Med anledning av propositionen 1977/78:110 om energiforskning m. m. jämte motioner

NU 1977/78:68

Näringsutskottets betänkande 1977/78:68

med anledning av propositionen 1977/78:110 om energiforskning m. m. jämte motioner

Ärendet

1 detta betänkande behandlas

dels propositionen 1977/78:110 (industridepartementet), vari framläggs förslag om dels utökat statligt stöd till forskning och utveckling inom energiområdet, dels riktlinjer och anslag för verksamheten vid AB Atomenergi,

dels fem motioner som har väckts med anledning av propositionen,

dels fem motioner som har väckts under allmänna motionstiden,

dels en motion som har väckts med anledning av propositionen 1977/ 78:111 om statens stöd till teknisk forskning och industriellt utvecklingsarbete m. m.

Propositionen och motionerna redovisas nedan.

Upplysningar i ärendet har inför utskottet lämnats dels av företrädare för industridepartementet, dels av företrädare för AB Atomenergi.

Propositionen 1977/78:110

Huvudsakligt innehåll

1 propositionen läggs fram förslag om utökat statligt stöd till forskning och utveckling m. m. inom energiområdet. De största insatserna föreslås i fråga om förnyelsebara energikällor, särskilt vindenergi och energi ur biomassa, samt beträffande energianvändning inom bebyggelse och i industriella processer.

Huvuddelen av insatserna föreslås ske inom ett nytt sammanhållet, treårigt Huvudprogram Energiforskning. I propositionen läggs fram förslag om riktlinjer och medelsberäkningar för programmet under budgetåren 1978/79-1980/81.

Vidare framläggs förslag om riktlinjer och anslag för verksamheten vid AB Atomenergi. Bolaget föreslås få betydande uppgifter i vad gäller utvecklingen av främst inhemska bränslen.

För treårsperioden 1978/79-1980/81 beräknas i propositionen statliga insatser om sammanlagt 1 000 milj. kr. Härav utgör 842 milj. kr. en treårig ram för Huvudprogram Energiforskning och vissa därmed sammanhängande

1 Riksdagen 1977/78. 17 sami. Nr 68

NU 1977/78:68

insatser. Som bidrag till verksamheten vid AB Atomenergi beräknas en motsvarande treårsram om 140 milj. kr.

Förslag

I propositionen föreslås i första hand - under punkten 5 (s. 167) - att riksdagen godkänner

1. de riktlinjer för inriktningen av forskning och utveckling inom energiområdet som föredragande statsrådet har förordat,

2. de riktlinjer för ändrad inriktning av verksamheten vid Aktiebolaget Atomenergi som föredragande statsrådet har förordat.

Vidare framläggs - under punkten 6 - förslag om vissa anslag för budgetåret 1978/79. Under angivna punkter föreslås:

F 13. Energiforskning (s. 167 f.) att riksdagen

1. bemyndigar regeringen att under budgetåret 1978/79, i enlighet med vad föredragande statsrådet har anfört, ikläda staten ekonomisk förpliktelse i samband med stöd till forskning och utveckling inom energiområdet som, inberäknat löpande beslut, innebär åtaganden om högst 200 000 000 kr. för vart och ett av budgetåren 1979/80-1981/82,

2. till Energiforskning för budgetåret 1978/79 anvisar ett reservationsanslag av 238 500 000 kr.

F 14. Bidrag till verksamheten vid Aktiebolaget Atomenergi (s. 168 f.)

att riksdagen till Bidrag till verksamheten vid Aktiebolaget Atomenergi för budgetåret 1978/79 anvisar ett reservationsanslag av 46 000 000 kr.

F 15. Energiteknisk forskning och utveckling vid Aktiebolaget Atomenergi (s. 169)

att riksdagen till Energiteknisk forskning och utveckling vid Aktiebolaget Atomenergi för budgetåret 1978/79 anvisar ett reservationsanslag av 12 000 000 kr.

Motionerna

De motioner som har väckts med anledning av propositionen är

följande:

1977/78:1808 av Bernt Ekinge (fp), vari hemställs att riksdagen ger regeringen till känna vad som i motionen anförts angående den fortsatta verksamheten vid AB Atomenergis anläggning vid Studsvik,

NU 1977/78:68

1977/78:1809 av Rolf Hagel (apk)och Alf Lövenborg (apk), vari hemställs att riksdagen

1. avslår hemställan att godkänna de riktlinjer för inriktningen av forskning och utveckling inom energiområdet och den ändrade inriktning av verksamheten vid AB Atomenergi som förordas i propositionen,

2. beviljar 30 milj. kr. förbudgetåren 1978/79-1980/81 för att bygga upp en experimentell handelsträdgårdsorganisation i Tornedalen för utnyttjande av solvärme, i överensstämmelse med Gunnar Hietalas pionjäranläggning, plus konservindustri, en effektiv försäljnings- och transportorganisation etc.,

3. för upp anslaget Bidrag till verksamheten vid AB Atomenergi med begärda 48,7 milj. kr. men utan vidhängande ”mer preciserade planeringsförutsättningar”,

4. beviljar ett rambelopp om 10 milj. kr. för fortsatt utvecklingsarbete av värmereaktorer,

5. förbudgetåret 1978/79 beviljar 5 milj. kr. för insatser i fråga om anrikning av uran samt metodutveckling och internationellt samarbete beträffande behandling och slutförvaring av högaktivt avfall samt

6. uttalar sig för ett svenskt forsknings- och utvecklingsprogram för att med hög prioritet få fram en vätgasdriven bil och vätgas i lättransportabel och säker form.

1977/78:1810 av Olof Palme m. fl. (s), vari hemställs att riksdagen

1. som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts beträffande överföringen av 30 milj. kr. från Reserv för oförutsedda behov till delprogrammet Avancerad energiteknik,

2. som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts beträffande behovet av övergripande planering för energihushållning i bebyggelsen,

3. som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts beträffande organisationen av forskning kring inhemska bränslen och utnyttjandet av AB Atomenergi i energiforskningsprogrammet,

4. som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts beträffande nyttiggörande i näringslivet av utvecklingsarbetet på energiområdet,

1977/78:1811 av Olle Svensson m. fl. (s), vari hemställs att riksdagen ger regeringen till känna vad i motionen framhållits om beredningen av förslaget om den framtida verksamheten vid R 2 i Studsvik,

1977/78:1812 av Lars Werner m. fl. (vpk), vari hemställs att riksdagen

1. med ändring av propositionen 1977/78:110

a) till delprogrammet Åtgärder i transportsystemet för perioden 1978/ 79-1980/81 beviljar ett anslag av 14 milj. kr.,

b) till delprogrammet Solvärmesystem och energilagring m. m. för perioden 1978/79-1980/81 beviljar ett anslag av 70 milj. kr..

1* Riksdagen 1977/78. 17 sami. Nr 68

NU 1977/78:68

c) till delprogrammet Lättvattenreaktorer för perioden 1978/79-1980/81 beviljar ett anslag av 30 milj. kr.,

d) till delprogrammet Vindenergi för perioden 1978/79-1980/81 beviljar ett anslag av 145 milj. kr.,

e) till programmet Allmänna energisystemstudier m. m. för perioden 1978/79-1980/81 beviljar ett anslag av 31 milj. kr.,

0 till delprogrammet Fusionsenergi för perioden 1978/79-1980/81 beviljar ett anslag av 20 milj. kr.,

2. som sin mening uttalar

a) att forskning för geotermisk energi inom delprogrammet Hetvattenteknik och för solenergi/energilagring inom delprogrammet Avancerad energiteknik skall prioriteras samt att någon briderforskning ej skall få förekomma,

b) att Sverige bör utträda ur Euratom den 1 juli 1979.

Den motion som har väckts med anledning av propositionen 1977/78:111 om statens stöd till teknisk forskning och industriellt utvecklingsarbete m. m. är

1977/78:1853 av Rune Ångström (fp) och Börje Hörnlund (c), vari hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts beträffande statligt stöd till en försöksanläggning med en torveldad panncentral och en därtill anpassad produktionsanläggning för frästorv inom Skellefteå kommun.

De motioner från allmänna motionstiden som behandlas här är följande:

1977/78:343 av Bernt Ekinge (fp), vari hemställs att riksdagen

1. hos regeringen begär utredning om inrättande av en central energimyndighet,

2. uttalar att, om en sådan myndighet inrättas, den bör lokaliseras till Nyköpings kommun,

1977/78:477 av Rolf Hagel (apk) och Alf Lövenborg (apk), såvitt gäller hemställan (4) att riksdagen uttalar sig för att forskningen beträffande fusionsenergin (vätekraften) ges det ekonomiska stöd som krävs,

1977/78:636 av Nils Hörberg (fp), vari hemställs

att riksdagen i enlighet med vad som anförts i motionen 1977/78:631 - såsom ett led i Sveriges strävan att medverka till en ny ekonomisk världsordning - hos regeringen begär förslag syftande till snabbare begränsning av oljeförbrukningen för produktion av värme och el genom stor satsning på torv de närmaste två å tre årtiondena i avvaktan på att självförnyande energikällor kan svara för övervägande delen av vår energiförsörjning, omfattande bl. a.

1. snabbinventering av våra torvmossar,

2. statsstöd till utveckling av torvbearbetningsmaskiner eller till licenstill -

NU 1977/78:68

verkning av t. ex. ryska och finska sådana,

3. utveckling av speciell industristruktur för torvens brytning, pressning, transport, eldning, kemisk omvandling m. m. och

4. högre statsstöd för övergång till torvbaserad värme- och elframställning,

1977/78:1285 av Fritz Börjesson (c), vari hemställs att riksdagen ger regeringen till känna att ett vindenergiaggregat under provomgången vid kommande disposition av medel och verksamhet bör anbringas på Öland,

1977/78:1637 av Bertil Jonasson (c), vari hemställs att riksdagen hos regeringen begär

1. att insatserna för information och demonstration om möjligheterna att gå över till inhemskt bränsle i hushåll, industrier och kraftvärmeverk intensifieras,

2. att initiativ snarast tas till uppbyggnad av distributions- och mottagningsapparat för flis och andra vedbränseln.

Motionen 1977/78:477 behandlas i övrigt i utskottets betänkanden NU 1977/78:67, 1977/78:69 och 1977/78:70.

Uppgifter i anslutning till vissa motioner

Tidigare behandling av motion om forskning rörande vindkraft

Näringsutskottet behandlade våren 1977 ett motionsyrkande som syftade till att ett vindkraftsaggregat skulle uppföras på Öland. Utskottet hänvisade (NU 1976/77:24) till att förutsättningarna föratt anlägga vindkraftverk i olika geografiska regioner utreds inom ramen för delprogrammet Vindenergi. Utskottet utgick från att undersökningarna även skulle komma att innefatta möjligheten att förlägga ett vindkraftverk till Öland. Utskottet avstyrkte motionen, som avslogs av riksdagen.

Svar på fråga om inrättande av energistyrelse

Statsrådet Olof Johansson besvarade den 9 mars 1978 (RD 1977/78:92 s. 3) en fråga (1977/78:317) av Lennart Pettersson om planerna på en statens energistyrelse. Frågan gällde dels om regeringen avsåg att ge den planerade utredningen om organisationen på energiområdet sedvanlig parlamentarisk sammansättning, dels om regeringen avsåg att ge utredningen sådana direktiv att såväl tidsmässiga som andra garantier skulle ges för en allsidig prövning av lämpliga organisationsformer på energiområdet.

Statsrådet anförde att direktiv till en kommitté med uppdrag att se över myndighetsorganisationen på energiområdet förbereds inom industridepartementet. Det väsentliga är då, sade statsrådet, att kommittén för en

NU 1977/78:68

förankring genom representation för berörda fackliga organisationer. Detta utgör inget hinder för att utredningsarbetet skall kunna bedrivas skyndsamt.

I svaret angavs vidare att kommitténs huvuduppgift avses bli att pröva om de uppgifter på energiområdet som nu ankommer på bl. a. statens industriverk, energisparkommittén, delegationen för energiforskning och statens vattenfallsverk i egenskap av myndighet bör föras samman inom ramen för en energimyndighet. Därvid skall även möjligheterna till en decentralisering av uppgifterna övervägas.

Utskottet

Allmänna riktlinjer

En väsentlig del av det energipolitiska program som riksdagen godkände år 1975 var en omfattande satsning på forskning och utveckling. Ett energiforskningsprogram, med en löptid av tre år och en ekonomisk ram av 360 milj. kr., fastställdes. Det långsiktiga syftet angavs vara att energiförsörjningssystemet skulle förändras mot återhållen energikonsumtion och tryggare energiförsörjning. På kort sikt bedömdes forskning och utveckling vara viktiga medel för att öka effektiviteten i det befintliga systemet. Den nu föreliggande propositionen innehåller förslag till ett nytt treårigt program för forskning och utveckling inom energiområdet. Det framhävs att huvudmålet för programmet bör vara att bidra till den kunskap som behövs för att förutse och möta de energiproblem som förändringarna i omvärlden kommer att ställa det svenska samhället inför. I anslutning till regeringsförklaringen den 8 oktober 1976 understryker föredraganden att kunskapen om inhemska och förnyelsebara energikällor är särskilt viktig. Energiforskningen bör underbygga samhällets planering och därigenom bidra till handlingsfrihet på lång sikt. Härför krävs dock att forskningsinsatserna har tillräcklig bredd. Följande mål för forskningsprogrammet anges också. Det skall ge underlag för bedömning av förutsättningarna för introduktion av ny teknik eller nya systemlösningar. Det skall stödja utvecklingen av sådan teknik som kan bidra till att förändra energiförsörjningssystemet i enlighet med de energipolitiska målen. I begränsad utsträckning skall det bidra till spridning av ny teknik och nya systemlösningar för förbättrad energiförsörjning. Slutligen framhålls att forskningen i den utsträckning det är förenligt med övriga mål bör medverka till att den svenska industrins internationella konkurrenskraft stärks.

De angivna målen innebär att energiforskningsprogrammet kommer att ha många skilda avnämare - statliga myndigheter, kommuner, företag av olika slag. Enligt propositionen bör insatserna inom energiforskningsprogrammet inriktas på att samarbete med avnämarna etableras så tidigt som möjligt. Verksamheten bör inte drivas längre än till dess att avnämarna själva kan ta över ansvaret för den fortsatta utvecklingen. Ett nära samarbete med

NU 1977/78:68

industrin är, påpekas det, särskilt viktigt. Utgångspunkten för bedömning av i vilken utsträckning och i vilka former Sverige bör delta i internationellt energiforskningssamarbete bör, uttalas det, vara strävan att uppnå en effektiv internationell arbetsfördelning inom ramen för det svenska energiforskningsprogrammets mål.

Propositionens förslag går ut på att ett nytt sammanhållet treårigt Huvudprogram Energiforskning, innefattande även statens särskilda stöd till grundläggande forskning för energiområdet, skall genomföras under budgetåren 1978/79-1980/81. De mål för forskningsverksamheten som ställs upp bygger i allt väsentligt på förslag som delegationen för energiforskning (DFE) har lagt fram i betänkandet (SOU 1977:56) Energi - program för forskning, utveckling, demonstration.

Vidare anges i propositionen vissa riktlinjer för verksamheten vid AB Atomenergi. Denna verksamhet föreslås få en delvis ny inriktning mot bränsle- och värmeteknik. Detta sammanhänger med den bedömning som görs att statens engagemang vad gäller bl. a. kärntekniska servicefunktioner på sikt kommer att minskas.

Den allmänna inriktningen av energiforskningsprogrammet godtas i stort sett i de motioner som har väckts med anledning av propositionen. Ett undantag är dock motionen 1977/78:1809. Där kritiseras att forskningsprogrammet inriktas mot alternativa energikällor som torv, biomassa och solvärmesystem medan forskningen rörande kärnkraftens utnyttjande dras ned. Motionärerna betecknar detta som en avveckling av modern vetenskap och teknologi. De hemställer att riksdagen icke skall godkänna de allmänna riktlinjer för inriktningen av forskning och utveckling inom energiområdet som föreslås i propositionen. Dock uttalar de att avslagsyrkandet inte omfattar alla delprogram inom huvudprogrammet energiforskning. De kommer också med konkreta förslag som anknyter till olika delprogram.

Utskottet kan ansluta sig till de allmänna mål för energiforskningsprogrammet som ställs upp i propositionen. Programmet skall bidra till att trygga energiförsörjningen och bevara handlingsfriheten för framtiden. Med hänsyn bl. a. till det svenska samhällets beroende av importerade bränslen är det viktigt att forskningen inriktas på att inhemska och förnyelsebara energikällor skall kunna användas. Liksom det forskningsprogram som ingick i 1975 års energipolitiska beslut tar även detta program sikte på att få fram metoder för att minska energianvändningen i samhället. Utskottet erinrar om att energikommissionen nyligen har lagt fram sitt huvudbetänkande (SOU 1978:17) Energi, som är avsett att ligga till grund för ett långsiktigt energipolitiskt beslut av'riksdagen under riksmötet 1978/79.

Mot bakgrund av vad här sagts avstyrker utskottet motionsyrkandet.

Programstruktur m. m.

Regeringens förslag beträffande indelning av energiforskningsprogrammet och ekonomisk ram för detta bygger på vad DFE har förordat. Huvudpro 1**

Riksdagen 1977/78. 17 samt. Nr 68

NU 1977/78:68

grammet Energiforskning bör enligt propositionen indelas i sex program, av vilka några uppdelas på delprogram. Totalt för treårsperioden beräknas en medelsram om 842 milj. kr. Härav avser 242 milj. kr. budgetåret 1978/79. För programmen och delprogrammen anges medelsbehovet dels för det kommande budgetåret, dels för hela treårsperioden. Regeringen anser att det härutöver bör finnas medel reserverade för ett antal kostnadskrävande insatser under den kommande treårsperioden. Bl. a. kan vissa större försöksanläggningar komma att uppföras. Forén sådan t. v. ofördelad reserv inom huvudprogrammet skall därför totalt 96 milj. kr. avsättas. Föredraganden understryker att de angivna beloppen får ses som preliminära beräkningar och att justeringar och omfördelningar kan komma att aktualiseras mot bakgrund av de erfarenheter som successivt erhålls under programperioden. De programansvariga organen föreslås få rätt att i viss utsträckning göra fleråriga åtaganden. Det förutsätts få ankomma på regeringen att besluta om den närmare fördelningen av medel mellan olika program och delar därav liksom om den närmare programindelningen. I propositionen redovisas inriktningen av forsknings- och utvecklingsarbetet inom de olika programmen och delprogrammen. Utskottet går i det följande in på olika inslag i forskningsprogrammet endast i samband med motionsyrkanden. I övrigt hänvisar utskottet med instämmande till vad som uttalas i propositionen.

Energianvändning i industriella processer m. m.

I propositionen anges att detta program bör omfatta forskning och utveckling som avser dels den direkta energianvändningen vid produktion inom industrin och de areella näringarna, dels den direkta och indirekta energibesparing som kan erhållas genom återvinning och genom utnyttjande av energiinnehållet i avfall. Programmet omfattar sex delprogram, nämligen Allmänna studier, Trämassa och papper, Järn och stål, Övriga processer inom industrin, Jordbruk och trädgårdsnäring samt Samhällets varuflöden. Medelsbehovet beräknas för treårsperioden till 86 milj. kr. och för budgetåret 1978/79 till 22 milj. kr.

I motionen 1977/78:1809 begärs en vidgning av treårsramen med 30 milj. kr. Motionärerna önskar att ett stöd av denna omfattning skall lämnas för att bygga upp en experimentell handelsträdgårdsorganisation i Tornedalen för utnyttjande av solvärme. De hänvisar till positiva erfarenheter som har gjorts vid en handelsträdgård i Tornedalen där växthusen uppvärms med solvärme. En effektiv försäljningsorganisation och en konservindustri skulle byggas upp i anslutning till handelsträdgårdsorganisationen.

1 propositionen framhålls att DFE har föreslagit att stödet inom delprogrammet Jordbruk och trädgårdsnäring framför allt skall inriktas på teknik som kan leda till minskning av energianvändningen för uppvärmning av växthus. Utskottet vill vidare erinra om att stöd till prototyper och

NU 1977/78:68

demonstrationsanläggningar lämnas av statens industriverk enligt förordningen (1975:44) om statsbidrag till energibesparande åtgärder inom näringslivet m. m. (omtryckt 1977:388). Utskottet avstyrker motionsyrkandet.

Medelsramen för och inriktningen av programmet Energianvändning i industriella processer m. m. godtas av utskottet.

Energianvändning för transporter och samfärdsel

Detta program är indelat i två delprogram: Åtgärder i transportsystemet och Energianvändning i drivsystem. Totalt beräknas för treårsperioden en ekonomisk ram om 32 milj. kr., varav 9,5 milj. kr. är avsedda för budgetåret 1978/79. Totalbeloppet föreslås fördelat med 8 milj. kr. resp. 2,5 milj. kr. på det förra delprogrammet och 24 milj. kr. resp. 7 milj. kr. på det senare delprogrammet. I motionen 1977/78:1812 föreslås att medelsramen för delprogrammet Åtgärder i transportsystemet vidgas med 6 milj. kr. till totalt 14 milj. kr. för perioden 1978/79-1980/81. Motionärernas förslag anknyter till DFE:s beräkning av medelsbehovet för ifrågavarande delprogram. De anför att nedskärningen av det belopp som DFE har förordat är allvarlig, eftersom systemändringar krävs för att mera omfattande besparingar av energi och människoliv skall bli möjliga.

Utskottet finner inte skäl att föreslå att medelsramen för forskning rörande åtgärder i transportsystemet skall ändras.

Utskottet tar i detta sammanhang också upp ett yrkande i motionen 1977/ 78:1809 att riksdagen skall uttala sig för ett forsknings- och utvecklingsprogram för att med hög prioritet få fram en vätgasdriven bil och vätgas i lättransportabel och säker form. Motionärerna anser att vätgas är det mest miljövänliga motorbränsle som kan tänkas och att det kan bli framtidens motorbränsle.

Till delprogrammet Energianvändning i drivsystem hänförs bl. a. insatser för att klarlägga förutsättningarna för att anpassa dagens motortyper till alternativa drivmedel, t. ex. metanol, etanol, syntetisk bensin och på längre sikt väte. Föredraganden anger som ett första mål för insatserna inom delprogrammet att klarlägga förutsättningarna för anpassning av dagens bensin- och dieselmotorer till alternativa drivmedel. Ett andra mål skall vara bl. a. att få säkrare underlag för en bedömning i övrigt av drivsystemens framtida utveckling. I propositionen redovisas även att vissa långsiktigt motiverade insatser rörande väte som drivmedel avses ingå i delprogrammet. Mot denna bakgrund finner utskottet inte att ett särskilt uttalande från riksdagens sida enligt det senast nämnda motionsyrkandet är motiverat.

Energianvändning för bebyggelse

Insatserna inom detta program avser dels den direkta energianvändningen för bebyggelse av olika slag, dels energianvändningen för byggnads- och

NU 1977/78:68

anläggningsverksamhet. Programmet är indelat i följande fem delprogram: Effektivare energianvändning, Värmepumpar, Solvärmesystem och energilagring m. m., Planering, styrfaktorer, statistik, Brukarkrav samt Planering och uppföljning av forskningsinriktat experimentbyggande. För programmet beräknas 155 milj. kr. för hela perioden och 46 milj. kr. förbudgetåret 1978/ 79. I motionen 1977/78:1812 begärs en utvidgning av anslagsramen med 35 milj. kr. Det tillskott som motionärerna önskar avser i sin helhet delprogrammet Solvärmesystem och energilagring, till vilket för treårsperioden skulle anslås 70 milj. kr. i stället för de 35 milj. kr. som föreslås i propositionen. Motionärerna erinrar om att DFE har föreslagit 60 milj. kr. för detta delprogram. De motiverar sitt förslag med att ytterligare försök med stora solvärmecentraler bör genomföras.

Ett av målen för insatserna inom programmet börenligt propositionen vara att genom forskning och utveckling göra det möjligt att i ökad utsträckning använda förnyelsebara energikällor. Av den närmare redovisning för delprogrammet som lämnas i propositionen framgår att förutsättningarna för att solvärmesystem skall komma i allmänt bruk skall studeras. Föredraganden uttalar att det är särskilt angeläget att solvärmeanläggningar för större grupper av byggnader studeras och att i anslutning härtill möjligheter till kombination av solvärmeutnyttjande med större distributionssystem för varm- eller hetvatten belyses. Utskottet anser sig inte böra föreslå någon ändring i den medelsram som föreslås i propositionen för ifrågavarande program. Det nämnda yrkandet i motionen 1977/78:1812 avstyrks alltså.

I detta sammanhang tar utskottet också upp ett yrkande i motionen 1977/ 78:1810 att riksdagen som sin mening skall ge regeringen till känna vad som i motionen anförs om behovet av övergripande planering för energihushållning i bebyggelsen. Motionärerna anser att beskrivningen av programmet Energianvändning för bebyggelse saknar den nödvändiga helhetssynen på en övergripande samhällsplanering. För att åstadkomma energihushållning samtidigt som miljövärden bevaras krävs det enligt motionärerna en sammanhållen bebyggelseplanering och markanvändning.

Utskottet vill erinra om att insatserna inom programmet bl. a. syftar till att underbygga samhälleliga styr- och stimulansåtgärder av olika slag. Förslag om åtgärder för bebyggelseplanering och markanvändning har lagts fram genom propositionen 1977/78:76 med energisparplan för befintlig bebyggelse. De synpunkter som motionärerna för fram överensstämmer med yrkanden som har väckts i detta sammanhang och som behandlas i civilutskottets betänkande 1977/78:31. Näringsutskottet finner inte anledning att föreslå riksdagen att göra ett sådant uttalande som motionärerna förespråkar.

I programmet har för nästa budgetår också beräknats 11 milj. kr. för planering och uppföljning av forskningsinriktat experimentbyggande. Beräkning av medel för detta ändamål på statsbudgeten står i överensstämmelse med riksdagens tidigare principbeslut (prop. 1976/77:107 s. 44-49, CU 1976/

NU 1977/78:68

77:32 s. 21, rskr. 1976/77:244). För innevarande budgetår har regeringen den 27 oktober 1977 medgett att statens råd för byggnadsforskning, inom ramen För medel tillgängliga i fonden För byggnadsforskning, För ändamålet får disponera 14 milj. kr. Avsikten synes ha varit (prop. 1977/78:122 s. 4, CU 1977/78:30) att behovet av medelstillskott till fonden för att ersätta de medel som sålunda förskjutits från den skulle beaktas vid anslagsberäkningen För nästa budgetår under anslaget Energiforskning

Experimentbyggandet som sådant finansieras med reguljära lån intill vad vanliga värderingsmetoder kan motivera och med särskilda stående och räntefria lån till den del av investeringskostnaderna som motiveras av experimentsyftet. Dessa senare lån Finansieras över anslaget Lån till experimentbyggande m. m. under Fonden För låneunderstöd och faller inom bostadsdepartementets och civilutskottets beredningsområde.

Beslut om såväl bidragen för planering och uppföljning som de särskilda lånen fattas av byggforskningsrådet, vilket vid beredningen av ansökningarna m. m. biträds av en särskild prövningsnämnd. Bakom medelsberäkningarna för bidrag resp. lån ligger och avses ligga ett för båda ändamålen gemensamt avsatt utrymme inom vilket medel fördelas mellan bidrag och lån. 1 prop. 1977/78:110 (s. 136) anges att det ankommer på regeringen att lämna erforderliga föreskrifter om dispositionen av bidragsmedlen. I prop. 1977/78:122 föreslås att regeringen skall kunna ändra en angiven låneram i samband med motsvarande ändring av de medel som står till förfogande för bidrag.

Utskottet har ingen erinran mot att medel för planering och uppföljning av experimentbyggandet nu beräknas under programmet Energianvändning för bebyggelse. Motivet för regeringens förslag därom torde ha varit en önskan att hålla samman de forskningsinriktade insatserna. Experimentbyggandet som sådant inkl. planeringen och uppföljningen av det är emellertid en såväl sakligt som tekniskt och administrativt sammanhållen enhet. Enligt utskottets mening bör det därför övervägas om inte bidragsmedlen fortsättningsvis budgetmässigt bör bedömas och beredas i-anslutning till lånemedlen.

Frågan huruvida byggforskningsfonden genom den nu föreslagna anslagsberäkningen har kompenserats för sina under innevarande budgetår Förskjutna medel är inte entydigt besvarad. Utskottet Förutsätter att klarhet därom skapas i samband med kommande budgetförslag.

E nergiprod uktion

Fördetta program föreslåsen ram för treårsperioden om 393 milj. kr., varav 133 milj. kr. för det nu kommande budgetåret. Föredraganden uttalar att verksamheten inom programmet behöver ha en viss bredd. Den bör bedrivas med sikte på att det senast mot mitten av 1980-talet skall finnas underlag för beslut om att antingen driva verksamheten vidare med syfte att införa en viss energikälla eller energiråvara i vårt energisystem eller att avveckla de

NU 1977/78:68

särskilda forsknings- och utvecklingsinsatserna. Programmet är indelat i åtta delprogram, nämligen Inhemska bränslen, Kol, Syntetiska drivmedel, Lättvattenreaktorer, Hetvattenteknik m. m., Vindenergi, Avancerad energiteknik och Fusionsenergi. Denna indelning avviker från den som hittills har gällt och skiljer sig även från den programindelning som DFE har föreslagit. Indelningen kritiseras i motionen 1977/78:1810, och utskottet kommer i det följande att närmare diskutera den. Utskottet tar först, i anslutning till olika motionsyrkanden, upp delprogrammen Inhemska bränslen. Hetvattenteknik och Vindenergi för att därefter i ett sammanhang behandla frågor rörande kärnkraftsforskning.

Några motionsyrkanden kan hänföras till delprogrammet Inhemska bränslen.

I motionen 1977/78:636 hemställs att riksdagen - som ett led i Sveriges strävan att medverka till en ny ekonomisk världsordning - skall begära förslag som syftar till en snabbare begränsning av oljeförbrukningen för produktion av värme och elenergi genom en stor satsning på torv under de närmaste två å tre årtiondena. Förslaget skulle omfatta följande åtgärder: en snabb inventering av torvmossarna, statsstöd till utveckling av torvbearbetningsmaskiner eller till licenstillverkning av t. ex. ryska eller finska maskiner, utveckling av en speciell industristruktur för olika moment i torvens bearbetning och användning samt högre statsstöd för övergång till torvbaserad värme- och elframställning. I den motivering för detta yrkande som lämnas i motionen 1977/78:631 anför motionären bl. a. att den svenska oljeförbrukningen snabbt bör begränsas. Han anför att torv är en inhemsk energikälla som - i avvaktan på att självförnyande energikällor utvecklas - kan ersätta oljan i fråga om produktion av värme och elkraft.

Förslaget i motionen 1977/78:1853 syftar till att få till stånd en försöksverksamhet för utvinning och utnyttjande av torv för energiproduktion. Motionärerna önskar att riksdagen skall göra ett uttalande om att Skellefteå kommun och Boliden AB bör få statligt stöd för en försöksanläggning med en torveldad panncentral och en därtill anpassad produktionsanläggning för frästorv. De anför att stödet bör ta hänsyn till den inriktning på forskning och utveckling som anläggningen skulle ha. Styrelsen för teknisk utveckling (STU) skulle ansvara för uppföljning, övervakning och utvärdering av försöksverksamhetens resultat.

I propositionen uttalas att torv kan få stor betydelse för energiförsörjningen. Målet för forskning och utveckling i fråga om torv anges vara att ta fram bättre underlag för bedömning av torvens möjliga roll i energiförsörjningen vad gäller dels vilken teknik för torvhantering och energiutvinning som behöver utvecklas, dels vilken total torvutvinning som är möjlig och lämplig på längre sikt. DFE har i sitt huvudalternativ förordat en ram om 33 milj. kr. för treårsperioden för forskning rörande torv. Flera av de åtgärder som anges i motionen ingår i olika forsknings- och utvecklingsprojekt som stöds av nämnden för energiproduktionsforskning. Utskottet vill vidare

NU 1977/78:68

erinra om att överstyrelsen för ekonomiskt försvar har i uppdrag att förhandla med några kommuner som har kraftvärmeverk för att klargöra möjligheterna att utnyttja torv i någon sådan anläggning. Energikommissionen har föreslagit vissa åtgärder som syftar till att torvtillgångarna skall kunna ge bidrag till energiförsörjningen.

Insatser på torvområdet är enligt utskottets mening angelägna även om forskningsverksamheten först på sikt kan få praktiska resultat i någon större omfattning. Som framgår av vad utskottet ovan anfört ingår flertalet av de åtgärder som motionärerna förordat i det nu pågående forsknings- och utvecklingsarbetet. Vidare kan enligt riksdagens beslut (prop. 1977/78:131, NU 1977/78:61) bidrag till demonstrationsanläggningar med inriktning på annat bränsle än olja lämnas av statens industriverk. I detta sammanhang vill utskottet erinra om den nyligen tillsatta utredningen (I 1977:11) om omställningsbara eldningsanläggningar m. m. Enligt direktiven (Dir 1977: 134) till denna utredning är det angeläget att främst nytillkommande större eldningsanläggningar utförs så att de kan eldas också med fasta bränslen. Utskottet anser sig därför inte ha anledning att föreslå riksdagen att göra en sådan framställning till regeringen som föreslås i de nu nämnda motionsyrkandena.

1 motionen 1977/78:1637 föreslås att insatserna för information och demonstration om möjligheterna att gå över till inhemskt bränsle i hushåll, industrier och kraftvärmeverk skall intensifieras. Hemställan, som inte närmare motiveras i motionen, har nära samband med ett andra yrkande. Detta går ut på att riksdagen skall begära att initiativ snarast tas till uppbyggnad av en distributions- och mottagningsapparat för flis och andra vedbränslen. Motionärerna argumenterar utförligt för detta förslag. De anser att den föreslagna åtgärden är angelägen om erfarenheterna av de pågående projekten med produktion av energiskog och tillvaratagande av hyggesavfall visar på en möjlig praktisk tillämpning. Med anledning av det först nämnda yrkandet vill utskottet framhålla att omfattande informationsinsatser ingår som en nödvändig del i en politik som syftar till hushållning med energi. Energisparkommittén har till uppgift att stödja och samordna myndigheternas informationsinsatser. Utskottet anser sig inte ha skäl att förorda särskilda insatser på grundval av motionsyrkandet.

Bland de projekt som får stöd från nämnden för energiproduktionsforskning märks en utredning om en terminal för beredning av skogsavfall för bränsleändamål. Som framgår av redogörelsen i det föregående har DFE föreslagit vissa insatser bl. a. för utveckling av metoder att hantera biomassa, vari även flis och andra vedbränslen ingår. Utskottet avstyrker motionen 1977/78:1637 även i återstående del.

Delprogrammet Hetvattenteknik omfattar dels distribution och lagring av het- eller varmvatten för uppvärmningsändamål, dels utnyttjande av geotermisk energi. 1 motionen 1977/78:1812 yrkas att riksdagen skall uttala sig för att forskning för geotermisk energi skall prioriteras. Motionärerna motiverar

NU 1977/78:68

inte förslaget närmare. I propositionen uttalas att geotermisk energi möjligen på lång sikt kan fl betydelse som värmekälla för bebyggelse. Vidare redovisas att flera av de remissinstanser som har yttrat sig över DFE:s programförslag har ställt sig skeptiska till värdet av insatser på detta område. Utskottet anser sig inte ha skäl att föreslå riksdagen att göra ett uttalande i denna fråga.

För delprogrammet Vindenergi beräknas för treårsperioden ett medelsbehov av 105 milj. kr., varav 35 milj. kr. förbudgetåret 1978/79. De planerade insatserna avser främst större nätanslutna vindkraftaggregat. Verksamheten bör enligt föredraganden inriktas främst på uppförande och utvärdering av minst två fullskaleaggregat och därutöver om möjligt på förberedelser för ytterligare ett aggregat. Föredraganden understryker att det är angeläget att möjligheterna till internationellt samarbete inom området tas till vara. Utskottet instämmer i detta uttalande och förutsätter att regeringen undersöker möjligheterna att uppföra någon av de föreslagna vindkraftprototyperna i samverkan med ett annat land där förutsättningarna är likartade dem som råder i Sverige.

Hemställan i motionen 1977/78:1812 om en vidgning av anslagsramen till totalt 145 milj. kr. för treårsperioden anknyter till den beräkning av medelsbehovet som DFE har lagt fram. Motionärerna anför att den prutning till 105 milj. kr. som föreslås i propositionen är otillfredsställande och inte kan godtas.

Utskottet anser den medelsram för forskning rörande vindenergi som föreslås i propositionen vara till fyllest.

Vid val av plats för uppförande av ett fullskaleaggregat bör, anförs i motionen 1977/78:1285, även Öland komma i fråga. Motionären hemställer att riksdagen skall göra en framställning till regeringen av denna innebörd.

En omfattande utredning om förutsättningarna för att anlägga vindkraftverk i olika geografiska regioner pågår. I denna undersökning, som genomförs av vattenfallsverket, tas hänsyn bl. a. till restriktioner i form av konflikt med andra planintressen. Utskottet utgår från att undersökningarna även kommer att innefatta möjligheten att förlägga ett vindkraftverk till Öland. En särskild framställning härom till regeringen finner utskottet inte anledning att förorda.

Delprogrammet Lältvaltenreaktorer omfattar enligt förslaget forskning om bl. a. lättvattenreaktorers säkerhet, upparbetning av utbränt bränsle och hantering av aktivt avfall, anrikning av kärnbränsle samt värmereaktorer.

Stöd till forskning om andra reaktorsystem än lättvattenreaktorer skall utgå från delprogrammet A vaneerad energiteknik. Denna indelning medför att det statliga stödet till kärnkraftsforskning, som under nuvarande programperiod har lämnats från ett delprogram Fissionsenergi, nu delas upp på två delprogram. I propositionen anges medelsbehovet för delprogrammet Lättvattenreaktorer till 14 milj. kr. för budgetåret 1978/79. I avvaktan på ett

NU 1977/78:68

kommande ställningstagande till energikommissionens förslag beräknas inte någon medelsram för hela treårsperioden. Föredraganden uttalar att medel förbudgetåren 1979/80 och 1980/81 får tas i anspråk senare av de 96 milj. kr. som är föreslagna som en t. v. ofördelad reserv. Beträffande de olika forskningsområden som ingår i delprogrammet erinras om att en omfattande verksamhet rörande lättvattenreaktorers säkerhet har bedrivits under innevarande treårsperiod. Dessa insatser bedöms som betydelsefulla. Viss säkerhetsforskning bör därför alltjämt ingå i energiforskningsprogrammet. För kompetensuppehållande verksamhet i fråga om upparbetning och hantering av radioaktivt avfall samt anrikning beräknas vissa medel i avvaktan på förslag om en mera permanent statlig organisation för kärnbränsleområdet. Forskningsinsatserna rörande avancerade reaktorsystem och alternativa kärnbränslecykler inom delprogrammet Avancerad energiteknik syftar i första hand till bevakning av den internationella utvecklingen inom området, som underlag bl. a. för Sveriges internationella engagemang i nedrustnings- och säkerhetsfrågor.

Delprogrammet Avancerad energiteknik innefattar i övrigt insatser inom områdena energilagring, solenergi, vätgas, avancerad energiomvandling och akvatisk energi. Medelsramen för detta delprogram har i propositionen satts till 50 milj. kr. för treårsperioden och 15 milj. kr. för det första budgetåret.

Förslagen i propositionen tas upp i tre motioner.

Omläggningen av programindelningen och den föreslagna medelsreserven medför, hävdas i motionen 1977/78:1810, att det inte klart framgår av propositionen hur stort det statliga stödet till kärnkraftsforskningen blir. Motionärerna anser att riksdagen inte bör acceptera detta. De förordar att medelsramen för delprogrammet Avancerad energiteknik skall räknas upp med 30 milj. kr. för treårsperioden. Medel för denna förstärkning skall tas av de 96 milj. kr. som är beräknade för den ofördelade reserven. Motionärerna understryker att det är viktigt att den kunskap om kärnkraftsteknologi som finns i Sverige bibehålls och vidareutvecklas. Även den långsiktiga försörjningen med anrikningstjänster för det svenska kärnkraftsprogrammet bör ses över, menar de. Av motionärernas allmänna inställning att döma torde den forskning som de vill stödja i första hand vara sådan som enligt propositionen skall ingå i delprogrammet Lättvattenreaktorer och icke, som yrkandet i motionen ger vid handen, forskning inom delprogrammet Avancerad energiteknik.

En liknande kritik mot den förändrade anslagsindelningen förs fram i motionen 1977/78:1812. Motionärerna framhåller att frågor om reaktorsäkerhet och avfallshantering måste lösas så länge som kärnkraftsreaktorer är i drift i Sverige. En medelsram för hela treårsperioden bör därför, menar de, beräknas för delprogrammet Lättvattenreaktorer. Motionärerna anger ett belopp av 30 milj. kr. för perioden 1978/79-1980/81. Samtidigt förordar de ett uttalande av riksdagen att ingen forskning om bridreaktorer skall få förekomma.

NU 1977/78:68

16 En utvidgning av medelsramen med 15 milj. kr. föreslås i motionen 1977/ 78:1809. Motionärerna yrkaratt ett rambelopp om 10 milj. kr. skall anvisas för fortsatt utvecklingsarbete i fråga om värmereaktorer. Vidare hemställer de att 5 milj. kr. skall anvisas för budgetåret 1978/79 för insatser avseende anrikning av uran samt metodutveckling och internationellt samarbete i fråga om behandling och slutförvaring av högaktivt avfall. Vad beträffar det förra yrkandet hänvisar utskottet till att det under innevarande treårsperiod har förekommit forskning rörande värmeproducerande lättvattenreaktorer. Denna verksamhet, som delvis har fått stöd från energiforskningsprogrammet, har skett i svensk-finskt samarbete. Studien är nu i huvudsak avslutad, och några ytterligare medel för den beräknas inte i propositionen. I fråga om upparbetning och hantering av radioaktivt avfall samt anrikning anges i propositionen att vissa medel har beräknats för kompetensuppehållande verksamhet.

Programindelningen i propositionen har valts för att ge uttryck åt vilka tidsperspektiv insatserna huvudsakligen avser. Genom denna indelning markeras på vilka områden som man kan vänta sig att insatserna kan få praktiskt resultat inom en nära framtid och på vilka områden de är inriktade på mycket lång sikt. Till den förra kategorin hör delprogrammet Lättvattenreaktorer, till den senare delprogrammet Avancerad energiteknik. I propositionen anförs vidare att indelningen i åtta delprogram är mer överskådlig än den indelning i femton delprogram som DFE arbetade med. Utskottet har ingenting att erinra mot programindelningen i propositionen. Vad avser förslaget om en förändrad medelstilldelning vill utskottet erinra om att förslag om inriktningen av den framtida energipolitiken kommer att föreläggas riksdagen under riksmötet 1978/79. De förslag som energikommissionen har lagt fram i sitt huvudbetänkande och remissinstansernas ställningstaganden kommer att spela en viktig roll vid utformningen av regeringens förslag. Mot denna bakgrund finner utskottet det motiverat att medelsberäkningen omfattar endast budgetåret 1978/79.

Vad beträffar medelsramar för delprogrammen Lättvattenreaktorer och Avancerad energiteknik godtar utskottet de förslag som läggs fram i propositionen. Detta innebär att utskottet avstyrker de yrkanden i motionerna 1977/78:1809 och 1977/78:1812 som gäller dessa medelsramar.

Förslaget i den sistnämnda motionen om ett uttalande rörande forskning om bridreaktorer avstyrks också. Enligt propositionen skall insatserna i fråga om avancerade reaktorsystem syfta främst till att följa den internationella utvecklingen på området. Utskottet anser inte att riksdagen har skäl att göra ett sådant uttalande som motionärerna önskar.

Motionen 1977/78:1812 innehåller också ett yrkande om att riksdagen skall uttala sig för att forskning om solenergi och energilagring prioriteras. Dessa forskningsområden uppmärksammas inom flera olika program. Stöd tili utnyttjande av solvärme för byggnadsuppvärmning lämnas från programmet Energianvändning i bebyggelse. 1 fråga om energilagring uttalas i proposi -

NU 1977/78:68

tionen att effektiva metoder härför är nödvändiga i ett flexibelt energiförsörjningssystem. Medel för forskning om energilagring utgår bl. a. från programmet Energirelaterad grundforskning och från delprogrammet Hetvattenteknik. Utskottet anser inte att riksdagen har skäl att göra en särskild framställning till regeringen enligt motionsyrkandet.

För delprogrammet Fusionsenergi beräknas en medelsram om 65 milj. kr. för treårsperioden. För budgetåret 1978/79 föreslås ett anslag av 20 milj. kr. Dessa medel är avsedda för finansieringen av svenskt deltagande i Euratomsamarbetet, inkl. uppförande av en stor försöksanläggning, det s. k. JETprojektet.

I motionen 1977/78:1812 föreslås att Sverige skall utträda ur Euratom och att 20 milj. kr. skall anvisas för treårsperioden till fusionsforskning inom Sverige. Ett yrkande i motionen 1977/78:477 går ut på att forskning om fusionsenergin skall få det ekonomiska stöd som krävs. Motionärerna anger inte vilken anslagsnivå som skulle komma i fråga.

Utskottet avstyrker dessa motionsyrkanden. Såvitt gäller medelsram för fusionsforskning tillstyrker utskottet alltså propositionen.

Allmänna energisystemsnidier m. m.

Detta program omfattar delprogrammen Allmänna energisystemstudier och Programsamordning m. m. Medelsramen för programmet beräknas till 27 milj. kr. för treårsperioden och 8 milj. kr. för nästkommande budgetår. Beloppen föreslås fördelade med 15 milj. kr. resp. 4,5 milj. kr. på det förra delprogrammet och 12 milj. kr. resp. 3,5 milj. kr. på det senare. Verksamheten inom delprogrammet Allmänna energisystemstudier har hittills koncentrerats till studier med ekonomisk inriktning. DFE har föreslagit en höjning av ambitionsnivån och en breddning av programmet. Medelsbehovet beräknas i DFE:s huvudalternativ till 21 milj. kr. för treårsperioden. 1 motionen 1977/78:1812 föreslås en utvidgning av anslagsramen för treårsperioden till totalt 31 milj. kr.

Det är otvivelaktigt väsentligt att, som DFE förespråkar, olika aspekter av energins roll såväl i det svenska samhället som internationellt belyses från bl. a. nationalekonomiska, sociologiska och ekologiska utgångspunkter. Utskottet är dock inte berett att föreslå en så kraftig höjning som motionärernas förslag innebär. Regeringen bör emellertid, om det beräknade anslaget skulle visa sig vara otillräckligt, kunna medge att ytterligare medel i viss utsträckning får disponeras för delprogrammet Allmänna systemstudier genom en omfördelning inom huvudprogrammet.

I anslutning till behandlingen av forskningsprogrammet tar utskottet upp yrkandet i motionen 1977/78:1810 om att riksdagen som sin mening skall ge regeringen till känna vad som anförs i motionen om nyttiggörande i näringslivet av utvecklingsarbetet på energiområdet.

NU 1977/78:68

18 Resultaten av forsknings- och utvecklingsarbetet bör, säger motionärerna, komma den svenska industrin till godo. En snabb översyn bör därför göras av vilka åtgärder som skulle kunna vidtas i detta syfte. En möjlighet att underlätta ett industriellt utnyttjande av utvecklingsarbetet på energiområdet vore enligt motionärerna att särskilda utvecklingsbolag bildades.

Medelsramen för energiforskningsprogrammet representerar ett betydande bidrag till det industriella utvecklingsarbetet i Sverige. Motionärernas nu refererade förslag står i god överensstämmelse med de riktlinjer för forskningspolitiken som dras upp i propositionen.

Föredraganden uttalar att det är önskvärt att insatser av den storleksordning som energiforskningsprogrammet förutsätter leder till utveckling av teknik som kan öka svensk industris internationella konkurrenskraft. Ett nära samarbete med industrin betecknas som viktigt. Mot denna bakgrund finner utskottet inte att ett sådant särskilt uttalande som motionärerna förespråkar är påkallat.

Övriga frågor rörande energiforskningsprogrammet

De medel som erfordras för Huvudprogram Energiforskning beräknas för nästa budgetår till 242 milj. kr. I propositionen föreslås att av denna totala medelsram 238,5 milj. kr. skall tas upp under anslaget Energiforskning. Återstående 3,5 milj. kr. avses utgå från anslaget Kommittéer m. m. Under innevarande treårsperiod har stöd till grundläggande forskning för energiområdet utgått från ett särskilt anslag. I propositionen föreslås att Energi relaterad grundforskning tas upp som ett särskilt program inom Huvudprogram Energiforskning.

Förslagen i motionerna 1977/78:1809 och 1977/78:1812 innebär höjningar av anslaget utöver regeringens förslag. Yrkandena iden förra motionen torde innebära att ramen för treårsperioden vidgas med 45 milj. kr., varav ca 18 milj. kr. hänför sig till nästa budgetår. I motionen 1977/78:1812 anges höjningen totalt över treårsperioden till 56 milj. kr., varav ca en tredjedel torde hänföra sig till nästa budgetår.

Utskottet föreslår att riksdagen anvisar anslaget med det av regeringen begärda beloppet. I den mån riksdagens bifall till motionsyrkanden som har behandlats i det föregående medför krav på ytterligare medel under budgetåret 1978/79 torde det få ankomma på regeringen att föreslå att dessa anvisas på tilläggsbudget. Utskottet tillstyrker förslaget om bemyndigande för regeringen att göra vissa långsiktiga ekonomiska åtaganden i samband med energiforskningsprogrammet.

AB Atomenergi

I propositionen anges vissa riktlinjer för verksamheten vid AB Atomenergi. Bolagets uppgifter skall omfatta kärnenergi och kärnteknisk serviceverksamhet, bränsle- och värmeteknik samt långsiktig forskning. Riktlinjerna markerar enligt föredraganden att bolagets verksamhet utvidgas utöver

NU 1977/78:68

det kärntekniska området och inriktas mot bränsle- och värmeteknik. Bolaget bör enligt propositionen utnyttjas främst för omfattande och krävande uppgifter där dess mångsidiga kompetens, resurser och erfarenhet har stor betydelse. Främst avses härvid forskning rörande inhemska bränslen och syntetiska drivmedel. Möjligen blir det också aktuellt med forskning rörande kolteknik.

Den förordade förändringen av bolagets verksamhet kritiseras i motionen 1977/78:1810. Motionärerna ifrågasätter om den innebär att de kunskaper som finns i bolaget kommer till effektiv användning. De uttalar att det torde finnas andra möjligheter att utnyttja AB Atomenergi, vilka innebär både att personella resurser bättre utnyttjas och att hänsyn tas till regionala och näringspolitiska aspekter. Motionärerna anser att regeringen snarast bör redovisa en plan för hur forskningen kring inhemska bränslen skall bedrivas och hur bolaget kan utnyttjas inom energiforskningsprogrammet. De föreslår att riksdagen skall göra ett uttalande av denna innebörd.

Verksamheten vid AB Atomenergi har nyligen utretts. Bolaget har i samband med anslagsframställningen för budgetåret 1978/79 redovisat ett förslag till treårsprogram för verksamheten vid Studsvik. De riktlinjer för verksamheten som redovisas i propositionen överensstämmer väl med den allmänna inriktning av energipolitiken som uttrycks i regeringsförklaringen den 8 oktober 1976. Utskottet finner inte anledning att föreslå riksdagen att göra ett uttalande av det slag som motionärerna önskar.

I motionen 1977/78:1808 framförs en rad förslag om den framtida inriktningen av verksamheten vid Studsvik. De sammanfattas i sju punkter, vilkas innehåll motionären vill att riksdagen som sin mening skall ge regeringen till känna. Några av punkterna har utskottet i sak behandlat i det föregående.

Motionärens önskemål är bl. a. följande. Forskningen om hanteringen av radioaktivt avfall bör intensifieras. Studsviksanläggningen bör i vidgad utsträckning tas i anspråk för forskning om ny energiteknik. Den högskoleutbildning i kärnkraftsteknik som är förlagd till Studsvik bör fullföljas och utvidgas. Biblioteket vid Studsvik bör bibehållas som självständigt specialbibliotek och utvecklas vidare.

Flera av dessa förslag är - som framgår av propositionen - redan beaktade eller föremål för utredning. Utskottet finner därför inte anledning att föreslå riksdagen att göra en sådan framställning som motionären önskar.

Verksamheten vid forskningsreaktorn R2 i Studsvik berörs i två motioner, 1977/78:1808 och 1977/78:1811. I propositionen aviserar föredraganden att verksamheten vid R2-reaktorn skall prövas närmare på grundval av en departementspromemoria, som bl. a. skall behandla frågan om en eventuell avveckling av statsanslaget till reaktorns drift. Motionärerna anser att driften vid R2 bör upprätthållas på nuvarande nivå. I det förra fallet går motionärernas hemställan ut på ett uttalande av riksdagen om att verksamheten vid

NU 1977/78:68

20 R2-reaktorn bör säkerställas och att de basresurser som reaktorn representerar även i framtiden bör stå till forskningens förfogande. I det senare fallet vill motionärerna att riksdagen skall rekommendera att den framtida verksamheten vid R2-reaktorn skall övervägas förutsättningslöst av industrioch utbildningsdepartementen i samråd och att berörda forsknings- och utbildningsenheter skall få tillfälle att komma till tals i frågan.

R2-reaktorn har utgjort och utgör en värdefull forskningsresurs såväl för den industriella forskningen och utvecklingen som för den grundläggande forskningen och forskarutbildningen i Sverige. Utskottet förutsätter att utredningen om den fortsatta verksamheten vid R2-reaktorn ingående och förutsättningslöst analyserar och belyser olika konsekvenser av alternativa handlingsvägar.

I propositionen anges preciserade planeringsförutsättningar för statsanslaget till Atomenergi. Totalt för treårsperioden beräknas 140 milj. kr., varav 46 milj. kr. för nästkommande budgetår. I fråga om den kärntekniska verksamheten beräknas medel främst för drift av R2-reaktorn. Vidare beräknas för bränsle- och värmeteknik medel som skall täcka vissa initialoch omställningskostnader. För kollektiv energiteknisk forskning och utveckling föreslås ett anslag av 12 milj. kr. I motionen 1977/78:1809 föreslås att anslaget till Atomenergi skall höjas med 2,7 milj. kr. till totalt 48,7 milj. kr., vilket motsvarar det anslag som Atomenergi själv har äskat. Vidare anser motionärerna att anslaget skall lämnas utan de preciserade planeringsförutsättningar som anges i propositionen. Utskottet finner inte skäl att föreslå någon ändring i den medelsram för Atomenergi som föreslås i propositionen. Att vissa planeringsförutsättningar lämnas bör enligt utskottets mening vara till fördel för den fortsatta verksamheten inom Atomenergi. Utskottet avstyrker alltså ifrågavarande motionsyrkande.

Central energimyndighet

Utskottet tar i sammanhanget slutligen upp förslagen i motionerna 1977/ 78:343 och 1977/78:1808. I den förra motionen hemställs att riksdagen skall dels begära att frågan om inrättande av en central energimyndighet utreds, dels uttala att en sådan myndighet skall lokaliseras till Nyköpings kommun. Yrkandet iden senare motionen går ut på att en central energimyndighet skall inrättas och lokaliseras till Nyköpings kommun.

Av det svar som statsrådet Olof Johansson den 9 mars i år lämnade i riksdagen (RD 1977/78:92 s. 3) på en fråga (1977/78:317) om planerna på en statens energistyrelse framgåratt direktiv till en kommitté med uppdrag att se över myndighetsorganisationen på energiområdet håller på att utarbetas inom industridepartementet. Någon framställning till regeringen med anledning av de två nämnda motionerna finner utskottet inte motiverad.

NU 1977/78:68

21 Utskottets hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande den allmänna inriktningen av energiforskningsprogrammet att

riksdagen med avslag på motionen 1977/78:1809 yrkandet 1 i ifrågavarande del godkänner i propositionen 1977/78:110 under punkten 5 moment 1 angivna riktlinjer för inriktningen av forskning och utveckling inom energiområdet såvitt de inte omfattas av utskottets hemställan i det följande,

2. beträffande bidrag till en experimentell handelsträdgdrdsorganisation i Tornedalen

att riksdagen avslår motionen 1977/78:1809 yrkandet 2,

3. beträffande forskning rörande energianvändning för transporter och samfärdsel

att riksdagen med avslag på motionen 1977/78:1812 yrkandet 1 a godkänner i propositionen 1977/78:110 under punkten 5 moment 1 angivna riktlinjer för inriktningen av forskning och utveckling inom energiområdet i ifrågavarande del,

4. beträffande forsknings- och utvecklingsprogram rörande vätgas som drivmedel

att riksdagen avslår motionen 1977/78:1809 yrkandet 6,

5. beträffande forskning rörande energianvändning för bebyggelse att riksdagen med anledning av propositionen 1977/78:110 punkten 5 moment 1 i ifrågavarande del och med avslag på motionen 1977/78:1812 yrkandet 1 b godkänner av utskottet angivna riktlinjer för inriktningen av forskning och utveckling inom energiområdet i ifrågavarande del,

6. beträffande uttalande om övergripande planering för energihushållning i bebyggelsen

att riksdagen avslår motionen 1977/78:1810 yrkandet 2,

7. beträffande forskning rörande ton att riksdagen avslår

a) motionen 1977/78:636,

b) motionen 1977/78:1853,

8. beträffande information om användning av inhemskt bränsle att riksdagen avslår motionen 1977/78:1637 yrkandet 1,

9. beträffande distributions- och mottagningsapparat för vedbränslen att

riksdagen avslår motionen 1977/78:1637 yrkandet 2,

10. beträffande uttalande om forskning rörande geotermisk energi att riksdagen avslår motionen 1977/78:1812 yrkandet 2 a,

11. bet räffan de forskning rörande vindenergi att riksdagen

NU 1977/78:68

a) med avslag på motionen 1977/78:1812 yrkandet 1 d godkänner i propositionen 1977/78:110 under punkten 5 moment 1 angivna riktlinjer för inriktningen av forskning och utveckling inom energiområdet i ifrågavarande del,

b) avslår motionen 1977/78:1285 om ett vindkraftaggregat på Öland,

12. beträffande Jonsäll utveckling av värmereaktorer

att riksdagen avslår motionen 1977/78:1809 yrkandet 4,

13. beträffande stöd till forskning om anrikning av uran m. m. att riksdagen avslår motionen 1977/78:1809 yrkandet 5,

14. beträffande forskning rörande lättvattenreaktorer och rörande avancerad energiteknik

att riksdagen med avslag på motionen 1977/78:1810 yrkandet 1 och motionen 1977/78:1812 yrkandet lc och yrkandet 2 a i ifrågavarande del godkänner i propositionen 1977/78:110 under punkten 5 moment 1 angivna riktlinjer för inriktningen av forskning och utveckling inom energiområdet i ifrågavarande del,

15. beträffande forskning rörande solenergi och energilagring

att riksdagen avslår motionen 1977/78:1812 yrkandet 2 a i ifrågavarande del,

16. beträffande forskning om fusionsenergi att riksdagen avslår

a) motionen 1977/78:477 yrkandet 4,

b) motionen 1977/78:1812 yrkandet 1 f,

c) motionen 1977/78:1812 yrkandet 2 b,

17. beträffande allmänna systemstudier

att riksdagen med anledning av propositionen 1977/78:110 punkten 5 moment 1 och med avslag på motionen 1977/78:1812 yrkandet 1 e godkänner av utskottet angivna riktlinjer för inriktningen av forskning och utveckling inom energiområdet i ifrågavarande del,

18. beträffande näringslivets möjligheter att utnyttja utvecklingsarbetet på energiområdet

att riksdagen avslår motionen 1977/78:1810 yrkandet 4,

19. beträffande anslag till energiforskning m. m.

att riksdagen med bifall till propositionen 1977/78:110 punkten 6 i vad avser anslaget F 13

a) bemyndigar regeringen att under budgetåret 1978/79, i enlighet med vad föredragande statsrådet har anfört, ikläda slaten ekonomisk förpliktelse i samband med stöd till forskning och utveckling inom energiområdet som, inberäknat löpande beslut, innebär åtaganden om högst 200 000 000 kr. för vart och ett av budgetåren 1979/80-1981/82,

NU 1977/78:68

b) till Energiforskning för budgetåret 1978/79 anvisar ett reservationsanslag av 238 500 000 kr.,

20. beträffande inriktning av verksamheten vid AB Atomenergi

att riksdagen med bifall till propositionen 1977/78:110 punkten

5 moment 2 i ifrågavarande del och med avslag på

a) motionen 1977/78:1808 i ifrågavarande del,

b) motionen 1977/78:1810 yrkandet 3

godkänner i propositionen 1977/78:110 under punkten 5 moment 2 angivna riktlinjer,

21. beträffande verksamheten vid R2-reaktorn i Studsvik

att riksdagen med anledning av propositionen 1977/78:110 punkten 5 moment 2 i ifrågavarande del, motionen 1977/ 78:1808 i ifrågavarande del och motionen 1977/78:1811 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

22. beträffande bidrag till verksamheten vid AB Atomenergi

att riksdagen med bifall till propositionen 1977/78:110 punkten

6 i vad avser anslaget F 14 och med avslag på motionen 1977/ 78:1809 yrkandet 3 till Bidrag till verksamheten vid Aktiebolaget Atomenergi för budgetåret 1978/79 anvisar ett reservationsanslag av 46 000 000 kr.,

23. beträffande anslag till energiteknisk forskning och utveckling vid AB Atomenergi

att riksdagen med bifall till propositionen 1977/78:110 punkten 6 i vad avser anslaget F 15 till Energiteknisk forskning och utveckling vid Aktiebolaget Atomenergi för budgetåret 1978/79 anvisar ett reservationsanslag av 12 000 000 kr.,

24. beträffande inrättande av en central energimyndighet att riksdagen avslår

a) motionen 1977/78:343,

b) motionen 1977/78:1808 i ifrågavarande del.

Stockholm den 17 maj 1978

På näringsutskottets vägnar INGVAR SVANBERG

Närvarande: Ingvar Svanberg (s), Bengt Sjönell (c), Erik Hovhammar (m), Hugo Bengtsson (s). Fritz Börjesson (c), Nils Erik Wååg (s), Birgitta Hambraeus (c). Ingvar Carlsson (s), Anders Wijkman (m). Lilly Hansson (s), Karl-Anders Petersson (c), Ivar Högström (s), Rune Ångström (fp). Rune Johansson i Ljungby (s) och Olle Wästberg i Stockholm (fp).

NU 1977/78:68

24 Reservationer

av Ingvar Svanberg, Hugo Bengtsson, Nils Erik Wååg, Ingvar Carlsson, Lilly Hansson, Ivar Högström och Rune Johansson i Ljungby (alla s).

1. beträffande uttalande om övergripande planering för energihushållning i bebyggelsen (mom, 6)

Reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 10 som börjar med ”Utskottet vill” och slutar med ”motionärerna förespråkar” bort ha följande lydelse:

Ett av målen för energiforskningsprogrammet är att genom nya tekniska lösningar åstadkomma en minskad energiförbrukning. Sådana insatser för energihushållning som isolering av byggnader är inte tillräckliga om man skall kunna åstadkomma en effektiv hushållning med resurser och samtidigt bevara miljövärden. Det är därför nödvändigt att forskningen rörande energihushållning i bebyggelsen har sin utgångspunkt i en sammanhållen planering av bebyggelse och markanvändning.

dels att utskottet under 6 bort hemställa

6. att riksdagen med bifall till motionen 1977/78:1810 yrkandet 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

2. beträffande forskning rörande lättvattenreaktorer och rörande avancerad energiteknik (mom. 14)

Reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 16 som börjar med ”Programindelningen i” och slutar med ”motionärerna önskar” bort ha följande lydelse:

Som utskottet har påpekat i det föregående har i propositionen det tidigare delprogrammet Fissionsforskning delats upp i delprogrammen Lättvattenreaktorer och Avancerade energisystem. I det sistnämnda delprogrammet inryms också forskning kring andra energislag än kärnkraft. Den kritik som riktas i motionen 1977/78:1810 mot regeringens sätt att redovisa forskningssatsningen inom kämkraftsområdet är enligt utskottets mening befogad. Till följd av att anslagsindelningen ändras jämfört med den som DFE har använt och att en ofördelad reserv avses stå till regeringens förfogande är det oklart vad regeringsförslaget innebär i fråga om satsning på kärnkraftsforskning under den kommande treårsperioden. Denna oklarhet bör inte accepteras av riksdagen.

Mot bakgrund av DFE:s förslag anser utskottet att anslaget till kärnkraftsforskningen under delprogrammen Lättvattenreaktorer och Avancerad energiteknik bör förstärkas med 30 milj. kr. med lika fördelning på de tre åren.

NU 1977/78:68

25 Detta innebär att utskottet förordar en satsning på kärnkraftsforskning med totalt 60 milj. kr. under treårsperioden, vilket i huvudsak motsvarar vad DFE har föreslagit. Resterande 34 milj. kr. bör gå till andra former av avancerad energiteknik i enlighet med regeringens förslag.

Det bör vidare ankomma på regeringen att fördela det nämnda beloppet av 60 milj. kr. till kärnkraftsforskning inom de två delprogrammen Lättvattenreaktorer och Avancerad energiteknik i enlighet med DFE:s förslag. Ökade resurser bör härvid avsättas till säkerhetsforskning i vid mening.

Statsmakterna har alltsedan forsknings- och utvecklingsarbetet kring kärnkraften inleddes fäst stort avseende vid säkerhetsfrågorna. Så bör det vara även i fortsättningen. Ytterligare medel bör därför ställas till förfogande för detta ändamål utöver vad som har föreslagits i propositionen. Utskottet anser inte att säkerhetsforskningen i energiforskningsorganens regi bör begränsas till vad som föreslås i propositionen. Även om delar av denna forskning bör kunna överföras på kraftbolagen är det värdefullt att även fortsättningsvis i betydande omfattning ha kvar en grundläggande och kontrollerande forskning kring kärnkraftens säkerhetsfrågor hos forskningsorgan som står fria från såväl kraftföretag som samhällets reguljära tillsynsorgan på kärnkraftsområdet.

Utskottet anser därför att inom ramen för anslagsökningen på 30 milj. kr. ytterligare medel bör ställas till förfogande under treårsperioden för forskning kring frågor som rör säkerheten i vid mening vid reaktorhaverier.

Även forskning kring avancerade reaktorsystem och alternativa kärnbränslecykler bör, i enlighet med propositionen, bedrivas. Denna forskning bör i första hand inriktas på att skaffa fram underlag för värdering av resultaten av den verksamhet som bedrivs internationellt. Något utvecklingsarbete i fråga om bridreaktorer bör inte bedrivas. Utskottet föreslår att riksdagen uttalar sig för en sådan disposition av forskningsresurserna som utskottet här har angett.

dels att utskottet under 14 bort hemställa

14. att riksdagen med anledning av propositionen 1977/78:110 punkten 5 moment 1 i ifrågavarande del, med bifall till motionen 1977/78:1810 yrkandet 1 och med anledning av motionen 1977/78:1812 yrkandet 1 c och yrkandet 2 a i ifrågavarande del godkänner av utskottet angivna riktlinjer för inriktningen av forskning och utveckling inom energiområdet i ifrågavarande del,

3. beträffande inriktningen av verksamheten vid AB Atomenergi (mom. 20)

Reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 19 som börjar med ”Verksamheten vid" och slutar med ”motionärerna önskar" bort ha följande lydelse:

NU 1977/78:68

26 Det förslag om ändrad inriktning av verksamheten vid AB Atomenergi som framläggs i propositionen är enligt utskottets mening inte tillräckligt väl underbyggt. Det utgår i huvudsak från det underlag som Studsviksutredningen (I 1975:05) har presenterat. Denna utredning, vars uppgift var att utreda Atomenergis framtida verksamhet, avbröt sitt arbete i mars 1977. Skälet härtill varatt utredningen ansåg att förutsättningarna för utredningsarbetet hade ändrats på ett sådant sätt att det inte var möjligt att ange konkreta, långsiktiga handlingsprogram för Atomenergi. Med hänsyn bl. a. till de stora resurser som satsas på energiforskningsprogrammet är det viktigt att forskningsverksamheten organiseras på ett sådant sätt att alla resurser - inte minst de personella-utnyttjas på bästa sätt. Atomenergi representerar en viktig del av svenskt kunnande inom kärnkraftsområdet. Utskottet anser i likhet med motionärerna att regeringen snarast bör lägga fram en genomarbetad plan för hur Atomenergi skall kunna utnyttjas inom energiforskningsprogrammet.

Utskottet föreslår att riksdagen gör ett uttalande lill regeringen av denna innebörd.

dels att utskottet under 20 bort hemställa

20. att riksdagen med anledning av propositionen 1977/78:110 punkten 5 moment 2 i ifrågavarande del och motionen 1977/78 1808 i ifrågavarande del samt med bifall till motionen 1977/ 78:1810 yrkandet 3 godkänner av utskottet angivna riktlinjer.

Särskilt yttrande

beträffande /diskning om vindcnergi (mom. 11) av Fritz Börjesson (c):

Att låta de undersökningar som pågår om placeringar av vindkraftaggregal omfatta även Öland anser jag vara mycket lämpligt. Det är sedan gammalt känt att vindstyrkan i detta område i allmänhet är mer betydande än genomsnittligt i landets övriga delar. Öland har en gång haft 3 000^4 000 väderkvarnar, vilket belyser att utnyttjande av vindkraften har gammal tradition här. 300-400 av dessa kvarnar finns fortfarande kvar av pietetsskäl. Lämplig mark för vindkraftaggregat finns tillgänglig i tillräcklig omfattning. På Öland borde också prövas om inte vertikalaxlade vindturbiner kan komma till användning.

UOTAB 58189 Stockholm 1978