Bet. 1977/78:SkU14

Med anledning av propositionen 1977/78:49 om inflationsskydd för inkomstskatteskalan, m. m. jämte motioner

Typ: Betänkande
Datum: 1977-11-29
Källa: data.riksdagen.se

SkU 1977/78:14

Skatteutskottets betänkande 1977/78:14

med anledning av propositionen 1977/78:49 om inflationsskydd för inkomstskatteskalan, m. m. jämte motioner Propositionen

Regeringen (budgetdepartementet) föreslår i propositionen 1977/78:49 att riksdagen antar vid propositionen fogade förslag till

1. lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt,

2. lag om basenhet enligt 10 § 1 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt,

3. lag om ändring i lagen (1958:295) om sjömansskatt,

4. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),

5. lag om ändring i taxeringslagen (1956:623),

6. lag om ändring i uppbördslagen (1953:272),

7. lag om ändring i lagen (1965:269) med särskilda bestämmelser om kommuns och annan menighets utdebitering av skatt, m. m.

I propositionen föreslås att den statliga inkomstskatten sänks för 1978 års inkomster och att skatteskalan inflationsskyddas. Skattesänkningen för de stora löntagargrupperna är mellan 1 200 kr. och 2 600 kr. Inflationsskyddet av skatteskalan erhålls genom att skalan knyts till en s. k. basenhet. Basenheten det första året utgör ett belopp av 5 000 kr. Denna basenhet omräknas årligen med hänsyn till konsumentprisindex, rensat från effekten av ändringar i mervärdeskatteuttaget.

Författningsförslagen har följande lydelse.

1 Riksdagen 1977/78. 6 sami Nr 14

SkU 1977/78:14

1 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt

Härigenom föreskrives att 10 § 1 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt1 skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse 10 §

1 m o m .2 Statlig inkomstskatt utgår för fysiska personer, oskifta dödsbon och familjestiftelser med viss i särskild ordning bestämd procent av nedan angivna grundbelopp.

Grundbeloppet utgör:

när beskattningsbar inkomst icke överstiger 15 000 kronor: 2 procent av den beskattningsbara inkomsten;

när beskattningsbar inkomst överstiger

15 000 men icke 20 000 kr.

300 kr. för 15 000 kr.

och 4 % av återstoden

20000 -

■■ 25 000

500 ■■

- 20000 -

.. 6%

25 000 -

.. 30000 ■■

800 ■■

■■ 25 000 ■■

10% -

30000 ■■

■■ 35000 ■■

1300 -

■■ 30000 ••

.. 15% -

35 000 -

.. 40000 ■■

2050 ••

- 35 000 ■■

■■ 21 % -

■■ 45 000 ..

3100 >•

■■ 40000

■ ■ 26 % -

45 000

.. 50000 -

4 400 ■■

.. 45 000 ■■

•• 35 % ••

.. 55 000 ■■

6150 ••

■■ 50000

•• 36 % ..

55 000 -

■■ 60 000 ■■

7 950

- 55 000 ■■

- 37% ..

60 000 ■■

9800 ..

■■ 60000 ••

■■ 38 % ..

65 000 -

.. 70000 ..

11 700 ••

.. 65 000 -

>• 43 % ..

70 000 -

■■ 80000 • •

.. 70000 -

.. 48% ..

80 000 ■■

.. 100000 ..

18650 -

.. 80000

.. 49 % ..

100 000 - 150 000 kr.

.. 150000 ..

28450 ■■ 54 950

.. 100000 - 150000

» 53 % - •• 58%

Ändå att statlig inkomstskatt skall uttagas med mer än 100 procent av grundbeloppet, må likväl icke den å någon del av den beskattningsbara inkomsten belöpande skatten uppgå till högre belopp än som motsvarar 58 procent av denna inkomstdel.

Med familjestiftelse avses i denna lag stiftelse, som enligt de för densamma gällande stadgar härtill huvudsakligt ändamål att tillgodose viss familjs, vissa familjers eller bestämda personers ekonomiska intressen.

Föreslagen lydelse 10 S

1 m o m . Statlig inkomstskatt utgår för fysiska personer, oskifta dödsbon och familjestiftelser med viss i särskild ordning bestämd procent av nedan angivna grundbelopp.

1 Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:770.

2 Senaste lydelse 1976:1079.

SkU 1977/78:14

3 Föreslagen lydelse

Grundbeloppet utgör: när beskattningsbar inkomst icke överstiger 3 basenheter enligt lagen (1977:000) om basenhet enligt 10 § 1 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt;

2 procent av den beskattningsbara inkomsten; när beskattningsbar inkomst överstiger

men icke 5 basenheter

grundbeloppet för 3 basenheter

och 4 % av återstoden

„ .. 6

..5

8% ■■

.. .. 7

.. 6

■■ 13 % ••

.. 8

.. 7

» 16 %

.. .. 9

.. 8

>• 21 % -

.. -- 10

.. 9

.. 27% ..

.. .. U

•• 10

.. 31 % ••

.. .. 12

.. U

.. 34 % ■■

.. .. 13

.. 12

■ ■ 35 % ..

.. .. 14

■■ 13

.. 40% ■■

.. •• 16

.. 14

.. 45 % -

■. 20

: 16

■ ■ 49 % :

.. • ■ 30

.. 53 % ••

basenheter

•• 30

.. 58% ..

Med familjestiftelse avses i denna lag stiftelse, som enligt de för densamma gällande stadgar har till huvudsakligt ändamål att tillgodose viss familjs, vissa familjers eller bestämda personers ekonomiska intressen.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1978 och tillämpas forsta gången i fråga om 1979 års taxering.

SkU 1977/78:14

2 Förslag till

Lag om basenhet enligt 10 § 1 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt

Härigenom föreskrives följande.

1 § Basenhet enligt 10 § 1 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt fastställes av regeringen varje år före utgången av september månad.

2 § Basenhet utgör för varje taxeringsår ett belopp som motsvarar femtusen kronor multiplicerat med årets jämförelsetal. Basenheten avrundas nedåt till helt hundratal kronor.

3 § Jämförelsetalet för taxeringsåret är det tal som anger förhållandet mellan det allmänna prisläget i augusti månad två år före taxeringsåret och augusti månad år 1977. Jämförelsetalet beräknas med bortseende från de effekter på prisläget som följer av ändrat skatteuttag enligt lagen (1968:430) om mervärdeskatt.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1978 och tillämpas första gången i fråga om 1979 års taxering. Beträffande denna taxering är basenheten 5 000 kronor.

SkU 1977/78:14

5 Bilaga

3 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1958:295) om sjömansskatt

Härigenom föreskrives att de tabeller som avses i 7 S 1 mom. och 8 S lagen (1958:295) om sjömansskatt1 skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Tabeller för beräkning av sjömansskatt2 Fjärrfart

Tabell F kolumn 1

(Ogift sjöman utan barn)

Beskattningsbar

månadsinkomst,

kr.

Skatt på inkomst vid skiktets nedre gräns, kr.

Skatt på inkomst utöver skiktets nedre gräns

1 450- 1 800

10,50

+ 29,0 96

1 800- 2 400

+ 31,5 96

2 400- 3 000

+ 40,0 96

3 000- 3 600

+ 46,0 96

3 600- 4 200

+ 54,5 96

4 200- 4 800

1 144

+ 61,0 96

4 800- 5 400

1 510

+ 63,0 96

5 400- 6 000

1 888

+ 66,0 %

6 000- 6 600

2 284

+ 73,0 96

6 600- 7 200

2 722

+ 74,0 96

7 200- 7 800

3 166

1 Lagen omtryckt 1970:933. Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:777.

2 Senaste lydelse 1976:1082.

SkU 1977/78:14

6 Nuvarande lydelse

Tabell F kolumn 2-3

(Gift sjöman)

Beskattningsbar

månadsinkomst,

kr.

Skatt på inkomst vid skiktets nedre gräns, kr.

Skatt på inkomst utöver skiktets nedre gräns

1 990- 2 400

11,75

+ 32,5 %

2 400- 3 000

+ 39,5 %

3 000- 3 600

+ 46,0 %

3 600- 4 200

+ 54,5 %

4 200- 4 800

+ 61,0 %

4 800- 5 400

1 351

+ 62,5 96

5 400- 6 000

1 726

+ 66,5 96

6 000- 6 600

2 125

+ 72,5 96

6 600- 7 200

2 560

+ 74,0 %

7 200- 7 800

+ 74,5 %

7 800- 8 400

3 451

+ 74,5 %

8 400- 9 000

3 898

+ 77,0 96

9 000- 9 600

4 360

+ 78,5 %

9 600-10 000

4 831

+ 78,5 96

10 000-12 600

5 145

+ 78,5 96

12 600-

7 186

+ 83,5 96

Tabell F kolumn 4

(Ogift sjöman med barn)

Beskattningsbar

Skatt på inkomst

månadsinkomst,

vid skiktets nedre

utöver skiktets

kr.

gräns, kr.

nedre gräns

2 150- 2 400

12,25

+ 31,5 %

2400- 3000

+ 35,0 96

3000- 3 600

+ 46,5 96

3 600- 4 200

+ 50,5 96

4 200- 4 800

+ 61,0 %

4 800- 5 400

1 249

+ 62,0 %

5400- 6000

1 621

+ 64,5 %

6000- 6 600

2 008

+ 71,5 %

6 600- 7 200

2 437

+ 73,5 %

7 200- 7 800

2 878

+ 74,5 %

7 800- 8400

3 325

+ 74,5 %

8 400- 9 000

3 772

+ 76,0 %

9 000- 9600

4 228

+ 78,5 %

9 600-10 000

4 699

+ 78,5 96

10 000-12 800

+ 78,5 %

12 800-

+ 83,5 %

SkU 1977/78:14

7 Nuvarande lydelse

Tabell F kolumn U

(Utländsk sjöman)

Beskattningsbar Skatt på inkomst Skatt på inkomst

månadsinkomst, vid skiktets nedre utöver skiktets

kr. gräns, kr. nedre gräns

1 500- 1 800

10,00

+ 13,0 96

1 800- 2 400

+ 13,5 96

2 400- 3 000

+ 35,5 96

3 000- 3 600

+ 41,5 %

3 600- 4 200

+ 49,0 %

4 200- 4 800

+ 55,0 96

4 800- 5 400

1 216

+ 56,5 96

5400- 6 000

1 555

+ 59,5 96

6 000- 6 600

+ 65,5 96

6 600- 7 200

2 305

+ 66,5 96

7 200- 7 800

2 704

+ 67,0 96

7 800- 8 400

3 106

+ 67,0 96

8 400- 9 000

3 508

+ 69,5 96

9 000- 9 600

3 925

+ 70,5 96

9 600-10 000

4 348

+ 70,5 96

10 000-12 600

4 630

+ 70,5 96

12600-

6 463

+ 75,0 96

Narf art

Tabell N kolumn 1

(Ogift sjöman utan barn)

Beskattningsbar Skatt på inkomst Skatt på inkomst

månadsinkomst, vid skiktets nedre utöver skiktets

kr. gräns, kr. nedre gräns

690- 1 200

9,75

+ 27,5 96

1 200- 1 800

+ 29,0 96

1 800- 2 400

+ 33,0 %

2400- 3 000

+ 42,0 96

3 000- 3 600

+ 47,0 96

3 600- 4 200

+ 56,5 %

4 200- 4 800

1 395

+ 61,5 96

4 800- 5 400

1 764

+ 63,0 96

5 400- 6 000

2 142

+ 67,5 %

6 000- 6 600

2 547

+ 73,5 96

6 600- 7 200

2 988

+ 74,5 96

7 623

+ 83,5 %

SkU 1977/78:14

8 Nuvarande lydelse

Tabell N kolumn 2-3

(Gift sjöman)

Beskattningsbar

månadsinkomst,

kr.

Skatt på inkomst vid skiktets nedre gräns, kr.

Skatt på inkomst utöver skiktets nedre gräns

1 260- 1 800

12,40

+ 29,0 %

1 800- 2 400

+ 32,5 %

2400- 3000

+ 42,0 96

3 000- 3600

+ 47,0 96

3 600- 4 200

+ 56,0 96

4 200- 4 800

1 234

+ 61,5 96

4 800- 5 400

+ 63,0 96

5 400- 6000

1 981

+ 67,5 96

6000- 6 600

2 386

+ 73,5 %

6 600- 7 200

2 827

+ 74,0 96

7 200- 7 800

3 271

+ 74,5 96

7 800- 8 400

+ 74,5 %

8 400- 9 000

4 165

+ 78,0 96

9 000- 9 600

4 633

+ 78,5 %

9 600-10000

5 104

+ 78,5 %

10000-12 600

+ 78,5 96

12600-

7 459

+ 83,5 %

Tabell N kolumn 4

(Ogift sjöman med barn)

Beskattningsbar Skatt på inkomst Skatt på inkomst

månadsinkomst, vid skiktets nedre utöver skiktets

kr. gräns, kr. nedre gräns

1 420- 1 800

9,80

+ 29,0 96

1 800- 2 400

+ 31,0 %

2400- 3000

+ 38,0 96

3000- 3 600

+ 46,5 96

3 600- 4 200

+ 53,5 %

4 200- 4 800

1 134

+ 61,0 96

4 800- 5 400

1 500

+ 62,5 96

5 400- 6000

1 875

+ 66,0 %

6000- 6 600

2 271

+ 72,0 %

6 600- 7 200

2 703

+ 74,0 96

7 200- 7 800

3 147

+ 74,5 96

7 800- 8 400

3 594

+ 74,5 96

8400- 9 000

4 041

+ 77,0 96

9000- 9 600

4 503

+ 78,5 %

9 600-10 000

4 974

+ 78,5 %

10 000-12 800

5 288

+ 78,5 96

12 800-

7 486

+ 83,5 96

SkU 1977/78:14

9 Nuvarande lydelse

Tabell N kolumn U

(Utländsk sjöman)

Beskattningsbar Skatt på inkomst Skatt på inkomst

månadsinkomst, vid skiktets nedre utöver skiktets

kr. gräns, kr. nedre gräns

720- 1 200

11,00

+ 17,5 96

1 200- 1 800

+ 18,0 %

1 800- 2 400

+ 21,0 96

2 400- 3 000

+ 37,5 96

3 000- 3 600

+ 42,5 96

3 600- 4 200

+ 50,5 96

4 200- 4 800

1 112

+ 55,5 96

4 800- 5 400

1 445

+ 56,5 96

5 400- 6 000

1 784

+ 60,5 96

6 000- 6 600

2 147

+ 66,0 96

6 600- 7 200

2 543

+ 67,0 %

7 200- 7 800

2 945

+ 67,0 96

7 800- 8 400

3 347

+ 67,0 96

8 400- 9 000

3 749

+ 70,0 96

9 000- 9 600

4 169

+ 71,0 %

9 600-10 000

4 595

+ 70,5 96

10 000-12 600

4 877

+ 70,5 96

12 600-

6 710

+ 75,0 96

SkU 1977/78:14

10 Bilaga

Föreslagen lydelse

Tabeller för beräkning av sjömansskatt Fjärrfart

Tabell F kolumn 1

(Ogift sjöman utan barn)

Beskattningsbar

månadsinkomst,

kr.

Skatt på inkomst vid skiktets nedre gräns, kr.

Skatt på inkomst utöver skiktets nedre gräns

1 500- 1 800

10,50

+ 29,5 96

1 800- 2 400

+ 30,0 %

2 400- 3 000

+ 35,5 %

3000- 3600

+ 41,0 %

3 600- 4 200

+ 48,5 96

4 200- 4 800

+ 55,0 %

4 800- 5 400

1 359

+ 59,5 96

5400- 6 000

1 716

+ 63,5 %

6000- 6 600

2 097

+ 69,5 96

6 600- 7 200

2 514

+ 72,5 96

7 200- 7 800

2 949

+ 74,5 96

7 800- 8 400

3 396

+ 74,5 96

8400- 9 000

3 843

+ 77,5 %

9 000- 9600

4 308

+ 78,5 96

9 600-10 000

4 779

+ 78,5 %

10 000-12600

5 093

+ 78,5 96

12 600-

+ 83,5 96

Tabell F kolumn 2-3

(Gift sjöman)

Beskattningsbar

Skatt på inkomst

månadsinkomst,

vid skiktets nedre

utöver skiktets

kr.

gräns, kr.

nedre gräns

2 030- 2 400

10,15

+ 30,5 %

2 400- 3000

+ 35,5 96

3 000- 3 600

+ 40,5 96

3 600- 4 200

+ 48,5 96

4 200- 4 800

+ 55,0 96

4 800- 5 400

1 200

+ 59,5 96

5400- 6000

1 557

+ 63,0 96

6 000- 6600

+ 69,5 96

6600- 7 200

2 352

+ 72,5 96

7 200- 7 800

2 787

+ 74,5 96

7 800- 8 400

3 234

+ 74,5 96

8400- 9 000

Beskattningsbar

månadsinkomst,

kr.

Skatt på inkomst vid skiktets nedre gräns, kr.

Skatt på inkomst utöver skiktets nedre gräns

2 190- 2 400

10,05

+ 29,5 96

2400- 3000

+ 33,5 96

3 000- 3 600

+ 39,5 %

3 600- 4 200

+ 45,5 96

4 200- 4 800

+ 53,5 96

4 800- 5 400

1 104

+ 58,5 96

5 400- 6 000

+ 62,0 96

6 000- 6 600

1 827

+ 68,0 96

6 600- 7 200

2 235

+ 71,0 96

7 200- 7 800

2 661

+ 74,5 96

7 800- 8 400

3 108

+ 74,5 96

8 400- 9 000

3 555

+ 76,5 96

9 000- 9 600

+ 78,5 96

9 600-10 000

4 485

+ 78,5 96

10000-12 800

4 799

+ 78,5 96

12 800-

6 997

+ 83,5 96

Tabell F kolumn U

(Utländsk sjöman)

Beskattningsbar

månadsinkomst,

kr.

Skatt på inkomst vid skiktets nedre gräns, kr.

Skatt på inkomst utöver skiktets nedre gräns

1 550- 1 800

10,25

+ 11,5 96

1 800- 2 400

+ 12,0 96

2400- 3 000

lil

+ 32,0 96

3 000- 3600

+ 36,5 96

3 600- 4 200

+ 43,5 96

4 200- 4 800

+ 49,5 96

4 800- 5 400

+ 53,5 %

5 400- 6 000

1 401

+ 56,5 96

6 000- 6 600

1 740

+ 63,0 96

6 600- 7 200

2 118

+ 65,0 96

7 200- 7 800

2 508

+ 67,0 96

7 800- 8 400

2 910

+ 67,0 96

8 400- 9 000

3 312

+ 69,5 %

9000- 9 600

3 729

+ 70,5 96

9 600-10 000

+ 71,0 96

10 000-12 600

4 436

+ 70,5 96

12600-

6 269

+ 75,0 96

SkU 1977/78:14

12 Föreslagen lydelse

Närfart

Tabell N kolumn 1

(Ogift sjöman utan barn)

Beskattningsbar

månadsinkomst,

kr.

Skatt på inkomst vid skiktets nedre gräns, kr.

Skatt på inkomst utöver skiktets nedre gräns

740- 1 200

11,50

+ 27,5 96

1 200- 1 800

+ 29,0 96

1 800- 2 400

+ 30,5 %

2 400- 3 000

+ 37,0 96

3 000- 3 600

+ 42,0 96

7 407

+ 83,5 96

Tabell N kolumn 2-3

(Gift sjöman)

Beskattningsbar Skatt på inkomst Skatt på inkomst

månadsinkomst, vid skiktets nedre utöver skiktets

kr. gräns, kr. nedre gräns

1 300- 1 800

11,00

+ 29,0 96

1 800- 2400

+ 30,5 96

2400- 3 000

+ 36,5 96

3000- 3600

+ 42,5 96

3 600- 4 200

+ 49,5 96

4 200- 4 800

1 110

+ 56,0 96

4 800- 5 400

1 446

+ 60,0 96

5400- 6 000

1 806

+ 64,5 96

6000- 6600

2 193

+ 70,5 96

6 600- 7 200

2 616

+ 73,0 %

7 200- 7 800

+ 74,5 96

7 800- 8 400

3 501

+ 74,5 96

8400- 9 000

3 948

+ 78,0 96

9 000- 9 600

+ 78,5 96

9 600-10 000

4 887

+ 78,5 96

10 000-12 600

5 201

+ 78,5 96

12600-

7 242

+ 83,5 %

SkU 1977/78:14

13 Föreslagen lydelse

Tabell N kolumn 4

(Ogift sjöman med barn)

Beskattningsbar Skatt på inkomst Skatt på inkomst

månadsinkomst, vid skiktets nedre utöver skiktets

kr. gräns, kr. nedre gräns

1 470- 1 800

11,30

+ 29,0 96

1 800- 2 400

+ 29,5 96

2 400- 3 000

+ 35,0 96

3 000- 3 600

+ 40,5 96

3 600- 4 200

+ 47,5 96

4 200- 4 800

1 022

+ 55,0 96

4 800- 5 400

1 352

+ 59,0 %

5400- 6 000

1 706

+ 63,0 %

6 000- 6 600

2 084

+ 69,0 96

6 600- 7 200

2 498

+ 72,0 96

7 200- 7 800

2 930

+ 74,5 %

7 800- 8 400

3 377

+ 74,5 96

8400- 9 000

3 824

+ 77,0 96

9 000- 9 600

4 286

+ 78,5 %

9 600-10 000

4 757

+ 78,5 96

10 000-12 800

5 071

+ 78,5 96

12 800-

7 269

+ 83,5 96

Tabell N kolumn U

(Utländsk sjöman)

Beskattningsbar Skatt på inkomst Skatt på inkomst

månadsinkomst, vid skiktets nedre utöver skiktets

kr. gräns, kr. nedre gräns

760- 1 200

10,20

+ 17,0 96

1 200- 1 800

+ 18,0 96

1 800- 2 400

+ 19,0 96

2400- 3000

+ 32,5 96

3 000- 3 600

+ 38,5 96

3 600- 4 200

+ 44,5 %

4 200- 4 800

1 000

+ 50,5 96

4 800- 5 400

1 303

+ 54,0 96

5400- 6 000

1 627

+ 58,0 %

6 000- 6 600

1 975

+ 63,0 96

6 600- 7 200

2 353

+ 66,0 96

7 200- 7 800

2 749

+ 67,0 96

7 800- 8 400

+ 67,0 96

8 400- 9 000

3 553

+ 70,5 96

9 000- 9 600

3 976

+ 70,5 96

9 600-10 000

4 399

+ 70,5 96

10 000-12 600

4 681

+ 70,5 96

12600-

+ 75,0 96

SkU 1977/78:14

14 Denna lag träder i kraft den 1 januari 1978.

De nya tabellerna tillämpas från och med ikraftträdandet vid redares avräkning med sjöman av belopp som utgör beskattningsbar inkomst. Äldre lydelse av tabellerna gäller dock fortfarande i fråga om sjömansskatt som har avräknats eller bort avräknas från beskattningsbar inkomst före ikraftträdandet av denna lag.

SkU 1977/78:14

4 Förslag till Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)

Härigenom föreskrives att punkt 2 av anvisningarna till 50 (j kommunalskattelagen (1928:370) skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Anvisningar

till 50 §

2.1 Vid bedömningen av om skattskyldigs inkomst till icke obetydlig del utgjorts av folkpension iakttages följande. Som folkpension räknas icke barnpension eller vårdbidrag. Den omständigheten att folkpension under ett beskattningsår utgått med ett ringa belopp, t. ex. till följd av att folkpensionen icke åtnjutits under hela året, utgör icke hinder mot att medgiva den skattskyldige avdrag. Avgörande för bedömningen i detta fall är huruvida folkpensionen, om den utgått i full utsträckning, utgjort en icke obetydlig del av inkomsten. Som folkpension behandlas även tilläggspension i den mån den enligt lagen om pensionstillskott föranlett avräkning av pensionstillskott.

Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer fastställer närmare föreskrifter för avdragsberäkningen enligt nedan angivna grunder.

Avdraget skall i första hand Avdraget skall i första hand

bestämmas med hänsyn till stor- bestämmas med hänsyn till stor -

leken av den skattskyldiges taxerade inkomst enligt lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt. Överstiger denna inkomst icke visst högsta belopp, skall avdraget beräknas till vad som behövs för att den skattskyldige icke skall påföras statligt beskattningsbar inkomst. Detta högsta inkomstbelopp motsvarar taxerad inkomst för skattskyldig, som under beskattningsåret icke haft annan inkomst än ålderspension enligt 6 kap. 2 S första stycket lagen (1962:381) om allmän försäkring och därutöver skattepliktiga intäkter av tjänst om sammanlagt 3 800 kronor samt åtnjutit avdrag endast med 100 kronor enligt 33 5 2 mom. första stycket. För gift skattskyldig, som uppburit folkpen -

leken av den skattskyldiges taxerade inkomst enligt lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt. Överstiger denna inkomst icke visst högsta belopp, skall avdraget beräknas till vad som behövs för att den skattskyldige icke skall påföras statligt beskattningsbar inkomst. Detta högsta inkomstbelopp motsvarar taxerad inkomst för skattskyldig, som under beskattningsåret icke haft annan inkomst än ålderspension enligt 6 kap. 2 § första stycket lagen (1962:381) om allmän försäkring och därutöver skattepliktiga intäkter av tjänst om sammanlagt 3 300 kronor samt åtnjutit avdrag endast med 100 kronor enligt 33 S 2 morn. första stycket. För gift skattskyldig, som uppburit folkpen -

1 Senaste lydelse 1976:1083.

SkU 1977/78:14

16 Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

sion med belopp som tillkommer gift sion med belopp som tillkommer gift

vars make uppbär folkpension, be- vars make uppbär folkpension, beräknas det högsta inkomstbeloppet räknas det högsta inkomstbeloppet

med utgångspunkt från en pension med utgångspunkt från en pension

utgörande 77,5 procent av basbelop- utgörande 77,5 procent av basbeloppet. För övriga skattskyldiga beräk- pet. För övriga skattskyldiga beräknas det med utgångspunkt från en nas det med utgångspunkt från en

pension utgörande 95 procent av pension utgörande 95 procent av

basbeloppet. Sistnämnda beräk- basbeloppet. Sistnämnda beräkningsgrund gäller också om gift ningsgrund gäller också om gift

skattskyldig under viss del av skattskyldig under viss del av

beskattningsåret uppburit folkpen- beskattningsåret uppburit folkpension med belopp som tillkommer gift sion med belopp som tillkommer gift

vars make uppbär folkpension, och vars make uppbär folkpension, och

under återstoden av året uppburit under återstoden av året uppburit

folkpension med belopp som till- folkpension med belopp som tillkommer gift vars make saknar folk- kommer gift vars make saknar folkpension. pension.

Om skattskyldigs statligt taxerade inkomst överstiger det högsta inkomstbeloppet enligt föregående stycke, reduceras avdraget med belopp motsvarande 40 procent av överskjutande taxerad inkomst.

Det avdrag som beräknas med hänsyn till skattskyldigs statligt taxerade inkomst jämkas, om värdet av skattepliktig förmögenhet överstiger 75 000 kronor. Om förmögenhetsvärdet överstiger 125 000 kronor, skall avdrag icke medgivas. Värdet av sådan fastighet som avses i 24 § 2 mom. denna lag och jordbruksfastighet som i huvudsak användes för bostadsändamål skall inräknas i förmögenhetsvärdet med skäligt belopp. Har den skattskyldige eller hans make flera fastigheter av sådant slag gälla bestämmelserna enbart en fastighet. I första hand avses fastighet som utgör stadigvarande bostad för den skattskyldige.

Här ovan angivna grunder för avdragsberäkningen får frångås, när särskilda omständigheter föranleda det.

Vid beräkning av avdrag för gift skattskyldig iakttages bestämmelserna i 52 § 1 mom. sista stycket.

Överstiger den skattskyldiges statligt taxerade inkomst icke 36 000 kronor, skall avdrag enligt denna anvisningspunkt medges med minst 500 kronor.

Överstiger inkomsten 36 000 kronor men icke 38 500 kronor utgör avdraget

SkU 1977/78:14

17 Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

minst ett belopp motsvarande 20 procent av skillnaden mellan 38 500 kronor och inkomsten i fråga.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1978 och tillämpas första gången vid 1979 års taxering.

2 Riksdagen 1977/78. 6 sami. Nr 14

SkU 1977/78:14

5 Förslag till

Lag om ändring i taxeringslagen (1956:623)

Härigenom föreskrives att 22 $ 3 mom. taxeringslagen (1956:623)' skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

22 §

3 m o m.2 Skattskyldig, som uppburit folkpension, är med undantag som anges i andra stycket skyldig att utan anmaning avlämna självdeklaration endast om hans bruttointäkt av en eller flera förvärvskällor under året uppgått till minst 13 500 kronor, eller, om hans make uppburit folkpension, till minst II 700 kronor. Med folkpension avses folkpension i form av ålderspension, förtidspension, änkepension och hustrutillägg. Som folkpension räknas icke barnpension eller vårdbidrag.

3 m o m. Skattskyldig, som uppburit folkpension, är med undantag som anges i andra stycket skyldig att utan anmaning avlämna självdeklaration endast om hans bruttointäkt av en eller flera förvärvskällor under året uppgått till minst 14 600 kronor, eller, om hans make uppburit folkpension, till minst 12 600 kronor. Med folkpension avses folkpension i form av ålderspension, förtidspension, änkepension och hustrutillägg. Som folkpension räknas icke barnpension eller vårdbidrag.

Bestämmelserna i första stycket gälla icke om den skattskyldiges make är skyldig att utan anmaning avlämna självdeklaration, om den skattskyldige har varit bosatt i riket endast en del av beskattningsåret, om han har skattepliktiga förmögenhetstillgångar överstigande 75 000 kronor eller om garantibelopp för fastighet skall upptagas såsom skattepliktig Inkomst för honom. I fråga om makar gälla bestämmelserna i 1 mom. tredje stycket såvitt avser förmögenhet.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1978.

1 Lagen omtryckt 1971:399. Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:773.

2 Senaste lydelse 1976:1084.

SkU 1977/78:14

6 Förslag till Lag om ändring i uppbördslagen (1953:272)

Härigenom föreskrives att 2 § 5 mom. samt 4 § 1 mom. uppbördslagen (1953:272)' skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

5 m o m. Skattskyldig fysisk person, som varit bosatt eller stadigvarande vistats här i riket under någon del av beskattningsåret åtnjuter särskild skattereduktion med 400 kronor.

2 §

5 m o m.2 Skattskyldig fysisk person över 16 dr, som varit bosatt eller stadigvarande vistats här i riket under någon del av beskattningsåret och som under beskattningsåret haft A-inkomst enligt 9§ 3 mom. andra stycket lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt med minst 4 500 kronor, åtnjuter särskild skattereduktion med 250 kronor, om hans taxerade inkomst enligt nämnda lag icke överstiger 36 000 kronor. Överstiger den skattskyldiges statligt taxerade inkomst 36 000 kronor men icke 38 500 kronor åtnjutes särskild skattereduktion med belopp som motsvarar 10 procent av skillnaden mellan 38 500 kronor och den taxerade inkomsten.

Särskild skattereduktion åtnjutes dock icke av skattskyldig, som har rätt till avdrag för nedsatt skatteförmåga enligt 50 § 2 mom. fjärde stycket kommunalskattelagen (1928:370).

1 fråga om särskild skattereduktion äga bestämmelserna i 4 mom. femte och sjätte styckena motsvarande tillämpning.

4§

1 m o m .3 Har lokal skattemyndighet ej annorledes förordnat, skall, då inkomst av tjänst hänför sig till arbetsanställning som är avsedd att vara kortare tid än en vecka eller då inkomsten eljest avser bestämd tidsperiod och uppbäres vid regelbundet återkommande tillfällen, preliminär A-skatt utgå med belopp, som angivas i skattetabeller. Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer fastställer för varje inkomstår sådana tabeller.

'Lagen omtryckt 1972:75. Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:771.

2 Senaste lydelse 1974:771.

3 Senaste lydelse 1974:771.

SkU 1977/78:14

20 Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Skattetabellerna skola för olika inkomstbelopp, beräknade för vecka eller den längre tid som bestäms av regeringen eller den myndighet regeringen utser, angiva därå belöpande preliminär skatt. Tabellerna skola grundas på följande förutsättningar, nämligen alt inkomsten samt grundavdraget äro oförändrade under inkomståret, att den skattskyldige icke kommer att taxeras för annan inkomst än som i tabellen angives, ej heller för garantibelopp för fastighet eller för förmögenhet,

att den skattskyldige icke har att erlägga socialförsäkringsavgift till folkpensioneringen enligt 19 kap. 3 § lagen (1962:381) om allmän försäkring, tilläggspensionsavgift eller sjukförsäkringsavgift, att skattskyldig, som avses i 2 mom. första stycket 2) och 4) erhåller skattereduktion, att den skattskyldige erhåller särskild skattereduktion, om inkomsten för år räknat icke överstiger 38500 kronor eller, såvitt gäller i 2 mom. första stycket 3) och 4) avsedd skattskyldig, 40 500 kronor, samt att vid taxering för inkomsten icke andra avdrag medgivas den skattskyldige än dels grundavdrag, och, såvitt gäller i 2 mom. första stycket 3) och 4) avsedd skattskyldig, avdrag enligt 46 § 3 mom. kommunalskattelagen.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1978 och tillämpas första gången i fråga om preliminär skatt för år 1978 samt slutlig och tillkommande skatt på grund av 1979 års taxering.

att skattskyldig, som avses i 2 mom. första stycket 2) och 4) erhåller skattereduktion, samt

SkU 1977/78:14

7 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1965:269) med särskilda bestämmelser om kommuns och annan menighets utdebitering av skatt, m. m.

Härigenom föreskrives att 2 § lagen (1965:269) med särskilda bestämmelser om kommuns och annan menighets utdebitering av skatt, m. m.1 skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 §2

Vid tillämpning av 1 § skall i skatteunderlaget icke inräknas skattekronor och skatteören som kan anses hänföra sig till följande skattepliktiga intäkter, nämligen dels sjukpenning enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring, lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring eller lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring eller ersättning enligt lagen (1977:265) om statligt personskadeskydd, lagen (1977:267) om krigsskadeersättning till sjömän, förordningen (1954:249) om ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen under tjänstgöring i civilförsvaret, kungörelsen (1962:607) om ersättning på grund av verksamhet för brandsläckning m. m., kungörelsen (1961:457) om ersättning på grund av medverkan i skyddsarbete vid olyckor i atomanläggningar m. m., förordningen (1954:250) om ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen under vistelse å anstalt m. m., lagen (1954:246) om krigsförsäkring för sjömän m. fl., militärersättningsförordningen (1950:261) och lagen (1956:293) om ersättning åt smittbärare, allt till den del sjukpenningen eller ersättningen grundas på förvärvsinkomst av minst 4 500 kronor för år, dels föräldrapenning och vårdbidrag enligt lagen om allmän försäkring, dels timstudiestöd, inkomstbidrag och vuxenstudiebidrag enligt studiestödslagen (1973:349;, dels utbildningsbidrag för doktorander och timersättning vid grundläggande utbildning för vuxna, dels dagpenning från arbetslöshetsförsäkringen och kontant arbetsmarknadsstöd, dels utbildningsbidrag vid arbetsmarknadsutbildning såvitt avser dagpenning och stimulansbidrag, dels dagpenning vid utbildning och tjänstgöring inom totalförsvaret. Intäkterna upptages härvid till belopp som anges på kontrolluppgift enligt taxeringslagen (1956:623).

Vid beräkning av skatteunderlaget för fysisk person skall avdrag vidare göras för skattekronor och skatteören, som kan anses motsvara sjukpenning, vilken vid arbetsgivarinträde enligt 3 kap. 16 5 lagen (1962:381) om allmän försäkring för honom uppburits av arbetsgivaren, om arbetsgivarinträdet skett den 9 november 1973 eller senare.

Vid beräkning av antalet skatte- Vid beräkning av antalet skattekronor och skatteören skall såvitt kronor och skatteören skall såvitt

1 Lagen omtryckt 1973:437. Senaste lydelse av lagens rubrik 1977:191.

2 Senaste lydelse 1977:282.

SkU 1977/78:14

22 Nuvarande lydelse

gäller avdrag för sjukförsäkringsavgift enligt 46 § 2 morn. 3), grundavdrag enligt 48 § och avdrag för nedsatt skatteförmåga enligt 50 § 2 mom. fjärde stycket kommunalskattelagen (1928:370) tillämpas de regler som gäller vid 1975 års taxering. Härvid beräknas avdraget för sjukförsäkringsavgift, såvitt denna grundas på inkomst av anställning, till belopp som påförts på grund av 1975 års taxering. I fråga om det extra avdraget för nedsatt skatteförmåga beaktas inte sådan minskning av avdraget som följer av att den skattskyldige eller hans make har förmögenhet.

Föreslagen lydelse

gäller avdrag för sjukförsäkringsavgift enligt 46 § 2 mom. 3) och grundavdrag enligt 48 § kommunalskattelagen (1928:370) tillämpas de regler som gäller vid 1975 års taxering. Härvid beräknas avdraget för sjukförsäkringsavgift, såvitt denna grundas på inkomst av anställning, till belopp som påförts på grund av 1975 års taxering.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1979 och tillämpas första gången i fråga om utdebitering för år 1980.

Motionerna

Med anledning av propositionen har väckts motionerna

1977/78:35 av Rolf Hagel (-) och Alf Lövenborg (-) vari hemställs att riksdagen med bifall till regeringsförslagen i övrigt för sin del beslutar höja det obligatoriska skattefria avdraget till 9 000 kr;

1977/78:41 av Olof Palme m. fl. (s) vari hemställs

1. att riksdagen beslutar avslå regeringens förslag om indexreglering av statsskatten,

2. att riksdagen beslutar anta det förslag till skatteskala för statlig inkomstskatt för år 1978 som redovisas i motionen,

3. att riksdagen hos regeringen begär skyndsamt förslag till de ändringar i fråga om sjömansskatten som följer av motionen,

4. att riksdagen beslutar att bamomsorgsavgift om 1,3 96 fr. o. m. den 1 januari 1978 skall erläggas även av egenföretagare,

5. att riksdagen beslutar att det avgiftsfria belopp på vilket egenföretagarens allmänna arbetsgivaravgift beräknas skall sänkas till 18 000 kr., att gälla fr. o. m. den 1 januari 1978,

6. att riksdagen beslutar att spärreglerna i fråga om uppdelning av inkomsterna mellan makar i gemensamt företag och lön till barn från

SkU 1977/78:14

föräldrars foretag får i princip den lydelse de hade före riksdagens beslut den 17 december 1976 och att de nu föreslagna reglerna skall tillämpas fr. o. m. den 1 januari 1978,

7. att riksdagen beslutar att socialförsäkringsavgiften till folkpensioneringen den 1 januari 1978 höjs med 0,5 96;

1977/78:42 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari hemställs

1. att riksdagen uttalar sig för slopande av hela momseffekten på livsmedel och hos regeringen begär att förslag härom snarast föreläggs riksdagen,

2. att riksdagen uttalar sig för en sänkning av mervärdeskatten till 15 96 och hos regeringen begär att förslag härom snarast föreläggs riksdagen,

3. att riksdagen uttalar sig för en höjning av den direkta statsskatten för

inkomsttagare med över 100 000 kr. i årsinkomst i enlighet med motionen

och hos regeringen begär att förslag härom snarast föreläggs riksdagen,

4. att riksdagen uttalar sig för skärpt beskattning av stora förmögenheter, stora arv och gåvor samt av realisationsvinster i enlighet med motionen och hos regeringen begär att förslag härom snarast föreläggs riksdagen,

5. att propositionen avslås.

Yrkandet under punkten 4 i motionen 1977/78:41 har hänvisats till socialutskottet och yrkandet under punkten 7 till socialförsäkringsutskottet. Det i samma motion under punkten 5 framställda yrkandet behandlas i skatteutskottets betänkande SkU 1977/78:16.

Utskottet

Inledning

Den i propositionen förslagna skatteomläggningen innefattar två element, nämligen dels sänkning av den statliga inkomstskatten och sjömansskatten för år 1978, dels införande av ett automatiskt verkande infiationsskydd för den statliga inkomstskatteskalan.

Sänkningen av den statliga inkomstskatten uppnås genom justeringar av skatteskalan och genom höjning av beloppet för den särskilda skattereduktionen för alla fysiska personer från 250 till 400 kr. Härigenom får samtliga inkomsttagare en sänkning av den statliga inkomstskatten med lägst 150 kr. och högst 2 600 kr. Med hänsyn till att även folkpensionärerna blir berättigade till särskild skattreduktion med 400 kr. ändras det extra avdraget, så att tillägget utöver folkpension sänks från 3 800 till 3 300 kr. och det garanterade minsta avdraget på 500 kr. slopas. Även sjömansskattetabellerna justeras i överensstämmelse med ändringarna rötande den statliga inkomstskatten.

De ovannämnda ändringarna beräknas medföra ett skattebortfall för staten på totalt ca 5 770 milj. kr. och en inkomstökning för kommunerna med ca 250 milj. kr.

Fr. o. m. 1979 års taxering inflationsskyddas den nya skatteskalan så att en

SkU 1977/78:14

fortlöpande uppräkning av skiktgränserna sker med hänsyn till konsumentprisindex, rensat från effekten av ändringar i mervärdeskatteuttaget.

Inriktningen av skatteomläggningen

Enligt regeringsförklaringen den 8 oktober 1976 skall en mer varaktig skattereform genomföras, som bl. a. skall innefatta sänkta marginalskatter i vanliga inkomstlägen, inflationsskydd i skattesystemet och åtgärder för att hålla tillbaka de kommunala skattehöjningarna.

I avvaktan på resultatet av de pågående skatteutredningarnas arbete har den begränsade skatteomläggning för år 1978 som föreslås i propositionen utformats så, att den motverkar inflationens negativa effekter på inkomstskattesystemet och därigenom underlättar de nu påbörjade avtalsförhandlingarna. I övrigt har - med den målsättning som angivits i regeringsförklaringen -eftersträvats att åstadkomma minsta möjliga ingrepp i beskattningssystemet för att inte föregripa statsmakternas ställningstaganden i det fortsatta reformarbetet på beskattningsområdet.

I motionen 1977/78:42 av Lars Werner m. fl. (vpk) yrkas avslag på den i propositionen föreslagna skatteomläggningen. Motionärerna anser att de skattepolitiska åtgärderna för år 1978 i stället bör inriktas på en sänkning av den indirekta beskattningen och av kommunalskatterna. De yrkar därför att regeringen snarast skall lägga fram förslag om

1. slopande av hela mervärdeskatteeffekten på livsmedel,

2. sänkning av mervärdeskatten från 17,1 till 15 96,

3. höjning av den statliga inkomstskatten för inkomsttagare med årsinkomster över 100 000 kr. och

4. skärpt beskattning av stora förmögenheter, arv och gåvor och realisationsvinster.

I vpk-motionen 1977/78:43, som behandlas i betänkandet SkU 1978/79:16, yrkas att kommuner och landsting skall befrias från allmän arbetsgivaravgift och i den till finansutskottet hänvisade vpk-motionen 1977/78:36 att staten skall tillföra kommuner och landsting ytterligare 1 miljard kr.

Den i propositionen föreslagna skatteomläggningen för år 1978, som utarbetats efter överläggningar med löntagarorganisationerna, får betraktas som ett provisorium i avvaktan på ställningstagandena till de förslag som de tre skatteutredningama inom kort kommer att lägga fram. Skattelättnaderna syftar i första hand till att eliminera de skatteskärpningar som inflationen i förening med progressionen vid den statliga inkomstbeskattningen medför. Utskottet delar uppfattningen att de eftersträvade skattelättnaderna bör utformas på sådant sätt att de inte menligt påverkar det fortsatta reformarbetet och kommunernas skatteunderlag. Mot den bakgrunden och då finansutskottet (FiU 1977/78:10) ansett det med skatteomläggningen förenade skattebortfallet tolerabelt med hänsyn till dess positiva verkningar på avtalsrörelsen, finnér skatteutskottet de i propositionen föreslagna

SkU 1977/78:14

åtgärderna tillsammantagna väl ägnade att tillgodose de med reformen avsedda syftena. Utskottet kan därför inte tillstyrka så genomgripande ändringar rörande den direkta och indirekta beskattningen som förordas i vpk-motionen. Det bör tilläggas att ett slopande av mervärdeskatteeffekten på livsmedel kan beräknas medföra ett inkomstbortfall för staten på omkring 4 miljarder kr. Skattebortfallet vid en sänkning av mervärdeskatten till 15 % på andra varor än livsmedel samt på tjänster och byggnader kan uppskattas till ca 3,2 miljarder kr. Motionärernas förslag rörande den allmänna arbetsgivaravgiften minskar skattebortfallet för staten med ca 2,4 miljarder kr.

Av det anförda framgår att utskottet inte kan tillstyrka den i vpk-motionen angivna inriktningen och utformningen av skatteomläggningen och till följd härav inte heller motionärernas förslag till finansiering av reformerna. Utskottet avstyrker således bifall till samtliga yrkanden i motionen 1977/ 78:42.

I det följande behandlar utskottet de olika förslagen i propositionen och i övriga med anledning av propositionen väckta motioner.

Skatteskalan m. m.

De i propositionen föreslagna justeringarna av skatteskalan innebär, att skatteuttaget minskar vid beskattningsbara inkomster mellan 25 000 och 80 000 kr., varigenom marginalskatten i dessa inkomstskikt sänks med 2-8 procentenheter. Därutöver ges skattelättnader genom att beloppet för den särskilda skattereduktionen höjs till 400 kr. och medges alla fysiska personer oavsett inkomstens art och storlek. Justeringarna av skatteskalan och ändringarna i reglerna för den särskilda skattereduktionen medför lättnader vid den statliga inkomstbeskattningen med mellan 150 och 2 600 kr. Den största procentuella skattenedsättningen uppkommer vid taxerade inkomster mellan 45 000 och 75 000 kr. I kronor räknat är skattelättnaden störst vid taxerade inkomster över 85 000 kr.

Vidare föreslås i propositionen att sjömansskattetabellerna ändras i överensstämmelse med vad som förordats beträffande den statliga inkomstskatten.

I motionen 1977/78:41 av Olof Palme m. fl. (s) yrkas att skatteskalan utformas på sådant sätt att den medför större skattelättnader än enligt regeringens förslag vid taxerade inkomster mellan 20 000 och 70 000 kr. och mindre skattelättnader vid taxerade inkomster däröver. Motionärernas förslag innebär, att marginalskatten sänks vid beskattningsbara inkomster mellan 15 000 och 55 000 kr. med 2-7 procentenheter. 1 kronor räknat är skattelättnaden störst vid taxerade inkomster över 60 000 kr., där den uppgår till 2 400 kr.

Motionärerna yrkar också, att regeringen skyndsamt skall lägga fram förslag till de ändringar i fråga om sjömansskatten som blir följden av deras

SkU 1977/78:14

förslag till skatteskala.

De i motionen förordade ändringarna av skatteskalan medför en ytterligare försvagning av statsbudgeten med ca 1,2 miljarder kr. I motionen föreslås att detta inkomstbortfall täcks genom

1. att även egenföretagarna skall erlägga barnomsorgsavgift fr. o. m. den 1 januari 1978,

2. att socialförsäkringsavgiften till folkpensioneringen höjs med 0,5 % fr. o. m. den 1 januari 1978,

3. att det avgiftsfria beloppet för egenföretagares allmänna arbetsgivaravgift sänks från 30 000 till 18 000 kr. fr. o. m. den 1 januari 1978 och

4. att de s. k. spärreglerna för inkomstuppdelning mellan familjemedlemmar i fåmansforetag vid inkomsttaxeringen ändras fr. o. m. den 1 januari 1978 så att

a) timgränsen höjs från 400 till 600 timmar,

b) tredjedelsregeln återinförs,

c) avdrag forlön till barn mellan 16 och 18 år endast medges om lönen är så stor att den medför skatteplikt för barnet och

d) avdrag för lön till barn, som studerar på heltid, endast medges, om arbetet utförts under sommarferier eller annat studieuppehåll på minst en månad.

Yrkandena under 1 och 2 ovan behandlas av socialutskottet (SoU 1977/ 78:17) resp. socialförsäkringsutskottet (SfU 1977/78:8), medan yrkandet under 3 behandlas i skatteutskottets betänkande SkU 1977/78:16.

Den i s-motionen föreslagna skatteskalan medför större marginal- och totalskattelättnader för låginkomsttagarna än enligt förslaget i propositionen. För att tillgodose det primära syftet med skatteomläggningen, nämligen att underlätta avtalsförhandlingarna, bör emellertid reformen i första hand inriktas på att åstadkomma marginalskattesänkningar i de inkomstskikt, i vilka de stora löntagargrupperna befinner sig. 1 inkomstskikten 45 000-75 000 kr., som omfattar drygt två tredjedelar av de heltidsanställda löntagarna, sänks marginalskatten enligt regeringens förslag med 3-8 procentenheter. Enligt förslaget i s-motionen sänks marginalskatten i inkomstskikten 45 000-55 000 kr. med 5-7 procentenheter, men i inkomstskikten däröver sänks marginalskatten inte alls. Syftet med skatteomläggningen tillgodoses följaktligen bättre genom regeringens förslag än genom förslaget i smotionen, vilket framgår av tabellen på s. 27.

Mot bakgrund bl. a. av de kommunala utdebiteringshöjningarna för år 1978 hade en ytterligare sänkning av den statliga inkomstskatten för inkomsttagare i de lägre inkomstskikten i och för sig varit önskvärd. Med hänsyn till det trängda budgetläget kan det emellertid inte ifrågakomma att vidga kostnadsramen för skatteomläggningen. Utskottet kan för sin del inte heller förorda att företagen, på sätt föreslås i s-motionen, belastas med ytterligare höjningar av arbetsgivaravgifterna.

Såvitt nu kan bedömas kommer de i propositionen förordade ändringarna

SkU 1977/78:14

27 Beskattningsbar

inkomst

Nuvarande

skala

Förslag i prop. Förslag i mot. 1977/78:49 1977/78:41

0- 15 000

15 000- 20 000

20 000- 25 000

25 000- 30000

30 000- 35 000

35 000- 40 000

40 000- 45 000

45 000- 50 000

50 000- 55 000

55 000- 60 000

60 000- 65 000

65 000- 70000

70 000- 80 000

80 000-100 000

100 000-150 000

150 000-

rörande den statliga inkomstskatten och sjömansskatten inte endast att ge flertalet skattskyldiga kompensation för de automatiska skatteskärpningarna på grund av inflationen utan också en viss real skattesänkning. Med den av regeringen föreslagna utformningen av skatteskalan kan löntagarnas anspråk i avtalsrörelsen begränsas. Härigenom påverkas företagens kostnadsnivå och den internationella konkurrenskraften på ett gynnsamt sätt, vilket på sikt är ägnat att förbättra balansen i de utrikes betalningarna.

Av det anförda framgår att utskottet tillstyrker den i propositionen föreslagna utformningen av skatteskalan och av sjömansskattetabellerna. Utskottet avstyrker således bifall till yrkandena under punkterna 2 och 3 i motionen 1977/78:41.

Utskottet behandlar härefter det i samma motion framförda kravet på en återgång till de ursprungliga spärreglerna för inkomstuppdelning mellan familjemedlemmar i fåmansföretag. Ett motsvarande motionsyrkande avslogs av riksdagen senast i våras. I sitt betänkande SkU 1976/77:24 konstaterade utskottet, att avsikten med de i början av år 1976 införda bestämmelserna om individuel! beskattning av företagare och medhjälpande familjemedlemmar var, att den som utfört ett förvärvsarbete också skulle beskattas för inkomsten därav enligt regler som i möjligaste mån ger lika resultat oavsett företagsform eller vem som var arbetsgivare. Detta syfte kunde emellertid inte uppnås med de ursprungliga begränsningsreglerna, som motionärerna nu vill återinföra. Därtill kommer att dessa regler av många skattskyldiga uppfattades som diskriminerande och även medförde orimliga effekter i övrigt.

SkU 1977/78:14

28 Vid sin förnyade prövning av frågan har utskottet inte funnit anledning frånträda sitt tidigare beslut och avstyrker således också bifall till yrkandet under punkten 6 i motionen 1977/78:41.

I motionen 1977/78:35 av Rolf Hagel (-) och Alf Lövenborg (-) framhåller motionärerna, att folkpensionärer och andra låginkomsttagare missgynnas av reformen på grund av att kommunalskattehöjningarna ofta är större för dessa inkomsttagare än de föreslagna lättnaderna vid den statliga inkomstbeskattningen. Motionärerna tillstyrker förslagen i propositionen men yrkar dessutom att grundavdraget fördubblas till 9 000 kr.

En fördubbling av grundavdraget medför en skattelättnad i det lägsta inkomstskiktet med 1 372 kr. och i det högsta inkomstskiktet med 3 892 kr. Motionärernas förslag innebär, att folkpensionärer med små inkomster blir helt utan någon ytterligare skattelättnad på grund av att det extra avdraget enligt gällande regler minskar lika mycket som grundavdraget ökar. Detta torde inte vara motionärernas avsikt. Om däremot bestämmelserna om extra avdrag ändras, så att beloppet av den sidoinkomst, som jämte folkpension inte skall medföra någon beskattningsbar inkomst, höjs till 6 500 kr. i stället för i propositionen föreslagna 3 300 kr., blir det extra avdraget vid en given inkomst i stort sett oförändrat. Vid en fördubbling av grundavdraget och med den angivna höjningen av beloppsgränsen för sidoinkomst vid beräkning av extra avdrag för folkpensionärer kan skattebortfallet för stat och kommun beräknas uppgå till omkring 11 miljarder kr. Då det kan antas att motionärerna avsett, att kommunerna skall kompenseras för skattebortfallet genom det höjda grundavdraget, kommer staten att drabbas av hela inkomstbortfallet.

Med hänvisning bl. a. till de samhällsekonomiska konsekvenserna av en fördubbling av grundavdraget avstyrker utskottet bifall till motionen 1977/ 78:35.

Folkpensionärernas beskattning

Enligt gällande bestämmelser är den som uppbär folkpension i form av ålderspension, förtidspension, änkepension och hustrutillägg berättigad till extra avdrag vid taxeringen till statlig och kommunal inkomstskatt. Det extra avdraget beräknas individuellt vid inkomstprövningen. Överstiger inte den till statlig inkomstskatt taxerade inkomsten ett belopp, som motsvarar folkpensionens grundbelopp och en sidoinkomst på 3 800 kr. minskat med schablonavdrag på 100 kr., medges extra avdrag med så stort belopp att beskattningsbar inkomst inte uppkommer. Om den till statlig inkomstskatt taxerade inkomsten är högre, reduceras avdraget med 40 % av inkomstökningen. Avdraget skall vidare jämkas om den skattepliktiga förmögenheten för ensamstående eller för makar gemensamt överstiger 75 000 kr. Om förmögenhetsvärdet överstiger 125 000 kr., medges inte extra avdrag. Folkpensionär, vars taxerade inkomst inte överstiger 36 000 kr., har dock

SkU 1977/78:14

alltid rätt till extra avdrag med minst 500 kr. I inkomstskiktet 36 000-38 500 kr. utgör avdraget minst ett belopp, som motsvarar 20 % av skillnaden mellan 38 500 kr. och den taxerade inkomsten.

Som tidigare nämnts blir enligt förslaget i propositionen alla inkomsttagare berättigade till särskild skattereduktion med 400 kr. vid den statliga taxeringen. Detta gäller alltså även folkpensionärerna. För låginkomsttagare i aktiv ålder medför höjningen av reduktionsbeloppet från 250 till 400 kr. en skattelättnad på 150 kr., medan folkpensionärerna, som tidigare inte haft rätt till särskild skattereduktion, får en skattelättnad på 400 kr. För att åstadkomma bättre jämställdhet med andra inkomsttagare föreslås i propositionen, att bestämmelserna om extra avdrag för folkpensionärer ändras på så sätt att tillägget utöver folkpension sänks från 3 800 till 3 300 kr. och att det garanterade minsta avdraget på 500 kr. slopas.

Dessutom innehåller propositionen förslag om att gränsen för folkpensionärernas deklarationsskyldighet skall anpassas till den skattefria inkomstnivån för år 1977. Förslaget innebär att deklarationspliktsgränsen fastställs till 14 600 kr. för ogift och 12 600 kr. för gift pensionär, vars make uppbär folkpension.

Genom de i propositionen föreslagna ändringarna i fråga om folkpensionärernas extra avdrag kommer en sidoinkomst utöver folkpension på drygt 4 200 kr. under år 1978 inte att beskattas. I jämförelse med nuvarande bestämmelser innebär detta en inte obetydlig förbättring. Förslagen i propositionen medför också att skattereglerna för folkpensionärer bättre än f. n. anpassas till vad som gäller för andra inkomsttagare. Den förordade minskningen av det extra avdraget har också den positiva effekten för kommunernas del att skatteunderlaget ökar. Härigenom tillförs kommunerna ökade skatteintäkter med ca 250 milj .kr. Det bör dock framhållas att de föreslagna ändringarna endast på kort sikt löser de problem som är förenade med folkpensionärernas beskattning. Utskottet vill emellertid erinra om att det ankommer på 1972 års skatteutredning att närmare överväga hur den framtida beskattningen av folkpension och sidoinkomst skall vara utformad.

Med det anförda tillstyrker utskottet propositionen i denna del.

Inflationsskydd av skatteskalan

Propositionen innehåller också förslag om införande av ett automatiskt verkande inflationsskydd i inkomstskattesystemet genom att skiktgränserna i den nya statliga inkomstskatteskalan anknyts till penningvärdeutvecklingen fr. o. m. 1979 års taxering. Förslaget är grundat på 1972 års skatteutrednings delbetänkande (SOU 1977:18) Inflationsskyddad skatteskala och innebär i huvudsak följande.

Den beskattningsbara inkomsten i skatteskalans olika inkomstskikt uttrycks i s. k. basenheter. Basenheten utgör ett belopp av 5 000 kr.

SkU 1977/78:14

multiplicerat med ett jämförelsetal, som uttrycker penningvärdeutvecklingen, och avrundas nedåt till helt hundratal kronor. Jämförelsetalet anger förhållandet mellan det allmänna prisläget enligt konsumentprisindex - där dock verkan av ändringar i mervärdeskatteuttaget eliminerats - i augusti månad andra året före taxeringsåret och augusti månad 1977. Basenheten fastställs av regeringen före utgången av september månad med utgångspunkt i statistiska centralbyråns beräkningar av jämförelsetalet. Det ankommer sedan på riksskatteverket att utfärda erforderliga skattetabeller på grundval av regeringens beslut rörande basenheten.

Avsikten är att även sjömansskatten skall omfattas av inflationsskyddet. Den tekniska utformningen härav kräver dock ytterligare överväganden, varför frågan kommer att tas upp i ett senare sammanhang.

I motionen 1977/78:41 av Olof Palme m. fl. (s) yrkas avslag på förslaget om inflationsskydd av skatteskalan. Motionärerna anser att det föreslagna systemet med inflationsskydd innebär, att de fördelningspolitiska orättvisorna förstärks, att möjligheterna att föra en effektiv stabiliseringspolitik försvåras, att inflationen påskyndas, att statsfinanserna försvagas och att möjligheterna att finansiellt hjälpa kommunerna försvagas.

Det sedan länge framförda kravet på ett inflationsskydd i inkomstskattesystemet (år ses mot bakgrund av de effekter inflationen f. n. har på skatteuttaget. Vid oförändrade skatteregler medför inflationen nämligen en fortgående skatteskärpning. En realt oförändrad inkomst drabbas på grund av progressionen vid den statliga inkomstbeskattningen av allt högre skatt, vilket leder till att inkomsten efter skatt minskar i köpkraft. 1 avtalsförhandlingarna har löntagarorganisationerna därför tvingats att begära stora nominella löneökningar för att löntagarna skall kunna kompenseras för prisstegringarna. Dessa löneökningar har i sin tur drivit på inflationen ytterligare. Av den anledningen har det under 1970-talet varit nödvändigt att praktiskt taget varje år göra en skatteomläggning för att motverka inflationens effekter på skatteuttaget och därigenom underlätta avtalsförhandlingarna.

Som framhållits i propositionen är införandet av inflationsskydd för den statliga inkomstskatteskalan nödvändigt för att skapa garanti för att de fördelningspolitiska avvägningar som uttryckts genom riksdagens beslut om skatteskalan blir bestående tills beslut fattas om ändrad avvägning. Härigenom kan vidare den årliga sammankopplingen av löneförhandlingar och beslut om skattejusteringar brytas och skatteskalan ges den varaktighet som krävs för att arbetsmarknadens parter skall kunna överblicka konsekvenserna av ett flerårigt löneavtal. Dessutom kan debatten om förändringar i skatteskalan föras i sådana termer att medborgarna får en klar och rättvisande bild av den reella innebörden av olika skatteförslag.

Som finansutskottet framhållit i sitt betänkande FiU 1977/78:10 har de i propositionen anförda motiven för att inflationsskydda skatteskalan en sådan tyngd att beslut härom bör fattas. Det är enligt finansutskottets mening tveklöst så att det nuvarande skattesystemet vid en hög inflationstakt i sig

SkU 1977/78:14

bidrar till att skapa osäkerhet och ökad inflation. De årliga skatteomläggningar som genomförts på senare tid för att motverka skattesystemets inflationistiska effekter är en bekräftelse härpå. Det kan emellertid, framhåller finansutskottet, ifrågasättas om dessa skatteomläggningar verkligen utfallit så att de företagna skattesänkningarna i avsedd grad räknats av vid löneförhandlingarna.

I s-motionen behandlas också de finanspolitiska problem som införandet av inflationsskydd för skatteskalan medför. Rörande dessa frågor hänvisar utskottet endast till vad finansutskottet anfört i sitt ovannämnda betänkande.

Av det anförda framgår att utskottet delar regeringens och finansutskottets uppfattning, att det är nödvändigt att redan nu införa ett inflationsskydd för den statliga inkomstskatteskalan för att förhindra successivt skärpta marginaleffekter för stora grupper av inkomsttagare. Med anledning av vad som anförts i motionen vill utskottet särskilt framhålla att detta inte hindrar statsmakterna från att - när de finner erforderligt - i fortsättningen med olika skattepolitiska medel åstadkomma den omfördelning av skattebördan mellan inkomsttagarna som statsmakterna anser lämplig. Utskottet, som inte har något att invända mot den i propositionen redovisade tekniska lösningen av frågan, tillstyrker således propositionen även i denna del och avstyrker bifall till yrkandet under punkten 1 i motionen 1977/78:41.

För fa ttningsforslagen

Vid sin granskning av de i propositionen framlagda författningsförslagen har utskottet endast funnit anledning föreslå en teknisk ändring i 2 § förslaget till lag om ändring i lagen (1965:269) med särskilda bestämmelser om kommuns och annan menighets utdebitering av skatt, m. m.

Utskottet hemställer

1. beträffande inriktningen av skatteomläggningen

att riksdagen med avslag på motionen 1977/78:42 bifaller propositionen i denna del;

2. beträffande skatteskalan och sjömansskattetabellerna

att riksdagen med avslag på motionen 1977/78:41 yrkandena 2 och 3 bifaller propositionen i dessa delar;

3. beträffande spärreglerna för inkomstuppdelning mellan familjemedlemmar i fåmansföretag

att riksdagen avslår motionen 1977/78:41 yrkandet 6;

4. beträffande fördubbling av grundavdraget att riksdagen avslår motionen 1977/78:35;

5. beträffande folkpensionärernas beskattning

att riksdagen bifaller propositionen i denna del;

6. beträffande inflationsskydd för skatteskalan

att riksdagen med avslag på motionen 1977/78:41 yrkandet 1

SkU 1977/78:14

bifaller propositionen i denna del;

7. beträffande författningsförslagen

att riksdagen till följd av vad ovan hemställs antar de vid propositionen fogade förslagen till

1. lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt,

2. lag om basenhet enligt 10 § 1 mom. lagen (1947:576) om

statlig inkomstskatt,

3. lag om ändring i lagen (1958:295) om sjömansskatt,

4. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),

5. lag om ändring i taxeringslagen (1956:623),

6. lag om ändring i uppbördslagen (1953:272),

7. lag om ändring i lagen (1965:269) med särskilda bestämmelser om kommuns och annan menighets utdebitering av skatt, m. m. med den ändringen att 2 § erhåller följande såsom utskottets förslag betecknade lydelse:

Regeringens förslag

Utskottets förslag

SkU 1977/78:14

33 R egeringens förslag

(1954:246) om krigsförsäkring för sjömän m. fl., militärersättningsförordningen (1950:261) och lagen (1956:293) om ersättning åt smittbärare, allt till den del sjukpenningen eller ersättningen grundas på förvärvsinkomst av minst 4 500 kronor för år, dels föräldrapenning och vårdbidrag enligt lagen om allmän försäkring, dels timstudiestöd, inkomstbidrag och vuxenstudiebidrag enligt studiestödslagen (1973:349), dels utbildningsbidrag för doktorander och timersättning vid grundläggande utbildning för vuxna, dels dagpenning från arbetslöshetsförsäkringen och kontant arbetsmarknadsstöd, dels utbildningsbidrag vid arbetsmarknadsutbildning såvitt avser dagpenning och stimulansbidrag, dels dagpenning vid utbildning och tjänstgöring inom totalförsvaret. Intäkterna upptages härvid till belopp som anges på kontrolluppgift enligt taxeringslagen (1956:623).

Vid beräkning

Stockholm den 29 november 1977

På skatteutskottets vägnar ERIK WÄRNBERG

Utskottets förslag

eller senare, års taxering.

Närvarande: Erik Wärnberg (s), Valter Kristenson (s). Stig Josefson (c), Tage Johansson (s). Nils Hörberg (fp). Rune Carlstein (s). Olle Westberg i Hofors (s), Kurt Söderström (m), Hagar Normark* (s), Curt Boström (s). Karin Ahrland* (fp), Bo Lundgren (m), Ingemar Hallenius* (c), Lennart Bengtsson* (c) och Carin Nygren (c).

*Ej närvarande vid betänkandets justering.

3 Riksdagen 1977/78. 6 sami. Nr 14

SkU 1977/78:14

34 Reservation

av Erik Wärnberg (s), Valter Kristenson (s), Tage Johansson (s), Rune Carlstein (s), Olle Westberg i Hofors (s), Hagar Normark (s)och Curt Boström (s), som ansett

dels att utskottets yttrande bort ha följande lydelse.

Inledning

I propositionen 1977/78:49 framlägger regeringen ett förslag till omläggning av den direkta statsskatten för 1978 samtidigt som man också föreslår en indexreglering av inkomstskatteskalan med verkan fr. o. m. 1979 års inkomster. Därigenom frångår man den tidsordning för förändringarna på skatteområdet som fanns inlagd i tilläggsdirektiven till 1972 års skatteutredning (Fi 1972:02). Enligt dessa var avsikten att en indexreglering av skatteskalorna skulle träda i kraft fr. o. m. den 1 januari 1978, medan förändringarna av marginalskatterna och av de totala marginaleffekterna skulle träda i kraft den 1 januari 1979. Den borgerliga regeringen har nu valt att förändra marginalskatterna redan fr. o. m. nästa år och skjutit på indexregleringen till året därpå. Man har därigenom föregripit arbetet med en marginalskattereform inom 1972 års skatteutredning.

Enligt utskottets mening understryker regeringens egen handläggning av skattefrågorna inför 1978 att en ren indexreglering enligt den modell som 1972 års skatteutredning föreslagit och som i sina huvuddrag följs även i propositionen inte löser några grundläggande problem med våra skatteskalor när vi har en snabb inflation.

Så länge den nuvarande höga inflationstakten består får man räkna med att från tid till annan få tillgripa skatteomläggningar av den typ som genomfördes under 1970-talet under beteckningen Haga-överenskommelserna. 1 sina allmänna drag påminner även den skatteomläggning som regeringen nu föreslår för 1978 om de omläggningar som skedde under den socialdemokratiska regeringens tid - dock med de väsentliga skillnaderna att fördelningen av skattesänkningarna inte är tillfredsställande och att finansieringen är helt utelämnad.

Indexreglering av den statliga skatteskalan

Såsom framhålls i den socialdemokratiska motionen 1977/78:41 leder en progressiv inkomstbeskattning automatiskt till att skatteinkomsterna vid oförändrade skattesatser ökar snabbare än inkomstunderlaget. Detta blir särskilt märkbart under tider med snabb inflation då inkomststegringama blir större enbart för att kompensera effekterna av de snabbt stigande priserna.

Under 1960-talet låg prisstegringarna i vårt land på ca 4 procent om året. De var då inte större än att man kunde hålla oförändrade skatteskalor över längre

SkU 1977/78:14

tidsperioder. Under 1970-talet har emellertid de internationella prisstegringarna medfört en kraftig ökning av inflationstakten. Under vissa år har konsumentpriserna stigit med uppemot eller t. o. m. över 10 procent. Under den borgerliga regeringens forsta år har inflationen varit rekordhög och pekar nu hän på uppemot 15 procent för 1977. Detta leder då till en acceleration i löneökningarna och skulle vid oförändrade skatteskalor även ha medfört en mycket snabb ökning av de statsinkomster som härrör från de direkta skatterna.

För att tillförsäkra löntagarna en påtaglig standardförbättring till en lägre löneökningstakt än vad som eljest skulle blivit fallet vidtogs för åren 1973, 1974, 1975 och 1976 skatteomläggningar som medförde lägre skatter för praktisk taget samtliga löntagare. De medförde även såsom visats i material som framtagits i 1972 års skatteutredning att beskattningen av de genomsnittliga löneökningarna kunnat hållas mycket låg. De faktiska marginalskatterna har således för löntagare i låg- och mellaninkomstlägen enligt utskottets mening inte utgjort det problem som de borgerliga partierna velat göra gällande. En industriarbetare betalade en lägre andel av sin inkomst i direkt skatt 1976 än vad han gjorde under början av 1970-talet.

De genomförda skatteomläggningarna betingades visserligen delvis av den rådande, höga inflationstakten, men de var även insatta i ett mera allmänt stabiliseringspolitiskt och fördelningspolitiskt sammanhang. Både utformningen av dessa skatteomläggningar och erfarenheterna från deras genomförande visar klart att man inte kan isolera själva inflationseffekten från de stabiliseringspolitiska och fördelningspolitiska sammanhangen, utan en skatteomläggning måste alltid genomföras med ett samtidigt hänsynstagande till samtliga föreliggande omständigheter.

I motionen 1977/78:41 redovisas en enligt utskottets mening intressant analys av de under 1970-talet genomförda skatteomläggningarna och hur de utfallit i jämförelse med en indexreglering.

De tidigare skatteomläggningarna under 1970-talet

Under 1970 beslutade riksdagen på förslag av den socialdemokratiska regeringen om en omfattande skattereform. Omläggningen, som trädde i kraft fr. o. m. 1 januari 1971, medförde en betydande sänkning av statsskatten för låg- och mellaninkomsttagarna och bidrog därmed till den utjämning av inkomster och standard som är en av huvudmålsättningarna för den socialdemokratiska skattepolitiken.

Denna skatteomläggning var emellertid i begränsad omfattning motiverad av en snabb pris- och lönestegringstakt. Huvudsyftet med reformen var fördelningspolitiskt. 1 de senare under 1970-talet vidtagna skatteomläggningarna har däremot den ökande inflationstakten spelat en allt större roll. För att dämpa takten i pris- och lönekostnadsstegringen har det varit nödvändigt att gå in med återkommande förändringar av skatteskalorna. Detta har skett

SkU 1977/78:14

under samtliga år sedan 1973, vilket sammanfaller med den period då inflationen till följd av oljeprisstegringen och ökningen av övriga internationella priser accelererade. Det är därför naturligt att i första hand koncentrera analysen till de skatteomläggningar som skett under denna period. Den skatteomläggning som den socialdemokratiska regeringen föreslog för 1977 har emellertid inte medtagits i analysen av det enkla skälet att den borgerliga regeringen efter regimskiftet under hösten 1976 ändrade karaktären på det socialdemokratiska förslaget.

Parallellt med presentationen av de faktiskt utförda reformerna redovisas även resultatet av vad en indexreglering enligt den modell som den borgerliga regeringen föreslagit skulle ha givit för resultat. Utgångspunkterna för dessa hypotetiska beräkningar är dels den faktiska prisstegring som inträffat under den 12-månadersperiod som slutar i september året närmast före det som indexregleringen avser, dels de faktiskt rådande skatteskalor som gällt under resp. år. Detta senare förhållande ger alltså ett något annat resultat än det man skulle erhållit om de olika indexjusteringarna hade ”byggts på varandra”. Eftersom mervärdeskatten hållits oförändrad under den aktuella perioden har den sedvanliga konsumentprisindexen kunnat användas.

Den första skatteomläggningen i den serie av omläggningar som gjorts under 1970-talet genomfördes för 1973 års inkomster. Resultatet av denna omläggning jämte den förändring som skulle ha erhållits om det borgerliga förslaget till indexreglering varit gällande presenteras i tabell 1.

Tabell 1. Skatteomläggningen för 1973

Taxerad inkomst

Skattesänkning vid

den genomförda skatteoml.

indexregi.

10 000

20 000

30 000

40 000

50 000

60 000

70 000

80 000

1 035

90 000

1 035

100 000

150 000

1 162

200 000

1635 Anm. Inkomstbegreppen i denna och de följande tabellerna 2-4 är icke helt jämförbara. Skillnaderna är dock genomgående små.

Skatteomläggningen åstadkoms genom en direkt justering av inkomstskatteskalan och den motsvarade en kostnad på sammanlagt 2,4 miljarder kr.

SkU 1977/78:14

37 Denna täcks i första hand genom en höjning av den allmänna arbetsgivaravgiften. Som jämförelse kan nämnas att kostnaden för en indexreglering - inkl. dess effekter på de kommunala skatteinkomsterna - skulle ha uppgått till ca 650 milj. kr. Enligt den allmänna filosofi som enligt den borgerliga regeringen bör gälla för indexregleringar skulle emellertid denna kostnad inte behöva finansieras genom en motsvarande inkomstförstärkning.

Den skattereform som genomfördes för 1974 års inkomster innebar att folkpensionsavgiften slopades. Effekten i olika inkomstlägen framgår av tabell 2.

Tabell 2. Skatteomläggningen för 1974

Taxerad inkomst

Skattesänkning vid

den genomförda skatteoml.

indexregi.

10 000

20 000

30 000

1 233

40 000

1 500

50 000

1 500

60 000

1 500

70 000

1 500

80 000

1 500

1 043

90 000

1 500

100 000

1 500

1 043

150 000

1 500

1 171

200 000

1 500

1 654

Statens inkomstbortfall beräknades uppgå till 3,8 miljarder kr., vilket kompenserades genom en socialförsäkringsavgift på 3,3 procent. Under detta år skulle kostnaden för en indexreglering av skatteskalorna uppgått till ca 900 milj. kr., dvs. mindre än hälften av kostnaden för den faktiskt genomförda reformen. Å andra sidan skulle denna enligt den borgerliga regeringens uppfattning inte ha behövt finansieras.

Den under 1974 beslutade skattereformen avseende 1975 års inkomster var den första s. k. Haga-överenskommelsen. Den innebar att sjukförsäkringsavgiften för löntagare slopades, att avtrappningen av grundavdragen upphörde och att statsskatteskalan justerades i syfte att lindra marginalskatten i mellaninkomstlägena. Resultatet av denna skatteomläggning redovisas i tabell 3.

Kostnaden för denna reform uppgick till ca 4,7 miljarder kr. som finansierades genom en höjning av socialförsäkringsavgiften för sjukförsäkringen från 3,8 till 7,0 procent och en höjning av motsvarande avgift för folkpensioneringen med 0,5 procentenheter. Kostnaden för indexregleringen skulle under detta år ha uppgått till ca 1,8 miljarder kr.

Under Haga Il-överläggningarna uppnåddes en betryggande parlamenta -

SkU 1977/78:14

Tabell 3. Skatteomläggningen för 1975

38 Taxerad inkomst

Skattesänkning vid

den genomförda skatteoml.

indexregi.

10 000

20 000

30 000

40 000

1 335

50 000

2 142

60 000

2 201

70 000

2 214

80 000

2 228

1 487

90 000

2 128

1 556

100 000

2 038

1 556

150 000

1 948

200 000

+ 193

2 538

risk majoritet även för en skatteomläggning avseende 1976 års inkomster.

Skattesänkningen åstadkoms genom en justering av statsskatteskalan så att

marginalskatterna sänktes för låginkomsttagarna och det stora flertalet

inkomsttagare fick en lägre skatt jämfört med föregående års skala. Resultatet

framgår av följande tabell 4.

Tabell 4. Skatteomläggningen för 1976

Taxerad inkomst

Skattesänkning vid

den genomförda

indexregi.

skatteoml.

10 000

20 000

30 000

1 210

40 000

50 000

1 600

60 000

1 600

1 180

70 000

1 600

1 205

80 000

1 600

1 816

90 000

1 545

1 986

100 000

1 445

2 021

150 000

2 465

200 000

3131 Den totala kostnaden för skatteomläggningen 1976 beräknades till ca 5 miljarder kr., och den finansierades bl. a. genom en höjning av olika socialförsäkringsavgifter med 1,9 procentenheter och ett borttagande av den tidigare gällande begränsningen av avgiftsunderlaget vid beräkningen av socialförsäkringsavgifterna. Även höjningar av en rad punktskatter bidrog till finansieringen av reformen.

Kostnaden för att genomföra indexregleringen skulle under detta år ha

SkU 1977/78:14

uppgått till ca 2,8 miljarder kr.

Såsom framhålls i motionen 1977/78:41 gerde i tabellerna 1-4 redovisade jämförelserna mellan de faktiskt genomförda skattereformerna och det beräknade utfallet av en indexreglering underlag för väsentliga slutsatser om de fördelningspolitiska och statsfinansiella effekterna av en indexreglering enligt den modell som föreslagits i prop. 1977/78:49.

Fördelningspolitiska effekter

Erfarenheterna från åren 1973-1976 pekar entydigt på att indexregleringen varit ogynnsammare från inkomstfördelningssynpunkt. Skattesänkningarna växer vid ett sådant system hela tiden med växande inkomst och når utmanande stora belopp vid höga inkomster. Ojämlikheten i fördelningen av de disponibla inkomsterna hade ökat, och låginkomsttagarna hade fått betala en markant högre skatt än vad som nu är fallet. Eftersom huvuddelen av de förvärvsarbetande kvinnorna har inkomster under 50 000 kr., skulle innebörden av en indexreglering ha varit att dessa drabbats av en betydligt högre skattebelastning.

Vidare har man grundad anledning tro att ett indexregleringssystem under denna period skulle ha försvårat avtalsrörelserna. Genom att skatteomläggningarna givits en i jämförelse med indexregleringen klar låginkomstprofil har de - jämte sin allmänt kostnadsdämpande effekt - underlättat lösningarna av eljest besvärliga förhandlingsproblem. Ett genomförande av ett indexregleringssystem under denna period skulle således drivit på inflationen och försämrat vår internationella konkurrenskraft.

En viss uppfattning om de statsfinansiella effekterna får man om man summerar de tidigare angivna årskostnaderna för indexregleringarna under åren 1973-1976. Totalt uppgår summan av dessa beräknade kostnader till 12 miljarder kr. Det förefaller orealistiskt att räkna med att ett så stort inkomstbortfall kunnat täckas genom upplåning under dessa år med stora påfrestningar på samhällsekonomin. Antingen hade en kraftig nedskärning av statsutgifterna blivit nödvändig eller också hade man fått kompensera sig genom andra skatte- och inkomstförstärkningar. En utgiftsnedskärning hade inte kunnat åstadkommas utan att den påverkat de lägre och medelstora inkomsttagarna. Dessa skulle alltså ha fått relativt sett sänkt standard i fråga om sin offentliga konsumtion och/eller de offentliga transfereringarna (exempelvis barnbidrag eller bostadsbidrag) för att bereda utrymme för en skattesänkning som i första hand skulle ha gynnat de bättre ställda.

En skatteförstärkning för att kompensera inkomstbortfallet vid en indexreglering kan visserligen ges en utjämnande profil och fördelas efter bärkraft, men eftersom detta egentligen endast innebär att man i princip ändrar tillbaka den skatteförändring som indexregleringen medfört, förefaller det inte sannolikt att en borgerlig skattepolitik skulle ha utformats på detta sätt. Att först fatta beslut om att genom en indexreglering sänka skatterna - och då

SkU 1977/78:14

mest för höginkomsttagarna - och sedan genom ett omedelbart därpå följande beslut ändra tillbaka skatteskalorna till vad de ursprungligen var, torde möta vissa svårigheter att förklara för väljare och allmänhet. Närmare till hands ligger då antagandet att man ersatt inkomstbortfallet med höjningar av de indirekta skatterna och då i första hand mervärdeskatten. Men dessa är i allmänhet proportionella mot inkomsten eller t. o. m. i vissa fall regressiva. Den sammantagna effekten av indexreglering och kompenserande höjningar av de indirekta skatterna kan då bli en markant övervältring av skattebördan från höginkomsttagare till personer med låga inkomster. Redan efter några få år kan dessa effekter av en indexreglering bli betydande. Tillämpat på framtiden skulle det innebära att de landvinningar som gjorts på fördelningspolitikens område genom de senaste årens skatteomläggningar snabbt skulle gå förlorade.

Beräkningarna av vad en indexreglering enligt den borgerliga regeringens förslag skulle fått för effekter om den genomförts under åren 1973-1976 ger klart belägg för att den skulle ha inneburit en betydande reträtt på fördelningspolitikens område. En sådan förändring innebär därför ett avsteg från den huvudmålsättning som enligt utskottets mening bör gälla för vår skattepolitik, nämligen att beskattningen skall medverka till att åstadkomma en jämnare real inkomstfördelning och standardutveckling medborgarna emellan. Den borgerliga regeringens förslag om en indexreglering av skatteskalan kommer att vrida tillbaka utvecklingen på det så viktiga fördelningspolitiska området.

Siatsfmansiella effekter

Företrädare för de borgerliga partierna har från tid till annan hävdat att den progressiva, direkta statsskatten vid en accelererad inflation leder till alltför snabba ökningar av statsinkomsterna. Men vid överväganden av detta slag bör man beakta två väsentliga förhållanden, nämligen dels att inkomsterna från den direkta statsskatten endast utgör ca 1/3 av de totala statsinkomsterna, dels att de totala statsutgifterna i hög grad påverkas av en accelererad inflationstakt. Man har från borgerligt håll hävdat att inflationen genom de progressiva skatteskalorna skapar en onödigt snabb ökning av statsinkomsterna, när det i själva verket är så att inflationen slår hårt på praktiskt taget hela statsbudgetens utgiftssida men endast leder till snabbare ökningar på den tredjedel av inkomsterna som den direkta statsskatten står för.

Av de övriga delarna av inkomstskatten står mervärdeskatten för ca 20 %. Taget över längre perioder ökar denna vid oförändrade skattesatser ungefär proportionellt mot den privata konsumtionen i löpande priser. Detta innebär alltså att den ökar med en klart lägre takt än vad lönesumman ökar och därigenom också - eftersom den offentliga verksamheten är så pass löneintensiv - med en takt som ligger klart under de rent automatiska ökningarna på en stor del av budgetens utgiftssida.

SkU 1977/78:14

41 Däremot ökar de rent lönebaserade avgifterna - dvs. socialförsäkringsavgifterna och den allmänna arbetsgivaravgiften - i samma takt som lönesumman och bidrar därmed till att täcka de automatiska utgiftsstegringarna på budgeten. Men dessa avgifter utgör endast - till den del de tillförs statsinkomsterna - omkring 15 % av statsbudgetens inkomster under budgetåret 1975/76. De resterande delarna av statsinkomsterna, dvs. 30 å 40 96, ökar klart långsammare än bruttonationalprodukten i löpande priser och alltså även klart långsammare än vad som svarar mot kostnadsautomatiken - dvs. kostnadsökningarna för löner, folkpensioner, kommunbidrag

o. d. - vid en oförändrad verksamhetsvolym. Vissa av inkomstposterna, t. ex. uppbörd i statens verksamhet, ökar inte ens i löpande priser medan andra, som t. ex. tullarna, minskar trendmässigt.

Sammantaget innebär detta att statsbudgetens totala inkomstsida vid oförändrade skatter och avgifter närmast har en tendens att öka långsammare än den allmänna kostnadsstegringen i ekonomin. Detta då i kontrast mot statsbudgetens utgiftssida som till följd av bl. a. sitt starka löneberoende och basbeloppsanknytningen av folkpensioneringen har en tendens att även vid oförändrad volym öka snabbare än den allmänna kostnadsstegringen i ekonomin.

En indexreglering enligt den modell som föreslagits i prop. 1977/78:49 kommer ofrånkomligen att försvaga statsbudgetens inkomstsida. Detta framgår bl. a. klart av den långtidsbudget som bilagts regeringens kompletteringsproposition från i maj 1977 (prop. 1976/77:150) där en förutsättning lagts in om en indexreglering fr. o. m. 1978.

Denna försvagning av budgetens inkomstsida kan medföra att man får företa kompenserande inkomstförstärkningar på andra skatteområden än den direkta statsskattens. Men eftersom detta i allmänhet gäller proportionella eller t. o. m. regressiva skatter eller avgifter leder en sådan kombinerad åtgärd till en klar överflyttning av skattebördan från höginkomsttagare till lägre inkomster. Det kan också medföra att man dämpar eller minskar de statliga utgifterna och därigenom dämpar den offentliga sektorns verksamhet. Ett genomförande av ett system med indexreglerade direkta skatter utan kompenserande inkomstförstärkningar måste på längre sikt leda till att den offentliga sektorns andel av bruttonationalprodukten minskar. Denna minskning kan då även komma att inbegripa den kommunala, eftersom indexregleringen försvagar statens möjligheter att öka transfereringarna till kommunerna och att finansiellt bistå dessa vid de utökade satsningarna på exempelvis barntillsynens och äldrevårdens områden. Om man på kort sikt varken är beredd att vidta andra inkomstförstärkningar eller dämpa den offentliga sektorns utgifter kommer indexregleringen att leda till en markant försvagning av finanspolitiken med risker för en accelererad inflationsutveckling och en försvagad utrikesbalans som följd. Indexregleringen kommer i detta fall att finansieras genom en upplåning som kan ställa kreditmarknaden och andra låntagargrupper inför växande problem.

4 Riksdagen 1977/78. 6 samt. Nr 14

SkU 1977/78:14

42 Stabiliseringspolitiska effekter

Utskottet finnér det anmärkningsvärt att man i propositionen inte alls har redovisat de internationella uppfattningar och erfarenheter som klart pekar på nackdelarna med en indexreglering. Man redovisar exempelvis inte det mycket markerade motstånd som finns i Förbundsrepubliken Tyskland mot att genomföra någon form av indexreglering. Skälen är främst att en sådan försvårar en effektiv stabiliseringspolitik och försvagar motståndet mot inflationen. Den allmänna tendensen i vår omvärld är nu att man för att förstärka kampen mot inflationen överger allt fler former av indexregleringar.

Den i propositionen föreslagna tekniken för indexreglering innebär att man lägger prisstegringarna under en tidigare period till grund för skatteförändringarna under en senare period. Närmare preciserat tar man prisförändringarna - rensade från förändringar i mervärdeskattesatsen - under augusti-augusti närmast föregående år och justerar skatteskalorna med hänsyn härtill för det kommande året. Detta innebär att man bygger in en automatisk tidsförskjutning i anpassningen av den statliga finanspolitiken. Såsom också framhålls i den socialdemokratiska reservationen till finansutskottets betänkande 1977/78:10 kan detta inverka klart destabiliserande på den ekonomiska aktiviteten i landet och leda till att statsmakterna på olika sätt får korrigera konsekvenserna av indexregleringsbeslutet.

Utskottet vill även peka på det anmärkningsvärda förhållandet att regeringens förslag inte förordar att någon hänsyn skall tas till andra indirekta skatter än mervärdeskatten. Innebörden härav är att indexregleringen förutsätts kompensera för de prisstegringar som blir resultatet av eventuella beslut att höja de indirekta skatterna.

Såsom påtalats av såväl majoriteten som reservanterna i finansutskottet kommer våra möjligheter att bedriva en effektiv konjunkturpolitik att försvåras vid en indexreglering av skatteskalorna.

Hur slår inflationen i olika inkomstlagen?

En utgångspunkt för regeringsförslaget har varit att inflationen på ett likartat sätt slår över hela inkomstskalan. Enligt utskottets mening är det emellertid mycket som pekar på att detta inte är fallet utan att låginkomsttagarna får bära en proportionsvis större del av inflationens konsekvenser.

Ett sätt på vilket detta kommer till uttryck är att andelen dagligvaror i allmänhet är större i en låginkomsttagares budget. Under 1970-talet har priset på dessa varor - med undantag för de år då man subventionerade en stor del av jordbruksprisernas stegring - stigit snabbare än konsumentpriset, dvs. dessa grupper blir alltså underkompenserade genom den skattereform som den borgerliga regeringen föreslagit.

I gengäld har låginkomsttagarna mindre möjligheter än personer med

SkU 1977/78:14

högre inkomster att genom exempelvis fastighetsinnehav kompensera sig för inflationens effekter. I tabellen 5 redovisas hur avdragen för skuldräntor för fastighet ökar med ökande inkomst.

Tabell 5. Avdrag för skuldräntor för fastighet vid 1976 års taxering

Beskattningsbar inkomst (kr.)

Avdrag

(kr.)

10 000- 12 500

20 000- 25 000

1 212

25000- 30000

30 000- 40 000

2 042

40 000- 45 000

2 338

45 000- 50 000

2 278

50 000- 60 000

2 868

60 000- 70 000

4 970

70 000- 80 000

5 144

80 000- 90 000

5 888

90 000-100 000

5 7%

125 000-150 000

8 068

150 000-200 000

8 878

Kälta: riksrevisionsverkets taxeringsstatistiska undersökning hösten 1976 Anm. Kolumnen med avdrag redovisar förhållandena för gruppen gifta.

Tabellen ger mycket klart vid handen att skuldräntorna ökar med ökande inkomst vilket både beror på en ökad frekvens av fastighetsinnehav och en ökad skuldsättning.

Genom kombinationen av nominellt bestämda skulder och realt värdesäkrade tillgångar skapar inflationen värdestegringsvinster som ökar med ökande inkomst. Men det är samtidigt också höginkomsttagarna som enligt regeringens förslag till en indexreglering skulle få de största skattesänkningarna. Enligt utskottets mening medför en indexreglering att de redan goda möjligheterna som höginkomsttagarna har att kompensera sig för verkningarna av inflationen ytterligare ökar.

Slutsatser

Den tidigare redovisade jämförelsen mellan de under 70-talet faktiskt genomförda skattereformerna och resultatet av en indexreglering enligt den borgerliga majoritetens förslag ger enligt utskottets mening klart belägg för att dessa omläggningar i en rad avseenden har varit ett bättre sätt att ta hänsyn till inflationens verkningar.

Fördelarna i jämförelse med indexregleringen ligger i

- att omläggningarna kan utformas med hänsyn till de krav som fördelningspolitiken ställer på vårt skattesystem

SkU 1977/78:14

- att en effektivare stabiliseringspolitik kan föras genom den ökade flexibilitet och de större möjligheter till en anpassning till det rådande läget som de återkommande omläggningarna ger

- att en effektivare inflationsbekämpning uppnås, bl. a. genom att omläggningarna kan bilda utgångspunkt för en följande avtalsförhandling där resultatet av skattesänkningarna vägs in i den totala förtjänstutvecklingen -

att en bättre statsflnansiell effekt uppnås genom att omläggningarna kan kopplas till höjningar av i första hand socialförsäkrings- eller arbetsgivaravgifter -

att dessa omläggningar skapar bättre möjligheter att påverka marginalskatterna för inkomsttagare i de vanligaste inkomstlägena.

Det av regeringen föreslagna systemet för indexreglering innebär

- att de fördelningspolitiska orättvisorna förstärks

- att våra möjligheter att föra en effektiv stabiliseringspolitik försvåras

- att inflationen påskyndas

- att statsfinanserna försvagas

- att möjligheterna att finansiellt hjälpa kommunerna försvagas

Utskottet föreslår därför att regeringens förslag om en indexreglering av skatteskalorna avslås. I stället bör effekterna av inflationen beaktas genom återkommande skatteomläggningar. Därvid bör hänsyn inte endast tas till prisstegringstakten för en passerad period. Alla de omständigheter som föreligger i det då rådande läget bör vägas in.

Skatteomläggningen för 1978

En huvudmålsättning för den socialdemokratiska regeringens skatteomläggningar under 1970-talet var att skapa förutsättningar för lugna avtalsrörelser. Av särskild betydelse var därvid att skatteomläggningarna tillstyrkts av de stora löntagargrupperna och att de därvid förklarade sig vara beredda att i sitt förhandlingsarbete ta hänsyn till de ökningar av medlemmarnas inkomster som skatteomläggningen medförde. Härigenom kunde man åstadkomma en dämpning av lönekraven. För att dessa effekter kunde komma till stånd krävdes en väl avvägd balans mellan olika gruppers intressen. Först då kunde skatteomläggningarna utgöra en grund för ett framgångsrikt avtalsarbete och ett bidrag till stabiliseringen av vår ekonomi.

Den borgerliga regeringens förslag till skatteomläggning för 1978 uppfyller emellertid inte dessa krav. Den borgerliga regeringen har enligt utskottets mening under hela året allvarligt misskött skattefrågan. Under våren och sommaren framhärdade den i sin avsikt enligt regeringsdeklarationen att fr. o. m. 1978 genomföra en indexreglering av skatterna. Inför det kompakta

SkU 1977/78:14

motståndet från skilda håll mot dessa planer beslöt regeringen i mitten av september att byta fot. I all hast utarbetades ett förslag till skatteomläggning för 1978. Efter viss kontakt med arbetsmarknadens parter lades detta förslag med smärre justeringar fram för riksdagen. Någon finansiering redovisades icke. Någon överenskommelse om att löntagarorganisationerna skall beakta de föreslagna skattesänkningarna i sitt avtalsarbete föreligger heller inte. Vidare kommer den fördelningspolitiska profilen i regeringsförslaget att skapa påtagliga problem i avtalsarbetet. Det borgerliga förslaget ger de lägre inkomsttagarna relativt sett för litet i skattesänkningar. De fackliga företrädarna för låginkomsttagarna måste i detta fall avtalsvägen kompensera sina medlemmar för dessa i jämförelse med andra grupper alltför små skattesänkningar. Detta leder då till totalt sett större krav på löneökningar än vad man skulle uppnå med en annan fördelningspolitisk profil. Den borgerliga regeringen försvårar genom sitt skatteförslag den kommande avtalsrörelsen i ett ekonomiskt läge då det framstår som särskilt angeläget att vi skapar förutsättningar för ett lugnt förhandlingsarbete.

Mot denna bakgrund hade det - såsom framhålls i motionen 1977/78:41 - varit naturligt att yrka avslag på hela förslaget och kräva förnyade förhandlingar mellan regeringen och arbetsmarknadens parter i syfte att nå en överenskommelse som kunde lägga en hållbar grund för avtalsrörelsen. Möjligheterna att i detta sena skede framgångsrikt genomföra sådana förhandlingar har emellertid utskottet bedömt vara utomordentligt små. Utskottet vill därför med instämmande i de motiv som anförs i motionen 1977/78:41 i stället förorda att det socialdemokratiska förslaget till en skatteomläggning för 1978 genomförs. Utformningen av förslaget framgår av följande tabeller:

Det socialdemokratiska förslaget till skattesänkning för 1978

Taxerad

inkomst

Regeringens

förslag

Det socialdemo- kratiska förslaget

Skillnad

10 000

20 000

+ 10

30 000

+ 205

35 000

+ 255

40 000

1 035

+ 310

45 000

1 385

+ 410

50 000

1 240

1 750

+ 510

55 000

2 220

+ 595

60 000

1 865

2 400

+ 535

65 000

2 400

+ 385

70 000

2 165

2 400

+ 235

80 000

2 465

2 400

- 65

90 000

2 600

2 400

-200

SkU 1977/78:14

46 För inkomster över 90 000 kr. ligger skattesänkningen kvar med 2 400 kr. Effekterna på de disponibla inkomsterna av regeringens resp. det socialdemokratiska förslaget blir följande:

Disponibelinkomstens förändringar i procent

Taxerad

inkomst

Regeringens

förslag

Det socialdemokra- tiska förslaget

1,8

1,0

30 U

2,1

1,4

2,4

2,6

3,7

3,5

4,6

3,8

5,4

5,0

6,8

5,2

6,7

5,3

6,4

5,5

6,1

5,9

5,7

5,9

5,4

Såsom framgår av tablån ger det socialdemokratiska förslaget en betydligt jämnare ökning av den disponibla inkomsten än vad som följer av det borgerliga förslaget. Detta senare ger enligt utskottets mening anmärkningsvärt lite åt de verkligt lågavlönade i 45-50-tusenkronorsintervallet.

Enligt utskottet bör den förordade skatteomläggningen skapa goda förutsättningar för att vi skall få en lugn avtalsrörelse. Förslaget bidrar därför till att dämpa pris- och kostnadsutvecklingen i vårt land. Det skapar därigenom bättre förutsättningar för att vi skall kunna förstärka vårt lands internationella konkurrenskraft. Det bidrar därigenom också till att vi för framtiden kan undvika fortsatta devalveringar.

Den av utskottet förordade förändringen av skatteskalorna kommer att medföra en inkomstförsvagning för statsbudgeten på sammanlagt 1,2 miljarder kr. utöver vad som ligger i det borgerliga förslaget. Utskottet föreslår att denna kostnad kompenseras genom inkomstförstärkningar.

Dessa bör i första hand åstadkommas genom en uppräkning av socialförsäkringsavgiften till folkpensioneringen med 0,5 procentenheter. Detta framstår som motiverat mot bakgrund av att dessa pensionskostnader fortfarande delvis täcks över statsbudgeten.

Därutöver förordar utskottet att socialavgiften till barnomsorgen fr. o. m. den 1 januari 1978 vidgas till att avse även egenföretagare. Utskottet föreslår även att reglerna för beskattning av familjeföretag återförs till vad riksdagen beslutade våren 1976 samt att det avgiftsfria avgiftsunderlaget för egenavgifter sänks från 30 000 till 18 000 kr. fr. o. m. den 1 januari 1978.

Sammantaget leder detta till en förstärkning av statsinkomsterna med drygt 1,3 miljarder kr. Sett från företagens synpunkt skapar emellertid det av utskottet förordade skatteförslaget och det därmed sammanhängande

SkU 1977/78:14

förslaget till finansiering förutsättningar för en lugnare avtalsrörelse till en lägre kostnad än om motsvarande inkomstförbättring skulle ha åstadkommits genom beskattade lönehöjningar.

Med det anförda tillstyrker utskottet bifall till yrkandena i motionen 1977/ 78:41 och avstyrker således propositionen i dessa delar och motionen 1977/ 78:42.

1 motionen (= utskottet s. 28-29) denna del.

dels att utskottet under momenten 2 samt 7.1 och 7.3 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motionen 1977/78:41 yrkandena 2 och 3

kr.

för

60 000

kr.

och

återstoden;

65 000

men

icke

kr.

för

65 000

kr.

och

återstoden;

70 000

men

icke

80 000

kr.

för

70 000

kr.

och

återstoden;

80 000

men

icke 100 000

kr.

för

80 000

kr.

och

återstoden;

100 000

men

icke 150 000

kr.

för 100 000

kr.

och

återstoden;

150 000

kr.

för 150 000

kr.

och

återstoden.

Med familjestiftelse avses i denna lag stiftelse som enligt de för densamma gällande stadgar har till huvudsakligt änuamål att tillgodose viss familjs, vissa familjers eller bestämda personers ekonomiska intressen.

2. avslår det vid propositionen fogade förslaget till lag om ändring i lagen (1958:295) om sjömansskatt och i stället hos regeringen hemställer om skyndsamt förslag till de ändringar i fråga om sjömansskatten som följer av motionen 1977/78:41.

SkU 1977/78:14

dels att utskottet under moment 3 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motionen 1977/78:41 yrkandet 6 antar följande

Förslag till

Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)

Härigenom föreskrives att 20 $, punkt 2 av anvisningarna till 20 punkt 1 av anvisningarna till 22 li, punkt 11 av anvisningarna till 29 S, punkt 13 av anvisningarna till 32 § och anvisningarna till 521; kommunalskattelagen (1928:370) skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

20 S

Vid beräkningen 43 li 3 mom.

Avdrag må i c k e ske för: Avdrag må icke ske för:

den skattskyldiges sitt hushåll;

värdet av arbete, som i den skatt- värdet av arbete, som i den skattskyldiges förvärvsverksamhet ut- skyldiges förvärvsverksamhet utförts av den skattskyldige själv eller förts av den skattskyldige själv eller

andre maken eller av den skattskyl- andre maken eller av barn som ej an diges

barn som ej fyllt 16 dr; ses tillhöra arbetspersonalen;

ränta å till kapitalförlust.

(Se vidare anvisningarna.)

Anvisningar

till 20 S

2. Barn under 16 dr anses ej tillhöra arbetspersonalen.

Barn. sorn fyllt 16 dr och som deltagit i den skattskyldiges förvärvsverksamhet, anses tillhöra arbetspersonalen. Detta gäller dock icke barn som pä heltid bedriver studier eller genomgår annan utbildning, utom såvitt avser arbete som utförts under sommarferier eller annat uppehåll av minst en månads varaktighet. Har barnet ej fyllt IS år, anses det tillhöra arbetspersonalen endast om dess inkomst av arbete i den skattskyldiges förvärvsverksamhet är så stor, att den som sådan föranleder skatteplikt för barnet enligt 51 #.

SkU 1977/78:14

49 Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Frågan om taxeringsåret (se 65 >:).

Avdrag för för arbetsinsatsen.

till 22 5

1. Till driftkostnader lösegendom, m. m.

Till reparation och underhåll.

Som driftkostnad tillhörande fördelningsledningar.

Kostnad för motsvarande tillämpning.

Värdet av som intäkt.

Avdrag för till 29 ij.

Redovisar arbetsgivare om jordbruksfastighet.

Skaltskvldigs barn anses tillhöra arbetspersonalen i de fall som anges i punkt 2 av anvisningarna till 20 f.

Barn taxeras självt för den inkomst av arbete på fastigheten som barnet kan ha haft i form av pengar, naturaförmåner eller annat under tid dd barnet tillhört arbetspersonalen, dock högst för vad som motsvarar marknadsmässigt vederlag för barnets arbetsinsats. Motsvarande belopp får dragas av som driftkostnad. För lön och underhåll till barn som deltagit i arbetet men danid icke tillhört arbetspersonalen får avdrag icke göras. Lönen och underhållet skall då ej heller upptagas som inkomst för barnet.

Punkt 18 av jordbruksfastighet.

till 29 §

11. Skattskyldigs barn anses tillhöra arbetspersonalen i de fall som anges i punkt 2 av anvisningarna till 20 f Punkt 1 nionde stycket av anvisningarna till 22 § äger motsvarande tillämpning beträffande inkomst av rörelse.

11. Punkt 1 åttonde stycket av anvisningarna till 22 § äger motsvarande tillämpning beträffande inkomst av rörelse.

Skattskyldigs barn, sorn fyllt 16 dr, taxeras självt för den inkomst av arbete på fastigheten som barnet kan ha haft i form av pengar, naturaförmåner eller annat, dock högst för vad som motsvarar marknadsmässigt vederlag för barnets arbetsinsats. Motsvarande belopp får dragas av som driftkostnad. För lön och underhåll till den skattskyldiges barn, som ej fyllt 16 är, får avdrag icke göras. Lönen och underhållet skall då ej heller upptagas som inkomst för barnet.

SkU 1977/78:14

50 Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

till 32 S andra stycket.

13. Är skattskyldig

Uppgår makens arbetsinsats i företaget till minst 400 timmar under beskattningsåret, beskattas maken själv för det vederlag som han uppburit från företaget under förutsättning att ersättningen är att anse som marknadsmässig. Om maken till följd av att företaget påbörjat eller nedlagt sin verksamhet icke kunnat arbeta i företaget under hela beskattningsåret, gäller vad nyss sagts under förutsättning att arbetsinsatsen uppgår till minst 200 timmar. Understiger makens arbetsinsats vad sålunda föreskrivits eller överstiger ersättningen vad som kan anses marknadsmässigt, skall företagsledaren beskattas för makens ersättning eller den del av ersättningen som överstiger den marknadsmässiga. Arbetsinsats i makarnas gemensamma bostadsutrymme får medräknas om med hänsyn till rörelsens art och andra sådana omständigheter skäl därtill föreligger. Vid bedömande av om make under beskattningsåret arbetat föreskrivet antal arbetstimmar skall anses att han under tid, då han uppburit sjukpenning eller föräldrapenning enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring eller därmed jämförlig ersättning enligt annan författning, arbetat i samma omfattning som närmast före den tid, då sådan ersättning uppburi ts.

Uppgår makens arbetsinsats i företaget till minst 600 timmar under beskattningsåret, beskattas maken själv för det vederlag som han uppburit från företaget under förutsättning att ersättningen är att anse som marknadsmässig. Om maken till följd av att företaget påbörjat eller nedlagt sin verksamhet icke kunnat arbeta i företaget under hela beskattningsåret, gäller vad nyss sagts under förutsättning att arbetsinsatsen uppgår till minst 300 timmar. Understiger makens arbetsinsats vad sålunda föreskrivits eller överstiger ersättningen vad som kan anses marknadsmässigt, skall företagsledaren beskattas för makens ersättning eller den del av ersättningen som överstiger den marknadsmässiga. Arbetsinsats i makarnas gemensamma bostadsutrymme får medräknas om med hänsyn till rörelsens art och andra sådana omständigheter skäl därtill föreligger. Vid bedömande av om make under beskattningsåret arbetat föreskrivet antal arbetstimmar skall anses att han under tid, då han uppburit sjukpenning eller föräldrapenning enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring eller därmed jämförlig ersättning enligt annan författning, arbetat i samma omfattning som närmast före den tid, då sådan ersättning uppburi ts. Såsom marknadsmässig ersa ilning anses ej i något fall den del, som överstiger en tredjedel av makarnas sammanlagda inkomster från företaget.

SkU 1977/78:14

51 Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Ersättning för utfört arbete från fåmansföretag till företagsledares eller dennes makes barn, som ej uppnått 16 års ålder, beskattas hos den av makarna som har den högsta inkomsten från företaget,eller, om makarna har lika stor inkomst från företaget, hos den äldste maken. Denna föreskrift tillämpas härjämte i fråga om ersättning till barn sorn .fyllt 16 är om barnet på heltid bedriver studier eller genomgår annan utbildning, utom såvitt avser arbete som utförts under sommarferier eller annat uppehåll av minst en månads varaktighet. Detsamma gäller även för ersättning till barn, som fyllt 16 men ej 18 år, såvida barnets inkomst på grund av arbetet i företaget icke är så stor att den som sådan föranleder skatteplikt för barnet enligt 51 § samt för den de! av ersättningen för barnets arbete som överstiger marknadsmässigt vederlag för arbetsinsatsen.

Vad i hänsyn härtill.

till 52 §

Ha makar sjätte styckena.

Verksamheten anses femte stycket.

När verksamheten bedrivits av den ena av makarna men den andra maken (medhjälpande make) arbetat i verksamheten minst 400 timmar under beskattningsåret, får makarna fördela inkomsten sig emellan så att en del av hela inkomsten av förvärvskällan, beräknad enligt lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt före schablonavdrag för egenavgifter enligt punkt 2 a av anvisningarna till 22 § och punkt 9 a av anvisningarna till 29 §, hänföres till medhjälpande

När verksamheten bedrivits av den ena av makarna men den andra maken (medhjälpande make) arbetat i verksamheten minst 600 timmar under beskattningsåret, får makarna fördela inkomsten sig emellan så att en del av hela inkomsten av förvärvskällan, beräknad enligt lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt före schablonavdrag för egenavgifter enligt punkt 2 a av anvisningarna till 22 § och punkt 9 a av anvisningarna till 29 §, hänföres till medhjälpande

SkU 1977/78:14

52 Nuvarande lydelse

make. Denna del får icke upptagas till högre belopp än som kan anses motsvara marknadsmässigt vederlag för medhjälpande makes arbete jämte egen sjukpenning eller annan ersättning som avses i punkt 14 av anvisningarna till 21 § eller punkt 9 av anvisningarna till 28 §. Omfattar beskattningsåret kortare eller längre tid än 12 månader, jämkas antalet arbetstimmar med hänsyn härtill. Arbetsinsats i makarnas gemensamma bostadsutrymme får medräknas om med hänsyn till rörelsens art och andra omständigheter skäl därtill föreligger. Vid bedömande av om medhjälpande make under beskattningsåret arbetat föreskrivet antal arbetstimmar skall anses att han under tid, då han uppburit sjukpenning eller föräldrapenning enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring eller därmed jämförlig ersättning enligt annan författning, arbetat i samma omfattning som närmast före den tid, då sådan ersättning uppburits.

Föreslagen lydelse

make. Denna del får icke upptagas till högre belopp än en tredjedel av hela inkomsten och icke till högre belopp än som kan anses motsvara marknadsmässigt vederlag för medhjälpande makes arbete jämte egen sjukpenning eller annan ersättning som avses i punkt 14 av anvisningarna till 21 § eller punkt 9 av anvisningarna till 28 §. Omfattar beskattningsåret kortare eller längre tid än 12 månader, jämkas antalet arbetstimmar med hänsyn härtill. Arbetsinsats i makarnas gemensamma bostadsutrymme får medräknas om med hänsyn till rörelsens art och andra omständigheter skäl därtill föreligger. Vid bedömande av om medhjälpande make under beskattningsåret arbetat föreskrivet antal arbetstimmar skall anses att han under tid, då han uppburit sjukpenning eller föräldrapenning enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring eller därmed jämförlig ersättning enligt annan författning, arbetat i samma omfattning som närmast före den tid, då sådan ersättning uppburits.

I de eller kapitalinsats.

Ha makarna tillkommer honom.

Vad som av förvärvskällan.

Av 65 § leva tillsammans.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1978 och tillämpas första gången på beskattningsår för vilket taxering i första instans sker år 1979.

dels att utskottet under momenten 6 och 7.2 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motionen 1977/78:41 yrkandet 1 avslår det vid propositionen fogade förslaget till lag om basenhet enligt 10 § 1 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt.

SkU 1977/78:14 53

Innehållsförteckning

Propositionen 1

Propositionens huvudsakliga innehåll 1

Författningsförslagen 2

Motionerna 22

Utskottet 23

Inledning 23

Inriktningen av skatteomläggningen 24

Skatteskalan m. m 25

Folkpensionärernas beskattning 28

Inflationsskydd av skatteskalan 29

Författningsförslagen 31

Utskottets hemställan 32

Reservation 34

GOTAB 56036 Stockholm 1977