

I ii

SOU l977z57 153 Bilaga2

Ytbeläggning

Inom delområdet förbehandling bör processer för att rengöra en yta utvecklas ytterligare. Till exempel förändring av processer som kräver hög ventilation eller höga temperaturer.

Angelägna uppgifter är att undersöka nya och mindre energikrävande vägar att applicera ytbeläggningsskikt. För målning kan det vara minskning av färgförlusterna vid sprutning och i användande av färger fria från lösningsmedel. Vad gäller galvanisering bör vägar att optimera hela processens energiekoz nomi studeras.

3. Då torkning är energikrävande behövs en utveckling av färgtyper som minskar behovet av torkningsprocesser, vidare är det nödvändigt med fortsatt utveckling av teknik för värmehärdning av lacker. Där torkningsprocesser ändå är nödvändiga erfordras förbättringar av dessa.

Konst ruktions teknik

Insatser på områden inom konstruktionsteknik bör göras för att indirekt minska energiåtgången. T ex:

1. Utveckling av teknik att konstruktivt ändra komponenters ut- » att ersätta massiva ämnen med tunna konstformning genom ruktioner, t ex plåt, där så är möjligt.

2. Kompoundteknik bör utvecklas, här avses teknik att utnyttja olika material kombinerade i en detalj, så att energisnålare material används i delar som ej kräver annat.

3. Genom FoU-insatser inom bör man värmebehandlingsteknik eftersträva att rätt insats av värmebehandling föreskrivs av konstruktören.

l54 Bilaga 2

Annan tillve rknings indust ri

Denna industri är den minsta av den egentliga industrins bransch i fråga om antal sysselsatta, förädlingsvärde. Antalet anställda till endast 6 400 och förädlingsvärdet 1974 var uppgår 391 miljoner kronor. Undergrupper är bl a tillverkning av guld- och silve arbeten, musikinstrument och sportartiklar. Energiförbrukninge är liten och kan antas vara proportionell mot produktionsvolymen

Tabell 26. Energiförbrukningen inom annan tillverkningsindustr år 1974.

Bränslen

Industrigren Fasta Energi- Antal kostnad arbets- Kol, koka El i % av ställen

Träbrägslen Flytandf Gasforrâziga

ton 1000 m 1000 m 1000 m GWh saluvärde

Guld- och - - 0, 5 71 34 I, 7 0, 5 silver-varuindustri Maskinins- - - 0,7 - I, 3 1,4 18 truznentindustri Sportvaru- - 0, 6 Z, 9 2 5 l, 5 34 ll, industri - 5 79 Övrig 0,5 4,5 16,2 1.2 tillverkningsind.

SOU |977:57 Bilaga 2 155 Tabell 27. Annan tillverkningsindustris storleksstruktur (arbetsställen). Arbets ställe- Arbets ställen Anställda storlek efter

Samtliga arbetsställen 100, 0 6 409 100,0

För närvarande finns inga konkreta förslag till FoU-insatser inom denna bransch.

sou 1977:57 Bilaga 2 157 BILAGA 2 Förteckning över stödda projekt inom programmet Energianvändning i industriella processer m m

I58 Bilaga 2 SOU 1977: 57

DEM

...E0

v ›m

mo:

cmmgosmgmopa

.I

omwoo» omooo» omooo» omoo»» ammao» omooo» omoo»» omoom»

nåøalêäakulrz$dclaszliwiuuag

m

-

Ho»om» Ho»om» ao»om» Ho»om» Hoaoo» ao»om» Hoaoo» aoaam»

..

.m

»om.»m

ooo.omH ooo.ooH ooo.ooH ooo.ooH

mm«.v« mmo.om ooo.m» ooo.m» ooo.mo ooo.mv ooo.mo

emgmopa ooo.mmm ooo.mmm ooo.omH ooo.omH ooo.omH

o»\m» »»\o» o»\»» o»\m» »»\o» o»\»» o»\m» »»\o» o»\»» o»\m» »»\o» o»\m» o»\m» o»\m» o»\m» »»\o» o»\»»

ooo.ooH ooo.ooH

ooo.m«

mmo.mma ooo.oov ooo.ooo ooo.ova ooo.omv

mooxm

zmmcmmq

caaaoo caaaoo caaaoo commumq uumsaqs

-mums -moms -moms

x o w o 0 m m m m m

Hamøumm

mm

umeum

mm

-osum .msum

max max max

m

›mz|øz

ssuucmooømz esuuqwoasmx

W m M

xacxmu xacmu mnumaaqm

um:H xacxmp um:H »maa .m moxam umöum nam

-

UH

now

-Hooums

unmamuocm

:me

uH

auusammwum

mâñmcøwøa

soemcagenuum

.

.HGmMOUOHQ

ssumqmø oocømxa

:oo

MMHCMXQ:

-aamumemuumuommmm

uoumsmuannsmmcaummmmnamumc

maHcmmumum

mama

m

:Mwmlmm

uwuoummxamumxuaxoaamumz

nawum

H

m

»H3

mcaccmunuwm

wa

gmemqcmxmsmmsaccmunnnm

ou=momm

:maame

mucmmaa

H

m=HHxoouø

coaumaawumov

m

...U5

.ucüuomu

uwooauxmaouusa

mâcøcmxøcm

m:Hunmuommsnm> .HOmWwMQÖMOCW

:oo

MHHOHHUWDUCH mqqcomumvca mmamummsn mumHuxouum

mxoa

m:HHxuouo

u

GHMCCWHD mcacuouuø mqaanømxø xuoaHmu

aamu Huwuom -mmmms maan

:ox

waocmogoemødwüm

:oo 64.3. :oo

emaegaio mvmm-m» mmmmum»

^mmmmum»o .mmmmum»o

ommmum» vvmmam» momvum» mmoonm» oomwum» oommum»

main:

S()LII977:57

m

noxwmcem

DEM

nZDBD

cmmgoemgmoga eaamneaam ommonn Hmmamn omoown omoomn ommoon ommonn ommonp ommown ommonm

s3gmu».m.m Hoaomn Honom» aonomn Honom» Honom» Honom» Honom» women» aonomn

a

com

Lma

ooo.omN

oom.mm

ooo.mNN

ooo.om

oomäm

ooo.mm

Emgmoga ooo.oom ooo.o«m ooo.oom oo0.0nm 0o0.mmv ooo.oom

.NR

mcmcñwuaan Lwyomnsn

mnxmn Ex? mnxmn mnxmn hnxmn wnxnn mnxmn onxmn wh\mh nnxon nnxmn wnxnn nnxmn

umam

oom.mm ooo.om ooo.mm

ooo.a›m ooo.omm ooo.mom ooo.oom ooo.mmw oo0.oom

amnH_›om

mxnmxaupu

cn_e:»_«m=_

_g

mm

wzHzxumsm0msmmnomm

Hamann

:msuøu nzuwmuwwum_

CAUHOZ

mmwmxhmwumv

umuøa

Hummm>

\u.aumH.;omo.a un:nmm..oeumam

muowom

numera

m 4 q 0

umax

vnumaa mwuomu monwaghuxukø

4 mms m Hhñm mmm

öv.

60e

-Hmumcw

695%

-EEE

ammoxm

nmuxwmamuwcw

-psüümøw

:Mau

Ewumwmuwum

xmcwm

usa snxu

cmmmmmaaau

Uüø

uwmmwoonm Lhmummcumnmu

om. H m

nmmwououm

uamwmmwz

:damm

u?

now

mU

:U

uøwêømwxwan

mcacxcmm

»um av

mññuøsm mummcdmnmøo mâwáuümuw

mñäaøâäøumâåxø

.cmo

HuumøvcHoHxmnmnHu

m

:apan

mmcnoaoxmmmn

mcazxmnomamumc

©H

qaupmaaxawmumxww

...co_.._m_.u

mâsnñmumøñmx,

Hoa_ȍxunoLa

mmäanuxonoum mcaummmwnamumñm

umm

mmmmñ

Eom

MHHUHHUWSUCH

maawauuwønca m:aHx0®uD mmznnuntac cmnmcumox

ppm

mâñampm

wemcm

»Snap vmäumn nämen: mumumü xmae mznam mmam woumz

§8 mx än H LOEmL

OLQ

emgmouaauo scuxunoga oammumn ohpmumn ooamump ›mHo-m› mmaoumn mmaoumn mmamumn nmmamump 53-2

AH

näsa:

160 Bilaga 2 S()lJ 1977:57

muoxwocsm

u

pa 000

å

EDBO

mål:

.cmmgoewgmoga 5302533

.

820» 0m00»» 830» 00000» 0m00»» 0m00»» 00000» 00000» 0m00»»

a

880» 8m00» 880» 880» 880» 88»» 880» 880» 8»00»

H

...ua

000.0m 000.00 000mm 000.0m 000.0m 000mm 000.2

000.02 000.03

L

Eagmoga

mctiixmmam

:

0»\m» 0»\m» 0»\m» 0»\m» 0»\0» »»\0» 0»\m» 0»\m» »»\0»

un?

000.0m 000.00 000mm 000.0m 000.0m 000mm 000.2

000.03 000.03

»mnaäwm

_ m4

cv.. ä

hommøcmmz

30_

u

om: m4

_

ozHzxumam0maxm0omm

..

Sååå

mmäümuø:

umsäñoza

H u .

»§28 qøEuøq commøon

xüvüummwvøñâq

mc

»uvâwvimâñüwvgm

.._.dD

:ommäomä

e u

mhoumvnw :nämnas

o o

958m

:

mumcumn

..

5038 møäz 56.80

u

än. vmm 00:3

m m q 0

:m

07m

1.130»

»cum

$0o03m

mamømâåa

05000858»

:ü

:oo

-qmmmwwmaau

öaomummåumñmx

eo :oo

-äønmøhmuøä

H®ww®OOH^w uøäøumunw

mââñâmüøuøä

.umxumxámum

:oo

mäâøuoox

-§00

m å

.umuocmmamnn

H»o.Hm

-männen mmuwcw

:oo

ummmämännäu

§05 .§50

MSM U .Lim

:oo

mââømkøcmamumâ mâåuoumäøüom

Hoffionona

HE ...w

møüeøä

å ..

MHAQHHUMSUCH

om

mxmmâmåmäâ

som

å

mñümøoâ

v

...man

maøøumamuwøm coüäbmzox uwøømpxw» umvwawöawum umøwâöømmø: cwcoauxøwoum wøäumnuwu

mån

:oo

amg

v

mvümâ awäøum 260.93

395m.

måga m5: Scam mmam E05.

.m H8 å mm H

oamumonn

.

50580400 agclwnogm 800m» m0v0um» 000.0m» 005-0» 0000-0» 080-0» 800-0» 0000:0» 020-0»

K

SOU 1977: 57

m

uoxwøcem

DEM

man

›m

mwaa

cmmgoemLmoLa e:.mu.aHm omoomn omoonn ommonn omwonp ommonm

5_

owman» ommom»

e3.mu..m.m Honomn mango» Honom» Honom» woaaop mmaawn Honom»

Loa

ooo.o0m ooo.omm ooo.ma« oodüm oom.mmm ooo.ovH oo0.ova ooo.ovH ooo.w›m o»m.wom

mc_cHonaq: gmaumvan

›\w› m›\» »\mh E? nnxmn nnxmn mnxnn mnxmn pnxmn nnxwn

om.m

ooa

ooo.mav oom.mmm ooo.omv ooo.m›N

ooo.omo.a

man

eø_H_mm

ñuum.: -S53

cn_ça.W.m=_ mmcQB

ñümâêübm

Hmoaoåøuamuoâ

zoo

wzHzx0memnmaxmnomm

nzøaøm

umaâüñm

nmmsmäü mzümmøä

m

wvcmmwuaoenmom

.W032

åmmu

\oLmn0H»xmnoLa zomwcanoz

mg o

Hmnmømñpm

E3

4 H

umäwmmm

w m z m o

?än

på å: Hnmum Eau »m5 E0 m4 se än Eu m

wumms

ppm

uamnmaw

Hmmm.

ummmonx

oHm Lam..

-Hmnmøm

mcacnwxumwu

måga.

nuumum:

uwmmwooum

.umcH

Ua

omm:Hc©oaoEum

:BEA

|oummm:Hc®Mwmm

Hmuoe

:oo www

mcH:mam

nuønmmcmuum

Huxw>:ox

:oo

.öm zoo

mmoooä

0nmnamumnw

mmmme

cwum

mcmmmumumw

Hxn

cmmcwmumamuwcm

.nam uuw Haau

noxoaumm

mxmdiwumå

Hm

:oo

wumw

m

mcHuwcnmuø

Hmoumüm

200 Eöm

mHawauumø©:H

mccmmmcw

mEHm

Sd.

oâuøuâumø

vmmcmnmoa

.Lc0_Lm_n

umQ©:mcm

mcacwmwumxumm

Hmcmwmumcw

m

mcHM©mn®©wEum>

ño._e«xmno.o

ñbmøøñmmoxm mcHcxumHaHB mcacmwnmucb

maamUw

mm

cwgsmmmcac

OHUCHE

m:agEummm:

.max

Ewanoum måøpmâm

Hänäo

%C

.mccmm mmwñâ 055W). amma» mxmcdb mmwo

E90.

mamcmmgoamgmoga

mo m m v? UOE cm

A

emgmogaaoa gcexmwogq vmmmamn oH«m-m›

.H

162 2 SOU I977: 57 Bilaga

IIuv|xâ

muoämêâ.

DEM mä

å

“E9945

xüutéi..

3:a:

cmmgosmgmoga

:uti

eaäuäa omoot 080: 3000» ammo? 080? 080? 88k 0802 0305 SSR 089: amg:

...kiwi a

Hâvilbgiâülg

eaäutäm Honom» 300mm Show» SSE. 2.33 85mm Show» 0030» 88k SEP memo?

H

0050020305;

.

:a

o00.0m 009m»

ooodwm

000.5 009mm 000.2 000.mw 000.0» 000.0» 000.0»

smgmoga 510mm 000.03 0006?

mc._.%%%vmmw

?än mi? ?En Ex: ?än mig. EG» EG» :En mi? ?än ikon ?Kon mi: :än

E?

000.3 009mm 000.2 000.60 085m 000.?

mäámm 000.000 00062 000.03 00065

wZH

mmdz öga?

uüñwp

ä

cozâzâ_ cüuumvmm nuøämm

wäümââöüm

§3

:omwñämm

wwøöâ.

m

Hmâäøuå

zxomamomsxmwømm

m4

cmo cmo smo

vøáñüu mñammwä

0 §50

xmâwx

E0

o

mgonvâq

mm :öm Eom som Eom moä

oxmumzuaøum

muoumå

m m

coügosm

z

x

mean uncxwu äâv muoøuwn 95mm .mp-Emm

A35 mâñm

m

co m »m5 m

umâümsøñ Hanécmzøm

a. mm

IMHOU

:manus bög

400.88 Eoaøümmnowmñm>

cxuouäx

m: En..

Mmm

Råå

øuâmümâ, gomñawmmmå

:m

E050 wmvs.:

:oo m

møcøäü

“mn

.HUMWOOOHQ

âøaønâuøöümauu

Ho

månen

mHmmnwwaow

:mâñuoummâêumüuøz:

äoåwum

mâêømââ

mmøm

.nmsäncømm

Sm0 Gmo G90 :mayo

;sååå

:oo

hm

...cuifu

Aäüâuaøåv

mvøgübmøö

m

mñummmmâmäâ 05385859 mââüohmäâ

Høråxomoga

;Om :öm som :öm

MHHQHHUWSUCH mvmäamnuâ

m m

mäâwum 03.52% xmümuoøe mqnsøuum

v9_

0550M09 møaeâå

ä

Spam 53m? mäøum 95mm 95mm 953m

wuucnmnoemgmoga

m5; 09.3 cm 2 cm när

Emgmogaaøo Hêimmoå 22-2 82:2 Hamn? mao?? ammo..-? 02.70» mmm?? 3a?? mmmwuwn .#90972 000378. 88.73

025m: 305g adam:

.

SOU 1977: 57

muoäåem muo

m

.

cmmgoemgmogm

mmamxç_

_Sänäñ ?Sot 980: 08:5 ommoE 0802 080? 88k omg:

Am

5323:3 8:03. SSE Snow» SNS» :nå: 033m :kom: :kom:

Lä

S18

009mm

00063 00063 000.00m ooodmm äméü

mcéinaa: ...nämnas

?än \.›\m› Rxä mi? :än Ek: ?än

:ä:

BS

mmdmm ooodm

.maria 000.03 00063 00063 000.00m ooodmm HNmKNa

Vumâqøm

cniaasmc_

:mama

.FEM

5.300 :.30: m ?ax

oåzvümamomexmncmm

m .m

.muøäumñmmødbmuoumøao

m z

:ommdxmm

xüämuoo ::nxwm.Hmz4::mw

ImEHM UHDMCOU mzuømuw Vaasa...

xfmumzxomo.: oncmmåøosuwaw

ä

umuouøoåum:

:mimmi:

m

;E5505

m m H m nu

mmumo 0:38:

umCH :damp :Em umâ ä än: mwHmu

manad,

l®

nxm

:Hmmm

mm

m vom.

:mamman

Lä..

uoammmmmâamo

mäsñgawmmumx,

:maggie:

S00

:Damm

mU:mmmm

Umm Gm.:

mââdâäøøuø

ummmmooum

mämmox

05:85:

mââuøåaqu

“xt

nmmmxmcmmmuøam

Mmmm.:

-Rpwøöâmâäââbâaøäø

mñsanámum

wnummvøwmmam

Hm

:hmuwhm

umaaøpm.:

äumsmdna:

H

munönmmmmnamnmøm

m m

:Mim: 55m.:

.

.Lcm_Lm_n

e;

ügüümø

0 :oo

.äuäbmmmñø MHOQHMMUCHCÖOHUD

v_

m

mânmñmømäm

mnoummnm

Maawwümüg

xmdumuânmx, xmåxüäümu

uno:

:oo

Hwäääâ

mwâuüwu pmssñnä .âümâow :oüåb

n_

0:35 038m Ämnen.: wânâm :Spå: :oaumu

w»mcmmLoem:moLm

um: mm H :oo

a

emgmoäaoo Lcuxmmoga oval.: 32m: 0872 23:2 827m» aOwwI®h 02x72 58mm»

ña

164 Bilaga 2 S()lJ 1977:57

mnoüäem

Pam “ko

›m

EDBCO

cmmgoemgmoga

muñdxç_

eaäoäa 0302 omooR 0802. SSE 080: 080m» :MSE

Am

e .3

23:3 850» 8.80» 880m 88? 85m» 850mm 88k.

H

:a

o00.0m 000.3 Emdm

tmgmoga 00063 oooéü 000.090. 0006.3 0852

maizena; Lmawmnân

?än PG» ?än ?än PG» »än mi? ?En

.

,

E?

.

000.0m 000.0m 39mm

00063 000%: 000.03 000.0mm

.mn

.T

›m m

OZH

:ME

cmYwnudumcW

oss? Ek ?ax

039.3.

o

H

Swøâm

zxomemomaxmmomm

åâoüøamøn

m

xüqmmuoo mnonwøñq

w ä

E0

ñøxøuøaamb

uvcmwmauorvouw

888m

m

vnêoumå

ma

Exämnänogm

muwnanmz vmanøwmom

m4

ämamuüum

m m m o

05,238 3000090 moñm mnmdhxm

uwñ .w umâ E »m5 o umcH EU

m0 mm

ha

nos

o=nm

-Bçöx

:Mmm

møwäøäuâ »åüämøm Häng

Lnmummnwmmmm

:oo 5000 ppm. zoo

:mudmmonamumcm mcdhunummwooum

:oo

-Hbmøuâmmoxm

En..

mamw

öconüøuø:

mcämqsönmowumume

usa N20

uwmmmooum

u?

mwamcm

mäuñqnmoamox

xHmQ

äøouma

Mxv

HMHHMUGHHMWOHSHHGU

å..

:ämm :Mum

m

:oo

Eocwm

Hm

møqøwwâm

ñqxou

cowämommaø møanwammu

PUSH

.uwmduámmwxøøüüe

, å m m m

505 :Ösmo

mñgøwäum mxâuxwmmwu

Simuna .LCw_LNmD

E05

...wmmwooum

wvnmumuhmn

:oo

måawauumswcH møacøammcøauøc

.walKvmnopu nmøouwa

.

:wmñsaampm

mawø

ummømøcøx 0850M88 coüxøää 05§8u0 05:00.30 05505, img/SB Høñumo âmumä møäxoøxøuø wmbumn Hamüomm åumosmmav

03.0. .v20 umcqm mmuâm MHOHQHM ma?

w»mcmwnoEmLmoLm

Ume mv :oo Hm po

u

ommmcon

_

Amåvnmt

EOLGU\Lm@m Lcøzmnogp. Se?? wwomum» 38:3 mämuwn 3.3-2. 8.510»

. AH

SOU 1977: 57 BHuga2 165

N

oem

TLUTMUCEK

mun

›m

EDBCQ

moñ»._

cmmçoemgmoum EDHMUwBMW omoonn ommomn omwonn omwonn Hmmann ammann ommonn omaonn wmaopp

Am

e3.mua.m4m Honom» mmaamn Honom» moaamn Mooon» aomonn mmaamn Hoaamh vmaonn

Lun

ooo.mw ooo.om ooo.om ooo.om ooo.om

ooH.mmm oom.oom o›m.mom ooo.oom

mc_cHwuua: .w.omu:p

nnxmn nhxwn mnxnn pnxwn nnxmn nnxwn nnxop »\w› nnxmn

vagn

ooo.ooN

ooo.mw 0oo.om ooo.om ooo.om ooo.om ooo.m›

ooo.om» o›m.mom

amnH_›mm

cwmumz

mmcwHo

HOW

co_“:»_.wc_

ozazmomemomsxmnomm

mao

commxaum

m

mm m

cuwvsmx

cmmm5Hmm@cHdxUwuD

CMKK

cmgnusa amnwc

oncmmmaeoeumem

sägñmñwähüsü

umcH

xwgmuoñvxønoga amumcmsöuc

commgzüom

mux

xacxopamgoc

ønxw

u

:massa somna

mxmammm ooanom maaumm

ma Hmem 4 a mm A

lm ca

:oo im

mmxmqwmm cwamcmun

uwuumsoca

wumwcmanmamcmum

|mcHHUomssuxm

wøoaumcanex

wvcmuwu

mønpxm

uaaxmgmm

|gw©:Um:mun

mcwvumawnwcw

OUCMMDH

mH

ICwmmCHCCHH®uW®EHm>

H

HOWWWOOHQ

H “mv

mumucmap

ummqncmmaaau

Mmm

møsmmaaemmcm

Hm

mmavqn

Uwe

uuwuhaouuxwao

pmm

mmmms

m

cmo

mcacaamcmscamumc

.çcm_Lmv

Emnmoummmcacxmuoü @CHH®CHUHOOxIDOh

mm

mcHcu:mcmHmuwc

0vcmwmm wmHumm

e

AHNHH

uouxmmu

gem

Mwmmwoonmmaaw

Hw._ç.;ono.u

MHH®HH#w5UCH

Hwvmcumox

Eöm

xmamoaoam cwamcmun wvømuwnnmub

gom

cmxomcm mcacuxan

:oo

emummm maaaam

mDhHZv

H

mummh mzumw uxam

muorowLoemLmoa

Ho :oo um: cm 0

H

emgmognnoo gcaxmnogm Hoomumn ›o«m-m› mavoumn m««o-m› maduwn nwvvouon mqaews Hmqmuoh vmvw-m› mm«w-m›

AH

m6ABmmu2

mooñmcen

DEM uno

uzaeco

m

mmñaxs_

:mmgoemgmogm eåmuâsm omoonp ommown ommomn SSE omwomn omoopn ommonn ommonn ammo?

Am

eaamotåm mamamp oaaopn oaaonb 88? Honom» oaaonn Hoaonn oaaopu Homo?

H

:a

oom.mHH

ooo.mm ooo.om ooo.om oooám 08.8 ooo.mm ooo.ov ooo.om 08.5

ENLWOLQ ooo.oom ooo.oom

mcågáammm

nnxmn phxwn wnxnn nnxon wnxnn »\o› mi? nmxmn nnxmp »\m

EG» E:

03m

.ooo.mm

ooo.oHa ooo.›wH

ooo.mo oooám ooo.ov ooo.om 03.8

ooo.ooo

:Stam

-mposgm

cnmüszmc..

max

wwame

aäwümâm

Hmoaocxmuuouxmmg

mumammcagabuuw

m

uzHzxumsm0msxmnomm

mm

xwacmxme vøäüä_ umxumm

cmszuøq

xaqxoummoasaaoo

ncønumwsmxmz Hmäcøsoå

onumo

mzaanmmznwmxnm

§58:

gmaunmm

mmcaHxoou:

nos

M o M x u

203mm cwvcøm

pm:H Huo En mm mawz max m mm

mesoum

m Å 0

umcHL;;mm:Hm

-äs

ammmwnamumcm .xuwHHHummmmE

bâmøñüs

gem 7

-uowmcmgumsum uhaanpmwumxmzmgkwnmg

mcauocawmmamaaw

hwmmwüOhü Hwcmamumcm Gñäaäx

1D

mcacxnmummcsunm

maaHoMmumHxm>meMm>umsH-pung

m:HuuonHo

H0

m

oamxaumumwm

m

mcacqmunnmmmmoumum

U«

osm

å

“Hmmm

cmxáäuopøñmmoaø

.LCQ_.LN_D

mHdwHhumügH

Hwiäxmmoâ_

mxancmnxanz mcacwmusmum uumn^punmwmxhHhH xacxmumwwo

zoo

msHHxoou: Hmcmamumcm mcacconua mâüuøâa mwugmannmwømwn

own

.HOuME mxaac namn;

waocmmgoemgmogo

-mmm nam 0

eñmoääo Häiwhêu oNom-m› mmmo-w› mHmo-m› m??? m«mo-o» mmmouon maaems omonuon naomupn ma??

näsa:

SOU l977: 57 Bilaga 2 167

mnoxmucem

OPM

EDBQQ

:mmgoemöoga eaamnoåw omoomm HmmHmm omooom omooom omooon omooon omoomm omooon omoow» omooom

.m saamnämom HoHo»n momonn Honom» Honom» Honom» Hononm HoHon» Honom» Honom» Honom»

:ä

ooo.oH

mnm.HmH om«.v«H omH.oHH mmo.moH ooo.moH mv.n«H ooo.mmH ooo.mmH

oHm.«m ooo.om

Emgmoga ooo.omm ow«.»om moH.nmm

mgwâmwmmm

nmxom nmxon omxnm omxom wnxnm omxon onxnm omxon omxmm mmxon omxnm onxom onxmm omxmm

...Bm

ooo.oH

moo.omH m««.»«H ooo.mmH ooo.mmH

ooo.om

ooo.omm mom.mom moo.oom omo.vom

223mm

E5339... cmseosm

Hemx

commcmo cmsHøm

ozHzxumsm0maxmnomm

H

:ommHwssmm

:mHoxmmmsmxøunucmH cmHoxmmmcmxsHau:mH :mHoxmmnsmxøunHcmH

xmHcmu

H m

mm

cmHoxmmwsmx:aa:=wums

-

conmwcmq cmuoocmq cmuoøcmq cmumvsmq cwnogs Hnmwmuwm

M

.n:umo

HHmoooQz HHwuoonz

m m m m m a umcH mao x

:SH omm Hmm

mszuxm

H

su:mHmms

gsm

m

.cox

.önmmmøahwoauwømx

cmHHme

HQWWQUOHAH xmH:mxme

noummnHmcm

H

Hmucoaogsox

møaømünüöum

zoo Hmm

.møcuxm

nom man

Hommougsox mcH:wuumsH

gem m

m m

xmmgmm

UOS

m

m:HHoHse5xomHmuoc

How m

mcHcHmmmømumøH

MHHMHMUWDUCH

m

summcHHuouxm

HmSñLPHoLu

:öcmm

Hmm

mcHcHHmumsmgm .ummcH:mmmHcm .HmmcHcmmHømm: mcHcxmHnmmmH›m

xomnu

xmHHsmHø›m e5HumsHnx mwcmgomsmo møwânüwmâmø øø›xmwcH oHuspmu0m umcwummmnmh mcHHxoou:

Mmmm.: :oupcox :wmmwo emumwm

How

mmmmunm nommunm ommmnmm mommumm oovmunm ommmumm mwmmnmm

Hmmomnono

5292075 Häiäoça mHHsms oomman» Hommumm oommam» UHHFUQ

168 Bilaga 2 SOU 1977: 57

muoxmocem

DEM mä

samma

å

cmmLoEmLmoLa

3:3_

eaänáäm 080mm 080mm 080mm 080mm 080mm 080mm 080mm 080mm 080mm mmmamm

a

saäufâm m0m0mm 8m0mm m0m0mm ämomm m0m0mm m0m0mm m0m0mm m0m0mm m0m0mm m0m0mm

Loa

mmmmvm

Smmm

mmmmi

000.mm 032mm 000.mm

Emgmoga mmoéä 80.03 000.83 084mm

mmxmm mmxmm mmxmm mmxmm mmxmm mmxmm mmxmm mmxmm mmxmm mmxmm

03m

mmmmE

000mm 00m.mm

mmmmdm

091mm 000.mm

mmoá; 80.03 085m 084mm

mmmzäm

:xøuwømø .ioannas .aapmâø .iøumcmø

co_øa.f.amc_. §5

ozmzxuwemnmexmnømm

5.300 5:8 5.300

.m .m .m m

EHHHS

Hmämmmpø: Hmädmmum: .E3332

cowwuwwwoummux

m m

E895 589m muouwä

m m

|2nm smsumm, län? -väg

åw%iwmamawmam

ammoxmmmnmánâqøaöum

503.055.

Ek Ek

:ommumñm

m m ä m m ä m m m

muoanmm, muopumn mpmmqmm

unna än 5: »m5 .MHC xHC ä :E EBM M mm

910mm

Um«h%;§ä§§

uâwåøwäüñ

»mm

mmäppmäâoäm

ä

-§05

H01

mmmauhmx mmxâoñ.

v9_

©3339_

:H

Ammmä

m

muoz..

Umnuamøñ .HQMMOUOHQ

m5änmäm

55m

mmumcw

85 I

5 ä 5 3.0

m5äuâmm5äom5

zoo

COHMXOWCH

.n mm

nwmwwooum

å “om

=85um5um8

ä? wo

coüävou

...øpmâmmsmä

mxnam

mmmmcmñmm

m8 5

...cuTmmo

wmnmmum

m5åcmâmmmgmm mâöømâhømømüw m5äåm5mmompm

mm:

GAHOHHMWDUCH

Hwfåxwnogm

808W

mcämmmnmhox møäøummâå oämxmmêømm,

:oo

udnmøümümmø äwmommwøm maammwü coümmmcm Emmogâm manmuam

Emma COHu. wxdmm 0.850 än: 83m 0308.

wøwcmmnoemgmonn

5 C0

emgoogamwo mäâmmmoma mmmmumm mmmmumm mmmTmm mmmTmm mmmTmm mmmTmm mmmTmm 827mm mmmTmm mmmTmm

AH

S()LJl977:57 BHuga2 169

m

boxwocsm

mac

m

øuHñ›._

cmmgoemLmoga Eaamuuzam annans ommomm ommonn ommomn omoowm omoomn ommomm omoomm omoown omoomn

.N

A eagmuagmaw Nomess Honom» women» Honom» aononn Hamann domens aononn Honom» aononn

;wa

ooc.mm ooo.wm

›mm.owm mmm.mom ooo.oom ooo.m«m ooo.omm ooo.omm ooo.ona ooo.mmH ooo.m›m ooo.mm« ooo.mmm

Emgmopm

mc_cHooaa: .m»omuan

nnxwn mnxnn mnxmn »\w› mnxnn

nmam

ooo.mm

ooo.mvN

ooo.wm

»mnH_om mmv.mmm ooo.oom ooo.oom ooo.onH ooo.mmH ooo.m›m ooo.omo

:n_»:»_»o=_ mzaaomm wøaamwd wsaammñ mø«How msHamm muawamxwøw

ozHzxomam0msMmnomm

b U h b Ö h.

mm

commouuo cnxwmuamhnhmxü

\oLmuoHaxunoga oucmmo..oevm.m

mmoasaamo

umHwnmHHwm

uwuoucoxcnoh umuoucoxcuwh uwuoucoxcumh umnouzoxsgwn umwu^uun=u=puMmn

m

umnouøoxcuwn

mm

:mgons

mean Hann m m E

H

nxuou

.w:m:m

mzmaaap

uamsaoxmnc

wa

FMSEÖM

muamem

sHmm

wcauwaomacwuoce

vmt

mmawuncawmmu

.mmaacmwawumm

ma

nmmmwooum

:oHpm:»omcH Hwuwmm›uxHm

now

Hwum

:mxumcH

nwux5©oummxHwHwum

va Ua

:nanm

:oo ppm Hxn

mcaauamemuogxm

m m

mnmmcmwaom

mwxmnm

maamagpmøuca

Ho

uumm

wumwcanmpwm

wu m

Hmeccmmm

uAn«Hnuwh.mxmnmmxm

m

:oo

m:a::aumumHmuwc

.Lc0_LN_U

maHmHuumsvøH

owe

mnaummmmnwmhmcü

Hoa_.»4mno.a

xmacxmpamumc mncmmuuxsua mcwmxoxwcmømmz mcacuønmwcmnum mcacuønmmnmnum

Hmum

mcaax00uD Cmmcwmuuwn umuuumnumm

m m

mHum:nmua

m

gosa

ncmnscm Hwauwm mxumum Haocoau

unzw

maa: mcac HMGCHC mmwu uouxm

m»wcmmLosmLmoLu

cm maa:

H

H

eo;moLaHmo mwamunn ommmsnn mnmmunn mnmmunn

Aahmmuwnv nnmmnnn

Lcøxmmoga vmmvahm mmHm-» m›mm-» «›mm-» wpmmupn

ña

17.;

4:1 a.. Ȋ

.ra.u.._,.â.«..üå4nånn§i§

KUNGL. BlBL - 7 UKT1977 STOCKHOLM

Statens offentliga 1977 utredningar

Kronologisk förteckning

. Totalforsvaret 1977-82. Fö. . Bilarbetstid. K. , Utbyggd regional näringspolitik, A. . Sjukvårdsavfall. Jo.

WNEDUIÖOJNH

, Kvinnlig tronföljd, Ju. , Översyn av det skatteadministrativa sanktionssystemet 1.B. . Ratten till vapenfri tjänst. Fo. . Folkhögskolan 2. U. 9. Betygen iskolan, U. 10. Utrikeshandelsstatistiken. E. 11. Forskning om massmedier. U. 12. Kommunal och enskild väghållning. K. 13, Sveriges samarbete med uvländerna, Ud, 14. Sveriges samarbete med u-Iänderna, Bilagor. Ud. 15. Handelsstålsindustrin inför 1980-talet. l. 16. Handelsstâlsindustrin inför 1980-talet. Bilagor. l. . Översyn av jordbrukspolitiken. Jo.

E53 . Inflationsskyddad skatteskala. B.

19. Radio och tv 1978-1985. U. 20. Kommunernas ekonomi 1975-1985. 8. 21. Svensk undervisning i utlandet. U. 22. Arbete med näringshiälp. A. 23, Psykiskt störda Iagöverträdare. Ju. 24. Naringsidkares avbetalningsköp m. m. Ju. 25. Båtliv 2. Registerfrágan. Jo. 28. Kvinnan och försvarets yrken. Fö. 27. Revision av vattenlagen. Del 4. Förslag till ny vattenlag. Ju. 28. Kortare väntetider i utlänningsärenden. A. 29. Konkursförvaltning. Ju. 30. Elektronmusik i Sverige, U. 31. Studiestöd, U. 32. Konsumentskydd vid köp av begagnad personbil. Ju. 33. Allmänflygplats-Stockholm. K. 34. lnrikesflygplats-Stockholm. K. 35. Inrikesflygplats-Stockholm Bilagor. K. 36. Ersättning för brottsskador. Ju. ii . Underhåll till barn och frånskilda. Ju. 38. Folkbildningen iframtiden. U. 39, Företagsdemokrati i kommuner och landstingskommuner. Kn. 40. Socialtjänst och socialförsäkringstillägg. S. f. . Socialtjänst och socialförsäkringstillägg. Sammanfattning. S. 42, Kronofogdemyndigheterna. Kn. 43. Koncentrationstendenser inom byggnadsmaterialindustrin. I. 44. Skyddad verkstad-halvskyddad verksamhet, A. 45. Information vid kriser. H, 46. Pensionsfrágor m. m. S, 47. Billingen. l. j i 48. Översyn av de speciella statsbidragen till kommunerna. B. 49. Översyn av rättshjälpssystemet. Ju. 50. Häktning och anhållande. Ju. 51. Fusioner och förvärv i svenskt näringsliv 1969-73. H. 52. Forskningspolitik. U. 53. Sektorsanknuten forskning och utveckling. Expertbilaga 1. U. 54. Information om pågående forskning. Expertbilaga 2. U. 55. Forskning i kontakt med samhället. Expertbilaga 3. U. 56. Energi-program för forskning, utveckling. demonstration. l. 57. Energi - program för forskning, utveckling, demonstration. Bilaga A.. I.

-

Statens offentliga utredningar 1977

Systematisk förteckning

Justitiedepartementet Handelsdepartementet Kvinnlig trontöljd. [5] Information vid kriser. [45] Psykiskt storda Iagovertradare. [23] Fusioner och förvärv i svenskt näringsliv 1969-73.[51] Naringsidkares avbetalningsköp m. m. [24] Revision av vattenlagen. Del 4. Förslag till ny vattenlag. [27] Arbetsmarknadsdepanementet Konkursförvaltning. [29] Utbyggd regional näringspolitik. [3] Konsumentskydd vid köp av begagnad personbil. [32] Arbete med näringshiälp. [22] Ersättning for brottsskador. [36] Kortare väntetider i utlänningsärenden. [28] Underhåll till barn och frånskilda. [37] verksamhet. Skyddad verkstadvhalvskyddad [44] Översyn av rättshjälpssystemet. [49] Häktning och anhállande. [50] lndustridepartementet Handelsstálsutredningen. 1. Handelsstålsindustrin inför 1980- Utrikesdepartementet talet. [15] 2. Handelsstálsindustrin inför 1980-talet. Bilagor. [16] Bistandspolitiska utredningen. 1. Sveriges samarbete med u- Koncentrationstendenser inom byggnadsmaterialindustrin. [43] landerna. [13] 2. Sveriges samarbete med u-länderna. Bilagor. Billingen. [47] [14] Delegationen för energiforskning. 1.Energi - program för forskning, utveckling, demonstration. [56] 2. Energi - program för Försvarsdepartementet forskning, utveckling. demonstration. Bilaga A. [57] Totallorsvaret 1977›824[1] Rätten till vapenfri tjänst. [7] Kommundepartementet Kvinnan och forsvarets yrkena [26] Företagsdemokrati i kommuner och landstingskommuner. [39] Kronologdemyndigheterna. [42] Socialdepartementet Socialutredningen. 1. Socialtjänst och socialforsäkringstillägg. [40] 2. Socialtjänst och socialförsäkringstillägg. Sammanfattv ning.[41] Pensionsfrågor m, m. [46]

Kommunikationsdepartementet Bilarbetstid. [2] Kommunal och enskild väghållning, [12] AlImänflygpIats-Stockholm. [33] Brommautredningen. 1,lnrikesflygplats-Stockholm. [34]2.Inrikesflygplats-Stockholm. Bilagor. [35]

Ekonomidepartementet Utrikeshandelsstatistiken. [10]

Budgetdepartementet Översyn av det skatteadministrativa sanktionssystemet 1.[6] Inflationsskyddad skatteskala, [18] Kommunernas ekonomi 1975-1985.[20] Översyn av de speciella statsbidragen till kommunerna. [48]

Utbildningsdepartementet Folkhögskolan 2.[8] Betygen i skolan. [9] Forskning om massmedier. [11] Radio och tv 1978-1985.[19] Svensk undervisning i utlandet. [21] Elektronmusik i Sverige. [30] Studiestöd. [31] Folkbildningen i framtiden. [38] Forskningsrådutredningen. 1. Forskningspolitik. [52]2, Sektorsanknuten forskning och utveckling. Expertbilaga 1.(53) 3. Information om pågående forskning. Expertbilaga 2. (54)4. Forskning i kontakt med samhället, Expertbilaga 3. (55)

Jordbruksdepartementet Sjukvärdsavfall. [4] Översyn av jordbrukspolitiken. [17] Båtliv 2. Registerfrågan. [25]

Anm. Siffrorna inom klammer betecknar utredningarnas nummer i den kronologiska förteckningen

KUNGL. BIBL - 7 0KT1977 STOCKHOLM

IIIII

Illll

I

11: l l I Diagram för omvandling mellan energienheter. Logaritmisk skala.

ISBN 91-38- 0 z: [SSM 0375 -zsox Allmänna Förlaget