Med anledning av propositionen 1977/78:17 om samarbete mellan staten och Saab-Scania AB på dataområdet m. m. jämte motioner
NU 1977/78: 31
Näringsutskottets betänkande 1977/78: 31
med anledning av propositionen 1977/78:17 om samarbete mellan staten och Saab-Scania AB på dataområdet m. m. jämte motioner Ärendet
I propositionen 1977/78: 17 (industridepartementet) har regeringen framlagt förslag om vissa ekonomiska åtaganden i samband med bildandet av ett av staten och Saab-Scania AB gemensamt ägt databolag.
Med anledning av propositionen har väckts tre motioner.
Propositionen och motionerna redovisas nedan.
Propositionen
Huvudsakligt innehåll
Förslagen i propositionen syftar till att möjliggöra ett samgående mellan Saab-Scania AB:s Datasaabdivision och Stansaab Elektronik AB i ett av staten och Saab-Scania AB gemensamt ägt bolag. Bolaget avses bli upprättat genom att Stansaab Elektronik AB ombildas, varefter till detta bolag förs huvuddelen av den verksamhet som f. n. drivs inom Datasaabdivisionen. Ett villkorligt avtal mellan staten och Saab-Scania AB ligger till grund för förslagen.
I propositionen föreslås att 75 milj. kr. anvisas för tecknande av aktier i det gemensamt ägda bolaget. Vidare föreslås att Saab-Scania AB får ett bidrag om 45 milj. kr. för utvecklingsarbete vid Datasaabdivisionen under år 1977. Det föreslås också att staten tecknar borgen för lån som det blivande databolaget kan komma att ta upp till ett belopp av högst 350 milj. kr.
Hälften av aktierna i Stansaab Elektronik AB ägs f. n. av Sveriges Investeringsbank AB. Avtalet med Saab-Scania AB förutsätter att staten förvärvar dessa aktier. I propositionen föreslås att riksdagen anvisar 35 milj. kr. för ändamålet.
Förslag
I propositionen föreslås att riksdagen
1. till Förvärv av aktier i Stansaab Elektronik Aktiebolag på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1977/78 under fonden för statens aktier anvisar ett investeringsanslag av 35 000 000 kr.,
2. till Teckning av aktier i ett aktiebolag inom dataområdet på tillläggsbudget 1 till statsbudgeten för budgetåret 1977/78 under fonden för statens aktier anvisar ett investeringsanslag av 75 000 000 kr.,
1 Riksdagen 1977/78. 17 sami. Nr 31
NU 1977/78: 31
3. till Bidrag till Saab-Scania Aktiebolag för utvecklingsverksamhet inom dataområdet på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1977/78 under fjortonde huvudtiteln anvisar ett anslag av 45 000 000 kr.,
4. uppdrager åt fullmäktige i riksgäldskontoret att under åren 1977— 1981 ikläda staten borgen för lån eller annan förpliktelse avseende Stansaab Elektronik Aktiebolag eller det aktiebolag vartill detta avses skola ombildas med sammanlagt högst 350 000 000 kr.,
5. bemyndigar regeringen att godkänna det såsom huvudavtal betecknade avtalet mellan staten och Saab-Scania Aktiebolag i vad staten därigenom — utöver vad som omfattas av 2—4 — ikläder sig ekonomisk förpliktelse.
Motionerna
Yrkanden
Motionerna är följande:
1977/78: 61 av Lennart Pettersson m. fl. (s), vari hemställs att riksdagen beslutar
1. att regeringen undersöker förutsättningarna för
a. statlig ägarmajoritet i styrelsen för det nybildade databolaget,
b. en överföring av Saab-Scanias dottertillverkning i Jönköping och Göteborg till databolaget,
2. att det nybildade databolaget speciellt skall uppmärksamma utvecklandet av arbetsmiljövänliga datasystem,
3. att en utredning angående förutsättningarna för en utökad svensk komponenttillverkning på dataområdet genomförs,
1977/78: 62 av Lars Werner m. fl. (vpk), vari hemställs att riksdagen
1. avslår propositionen 1977/78: 17,
2. hos regeringen hemställer om att hemligstämpeln omedelbart hävs i vad gäller det utredningsmaterial som ligger till grund för propositionen 1977/78: 17 och som framställts av Stanford Research Institute,
3. hos regeringen hemställer om att regeringen därefter snarast återkommer med förslag om den svenska dataindustrins organisering att föreläggas riksdagen,
4. uttalar att vid ett förnyat förslag från regeringen även förutsättningarna för ett förstatligande bör beaktas liksom att frågan om personalens anställningstrygghet måste täckas av ovillkorliga garantier,
1977/78: 75 av Olof Palme m. fl. (s), vari hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförs om samarbetsavtal mellan staten och privata intressen.
NU 1977/78: 31
3 Motivering
I detta avsnitt redovisas innebörden av det ovan återgivna yrkandet i motionen 1977/78: 75. I övrigt refereras motionernas motivering i anslutning till utskottets ställningstaganden under rubriken ”Utskottet”.
I den nämnda motionen erinras om att från socialdemokratiskt håll vid behandlingen år 1975 av förslag till statliga åtgärder på dataområdet framhölls att starka skäl talade för att en samordning borde ske under samhällets ledning och med sikte på att staten skulle få majoritet i ett sammanslaget svenskt datorföretag. I det nu aktuella samarbetet kommer staten enligt motionärernas bedömning att få göra väsentligt större uppoffringar än den andra parten utan att detta återspeglas i ett motsvarande större inflytande. Förutom en strikt affärsmässig bedömning talar enligt motionen även praktiska skäl för att samhället får ett dominerande inflytande i det nya företaget. Motionärerna anser sig inte kunna gå emot det föreliggande förslaget till samarbetsavtal. De vill emellertid att riksdagen skall göra ett allmänt uttalande till regeringen att en rimlig fördelning av de ekonomiska insatserna bör göras när det gäller samarbetsavtal mellan staten och privata intressen och att staten därvid bör få ett inflytande i bl. a. styrelsen som svarar mot dessa insatser.
Utskottet
Databranschen kännetecknas av snabb tillväxt och snabb teknisk utveckling. Den tekniska utvecklingen kommer att ställa stora krav på finansiella resurser och på marknadsföringen av de system och den programvara som företagen tillhandahåller. Den internationella dataindustrin domineras av multinationella företag. I propositionen framhålls att utvecklingen på dataområdet på det internationella planet går mot ett samgående mellan mindre enheter för att möta den allt hårdare konkurrensen. Svensk dataindustri befinner sig i ett svårt konkurrensläge.
I Sverige tillverkas datorer huvudsakligen vid tre företag, Telefonaktiebolaget L M Ericsson, Datasaabdivisionen (Datasaab) vid SaabScania AB (Saab-Scania) och Stansaab Elektronik AB (Stansaab). Datasystem för olika tillämpningar saluförs av ett stort antal företag.
Det avtal om samarbete på dataområdet mellan staten och SaabScania som riksdagen nu föreslås godkänna syftar till att skapa en konkurrenskraftig svensk dataindustri. Avtalet innebär i huvudsak följande. Nuvarande Stansaab, som ägs av Saab-Scania och Sveriges Investeringsbank AB med hälften var, och större delen av Datasaabs anläggningar i Linköping och Malmö samt dess europeiska försäljningsorganisation sammanförs till ett gemensamt bolag, Databolaget. Stansaabs aktiekapital uppgår f. n. till 60 milj. kr. Databolaget avses få ett aktie lt
Riksdagen 1977/78.17 sami. Nr 31
NU 1977/78: 31
kapital om 360 milj. kr. Av nytillskottet skall de båda delägarna svara för 150 milj. kr. vardera. Betalningen för Saab-Scanias andel skall erläggas genom kvittning av fordran som uppkommer genom att Datasaabs rörelse överlåts till Databolaget. Under den närmaste fyraårsperioden skall staten och Saab-Scania vardera tillskjuta 37,5 milj. kr. till Databolaget. Under samma period skall staten lämna bolaget ett utvecklingsstöd om 32,5 milj. kr. Vidare skall staten under år 1977 lämna Saab-Scania ett utvecklingsbidrag om 45 milj. kr. för att det tekniska utvecklingsarbetet inom Datasaab skall kunna fortgå i normal omfattning under detta år. Enligt avtalet skall parterna träffa överenskommelse om vilken personal inom Datasaab som skall anställas hos Databolaget. För den personal inom Datasaab som inte omfattas av överenskommelsen förbinder sig Saab-Scania att under åren 1978 och 1979 trygga sysselsättningen på samma sätt som gäller för övrig hos SaabScania anställd personal. I ett konsortialavtal som kompletterar huvudavtalet regleras det närmare förhållandet mellan Databolagets båda delägare, staten och Saab-Scania. Enligt detta avtal skall bolagets styrelse bestå av sex ledamöter med två suppleanter, arbetstagarledamöterna oräknade. Vardera parten tillsätter tre ledamöter och en suppleant. Beslut i vissa för bolagets drift grundläggande frågor förutsätter enighet mellan partena.
Till grund för de förhandlingar som har förts mellan staten och Saab-Scania om ett samgående ligger en undersökning av Stansaabs och Datasaabs verksamheter. Denna undersökning utfördes av Stanford Research Institute som i en rapport år 1976 presenterade en analys av företagens ställning, deras inre organisation och deras planering för perioden 1975—1980. Rapporten har vid handläggningen inom regeringskansliet sekretessbelagts med stöd av 21 § sekretesslagen.
I motionen 1977/78: 62 hävdas med hänvisning till sekretessbeläggningen att riksdagen inte har möjlighet att göra en självständig bedömning av förutsättningarna för eller följderna av regeringens förslag. Motionärerna föreslår att riksdagen därför skall dels avslå propositionen, dels hemställa hos regeringen att hemligstämpeln i fråga om den utredning som lagts fram av Stanford Research Institute och som ligger till grund för propositionen omedelbart skall hävas. Regeringen skall enligt ytterligare ett yrkande i motionen därefter snarast återkomma med förslag om den svenska dataindustrins organisering. Motionärerna önskar vidare att riksdagen skall uttala sig för att frågorna om förutsättningar för ett helstatligt dataföretag och om ovillkorliga garantier för personalens anställningstrygghet beaktas i ett nytt regeringsförslag.
Motionärernas huvudskäl för att propositionen bör avvisas är att riksdagen genom att utredningsmaterialet är sekretessbelagt skulle sakna nödvändigt beslutsunderlag. Utskottet har vid sin behandling av propositionen haft tillgång till detta utredningsmaterial, som har ställts till
NU 1977/78: 31
utskottets förfogande av industridepartementet. Mot denna bakgrund finner utskottet inte att motionärernas kritik att riksdagen skulle sakna erforderligt beslutsunderlag är befogad.
Beträffande det yrkande som gäller upphävande av hemligstämpeln i det nu aktuella fallet vill utskottet framhålla följande. Enligt tryckfrihetsförordningen skall — med visst undantag — fråga om utlämnande av allmän handling prövas av den myndighet där handlingen finns. Motionsyrkandet synes gå ut på att riksdagen beträffande ett särskilt fall skall ge anvisning om hur sekretesslagen skall tillämpas vid sådan prövning. Enligt utskottets mening är det inte förenligt med 11 kap. 7 § regeringsformen att riksdagen fattar ett beslut av denna innebörd.
Utskottets här redovisade ställningstagande innebär att det inte finns anledning för riksdagen att göra några uttalanden om utformningen av ett nytt regeringsförslag i fråga om dataindustrins organisation. I detta sammanhang noterar utskottet att förhandlingar enligt lagen om medbestämmande i arbetslivet har förts med arbetstagarorganisationerna i Stansaab och Saab-Scania. Efter slutförda förhandlingar har de båda bolagen godkänt avtalet.
Utskottet tillstyrker att Databolaget bildas enligt det huvudavtal som har träffats mellan staten och Saab-Scania.
Den fördelning av ekonomiska insatser och ägarinflytande som förordas i propositionen ifrågasätts i två motioner. I motionen 1977/78: 75 påpekas att Datasaabs tillgångar enligt avtalet skall värderas enligt en substansvärdering i stället för en avkastningsvärdering, vilken är den i affärslivet vanligen förekommande värderingsprincipen. Någon bedömning av Datasaabs lönsamhet redovisas inte i propositionen. Motionärerna hävdar att statens insatser kommer att få en betydligt större omfattning än Saab-Scanias. De föreslår att riksdagen i fråga om samarbetsavtal mellan staten och privata intressen skall göra ett allmänt uttalande om att en rimlig fördelning av de ekonomiska insatserna bör göras och att staten bör erhålla ett inflytande i företagen, bl. a. i styrelsen, som svarar mot statens ekonomiska åtaganden.
Avtalet mellan staten och Saab-Scania bygger på ingående och långvariga överläggningar och förhandlingar. Företagens ställning på sina respektive marknader, deras inre organisation och deras framtidsutsikter har som ovan nämnts analyserats i en särskild utredning. De uttalanden som motionärerna anser att riksdagen bör göra har en generell räckvidd. Utskottet anser inte att det finns anledning för riksdagen att göra ett sådant allmänt uttalande som motionärerna önskar. Avvägningen av de ekonomiska insatserna bör liksom hittills i varje särskilt fall företas med hänsyn till därvid gällande förutsättningar. Inte heller frågan om styrelserepresentation bör enligt utskottets mening regleras genom generella uttalanden, utan en lösning får sökas utifrån förutsättningarna i varje enskilt fall.
Kartong: S. 7, hemställan rad 4 Står: AB Rättat till: Aktiebolag
NU 1977/78: 31
6 Det förhållandet att staten kommer att få göra väsentligt större insatser än Saab-Scania utan att få ett häremot svarande inflytande över Databolagets ledning kritiseras i motionerna 1977/78: 75 och 1977/78: 61.1 den förra motionen hävdas att staten enligt en strikt affärsmässig bedömning borde erhålla ett större inflytande över bolaget än den andra parten. I den senare motionen anförs att även praktiska skäl talar för ett dominerande statligt inflytande i Databolaget. Erfarenheter bl. a. från nuvarande Stansaabs verksamhet har, menar motionärerna, visat att det i vissa fall kan vara olämpligt med en jämn balans mellan två aktieägare. De anser att statlig ägarmajoritet är ofrånkomlig och bör genomföras snarast. I motionen hemställs att förutsättningarna för statlig ägarmajoritet i styrelsen för Databolaget skall undersökas.
Utskottet finner i likhet med regeringen att samarbetsvillkoren för statens del är tillfredsställande. Ifrågavarande motionsyrkande avstyrks alltså.
Ytterligare ett förslag i motionen 1977/78: 61 går ut på att regeringen skall undersöka förutsättningarna för överföring av Saab-Scanias dottertillverkning i Jönköping och Göteborg till Databolaget. Verksamheten vid Datasaabdivisionen i Jönköping omfattar främst industriell och militär elektronik. Genom att denna verksamhet inte inordnas i Databolaget kommer enligt motionärerna flera intressanta framtidsprodukter, såsom industrirobotar och system för processtyrning, att ligga utanför bolagets verksamhet.
Syftet med att sammanföra Stansaab och vissa delar av Datasaab är att skapa ett integrerat företag som tillförs verksamheter vilka kompletterar varandra i väsentliga avseenden. Industriministern framhåller att denna samordning kan medföra stora fördelar bl. a. inom produktion, marknadsföring samt forskning och utveckling. För att svensk dataindustri skall kunna hävda sig måste den ha den strukturella styrka som krävs i den internationella konkurrensen. Propositionens förslag innebär att Databolaget i en uppbyggnadsperiod inte går in på industrielektronik utan koncentrerar sin verksamhet till dataområdet. Enligt utskottets mening är denna begränsning befogad i dagsläget.
Inriktningen av Databolagets verksamhet tas upp i motionen 1977/ 78: 61. Motionärerna föreslår att Databolaget speciellt skall uppmärksamma utvecklandet av arbetsmiljövänliga datasystem.
I propositionen anges som ett skäl för att staten skall engagera sig i dataindustrin den betydelse som en inhemsk dataindustri har för möjligheterna att tillgodose de speciella samhällskrav som kan ställas på framtida datasystem. Utskottet vill vidare erinra om att socialutskottet i sitt av riksdagen godkända betänkande om arbetsmiljölag m. m. (SoU 1977/78: 1 s. 21) bl. a. har understrukit angelägenheten av att man i samband med införandet av datasystem på arbetsplatserna verkligen tillvaratar de möjligheter som ges att skapa goda arbetsmiljöer. Mot
NU 1977/78: 31
denna bakgrund anser sig näringsutskottet kunna utgå från att Databolaget kommer att undersöka möjligheterna att inrikta sin produktion på arbetsmiljövänliga datasystem. Utskottet finner inte att riksdagen bör göra en särskild framställning till regeringen i denna fråga.
I motionen 1977/78: 61 aktualiseras även frågan om tillverkningen i Sverige av komponenter till dataindustrin. Datateknikens utveckling tyder enligt motionärerna på att en inhemsk komponenttillverkning är viktig för att den svenska dataindustrin skall ha framgång i framförvarande led vid försäljning av hela datasystem på olika områden. Då den svenska komponentindustrin på dataområdet är svagt utvecklad finns det, anser de, anledning att närmare utreda i vilken utsträckning detta kan verka hämmande på vår industriella expansion på dataområdet. Vidare bör utredas vilka forsknings- och utvecklingsinsatser som skulle kunna göras för att förbättra svensk industriell kompetens på området.
Frågan om komponenttillverkning i Sverige som bas för dataindustrins och även annan industris utveckling har uppmärksammats bl. a. av styrelsen för teknisk utveckling (STU). En arbetsgrupp inom STU har genomfört en kartläggning av området. Statens industriverks dataindustri- och datatjänstutredning kommer i viss mån att beröra produktionen och marknaden för komponenter i Sverige.
Utvecklingen inom datatekniken tyder på att en inhemsk tillverkning av komponenter inom vissa speciella områden kan visa sig bli betydelsefull för såväl dataindustrin som annan elektronikindustri. Samtidigt innebär den snabba tekniska utvecklingen att det kommer att krävas stora ekonomiska resurser för att bygga upp en konkurrenskraftig komponentproduktion. Mot denna bakgrund anser utskottet att en utredning och analys av möjligheterna att bygga ut komponenttillverkning bör komma till stånd. En sådan undersökning bör belysa både vilka forsknings- och utvecklingsinsatser och vilka industripolitiska åtgärder som kan komma att krävas. Med hänsyn till att frågan i viss mån redan har uppmärksammats av STU och industriverket bör enligt utskottets mening denna utredning kunna genomföras i samverkan mellan de båda myndigheterna.
Utskottet hemställer
1. beträffande avtal mellan staten och Saab-Scania AB att riksdagen med bifall till propositionen 1977/78: 17 och med avslag på motionen 1977/78: 62
a) till Förvärv av aktier i Stansaab Elektronik Aktiebolag på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1977/78 under fonden för statens aktier anvisar ett investeringsanslag av 35 000 000 kr.,
b) till Teckning av aktier i ett aktiebolag inom dataområdet på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1977/78
NU 1977/78: 31
under fonden för statens aktier anvisar ett investeringsanslag av 75 000 000 kr.,
c) till Bidrag till Saab-Scania Aktiebolag för utvecklingsverksamhet inom dataområdet på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1977/78 under fjortonde huvudtiteln anvisar ett anslag av 45 000 000 kr.,
d) uppdrager åt fullmäktige i riksgäldskontoret att under åren 1977—1981 ikläda staten borgen för lån eller annan förpliktelse avseende Stansaab Elektronik Aktiebolag eller det aktiebolag vartill detta avses skola ombildas med sammanlagt högst 350 000 000 kr.,
e) bemyndigar regeringen att godkänna det såsom huvudavtal betecknade avtalet mellan staten och Saab-Scania Aktiebolag i vad staten därigenom — utöver vad som omfattas av b—d — ikläder sig ekonomisk förpliktelse,
2. beträffande allmänna principer för fördelning av ekonomiska insatser och ägarinflytande vid samarbetsavtal mellan staten och privata intressen
att riksdagen avslår motionen 1977/78: 75,
3. beträffande statlig ägarmajoritet i Databolagets styrelse att riksdagen avslår motionen 1977/78: 61 yrkandet 1 a,
4. beträffande överföring av Saab-Scanias tillverkning i Jönköping och Göteborg till Databolaget
att riksdagen avslår motionen 1977/78: 61 yrkandet 1 b,
5. beträffande produktion av arbetsmiljövänliga datasystem att riksdagen avslår motionen 1977/78: 61 yrkandet 2,
6. beträffande utredning om svensk komponenttillverkning på dataområdet
att riksdagen med bifall till motionen 1977/78: 61 yrkandet 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
Stockholm den 6 december 1977
På näringsutskottets vägnar INGVAR SVANBERG
Närvarande: Ingvar Svanberg (s), Bengt Sjönell (c), Erik Hovhammar (m), Hugo Bengtsson (s), Arne Blomkvist (s), Nils Erik Wååg (s), Birgitta Hambraeus (c), Lilly Hansson (s), Karl-Anders Petersson (c), Ivar Högström (s), Rune Ångström (fp), Ingegärd Oskarsson (c), Lennart Pettersson (s), Sten Svensson (m) och Olle Wästberg i Stockholm (fp).
NU 1977/78: 31
9 Reservationer
av Ingvar Svanberg, Hugo Bengtsson, Arne Blomkvist, Nils Erik Wååg, Lilly Hansson, Ivar Högström och Lennart Pettersson (alla s)
1. beträffande allmänna principer för fördelning av ekonomiska insatser och ägarinflytande vid samarbetsavtal mellan staten och privata intressen (mom. 2)
Reservanterna anser
dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 5 som börjar med ”Avtalet mellan” och slutar med ”enskilt fall” bort ha följande lydelse:
Berättigad kritik kan enligt utskottets mening riktas mot den fördelning av de ekonomiska insatserna mellan staten och Saab-Scania som föreslås i propositionen. Staten har enligt den föreliggande uppgörelsen påtagit sig ett ekonomiskt engagemang och ett ansvar för framtiden som vida överstiger Saab-Scanias. Mot denna bakgrund anser utskottet att det finns anledning för riksdagen att allmänt understryka vikten av noggranna överväganden om hur de ekonomiska insatserna skall fördelas i de fall då staten ingår samarbetsavtal med privata intressen. Likaså måste det slås fast att staten i sådana fall måste tillförsäkra sig ett inflytande, bl. a. i form av styrelserepresentation, som fullt ut motsvarar omfattningen av dess ekonomiska åtaganden. Utskottet tillstyrker alltså det nu berörda motionsyrkandet.
dels att utskottet under 2 bort hemställa
2. att riksdagen med bifall till motionen 1977/78: 75 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
2. beträffande statlig ägarmajoritet i Databolagets styrelse (mom. 3)
Reservanterna anser
dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 6 som börjar med ”Utskottet finner” och slutar med ”avstyrks alltså” bort ha följande lydelse:
Utskottet delar motionärernas uppfattning att den samordning av resurserna på dataområdena som nu kommer till stånd bör ske under samhällets ledning. Staten bör därför få ett avgörande inflytande i Databolagets styrelse. Härigenom skapas även garantier för att de anställda i Databolaget ges reellt inflytande i bolaget, vilket inte garanteras med den utformning som konsortialavtalet nu har.
dels att utskottet under 3 bort hemställa
3. att riksdagen med bifall till motionen 1977/78: 61 yrkandet 1 a som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
NU 1977/78: 31
3. beträffande överföring av Saab-Scanias iillverkning i Jönköping och Göteborg till Databolaget (mom. 4)
Reservanterna anser
dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 6 som börjar med ”Syftet med” och slutar med ”i dagsläget” bort ha följande lydelse:
Det är otvivelaktigt en allvarlig brist i avtalet att den från utvecklingssynpunkt mest intressanta delen av Datasaabs verksamhet inte innefattas i avtalet. Med hänsyn bl. a. till de effekter som processtyrning och robotteknik har för arbetsmiljö och sysselsättning finner utskottet det viktigt att dessa verksamheter kommer att ingå i ett företag med samhälleligt ägaransvar. Utformningen av avtalet på denna punkt tyder på att ägarna anser att Databolaget bör begränsa sin verksamhet till framställning av sådana produkter som redan tillverkas vid de nu existerande företagsenheterna. En sådan begränsning skulle enligt utskottets mening vara olycklig. Databolaget bör ges möjligheter att bygga ut sin produktion på andra tillämpningsområden för datatekniken. Utskottet tillstyrker alltså motionen 1977/78: 61 i nu ifrågavarande avseende.
dels att utskottet under 4 bort hemställa
4. att riksdagen med bifall till motionen 1977/78: 61 yrkandet 1 b som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
NORSTEDTS TRYCKERI STOCKHOLM 1977 7700S7