Med anledning av motion om inkomstbeskattningen vid avverkning av skog

SkU 1977/78:42

Skatteutskottets betänkande 1977/78:42

med anledning av motion om inkomstbeskattningen vid avverkning av skog

Motionen

I motionen 1977/78:950 av Hans Gustafsson (s) hemställs att riksdagen hos regeringen begär, att en utredning snarast tillsätts för att skyndsamt lägga fram förslag till ändrade regler om beskattning av skog.

Frågans tidigare behandling

Skogsskattekommittén hade enligt sina direktiv till uppgift att verkställa en teknisk översyn av skogsbeskattningen för att klarlägga de problem som föreligger på detta beskattningsområde.

I sitt betänkande (SOU 1969:30) Skogsbeskattningen konstaterar kommittén att nuvarande system med värdeminskningsavdrag för skog och beskattning av skogsinkomst vid fastighetsförsäljning inte fungerar nöjaktigt. Kommittén har övervägt om möljligheter föreligger att inom ramen för nuvarande system åstadkomma en riktigare uppskattning av skogsinkomsterna men funnit dessa möjligheter åtminstone inom överskådlig tid så begränsade, att någon nämnvärd förbättring knappast skulle kunna åstadkommas.

Schablonberäkning av uppskattad årlig medelinkomst av skogsmark har kommittén funnit inte böra komma i fråga. Sådan beräkning skulle under alla förhållanden bli vansklig att genomföra i praktiken. Resultatet skulle komma att avvika så avsevärt från de verkliga inkomsterna att det inte skulle kunna accepteras.

Att låta den växande skogen ingå som lagervärde i någon form av beräkning av skogsinkomster enligt bokföringsmässiga grunder har kommittén ansett inte innebära någon förenkling.

Det enklaste sättet att genomföra en rationell beskattning av skogsinkomsterna är enligt kommitténs uppfattning att systemet med avdrag för minskning av ingångsvärde och ingående virkesförråd slopas. Därmed kan man också avstå från att beskatta skogsinkomst i samband med fastighetsavyttring. Nackdelarna för de skattskyldiga av ojämna skogsinkomster på grund av beskattningens progressivitet m. m. kan enligt kommitténs mening i huvudsak hävas genom ändringar beträffande skogskontosystemet.

Skogsskattekommitténs förslag har remissbehandlats.

Vid riksmötet 1975/76 hemställdes i en motion om en ny utredning om skogsbeskattningen, som i likhet med vad som föreslås i den nu aktuella

1 Riksdagen 1977/78. 6 sami. Nr 42

SkU 1977/78:42

motionen borde vara inriktad på att utforma regler för beskattning av skogstil 1 växten.

I sitt av riksdagen godkända betänkande SkU 1975/76:44 avstyrkte utskottet utredningsyrkandet i avvaktan på det slutliga ställningstagandet till skogsskattekommitténs förslag.

I remissyttrandena över skogsskattekommitténs förslag intar man allmänt en positiv inställning till skogsskattekommitténs förslag för beskattning av skogsinkomster. Man anser förslaget väl motiverat främst med hänsyn till önskvärdheten av enklare bestämmelser på området. Flera remissinstanser understryker emellertid att den förordade omläggningen av beskattningen också medför nackdelar, däribland risken för ökad benägenhet att skjuta upp skogsavverkningarna för att undgå beskattning. Vidare hänvisar man till att den yttre rationaliseringen kan hämmas genom förslaget att värdeminskningsavdrag inte skall medges vid beräkning av inkomst på grund av avverkning av nyförvärvad skog. Man påpekar också att slopandet av värdeminskningsavdrag kan leda till en snedvridning av konkurrensen vid försäljning av fastigheter med avverkningsmogen skog. Köpare som endast i begränsad utsträckning är skattskyldiga, t. ex. stat och kommun, och företag med outnyttjade nedskrivningsmöjligheter befaras nämligen i långt högre grad än exempelvis fysiska personer kunna bortse från den latenta skatteskuld som enligt förslaget kommer att belasta skogen.

Utvecklingen under 1970-talet - inte minst de betydande skatte- och avgiftshöjningarna - har i hög grad förstärkt nackdelarna hos kommitténs förslag. Det av kommittén förordade systemet har därför inte ansetts kunna genomföras. Mot den bakgrunden redovisas i en inom budgetdepartementet upprättad promemoria (DsB 1978:2) Beskattning av skogsbruk två alternativa principlösningar för beskattning av skogsinkomster. Till grund för förslagen ligger i första hand skogsskattekommitténs betänkande och remissyttrandena däröver.

De i promemorian föreslagna metoderna kallas sambandsmetoden och klyvmetoden.

Sambandsmetoden överensstämmer i väsentliga hänseenden med nuvarande skogsbeskattningsregler. Intäkter på grund av avyttring av skog under innehavstiden, dvs. upplåtelse av avverkningsrätt (rotförsäljning) och försäljning eller uttag av skogsprodukter (leveranstimmer), beskattas sålunda som intäkt av skogsbruk. Vidare gäller enligt såväl nuvarande system som den föreslagna sambandsmetoden att samtliga beskattningskonsekvenser på grund av avyttring av skogbärande mark prövas inom ramen för realisationsvinstreglerna. Beräkning av realisationsvinst baseras alltså på både värdet av själva marken (och eventuella byggnader ) och den växande skogen. Någon egentlig skogsbeskattning förekommer inte vid försäljning av skogsfastigheter.

Skillnaden mellan de nuvarande reglerna och sambandsmetoden hänför

SkU 1977/78:42

sig främst till beräkningen av avdrag på grund av skogsuttag under innehavstiden (värdeminskningsavdrag). Skogsägare har f. n. rätt till sådana avdrag om han kan visa att det verkliga värdet på fastighetens skog efter uttaget understiger skogens skattemässiga restvärde. Värdeminskningsavdrag medges också om den skattskyldige kan visa att uttaget medfört en minskning av fastighetens virkesförråd. För att utrymmet för värdeminskningsavdrag skall kunna beräknas krävs därför enligt nuvarande regler att värdet eller volymen på fastighetens skog efter uttaget fastställs. Att uppskatta skogens värde eller volym är emellertid ofta ytterst svårt.

Vid tillämpning av sambandsmetoden undviks värderingsproblem av nu angivet slag genom att beräkningen av värdeminskningsavdrag direkt kopplas till beskattningsårets intäkter på grund av avyttring av skog. Avdrag medges sålunda med belopp motsvarande summan av beskattningsårets intäkter till följd av rotförsäljning och 65 96 av intäkter till följd av försäljning eller uttag av leveranstimmer. Den viktiga begränsningen gäller dock att det sammanlagda avdraget under innehavstiden får uppgå till högst 60 96 av skogens anskaffningsvärde.

Anskaffningsvärdet av växande skog utgör summan av skogens ursprungliga ingångsvärde och sådana kostnader för skogsplantering som inte behandlats som driftkostnader. Med skogens ursprungliga ingångsvärde avses, såvida skogsfastigheten förvärvats genom köp, byte eller därmed jämförligt fång, den del av köpeskillingen som kan anses belöpa på växande skog. Vid förvärv genom arv, gåva eller annat benefikt fång blir den föregående ägarens skattemässiga restvärde ursprungligt ingångsvärde för den nye ägaren.

Klyvmetoden överensstämmer så gott som helt med sambandsmetoden i vad gäller beskattningen av skogsuttag under innehavstiden. Enligt båda metoderna skall sålunda ersättningar på grund av försäljning av rotposter och leveranstimmer m. m. redovisas som intäkt av skogsbruk. Avdragsrätten är vidare - oavsett vilken metod som tillämpas - kopplad till intäktssidan och begränsad till högst 60 96 av skogens anskaffningsvärde.

Enligt klyvmetoden skall - till skillnad mot vad som gäller om sambandsmetoden tillämpas - vid avyttring av fastighet skogen behandlas för sig och mark och eventuella byggnader för sig. Den del av försäljningspriset som belöper på skogen skall sålunda tas upp som intäkt av skogsbruk. Beräkningen av realisationsvinst baseras i konsekvens med detta endast på den del av fastighetens anskaffningskostnad och försäljningspris som hänför sig till mark och eventuella byggnader. Huruvida realisationsvinst uppkommer eller inte saknar betydelse för skogsbeskattningen.

Vid tillämpning av klyvmetoden grundas avdragsberäkningen i fastighetsavyttringsfallen på det vid avyttringstillfället gällande ingångsvärdet, dvs. skogens anskaffningsvärde minskat med tidigare medgivna värdeminskningsavdrag. För att motverka en alltför kraftig beskattning tillåts emellertid en viss indexuppräkning. Sålunda föreslås att den del av avskaffningsvärdet

SkU 1977/78:42

som inte får utnyttjas som avdrag under innehavstiden, dvs. 40 % av anskaffningsvärdet, för räknas upp på samma sätt som vid beräkning av realisationsvinst. Det kan förekomma att indexuppräkning medför att avdragsposten kommer att överstiga intäktsbeloppet. Sådant underskott är dock inte avdragsgillt.

Sambandsmetoden kan enligt förslaget tillämpas första gången på beskattningsår för vilket taxering i första instans sker år 1981. Vid en övergång till klyvmetoden föreslås att de vid 1981 års allmänna fastighetstaxering fastställda värdena på växande skog skall kunna utnyttjas som ingångsvärden i det nya systemet. Av främst denna anledning har klyvmetoden inte ansetts kunna tillämpas förrän tidigast vid 1982 års taxering, dvs. ett år senare än sambandsmetoden.

Promemorian är f. n. föremål för remissbehandling.

Utskottet

1 motionen 950 begärs en ny utredning om skogsbeskattningen. Utredningen bör ha till uppgift att skyndsamt utarbeta förslag till bestämmelser, som innebär att den årliga tillväxten av skog beskattas och att den erlagda skatten därefter får avräknas vid avverkningstillfället. Med hänsyn till den nuvarande råvarubristen skulle en sådan utformning av skogsbeskattningen enligt motionärens mening vara ägnad att stimulera även de mindre skogsägarna till regelbundna och planmässiga avverkningar.

1 syfte att förenkla och modernisera skogsbeskattningsreglerna föreslog skogsskattekommittén i sitt betänkande (SOU 1969:30) Skogsbeskattningen att det nuvarande systemet med värdeminskningsavdrag för skog skulle slopas. Någon beskattning av skog i samband med avyttring av marken skulle inte förekomma och möjligheterna att göra insättning på skogskonto skulle ökas. Vid remissbehandlingen av kommitténs betänkande påtalades att förslagen medförde betydande nackdelar i olika hänseenden, vilka nackdelar ytterligare förstärkts bl. a. genom skatte- och avgiftshöjningarna under 1970- talet. Skogsskattekommitténs förslag har därför inte ansetts böra genomföras. Mot den bakgrunden har på grundval av kommitténs förslag och remissyttrandena däröver inom budgetdepartementet utarbetats en promemoria (DsB 1978:2) Beskattning av skogsbruk med två alternativa principlösningar för beskattningen av skogsinkomster. Innebörden av förslagen framgår av den inledningsvis lämnade redogörelsen. I avvaktan på ställningstagandet till förslagen i promemorian, som f. n. remissbehandlas, är utskottet inte berett förorda en ny utredning om skogsbeskattningen och avstyrker således bifall till yrkandet i motionen 950.

SkU 1977/78:42

5 Utskottet hemställer

att riksdagen avslår motionen 1977/78:950.

Stockholm den 28 mars 1978

På skatteutskottets vägnar ERIK WÄRNBERG

Närvarande: Erik Wärnberg (s), Valter Kristenson (s). Stig Josefson (c), Tage Johansson (s). Nils Hörberg (fp). Tage Sundkvist* (c). Olle Westberg i Hofors (s), Kurt Söderström (m), Hagar Normark* (s), Johan Olsson (c), Curt Boström* (s), Margit Odelsparr (c), Bo Lundgren (m), Bo Forslund* (s) och Wilhelm Gustafsson (fp).

* Ej närvarande vid betänkandets justering.

GOTAB 57757 Stockholm 1978