Med anledning av propositionen 1977/78:111 om statens stöd till teknisk forskning och industriellt utvecklingsarbete m. m. jämte motioner

R80NU07501.0S -

NU 1977/78:75

Näringsutskottets betänkande 1977/78:75

med anledning av propositionen 1977/78:111 om statens stöd till teknisk forskning och industriellt utvecklingsarbete m. m. jämte motioner

Ärendet

I detta betänkande behandlas

dels propositionen 1977/78:111 (industridepartementet) med förslag om utökat statligt stöd till teknisk forskning och utveckling m. m.,

dels sju motioner som har väckts med anledning av propositionen,

dels sju motioner som har väckts under allmänna motionstiden.

Propositionen och motionerna redovisas nedan.

Upplysningar i ärendet har inför utskottet lämnats dels av generaldirektör Sigvard Tomner, styrelsen för teknisk utveckling, dels av företrädare för Svenska uppfinnareföreningen, dels av företrädare för fackliga organisationer inom stålindustrin.

Svenska uppfinnareföreningen har inlämnat en skrivelse i ämnet.

Propositionen

Huvudsakligt innehall

I propositionen läggs fram förslag till åtgärder för att främja den tekniska förnyelsen inom industri och olika samhällssektorer. Åtgärderna avser huvudsakligen verksamhetsområdet för styrelsen för teknisk utveckling (STU).

Vissa riktlinjer för STU:s stöd till teknisk forskning och utveckling föreslås.

Riktlinjerna utgår från de tre roller som statsmakterna tidigare har angivit för STU, nämligen att främja den tekniska utvecklingen inom olika samhällssektorer, att främja industrins innovationsnivå och tekniska kvalitet samt att höja den tekniska forskningens nivå och öka kunnandet inom skilda områden. En samordning av STU:s sektor- och industripolitiska insatser avses ske genom att insatserna inom dessa roller sammanförs till ett program för tekniskt utvecklingsarbete. Insatser för den allmänt inriktade tekniska forskningen skall enligt förslaget göras inom ett särskilt program för kunskapsutveckling.

Enligt riktlinjerna skall, för att en mer målinriktad styrning av STU:s verksamhet från statsmakternas sida skall möjliggöras, s. k. insatsområden

1 Riksdagen I977/7X. 17 sami. Nr 75

NU 1977/78:75

inrättas för större, konkret målinriktade insatser som sträcker sig över flera år. Liksom hittills avses dock avsevärda resurser finnas tillgängliga för projekt som faller utanför insatsområdena. Finansiering av institutionsforskningen avses delvis ske genom att särskilda ramprogram upprättas.

I propositionen föreslås även att förhandlingar inleds om särskilda ramprogram för teknisk utveckling inom de primär- och landstingskommunal områdena med anknytning till den kommunala upphandlingen. Vidare föreslås att STU skall kunna dels biträda offentliga organ vid teknikupphandling, dels medfinansiera upphandlingsförberedelser.

STU:s organisation föreslås bli föremål för vissa mindre förändringar jämfört med vad som f. n. gäller.

STU föreslås tillföras kraftigt ökade resurser. Totalt beräknas 364,5 milj. kr. för budgetåret 1978/79, vilket innebär en ökning på ca 73 milj. kr. jämfört med innevarande budgetår. De utökade resurserna avses gå till bl. a. insatsområden och teknikupphandling. Härutöver beräknas en viss utökning av den teknisk-vetenskapliga attachéverksamheten och en förstärkning av verksamheten med kontaktsekreterare vid universitet och högskolor. Även det direkta uppfinnarstödet beräknas få en kraftig förstärkning.

Vissa riktlinjer för de regionala utvecklingsfondernas stöd till produktutveckling anges i propositionen. Bl. a. föreslås att lånegränsen förde villkorliga produktutvecklingslånen höjs till 3 milj. kr. Slutligen föreslås vissa riktlinjer för den framtida finansieringen av Industriellt utvecklingscentrum i övre Norrland (IUC).

Förslag

I propositionen föreslås att riksdagen

1. godkänner de grunder för statens stöd till teknisk forskning och industriellt utvecklingsarbete som föredragande statsrådet har förordat,

2. godkänner de av föredragande statsrådet förordade riktlinjerna för kreditverksamheten vid de regionala utvecklingsfonderna,

3. godkänner de av föredragande statsrådet förordade riktlinjerna för finansiering av stiftelsen Industriellt utvecklingscentrum i övre Norrland,

4. godkänner de av föredragande statsrådet förordade riktlinjerna för styrelsens för teknisk utveckling organisation,

5. bemyndigar regeringen att under budgetåret 1978/79, i enlighet med vad föredragande statsrådet har anfört, ikläda staten ekonomisk förpliktelse i samband med stöd till teknisk forskning och industriellt utvecklingsarbete m. m. som, inberäknat löpande avtal och beslut, innebär åtaganden om högst 145 000 000 kr. under vart och ett av budgetåren 1979/80-1982/83,

6. bemyndigar regeringen att under budgetåret 1978/79 beställa utrustning för, inberäknat redan beställd utrustning, högst 4 500 000 kr. under budgetåret 1979/80 och högst 3 000 000 kr. under budgetåret 1980/81,

7. till Styrelsen för teknisk utveckling: Teknisk forskning och utveckling

NU 1977/78:75

för budgetåret 1978/79 under fjortonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av 353000000 kr.,

8. till Styrelsen för teknisk utveckling: Drift av forskningsstationer för budgetåret 1978/79 under fjortonde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag av 1 000 kr.,

9. till Styrelsen för teknisk utveckling: Utrustning för budgetåret 1978/79 under fjortonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av 11 500 000 kr.

Motionerna

De motioner som har väckts med anledning av propositionen är följande:

1977/78:1846 av Curt Boström m. fl. (s), vari hemställs att riksdagen med anledning av propositionen 1977/78:111 beslutar

1. att för finansiering av stiftelsen Industriellt utvecklingscentrum i övre Norrland för budgetåret 1978/79 anvisas 2 milj. kr. för att täcka driftsunderskott för verksamhetsåret 1978 samt 4 milj. kr. som engångsanslag för att täcka avskrivningar av, olönsam utrustning och ge en nödvändig likviditet,

2. att framtida årliga driftsbidrag till stiftelsen Industriellt utvecklingscentrum i övre Norrland prövas på sätt som beskrivs i motionen,

1977/78:1847 av Allan Gustafsson (c), vari hemställs att riksdagen uttalar sig för Karlstad som lämplig förläggningsort för eventuell projektledningshjälp,

1977/78:1848 av Sune Johansson m. fl. (s), vari hemställs att riksdagen ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om teknisk forskning och industriellt utvecklingsarbete m. m.,

1977/78:1849 av Johan Olsson (c) och Rune Torwald (c), vari hemställs att riksdagen hos regeringen anhåller om skyndsam översyn av gällande skattebestämmelser för bidrag och olika former av lån från STU och liknande institut i syfte att öka stimulanseffekten för uppfinningar och utvecklingsarbete och skapa klarare regler och förutsättningar för uppfinnare,

1977/78:1850 av Olof Palme m. fl. (s), vari hemställs att riksdagen

1. till Statens fond för stöd till uppfinnare för budgetåret 1978/79 under fjortonde huvudtiteln anvisar ett investeringsanslag av 5 000 000 kr.,

2. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförs beträffande åtgärder för att förbättra uppfinnarnas situation i Sverige,

3. beslutar att verksamheten vid statens utvecklingsfond skall bedrivas även efter den 30 juni 1978 enligt den organisation och de riktlinjer som anges

1* Riksdagen 1977/78. 17 saini. Nr 75

NU 1977/78:75

i motionen,

4. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförs om fördelning av medel under anslaget Bidrag till regionala utvecklingsfonder,

1977/78:1851 av Sten-Ove Sundström m. fl. (s), vari hemställs att riksdagen beslutar

1. att en försöksverksamhet vid högskolan i Luleå startas med samhällsanställda civilingenjörer enligt den modell som anges i motionen samt att försöksverksamheten skall pågå i fem år och därefter utvärderas,

2. att kontaktsekretariatet vid högskolan i Luleå utökas med en kontaktsekreterare,

3. att STU-sekreterarna får rätt att besluta om medel till förundersökningar enligt den modell som anges i motionen,

1977/78:1852 av Lars Werner m. fl. (vpk), vari hemställs att riksdagen uttalar sig för en statlig politik på det teknisk-industriella området i enlighet med de i motionen utvecklade principerna,

Ytterligare en motion, 1977/78:1853, har väckts med anledning av propositionen 1977/78:111. Den behandlas av utskottet i betänkandet NU 1977/78:68.

De motioner från allmänna motionstiden som behandlas här är följande:

1977/78:307 av Yngve Nyquist m. fl. (s), vari hemställs att riksdagen hos regeringen anhåller om föreskrifter för styrelsen för teknisk utveckling (STU) att ordna försöksverksamhet rörande enskilda uppfinnares arbete,

1977/78:390 av Ivan Svanström (c), vari hemställs att riksdagen hos regeringen anhåller att denna snarast låter planera och bygga ett industriellt utvecklingscentrum för Smålandsregionen, förlagt till Hultsfred,

1977/78:805 av Sten-Ove Sundström m. fl. (s), vari hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om ökade resurser för forskning inom stålhanteringen,

1977/78:1283 av Sven Andersson i Örebro (fp), vari hemställs att riksdagen ger regeringen till känna vad som anförts i motionen rörande ev. tillkommande ytterligare resurser för stöd till produktutveckling i särskilt mindre och medelstora företag,

1977/78:1293 av Lars Henrikson m. fl. (s), vari hemställs att riksdagen för sin del uttalar att ett produktutvecklingscentrum snarast möjligt inrättas i Linköping,

1977/78:1640 av Olof Palme m. fl. (s), såvitt gäller hemställan

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i

NU 1977/78:75

motionen anförts om ett utvecklingsbolag på bilområdet,

5. att riksdagen till Utvecklingsbolag för transportsystem m. m. för budgetåret 1978/79 under [fjortonde] huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av 200 000 000 kr.,

1977/78:1706 av Claes Elmstedt m. fl. (c), vari hemställs att riksdagen hos regeringen anhåller att en utredning om innovationsverksamhetens betydelse och innovatörernas situation och arbetsförhållanden tillsätts, i enlighet med vad som sagts i motionen.

Uppgifter i anslutning till vissa motioner

Aktuella utredningar

Chefen för industridepartementet har den 13 oktober 1977 tillkallat en särskild utredningman med uppgift att analysera alternativa utvecklingsvägar för svensk bilindustri. Utredningsmannen, bankdirektör Bert Lindström, skall, enligt uttalande av industriministern, i nära samverkan med berörda företag och fackliga organisationer analysera utvecklingen av marknadsförhållanden och konkurrensförutsättningar förden svenska biltillverkningen på såväl personbils- som lastbilsområdet. Frågan om det tekniska utvecklingsarbetets betydelse skall ägnas särskild uppmärksamhet. Mot denna bakgrund samt med hänsyn till både företagsekonomiska och samhälleliga effekter skall utredaren analysera alternativa utvecklingsvägar för svensk bilindustri.

Statens industriverk harden 13 oktober 1977 fått i uppdrag att utreda vissa frågor rörande den svenska bilindustrin. I direktiven till utredningen erinrar industriministern om det ovan nämnda utredningsuppdraget och uttalar att de resultat som utredningsmannen kan komma att lägga fram under år 1978 bör baseras på bl. a. industriverkets utredning och utgöra grunden för verkets fortsatta utredningsarbete på området. Följande riktlinjer för utredningsarbetet lämnas.

För det första bör utvecklingen av marknads- och konkurrensförhållanden bedömas. Såvitt avser förhållandena inom landet bör industriverket därvidlag samråda med statens pris- och kartellnämnd.

För det andra bör industriverket uppmärksamma de moment av biltillverkningen där ny teknik kan väntas medverka till en betydande rationalisering eller automatisering av verksamheten. Undersökningen bör härvid begränsas till sådan känd teknik som kan förutses bli introducerad inom en femårsperiod, med utblick mot ytterligare fem år.

För det tredje bör industriverket kartlägga och analysera bilindustrins roll i det svenska produktionssystemet. Underleverantörsfrågan har här central betydelse och bör därför ägnas särskild uppmärksamhet.

I samband därmed bör utredningen även ta upp frågan om vissa större och mindre orters speciella beroende av verksamheten inom bilindustrin. Det

NU 1977/78:75

påpekas att möjligheterna att genom länsplaneringsmaterial och berörda länsstyrelser utvärdera de regionala konsekvenserna av skilda alternativa utvecklingsvägar för svensk bilindustri särskilt bör uppmärksammas vid analysen av olika regioners beroende av dessa arbetstillfällen.

Tidigare behandling av motioner om industriella utvecklingscentra

Näringsutskottet har behandlat förslag om inrättande av nya industriella utvecklingscentra i olika regioner, bland dessa Smålandsregionen, åren 1976 och 1977 (NU 1975/76:54, 1976/77:30). År 1976 uttalade utskottet att det måste ankomma på statens industriverk och de regionala och lokala intressenterna att i samverkan pröva förslag av den typ som framfördes i de då aktuella motionerna. Först därefter kunde frågan om beslut av statsmakterna om ett nytt industriellt utvecklingscentrum aktualiseras. Utskottet avstyrkte ifrågavarande motioner, som avslogs av riksdagen.

År 1977 hänvisade utskottet - med anledning av bl. a. förslag om inrättande av ett produktutvecklingscentrum i Linköping - till pågående utredningsarbete inom statens industriverk och styrelsen för teknisk utveckling. Enligt direktiven för utredningsarbetet borde en eventuell uppbyggnad av specialistkompetens och teknisk utrustning för regional produktutvecklingsservice i första hand ske i sådana regioner som kännetecknas av dels betydande industritäthet, dels begränsat utbud av extern teknisk utvecklingsservice. Utskottet avstyrkte motionerna, som avslogs av riksdagen.

Utskottet

Allmänna riktlinjer för statens stöd till teknisk forskning och utveckling

Styrelsen för teknisk utveckling (STU) är statens centrala organ för stöd till teknisk forskning och utveckling och därigenom ett viktigt instrument för statsmakternas långsiktiga näringspolitik. STU:s insatser är i stor utsträckning inriktade på industriella utvecklingsprojekt. Vidare finansierar STU olika kollektiva forskningsprogram tillsammans med industrin. Landets största resurs förteknisk-vetenskaplig forskning är universiteten och högskolorna. Kostnaderna förden totala forsknings- och utvecklingsverksamheten i Sverige år 1975 beräknas av statistiska centralbyrån till 5 005 milj. kr. Härav utfördes ca 61 96 inom industrin, ca 22 96 vid universitet och högskolor samt 18 % vid myndigheter, affärsverk, privata institut och organisationer. Industrin finansierade ca 55 96 av de totala kostnaderna, medan staten stod för resten. Av de riktlinjer som statsmakterna har dragit upp för STU:s verksamhet framgår att verket har tre huvuduppgifter. Den första är att i den mån det inte finns särskilda organ för detta främja den tekniska utvecklingen inom olika samhällssektorer. Den andra är att främja industrins innovationsnivå och tekniska kvalitet. Den tredje är att verka för höjd vetenskaplig nivå

NU 1977/78:75

och ökat kunnande inom skilda områden genom insatser inom den tekniska forskningen.

Som framhålls i propositionen är en fortgående teknisk utveckling nödvändig för att den svenska industrins internationella konkurrenskraft skall kunna bibehållas. Det är därför viktigt att innovationsverksamheten inom industrin ligger på en hög nivå. Tre syften med samhällets insatser på området anges i propositionen. Ett är att säkra svensk industris industriella konkurrenskraft för att därmed långsiktigt säkra sysselsättning och välstånd. Ett annat är att medverka till att ta fram ny teknik och ny kunskap som förbättrar människornas omgivning och levnadsförhållanden. Ett tredje syfte är att ta fram ny teknik som bidrar till lösning av viktiga nationella och internationella problem. Det är mot denna bakgrund som förslagen i propositionen bör ses. Dessa förslag omfattar allmänna riktlinjer såväl för det statliga stödet till teknisk forskning och utveckling som för STU:s organisation och verksamhet. Regeringens ställningstaganden bygger på de förslag som STU-utredningen har redovisat i betänkandet (SOU 1977:64) STU:s stöd till teknisk forskning och innovation. Vidare behandlas anslagsfrågor för budgetåret 1978/79. Utskottet tar i det följande upp regeringens förslag i huvudsak endast i den mån de berörs av motionsyrkanden.

STU tillhör de myndigheter som får anslag anvisade i programtermer. De allmänna grunder för statens stöd till teknisk forskning och utveckling som anges i propositionen påverkar utformningen av STU:s programstruktur. Utskottet redogör först för de allmänna riktlinjerna för stödet och därmed sammanhängande frågor och tar därefter upp programindelningen i samband med riktlinjerna för STU:s organisation.

STU bör, understryks i propositionen, klart skilja mellan de innovationsprojekt som främst motiveras av industrins intressen och de som främst motiveras av samhällets intressen. Det är emellertid viktigt att STU vid bedömning av ett innovationsprojekt som främst har betydelse för industrin även beaktar hur projektet påverkar olika samhällsintressen.

STU:s finansiella stöd till innovationsprocessen bör, sägs det vidare, i stort sett omfatta endast den tekniska utvecklingsfasen. Den forskning som organiskt ingår i ett större innovationsprojekt bör få stöd från samma program som det övriga tekniska utvecklingsarbetet. Sådan forskning som inte har anknytning till innovationsprojekt bör stödjas inom ett särskilt program. Ett skäl för denna uppdelning är enligt propositionen att den grundläggande och långsiktiga forskningen därigenom får ökade möjligheter att konkurrera med mer kortsiktiga forskningsinsatser.

I fråga om stödet till tekniskt utvecklingsarbete anförs i propositionen att det är viktigt att STU på ett tidigt stadium beaktar även exploateringsfaser som ligger efter de delar av innovationsprocessen som STU normalt stöder. Parallellt med den tekniska bedömningen bör projekten utvärderas kommersiellt. STU bör således lägga ökad vikt vid att projektens resultat nyttiggörs. Det påpekas att STU:s stöd till utvecklingsarbete skall omfatta såväl rent

1** Riksdagen 1977/78. 17 sami. Nr 75

NU 1977/78:75

finansiellt projektstöd som rådgivnings- och förmedlingsservice. Stödet till de kollektiva forskningsinstituten bör syfta till att främja en verksamhet som inriktas mot för samhället och industrin angelägna behov. I propositionen framhålls att det är viktigt att stödet till de forsknings- och utvecklingsresurser som ligger närmast den industriella tillämpningen i viss omfattning koncentreras till områden där det bäst främjar svenskt näringslivs konkurrenskraft eller där det främjar andra samhällsmål.

I vänsterpartiet kommunisternas partimotion 1977/78:1852 kritiseras propositionen såsom alltför passiv, teknokratisk och mållös. Motionärerna anser att det krävs nya och klart markerade riktlinjer för den tekniska forskningen och utvecklingen. Dessa måste utgå från vilken produktionsoch samhällsstruktur som skall befrämjas. En rad principer anges för utformningen av en statlig politik på det tekniskt industriella området. Hemställan i motionen är att riksdagen skall uttala sig för dessa principer.

Motionärerna anger i huvudsak följande riktlinjer för en statlig politik. Den måste utformas enligt medvetna nationella riktlinjer. Den nuvarande oöverskådligheten och splittringen måste upphöra. Forskning och utveckling måste inriktas på att höja förädlingsgraden i produktionen och ta sikte på systemlösningar. Industriforskningen måste syfta till att skapa bättre hushållning med råvaror och energi och att komma till rätta med arbetsmiljöoch andra miljöproblem. Utvecklingsarbetet bör höja kvaliteten hos produkterna. Sådan teknik och utveckling som är viktig för den sociala nyttan och folkflertalets behov måste främjas på den rent kommersiellt motiverade teknologins bekostnad. Slutligen uttalas i motionen att de arbetande måste ges den ledande rollen i hela den beslutsprocess som avgör den tekniska forskningens och det industriella utvecklingsarbetets inriktning och utformning.

Motionärernas kritik mot regeringens förslag är kortfattad och allmänt hållen. Den har enligt utskottets mening föga fog för sig. 1 vissa avseenden överensstämmer synpunkterna till stor del med vad som anförs i propositionen. Innovationsproblemen är i det moderna samhället ofta mycket komplexa, konstateras i denna. Föredraganden anför att det därför är viktigt att STU inte ger en alltför snäv definition av aktuella forskningsuppgifter utan, då detta är erforderligt, genom en mångvetenskaplig insats skapar förutsättningar för ett helhetsperspektiv på de tekniska forsknings- och utvecklingsinsatserna och på den omgivning i vilken de skall fungera. Utskottet anser sig inte ha anledning att föreslå riksdagen att göra ett uttalande enligt motionen 1977/78:1852.

Utskottet kan i allt väsentligt ansluta sig till de allmänna grunder för samhällets stöd till teknisk forskning och utveckling som presenteras i propositionen. Vissa frågor som kan innefattas i dessa allmänna grunder tar utskottet ställning till i det följande i samband med motionsyrkanden. I övrigt hänvisar utskottet med instämmande till vad som uttalas i propositionen.

NU 1977/78:75

9 Stöd lill tekniskt utvecklingsarbete

För att den svenska industrins internationella konkurrenskraft skall kunna vidmakthållas är det väsentligt att man finner vägar för att stimulera tekniska innovationer och stödja den tekniska utvecklingen. Staten kan på olika sätt understödja tekniskt utvecklingsarbete antingen genom att direkt påverka innovationsprocessen eller genom att påverka tillgången av de resurser som behövs för innovationsverksamhet. Bland olika metoder för att stödja innovationer nämns i propositionen möjligheten att påverka marknaden genom att utnyttja den offentliga upphandlingen i syfte att uppnå en teknisk utveckling. Andra stödformer syftar till att minska kostnaderna för innovationsaktiviteterna och risken för ett ekonomiskt misslyckande. 1 dessa fall lämnas stödet genom olika typer av direkta bidrag, genom lån på fördelaktiga villkor eller genom avdrag vid beskattningen. Genom att förbättra avkastningen av framgångsrika innovationer kan man från statens sida öka enskilda personers och företags intresse för att bedriva innovationsverksamhet. Detta sker bl. a. genom att upprätthålla patentsystem. Det påpekas dock i propositionen att det är mycket svårt för en enskild person att helt livnära sig på innovationsverksamhet. Andra sätt för staten att stödja sådan verksamhet är att uppmuntra till nyetablering av företag, att påverka innovationsprojektens organisation och ledning och att lämna produktutvecklingsservice.

De enskilda uppfinnarnas situation tas upp i flera motioner. I motionen 1977/78:1849 aktualiseras frågan om en översyn av gällande skatteregler för anslag, bidrag och lån som lämnas till uppfinnare. Motionärerna ifrågasätter om inte dessa bidrag borde vara skattefria. Vidare anser de att det borde klargöras på vilket sätt uppfinnare kan få lyfta av mervärdeskatt som belöper sig på material och tjänster som de använder för sin uppfinnarverksamhet. Yrkandet i motionen går ut på en skyndsam översyn av gällande skattebestämmelser för bidrag och lån från STU och liknande institut i syfte att öka stimulanseffekten för uppfinningar och utvecklingsarbete och att skapa klarare regler och förutsättningar för uppfinnare.

Frågan om möjligheten att ändra nuvarande beskattningsregler för att därigenom underlätta för kreativa personer att ägna sig åt innovationsverksamhet berörs i propositionen. Föredraganden erinrar om att företagsskatteberedningen (Fi 1970:77) i sitt nyligen avgivna slutbetänkande (SOU 1977:86) Beskattning av företag har föreslagit genomgripande ändringar i reglerna för beskattning av rörelseinkomster. En viktig del av förslaget avser ändringar i bestämmelserna om skattemässig resultatutjämning. 1 propositionen påpekas att sådana ändringar kan få stor betydelse för dem som bedriver innovationsverksamhet. Föredraganden aviserar att frågan om det finns behov av att vid sidan av de allmänna reglerna för rörelsebeskattning ha särskilda bestämmelser som kan underlätta innovationsverksamhet skall övervägas i samband med att regeringen tar ställning till beredningens förslag. Utskottet förutsätter att motionärernas önskemål om översyn av

NU 1977/78:75

skattereglerna för statliga bidrag till uppfinnare och innovatörer också kommer att prövas i detta sammanhang. Förslag om avdrag för forskningsoch utvecklingsarbete m. m. behandlas även av skatteutskottet i dess betänkande SkU 1977/78:54. Mot denna bakgrund finner utskottet inte anledning att föreslå riksdagen att göra någon särskild framställning i denna sak till regeringen.

I den socialdemokratiska partimotionen 1977/78:1850 uttalas att uppfinnare och andra innovatörer i dagens läge ofta arbetar under otillfredsställande villkor. Deras möjligheter till kreativt arbete minskas inte sällan genom att de har problem med ekonomisk försörjning och social trygghet. Motionärerna anser att regeringen i sitt förslag inte tar tillräcklig hänsyn till de enskilda innovatörernas situation. De förordar en rad åtgärder och yrkar att riksdagen skall göra ett uttalande till förmån för dessa. De betecknar det som angeläget med en genomgripande översyn av de enskilda uppfinnarnas nuvarande arbetsvillkor och av åtgärder som samhället kan vidta. Bl. a. bör enligt motionärerna möjligheterna till kontakter mellan forskare och uppfinnare förbättras. Liknande synpunkter förs fram i motionen 1977/78:1706.1 denna yrkas att en utredning om innovationsverksamhetens betydelse och innovatörernas situation och arbetsförhållanden skall tillsättas. Motionärerna lämnar vissa riktlinjer för utredningsarbetet. De tänker sig bl. a. att utredningen skall undersöka möjligheten av att samhället ger en inkomstgaranti till ett antal innovatörer. Vidare bör det prövas att 2 % av regional- och industri politiska satsningar för stöd åt näringslivet avsätts för forsknings- och utvecklingsarbete.

Uppfinnare och andra tekniskt kreativa personer fyller en viktig funktion för innovationsverksamheten och produktförnyelsen inom näringslivet. Olika åtgärder för att förbättra uppfinnarnas situation ingår också som en viktig del i regeringens förslag. En kraftig förstärkning av det direkta stödet till uppfinnarna föreslås. Inom STU:s delprogram har totalt 20 milj. kr. beräknats för projekt från enskilda uppfinnare.

Med anledning av motionärernas önskemål om en särskild översyn vill utskottet peka på att innovatörernas problem har analyserats dels av statens industriverk i utredningen (SIND 1977:14) Regional produktutvecklingsservice, dels av STU i en rapport om resultatet av STU:s uppfinningsstöd åren 1968-1975. Utskottet räknar med att STU även framgent noga följer dessa frågor och finner därför inte att en särskild utredning enligt förslagen i motionerna nu är påkallad. Utskottet avstyrker alltså ifrågavarande motionsyrkanden.

Bland de önskemål som förs fram i motionen 1977/78:1850 är att uppfinnare skall få möjlighet att utnyttja lokaler och utrustning i samhällets ägo, t. ex. i gymnasieskolor med teknisk linje och i omskolningscentra.

När det gäller grundskola eller gymnasieskola finns redan en sådan möjlighet enligt 50 § skollagen (1962:319; ny lydelse av 50 >j 1975:159). Där

NU 1977/78:75

föreskrivs att mark och lokaler bör upplåtas för annat än skolans behov om inte större olägenhet vållas. Enligt vad utskottet har inhämtat förekommer det att utbildningslokaler av olika slag utnyttjas av uppfinnare. Något särskilt uttalande av riksdagen är alltså inte behövligt.

Ett förslag i motionen 1977/78:1850 tar direkt sikte på att de enskilda uppfinnarnas ekonomiska villkor skall förbättras. Motionärerna föreslår att en särskild fond skall inrättas och att 5 milj. kr. under nästa budgetår skall anvisas under ett nytt anslag, Statens fond för stöd till uppfinnare. Fonden skall ha resurser för att fördela totalt 5 milj. kr. om året till förslagsvis 100 uppfinnare. Ansökan om stöd från fonden bör enligt motionen göras via de regionala utvecklingsfonderna. Medlen skall fördelas av en särskild fondstyrelse.

Förslaget i motionen 1977/78:307 syftar till att minska uppfinnarnas initialsvårigheter genom att införa en stipendieform för oprövade uppfinnare. Stipendierna skulle även kunna omfatta hjälp till att anskaffa lokal, maskiner och verktyg.

Förslagen i propositionen innebär att stödet till uppfinnare kommer att byggas ut väsentligt. Utskottet vill också erinra om att föredraganden särskilt understryker vikten av att STU ges möjlighet att aktivt medverka till att förbättra uppfinnarnas situation. Detta kan ske genom att det ekonomiska stödet i form av stipendier, pristävlingar o. d. byggs ut. Att komplettera dessa stödformer med särskilda stipendier för oprövade uppfinnare enligt förslaget i motionen 1977/78:307 synes inte befogat. Utskottet anser sig inte heller ha skäl att förorda att ytterligare ett särskilt organ på detta område inrättas i form av en sådan särskild stipendiefond som föreslås i motionen 1977/78:1850.

Stöd till forskningsområden

I tre motioner argumenteras för ökade resurser till olika forskningsområden. Önskemål om förstärkning av stålindustrins forsknings- och utvecklingsverksamhet förs fram i motionerna 1977/78:805 och 1977/78:1848. Situationen vid Stiftelsen för metallurgisk forskning (MEFOS) i Luleå tas upp i den först nämnda motionen. Stiftelsen bedriver forskning vid två anläggningar, Metallurgiska forskningsstationen (MF) och Bearbetningstekniska forskningsstationen (BTF). Verksamheten finansieras dels genom anslag från staten och stålföretagen, dels genom uppdragsforskning. Motionärerna anför att det nuvarande kärva läget för den svenska stålindustrin gör att företagen skär ned sina anslag till forskning. För att säkra verksamheten vid MF och BTF anser de att det skulle behövas ett årligt stöd från staten av 3 milj. kr. resp. 2 milj. kr. Motionärerna vill att riksdagen som sin mening skall ge regeringen till känna vad som anförts i motionen om ökade resurser för forskning inom stålhantering.

I motionen 1977/78:1848 föreslås likaså att riksdagen skall göra ett uttalande enligt de synpunkter på teknisk forskning och utvecklingsarbete

NU 1977/78:75

inom stålområdet som motionärerna presenterar. I denna motion behandlas även frågan om organisation av och inflytande på forskning och utveckling inom stålbranschen. Detta problem berör utskottet närmare i samband med behandlingen av regeringens förslag om STU:s organisation. I fråga om forskningsresurser påpekas att det totalt sett krävs en ökad forskningsintensitet i branschen. I första hand bör ytterligare resurser lämnas genom STU och andra statliga organ, men även företagens egen verksamhet bör stimuleras. Motionärerna anser att sådan forskning som är av mer långsiktig betydelse för samhället, t. ex. om nya stålprocesser, bör få ökade resurser. De gör även avvägningar mellan olika forskningsområden. Sålunda anser de att det är nödvändigt för specialstålindustrin att prioritera produktutvecklingssidan. Vidare måste mer långsiktiga satsningar göras beträffande processutveckling, och en gemensam marknadsforskning måste snarast komma till stånd.

I stort sett kan utskottet instämma i motionärernas bedömning av behovet av ytterligare satsningar på stålforskning. Det är nödvändigt med kraftfulla forsknings- och utvecklingsinsatser om svensk stålindustri skall kunna hävda sig internationellt. Statsmakterna har också beslutat om långtgående åtgärder inom stålområdet. Frågan om resurser för forskning och utveckling har därvid spelat en viktig roll (prop. 1977/78:87, NU 1977/78:45). Utskottet vill i detta sammanhang påpeka att föredraganden i sin bedömning av STU:s insatser under nästkommande budgetår räknar med en förstärkt insats på stålområdet. STU har också påbörjat en flerårig planeringsstudie som avser utformningen av framtida järnverk.

Vad avser förslagen om stöd till MEFOS vill utskottet nämna att av det totala kollektiva forskningsstödet inom järn- och stålområdet - 5,55 milj. kr. - bidrag om 2,3 milj. kr. utgår till MF och BTF i Luleå. Regeringen har vidare i februari 1978 beslutat om ett lokaliseringsbidrag på 24,7 milj. kr. till MEFOS avsett för en expansion av verksamheterna vid MF och BTF. Med hänsyn till vad här anförts finner utskottet inte anledning att föreslå riksdagen att göra de framställningar till regeringen som föreslås i de nu nämnda motionsyrkandena.

I den socialdemokratiska partimotionen 1977/78:1640, väckt under allmänna motionstiden, uttalas vissa farhågor för att forsknings- och utvecklingsarbetet inom företagen är på väg att stagnera och i vissa fall att minska. Motionärerna finner det motiverat att företagens insatser får stöd genom såväl generella som selektiva åtgärder. De påpekar att bilindustrin svarar för en betydande del av industrins sysselsättning och export. I dagsläget står denna industri inför stora problem, bl. a. genom en skärpt konkurrens från utlandet. Det forsknings- och utvecklingsarbete som är nödvändigt inom bilindustrin innebär ett långsiktigt arbete med stora kostnader och betydande risktaganden. Motionärerna anser att staten bör engagera sig genom att ta initiativ till att ett utvecklingsbolag för bilområdet bildas. I detta bolag bör bilföretagen AB Volvo och Saab-Scania AB ingå.

NU 1977/78:75

13 F. n. är, som framgår av redovisningen i det föregående, utvecklingen inom bilindustrin föremål för utredning. Regeringen har i oktober 1977 uppdragit åt en särskild utredare att göra en analys av alternativa utvecklingsvägar för svensk bilindustri. Resultatet av denna analys beräknas kunna presenteras under sommaren 1978. Samtidigt har även statens industriverk fått i uppdrag att utreda vissa frågor rörande den svenska bilindustrin. Industriverkets utredningsarbete skall bl. a. omfatta en fördjupad analys av utvecklingen av marknads- och konkurrensförhållandena på bilområdet samt en kartläggning och analys av bilindustrins roll i det svenska produktionssystemet. Underleverantörsfrågan och det regionala beroendet av bilindustrins verksamhet skall ägnas särskild uppmärksamhet.

De synpunkter på utvecklingen inom bilindustrin som motionärerna för fram överensstämmer i stora delar med regeringens. Det finnsonekligen goda skäl som talar för ökade statliga insatser för att stimulera bilindustrins forsknings- och utvecklingsverksamhet. Utskottet anser dock att resultatet av pågående utredningsarbete bör avvaktas. Därtill kommer aktuella förändringar som berör Volvo. Nu ifrågavarande motionsyrkande avstyrks alltså.

I samma motion, 1977/78:1640, uttalas att staten bör ta ledningen inom tre nya utvecklingsområden och genom offensiva satsningar åstadkomma en snabbare teknisk utveckling. Detta skall ske genom att tre nya utvecklingsbolag inrättas. Ett av utvecklingsbolagen skall lägga ut en beställning till Volvo och Saab-Scania på rationella och ekonomiska transportsystem. Det andra utvecklingsbolaget skall verka för beställning och utveckling av hjälpmedel inom utbildningsområdet. Det tredje bolaget skall ansvara för utveckling av och stöd till medicinsk teknik. Bolagen skall nära samarbeta med primärkommuner och landsting. Motionärerna föreslår att sammanlagt 200 milj. kr. skall anvisas för budgetåret 1978/79 till ett utvecklingsbolag för transportsystem m. m.

Förslagen i propositionen innebär en kraftig satsning från samhällets sida på teknisk forskning och utveckling. Ett sätt för statsmakterna att stimulera utveckling av ny teknik är genom den offentliga upphandlingen. I propositionen framhålls också att det är angeläget att den offentliga upphandlingen i ökad utsträckning kopplas till en teknisk utveckling av de upphandlade produkterna. Utskottet delar denna uppfattning. Två av de områden som det föreslagna utvecklingsbolaget skulle stödja tillhör de insatsområden som STU har prioriterat i sin anslagsframställning för nästkommande budgetår. Med vad här sagts avstyrker utskottet motionsyrkandet.

STU.s verksamhet och organisation

I propositionen föreslås vissa mindre ändringar i STU:s organisation. Förslagen utgår från en delvis ny programstruktur. F. n. finns fyra enheter och dessutom en grupp för planering, utredningar m. m. Denna grupp avses

NU 1977/78:75

nu bli ombildad till en enhet för övergripande planering och verksamhetsuppföljning. I övrigt skall även i fortsättningen finnas fyra enheter. Arbetsfördelningen mellan enheterna förändras dock i viss mån. Vidare föreslås en viss förnyelse av den nuvarande nämndstrukturen. Enligt propositionen bör STU i sin verksamhet inte göra någon åtskillnad mellan insatser som syftar till innovationer för industrin och insatser som syftar till innovationer för samhällssektorer. Föredraganden föreslår därför ett program Industriellt och samhällsinriktat utvecklingsarbete och ett program Kunskapsutveckling. Dessa två program, som har nära samband, skall handhas av en enhet - utvecklingsenheten - som indelas i fyra till sex projektenheter. En särskild serviceenhet skall svara för STU:s verksamhet i fråga om information, dokumentation, patentserviceverksamhet, förmedling till exploatering av uppfinningar och licenser samt service till mindre och medelstora industriföretag i samarbete med de regionala utvecklingsfonderna. Den internationella enheten skall svara för programmet Internationell kontaktverksamhet, vilket innefattar bl. a. den teknisk-vetenskapliga attachéverksamheten och biträde till regeringskansliet i internationella överläggningar. Programmet för utvecklingsarbetet föreslås bli uppdelat på fem olika delprogram: Insatsområden, Teknikområden, Industriservice, Förmedling och Rymdverksamhet. Insatsområdena skall omfatta större målinriktade konkreta insatser. Varje insats förutsätts bli genomförd under en bestämd tid för att därefter ersättas av andra. STU bör lägga fram förslag till insatsområden i sin årliga anslagsframställning. I propositionen redovisas att STU har föreslagit olika insatsområden. Stöd för att utveckla en bestämd produkt, process eller system skall lämnas under delprogrammet Teknikområden. Inom varje teknikområde behandlas problem som är gemensamma för flera olika industribranscher. Delprogrammet Industriservice skall svara för serviceinsatsen beträffande produktutveckling och produktförnyelse speciellt hos de mindre och medelstora industriföretagen. Över detta delprogram skall även STU:s kontaktsekreterarverksamhet finansieras. Med hänsyn till de vidgade uppgifter som läggs på STU i samband med offentlig teknikupphandling föreslås ett program Myndighetsservice. Att närmare fördela dessa fem program på delprogram och programelement bör enligt propositionen ankomma på regeringen.

De föreslagna förändringarna i STU:s verksamhet och organisation medför även vissa förändringar beträffande STU:s nämnder. F. n. biträds STU av tio nämnder, knutna till var sitt behovsområde. Vidare finns en uppfinnarnämnd och en flygteknisk kommitté. I propositionen föreslås att nämndstrukturen förnyas så att den får en bättre anknytning till de nya områdena. Fasta grupper bör inrättas för att planlägga den långsiktiga verksamheten inom teknik- och kunskapsområden. Verksamheten inom ett insatsområde bör följas av en styr- och referensgrupp, som läggs ned när insatsområdet avslutas.

NU 1977/78:75

15 Dessa förslag tas upp i motionerna 1977/78:1848 och 1977/78:1850.

1 den senare motionen kommenteras den föreslagna förändringen av STU:s nämnder. Motionärerna anknyter till det förslag som STU-kommittén lade fram om att två övergripande nämnder borde inrättas inom STU - en forskningsnämnd och en innovationsnämnd. Motionärerna uttalar att det finns anledning att överväga att dessa två nämnder inrättas.

I propositionen påpekas att de föreslagna ändringarna av STU:s organisation gör det önskvärt att förnya den nuvarande nämndstrukturen så att den för en bättre anknytning till den nya programindelningen. Det är viktigt att en kontinuitet i arbetet mellan de gamla och nya grupperna upprätthålls. STUutredningens förslag kritiserades av vissa remissinstanser. En organisationsuppdelning av STU:s verksamhet inom forskning och innovation på två särskilda enheter avvisas, bl. a. med motiveringen att detta skulle försvåra kontakten mellan forskningen och näringslivet. Utskottet finner den i prospositionen förordade nämndstrukturen ändamålsenlig. Något uttalande av den innebörd som motionärerna föreslår är inte motiverat.

I motionen 1977/78:1848 begärs att riksdagen skall uttala sig för att de fackliga organisationerna får inflytande i STU:s beslutande och beredande organ. Avsikten med den föreslagna förändringen av STU:s nämndstruktur är enligt propositionen inte att åstadkomma någon minskning av forskares, teknikers, riksdagsledamöters eller andra intressenters medverkan. STU förutsätts snarare komma att behöva utnyttja extern kompetens i ökad utsträckning. Föredraganden räknar också med ett ökat behov av grupper med mer specialiserade och diversifierade uppgifter. Mot denna bakgrund finner utskottet det naturligt att de som på olika områden nära berörs av STU:s verksamhet genom representation i olika organ får möjlighet att påverka inriktningen av verksamheten. Utskottet räknar därför med att de fackliga organisationerna liksom hittills kommer att i olika former få medverka i myndighetens arbete.

Kontaktsekreterarna haren viktig uppgift att fylla som kontaktförmedlare mellan forskare och näringsliv - speciellt då de mindre företagen. Enligt propositionen skall en viss utvidgning av kontaktsekreterarverksamheten komma till stånd. Särskilt nämns att verksamheten i Linköping skall förstärkas.

En ytterligare utbyggnad av STU:s kontaktsekreterarorganisation föreslås i motionen 1977/78:1851. Motionärerna vill att kontaktsekretariatet vid högskolan i Luleå skall utökas med en kontaktsekreterare. De hävdar att kontaktsekretariatet i Luleå förutom att det fullgör för ett kontaktsekretariat normala arbetsuppgifter nu också medverkar i projekt för att skapa nya arbetstillfällen i Norrbotten.

Situationen i Norrbotten motiverar åtgärder av olika slag från samhällets sida. Utskottet finner det därför väl motiverat att kontaktsekretariatet i Luleå byggs ut och förutsätter att detta alternativ prövas.

Ytterligare ett förslag i samma motion tar sikte på att förstärka stödet till

NU 1977/78:75

näringslivet i Norrbotten. Motionärerna påpekar att många företag i Norrbotten drar sig för att anställa civilingenjörer. För att behålla det tekniska kunnande som representeras av de civilingenjörer som har utexaminerats från högskolan i Luleå borde denna få medel föra» anställa 20 civilingenjörer om året. Dessa ingenjörer skulle engageras före» år och under detta år arbeta för ett och samma företag. Motionärerna tänker sig att verksamheten skulle fortgå i fem år för att sedan utvärderas. Kostnaden för denna verksamhet skulle bestridas antingen av STU eller av arbetsmarknadsstyrelsen.

Utskottet vill framhålla att olika initiativ på sistone har tagits för att få till stånd ett närmare samarbete mellan högskoleforskning och näringslivet. En försöksverksamhet med näringslivskontakt för forskare skall inledas under nästa år. Under anslaget Vissa särskilda utgifter inom högskolan (prop. 1977/ 78:100 bil. 12 s. 516) har 3 milj. kr. beräknats härför. Syftet med försöksverksamheten är att finna lämpliga former för en kontakt mellan forskare, medelstora och små företag samt myndigheter. Utbildningsutskottet (UbU 1977/78:22) har tillstyrkt att försöksverksamheten genomförs. Vidare haren kommitté tillkallats i februari 1978 med direktiv (Dir 1978:21) att utreda högskolans forskningssamverkan med forskningsråd, myndigheter, företag och organisationer. Till kommittén har som experter knutits ett antal företrädare för bl. a. löntagar- och näringslivsorganisationer samt berörda myndigheter. Utskottet anser att resultatet av den föreslagna försöksverksamheten bör avvaktas och avstyrker därför ifrågavarande motionsyrkande.

Motionärerna anser vidare att kontaktsekreterarnas resurser bör förstärkas med medel till förberedande undersökningar om projekt som initieras av företag och fackföreningar. De föreslår att kontaktsekreterarna skall få rätta» besluta om medel till sådana undersökningar utan att först underställa STU ärendet. 1 propositionen erinras om att kontaktsekreterarna inte skall fungera som regionala STU-representanter. De regionala utvecklingsfonderna skall fylla denna uppgift. Föredraganden menar att det därför vore olämpligt att delegera beslutsrätten för mindre projekt till kontaktsekreterarna. I och försig kan utskottet ansluta sig till denna bedömning. Vad motionärerna åsyftar är dock någonting mindre omfattande, nämligen rent förberedande undersökningar som skall ligga till grund för beslut om att börja ett visst projekt. Utskottet utgår från att en sådan verksamhet ingår som en normal del av kontaktsekretariatens verksamhet. En framställning från riksdagen är därför inte påkallad.

1 motionen 1977/78:1283, som har väckts under allmänna motionstiden, uttalas att den organisation och det kontaktnät som STU har byggt upp synes fungera väl. Motionären anser att de ytterligare åtgärder som vidtas från samhällets sida för att stödja produktionsutvecklingen i mindre och medelstora företag bör bygga på existerande organisation. Det är, anför han, väsentligt att behovet av samordning och utnyttjandet av befintliga resurser beaktas i samband med överväganden inom regeringskansliet om åtgärder för

NU 1977/78:75

att stödja produktutvecklingen i företagen. Motionären hemställer att riksdagen skall göra ett uttalande av denna innebörd. Såvitt utskottet kan finna har motionärens synpunkter i stort sett beaktats i regeringens nu föreliggande förslag. Någon särskild framställning till regeringen finner utskottet därför inte behövlig.

Regional produktutvecklingsservice

Frågan om en förstärkning av statens insatser när det gäller regional produktutvecklingsservice tas upp i propositionen i anslutning till de förslag som har kommit fram i industriverkets utredning om regional produktutvecklingsservice till mindre och medelstora företag (SIND 1977:14). Någon utbyggnad av nya fasta resurser av den typ som representeras av IUC i Skellefteå bör enligt propositionen t. v. inte ske. Föredraganden uttalar emellertid att förutsättningarna för att få i gång en avgiftsbelagd projektledningshjälp på några platser i landet bör studeras. En sådan verksamhet bör ha den regionala utvecklingsfonden som bas och i övrigt organiseras i samarbete med bl. a. berörda kommuner och landsting. Som lämpliga orter för en sådan verksamhet med projektledningshjälp nämns Eskilstuna, Jönköping och Östersund. Verksamheten bör nämligen förläggas till sådana institutioner som disponerar fasta resurser - högskolor och tekniska gymnasier. I propositionen aviseras att statens industriverk skall få i uppdrag att i samråd med STU utarbeta ett program för verksamheten. Yrkandet i motionen 1977/ 78:1847 anknyter till detta uttalande i propositionen. Motionären föreslår att riksdagen skall göra ett uttalande om Karlstad som lämplig förläggningsort för projektledningshjälp. Han erinrar om att strukturomvandlingen inom stålindustrin drabbar Värmlands län hårt och att det finns stort behov av nyetableringar av företag. Utskottet har visserligen förståelse för motionärens synpunkter men anser inte att det finns underlag för ett riksdagsbeslut av angiven art. Med hänsyn till industriverkets utredningsuppdrag utgår utskottet från att även andra orter än de i propositionen nämnda kommer att övervägas som lämpliga förläggningsplatser för projektledningshjälp. Utskottet vill även erinra om att enligt riksdagens beslut hösten 1977 (prop. 1977/78:40, NU 1977/78:34) ett regionalt investmentbolag har inrättats för Värmland-Bergslagenregionen.

I två motioner som har väckts under allmänna motionstiden förordas att stödet till de mindre industriföretagen byggs ut genom att nya industriella utvecklingscentra inrättas. I motionen 1977/78:390 yrkas att riksdagen skall anhålla att regeringen snarast låter planera och bygga ett industriellt utvecklingscentrum för Smålandsregionen, förlagt till Hultsfred. I motionen 1977/78:1293 hemställs att riksdagen skall uttala att ett produktutvecklingscentrum snarast möjligt skall inrättas i Linköping.

Vad avser förslaget om ett industriellt utvecklingscentrum i Hultsfred kan konstateras att motsvarande yrkanden har avstyrkts av utskottet och

NU 1977/78:75

avslagits av riksdagen vid flera tillfällen. Utskottet vill även erinra om att den utvärdering av verksamheten vid IUC i Skellefteå som industriverket redovisade år 1975 gav vid handen att uppbyggnaden av specialistkompetens och teknisk utrustning för företagsservice på produktutvecklingsområdet i första hand bör ske i sådana regioner som kännetecknas av betydande förekomst av "teknologitung” industri. Utskottet avstyrker motionen.

Yrkandet i motionen 1977/78:1293 bygger på ett förslag utarbetat av den särskilda arbetsgrupp för bevakning av sysselsättningsfrågor i Linköping som regeringen tillsatte år 1974. Arbetsgruppens förslag återges utförligt i motionen. Det produktutvecklingscentrum som motionärerna förespråkar skulle på motsvarande sätt som produktutvecklingscentret i Göteborg i hög grad repliera på de resurser som finns vid universitetet och företagen i Linköping.

Arbetsmarknadssituationen i Linköpingsregionen motiverar särskilda åtgärder från samhällets sida. I propositionen föreslås en utbyggnad av kontaktsekreterarverksamheten i Linköping. Vidare påpekas att de regionala och lokala myndigheterna i Linköping har beslutat att - på liknande sätt som sker i Göteborg-bidra till produktutvecklingsservice. Föredraganden uttalar att det är naturligt att de båda kontaktsekreterarna i Linköping nära samverkar med de verksamheter som dessa myndigheter kan komma att besluta om och på uppdrag åtar sig projektledningstjänsterav samma typsom de i Göteborg. Han tillägger att staten genom STU även i övrigt bör uppmuntra en intensifierad produktutvecklingsverksamhet vid företagen i Linköping. Mot denna bakgrund räknar utskottet med att den produktutvecklingsverksamhet som nu byggs ut i Linköping får samma stöd från staten som lämnas till produktutvecklingscentret i Göteborg. Motionärernas önskemål synes i stort sett vara tillgodosett. Något särskilt uttalande från riksdagens sida är därför inte påkallat.

De regionala utvecklingsfondernas verksamhet tas upp i motionen 1977/ 78:1850. Motionärerna kritiserar riksdagens beslut hösten 1977 (prop. 1977/ 78:40 bil. 1, NU 1977/78:34) om regionalisering av medlen i statens utvecklingsfond och överförande av fondens uppgifter på de regionala utvecklingsfonderna. De anser att detta ställningstagande bör ändras och att riksdagen bör besluta att verksamheten vid statens utvecklingsfond även efter den 30 juni 1978 skall bedrivas enligt nu gällande organisation och riktlinjer. Vidare vill de att riksdagen uttalar sig för att statens utvecklingsfond från anslaget Bidrag till regionala utvecklingsfonder tillförs ett belopp som motsvarar de tillskott som utvecklingsfonden har erhållit under senare år.

Det finns enligt utskottets mening inte något skäl att ändra riksdagens beslut om regionalisering av utvecklingsfondens verksamhet. Utskottet avstyrker alltså ifrågavarande motionsyrkanden.

Vissa riktlinjer för de regionala utvecklingsfondernas kreditverksamhet lämnas i propositionen. Fonderna skall åläggas att för varje produktutveck -

NU 1977/78:75

lingslån tillställa STU avskrift av beslutet med projektbeskrivning. Det föreslås att lånegränsen för de villkorliga produktutvecklingslånen hos de regionala fonderna höjs till 3 milj. kr. Regeringen skall dock föreskriva att samråd med STU skall äga rum innan lån som överstiger 500 000 kr. beviljas. Den föreslagna ordningen för beviljande av lån överensstämmer med nu gällande regler.

I motionen 1977/78:1850 kommenteras detta förslag. Motionärerna påpekar att följden härav blir att fonderna får rätt att beträffande produktutvecklingslån, vilka är förenade med stort risktagande, bevilja lån upp till 3 milj. kr. medan gränsen för investeringslån sätts vid 500 000 kr. De erinrar vidare om att det enligt de av riksdagen fastlagda riktlinjerna inte kommer att ske någon särskild uppdelning av de medel som är tillgängliga för ordinära lån och för produktutvecklingslån. Motionärerna anser att det finns risk för att utvecklingsfonderna i sin kreditverksamhet kommer att prioritera lån med mera betryggande säkerheter framför produktutvecklingslån.

Motionärerna har aktualiserat ett viktigt problem. Utskottet förutsätter att industriverket vid fördelning av lånemedel utfärdar erforderliga anvisningar för dispositionen och redovisningen av detta lånekapital. Riksdagen bör göra en framställning till regeringen av denna innebörd. De i propositionen förordade riktlinjerna för kreditverksamheten i övrigt vid de regionala fonderna tillstyrker utskottet.

Finansieringen av IUC

Verksamheten vid stiftelsen Industriellt utvecklingscentrum i övre Norrland (IUC) finansieras f. n. dels genom en grundfond på 12,8 milj. kr. som avsattes då IUC bildades 1971, dels genom inkomster från olika tjänster. Industriverket har i sin utredning om regional produktutvecklingsservice även behandlat frågan om IUC:s framtida finansiering. Verket konstaterar att IUC:s ursprungliga fondkapital har använts för att täcka de årliga driftsunderskotten. Vid årsskiftet 1977-1978 uppgick IUC:s likvida tillgångar till ca 1 milj. kr. Vid normal drift kommer tillgångarna enligt industriverket att vara helt tömda någon gång omkring halvårsskiftet 1978. Verket anser att det är viktigt att den nuvarande provisoriska finansieringsformen ersätts med en lösning av mer permanent karaktär och föreslår att IUC i fortsättningen ges årliga driftsbidrag över statsbudgeten. Enligt verket är det önskvärt att finansieringen av IUC samordnas med finansieringen av övrig statlig företagsservice. För budgetåret 1978/79 bör enligt verket 2 milj. kr. anvisas för att täcka driftsunderskottet. Vidare anser verket att visst eget kapital bör återupprättas hos IUC genom ett engångsbelopp. Härför beräknas att ett belopp på 4 milj. kr. erfordras. Regeringen har anslutit sig till industriverkets uppfattning och föreslår att det statliga stödet till IUC anvisas över anslaget Bidrag till regionala utvecklingsfonder m. m. Omfattningen av det statliga stödet får sedan bli föremål för en sedvanlig årlig prövning. För att den

NU 1977/78:75

nödvändiga samordningen mellan IUC och berörda utvecklingsfonder skall åstadkommas skall statens bidrag till IUC kanaliseras via fonderna.

Industriverkets förslag om ett engångsanslag på 4 milj. kr. avvisas i propositionen.

Motionen 1977/78:1846 anknyter till industriverkets förslag. Motionärerna hemställer att 2 milj. kr. skall anvisas för budgetåret 1978/79 för finansiering av IUC. Vidare skall ett engångsanslag om 4 milj. kr. anvisas för att täcka avskrivningar av olönsam utrustning och för att ge en nödvändig likviditet. Ytterligare ett yrkande gäller formerna för prövning av det statliga stödet. Motionärerna anser att en samordning av stödet till IUC med anslagen till utvecklingsfonderna i Norrbottens och Västerbottens län kan innebära risk för att medlen för dessa fonders företagsservice kan komma att begränsas. De föreslår därför att IUC:s framtida medelsbehov skall prövas för sig och vid sidan av den prövning som avser bidrag till de regionala utvecklingsfonderna för bl. a. företagsservice.

Utskottet finner det lämpligt att, såsom föreslås i propositionen, stödet till IUC samordnas med statens stöd i övrigt till företagsservice. Verksamheten vid IUC och vid de regionala utvecklingsfonderna har i huvudsak samma syfte, nämligen att främja de mindre och medelstora företagen. Genom att IUC årligen till berörda fonder redovisar sina medelsbehov och att fonderna i sin tur till industriverket redovisar resp. läns totala behov av statliga bidrag till företagsservice kan man åstadkomma en samordning av olika åtgärder. Härigenom säkras att det statliga stödet används på ett effektivt sätt. Utskottet vill även peka på den kraftiga förstärkning av stödet till de mindre och medelstora företagens utveckling som riksdagen beslöt hösten 1977. För kommande budgetår har riksdagen (prop. 1977/78:100 bil. 14, NU 1977/ 78:42) anslagit 322 milj. kr. som bidrag till de regionala utvecklingsfondernas långivning. Utskottet avstyrker ifrågavarande motionsyrkanden.

Vissa anslags!) ägor, »i. m.

I propositionen föreslås en kraftig förstärkning av anslaget till teknisk forskning och utveckling. Totalt beräknas för anslaget 353 milj. kr. Vidare beräknas 11,5 milj. kr. för anskaffning av mer kostnadskrävande utrustning. Utskottet tillstyrker de i propositionen angivna medelsberäkningarna. I fråga om stöd till teknisk forskning och industriellt utvecklingsarbete gäller tillstyrkandet också begärt bemyndigande för regeringen att göra vissa långsiktiga ekonomiska åtaganden.

Vad i övrigt anförs och föreslås i propositionen har inte gett utskottet anledning till särskilt uttalande eller erinran.

NU 1977/78:75

21 Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande wunder Jor statens stöd till teknisk forskning oell industriellt utvecklingsarbete

att riksdagen med avslag på motionen 1977/78:1852 godkänner i propositionen 1977/78:111 moment 1 angivna grunder för statens stöd till teknisk forskning och industriellt utvecklingsarbete, såvitt de inte omfattas av utskottets hemställan i det följande,

2. beträffande översyn av skattebeslänunelser för bidrag och lån från styrelsen för teknisk utveckling lii. ni.

att riksdagen avslår motionen 1977/78:1849,

3. beträffande översyn av innovatörernas arbetsvillkor att riksdagen avslår

a) motionen 1977/78:1850 yrkandet 2 i ifrågavarande del,

b) motionen 1977/78:1706,

4. beträffande särskilt stöd till uppfinnare

att riksdagen avslår motionen 1977/78:307 och motionen 1977/ 78:1850 yrkandet 1,

5. beträffande Stiftelsen för metallurgisk forskning att riksdagen avslår motionen 1977/78:805,

6. beträffande forskning och utveckling inom stålbranschen

att riksdagen avslår motionen 1977/78:1848 i ifrågavarande del,

7. beträffande ett utvecklingsbolag på bilområdet

att riksdagen avslår motionen 1977/78:1640 yrkandet 4,

8. beträffande ett utvecklingsbolag för transportsystem m. m. att riksdagen avslår motionen 1977/78:1640 yrkandet 5,

9. beträffande inrättande av nämnder vid STU

att riksdagen avslår motionen 1977/78:1850 yrkandet 2 i ifrågavarande del,

10. beträffande fackligt inflyt ande i STU.s verksamhet

att riksdagen avslår motionen 1977/78:1848 i ifrågavarande del,

11. beträffande utökning av antalet kontaktsekreterare vid högskolan i Luleå

att riksdagen avslår motionen 1977/78:1851 yrkandet 2,

12. beträffande viss försöksverksamhet vid högskolan i Luleå att riksdagen avslår motionen 1977/78:1851 yrkandet 1,

13. beträffande befogenhet för kontaktsekreterare att besluta om flin mdersökningar

att riksdagen avslår motionen 1977/78:1851 yrkandet 3,

NU 1977/78:75

14. beträffande intalande om ytterligare resurser för stöd till produktutveckling att

riksdagen avslår motionen 1977/78:1283,

15. beträffande riktlinjer för STU.s organisation

att riksdagen godkänner i propositionen 1977/78:111 moment 4 angivna riktlinjer för styrelsens för teknisk utveckling organisation,

16. beträffande lokalisering av projektledningshjälp att riksdagen avslår motionen 1977/78:1847,

17. beträffande inrättande av ytterligare utvecklingscentra att riksdagen avslår

a) motionen 1977/78:390,

b) motionen 1977/78:1293,

18. beträffande verksamheten vid statens utvecklingsfond m. m.

att riksdagen avslår motionen 1977/78:1850 yrkandena 3 och 4,

19. beträffande riktlinjer Jor kreditverksamheten vid de regionala utvecklingsfonderna

att riksdagen med anledning av propositionen 1977/78:111 moment 2 godkänner av utskottet angivna riktlinjer för kreditverksamheten vid de regionala utvecklingsfonderna,

20. beträffande finansieringen av IUC

att riksdagen med avslag på motionen 1977/78:1846 godkänner i propositionen 1977/78:111 moment 3 angivna riktlinjer för finansiering av stiftelsen Industriellt utvecklingscentrum i övre Norrland,

21. beträffande anslag till teknisk forskning och utveckling, m. m. att riksdagen med bifall till propositionen 1977/78:111 momenten 5-9

a) bemyndigar regeringen att under budgetåret 1978/79, i enlighet med vad föredragande statsrådet har anfört, ikläda staten ekonomisk förpliktelse i samband med stöd till teknisk forskning och industriellt utvecklingsarbete m. m. som, inberäknat löpande avtal och beslut, innebär åtaganden om högst 145 000 000 kr. under vart och ett av budgetåren 1979/80-1982/ 83,

b) bemyndigar regeringen att under budgetåret 1978/79 beställa utrustning för, inberäknat redan beställd utrustning, högst 4 500 000 kr. under budgetåret 1979/80 och högst 3 000 000 kr. under budgetåret 1980/81,

c) till Styrelsen för teknisk utveckling: Teknisk forskning och utveckling för budgetåret 1978/79 under fjortonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av 353 000 000 kr.,

d) till Styrelsen för teknisk utveckling: Drift av Jörskningsstationer

NU 1977/78:75

för budgetåret 1978/79 under fjortonde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag av 1 000 kr.,

e) till Styrelsen för teknisk utveckling: Utrustning för budgetåret 1978/79 under fjortonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av 11 500 000 kr.

Stockholm den 25 maj 1978

På näringsutskottets vägnar INGVAR SVANBERG

Närvarande: Ingvar Svanberg (s). Bengt Sjönell (c). Erik Hovhammar (m). Hugo Bengtsson (s). Fritz Börjesson (c), Sven Andersson i Örebro (fp) (mom. 3, 4, 7 och 8), Nils Erik Wååg (s). Birgitta Hambraeus (c), Lilly Hansson (s) (mom. 9-21), Karl-Anders Petersson (c). Ivar Högström (s) (mom. 9-21), Ingegärd Oskarsson (c) (mom. 2), Lennart Pettersson (s) (mom. 1-8), Sten Svensson (m). Rune Jonsson i Husum(s)(mom. 1-8), Wivi-Anne Radesjö(s), Sivert Andesson (s). Olle Wästberg i Stockholm (fp) (mom. 9-21) och Bertil Dahlén (fp).

Reservationer

av Ingvar Svanberg, Hugo Bengtsson, Nils Erik Wååg, Lilly Hansson (nr 5-7), Ivar Högström (nr 5-7), Lennart Pettersson (nr 1-4), Rune Jonsson i Husum (nr 1-4), Wivi-Anne Radesjö och Sivert Andersson (alla s)

1. beträffande översyn av innovatörernas arbetsvillkor (mom. 3)

Reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 10 som börjar med "Uppfinnare och” och slutar med ”ifrågavarande motionsyrkanden” bort ha följande lydelse:

För innovationsverksamheten och produktförnyelsen inom näringslivet spelar uppfinnare och andra tekniskt kreativa personer en viktig roll. Otvivelaktigt är det så som motionärerna hävdar att arbetsvillkoren för dessa grupper i dag lämnar åtskilligt att önska och att deras problem inte i erforderlig utsträckning har uppmärksammats i propositionen. Det är således väl befogat att arbetssituationen för uppfinnare och andra innovatörer blir föremål för en genomgripande översyn. Därvid bör man undersöka hur samhället skall kunna kraftfullt öka sina insatser för dessa grupper. En annan fråga som bör uppmärksammas vid översynen är vilka möjligheter det finns att förbättra kontakterna mellan forskare och innovatörer samt mellan innovatörer och

NU 1977/78:75

potentiella avnämare av ny teknik och nya produkter. Även de speciella förslag som tas upp i motionen 1977/78:1706 bör beaktas vid översynen.

ctels att utskottet under 3 bort hemställa

3. att riksdagen med bifall till motionen 1977/78:1850 yrkandet 2 i ifrågavarande del och med anledning av motionen 1977/ 78:1706 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

2. beträffande särskilt stöd till uppfinnare (mom. 4)

Reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 11 som börjar med "Förslagen i" och slutar med "motionen 1977/78:1850” bort ha följande lydelse:

Det är enligt utskottets mening nödvändigt att statens stöd till de enskilda uppfinnarna byggs ut. Inrättande av särskilda stipendier så som föreslås i motionen 1977/78:1850 skulle verksamt kunna bidra till att uppfinnarnas situation förbättras. Utskottet tillstyrker därför förslaget om att en särskild stipendiefond skall inrättas med de uppgifter och resurser som anges i motionen. Härigenom tillgodoses även önskemålen i motionen 1977/78:307 i allt väsentligt.

dels att utskottet under 4 bort hemställa

4. att riksdagen med bifall till motionen 1977/78:1850 yrkandet 1 och med anledning av motionen 1977/78:307 till Statensfond för stöd till uppfinnare för budgetåret 1978/79 under fjortonde huvudtiteln anvisar ett investeringsanslag av 5 000 000 kr.

3. beträffande ett utvecklingsbolag på bi/området (mom. 7)

Reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 13 som börjar med "De synpunkter” och slutar med "avstyrks alltså" bort ha följande lydelse:

Bilindustrin svarar för en betydande del av den svenska industrins sysselsättning och export. Den är bl. a. genom underleverantörerna av avgörande betydelse för sysselsättningen på många orter. Som motionärerna påpekar står bilindustrin i dag inför viktiga avgöranden, vilket bl. a. den aktuella förändringen inom Volvo visar. Det utvecklingsarbete som är nödvändigt om svensk bilindustri skall kunna behålla sin konkurrenskraft innebär en långsiktig insats med utomordentligt stora kostnader och ett betydande risktagande. Det finns därför starka skäl för ett statligt engagemang i denna industri. Detta kan lämpligen få den formen att staten

NU 1977/78:75

tillsammans med bilföretagen Volvo och Saab-Scania bildar ett utvecklingsbolag för bilområdet.

dels att utskottet under 7 bort hemställa

7. att riksdagen med bifall till motionen 1977/78:1640 yrkandet 4 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfort,

4. beträffande eli utvecklingsbolagJor transportsystem m. m. (mom. 8)

Reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 13 som börjar med "Förslagen i” och slutar med "utskottet motionsyrkandet" bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att samhället genom satsningar på nya områden bör söka skapa förutsättningar för en acceleration av den tekniska utvecklingen. Härigenom kan också den svenska exporten på längre sikt få en ny inriktning. Det finns alltså goda skäl för att - enligt förslaget i motionen - tre nya utvecklingsbolag bildas för att vart på sitt område aktivt verka för teknisk vidareutveckling och nyskapande. Ett av dessa utvecklingsbolag bör ha till uppgift att beställa rationella och ekonomiska transportsystem hos de två svenska biltillverkarna. Ett annat utvecklingsbolag bör svara för beställning och utveckling av hjälpmedel inom utbildningsområdet. Det tredje utvecklingsbolaget bör handha frågor rörande medicinsk teknik och verka för att skapa en konkurrenskraftig tillverkning av medicinska produkter i vid mening.

Dessa bolag bör i samverkan med kommuner och landsting uppträda som beställare och bidra med finansieringen av utvecklingskostnaderna. Staten bör dock stå för den större delen av det kapital som bolagen behöver. Utskottet tillstyrker därför att ett anslag om 200 milj. kr. anvisas för tillskott till dessa utvecklingsbolag.

dels att utskottet under 8 bort hemställa

8. att riksdagen med bifall till motionen 1977/78:1640 yrkandet 5 till Utvecklingsbolag för transportsystem m. m. för budgetåret 1978/79 under fjortonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av 200 000 000 kr.,

5. beträffande inrättande av nämnder vid STU (mom. 9)

Reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 15 som börjar med ”1 propositionen” och slutar med "inte motiverad" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser i likhet med motionärerna att två övergripande nämnder bör inrättas inom STU. Dessa bör anknyta till den programindelning som föreslås i propositionen. Den ena nämnden skulle ha överinseendet över

NU 1977/78:75

projekt av teknisk grundforskningskaraktär och svara för programmet för kunskapsutveckling. Den andra skulle vara en övergripande nämnd för innovationer och anknyta till programmet industriellt och samhällsinriktat utvecklingsarbete.

Utskottet konstaterar att man inte minst på uppfinnarhåll uttalat sig för detta. Utskottet instämmer i kravet på att programindelningen på detta sätt fullföljs också på nämndnivå och föreslår att riksdagen uttalar sig i enlighet härmed.

dels att utskottet under 9 bort hemställa

9. att riksdagen med bifall till motionen 1977/78:1850 yrkandet 2 i ifrågavarande del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

6. beträffande verksamheten vid statens utvecklingsfond ni. ni. (mom. 18)

Reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 18 som börjar med ”Det finns” och slutar med "ifrågavarande motionsyrkanden” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att statsmakternas beslut att avskaffa statens utvecklingsfond innebär en allvarlig försämring beträffande såväl stödet till företagens utvecklingsarbete som möjligheterna till regionalpolitiska insatser. Den breda överblick som är nödvändig för en optimal satsning av resurserna erhålls knappast genom att de regionala utvecklingsfonderna enligt propositionens förslag tillställer STU avskrift av beslut om produktutvecklingslån. Det finns enligt utskottets mening all anledning att bibehålla den nuvarande verksamheten vid statens utvecklingsfond. Utskottet föreslår att riksdagen med ändring av tidigare beslut uttalar att så skall ske. Fonden bör för budgetåret 1978/79 tillföras ett belopp som i stort sett motsvarar det tillskott som fonden har erhållit för innevarande budgetår. Detta kan lämpligen ske genom överföring av en del av de medel som riksdagen har anvisat under anslaget Bidrag till regionala utvecklingsfonder(NU 1977/78:42 s. 10). Det får ankomma på regeringen att i detalj besluta om medelsdispositionen i enlighet med vad utskottet här har anfört.

dels att utskottet under 18 bort hemställa

18. att riksdagen med bifall till motionen 1977/78:1850 yrkandena 3 och 4 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

7. beträffande finansieringen av IUC (mom. 20)

Reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 20 som börjar med "Utskottet

1977/78:75

finner” och slutar med "ifrågavarande motionsyrkanden” bort ha följande lydelse:

Den form för finansiering av verksamheten vid IUC som förordas i propositionen är inte acceptabel. Det finns, som motionärerna påpekar, stor risk för att de berörda regionala utvecklingsfondernas möjligheter att lämna företagsservice kommer att begränsas. Utskottet anser därför att det statliga stödet till IUC:s verksamhet inte skall anvisas över anslaget Bidrag till regionala utvecklingsfonder enligt förslaget i propositionen utan över ett särskilt anslag. Med hänsyn till att IUC:s verksamhet bör ses som en speciell insats motiverad av situationen i övre Norrland bördess medelsbehov prövas för sig, utan direkt sammankoppling med motsvarande prövning för de regionala utvecklingsfondernas del. Utskottet tillstyrker motionen i detta avseende. Vidare tillstyrker utskottet motionärernas förslag att IUC skall erhålla ett engångsanslag om 4 milj. kr. Detta förslag överensstämmer med industriverkets bedömning av resursbehovet.

dels att utskottet under 20 bort hemställa

20. att riksdagen med anledning av propositionen 1977/78:111 moment 3 och med bifall till motionen 1977/78:1846 godkänner av utskottet angivna riktlinjer för finansiering av stiftelsen Industriellt utvecklingscentrum i övre Norrland,

GOTAB 58218 Stockholm 1978