Med anledning av propositionen 1977/78:116 med förslag till anslag till statens vattenfallsverk för budgetåret 1978/79, m. m. och propositionen 1977/78:125 i vad avser kraftstationer m. m. jämte motioner

NU 1977/78:67

Näringsutskottets betänkande 1977/78:67

med anledning av propositionen 1977/78:116 med förslag till anslag till statens vattenfallsverk för budgetåret 1978/79, m. m. och propositionen 1977/78:125 i vad avser kraftstationer m. m. jämte motioner

Ärendet

I detta betänkande behandlas

dels propositionen 1977/78:116 med förslag till anslag till statens vattenfallsverk förbudgetåret 1978/79, m. m. och tre motioner som har väckts med anledning av denna proposition,

dels propositionen 1977/78:125 med förslag om tilläggsbudget III till statsbudgeten förbudgetåret 1977/78 bilaga 11 (industridepartementet)punkten 8 (Kraftstationer m. m.)och en motion som har väckts med anledning av denna proposition,

dels tio motioner rörande energipolitiken vilka har väckts under allmänna motionstiden.

Propositionerna och motionerna redovisas i det följande.

Generaldirektör Jonas Norrby, statens vattenfallsverk, har inför utskottet lämnat upplysningar i ärendet.

Propositionen 1977/78:116

Förslag

I propositionen 1977/78:116 (industridepartementet) har regeringen föreslagit riksdagen att till Kraftstationer m. m. för budgetåret 1978/79 under statens affärsverksfonder anvisa ett investeringsanslag av 2 310 000 000 kr.

Huvudsakligt innehåll

Över anslaget Kraftstationer m. m. anvisas medel för statens vattenfallsverks investeringar.

Förslagen i propositionen innebär i vad avser vattenkraftutbyggnad att tidigare beslutade utbyggnads- och ändringsarbeten avseende Ritsem, Harsprånget, Porjus och Ligga i Lule älv, Juktån i Umeälven, Söderfors och Näs i Dalälven samt Lilla Edet i Göta älv kan fortsätta planenligt. Härutöver

1 Riksdagen 1977/78. 17 sami. Nr 67

NU 1977/78:67

föreslås att medel ställs till förfogande för planerade utbyggnader av kraftstationerna vid Åsele och Stenkullafors samt av ytterligare ett aggregat vid Näs och Messaure kraftstationer.

Medel föreslås ställas till förfogande även för planenlig fortsatt utbyggnad av kärnkraftblocken 3 och 4 vid Ringhals kraftstation och kärnkraftblocken 1 och 2 vid Forsmarks kraftstation. För block 3 vid Forsmarks kraftstation föreslås ingen ytterligare medelstilldelning i avvaktan på kommande energipolitiskt beslut.

Vidare redovisas förslag rörande investeringar i distributionsanläggningar, huvuddelen hänförande sig till beslutade och påbörjade arbeten, samt vissa övriga investeringar. Medel föreslås ställas till förfogande för de särskilda åtaganden från statens sida rörande Gotlands elförsörjning som tidigare har beslutats.

Propositionen 1977/78:125

Förslag

I propositionen 1977/78:125 bilaga 11 har regeringen under punkten 8, Kraftstationer m. m. (s. 73-82) föreslagit riksdagen att

1. bemyndiga regeringen att godkänna konsortialavtal mellan statens vattenfallsverk och Östersunds Elektriska AB om bl. a. utbyggnad av Granboforsens kraftverk i vad staten genom avtalet åtager sig att teckna aktier och i övrigt ikläder sig ekonomiska förpliktelser,

2. bemyndiga regeringen att godkänna konsortialavtal mellan statens vattenfallsverk och Södertörns Fjärrvärmeaktiebolag om utbyggnad av ett kraftvärmeverk i Botkyrka kommun i vad staten genom avtalet åtager sig att teckna aktier och i övrigt ikläder sig ekonomiska förpliktelser,

3. bemyndiga regeringen att medge statens vattenfallsverk att teckna borgen för lån intill sammanlagt 4 673 000 000 kr., varav högst 140 000 000 kr. för lån till eldistributionsföretag.

Huvudsakligt innehåll

AB Kattstrupeforsen, där statens vattenfallsverk äger 55 % av aktierna och Östersunds Elektriska AB 45 %, skall enligt konsortialavtal mellan ägarna bygga, äga och driva Granboforsens kraftverk i Indalsälven. Vattenfallsverkets andel vid ökning av aktiekapitalet i AB Kattstrupeforsen skall erläggas genom att verket som apportegendom skjuter till statens rätt till vattenkraft och fiske i Granboforsen. Övriga ekonomiska förpliktelser som avses i hemställan under 1 är borgen av vattenfallsverket intill 60 milj. kr. för lån som AB Kattstrupeforsen tar upp på den allmänna kapitalmarknaden eller, om sådant lån inte kan erhållas, motsvarande lån till bolaget.

Södertörns Fjärrvärmeaktiebolag (SFAB) är Botkyrka och Huddinge kommuners fjärrvärmeföretag. Tillsammans med vattenfallsverket skall

NU 1977/78:67

3 SFAB bilda ett aktiebolag, som skall uppföra, äga och driva ett kraftvärmeverk, Detta skall utgöras av ett mottrycksblock, vars hela nettoproduktion av elkraft skall disponeras av vattenfallsverket. Aktiekapitalet i bolaget, 5 milj. kr., skall delas lika mellan SFAB och vattenfallsverket. Utöver aktiekapital skall vattenfallsverket tillhandahålla 18,5 milj. kr. som delägarlån. Vattenfallsverket skall åtaga sig borgen för lån intill 280 milj. kr.

Regeringen har riksdagens bemyndigande att medge vatenfallsverket att teckna borgen intill sammanlagt 3 403 milj. kr. Den utvidgning av borgensramen med 1 270 milj. kr. som föreslås i propositionen innefattar de båda ovan nämnda borgensåtagandena. Därtill kommer ytterligare borgensåtaganden gentemot Forsmarks Kraftgrupp AB, hänförbara till blocken 1 och 2 vid Forsmarks kraftstation. Vidare utvidgas borgensramen för lån till eldistributionsföretag med 30 milj. kr.

Motionerna

Yrkanden

De motioner som har väckts med anledning av propositionen 1977/78:116 är följande:

1977/78:1816 av Olof Palme m. fl. (s), vari hemställs att riksdagen

1. till vattenfallsverket för budgetåret 1978/79 anvisar ett investeringsanslag av 77 milj. kr. för utbyggnad av Forsmark 3,

2. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en kartläggning och redovisning av vilka konsekvenser dieselkraftverk på Gotland skulle medföra för hälsa och miljö samt kulturminnesmärken,

1977/78:1856 av Ylva Annerstedt (fp), vari hemställs att riksdagen hos regeringen begär att vattenfallsverket utarbetar förslag till alternativ sträckning för kraftledningen från Forsmark,

1977/78:1857 av Lars Werner m. fl. (vpk), vari hemställs att riksdagen i anledning av propositionen 1977/78:116 uttalar att statens vattenfallsverk inte får använda eventuellt överblivna medel på andra områden till block 3 vid Forsmarks kraftstation eller till reaktor- och reaktortanktillverkningar.

Den motion som har väckts med anledning av den här ifrågavarande punkten i propositionen 1977/78:125 är

1977/78:1882 av Ivar Nordberg (s) och Anna Lisa Lewén-Eliasson (s), vari hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om fördelning av kostnaderna för en eventuell anläggning för fasta bränslen.

De motioner som har väckts under allmänna motionstiden och som behandlas här är följande:

1* Riksdagen 1977/78. 17 sami. Nr 67

NU 1977/78:67

1977/78:254 av Oswald Söderqvist m. fl. (vpk), vari hemställs att riksdagen 1.

hos regeringen begär förslag om folkomröstning i kärnkraftsfrågan,

2. beviljar ett anslag på 100 000 kr. till Rikskommittén för folkomröstning om kärnkraft,

1977/78:306 av Nils Hjorth m. fl. (s), vari hemställs att riksdagen som sin mening uttalar att det tredje aggregatet i Forsmark snarast får byggas färdigt,

1977/78:477 av Rolf Hagel (apk) och Alf Lövenborg (apk), såvitt gäller hemställan att riksdagen uttalar sig för

1. att 1975 års beslut om 13 reaktorer bör fullföljas utan ytterligare dröjsmål,

2. att alla leden i kärnbränslecykeln bör utvecklas inom landet och som statliga företag,

1977/78:796 av Tore Claeson m. fl. (vpk), vari hemställs

1. att riksdagen hemställer hos regeringen om en aktiv insats för att ASEA-Atoms och Uddcombs verksamhet får en icke-nukleär inriktning,

2. att riksdagen, därest de övriga delägarna i nämnda bolag inte accepterar en sådan förändring, hemställer hos regeringen om att avsluta det statliga engagemanget i de båda företagen,

1977/78:806 av Lars Werner m. fl. (vpk), vari hemställs att riksdagen

1. uttalar sig för en sådan inriktning av energipolitiken att inhemska förnyelsebara energikällor kraftigt utbyggs och att kärnkraftsenergin helt avvecklas,

2. anhåller att regeringen snarast fastställer ett preciserat program för genomförandet av den under 1 angivna energipolitiska inriktningen.

1977/78:1304 av Per-Axel Nilsson m. fl. (s), vari hemställs att riksdagen hos regeringen begären skyndsam översyn av frågan om elförsörjningen på Gotland som belyser även miljöeffekterna av olika alternativa lösningar, varvid organ som Sveriges geologiska undersökning, naturvårdsverket och andra möjliga expertorgan bereds tillfälle att utveckla sina synpunkter,

1977/78:1405 av Karl-Erik Häll m. fl. (s), såvitt gäller hemställan (2) att riksdagen hos regeringen begär en översyn av framtida eventuella utbyggnader av vattenkraft i Norrbotten och att en sådan utbyggnad möjliggörs i de statliga företagens regi,

1977/78:1410 av Gösta Andersson (c) och Ivan Svanström (c), vari hemställs att riksdagen i enlighet med vad som anförts i motionen 1977/ 78:1409 ger regeringen till känna vad i motionen anförts angående utredning av möjligheterna att kraftigt begränsa byggande av nya större kraftledningar med hänsyn till en ökad energihushållning och en stark satsning på en

NU 1977/78:67

decentraliserad energiproduktion med hjälp av skogsavfall, lövvedsöverskott, torv, sol- och vindkraft,

1977/78:1641 av Olof Palme m. fl. (s), vari hemställs att riksdagen under B 16 Statens affärsverksfonder: Vattenfallsverket för budgetåret 1978/79 beräknar i förhållande till regeringens förslag med 300 milj. kr. förhöjda inkomster av 1 555 milj. kr.,

1977/78:1642 av Olof Palme m. fl. (s), vari hemställs att riksdagen

1. till Statens vattenfallsverk på tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1977/78 anvisar ett investeringsanslag av 65 000 000 kr.,

2. som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts beträffande möjligheterna till avtappning av hetvatten.

Mot iver ina

I detta avsnitt refereras motiveringen i de två motioner som innehåller synpunkter på energipolitiken i allmänhet.

Vänsterpartiet kommunisterna framlägger i motionen 1977/78:806 ett energipolitiskt program, vari krävs en rad åtgärder som tillsammans skall kunna utgöra underlag för en förbättrad planering av energiförsörjningen. Den sociala nyttan av energianvändning är i vårt land orimligt låg, hävdar motionärerna. En socialistisk planhushållning skulle ge förutsättningarna för framtida internationell jämlikhet och för en långsiktig sänkning av den totala energikonsumtionen i Sverige. Hushållningsåtgärder måste enligt motionärerna gälla alla områden men bör i första hand riktas mot minoriteternas överkonsumtion. För att samhället skall kunna utvecklas utan ytterligare användning av energi och råvaror krävs en behovsinriktad styrning av produktionen. Motionärerna förnekar att det råder ett direkt samband mellan sysselsättningsgrad och tillgång på energi.

För att efterfrågan på oljeprodukter skall minska föreslås bl. a. följande åtgärder. Privatbilismen i städerna skall saneras och kollektivtrafiken byggas ut. Metanol skall produceras för inblandning i motorbensin. Långväga godstransporter skall föras till tåg och fartyg. Försök med exploatering av torv samt odling av energiskog skall inledas. Staten och kommunerna skall i samarbete göra en omfattande satsning på ett solvärmeprogram.

En fortsatt utbyggnad av kärnreaktorer avvisas med hänvisning till negativa följder för säkerhet, miljö och demokrati. De reaktorer som nu är aktiva måste enligt motionärerna avvecklas planmässigt i den takt som blir försörjningsmässigt möjlig. Ingen svensk upparbetningsanläggning bör byggas, och uran bör inte brytas i Sverige. En rad åtgärder måste planmässigt genomföras för att en någorlunda snabb avveckling av kärnkraften skall bli möjlig. Bl. a. nämns följande åtgärder. Ett snart stopp måste genomföras för installation av direktverkande elvärme. Staten bör systematiskt satsa på stora vindkraftverk. Vidare börén samordnad utbyggnad av kommunala kraftvär -

NU 1977/78:67

meverk eftersträvas. Staten bör styra utbyggnad av mottryckskraft i industrin. Minikraftverk bör byggas i mindre vattendrag. Elskatten bör successivt höjas för företag och andra storförbrukare.

Motionärerna ställer sig kritiska till ökad användning av kol. Förbränning av kol ger mycket stora föroreningar, bl. a. i form av ökad koldioxidhalt i luften, framhåller de. Valet får därför inte stå mellan kärnkraft och kol. Ett socialistiskt Sverige bör basera sin energiförsörjning på inhemska förnyelsebara energikällor, deklarerar motionärerna.

En radikal nyorientering av svensk energipolitik förespråkas av arbetarpartiet kommunisterna i motionen 1977/78:477. Det viktigaste målet är, sägs det där, att utan ytterligare dröjsmål kraftigt minska beroendet av importerad olja. För Sveriges vidkommande finns, hävdar motionärerna, under överskådlig tid endast tre energikällor: kol, vattenkraft och olja. Att ersätta olja med kol skulle emellertid vara en dålig lösning, och vattenkraften är i stort sett utbyggd så långt det går utan att oersättliga naturvärden förstörs. Det enda realistiska alternativet är därför kärnkraften.

Kompletterande uppgifter

Utredning om omställningsbara energianläggningar

Utredningen (I 1977:11) om omställningsbara energianläggningar, m. m. (ordförande: generaldirektör Sigvard Tomner) skall enligt direktiven (Dir 1977:134) "utreda frågan om att utforma främst nytillkommande större eldningsanläggningar för drift med alternativa bränslen till olja samt lägga fram behövliga förslag”. Kommittén skall belysa de tekniska och ekonomiska förutsättningarna för att utföra värmeproducerande och fossilbaserade elproducerande anläggningar för drift med fasta bränslen under normala förhållanden. Den skall gå igenom och belysa kostnaderna för de åtgärder i fråga om rökgasrening, förbränningsteknik och hantering av restprodukter som kan vara aktuella från hälso- och miljösynpunkt. På grundval av utredningsresultatet skall kommittén överväga behovet av lagstiftning eller andra föreskrifter. Frågor om statsbidrag skall inte prövas av kommittén.

Utredning om konsekvenserna av en senare lagd idrifttagning av kärnkraftblocket Ringhals 3

1 skrivelse till regeringen den 17 maj 1977 meddelade vattenfallsverket att block 3 i Ringhals kärnkraftverk (R3) tekniskt sett kunde vara klart så att man under augusti 1977 kunde tillföra reaktorn kärnbränsle och därmed inleda idrifttagningen. Vattenfallsverket begärde att regeringen skulle ta ställning till om idrifttagningen kunde inledas i avvaktan på att ansökan om tillstånd enligt lagen (1977:140) om särskilt tillstånd att tillföra kärnreaktor kärnbränsle, m. m. (den s. k. villkorslagen) kunde lämnas in. I svar den 7 juli 1977

NU 1977/78:67

meddelade regeringen att idrifttagningen inte kunde påbörjas förrän ett sådant tillstånd hade erhållits. Vattenfallsverket inlämnade den 7 december 1977 till regeringen ansökan om tillstånd enligt villkorslagen för idrifttagning av R3.

1 en utredning den 7 februari 1978 har vattenfallsverket redovisat konsekvenserna dels av redan inträffad forskjutning av idrifttagningstidpunkten för R3, dels av ytterligare förskjutningar. Vidare behandlas i utredningen de förändringar av idrifttagningstidpunkterna för Ringhals block 4 (R4), Forsmark block 1 (Fl) och Forsmark block 2 (F2) som blir en följd av att R3 senareläggs. I fråga om ekonomiska konsekvenser belyses ökat investeringsbehov samt ökade rörliga produktionskostnader för kraftsystemet enligt tre olika alternativ, som innebär att idrifttagningen hade kunnat ske vid den sedan sommaren 1977 planerade starttidpunkten, den 1 februari 1978, resp. att den sker med sex resp. tolv månaders senareläggning, allt jämfört med om idrifttagning hade kunnat ske enligt tidigare planer. De rörliga produktionskostnaderna har beräknats utifrån olika antaganden om elkonsumtionsutvecklingen. Nivåerna 120, 130 och 140 TWh år 1985 har studerats. Elkonsumtionen har antagits öka linjärt till dessa nivåer från den nivå som Centrala driftledningens (CDL:s) driftutskott har räknat med i sin prognos för år 1978.

1 en sammanställning - som med hänsyn till den antagna konsumtionsnivån kan betraktas som ett räkneexempel - anges de totala merkostnaderna på följande sätt:

Alternativ

3 Ökat investeringsbehov

1 050

Merkostnader:

Anläggning och bränsle

500 Rörliga produktionskostnader

600 Summa merkostnader

1 100

Interpellation- och frågesvar

Statsrådet Olof Johansson besvarade den 21 oktober 1977 (RD 1977/78:13 s. 99) en fråga (1977/78:68) av Eric Enlund (fp) om statens samarbete med ASEA på kärnkraftsomrädet. Frågan avsåg anledningen till att statsrådet innan riksdagen hade fattat beslut om energipolitikens långsiktiga inriktning hade meddelat att konsortialavtalet mellan staten och ASEA om AB AseaAtoms verksamhet sannolikt skulle sägas upp.

Det ifrågavarande konsortialavtalet gäller under åren 1969-1979, framhölls i svaret. Samarbetets syfte anges i avtalet vara att bedriva konkurrenskraftig

NU 1977/78:67

och lönsam industriell verksamhet på kärnkraftsområdet. Utbyggnadsplanerna på kärnkraftsområdet har emellertid de senaste åren skurits ned kraftigt i de flesta länder. I Sverige innebär villkorslagen (1977:140) nya, skärpta krav för idrifttagning av ytterligare kärnreaktorer. I en medveten långsiktig planering för att ta till vara den stora kompetens och de betydande resurser som finns vid Asea-Atom är det, sade statsrådet, naturligt att avtalsparterna tar upp en diskussion om bolagets framtid. En prövning av konsortialavtalet är, fortsatte han, ett naturligt steg i en process för förändring och långsiktig överlevnad.

Statsrådet Johansson besvarade vidare den 17 april 1978 en interpellation (1977/78:155)av Birgitta Dahl (s)om utredningsarbete angående utnyttjande av kärnkraftsanläggningarna för fjärrvärmeproduktion. Interpellanten hade frågat bl. a. om regeringen skulle se till att den av energikommissionen begärda utredningen i ämnet genomförs i sådan tid att beslut kan fattas senast hösten 1978 och när utredningsarbetet skulle påbörjas.

I svaret lämnades bl. a. följande upplysningar. Vattenfallsverket studerar vilka åtgärder som lämpligen bör vidtas för att hålla möjligheten öppen att senare utföra Forsmarksanläggningen för avtappning av värme till fjärrvärmenäten i Uppsala och Stockholm. Frågan om värmeöverföring från Forsmark diskuteras mellan vattenfallsverket och Stor-Stockholms Energiaktiebolag.

Redan pågående utredningsarbete - rörande Barsebäck, Ringhals och Forsmark - kan f. n. inte överblickas, tillfogade statsrådet. Han meddelade att regeringen avsåg att uppdra åt vattenfallsverket att efter samråd med berörda kommuner och kraftföretag redovisa läget samt återstående planerat utredningsarbete och eventuellt behov av kompletterande studier.

Utskottet

Detta betänkande ägnas i huvudsak åt frågor om anslag till och andra ekonomiska åtaganden för statens vattenfallsverk. I anslutning därtill tar utskottet upp några motionsyrkanden som går ut på mera allmänt hållna uttalanden om energipolitiken, främst i vad avser utnyttjande av kärnkraft. Andra aspekter på energipolitiken - bl. a. frågor om energiforskning och om prospektering efter uran, olja och naturgas - behandlas samtidigt i utskottets betänkanden NU 1977/78:68-70.

Ekonomiska insatser av staten i ett par särskilda anläggningar för energiproduktion föreslås i propositionen 1977/78:125.

Den ena av dessa anläggningar är ett planerat kraftvärmeverk i Botkyrka kommun. Den skall enligt ett villkorligt avtal uppföras och drivas av vattenfallsverket och Södertörns Fjärrvärmeaktiebolag, som är gemensamt för Botkyrka och Huddinge kommuner. Elproduktionen skall disponeras av vattenfallsverket, värmeproduktionen av kommunerna. Regeringen bör

NU 1977/78:67

enligt propositionen 11 bemyndigande att godkänna avtalet i vad det innebär ekonomiska förpliktelser för staten. I en första omgång krävs borgen av staten intill 280 milj. kr. för den upplåning som skall ingå i finansieringen av kraftvärmeverket.

Det är angeläget, sägs det i propositionen, att anläggningar av det slag som det här är fråga om utförs så att de kan eldas även med fasta bränslen. Föredraganden uttalar att det, bl. a. i brist på utredning, f. n. inte kan ställas särskilda krav på alternativa eldningsmöjligheter vid kraftvärmeverket i Botkyrka. Han aviserar emellertid ett uppdrag till vattenfallsverket att närmare belysa förutsättningarna för att anläggningen kan utföras så att en framtida övergång till eldning med fasta bränslen underlättas.

Detta uttalande kritiseras i motionen 1977/78:1882. De båda kommunerna har deklarerat en bestämd vilja att en koleldad anläggning inte skall komma till ståndläger motionärerna och pekar på ogynnsamma miljökonsekvenser av kolförbränning. Miljöriskerna bör beaktas vid det fortsatta utredningsarbetet, betonar de. Ett oavvisligt villkor är också, menar motionärerna, att staten bär de kostnader som följer av ett eventuellt krav på att anläggningen skall kunna eldas med fasta bränslen. Motionen utmynnar i ett yrkande om att riksdagen skall göra ett principuttalande av denna innebörd.

Som nämns i propositionen har nyligen tillkallats en utredning (I 1977:11) om omställningsbara eldningsanläggningar. Dess uppgift är att utreda hur främst nytillkommande större eldningsanläggningar skall kunna utformas för drift med bränslen som utgör alternativ till olja och att lägga fram behövliga förslag. Bl. a. skall de ekonomiska förutsättningarna belysas. Ett uttalande av den innebörd som motionärerna föreslår skulle föregripa det framtida ställningstagandet till utredningens resultat. Utskottet avstyrker därför motionen.

Det andra särskilda projekt som tas upp i propositionen 1977/78:125 är en planerad utbyggnad av Granboforsens kraftverk. Utskottet tillstyrker vad som föreslås därvidlag. Till frågan om totalram för vattenfallsverkets borgensåtaganden återkommer utskottet i det följande.

Två motioner innehåller önskemål om energipolitiken i stort. Kärnkraftsfrågan står i båda fallen i centrum. Motionerna företräder motsatta ståndpunkter i detta avseende. 1 motionen 1977/78:806 begärs att riksdagen skall uttala sig för en sådan inriktning av energipolitiken att inhemska förnyelsebara energikällor kraftigt byggs ut och att kärnkraftsproduktionen helt avvecklas. Regeringen skall anmodas att fastställa ett preciserat program för genomförandet av en energipolitik med denna inriktning. I motionen 1977/ 78:477 betecknas däremot kärnkraften som det enda realistiska alternativet under överskådlig tid när det gäller att minska Sveriges oljeberoende. Motionärerna vill att riksdagen skall uttala sig för att 1975 års beslut om 13 reaktorer fullföljs utan dröjsmål och att alla leden i kärnbränslecykeln utvecklas inom landet genom statliga företag. Härtill ansluter sig ytterligare några yrkanden som utskottet behandlar i andra betänkanden.

NU 1977/78:67

10 Energikommissionen har nyligen lagt fram sitt huvudbetänkande (SOU 1978:17) Energi. Det är meningen att riksdagen under riksmötet 1978/79 skall kunna ta ställning till ett förslag om inriktningen av den framtida energipolitiken. I avvaktan härpå bör riksdagen inte göra sådana ställningstaganden som förordas i de nyss angivna motionsyrkandena. Dessa avstyrks sålunda.

Motionen 1977/78:254 präglas av en avvisande hållning till kärnkraften. Förespråkarna för kärnkraft är, hävdar motionärerna, visserligen i majoritet inom riksdagen men i minoritet inom befolkningen. Mot denna bakgrund vill motionärerna att riksdagen skall begära att regeringen lägger fram förslag om folkomröstning i kärnkrafts/rågan. De begär också ett anslag av 100 000 kr. till Rikskommittén för folkomröstning om kärnkraft.

Möjligheten av en rådgivande folkomröstning i energifrågan, ifall opinionen visar sig vara starkt splittrad, har berörts i regeringsdeklarationen i oktober 1976 (RD 1976/77:7 s. 46). För dagen finns inte anledning att påkalla folkomröstning. Yrkandet härom i motionen 1977/78:254 avstyrks alltså.

Utskottet lämnade vissa uppgifter om rikskommittén för folkomröstning om kärnkraft förra året, när ett likadant yrkande om anslag till kommittén förelåg (NU 1976/77:23 s. 21). Om riksdagen skulle komma att besluta om folkomröstning i kärnkraftsfrågan skulle givetvis de olika meningsriktningarna få medel av staten för sin propagandaverksamhet, framhöll utskottet. I rådande läge fanns däremot inte skäl för ett särskilt anslag till kommittén, sade utskottet, som emellertid erinrade om vissa möjligheter för aktionsgrupper utanför de etablerade organisationerna att få stöd till informationsaktiviteter på energiområdet. Med hänvisning till förra årets ställningstagande avstyrker utskottet motionen 1977/78:254 även i vad avser anslag till den nämnda kommittén.

Framtiden för AB Asea-Atom och Uddcomb Sweden AB berörs i motionen 1977/78:796. Staten äger 50 % av det förra företaget, som konstruerar och uppför kärnkraftsanläggningar, och 75 % av det senare, som tillverkar tunga nukleära komponenter. Det står nu klart att någon bestående efterfrågan på den inhemska reaktorindustrins tjänster inte är att vänta, säger motionärerna. Staten måste då aktivt verka för att produktionen inom de båda företagen får en icke-nukleär inriktning. Motionärerna vill att riksdagen skall göra ett uttalande av denna innebörd och därvid tillägga att staten bör lämna sitt engagemang i Asea-Atom och Uddcomb om meddelägarna inte accepterar förändringen.

Det är en självklar uppgift för de båda företagen och deras ägare att kontinuerligt bedöma vilka handlingsvägar som mot bakgrund av marknadssituationen bör väljas för att företagens resurser skall tas till vara och de anställdas sysselsättning tryggas. Som framgår av redogörelsen i det föregående har diskussioner mellan Asea-Atoms ägare - staten och ASEA - inletts med anledning av att konsortialavtalet mellan parterna upphör att gälla år 1979. Inom Uddcomb, där Statsföretag AB svarar för statens ägarandel, har

NU 1977/78:67

II

redan gjorts betydande insatser för att tinna andra produkter än kärnkraftskomponenter. Utskottet finnér inte något särskilt uttalande av riksdagen beträffande de båda företagen erforderligt och avstyrker därför motionen.

Frågan om idrifttagning av kärnkraftblockel Ringhals 3 tas upp i motionen 1977/78:1641. Vattenfallsverket har, framhåller motionärerna, ansökt om tillstånd att förse detta kärnkraftblock med bränsle, men regeringen har ännu inte tagit ställning. Försenad idrifttagning förorsakar, beräknas det, kostnader av ca 50 milj. kr. per månad. Det rör sig härvid om dels ökade anläggningskostnader, dels ökade kostnader för kraftproduktion när denna måste ske vid oljebaserade kraftverk. Om Ringhals 3 kunde tas i drift utan fordröjning skulle, säger motionärerna, investerings- och driftkostnaderna minska med totalt ca 300 milj. kr. Genom att spara in detta belopp skulle vattenfallsverket enligt motionärerna kunna i motsvarande mån öka sitt överskott för budgetåret 1978/79. Inleveransen av överskottsmedel, som i budgetpropositionen (bil. 1 till bil. 2 s. 132; bil. 2 till bil. 2 s. 3) beräknas till 1 255 milj. kr., skulle alltså kunna ökas till 1 555 milj. kr.

1 propositionen 1977/78:150 med förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1978/79, m. m. (kompletteringspropositionen) beräknas vattenfallsverkets inleverans av överskottsmedel alltjämt till 1 255 milj. kr. för det budgetåret (bil. 3 till bil. 2 s. 47; bil. 4 till bil. 2 s. 2). Vid utskottets behandling av motionen har dennas förespråkare - med hänvisning till det resonemang som förs i motionen 1977/78:1970 med anledning av kompletteringspropositionen - påyrkat att vattenfallsverkets inleverans av överskottsmedel skall tas upp med 950 milj. kr. utöver det i propositionen angivna beloppet, dvs. med 2 205 milj. kr.

Utskottet vill först anmärka att idrifttagningen av Ringhals 3 även villkorslagen 1977:140 förutan skulle ha kommit att inträffa betydligt senare än enligt vattenfallsverkets ursprungliga tidsplan. Både statens kärnkraftinspektion och statens strålskyddsinstitut motsatte sig nämligen idrifttagning enligt denna plan, främst med hänvisning till behovet av kompletterande analys av befarade framtida rostangrepp på vissa ånggeneratorer i reaktorn. Slutligt godkännande enligt atomenergilagen (1956:306) kunde lämnas först den 28 april 1978. Remisstiden för vattenfallsverkets ansökan enligt villkorslagen har gått ut den 8 maj 1978. Regeringen uppges ha för avsikt att ta ställning till ansökan så snart de inkomna remissvaren har kunnat beredas inom regeringskansliet.

Bland förutsättningarna för den ekonomiprognos på vilken vattenfallsverket baserade sina i budgetpropositionen redovisade kalkyler rörande överskott för budgetåret 1978/79 ingick att Ringhals 3 skulle tas i drift under budgetåret. Tidpunkten för start av kommersiell drift beräknades då till den 1 september 1978.1 sin skrivelse till riksrevisionsverket i februari i år med sikte på den reviderade inkomstberäkning som presenteras i kompletteringspropositionen anför vattenfallsverket att det med hänsyn till den osäkerhet som

NU 1977/78:67

råder beträffande bl. a. idrifttagningstidpunkten för Ringhals 3 och den framtida belastningsutvecklingen inte har funnit anledning att frångå sin tidigare beräkning. Inkomstberäkningen i kompletteringspropositionen bygger alltså formellt sett alltjämt på den tidigare förutsättningen beträffande kommersiell drift av Ringhals 3 under budgetåret. Om - såsom nu måste bli fallet - idrifttagningen inte kan komma till stånd vid den avsedda tidpunkten, medför detta kostnader som till viss del kan minska vattenfallsverkets förmåga att leverera in överskott. Denna fråga aktualiseras när regeringen skall ta ställning till det förslag till driftstat förbudgetåret 1978/79 som verket enligt föreskrift i sin instruktion skall framlägga senast den 1 juni. Det kan då visa sig finnas anledning till en viss nedjustering av beloppet för inleverans av överskottsmedel.

Utom av kärnkraftblockens idrifttagning påverkas vattenfallsverkets ekonomiska resultat av bl. a. bränsleprisernas utveckling, kärnkraftblockens drifttillgänglighet, vattentillströmningen och belastningsutvecklingen. Vattenfallsverket framhåller i sina skrivelser till riksrevisionsverket att beräkningarna är osäkra. Av väsentlig betydelse i detta sammanhang är vilken typ av alternativ energiproduktion som ersätter kärnkraftsproduktionen vid försenad idrifttagning av ett kärnkraftblock. Av vad nu sagts följer att vad vattenfallsverket har anfört om beräknade kostnadskonsekvenser av en senarelagd idrifttagning av Ringhals 3 måste betraktas som räkneexempel.

De merkostnader som otvivelaktigt uppstår vid försenad idrifttagning av ett kärnkraftblock kan delvis avlastas på energikonsumenterna och får då inte omedelbara statsfinansiella konsekvenser. Vattenfallsverket har emellertid aviserat att det, för att merkostnaderna till följd av försenad idrifttagning av Ringhals 3 inte skall belasta verkets kunder, avser att begära nedsättning av förräntningskravet motsvarande vissa merkostnader samt avskrivningsanslag för att kompensera ökade anläggningskostnader till följd av förseningen. Det belopp som kan erhållas som kompensation kommer att påverka avskrivningar, överskott och inleveranser.

Idrifttagningen av Ringhals 3 för kommersiellt bruk skall enligt vattenfallsverkets planer föregås av sju månaders provdrift. Inte ens om det i januari 1978, då motionen 1977/78:1641 väcktes, hade kunnat beslutas att provdrift omedelbart skulle få igångsättas, hade en längre period av kommersiell drift under budgetåret 1978/79 kunnat åstadkommas än den som vattenfallsverket redan hade kalkylerat med i sina inkomstberäkningar. Motionärerna hade alltså då inte grund för att yrka på att inleveransen av överskottsmedel skulle räknas upp med 300 milj. kr. Än mindre hårde nu, när en kommersiell drift under motsvarande förutsättningar skulle kunna omfatta högst sex månader av budgetåret 1978/79, grund för ett yrkande av detta slag, särskilt inte för ett yrkande som avser ett mycket högre belopp. Med hänvisning härtill avstyrker utskottet motionen 1977/78:1641.

Med vad här sagts har utskottet inte bestritt att uppskovet med idrifttag -

NU 1977/78:67

ningen av Ringhals 3 för med sig merkostnader för samhället i stort och för staten. Dessa kostnader framstår emellertid som en nödvändig följd av den prioritering av säkerhetsaspekterna som har kommit till uttryck bl. a. genom villkorslagen och som utskottet faster stor vikt vid. De får behandlas i annat sammanhang. Med hänsyn bl. a. till minskad belastning på energisystemet utgår utskottet emellertid från att de kommer att ligga på en avsevärt lägre nivå än den som motionärerna nu räknar med.

I propositionen ägnas stort utrymme åt frågan om fortsatt utbyggnad av kärnkraftblocket Forsmark 3. Vattenfallsverket har räknat med ett medelsbehov av 550 milj. kr. för detta ändamål under budgetåret 1978/79. Härav skulle 150 milj. kr. tillföras i form av delägarlån och 400 milj. kr. genom extern upplåning. Med hänsyn till att anläggningens huvudman. Mellansvensk Kraftgrupp AB, ännu inte tagit ställning till sitt fortsatta engagemang i projektet har vattenfallsverket begärt att medel motsvarande hela den beräknade delägarinsatsen skall ställas till verkets förfogande. Verket har också hemställt att få sin ram för borgensåtaganden utvidgad med 450 milj. kr. med anledning av de lånebehov som förutses för Forsmark 3 under nästa budgetår.

Vattenfallsverkets begäran tillgodoses inte enligt propositionen. Föredragandens utgångspunkt är att det med hänsyn till rådande oklarhet i fråga om behovet av ytterligare kärnkraftsutbyggnad under 1980-talet och prövningen enligt villkorslagen är angeläget att minimera den kapitalbindning som hänför sig till sådan utbyggnad. 1 avvaktan på att en samlad energipolitisk bedömning kan göras hösten 1978 bör inte, uttalas det i propositionen, medel ställas till förfogande för "Forsmark 3-specifik komponenttillverkning" utöver vad som är oundgängligen nödvändigt för att bevara handlingsfriheten. Tidsplanen för Forsmark 3 bör enligt de riktlinjer som dras upp i propositionen anpassas till kravet på att den specifika kapitalbindningen under år 1978 skall bli så liten som möjligt. Med hänvisning till att ett slutgiltigt ställningstagande till om arbetena med Forsmark 3 skall fullföljas eller avbrytas blir aktuellt hösten 1978 behandlas i propositionen endast medelsbehovet för den första hälften av budgetåret 1978/79.

Av tidigare anvisade medel beräknas minst 73 milj. kr. stå till förfogande vid utgången av innevarande budgetår. Enligt regeringens bedömning skall detta belopp vara tillräckligt för att dels täcka vattenfallsverkets andel av sådana kostnader för Forsmark 3 som är ofrånkomliga under hösten 1978, dels täcka eventuella kostnader för ersättningsuppdrag eller annan reglering avseende blockets huvudleverantörer. Kostnader av det senare slaget kan bli en följd av förhandlingar som vattenfallsverket har fatt i uppdrag att föra i syfte att sådan komponenttillverkning avbryts som inte är nödvändig för att bevara handlingsfriheten. I avvaktan på det energipolitiska beslutet bör enligt propositionen inga nya lån avseende Forsmark 3 tas upp på kapitalmarknaden. Vattenfallsverkets begäran om medgivande att teckna borgen för sådana lån avvisas. Föredraganden erinrar på tal om Forsmark 3 om att regeringen

NU 1977/78:67

har beslutat att ta fram objekt inom en ram av 100 milj. kr. för att ge sysselsättningsmöjligheter åt byggnadsarbetare i norra Uppland. Syftet är att motverka de sysselsättningsproblem som följer av nedtrappningen av arbetsstyrkan vid kraftverksbygget i Forsmark.

Fyra motioner berör frågan om Forsmark 3. 1 konsekvens med vänsterpartiet kommunisternas uppfattning att kärnkraftsproduktionen skall avvecklas begär företrädare för partiet i motionen 1977/78:1857 att riksdagen skall uttala att vattenfallsverket inte får använda eventuellt överblivna medel på andra områden till Forsmark 3 eller till reaktor- och reaktortanktillverkningar. De tre andra motionerna har motsatt innebörd. Mot bakgrund av en framställning av bl. a. sysselsättningsläget i norra Uppland föreslås i motionen 1977/78:306 att riksdagen skall uttala som sin mening att Forsmark 3 snarast bör få byggas färdigt. Motionen 1977/78:1642, som liksom den nyssnämnda motionen väcktes under allmänna motionstiden, innehåller ett yrkande att vattenfallsverket skall få ett investeringsanslag av 65 milj. kr. på tilläggsbudget för budgetåret 1977/78. Syftet härmed skulle vara att möjliggöra en fortsatt utbyggnad av Forsmark 3 enligt vattenfallsverkets planer. Detta yrkande saknar numera aktualitet. Mot bakgrund av vad som anförs i propositionen föreslår samma motionärer i motionen 1977/78:1816 att vattenfallsverket inom ramen försitt investeringsanslag förbudgetåret 1978/ 79 skall få 77 milj. kr. för utbyggnad av Forsmark 3. Detta belopp tillsammans med de 73 milj. kr. som enligt vad ovan sagts beräknas stå till förfogande av anslaget för innevarande budgetår skulle ge den summa av 150 milj. kr. som verket har begärt att få till delägarlån avseende Forsmark 3. Utskottet vill anmärka att även en utvidgad ram för vattenfallsverkets borgensåtaganden torde erfordras om verket skall kunna svara för fortsatt utbyggnad av kärnkraftblocket enligt sina egna önskemål.

Utskottet ansluter sig helt till regeringens ställningstagande i fråga om villkoren för det fortsatta arbetet med Forsmark 3. Härav följer att utskottet avstyrker de motionsyrkanden som syftar till ändring av dessa villkor.

Av vad nyss sagts framgår att utskottet liksom regeringen anser att vattenfallsverket inte under den tid som det nu är fråga om bör få öka sina borgensåtaganden beträffande Forsmark 3. Utskottet tillstyrker regeringens förslag i propositionen 1977/78:125 att den beloppsram inom vilken vattenfallsverket får teckna borgen för lån skall fastställas till 4 673 milj. kr.

I fråga om Forsmark 3 begärs i motionen 1977/78:1642 också ett uttalande av riksdagen om att i det fortsatta arbetet bör vidtas sådana åtgärder att det inte blir omöjligt att - för leverans av fjärrvärme från Forsmark - tappa av hetvatten från reaktorn.

Som framgår av ett interpellationssvar som nyligen lämnades i riksdagen pågår utredningsarbete om möjligheten att utforma anläggningen i Forsmark så att hetvatten därifrån kan tappas av till fjärrvärmenäten i Uppsala och Stockholm.

Med hänsyn därtill finner utskottet inte skäl för något uttalande från riksdagens sida med anledning av motionsyrkandet.

NU 1977/78:67

15 Bland de nya distributionsanläggningar som det i propositionen har beräknats medel för är en 800-kV kraftledning med sträckningen Forsmark-Odensala-Granrorp. Koncession har ännu inte meddelats för denna ledning, och vattenfallsverket skall därför enligt propositionen inte få disponera medel för ändamålet utan särskilt medgivande från regeringen.

I motionen 1977/78:1856 påtalas att den nämnda kraftledningen är planerad att dras på sådant sätt att Garnsviken och Hjälstaviken berörs. Garnsviken är en viktig fågellokal och Hjälstaviken en från naturvårdssynpunkt betydelsefull sankmark, dessutom fridlyst som naturminne. Motionären vill att vattenfallsverket skall anmodas att utarbeta förslag till alternativ sträckning för kraftledningen från Forsmark.

För att få dra fram den planerade kraftledningen måste vattenfallsverket ha tillstånd enligt ellagen (1902:71 s. 1). Det torde bli regeringens sak att pröva frågan om sådant tillstånd. Representanter för motstående intressen - bl. a. naturvårdsverket - får yttra sig vid ärendets beredning. Det får förutsättas att tillbörlig hänsyn till naturvårdsintressena tas vid tillståndsprövningen. Något uttalande i saken av riksdagen finner utskottet inte motiverat. Motionen avstyrks sålunda.

Ett generellt utformat yrkande i fråga om kraftledningsbyggandet ställs i motionen 1977/78:1410. Motionärerna vill att riksdagen skall begära en utredning av möjligheterna att kraftigt begränsa byggandet av nya större kraftledningar med hänsyn till en ökad energihushållning och en stark satsning på en decentraliserad energiproduktion med hjälp av skogsavfall, lövvedsöverskott, torv-, sol-och vindkraft. 1 motionen 1977/78:1409 föreslår samma motionärer att riksdagen skall uttala sig för omedelbara begränsningar av byggande av större nya kraftledningar som tar stora skogsarealer i anspråk. Den motionen avser alltså den fysiska riksplaneringen och har hänvisats till civilutskottet.

Möjligheterna att utnyttja alternativa energikällor undersöks f. n. inom ramen för det pågående energiforskningsprogrammet. Det nya energiforskningsprogram som föreslås i propositionen 1977/78:110 och som utskottet behandlar i sitt betänkande NU 1977/78:68 innefattar också avsevärda resurser för forskning om sådana energikällor. Vid det kommande beslutet om energipolitiken på längre sikt torde frågan om energiproduktionens struktur komma att tillmätas stor betydelse. På nuvarande stadium finns det enligt utskottets uppfattning inte underlag för en sådan utredning som begärs i motionen 1977/78:1409. Utskottet avstyrker denna men erinrar då om att civilutskottet som nyss sagts kommer att behandla kraftledningsbyggandet mot bakgrund av den fysiska riksplaneringen.

Statsmakterna tog i höstas ställning till hur Gotlands elförsörjning skall tillgodoses i fortsättningen. Som nu nämns i propositionen gick beslutet bl. a. ut på att ett nytt dieselkraftverk skall uppföras på Gotland. Motionsyrkanden

NU 1977/78:67

om en ny elkabelförbindelse mellan fastlandet och Gotland avvisades. 1 motionen 1977/78:1304 anmäls från miljövårdssynpunkt betänkligheter mot det tilltänkta dieselkraftverket. Motionärerna önskar en skyndsam översyn av frågan om elförsörjningen på Gotland. Vid denna översyn skulle miljöeffekterna av olika alternativa lösningar belysas, och organ som statens naturvårdsverk och Sveriges geologiska undersökning skulle beredas tillfälle att utveckla sina synpunkter. Ett likartat yrkande finns i motionen 1977/ 78:1816. Det är angeläget att dieseldriftens följder för hälsa och miljö och för kulturminnesmärkena noggrant kartläggs och redovisas innan beslut fattas om att den planerade anläggningen skall uppföras, säger motionärerna. De begär att riksdagen skall göra ett uttalande av denna innebörd.

Enligt vad utskottet erfarit har vattenfallsverket föranstaltat om utredningar, bl. a. genom Sveriges meteorologisk-hydrologiska institut (SMHI) och Institutet för vatten- och luftvårdsforskning (IVL), för att klarlägga det planerade kraftverkets miljökonsekvenser. Resultat av utredningsarbetet kommer inom kort att presenteras i Visby. För att anläggningen skall få genomföras erfordras tillstånd av myndighet. Sannolikt blir det koncessionsnämnden för miljöskydd som får pröva frågan. Den tillståndsgivande myndigheten har att beakta att de krav som kan ställas från miljösynpunkt blir vederbörligen prövade.

Med hänvisning till vad här sagts finner utskottet det inte erforderligt med någon framställning till regeringen på grundval av de båda nämnda motionsyrkandena.

I motionen 1977/78:1405 berörs ett initiativ till utbyggnad av vattenkraft i Norrbottens län. De i länet verksamma statliga industriföretagen har tillsammans med vattenfallsverket hos Norrbottendelegationen (1 1976:04) fört fram förslag att dessa företag i egen regi skulle fa bygga ut bl. a. Kalixälven. Avsikten skulle vara att länets basindustrier på detta sätt skulle fl tillgång till en inflationssäker energikälla till förmån för länets industriella utveckling. Motionärerna vill att riksdagen skall begära hos regeringen att en översyn av framtida ev. utbyggnader av vattenkraft i Norrbotten skall företas och att en sådan utbyggnad skall möjliggöras i de statliga företagens regi.

Frågan om ev. ytterligare vattenkraftsutbyggnad hör till dem som innefattas i det planerade energipolitiska beslutet vid riksmötet 1978/79. Med hänvisning därtill avstyrker utskottet motionsyrkandet.

Utskottets hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande kraftvärmeverk i Botkyrka att riksdagen

a) med bifall till propositionen 1977/78:125 bilaga 11 punkten 8 moment 2 bemyndigar regeringen att godkänna konsortialavtal

NU 1977/78:67

mellan statens vattenfallsverk och Södertörns Fjärrvärmeaktiebolag om utbyggnad av ett kraftvärmeverk i Botkyrka kommun i vad staten genom avtalet åtager sig att teckna aktier och i övrigt ikläder sig ekonomiska förpliktelser, b) avslår motionen 1977/78:1882,

2. beträffande Granboforsens kraftverk

att riksdagen med bifall till propositionen 1977/78:125 bilaga 11 punkten 8 moment 1 bemyndigar regeringen att godkänna konsortialavtal mellan statens vattenfallsverk och Östersunds Elektriska AB om bl. a. utbyggnad av Granboforsens kraftverk i vad staten genom avtalet åtager sig att teckna aktier och i övrigt ikläder sig ekonomiska förpliktelser,

3. beträffande principuttalande om energipolitiken

att riksdagen avslår motionen 1977/78:477 yrkandena 1 och 2 och motionen 1977/78:806,

4. beträffande folkomröstning om kärnkraft, m. m. att riksdagen avslår motionen 1977/78:254,

5. beträffande AB Asea-Atom och Uddcomb Sweden AB att riksdagen avslår motionen 1977/78:796,

6. beträffande kärnkraftblocket Ringhals 3

att riksdagen avslår motionen 1977/78:1641,

7. beträffande kärnkraftblocket Forsmark 3 samt anslag till Kraftstationer m. m.

att riksdagen

a) avslår motionen 1977/78:1642 yrkandet 1,

b) med bifall till propositionen 1977/78:116 och med avslag på motionen 1977/78:306 och motionen 1977/78:1816 yrkandet 1 till Kraftstationer m. m. för budgetåret 1978/79 under statens affärsverksfonder: statens vattenfallsverk anvisar ett investeringsanslag av 2 310 000 000 kr.,

c) avslår motionen 1977/78:1857,

8. beträffande borgensåtaganden av statens vattenfallsverk

att riksdagen med bifall till propositionen 1977/78:125 bilaga 11 punkten 8 moment 3 bemyndigar regeringen att medge statens vattenfallsverk att teckna borgen för lån intill sammanlagt 4 673 000 000 kr., varav högst 140 000 000 kr. för lån till eldistributionsföretag,

9. beträffande utnyttjande av hetvatten från kärnkraftblocket Forsmark 3

att riksdagen avslår motionen 1977/78:1642 yrkandet 2,

10. beträffande alternativ sträckning av kraftledning från Forsmark att riksdagen avslår motionen 1977/78:1856,

11. beträffande begränsning av byggandet av större kraftledningar att riksdagen avslår motionen 1977/78:1410,

NU 1977/78:67

12. beträffande Gotlands elförsörjning

att riksdagen avslår motionen 1977/78:1304 och motionen 1977/78:1816 yrkandet 2,

13. beträffande utbyggnad av vattenkraft i Norrbottens län att riksdagen avslår motionen 1977/78:1405 yrkandet 2.

Stockholm den 17 maj 1978

På näringsutskottets vägnar INGVAR SVANBERG

Närvarande: Ingvar Svanberg (s), Bengt Sjönell (c), Erik Hovhammar (m). Hugo Bengtsson (s), Fritz Börjesson (c), Sven Andersson i Örebro (fp) (mom. 1-5), Nils Erik Wååg (s), Birgitta Hambraeus (c), Ingvar Carlsson (s), Anders Wijkman (m), Lilly Hansson (s), Karl-Anders Petersson (c), Ivar Högström (s), Rune Ångström (fp) (mom. 6-13), Rune Johansson i Ljungby (s) och Olle Wästberg i Stockholm (fp).

Reservationer

av Ingvar Svanberg, Hugo Bengtsson, Nils Erik Wååg, Ingvar Carlsson, Lilly Hansson, Ivar Högström och Rune Johansson i Ljungby (alla s)

1. beträffande kärnkraftblocket Ringhals 3 (mom. 6)

Reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 11 med ”Utskottet vill” och slutar på s. 13 med ”räknar med” bort ha följande lydelse: Regeringens energipolitik har orsakat allvarliga förseningar och fördyringar för hela den fortsatta utbyggnaden av kärnkraftverken. Idrifttagningen av Ringhals 3 är nu på grund härav kraftigt försenad.

Några exakta besked om när ett beslut från regeringens sida kan tas om Ringhals 3 föreligger ännu inte och därmed orsakas ytterligare kostnader. Den socialdemokratiska uppläggningen av energipolitiken skulle för vattenfallsverketsdel ha lett till ett betydligt bättre resultat ekonomiskt sett. I början av år 1978 beräknades beloppet till 300 milj. kr., men det beräknas nu ha stigit till 950 milj. kr.

Någon saklig grund för att försena idrifttagningen av Ringhals 3 föreligger inte. Risk för korrosion i ånggeneratorerna har från vissa håll anförts som ett skäl att inte ta reaktorn i drift. Detta har dock avfärdats av så gott som samtliga experter.

I förhållande till regeringens förslag bör inleveransen från vattenfallsverket uppräknas med 950 milj.kr.

NU 1977/78:67

dels att utskottet under 6 bort hemställa

6. att riksdagen med anledning av motionen 1977/78:1641 under inkomsttiteln Statens affärsverksfonder: Statens vattenfallsverk för budgetåret 1978/79 beräknar i förhållande till regeringens förslag med 950 000 000 kr. förhöjda inkomster av 2 205 000 000 kr.,

2. beträffande kärnkraftblocket Forsmark 3 samt anslag till Kraftstationer m. m. (mom. 7)

Reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 14 som börjar med ”Utskottet ansluter” och slutar med ”dessa villkor” bort ha följande lydelse: Regeringens förslag beträffande Forsmark 3 är oacceptabelt. Projektet är redan starkt försenat. Detta medför stora extrakostnader både på kort och på längre sikt. Omfattande friställning av personal blir ofrånkomlig. Utöver fortsatt försening skulle nu tillkomma att all planering för tiden bortom årsskiftet 1978-1979 omöjliggörs. Både samhället och de anställda drabbas hårt av detta. Utskottet finner det nödvändigt att riksdagen förhindrar en sådan utveckling genom att ställa tillräckliga medel till förfogande för att utbyggnaden av Forsmark 3 skall kunna fortsätta utan dröjsmål. Utöver de 73 milj. kr. av reserverade medel som enligt propositionen kommer att stå till förfogande bör vattenfallsverket genom sitt investeringsanslag för budgetåret 1978/79 få ytterligare 77 milj. kr. för ändamålet. På så sätt tillgodoses verkets begäran att få möjlighet att under det budgetåret tillhandahålla 150 milj. kr. till projektet Forsmark 3 i form av delägarlån.

dels att utskottet under 7 bort hemställa

7. att riksdagen

a) (= utskottet),

b) med anledning av propositionen 1977/78:116 och med bifall till motionen 1977/78:306 och motionen 1977/78:1816 yrkandet 1 till Kraftstationer m. m. för budgetåret 1978/79 under statens affarsverksfonder: statens vattenfallsverk anvisar ett investeringsanslag av 2 387 000 000 kr.,

c) (= utskottet),

3. beträffande borgensåtaganden av statens vattenfallsverk (mom. 8) Reservanterna anser

dets att den del av utskottets yttrande på s. 14 som börjar med ”Av vad” och slutar med ”milj. kr.” bort ha följande lydelse:

Under förutsättning att riksdagen bifaller förslaget att ytterligare investeringsmedel skall anvisas för projektet Forsmark 3 bör vattenfallsverket också få tillfälle att genom nya borgensåtaganden möjliggöra den externa upplåning

NU 1977/78:67

som erfordras. Den beloppsram inom vilken verket får teckna borgen för lån bör i detta syfte enligt verkets begäran vidgas med 450 milj. kr. Utskottet föreslår alltså att riksdagen med ändring av regeringens förslag i propositionen 1977/78:125 fastställer beloppsramen till 5 123 milj. kr.

dets att utskottet under 8 bort hemställa

8. att riksdagen med anledning av propositionen 1977/78:125 bilaga 11 punkten 8 moment 3 bemyndigar regeringen att medge statens vattenfallsverk att teckna borgen för lån intill sammanlagt 5 123 000 000 kr., varav högst 140 000 000 kr. för lån till eldistributionsföretag,

4. beträffande utnyttjande av hetvatten frän kärnkraftblocket Forsmark 3 (mom. 9)

Reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 14 som börjar med "Med hänsyn” och slutar med ”av motionsyrkandet” bort ha följande lydelse:

Det är enligt utskottets mening angeläget att riksdagen understryker betydelsen av att denna möjlighet tas till vara. Energikommissionen har betonat att beslutsunderlaget i fråga om fjärrvärmeproduktion i bl. a. Forsmark måste föreligga i sådan tid att beslut kan fattas hösten 1978. Riksdagen har all anledning att instämma i detta.

dels att utskottet under 9 bort hemställa

9. att riksdagen med anledning av motionen 1977/78:1642 yrkandet 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

5. beträffande Gotlands elförsörjning (mom. 12)

Reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 16 som börjar med ”Med hänvisning” och slutar med ”nämnda motionsyrkandena” bort ha följande lydelse.

Utskottet vill understryka betydelsen av att dieseldriftens följder för hälsa, miljö och kulturminnesmärken klarläggs innan riksdagsbeslutet om Gotlands energiförsörjning verkställs. De undersökningar som vattenfallsverket nu föranstaltar om måste kompletteras på sådant sätt att miljökonsekvenserna av alternativa lösningar blir effektivt belysta. Det är angeläget att regeringen tar initiativ i detta syfte.

dels att utskottet under 12 bort hemställa

12. att riksdagen med bifall till motionen 1977/78:1304 och motionen 1977/78:1816 yrkandet 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

GOTAB 58209 Slockholm 1978