Med anledning av propositionen 1977/78:100 i vad avser vissa anslag inom industridepartementets verksamhetsområde jämte motioner

NU 1977/78:42

Näringsutskottets betänkande 1977/78:42

med anledning av propositionen 1977/78:100 i vad avser vissa anslag inom industridepartementets verksamhetsområde jämte motioner

Ärendet

1 detta betänkande behandlas propositionen 1977/78:100 bilaga 17 (industridepartementet) punkterna A 1-5, B 1-9 och 12-19 (vissa anslag under Industri m. m.), E 1-4 och 6-8(vissa anslag under Energihushållning), F 4-12 (vissa anslag under Teknisk forskning m. m.)och G 1 på driftbudgeten, I.E:1 och V: 16 på kapitalbudgeten samt motioner med anknytning till dessa punkter.

INDUSTRIDEPARTEMENTET M. M.

1. Industridepartementet. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten A 1 (s. 12 f.) och hemställer

att riksdagen till Industridepartementet för budgetåret 1978/79 anvisar ett förslagsanslag av 25 125 000 kr.

2. Teknisk attaché. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten A 2 (s. 13 f.) och hemställer

att riksdagen till Teknisk attaché för budgetåret 1978/79 anvisar ett förslagsanslag av 255 000 kr.

3. Kommittéer m. m. Utskottet tillstyrker regeringens förslag underpunkten A 3 (s. 14 f.) och hemställer

att riksdagen till Kommittéer m. m. för budgetåret 1978/79 anvisar ett reservationsanslag av 11 000 000 kr.

4. Extra utgifter. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten A 4 (s. 15) och hemställer

att riksdagen till Extra utgifter för budgetåret 1978/79 anvisar ett reservationsanslag av 385 000 kr.

5. Bidrag till vissa internationella organisationer. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten A 5 (s. 15 f.) och hemställer

att riksdagen till Bidrag till vissa internationella organisationer för budgetåret 1978/79 anvisar ett förslagsanslag av 256 000 kr.

1 Riksdagen 1977/78. 17 sami. Nr 42

NU 1977/78:42

2 INDUSTRI M. M.

6. Statens industriverk: Förvaltningskostnader. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten B 1 (s. 30-35) och hemställer

att riksdagen till Statens industriverk: Förvaltningskostnader för budgetåret 1978/79 anvisar ett förslagsanslag av 26 341000 kr.

7. Statens industriverk: Utredningar m. m. Regeringen har under punkten B 2 (s. 36-38) föreslagit riksdagen att till Statens industriverk: Utredningar m. m. för budgetåret 1978/79 anvisa ett reservationsanslag av 7 902 000 kr.

I motionen 1977/78:1640 av Olof Palme m. fl. (s) hemställs bl. a. (3) att riksdagen till Statens industriverk: Utredningar m. m. förbudgetåret 1978/79 anvisar ett i förhållande till regeringens förslag med 5 milj. kr. förhöjt reservationsanslag av 12 902 000 kr.

Motionen

Motionen innehåller en rad förslag rörande näringspolitiken. Bl. a. uttalas att huvuduppgiften för näringspolitiken nu måste vara att utarbeta ett långtgående program som driver fram en framtidsinriktning av den svenska industrin. Under rubriken "Planering och ömsesidig samverkan mellan stat och företag för framtida industriexpansion” föreslår motionärerna ett system med mer rullande framtidsplanering för utvecklingen av den svenska industrin. De erinrar om att regeringen i budgetpropositionen (prop. 1977/ 78:100 bil. 17 s. 226) har aviserat ett uppdrag till Ingenjörsvetenskapsakademien och styrelsen för teknisk utveckling att göra studier av Sveriges tekniskt industriella kompetens m. m. Insatser av denna typ betecknar de som utomordentligt angelägna men knappast tillräckliga för en näringspolitik av mer framtidsinriktat slag. Det första steget i en sådan politik måste enligt motionärerna vara att identifiera de branschområden som på grund av sin utvecklingspotential och storlek kan bli betydelsefulla för den framtida industritillväxten. På särskilt intressanta områden skall sedan fördjupade undersökningar kunna sättas i gång. Detta material kan enligt motionärerna utgöra underlag för samråd mellan företag och samhälle om möjliga insatser för att förbättra förutsättningarna för en positiv utveckling inom bl. a. områdena elektroindustri, miljöteknik, arbetsmiljöteknik, datastyrda produktionsprocesser, medicinsk teknik, industrimineral och transportteknik. Den föreslagna anslagshöjningen är avsedd för att en sådan planering skall kunna byggas upp.

Utskottet

Industriverkets utredningsanslag används i huvudsak för att bestrida kostnader för experter och tillfällig personal, reseersättningar och publika -

NU 1977/78:42

tionstryck samt övriga kostnader som hänger samman med verkets utredningsverksamhet. Anslaget uppgick budgetåret 1976/77 till drygt 3 milj. kr. och uppgår innevarande budgetår till ca 4,8 milj. kr. För budgetåret 1978/79 föreslår regeringen en anslagsökning med drygt 3 milj. kr. till ca 7,9 milj. kr.

I motionen 1977/78:1640 föreslås att anslaget skall höjas med ytterligare 5 milj. kr. utöver regeringens förslag. Detta belopp är avsett för utredningsarbete kring de branschområden som till följd av sin utvecklingspotential och storlek kan bli betydelsefulla för den framtida industritillväxten.

Regeringens medelsberäkning för budgetåret 1978/79 innebär en kraftig förstärkning av verkets utredningsresurser. Utskottet är inte berett att föreslå en anslagshöjning härutöver, så mycket mindre som de utredningsuppgifter som skisseras i motionen torde bli uppmärksammade i samband med det uppdrag att göra studier av Sveriges tekniskt industriella kompetens som i annat sammanhang har aviserats i budgetpropositionen (prop. 1977/78:100 bil. 17s. 226). Det härbehandlade yrkandet i motionen 1977/78:1640avstyrks alltså.

Utskottet hemställer

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionen 1977/78:1640 yrkandet 3 till Statens industriverk: Utredningar m. m. för budgetåret 1978/79 anvisar ett reservationsanslag av 7 902 000 kr.

8. Statens industriverk: Kursverksamhet m. m. Regeringen har under punkten B 3 (s. 38-43) föreslagit riksdagen att till Statens industriverk: Kursverksamhet m. m. för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 1 000 kr.

Utskottet behandlar i detta sammanhang motionen 1977/78:890 av Rune Carlstein (s) och Gördis Hörnlund (s) såvitt gäller yrkandet (1) att riksdagen uttalar att utlokaliseringen av SIFU påskyndas och att beslutet att förlägga huvuddelen av SIFU:s verksamhet till Borås fullföljs.

Motionen

Mot bakgrund av en redogörelse för situationen för näringslivet i Boråsregionen sägs det i motionen att det är synnerligen värdefullt att regeringen står fast vid 1973 års beslut att lokalisera viss del av statens industriverks enhet för företagsutveckling (SIFU) till Borås. Det är nämligen av stor betydelse att regionen får tillskott till tjänstesektorn. Dessutom tillförs härigenom hela Västsverige värdefull företagsservice inom nära räckhåll. Motionärerna hävdar att utflyttningen av SIFU inte får förhalas ytterligare.

NU 1977/78:42

4 Utskottet

1 motionen 1977/78:890 föreslås bl. a. att riksdagen skall uttala sig för att lokaliseringen till Borås av viss del av SIFU skall påskyndas.

Ett motionsyrkande av likartad innebörd avstyrktes av utskottet vid behandlingen av budgetpropositionen 1977 och avslogs av riksdagen (NU 1976/77:26 s. 2 f.). I propositionen 1977/78:40 om åtgärder för att främja de mindre och medelstora företagens utveckling omtalade föredragande statsrådet sin avsikt att inom kort redovisa sina ställningstaganden i detaljfrågorna kring den förestående omlokaliseringen (bil. 1 s. 179). Detta gav inte utskottet anledning till något särskilt uttalande. Utskottet finnér inte heller nu skäl att föreslå något uttalande av riksdagen av den innebörd som förordas i motionen. Denna avstyrks sålunda i här behandlad del.

Vad som i den nu föreliggande propositionen anges beträffande kursverksamhet m. m. vid statens industriverk ger inte utskottet anledning till särskilt uttalande.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Statens industriverk: Kursverksamhet m. ni. för budgetåret 1978/79 anvisar ett förslagsanslag av 1 000 kr.,

2. att riksdagen avslår motionen 1977/78:890 yrkandet 1.

9. Statens industriverk: Bidrag tili kursverksamhet m. m. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten B 4 (s. 43 f.) och hemställer

att riksdagen till Statens industriverk: Bidrag till kursverksamhet m. m. för budgetåret 1978/79 anvisar ett reservationsanslag av 10 400 000 kr.

10. Statens industriverk: Utrustning. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten B 5 (s. 44) och hemställer

att riksdagen till Statens industriverk: Utrustning för budgetåret 1978/79 anvisar ett reservationsanslag av 180 000 kr.

11. Sprängämnesinspektionen. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten B 6 (s. 45 f.) och hemställer

att riksdagen till Sprängämnesinspektionen för budgetåret 1978/79 anvisar ett förslagsanslag av 2 707 000 kr.

12. Branschfrämjande åtgärder. Regeringen har under punkten B 7 (s. 46-60) föreslagit riksdagen att

1. godkänna de ändringar i riktlinjerna för de branschfrämjande åtgärderna som föredragande statsrådet har förordat,

2. till Branschfrämjande åtgärder för budgetåret 1978/79 anvisa ett reservationsanslag av 46 160000 kr.

NU ! 977/78:42

5 Utskottet behandlar i detta sammanhang motionen 1977/78:1289 av Bengt Fagerlund m. fl. (s), vari hemställs att riksdagen hos regeringen begär

1. en snabb utvärdering av stödet till den manuella glasindustrin,

2. att åtgärder vidtas för att säkra branschens framtid i ett längre tidsperspektiv.

Motionen

Motionärerna erinrar om det treårsprogram för stöd till den manuella glasifidustrin som beslöts av riksdagen år 1977. På många håll finns stor oro för den framtida sysselsättningen, uttalar de och framhåller dels att någon uppräkning av stödbeloppen med hänsyn till inflationen inte har skett i budgetpropositionen, dels att där inte heller sägs något om fortsatt stöd efter treårsperiodens slut. Enligt motionärerna behövs programperioder på nio till tolv år för att branschfrämjande åtgärder skall få effekt på branschens struktur.

Utskottet

De i propositionen föreslagna ändringarna i riktlinjerna för de branschfrämjande åtgärderna innebär bl. a. följande. Medel för särskilda strukturinsatser och exportfrämjande åtgärder för skoindustrin anvisas inte längre under industridepartementets huvudtitel. Löptiden för branschprogrammen avseende den träbearbetande industrin, gjuteriindustrin och metallmanufakturindustrin förlängs t. o. m. budgetåret 1978/79. En vidgning av branschprogrammet för den träbearbetande industrin sker på så sätt att också trähusindustrin skall kunna få del av hela åtgärdsprogrammet för den träbearbetande industrin. Också branschprogrammet för metallmanufakturindustrin skall vidgas genom att branschgrupperingarna annan byggnadsmetallvaruindustri och annan metallvaruindustri skall kunna omfattas av åtgärderna inom programmet. Den nu gällande speciella inriktningen på vissa regioner av branschprogrammet för metallmanufakturindustrin föreslås upphöra. I stället bör för denna bransch strukturinsatserna koncentreras till i första hand delbranschprojekt och de exportfrämjande åtgärderna till i första hand kollektiva projekt, företrädesvis i anslutning till delbranschprojekt.

De föreslagna ändringarna av riktlinjerna för de branschfrämjande åtgärderna tillstyrks, liksom vad i övrigt föreslagits under denna punkt, av utskottet.

Föredragande statsrådet erinrar under denna punkt (s. 59) om att riksdagen hösten 1977 beslöt om ändrade bestämmelser för konsultbidrag så att dessa skall kunna ges för kollektiva marknadsföringsåtgärder med inriktning på hemmamarknaden.

Med anledning härav finner utskottet anledning erinra om att enligt det åberopade riksdagsbeslutet (prop. 1977/78:25 s. 81, NU 1977/78:32, rskr

1» Riksdagen 1977/78. 17 sami. Nr 42

NU 1977/78:42

1977/78:108) ”reglerna för bidrag till konsultundersökningar i omställningsfrämjande syfte ändras så att bidrag kan ges för kollektiva marknadsföringsåtgärder såsom mässor, utställningar, försäljningskampanjer m. m. med inriktning på hemmamarknaden i syfte att stärka avsättningsmöjligheterna för svenska tekoprodukter”. Denna ändring av bidragsreglerna bör uppfattas så, att bidrag skall kunna ges inte bara för konsultundersökningar rörande olika kollektiva marknadsföringsåtgärder i syfte att stärka avsättningsmöjligheterna för svenska tekoprodukter utan även för genomförandet av sådana marknadsföringsåtgärder. Utskottet föreslår att riksdagen ger regeringen detta till känna som sin mening.

Utskottet övergår så till frågan om stödet till den manuella glasindustrin. Särskilda stödåtgärder fö denna bransch inleddes budgetåret 1970/71 med treåriga utbildnings- och exportprogram. Fr. o. m. budgetåret 1972/73 har åtgärderna kompletterats med s. k. omställningsfrämjande åtgärder och med strukturgarantier. Under år 1975 inträffade en klar försämring av läget inom branschen. Mot denna bakgrund beslöt riksdagen våren 1977 om fortsatta och ökade industripolitiska insatser för den manuella glasindustrin (prop. 1976/ 77:61, NU 1976/77:37). Insatserna, som omfattar perioden 1977/78-1979/80, avser dels exportfrämjande åtgärder och strukturstöd för branschen, dels ett särskilt investeringsstöd med avskrivningslån för investeringar i effektivitetshöjande produktionsutrustning och bättre arbetsmiljö. Det totala medelsbehovet under treårsperioden beräknades till 25 milj. kr., varav 15 milj. kr. till investeringsstöd. För budgetåret 1977/78 har anvisats 12 milj. kr., varav 9 milj. kr. till investeringsstöd, och nu föreslås för budgetåret 1978/79 medelsanvisningar om 6 milj. kr., varav 3 milj. kr. till investeringsstöd. I detta sammanhang bör också nämnas ytterligare en stödform, nämligen det forsknings-och utvecklingsstöd till den manuella glasindustrin som utgår via styrelsen för teknisk utveckling. Medelsbehovet för detta stöd har av föredragande statsrådet beräknats till 1,2 milj. kr. för treårsperioden 1977/ 78-1979/80 (prop. 1976/77:100 bil. 17 s. 227).

I motionen 1977/78:1289 föreslås att en snabb utvärdering av stödet till den manuella glasindustrin görs och att åtgärder vidtas för att säkra branschens framtid i ett längre tidsperspektiv.

Syftet med det fr. o. m. innevarande budgetår kraftigt förstärkta stödet till glasindustrin är, som framhölls i utskottets betänkande 1976/77:37 (s. 4), att stärka branschens långsiktiga konkurrenskraft och därmed trygga sysselsättningen förde anställda. Relativt omfattande rationaliseringsåtgärder kan visa sig nödvändiga för att branschen skall kunna bli livskraftig på lång sikt. I detta sammanhang uttalade utskottet också (s. 5) att det finns mycket som talar för att ett stöd till glasbrukens exportansträngningar kan komma att behövas även efter de tre år som det nu löpande branschprogrammet omfattar. Utskottet förutsatte att regeringen noga skulle följa utvecklingen och att en utvärdering av behovet av ett förlängt exportstöd skulle komma att göras.

Under den här behandlade punkten (s. 56) aviseras ett uppdrag åt statens

NU 1977/78:42

industriverk att i anslagsframställningen för budgetåret 1979/80 mot bakgrund av bedömningar av de olika branschernas utveckling och behov av stödåtgärder om möjligt redovisa förslag om när de olika branschprogrammen lämpligen kan avslutas. Enligt vad utskottet erfarit har ett uppdrag av denna innebörd nyligen getts. Det omfattar även bransch programmet för den manuella glasindustrin. Med hänsyn härtill är någon särskild framställning av riksdagen till regeringen av den innebörd som föreslås i motionen inte erforderlig. De båda yrkandena i motionen avstyrks sålunda.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om gällande riktlinjer för de branschfrämjande åtgärderna avseende tekoindustrierna,

2. att riksdagen med bifall till regeringens förslag

a) godkänner de ändringar i riktlinjerna för de branschfrämjande åtgärderna som föredragande statsrådet har förordat,

b) till Branschfrämjande åtgärder för budgetåret 1978/79 anvisar ett reservationsanslag av 46 160 000 kr.,

3. att riksdagen avslår motionen 1977/78:1289.

13. Kostnader för räntebefrielse vid strukturgarantier till företag inom vissa industribranscher. Regeringen har under punkten B 8 (s. 60-63) föreslagit riksdagen att

1. godkänna de ändringar i riktlinjerna för strukturgarantierna som föredragande statsrådet har förordat,

2. bemyndiga regeringen att under budgetåret 1978/79 ikläda staten förpliktelse i form av strukturgarantier, som inberäknat löpande garantier innebär åtaganden om högst 170 000 000 kr.,

3. till Kostnader för räntebefrielse vid strukturgarantier till företag inom vissa industribranscher för budgetåret 1978/79 anvisa ett reservationsanslag av 2 200 000 kr.

Utskottet

De ändringar i riktlinjerna för strukturgarantier som förordas i propositionen innebär dels att nya strukturgarantier inte skall beviljas skoföretag efter innevarande budgetårs utgång, dels att verksamheten med strukturgarantier fortsätter för nu ingående branscher utom skoindustrin under budgetåret 1978/79 och därvid omfattar även trähusindustrin och branschgrupperingarna annan byggnadsmetallvaruindustri och annan metallvaruindustri.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag och hemställer

att riksdagen

1. godkänner de ändringar i riktlinjerna för strukturgarantierna som föredragande statsrådet har förordat,

NU 1977/78:42

2. bemyndigar regeringen att under budgetåret 1978/79 ikläda staten förpliktelse i form av strukturgarantier, som inberäknat löpande garantier innebär åtaganden om högst 170 000 000

kr.,

3. till Kostnader för räntebefrielse vid strukturgarantier till företag inom vissa industribranscher för budgetåret 1978/79 anvisar ett reservationsanslag av 2 200 000 kr.

14. Täckande av förluster på grund av strukturgarantier till företag inom vissa industribranscher. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten B 9 (s. 63 f.) och hemställer

att riksdagen till Täckande av förluster på grund av strukturgarantier till företag inom vissa industribranscher för budgetåret 1978/79 anvisar ett förslagsanslag av 6 000 000 kr.

15. Täckande av förluster vid investeringsgarantier till vissa företag. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten B 12 (s. 69 f.) och hemställer

att riksdagen till Täckande av förluster vid investeringsgarantier till vissa företag för budgetåret 1978/79 anvisar ett förslagsanslag av 1 000 kr.

16. Bidrag till regionala utvecklingsfonder m. m. Regeringen har under punkten B 13 (s. 70-73) föreslagit riksdagen att till Bidrag till regionala utvecklingsfonder m. m. för budgetåret 1978/79 anvisa ett reservationsanslag av 58 150 000 kr.

Utskottet behandlar i detta sammanhang motionerna

1977/78:890 av Rune Carlstein (s) och Gördis Hörnlund (s), såvitt gäller hemställan (2)att riksdagen uttalar att lokalkontoret vid företagareföreningen i Borås förstärks med ytterligare tjänster samt att regeringen ställer särskilda medel till förfogande för att finansiera en sådan förstärkning,

1977/78:1291 av Ingemar Hallenius m. fl. (c), vari hemställs att riksdagen hos regeringen begär att statens industriverk eller annat organ får i uppdrag att inom ramen för befintliga resurser pröva möjligheterna att inrätta en försöksverksamhet med exportfrämjande åtgärder i Skaraborgs län i enlighet med vad som anförs i motionen.

Motionerna

Mot bakgrund av en redogörelse för situationen för näringslivet i Boråsregionen påpekas i motionen 1977/78:890 att Älvsborgs läns företagareförening har totalt 16 anställda, varav fem är placerade vid lokalkontoret i

NU 1977/78:42

9 Borås och de övriga i Vänersborg. Det finns enligt motionärerna ett mycket stort behov av service, rådgivning, information, m. m. till de många mindre företagen i den södra länsdelen.

I motionen 1977/78:1291 erinras om det program för exportfrämjande åtgärder som f. n. genomförs i Skaraborgs län. En redogörelse för detta program lämnades i propositionen 1977/78:40 om åtgärder för att främja de mindre och medelstora företagens utveckling, varvid industriministern uttryckte en förhoppning om motsvarande åtgärder även i andra län (bil. 1 s. 169). F. n. planeras i Skaraborgs län ytterligare utredningsinsatser som grund för konkret samarbete på exportsidan mellan de mindre företagen och storföretagen i länet. Några resurser för detta utredningsarbete finns dock enligt motionärerna inte disponibla. Om projektet kommer till stånd och leder till resultat kan det tjäna som förebild för andra regioner, varför de anser det motiverat att statliga medel ställs till förfogande.

Utskottet

Riksdagen har nyligen fattat beslut om åtgärder för att främja de mindre och medelstora företagens utveckling (prop. 1977/78:40, NU 1977/78:34, rskr 1977/78:110). Besluten innebär bl. a. att utvecklingsfonder byggs upp länsvis i stiftelseform med stat och landstingskommuner som huvudmän. Fonderna skall börja sin verksamhet den 1 juli 1978 och avses ta över de uppgifter som företagareföreningarna nu har. En organisationskommitté (1 1977:08) för bildandet av regionala utvecklingsfonder har tillkallats (Dir 1977:127).

Regeringens medelsberäkning under detta anslag har skett med hänvisning till propositionen 1977/78:40 (bil. 1 s. 192). Utskottet tillstyrker beräkningen.

I det här behandlade yrkandet i motionen 1977/78:890 föreslås att riksdagen skall uttala sig för en förstärkning av antalet tjänster vid nuvarande Älvsborgs läns företagareförenings lokalkontor i Borås och som sin mening ge regeringen till känna att särskilda medel bör ställas till förfogande för detta ändamål. Enligt motionen 1977/78:1291 bör riksdagen uttala sig för att statliga medel ställs till förfogande för en försöksverksamhet med exportfrämjande åtgärder i regi av bl. a. den regionala utvecklingsfonden i Skaraborgs län.

I betänkandet NU 1977/78:34 behandlade utskottet bl. a. frågan om vilka principer som bör gälla för regeringens fördelning av de medel som riksdagen anvisar till de regionala utvecklingsfonderna (s. 21). Utskottet uttalade då att det inte fann det lämpligt att riksdagen vid den tidpunkten skulle ställa upp detaljerade villkor för dispositionen av medel som skulle komma att anvisas i framtiden. Frågan om anslagsvillkor bör snarare, sade utskottet, behandlas i samband med att riksdagen tar ställning till budgetpropositionen 1978.

Föredragande statsrådet uttalar under den här behandlade punkten i budgetpropositionen (s. 72) att de anvisade medlen bör disponeras av statens

NU 1977/78:42

industriverk, som har att fördela dem till de enskilda utvecklingsfonderna och till övriga ändamål enligt anvisningar som regeringen meddelar senare.

Några förslag om totalt sett ökad medelsanvisning under det här behandlade anslaget framförs inte i de båda motionsyrkandena. Motionärernas önskemål måste sålunda tillgodoses inom den medelsram som regeringen har beräknat och utskottet i det föregående tillstyrkt. Enligt utskottets uppfattning skulle ett bifall till de båda yrkandena emellertid innebära att riksdagen knyter villkor till detta anslag som kan försvåra för regeringen att meddela tillräckligt flexibla anvisningar till industriverket för fördelningen av de statliga medlen till de olika fonderna. Utskottet vill i sammanhanget också erinra om att finansieringen av fondernas verksamhet även avses ske med bidrag av de andra huvudmännen, dvs. landstingskommunerna. De båda motionsyrkandena bör således avslås av riksdagen. Utskottets uppfattning innebär givetvis inte någon från motionärerna avvikande åsikt om det angelägna i behovet av insatser på de områden som tas upp i de båda motionerna. Särskilt vill utskottet understryka vikten av att olika initiativ prövas på det regionala planet när det gäller exportstimulerande åtgärder.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Bidrag till regionala utvecklingsfonder m. m. förbudgetåret 1978/79 anvisar ett reservationsanslag av 58 150 000 kr.,

2. att riksdagen avslår

a) motionen 1977/78:890 yrkandet 2,

b) motionen 1977/78:1291.

17. Medelstillskott till regionala utvecklingsfonder. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten B 14 (s. 73 f.) och hemställer

att riksdagen till Medelstillskott till regionala utvecklingsfonder för budgetåret 1978/79 anvisar ett reservationsanslag av 322 000 000 kr.

18. Täckande av förluster i anledning av statligt stöd till hantverks- och industriföretag m. fl. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten B 15 (s. 75 f.) och hemställer

att riksdagen

1. medger att för budgetåret 1978/79 statlig kreditgaranti för lån till hantverks- och industriföretag m. fl. beviljas med sammanlagt högst 300 000 000 kr.,

2. till Täckande av förluster i anledning av statligt stöd till hantverksoch industriföretag m. fl. för budgetåret 1978/79 anvisar ett förslagsanslag av 10 000 000 kr.

NU 1977/78:42

19. Bidrag till företagsinriktad fortbildning. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten B 16 (s. 76) och hemställer

att riksdagen till Bidrag lill företagsinriktad fortbildning för budgetåret 1978/79 anvisar ett reservationsanslag av 8 000 000 kr.

20. Fränyande av hemslöjden. Regeringen har under punkten B 17 (s. 77) föreslagit riksdagen att till Främjande av hemslöjden för budgetåret 1978/79 anvisa ett reservationsanslag av 2 212 000 kr.

Utskottet behandlar i detta sammanhang motionen 1977/78:598 av Ingrid Andersson m. fl. (m), vari hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i motionen angående stöd för rådgivning och utbildning främst vad avser marknadsföring av hemslöjdens produkter.

Motionen

I motionen efterlyses ökat statligt stöd för rådgivning och utbildning, främst i fråga om marknadsföring, till hemslöjdsföreningarnas affärsverksamhet. Stöd bör enligt motionärerna också ges till föreningarnas huvudorganisation för att främja ett ökat samarbete mellan de olika föreningarna. Den av regeringen nyligen tillsatta utredningen om riktlinjerna för det statliga stödet till hemslöjden bör särskilt undersöka vilka åtgärder som kan vidtas för att förbättra situationen härvidlag, uttalar de.

Pågående utredning

1977 års hemslöjdsutredning (I 1977:05; särskild utredare: riksdagsman Anna Eliasson) har i uppdrag att göra en översyn av gällande riktlinjer för det statliga stödet till hemslöjden. Utredningen skall enligt direktiven särskilt analysera och ta ställning till bl. a. frågan huruvida det statliga stödet även i fortsättningen bör begränsas till den ideella hemslöjdsverksamheten. Utredningen är vidare oförhindrad att ta upp även andra frågor med direkt anknytning till hemslöjden än som särskilt nämns i direktiven. Resultatet av arbetet bör enligt direktiven redovisas före utgången av oktober 1978.

Utskottet

Från detta anslag lämnas bidrag till olika hemslöjdsändamål enligt riktlinjer från år 1968 (prop. 1968:1 bil. 9 s. 91-93). Frågan om riktlinjerna för det statliga stödet till hemslöjden utreds f. n. av 1977 års hemslöjdsutredning (1 1977:05), vars resultat avses bli redovisat före utgången av oktober 1978.

NU 1977/78:42

12 I motionen 1977/78:598 föreslås ett uttalande av riksdagen av innebörd att hemslöjdsutredningen särskilt bör undersöka hur behovet av stöd för rådgivning och utbildning främst vad avser marknadsföring av hemslöjdens produkter skall tillgodoses.

Eftersom de frågor som aktualiseras i motionen ryms inom ramen för de direktiv som gäller för hemslöjdsutredningen, anser utskottet inte att riksdagen har anledning att göra något uttalande av den innebörd som föreslås i motionen. Denna avstyrks sålunda av utskottet.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till medelsberäkning under anslaget.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Främjande av hemslöjden för budgetåret 1978/79 anvisar ett reservationsanslag av 2 212 000 kr.,

2. att riksdagen avslår motionen 1977/78:598.

21. Medelstillskott till Norrlandsfonden. Regeringen har under punkten B 18 (s. 77 f.) föreslagit riksdagen att till Medelstillskott till Norrlandsfonden för budgetåret 1978/79 anvisa ett reservationsanslag av 10 000 000 kr.

Utskottet behandlar i detta sammanhang motionen 1977/78:1633 av Åke Gillström m. fl. (s), vari hemställs att riksdagen hos regeringen begär en utredning om möjligheterna att skapa en fond för de s. k. södra skogslänen Gävleborgs län, Kopparbergs län och Värmlands län i enlighet med vad i motionen anförts.

Motionen

Befolkningsutvecklingen och sysselsättningssituationen i de s. k. södra skogslänen, dvs. Gävleborgs, Kopparbergs och Värmlands län, är, anförs i motionen, i många avseenden lika. Motionärerna redovisar utförligt situationen i Gävleborgs län beträffande sysselsättning och regionalpolitiska stödåtgärder. Dessa är i stort sett väl anpassade till de behov av stöd som föreligger i de tre aktuella länen, anför de. Men det regionalpolitiska stödet behöver kompletteras med stöd för utvecklings- och marknadsföringskostnader. Sådant stöd kan lämnas av Norrlandsfonden. Denna fond har dock i praktiken begränsat sin verksamhet till de fyra nordligaste länen. För att hjälp skall ges åt de nämnda länen föreslår motionärerna att en särskild fond inrättas för dessa län, med i princip samma funktioner som Norrlandsfonden. Tre olika alternativ för utformningen av en sådan fond skisseras.

Tidigare riksdagsbehandling av frågan

Motioner med förslag om att Norrlandsfondens geografiska verksamhetsområde skulle omfatta även Gävleborgs län har behandlats av riksdagen åren

NU 1977/78:42

1971,1974, 1975 och 1976. De har avstyrkts av näringsutskottet (senast NU 1976/77:7)och avslagits av riksdagen. En motion med samma yrkande som det nu aktuella avstyrktes av utskottet år 1977 (NU 1976/77:36 s. 7 f.) och avslogs av riksdagen. Utskottet hänvisade härvid till att Norrlandsfonden hade en speciell bakgrund och inte syntes lämpad som förebild för de här aktuella regionerna.

Utskottet

Det medelstillskott till Norrlandsfonden som föreslås under denna punkt tillstyrker utskottet.

I motionen 1977/78:1633 framförs önskemål om en utredning rörande möjligheterna att inrätta en speciell fond för de s. k. södra skogslänen, dvs. Gävleborgs, Kopparbergs och Värmlands län.

Enligt riksdagens beslut i december 1977 om åtgärder för att främja de mindre och medelstora företagens utveckling skall de nyetableringsfrämjande insatser som görs av Svenska Industrietableringsaktiebolaget (Svetab) försöksvis organiseras inom ramen för två särskilda investmentbolag, helägda av Svetab. Bolagens insatser avses bli koncentrerade till två geografiska regioner, Värmland-Bergslagen och mellersta Norrland.

Utskottet finner att denna försöksverksamhet ligger i linje med motionärernas önskemål vad gäller insatser för Kopparbergs och Värmlands län. 1 fråga om insatser för Gävleborgs län vill utskottet erinra om att föredragande statsrådet under den här behandlade punkten i propositionen har aviserat en proposition till riksdagen om Norrlandsfondens verksamhet efter utgången avår 1978. Utskottet utgår från att frågan om lämpliga insatser för Gävleborgs län övervägs inom regeringskansliet i samband med beredningen av denna proposition. Någon framställning till regeringen om utredning enligt motionärernas önskemål synes därför inte behövas. Motionen avstyrks alltså.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Medelstillskott till Norrlandsfonden för budgetåret 1978/79 anvisar ett reservationsanslag av 10 000 000 kr.,

2. att riksdagen avslår motionen 1977/78:1633.

22. Bidrag till Svenska Industrietableringsaktiebolaget. Regeringen har under punkten B 19 (s. 78 f.) föreslagit riksdagen att till Bidrag till Svenska Industrietableringsaktiebolaget för budgetåret 1978/79 anvisa ett reservationsanslag av 40 000 000 kr.

Utskottet behandlar i detta sammanhang motionen 1977/78:1286 av Fritz Börjesson (c), vari hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att den vid en kommande planering om att främja näringslivet överväger tillkomsten av ett tredje investmentbolag i Svetabs regi och att detta förlägges till sydöstra Sverige.

NU 1977/78:42

14 Motionen

I motionen hänvisas till den del av riksdagens beslut i december 1977 om åtgärder för att främja de mindre och medelstora företagens utveckling som innebär att de nyetableringsfrämjande insatser som görs av Svenska Industrietableringsaktiebolaget (Svetab) försöksvis organiseras inom ramen för två särskilda investmentbolag, båda helägda av Svetab och med insatserna koncentrerade till två geografiska regioner, Värmland-Bergslagen och mellersta Norrland. Motionären menar att sydöstra Sverige står närmast i tur för ett tredje investmentbolag av denna typ.

Utskottet

Regeringens förslag till medelsberäkning under denna punkt bygger på riksdagens beslut hösten 1977 med anledning av propositionen om åtgärder för att främja de mindre och medelstora företagen (prop. 1977/78:40 bil. 1 s. 186 och 192, NU 1977/78:34, rskr 1977/78:110). Förslaget tillstyrks av utskottet.

I motionen 1977/78:1286 uttalas att regeringen bör överväga att ett tredje investmentbolag i Svetabs regi skall skapas och förläggas till sydöstra Sverige.

Med anledning av den ovan nämnda propositionen 1977/78:40 framfördes hösten 1977 i fyra motioner önskemål om etablering av ytterligare investmentbolag. Riksdagen avslog i december 1977 motionerna på förslag av utskottet, som framhöll (NU 1977/78:34 s. 26 f.) att verksamheten med av Svetab helägda dotterföretag avsågs ha försökskaraktär. Det är naturligt att en försöksverksamhet har begränsad omfattning, uttalade utskottet och fann inte att i motionerna hade förts fram skäl som borde föranleda en annan omfattning och inriktning av försöksverksamheten än den som förordades i propositionen.

Vad utskottet anförde i denna fråga i december 1977 äger fortfarande giltighet. Utskottet avstyrker sålunda motionen.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Bidrag till Svenska Industrietableringsaktiebolaget för budgetåret 1978/79 anvisar ett reservationsanslag av 40 000 000 kr.,

2. att riksdagen avslår motionen 1977/78:1286.

ENERGIHUSHÅLLNING

23. Statens elektriska inspektion. Regeringen har under punkten E 1 (s. 157-162) föreslagit riksdagen att till Statens elektriska inspektion för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 5 044 000 kr.

1 motionen 1977/78:797 av Tommy Franzén (vpk) och Karl Hallgren (vpk)

NU 1977/78:42

hemställs att riksdagen beslutar om ett förslagsanslag till statens elektriska inspektion med en uppräkning på 50 % för budgetåret 1978/79 till 7 500 000 kr. och med resterande behov till kommande budgetår, så att inspektionen ges resurser till 44 handläggande under budgetåret 1979/80.

Motionen

I motionen lämnas vissa upplysningar om statens elektriska inspektions arbetsuppgifter. Vidare hänvisas tili den översyn av inspektionens verksamhet som statskontoret nyligen har företagit och till vars resultat föredragande statsrådet tar ställning under denna punkt i budgetpropositionen. Enligt motionärerna har inspektionen uppfattningen att det är ”ett orimligt krav” att, som statskontoret föreslagit och föredragande statsrådet har anslutit sig till, en viss rationalisering skulle kunna medföra att inspektionens resurser i högre grad än f. n. skulle kunna användas för tillsyn och kontroll. Det ter sig enligt motionärerna ohållbart att inte tillmötesgå ”inspektionens sedan många år framställda krav om utökningar av antalet tjänster”. De hävdar att de som inte vill att den elektriska inspektionen skall ges större resurser är de som inte vill lägga ner kostnader och arbete på att få sina elektriska anläggningar i godtagbart skick och alltså vill hålla nere kostnaderna för dessa anläggningar till förmån för sina profitintressen. En fördubbling av i första hand den handläggande personalen skulle provisoriskt kunna förbättra organisationen, uttalar motionärerna.

Utskottet

Statens elektriska inspektion är den lokala statliga organisationen för ärenden om tillsyn över elektriska starkströmsanläggningar och därmed sammanhängande frågor. Den är organiserad på fem distrikt, vart och ett under ledning av en överinspektör. Inspektionen är egen myndighet med myndighetsansvar och budget. Statens industriverk är emellertid chefsmyndighet för inspektionen, vilket innebär bl. a. att verket till regeringen avger förslag till anslagsframställning för inspektionens verksamhet. Det totala antalet tjänster utgör innevarande budgetår 37, varav 22 för handläggande personal och 15 för övrig personal. Statskontoret har våren 1977 redovisat resultatet av en översyn av inspektionens organisation och verksamhet. Förslaget, som har remissbehandlats, innebär inga större förändringar. Någon förändring i dagens läge av inspektionens resurser föreslås inte.

Föredragande statsrådet har under denna punkt i stort sett anslutit sig till de bedömningar som redovisats av statskontoret.

1 motionen 1977/78:797 hävdas bl. a. dels att ”inspektionen” anser bedömningen av möjligheterna att genom rationaliseringar få till stånd ökade insatser av inspektionen för tillsyn och kontroll vara orimlig, dels att inspektionen ”sedan många år” har framställt krav om utökningar av antalet

NU 1977/78:42

tjänster. Dessa krav har enligt motionärerna inte tillgodosetts på grund av motstånd från dem som vill hålla nere kostnaderna för undermåliga elektriska starkströmsanläggningar till förmån för sina profitintressen. Motionärerna föreslår en uppräkning av anslaget med ca 50 % för budgetåret 1978/79 i syfte att antalet handläggande tjänstemän skall fördubblas budgetåret 1979/80 jämfört med innevarande budgetår.

Utskottet har granskat vad de olika distrikten anfört i sina remissyttranden över statskontorets översyn i fråga om effekterna av rationaliseringsåtgärder. Granskningen visar att det från flera håll uttalas tvivel om att de rationaliseringsåtgärder som har föreslagits kan frigöra resurser i den omfattning som statskontoret förutser. Några uttalanden av den långtgående innebörd som anförs i motionen görs emellertid inte.

När det gäller frågan om krav på utökningar av antalet tjänster hos inspektionen har utskottet inhämtat följande från statens industriverk. Som underlag för verkets anslagsframställning till regeringen ligger bedömningar som de fem överinspektörerna utformar under våren samma år som verket ger in sin anslagsframställning. Verket ser som sin uppgift att granska motiveringar för och beräkningar bakom dessa bedömningar. Anslagsframställningen till regeringen avspeglar verkets bedömning av resursbehovet. När industriverket bildades den 1 juli 1973 uppgick antalet tjänster vid inspektionen till samma som f. n., dvs. till 37. Verket har sedan hösten 1973 varje år begärt en förstärkning med en tjänst till inspektionen, men regeringen har inte förelagt riksdagen något förslag härom. Det underlag som utarbetades våren 1976 och våren 1977 av de fem överinspektörerna inför anslagsframställningarna för budgetåren 1977/78 och 1978/79 innehåller önskemål om förstärkningar resp. budgetår med sammanlagt tre å fyra tjänster. Vissa överinspektörer fann det emellertid inte meningsfullt att begära nya tjänster, eftersom dels statskontorets översyn pågick, dels frågan om utformningen av den nya arbetsmiljölagstiftning som träder i kraft den 1 juli 1978-och som kunde påverka resursbehovet inom inspektionen-ännu inte hade avgjorts.

Vad som anförs i motionen ger inte utskottet anledning att föreslå någon ändring i förhållande till regeringens förslag under denna punkt. Utskottet avstyrker sålunda motionen.

Utskottet hemställer

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionen 1977/78:797 till Statens elektriska inspektion för budgetåret 1978/79 anvisar ett förslagsanslag av 5 044 000 kr.

24. Statens kärnkraftinspektion: Förvaltningskostnader. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten E 2 (s. 163-166) och hemställer att riksdagen till Statens kärnkraftinspektion: Förvaltningskostnader för budgetåret 1978/79 anvisar ett förslagsanslag av 1 000 kr.

NU 1977/78:42

25. Statens kärnkraftinspektion: Kämsäkerhetsforskning. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten E 3 (s. 166-170) och hemställer

att riksdagen till Stålens kärnkraftinspektion: Kärnsäkerhetsforskning för budgetåret 1978/79 anvisar ett reservationsanslag av 1 000 kr.

26. Kostnader för vissa nämnder. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten E 4 (s. 170 f.) och hemställer

attriksdagen till Kostnader för vissa nämnder för budgetåret 1978/79 anvisar ett förslagsanslag av 135 000 kr.

27. Vissa utbildningsåtgärder m. m. i energibesparande syfte. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten E 6 (s. 191-196) och hemställer

att riksdagen till Vissa utbildningsåtgärder m. m. i energibesparande syfte för budgetåret 1978/79 anvisar ett reservationsanslag av 5 000 000 kr.

28. Frälsande av landsbygdens elektrifiering. Regeringen har under punkten E 7 (s. 196-199) föreslagit riksdagen att till Främjande av landsbygdens elektrifiering för budgetåret 1978/79 anvisa ett reservationsanslag av 11 000 000 kr.

Utskottet behandlar i detta sammanhang motionen 1977/78:1629 av Frida Berglund (s) och Torsten Stridsman (c), vari hemställs att riksdagen måtte uttala att fjällstugorna i svenska Könkämädalen får tillgång till elektricitet genom vattenfallsverkets försorg och att detta lämpligen bör ordnas i samverkan mellan Sverige och Finland.

Utskottet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under denna punkt.

I motionen 1977/78:1629 föreslås att riksdagen skall uttala sig om hur elektrifiering av vissa fjällstugor bör ordnas. Utskottet har inhämtat att den fråga som aktualiseras i motionen torde vara löst genom ett beslut av statens industriverk den 26 januari 1978. Motionen ger alltså inte anledning till någon åtgärd från riksdagens sida.

Utskottet hemställer att riksdagen

1. med bifall till regeringens förslag till Främjande av landsbygdens elektrifiering för budgetåret 1978/79 anvisar ett reservationsanslag av 11 000 000 kr.,

2. avslår motionen 1977/78:1629.

NU 1977/78:42

29. Åtgärder för hantering av radioaktivt avfall m. m. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten E 8 (s. 200-202) och hemställer

att riksdagen till Åtgärder för hantering av radioaktivt avfall m. m. för budgetåret 1978/79 anvisar ett reservationsanslag av I 000 kr.

TEKNISK UTVECKLING M. M.

30. Europeiskt rymdsamarbete m. m. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten F 4 (s. 203-206) och hemställer

att riksdagen till Europeiskt rymdsamarbete m. m. för budgetåret 1978/79 anvisar ett förslagsanslag av 50 840 000 kr.

31. Statens provningsanstalt: Uppdragsverksamhet. Regeringen har under punkten F 5 (s. 209-219) föreslagit riksdagen att till Statens provningsanstalt: Uppdragsverksamhet för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 1 000 kr.

Utskottet behandlar i detta sammanhang motionerna

1977/78:342 av Rune Carlstein (s) och Gördis Hörnlund (s), vari hemställs att riksdagen uttalar att projekteringen av det ekofria rummet vid statens provningsanstalt i Borås fullföljs, att projektet placeras in bland byggnadsstyrelsens reservobjekt och snarast igångsätts,

1977/78:803 av Sture Palm (s), vari hemställs att riksdagen [som sin mening] ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att de fackliga organisationerna bör vara representerade i styrelsen för statens provningsanstalt.

Motionerna

I motionen 1977/78:342 erinras om att de ursprungliga planerna för statens provningsanstalts nya lokaler i Borås innefattade uppförandet av ett ekofritt rum. Byggandet av ett sådant rum har senare ställts på framtiden. Motionärerna menar att ett ekofritt rum i anslutning till provningsanstaltens lokaler i Borås skulle tillförsäkra anstaltens verksamhet opartiskhet, kontinuitet, allmän tillgänglighet samt bättre utnyttjande av redan gjorda investeringar, förutom att de ursprungliga planerna därmed skulle bli fullföljda. Motionärerna framhåller också att uppförandet av detta rum skulle utgöra ett värdefullt tillskott till sysselsättningen för byggnadsarbetare i Borås.

Den centrala ställning som statens provningsanstalt har i fråga om officiell provnings- och kontrollverksamhet har medfört behov av en vidgad kontaktyta med olika myndigheter och organ, anförs det i motionen 1977/ 78:803. Detta har också kommit till uttryck i sammansättningen av de rådgivande organ som arbetar i nära kontakt med anstaltens styrelse, uttalar

NU 1977/78:42

motionären. I styrelsen ingår f. n. - utom generaldirektören - två personer med anknytning till statliga myndigheter, två personer med anknytning till industrin och en person med anknytning till forskning och utbildning. Motionären finner det vara en brist att inte även arbetstagarorganisationerna, vilkas medlemmar i mycket hög grad berörs av anstaltens verksamhet, är företrädda i styrelsen för anstalten.

Tidigare riksdagsbehandling av frågan om etl ekofritt rum vid statens provningsanstalt i Bords

På förslag av näringsutskottet avslog riksdagen våren 1975 en motion i vilken riktades kritik mot regeringens beslut i juni 1974 att senarelägga uppförandet av ett ekofritt rum vid statens provningsanstalts akustiska laboratorium i Borås. Utskottet anförde härvid bl. a. (NU 1975:15 s. 27)att det delade motionärens uppfattning om att ett sådant rum behövs vid det akustiska laboratoriet och att det fann det angeläget att denna del av anläggningarna snarast möjligt kom till stånd. Det ansåg sig dock inte böra ta ställning till tidpunkten härför på det sätt som hade föreslagits i motionen.

Statens provningsanstalts uppgifter och organisation

Statens provningsanstalts uppgifter och organisation framgår av 2-7 a §§ förordningen (1977:318) med instruktion för anstalten. En översiktlig redogörelse för verksamheten vid anstalten återfinns i propositionen 1977/78:100 bil. 17 s. 207 f.

Nu gällande riktlinjer för provningsanstaltens verksamhet och organisation fastställdes av statsmakterna år 1972 (prop. 1972:54, NU 1972:38, rskr 1972:199). Frågan om styrelsens sammansättning diskuterades inte i propositionen 1972:54; däremot påpekades (s. 27) att avsikten med de rådgivande organen bl. a. var att låta olika intresseinriktningar komma till tals innan beslut fattas i principiella frågor. I den departementspromemoria som låg till grund för propositionen anfördes att det i råden borde finnas företrädare för olika intressegrupper såsom föreskrivande myndigheter, tillverkare, handelns organ och konsumenter samt för vetenskap och teknik (prop. 1972:54 s. 13).

Ledamöter av anstaltens styrelse är f. n. dess generaldirektör och fem andra ledamöter som regeringen utser särskilt. Vidare ingår i styrelsen företrädare förde anställda hos myndigheten enligt kungörelsen (1974:224, ändrad senast 1977:779) om personalföreträdare i statlig myndighets styrelse m. m. och lagen (1976:230) om rätt för arbetstagarorganisation att utse och entlediga företrädare för de anställda i styrelse eller annat organ vid statlig myndighet.

NU 1977/78:42

20 Utskottet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till medelsanvisning under denna punkt.

I anslutning härtill behandlar utskottet två motioner rörande provningsanstalten.

I motionen 1977/78:342 föreslås riksdagen uttala att projekteringen av ett ekofritt rum vid statens provningsanstalt i Borås bör fullföljas och att projektet bör placeras in bland byggnadsstyrelsens reservobjekt och snarast igångsättas.

Kostnaderna för ett ekofritt rum beräknades ursprungligen till 1,3 milj. kr. i prisläget per den 1 april 1973. Nuvarande kostnad har inom industridepartementet uppskattats till minst 6 milj. kr. Någon bedömning av förutsättningarna för statens provningsanstalt att täcka kostnaderna för denna investering föreligger inte f. n. Utskottet, som erinrar om sitt uttalande från år 1975 om angelägenheten av att ett ekofritt rum kan uppföras i anslutning till provningsanstaltens lokaler i Borås, avstyrker motionen.

Önskemål om representation för de fackliga organisationerna i provningsanstaltens styrelse framförs i motionen 1977/78:803. Motionären avser härmed arbetstagarorganisationerna på central nivå; företrädare för den vid provningsanstalten anställda personalen ingår redan i anstaltens styrelse i enlighet med gällande regler om personalföreträdare i statlig myndighets styrelse.

Systemet med lekmannastyrelser för statliga centrala myndigheter har på senare år vunnit ökat insteg i förvaltningen. Medan ungefär en fjärdedel av de centrala ämbetsverken år 1946 hade en sådan styrelse, uppgick denna andel år 1968 till cirka två tredjedelar och år 1974 till ungefär tre fjärdedelar. Ett syfte med lekmannastyrelser kan vara att ge representation för intressen som direkt berörs av myndighetens verksamhet. Det tillkommer regeringen att utse och besluta om antalet ledamöter i styrelsen för statliga myndigheter.

Provningsanstaltens styrelse utgörs f. n. av generaldirektören och fem andra ledamöter samt personalföreträdarna. Av de nämnda fem ledamöterna synes f. n. två ha anknytning till andra statliga myndigheter, två till industrin och en till teknisk utbildning och forskning.

Provningsanstaltens verksamhet berör stora delar av näringslivet och härigenom också intressen som de centrala fackliga organisationerna ser som sitt ansvar att bevaka. Det kan därför, som hävdas i motionen 1977/78:803, vara befogat att också personer med anknytning till dessa organisationer ingår i styrelsen. Utskottet är medvetet om att lekmannastyrelser i statliga verk inte bör göras alltför stora men bedömer att i detta fall en viss utvidgning inte behöver ge anledning till erinran. Regeringen bör således närmare överväga förutsättningarna för att personer med anknytning till de centrala fackliga organisationerna knyts till provningsanstaltens styrelse.

NU 1977/78:42

21 Utskottet hemställer

att riksdagen

1. med bifall till regeringens förslag till Statens provningsanstalt: Uppdragsverksamhet för budgetåret 1978/79 anvisar ett förslagsanslag av 1 000 kr.,

2. avslår motionen 1977/78.342,

3. med anledning av motionen 1977/78:803 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om sammansättningen av styrelsen för statens provningsanstalt.

32. Bidrag till statens provningsanstalt. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten F 6 (s. 219) och hemställer

att riksdagen till Bidrag till statens provningsanstalt för budgetåret 1978/79 anvisar ett reservationsanslag av 24 389 000 kr.

33. Statens provningsanstalt: Utrustning. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten F 7 (s. 219 f.) och hemställer

att riksdagen till Statens provningsanstalt: Utrustning för budgetåret 1978/79 anvisar ett reservationsanslag av 1 000 kr.

34. Statens skeppsprovningsanstalt: Uppdragsverksamhet. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten F 8 (s. 221-223) och hemställer

att riksdagen till Statens skeppsprovningsanstalt: Uppdragsverksamhet för budgetåret 1978/79 anvisar ett förslagsanslag av 1 000 kr.

35. Bidrag till statens skeppsprovningsanstalt. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten F 9 (s. 224) och hemställer

att riksdagen till Bidrag till statens skeppsprovningsanstalt för budgetåret 1978/79 anvisar ett reservationsanslag av 3 850 000 kr.

36. Statens skeppsprovningsanstalt: Utrustning. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten F 10 (s. 224 f.) och hemställer

att riksdagen till Statens skeppsprovningsanstalt: Utrustning för budgetåret 1978/79 anvisar ett reservationsanslag av 990 000 kr.

37. Bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademien. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten F 11 (s. 225 f.) och hemställer

att riksdagen till Bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademien för budgetåret 1978/79 anvisar ett anslag av 1 085 000 kr.

NU 1977/78:42

38. Bidrag till Standardiseringskommissionen. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten F 12 (s. 226-228) och hemställer

att riksdagen till Bidrag till Standardiseringskommissionen för budgetåret 1978/79 anvisar ett anslag av 6 305 000 kr.

STATSÄGDA FÖRETAG

39. Ersättning till domänverkets fond för utgifter för övertalig personal.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten G 1 (s. 237) och hemställer

att riksdagen

1. beslutar att kyrkofonden för år 1977 skall ersätta domänverkets fond för utgifter för övertalig personal med 141 000 kr.,

2. till Ersättning till domänverkets fond för utgifter för övertalig personal för budgetåret 1978/79 anvisar ett förslagsanslag av 117 000 kr.

STATENS AFFÄRSVERKSFONDER Förenade fabriksverken

40. Byggnader och utrustning. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten I. E: 1 (s. 239-245) och hemställer

att riksdagen till Byggnader och utrustning för budgetåret 1978/79 anvisar ett investeringsanslag av 83 600 000 kr.

FONDEN FÖR LÅNEUNDERSTÖD

41. Lån till investeringar inom manuell glasindustri. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten V:16 (s. 248 f.) och hemställer

att riksdagen till Lån till investeringar inom manuell glasindustri för budgetåret 1978/79 anvisar ett investeringsanslag av 3 000 000 kr.

Stockholm den 7 mars 1978

På näringsutskottets vägnar INGVAR SVANBERG

Närvarande: Ingvar Svanberg (s), Erik Hovhammar (m), Hugo Bengtsson (s), Fritz Börjesson (c)(p. 12-41), Arne Blomkvist (s), Sven Andersson i Örebro (fp), Birgitta Hambraeus (c), Anders Wijkman (m), Karl-Anders Petersson (c), Ivar Högström (s), Ingegärd Oskarsson (c), Sten Svensson (m)(p. 1-11), KarlErik Häll (s), Rune Jonsson i Husum (s). Holger Bergqvist (fp) och Rune Johansson i Ljungby (s).

NU 1977/78:42

23 Reservationer

1. vid punkten 7 (Statens industriverk: Utredningar m. m.)

av Ingvar Svanberg, Hugo Bengtsson, Arne Blomkvist, Ivar Högström, KarlErik Häll, Rune Jonsson i Husum och Rune Johansson i Ljungby (alla s) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 3 som börjar med ”Regeringens medelsberäkning” och slutar med ”avstyrks alltså” bort ha följande lydelse:

En av huvuduppgifterna för statens industriverk är att genomföra utredningar som grund för statsmakternas beslut om industripolitiska insatser. Som framhålls i motionen 1977/78:1640 behöver nu skapas ett system med mer rullande framtidsplanering för utvecklingen av svensk industri. En sådan framtidsplanering bör ske i samverkan mellan stat och företag. Industriverkets utredningsresurser bör förstärkas kraftigt i syfte att möjliggöra detta. Enligt vad utskottet erfarit har nyligen inom verkets utrednings- och planeringsbyrå påbörjats studier vilkas resultat kan läggas till grund för utredningsarbete fr. o. m. budgetåret 1978/79 med den inriktning som föreslås i motionen. Utskottet tillstyrker motionsyrkandet att industriverkets utredningsanslag förbudgetåret 1978/79 tillförs 5 milj. kr. utöver vad regeringen har föreslagit i budgetpropositionen.

dels att utskottet bort hemställa

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med anledning av motionen 1977/78:1640 yrkandet 3 till Statens industriverk: Utredningar m. m. för budgetåret 1978/79 anvisar ett reservationsanslag av 12 902 000 kr.

2. vid punkten 22 (Bidrag till Svenska Industrietableringsaktiebolagetjav Fritz Börjesson (c) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 14 som börjar med ”Vad utskottet” och slutar med ”sålunda motionen” bort ha följande lydelse:

Utskottet erinrar om vad som anfördes i det särskilda yttrande som då fogades till utskottets betänkande (s. 37). I detta framhölls att en utbyggnad av försöksverksamheten snart bör kunna bli aktuell. Sydöstra Sverige är ett område som i hög grad är i behov av detta slags insatser. Av budgetpropositionen 1978(prop. 1977/78:100 bil. 17 s. 2) framgår att regeringen stegvis ser över och effektiviserar näringspolitiken. Utskottet anser att regeringen vid denna näringspolitiska planering bör överväga tillkomsten av ett tredje investmentbolag i Svetabs regi, förlagt till sydöstra Sverige. Utskottet tillstyrker sålunda motionen.

NU 1977/78:42

dels att utskottet under 2 bort hemställa

2. att riksdagen med bifall till motionen 1977/78:1286 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om behovet av ett tredje investmentbolag i Svetabs regi och med inriktning på sydöstra Sverige.

GOTAB 57699 Stockholm 1978