Med anledning av motioner angående vissa frågor rörande realisationsvinstbeskattningen
SkU 1977/78:9
Skatteutskottets betänkande 1977/78:9
med anledning av motioner angående vissa frågor rörande realisationsvinstbeskattningen Motionerna I
detta betänkande behandlas motionerna
1976/77:1025 av Gunnar Johansson (m) och Märta Fredrikson (c) vari hemställs att riksdagen begär att regeringen låter undersöka och studera de speciella problem i skattehänseende som uppkommer bl. a. i samband med expropriation av fastighet;
1976/77:1029 av Oskar Lindkvist (s) vari hemställs att riksdagen hos regeringen begär förslag beträffande beskattning av vinst vid överlåtelse av bostadsrätt i enlighet med vad i motionen anförts.
Gällande bestämmelser m. m.
Realisationsvinst vid avyttring av fastighet
Vinst vid icke yrkesmässig försäljning av fastighet beskattas vid inkomsttaxeringen oavsett innehavstidens längd, det sätt på vilket fastigheten förvärvats och skälet för försäljningen. Beskattningen träffar i stort sett fastighetens värdestegring under innehavstiden utöver vad som hänför sig till förbättringskostnader och penningvärdets fall. Sin nuvarande utformning fick reglerna vid riksmötet 1975/76 (prop. 1975/76:180, SkU 63). Den lagstiftning som då genomfördes innebar i första hand ändringar av teknisk karaktär beträffande realisationsvinstbeskattningen i dess helhet, men också en skärpning av beskattningen i vissa hänseenden. Denna skärpning balanserades för fastighetsvinsternas del åtminstone delvis av utvidgade regler för uppskov med beskattningen.
Realisationsvinstreglerna beträffande fastighet återfinns i 35 § 2 mom. och 36 1; KL med tillhörande anvisningar. Uppskovsreglerna har intagits i 35 S 2 mom. och i lagen (1968:276) om uppskov i vissa fall med beskattning av realisationsvinst.
Vid vinstberäkningen skall som intäkt tas upp försäljningspriset med avdrag för försäljningsprovision och liknande kostnader. Härifrån medges i princip avdrag för samtliga omkostnader för egendomen (omkostnadsbeloppet), såsom erlagd köpeskilling, stämpelskatt m. m. (ingångsvärdet) och förbättringskostnader m. m., och - i regel - med ett belopp av 3 000 kr. för varje år som bostadsbyggnad under innehavstiden funnits på den avyttrade fastigheten.
Erhållna värdeminskningsavdrag skall i princip avräknas från omkost 1
Riksdagen 1977/78. 6 samt. Nr 9
SkU 1977/78:9
nadsbeloppet. Ingångsvärdet, förbättringskostnaderna och värdeminskningsavdragen indexuppräknas som framgår av det följande.
Fastighet som förvärvats genom arv, gåva eller liknande anses förvärvad genom det köp, byte eller liknande fång som skett närmast dessförinnan. Vid beräkning av omkostnadsbeloppet skall fastighet, som förvärvats före 1952, anses ha förvärvats den 1 januari 1952, och hänsyn tas inte till omständigheter som inträffat dessförinnan. Man bortser således från förbättringskostnader och värdeminskningsavdrag före 1952.
Ingångsvärdet skall i princip motsvara köpeskillingen. Om fastigheten förvärvats före 1952 skall dock ingångsvärdet anses motsvara 150 96 av 1952 års taxeringsvärde eller köpeskillingen om den är högre. Alternativt får den skattskyldige ta upp 150 96 av taxeringsvärdet 20 år före avyttringen såsom ingångsvärde, förutsatt att innehavstiden är längre än 20 år. Efter arv eller bodelning i anledning av makes död tillkommer att ingångsvärdet får tas upp till 150 96 av taxeringsvärdet året före dödsfallet. Ingångsvärde som beräknas med ledning av 1970 eller senare års fastighetstaxering får dock tas upp endast till 133 96 av taxeringsvärdet.
Förbättringskostnader beaktas endast om de uppgått till minst 3 000 kr. under ett år eller om de uppförts på värdeminskningsplan. Kostnader som nedlagts före 1952 får inte medräknas.
Ingångsvärdet för fastigheten, nedlagda förbättringskostnader och återvunna värdeminskningsavdrag omräknas med hänsyn till förändringarna i det allmänna prisläget. Inte heller indexberäkningen får avse tid före 1952. Systemet att beräkna ingångsvärdet med utgångspunkt i ett senare års taxeringsvärde innebär dock i viss mån en automatisk indexreglering även för denna tid.
Uppskov med beskattningen av realisationsvinster kan enligt de nya reglerna erhållas om den skattskyldige utnyttjat den avyttrade fastigheten som permanentbostad och inom viss tid förvärvar en ersättningsfastighet där han skall mantalsskrivas. Beskattningen av vinsten sker i så fall först vid avyttring av ersättningsfastigheten genom att uppskovsbeloppet avräknas från ingångsvärdet på denna fastighet. Uppskov kommer i fråga om realisationsvinsten överstiger 10 96 av köpeskillingen för den avyttrade fastigheten och är större än 15 000 kr. Om köpskillingen för ersättningsfastigheten är lägre än köpeskillingen för den avyttrade fastigheten begränsas uppskovsmöjligheterna i motsvarande mån.
Vid expropriation eller liknande tvångsförfarande kan uppskov dessutom erhållas om realisationsvinsten uppgått till 3 000 kr. och den skattskyldige inom viss tid förvärvar en jämförlig fastighet. Reglerna om uppskov vid tvångsförsäljning gäller även i fråga om andra fastigheter än bostadsfastigheter.
1 samband med genomförandet av de nya reglerna behandlade skatteutskottet (SkU 1975/76:63) olika motionsyrkanden rörande lättnader i
SkU 1977/78:9
uppskovsreglerna vid tvångsförsäljning. Dessa yrkanden hade framställts bl. a. mot bakgrund av svårigheterna att i samband med expropriation av jordbruksfastighet anskaffa en jämförlig ersättningsfastighet. Utskottet konstaterade att de nya reglerna inte innebar något hinder för den som säljer en jordbruksfastighet att såsom ersättningsfastighet förvärva exempelvis en schablontaxerad villa, under förutsättning att den skattskyldige skall utnyttja ersättningsfastigheten som stadigvarande bostad. Vidare utsträcktes tidsfristen för anskaffning av ersättningsfastigheten till tre år från utgången av deklarationsåret för andra fastigheter än villor. Dessutom infördes en dispensregel för att tillgodose de fall där särskilda skäl kan anses medföra att en längre tidsfrist är oundgänglig. I sådana fall kan tidsfristerna förlängas med ytterligare högst tre år. Enligt utskottets uppfattning var syftet med motionerna därmed i allt väsentligt tillgodosett. Med anledning av motionsyrkanden om avslag på de i propositionen föreslagna uppskovsreglerna anförde utskottet bl. a. att skäl förelåg för att uppskovsreglerna skulle fa omfatta även frivilliga försäljningar och att erfarenheterna av reglerna bör bedömas när resultatet av 1972 års skatteutrednings översyn av skattesystemet föreligger.
Realisationsvinst vid avyttring av andel i i bostadsaktiebolag eller bostadsförening Med
s. k. äkta bostadsföretag avses sådana bostadsaktiebolag och bostadsföreningar som enligt 24 S 3 mom. KL skall schablonbeskattas för inkomst av fastighet. Realisationsvinster på aktier och andelar i sådana företag beskattas - i motsats till vad som i allmänhet gäller för aktier m. m. - enligt de regler som gäller för lös egendom i allmänhet. Detta innebär att beskattningen är tidsbegränsad. Om innehavstiden understiger två år beskattas vinsten i full utsträckning. Därefter trappas skatteplikten av stegvis. Vinst som uppkommer vid avyttring mer än fem år efter förvärvet är skattefri (35 S 4 mom. KL).
Realisationsvinstkommittén konstaterade i sitt betänkande (SOU 1975:53) Beskattning av realisationsvinster att det numera knappast finns bärande skäl till att realisationsvinstbeskattningen när det gäller aktier och andelar i äkta bostadsföretag skall vara begränsad i tiden. Enligt kommittén borde i princip samma regler gälla som för andra värdepapper. Från bostadspolitiska synpunkter kunde dock anföras skäl för att ha en något mildare realisationsvinstbeskattning för aktier och andelar i äkta bostadsföretag än för andra aktier och andelar. Kommittén föreslog därför ett fast årligt tillägg till anskaffningskostnaden med 3 000 kr.
Flertalet remissinstanser var i princip positiva till kommitténs förslag, men Svenska riksbyggen, SABO, HSB:s riksförbund samt Hyresgästernas riksförbund ansåg att frågan måste lösas i ett vidare bostadspolitiskt sammanhang. I prop. 1975/76:180 instämde departementschefen i denna uppfattning. Han
SkU 1977/78:9
var därför inte beredd att ta ställning till frågan om ändrad beskattning av realisationsvinster vid avyttring av aktier och andelar i äkta bostadsföretag. Förslaget i propositionen innehöll därför oförändrade regler i detta hänseende, vilket godtogs av skatteutskottet (SkU 1975/76:63) och av riksdagen.
1 fråga om annan lös egendom anförde departementschefen att det visserligen kunde framstå som önskvärt att försäljningsvinster beskattades oavsett innehavstidens längd men avvisade kommitténs förslag i detta hänseende, bl. a. med hänsyn till svårigheterna att kontrollera en sådan beskattning. Utskottet instämde i denna bedömning men förutsatte att frågan togs upp på nytt inom 1972 års skatteutredning eller i samband med ställningstagandena till utredningens förslag.
Bostadsskattekommittén har i sitt slutbetänkande (SOU 1976:11) Bostadsbeskattning II föreslagit vissa detaljändringar i denna beskattning, bl. a. rörande uthyrning av schablontaxerade villor, bostäder på jordbruksfastighet, begränsning av avdragsrätten för reparationskostnader i andelshus och ändrade beskattningsregler för bostadsrättsföreningar med lån som fördelats på delägarna. Kommitténs förslag har remissbehandlats och övervägs f. n. inom budgetdepartementet.
Utskottet
I motionen 1976/77:1025 tar motionärerna upp en speciell fråga rörande realisationsvinstbeskattningen i samband med expropriation eller annan tvångsavyttring av jordbruksfastighet. Motionärerna framhåller att en beskattning av vinsten kan medföra att vad som därefter kvarstår av köpeskillingen inte längre kompenserar brukningsvärdet av den avyttrade egendomen. Gällande regler om uppskov med realisationsvinstbeskattningen förutsätter att en ersättningsfastighet införskaffas, vilket ofta visat sig vara svårt i fråga om jordbruksfastigheter. Med hänsyn härtill bör man enligt motionärernas mening överväga att i dessa fall reducera beskattningen eller att utvidga uppskovsregelerna genom att tillåta andra typer av ersätttningsobjekt, t. ex. en rörelse.
Som framgår av den förut lämnade redogörelsen prövades hithörande frågor ingående i samband med de omfattande ändringar av realisationsvinstbeskattningen som beslutades vid riksmötet 1975/76. Principen är fortfarande att beskattningen endast träffar värdestegringen utöver penningvärdets fall och nedlagda förbättringskostnader. Möjligheterna till uppskov med denna beskattning förbättrades väsentligt. Med hänsyn till de svårigheter, som kan föreligga att anskaffa lämplig ersättningsfastighet, förlängdes tidsfristen härför beträffande jordbruksfastigheter till utgången av det fjärde året efter avyttringen med möjlighet dessutom till ytterligare förlängning genom dispens. Vidare tillskapades möjligheter för den som varit bosatt på
SkU 1977/78:9
den avyttrade jordbruksfastigheten att såsom ersättningsfastighet anskaffa en bostadsfastighet. Därmed har enligt utskottets uppfattning hänsyn redan tagits till de omständigheter som åter åberopas i motionen.
Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionen 1976/ 77:1025.
Vinst vid försäljning av andel i bostadsrättsförening eller aktie i bostadsaktiebolag (äkta bostadsföretag) går - i motsats till vad som gäller för andra aktier eller liknande andelar - fri från realisationsvinstbeskattning efter en innehavstid av fem år. Vid kortare innehavstid beskattas uppkommen realisationsvinst efter en fallande skala med hänsyn till innehavstidens längd, på samma sätt som gäller för lös egendom i allmänhet.
1 motionen 1976/77:1029 yrkas att riksdagen begär förslag från regeringen av innebörd att realisationsvinst vid avyttring av bostadsrätt skall beskattas enligt regler som i stort sett motsvarar vad som gäller beträffande villor.
Som anförs i motionen förutsatte utskottet vid riksmötet 1975/76att frågan om beskattning av realisationsvinst vid avyttring av lös egendom skulle tas upp på nytt inom 1972 års skatteutredning eller i samband med ställningstagandet till utredningens förslag. Av den lämnade redogörelsen för frågans behandling vid nämnda riksmöte framgår emellertid att detta uttalande avsåg annan fös egendom än andel i bostadsrättsförening. Beträffande realisationsvinstbeskattningen av sådana andelar godtog utskottet och riksdagen departementschefens bedömning att denna fråga - såsom hävdats vid remissbehandlingen av realisationsvinstkommitténs förslag i detta hänseende - borde lösas i ett vidare bostadspolitiskt sammanhang.
Enligt utskottets uppfattning kan denna fråga givetvis inte isoleras från övriga komponenter inom bostadsbeskattningen och bedömas utan hänsynstagande till de allmänna målsättningarna inom bostadspolitiken och situationen på bostadsmarknaden. Det anförda innebär emellertid inte att angelägna ändringar bör anstå i avvaktan på en genomgripande omprövning av hela detta problemkomplex. Bostadsskattekommittén har i sitt slutbetänkande konstaterat uppenbara bristfälligheter i skattelagstiftningen, varigenom bostadsrättsföreningar och andelsfastigheter kunnat utnyttjas i skatteundandragande syfte. Det kan också antas att reglerna på detta område bidragit till en ej önskad prisutveckling. Enligt utskottets mening är det angeläget att orsakerna härtill skyndsamt analyseras och att förslag till lösningar snarast föreläggs riksdagen. Utskottet utgår från att den i motionen berörda frågan kommer att beaktas i detta sammanhang. Med hänvisning härtill och till de överväganden som f. n. pågår inom budgetdepartementet rörande bostadsskattekommitténs nämnda betänkande avstyrker utskottet bifall till motionen 1976/77:1029 i den mån den inte är tillgodosedd genom vad utskottet anfört.
SkU 1977/78:9
6 Utskottet hemställer
att riksdagen avslår
1. motionen 1976/77:1025,
2. motionen 1976/77:1029 i den mån den inte är tillgodosedd genom vad utskottet anfort.
Stockholm den 12 oktober 1977
På skatteutskottets vägnar ERIK WÄRNBERG
Närvarande: Erik Wärnberg (s), Alvar Andersson (c), Stig Josefson (c), Tage Johansson (s). Rune Carlstein (s), Tage Sundkvist (c), Olle Westberg i Hofors (s), Hagar Normark (s), Johan Olsson (c), Curt Boström (s), Karin Ahrland (fp), Bo Lundgren (m), Bo Forslund (s), Wilhelm Gustafsson (fp) och Sixten Pettersson (m).
,
GOTAB 55750 Stockholm 1977