lagen.nu
Bet. 1977/78:NU53

Med anledning av motion om ändringar i kreditupplysningslagen och inkassolagen

Typ
Betänkande
Datum
1978-04-18
Källa
data.riksdagen.se

NU 1977/78:53

Näringsutskottets betänkande 1977/78:53

med anledning av motion om ändringar i kreditupplysningslagen och inkassolagen

Ärendet

I motionen 1977/78:799 av Kurt Hugosson (s)och Lennart Pettersson (s) hemställs att riksdagen hos regeringen begär att förslag snarast framläggs om ändringar i kreditupplysningslagen resp. inkassolagen, i enlighet med vad som anförts i motionen.

Allmänt om kreditupplysningslagen och inkassolagen

Kreditupplysningslagen

Kreditupplysningslagen (1973:1173), som trädde i kraft den 1 juli 1974, innehåller regler rörande yrkesmässigt bedriven kreditupplysningsverksamhet. Den omfattar dock inte förmedling av upplysningar mellan kreditinrättningar, i den mån det är fråga om Sveriges riksbank. Sveriges Investeringsbank AB eller kreditinrättning under bankinspektionens tillsyn, eller mellan företag inom samma koncern.

För kreditupplysningsverksamhet som bedrivs på annat sätt än genom offentliggörande av upplysningar i tryckt skrift krävs tillstånd av datainspektionen, som är tillsynsmyndighet enligt lagen.

I lagen finns bestämmelser som begränsar kreditupplysningsföretagens rätt att samla in, lagra och lämna ut information. Huvudsyftet är att förebygga att kreditupplysningsverksamhet leder till otillbörligt intrång i personlig integritet. Ett par bestämmelser i lagen är avsedda att bereda insyn för de personer som berörs av kreditupplysningsverksamheten. Var och en har rätt att mot skälig avgift hos den som bedriver kreditupplysningsverksamhet få skriftligt besked om innehållet i de uppgifter som finns lagrade om honom (10 S). Om personupplysning lämnas på annat sätt än genom offentliggörande i tryckt skrift skall skriftligt meddelande om upplysningens innehåll samtidigt lämnas kostnadsfritt till den som upplysningen avser (11 !;). Med personupplysning avses här kreditupplysning om annan enskild person än den som är näringsidkare eller annars har väsentligt inflytande i viss näringsverksamhet.

1 den mån kreditupplysningsverksamhet baseras på personregister som förs med hjälp av automatisk databehandling omfattas den också av bestämmelserna i datalagen (1973:289)om bl. a. (10 S) viss rätt för registrerad att på begäran få underrättelse om innehållet i personuppgift som ingår i personregistret och innefattar upplysning om honom.

1 Riksdagen 1977/78. 17 sami. Nr 53

NU 1977/78:53

2 Inkassolagen

Inkassolagen (1974:82), som i sin huvuddel trädde i kraft den 1 juli 1974, har till huvudsyfte att undanröja riskerna för att gäldenärer utsätts för otillbörliga inkassoåtgärder eller i övrigt tillfogas onödig skada eller olägenhet genom inkassoverksamhet. Vissa bestämmelser finns också till skydd för borgenärerna.

Lagen gäller i princip all yrkesmässigt bedriven inkassoverksamhet. 1 vissa avseenden gäller dock särskilda bestämmelser för de egentliga inkassoföretagen. Inkassoverksamhet som avser indrivning av fordringar för annans räkning eller fordringar som övertagits för indrivning får sålunda bedrivas endast av den som har fått särskilt tillstånd. Tillståndsprövningen handhas av datainspektionen. Inspektionen utövar också fortlöpande tillsyn över all yrkesmässig inkassoverksamhet.

Den centrala bestämmelsen i inkassolagen är en regel om att inkassoverksamhet skall bedrivas enligt god inkassosed (4 §). Detta uttryck preciseras genom en rad konkreta bestämmelser. Bl. a. föreskrivs att rättslig åtgärd inte får vidtas mot en gäldenär förrän krav har tillställts honom. Vidare finns regler om innehållet i kravbrev, om verkan av betalning som gäldenären erlägger till den som har uppdrag att driva in fordran och om förvaltning och redovisning av klientmedel. Den som bedriver inkassoverksamhet blir skyldig att ersätta skada som tillfogas någon genom otillbörlig påtryckning eller annan otillbörlig inkassoåtgärd.

Pågående översyn av kreditupplysningslagen och inkassolagen

Datainspektionen har i två promemorior sammanställt erfarenheter som har gjorts vid tillämpningen av kreditupplysningslagen och inkassolagen. Promemoriorna, som innefattar viss redovisning av inspektionens praxis och uppmärksammade problem, har överlämnats till justitiedepartementet ”för de åtgärder de kan föranleda”. Skrivelsen i ärendet inkom till departementet den 1 december 1977.

1 promemorian om kreditupplysningslagen tardatainspektionen upp frågor om bl. a.:

klargörande av begreppet ”yrkesmässigt bedriven" i fråga om kreditupplysningsverksamhet (1 sf),

omdefinition av begreppen ”kreditupplysning” och ”personupplysning” (2 S),

klargörande av begreppet "offentliggörande i tryckt skrift” i fråga

om kreditupplysning (3!;),

integritetsskydd för juridiska personer (5 5),

förbud att i kreditupplysning ta med uppgift om enstaka anteckning hos domstol (7 5),

NU 1977/78:53

förbud att i personupplysning medta uppgift om växelprotest (7 §), förkortning av nuvarande gall ringsfrist - fem år-för uppgifter i register för personupplysningar (8 §), skydd mot obehörigt utlämnande av personupplysning (9 §), införande av skyldighet för kreditupplysningsföretag att till omfrågad person lämna upplysning om vem som begärt personupplysning (11 §), förändringar i reglerna om rättelse, komplettering eller uteslutning av oriktiga eller missvisande uppgifter (12 §), införande av skyldighet att anmäla viss upplåtelse av register (13 5).

I promemorian om inkassolagen tar datainspektionen upp frågor om bl. a.:

utvidgning av lagens tillämpningsområde till att omfatta all inkassoverksamhet (1 5),

klargörande beträffande lagens tillämplighet när det gäller verksamhet som går utanför Sverige (2 §), vissa modifikationer beträffande tillståndsprövningen (3 5), klargörande av om användning av s. k. inkassobrev överensstämmer med god inkassosed (4 5), översyn av bestämmelserna om krav mot gäldenär (5 och 6 §§), lättnad för vissa organisationer i krav på att inkasserade medel skall hållas avskilda (10 §),

möjlighet till sanktioner i vissa fall mot utövare av icke tillståndspliktig inkassoverksamhet (15 5), viss anpassning mellan inkassolagen och dels 12 kap. jordabalken, dels konkurslagen (1921:25), dels avtalsvillkorslagen (1971:112), komplettering med bestämmelser dels om lagring och gallring av information i inkassoverksamhet (för de fall då datalagen inte är tillämplig), dels om lagens tillämplighet på debitering av s. k. påminnelseavgifter.

På grundval av datainspektionens promemorior pågår inom justitiedepartementet en översyn av kreditupplysningslagen och inkassolagen. Avsikten är att en departementspromemoria om ändringar i de båda lagarna skall skickas ut på remiss sommaren 1978.

Motionen

Erfarenheterna av kreditupplysningslagen och inkassolagen är i det stora hela mycket positiva, säger motionärerna. 1 fråga om både kreditupplysningsverksamhet och inkassoverksamhet haren sanering av marknaden ägt rum. Vissa mindre justeringar av de båda lagarna är dock önskvärda. När det gäller kreditupplysningslagen är den mest angelägna förändringen att det införs en bestämmelse om att omfrågad person skall få besked om vem som har begärt kreditupplysningen. Gallring av uppgifter för personupplysningar bör före -

NU 1977/78:53

skrivas ske efter tre - i stället för som nu fem - år. En motsvarande regel bör införas beträffande uppgifter om näringsidkare. När det gäller inkassolagen faster motionärerna uppmärksamheten på vissa frågor rörande avgränsningen av tillståndsplikten. Vidare berörs definitionen av inkassoärende och problem med s. k. påminnelseavgifter. Motionärerna hänvisar till datainspektionens utvärderingsrapporter (se föregående avsnitt) och betecknar det som angeläget att de brister som påtalas där blir undanröjda.

Riksdagsbehandling av tidigare motioner rörande kreditupplysningslagen

Ändringar i kreditupplysningslagen har tidigare påkallats i motioner åren 1975 och 1977. Riksdagen har avslagit dessa motioner.

I det förra fallet berördes s. k. blandade register, som fördes av banker för att utnyttjas både i intern och i extern kreditupplysningsverksamhet. Efter tillkomsten av den för bankerna gemensamma Upplysningscentralen UC AB torde - som näringsutskottet (NU 1975/76:1) förutskickade - den fråga som då togs upp sakna aktualitet. Utskottet sade sig f. ö. räkna med att datainspektionen och bankinspektionen skulle aktualisera frågan om detta visade sig motiverat.

1 det senare fallet föreslogs att kreditupplysningsföretagen genom ändring i 11 {j skulle åläggas att i meddelande till omfrågad person om innehållet i lämnad personupplysning lämna uppgift om vem som erhållit kreditupplysningen. Datainspektionen, som avgav remissyttrande, stödde förslaget i sak men ansåg att frågan helst borde tas upp i ett större sammanhang. Inspektionen aviserade den framställning till regeringen som har redovisats i det föregående. Näringsutskottet (NU 1977/78:9) anslöt sig till motionärens och datainspektionens uppfattning att en ändring var önskvärd. Utskottet sade sig räkna med att regeringen inom kort skulle komma att ta upp saken på grundval av en skrivelse från datainspektionen och föreslog därför inte för tillfället någon åtgärd från riksdagens sida.

Utskottet

Datainspektionen svarar för tillståndsprövning och tillsyn enligt kreditupplysningslagen (1973:1173) och inkassolagen(1974:82). Inspektionen häri december 1977 till regeringen överlämnat två promemorior rörande erfarenheter vid tillämpningen av de båda lagarna. Promemoriorna innehåller dels förslag till lagändringar, dels synpunkter i övrigt på problem som inspektionen har uppmärksammat. Inspektionens praxis i vissa hänseenden redovisas också. Bland ändringsförslagen är ett som går ut på att kreditupplysningsföretagen skall bli skyldiga att när de lämnar personupplysning om någon tillställa denne uppgift om vem som har fått upplysningen. Utskottet gjorde förra året ett principuttalande till förmån för en sådan lagändring.

Önskemålet återkommer i den motion som behandlas här. Motionärerna

NU 1977/78:53

åberopar datainspektionens promemorior och vill att riksdagen skall begära att regeringen så snart som möjligt lägger fram förslag till ändringar i kreditupplysningslagen och inkassolagen. Flera andra av de punkter som datainspektionen har tagit upp berörs också i motionen.

Datainspektionens framställning har tämligen omgående lett till att en översyn av de båda lagarna har satts i gång inom regeringskansliet. Avsikten är att en departementspromemoria med förslag till lagändringar skall kunna skickas ut på remiss sommaren 1978.

Det föreliggande materialet ger vid handen att de båda nämnda lagarna bör ändras och kompletteras i olika avseenden. Av vad nyss sagts framgår att en proposition i ämnet är under förberedelse. Utskottet förutsätter att särskilda komplikationer som kan vara förknippade med vissa av de punkter som datainspektionen har tagit upp inte tillåts försena de mest angelägna lagändringarna.

Mot angiven bakgrund finner utskottet att det inte krävs något initiativ av riksdagen för att syftet med motionen skall bli tillgodosett.

Utskottet hemställer

att riksdagen avslår motionen 1977/78:799.

Stockholm den 18 april 1978

På näringsutskottets vägnar INGVAR SVANBERG

Närvarande: Ingvar Svanberg (s), Erik Hovhammar (m). Hugo Bengtsson (s). Fritz Börjesson (c). Arne Blomkvist (s), Sven Andersson i Örebro (fp), Nils Erik Wååg (s), Lilly Hansson (s), Karl - Anders Petersson (c), Ivar Högström (s), Ingegärd Oskarsson (c), Lennart Pettersson (s), Sten Svensson (m), Johan Olsson (c) och Olle Wästberg i Stockholm (fp).

I

I

GOTAB 58007 Stockholm 1978