Med anledning av propositionen 1977/78:105 oin åtgärder mot narkotikamissbruk jämte motioner
SoU 1977/78:36
Socialutskottets betänkande 1977/78:36
med anledning av propositionen 1977/78:105 oin åtgärder mot narkotikamissbruk jämte motioner
Propositionen
I propositionen 1977/78:105 har regeringen (socialdepartementet) föreslagit riksdagen att
1. godkänna den i propositionen förordade ändringen av grunderna för driftbidragen till behandlingshem och inackorderingshem för narkotikamissbrukare,
2. till Bidrag till anordnande av vårdanstalter och inackorderingshem m. m. under femte huvudtiteln förbudgetåret 1978/79 anvisa ett reservationsanslag av 1 770 000 kr.,
3. till Bidrag till driften av vårdanstalter och inackorderingshem m. m. utöver vad som föreslås i prop. 1977/78:100 (bil. 8 p. J 4) anvisa 2 900 000 kr. för budgetåret 1978/79,
4. till Bidrag till kommunala nykterhetsnämnder m. m. utöver vad som föreslås i prop. 1977/78:100 (bil. 8 p. J 5) anvisa 5 250 000 kr. för budgetåret 1978/79,
5. till Bidrag till organisationer m. m. under femte huvudtiteln för budgetåret 1978/79 anvisa ett anslag av 9 450 000 kr.
I samband med propositionen behandlar utskottet sex med anledning av propositionen väckta motioner, nämligen 1977/78:1840-1845.
Motionerna
I motionen 1977/78:1840 av Thure Jadestig (s) hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om medel för länsskolnämndernas ANT-kontaktverksamhet.
I motionen 1977/78:1841 av Göran Karlsson m. fl. (s) hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om antalet tillkommande platser i behandlingshem för narkotikamissbrukare,
2. att riksdagen hos regeringen anhåller att förnyade förhandlingar tas upp med huvudmännen för att öka antalet platser i behandlingshem för narkotikamissbrukare,
3. att riksdagen godkänner de i motionen förordade ändringarna i grunderna för bidrag till anordnande av behandlingshem och inackorderingshem för narkotikamissbrukare och inackorderingshem för alkoholmissbrukare,
1 Riksdagen 1977/78. 12 sami. Nr 36
SoU 1977/78:36
4. att riksdagen godkänner de ändringar i grunderna för bidrag till försöksverksamhet vid alkoholpolikliniker som föreslagits i motionen,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om bidrag till lönekostnader för den särskilda personalutbildningen för narkomanvårdspersonal,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna de riktlinjer för forskning och utvärdering m. m. inom missbruksområdet som angetts i motionen,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om inrättande av en dokumentationscentral,
8. att riksdagen till Bidrag till allmän fritidsverksamhet i kommuner (utbildningsdepartementet) för budgetåret 1978/79 anvisar ett reservationsanslag av 25 000 000 kr.,
9. att riksdagen till Bidrag till anordnande av vårdanstalter och inackorderingshem m. m. (socialdepartementet) för budgetåret 1978/79 anvisar ett i förhållande till regeringens förslag med 640 000 kr. förhöjt reservationsanslag av 2 410 000 kr.,
10. att riksdagen till Bidrag till kommunala nykterhetsnämnder m. m. (socialdepartementet) för budgetåret 1978/79 anvisar ett i förhållande till regeringens förslag med 800 000 kr. förhöjt förslagsanslag av 182 750 000 kr.
I motionen 1977/78:1842 av Blenda Littmarck (m)och Göthe Knutson (m) hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts beträffande vård och rehabilitering av narkotikamissbrukare.
1 motionen 1977/78:1843 av Ulla Tillander (c) hemställs med hänvisning till vad som anförts i motionen 1977/78:1798 att riksdagen beslutar uttala att socialstyrelsen bör informera om narkotikan och dess skadeverkningar via radio och TV.
I motionen 1977/78:1844 av Rune Torwald (c) hemställs att riksdagen ger regeringen till känna vad i motionen anförts om dels information i skolorna, dels barnavårdslagens utnyttjande, dels vikten av registrering av patienter vid statsstödda frivilliga narkomanvårdsinrättningar och vikten av att utvärdering av narkomanvården anförtros kvalificerade, vetenskapliga auktoriteter.
I motionen 1977/78:1845 av Lars Werner m. fl. (vpk) hemställs
1. att riksdagen hos regeringen begär skyndsamma förslag om effektivare lagstiftning och förbättrade utredningsresurser i syfte att stävja den ekonomiska brottslighet som har sin utgångspunkt i narkotikapengar,
2. att riksdagen hos regeringen begär skyndsamma förslag i syfte att säkra alla ungdomars rätt till meningsfulla arbeten,
3. att riksdagen uttalar som sin mening att behandlingsverksamhet inom
SoU 1977/78:36
narkotikaområdet skall vara förbunden med rätt till arbete och utbildning,
4. att riksdagen hos regeringen hemställer om förslag i samråd med berörda kommuner och landsting samt arbetsmarknadsmyndigheter som ger behandlingsverksamheten en inriktning enligt punkt 3,
5. att riksdagen med ändring i propositionen 1977/78:105 beslutar att de föreslagna medlen för behandlingsverksamhet helt reserveras för verksamhet med inriktning enligt punkt 3.
Utskottet
AIImani
Med hänsyn till den allvarliga situationen i fråga om missbruk av narkotika tillsatte regeringen i mars förra året en särskild ledningsgrupp. Denna fick i uppgift att föreslå och initiera insatser mot narkotikamissbruket utöver de som tidigare gjorts och verka för en samordning på detta område. Ledningsgruppen har arbetat med snabbhet och har i februari 1978 överlämnat sin slutrapport (DsS 1978:2) Åtgärder mot narkotikamissbruk. På grundval av förslag i rapporten läggs i propositionen fram förslag om väsentligt ökade insatser mot narkotikamissbruket. 1 överensstämmelse med vad som uttalats av riksdagen i olika sammanhang betonas det att åtgärderna mot missbruket måste spänna över alla delar av samhällslivet. En bred redovisning ges av de insatser som görs inom olika områden. Propositionens huvudsakliga innehåll beskrivs på följande sätt.
Huvudvikten läggs vid en kraftig utbyggnad av vårdresurserna, kvantitativt och kvalitativt. Platsantalet vid behandlingshemmen för narkotikamissbrukare beräknas bli i det närmaste fördubblat. Statsbidraget till hemmens drift föreslås höjt. Förslag läggs fram om speciella utbildningsinsatser för personal vid hemmen. För att förstärka behandlingshemmens möjligheter att hjälpa missbrukare till utbildning och arbete föreslås ett tvåårigt projekt i samarbete med arbetsförmedlingarna.
Inom den öppna narkomanvården beräknas en väsentlig utbyggnad av vårdcentralerna. En vidgad försöksverksamhet med behandling av narkotikamissbrukare vid nytillkommande alkoholpolikliniker föreslås. Ökad satsning på familjevård förordas.
Stödet till ideella och religiösa organisationers verksamhet mot missbruk föreslås förstärkt. Vikten av förebyggande insatser och information framhävs. Medel föreslås för projekt med syfte att utveckla metoder i skolans förebyggande verksamhet. Det understryks att insatserna mot ungdomsarbetslöshet och åtgärder för att underlätta övergången från skola till arbetsliv är ett viktigt inslag i den förebyggande verksamheten.
För forskning och utvärdering av behandlingsresultat föreslås särskilda medel under en treårsperiod.
En mera allmän differentiering av intagna i kriminalvårdens anstalter även
SoU 1977/78:36
med hänsyn till narkotikakontakt förordas.
Det redovisas att vissa förslag i ledningsgruppens åtgärdsprogram redan har genomförts. Regeringen har sålunda år 1977 beviljat medel för en frivillig drogfri behandlingskedja inom kriminalvården. Ytterligare medel avses bli anvisade. Vidare har regeringen anvisat medel till ett projekt inom FN:s narkotikafond som syftar till minskning av den illegala odlingen av opievallmo. För ändamålet beräknas fortsatt stöd.
De totala kostnaderna för de i propositionen redovisade åtgärderna kan beräknas till ca 30 milj. kr. Däri innefattas dels kostnaderna förvissa insatser som regeringen redan beslutat om under innevarande budgetår, dels kostnader för nästa budgetår. Vidare inräknas i beloppet kostnader för vissa tidsbegränsade projekt som sträcker sig över mer än ett budgetår.
I de motioner som väckts med anledning av propositionen har väsentliga erinringar framställts mot förslagen i motionen 1977/78:1845 av Lars Werner m. fl. (vpk). Motionärerna menar att de insatser som föreslås är alltför begränsade och därtill inte tillräckligt inriktade på att ge behandlingsverksamheten en inriktning så att missbrukarna kan få arbete och utbildning.
Som utskottet kommer att utveckla närmare i ett särskilt avsnitt är det uppenbart att frågan om att ordna utbildning och arbete åt personer som missbrukat narkotika och som fått vård på exempelvis behandlingshem måste ägnas stor uppmärksamhet. Utskottet kan emellertid inte biträda motionen, såvitt den syftar till avslag på åtgärder som föreslås i propositionen. Motionen avstyrks i motsvarande del (yrkandet 5 delvis).
Utskottet ser med särskild tillfredsställelse att det i propositionen klart har angivits vilken utgångspunkt som bör gälla för narkotikapolitiken. Grundvalen för kampen mot narkotikamissbruket måste vara att samhället inte kan godta något annat bruk av narkotikan än det som är medicinskt motiverat. Allt annat bruk är missbruk och måste med kraft bekämpas. Utskottet ansluter sig helt till dessa uttalanden.
Även om utskottet lika litet som regeringen räknar med att ett genomförande av förslagen i propositionen kommer att slutgiltigt lösa det narkotikaproblem som vi har i vårt samhälle anser utskottet att förslagen väl ansluter till den princip som inledningsvis angetts och som innebär att insatser måste göras på en rad områden. Utskottet kommer i det följande att huvudsakligen uppehålla sig vid de avsnitt i propositionen som tagits upp motionsvägen. Det finns i detta sammanhang skäl uttala att den breda redovisning som görs av insatser även på samhällsområden som inte i första hand ligger inom utskottets beredningsområde är av värde som en bakgrund vid bedömningen av förslagen i propositionen och i motionerna.
Värdfrågor
Då riksdagen år 1968 antog riktlinjer för bekämpande av narkotikamissbruket slogs fast att vården av narkotikamissbrukare skulle anordnas inom
SoU 1977/78:36
ramen för socialvården och sjukvården. Vårdorganisationen borde utgöra en vårdkedja innefattande uppsökande verksamhet, öppen och sluten vård, fortsatt behandling och eftervård.
Den medicinska vården av narkotikamissbrukare ankommer i forsta hand på den psykiatriska sjukvården. De förslag som lagts fram i propositionen eller i motionerna ger inte utskottet anledning att gå närmare in på denna del av vården. Utskottet vill emellertid peka på att bl. a. i storstadsområdena de medicinska klinikernas akutmottagningar gör betydande insatser för narkotikamissbrukare, som befinner sig i ett akut förgiftningstillstånd. Samtidigt kan det otvivelaktigt innebära betydande påfrestningar för sådana kliniker att ställa sina resurser till förfogande för denna grupp. På motsvarande sätt som då det gäller alkoholmissbrukare som söker akutvård kan det därför finnas skäl för huvudmännen att ägna denna fråga särskild uppmärksamhet, liksom frågan om hur narkotikamissbrukarna skall kunna lämnas adekvat psykiatrisk vård.
Antalet platser vid behandlingshem för narkotikamissbrukare är otillräckligt. I början på året fanns 18 behandlingshem med totalt 182 statsbidragsberättigade platser. Därutöver fanns det ett 60-tal platser av liknande slag som var utformade och finansierade på ett sådant sätt att det särskilda statsbidraget inte kunnat utgå.
Ledningsgruppen bedömer, mot bakgrund av sin inventering av narkotikasituationen i landet och av huvudmännens aktuella planering, att det kommer att inrättas ytterligare omkring 160 platser vid behandlingshem för narkotikamissbrukare, huvudsakligen under en tvåårsperiod. Förslaget i propositionen grundar sig på denna bedömning. Med utgångspunkt i att 40 platser kommer att inrättas under innevarande budgetår och 60 platser under budgetåret 1978/79 beräknas i propositionen medelsbehovet för bidrag till anordnande av behandlingshem för narkotikamissbrukare under femte huvudtitelns anslag J 3 Bidrag till anordnande av vårdanstalter och inackorderingshem m. m. till 1 320 000 kr. för sistnämnda budgetår. Beräkningen grundar sig på ett oförändrat belopp för anordningsbidraget, 22 000 kr. per plats.
Enligt den bedömning som görs i motionen 1977/78:1841 av Göran Karlsson m. fl. (s) är det realistiskt att räkna med att ett något större antal nya platser i behandlingshem kommer att kunna anordnas under en tvåårsperiod än vad som förutsätts i propositionen eller 200 platser (yrkandet 1). Det ökade antalet platser-40-bedöms kunna inrättas först under budgetåret 1979/80, vilket innebär att motionsförslaget inte påverkar storleken av medelsanvisningen. Motionärerna vill att nya förhandlingar skall tas upp med huvudmännen för att i enlighet med det sagda antalet platser i behandlingshem skall ökas (yrkandet 2). Motionärerna vill också att anordningsbidraget skall höjas med 8 000 kr. till 30 000 kr. per plats dels för behandlingshem och inackorderingshem för narkotikamissbrukare, dels för inackorderingshem för alkoholmissbrukare (yrkandet 3). Motionärerna godtar den av regeringen
1* Riksdagen 1977/78. 12 sami. Nr 36
SoU 1977/78:36
föreslagna höjningen av driftbidraget till behandlingshem och inackorderingshem för narkotikamissbrukare från högst 47 000 kr. till högst 60 000 kr. per plats och år fr. o. m. nästa budgetår.
Enligt utskottets mening finns det inte anledning ifrågasätta ledningsgruppens och regeringens bedömning av kommunernas möjligheter att inom en nära framtid bygga ut behandlingshemmen. Eftersom det framför allt är driftkostnaderna som är betungande för kommunerna torde den begränsade höjning av anordningsbidraget som motionärerna föreslår inte få någon avgörande betydelse för kommunernas benägenhet att ompröva de ställningstaganden som gjorts i anslutning till ledningsgruppens arbete. Med hänsyn härtill anser utskottet att regeringens förslag i här aktuellt avseende bör godtas och motionen avstyrkas i aktuell del (yrkandena 1-3). Om det skulle visa sig att kommunerna för den senare delen av tvåårsperioden planerar att inrätta fler platser i behandlingshem än ca 60, får man ta hänsyn härtill vid upprättandet av budgetpropositionen nästa år. Utskottets ställningstagande innebär också att yrkandet 9 i motionen 1977/78:1841, vilket avser medelsanvisningen vid ett uppräknat anordningsbidrag, avstyrks.
Vårdcentraler m. m.
Särskild öppenvård för narkotikamissbrukare i form av vårdcentraler har anordnats i huvudsak i storstadsområdena. En utbyggnad av denna verksamhet pågår eller planeras.
Som framhålls i propositionen (s. 37) bör vårdcentraler och den öppna vården i övrigt utgöra en bas för rehabiliteringsarbetet. Från denna vårdbas bör man hålla kontakt med missbrukare under alla steg i behandlingen. Öppenvården är även av betydelse på det sättet att man genom uppsökande verksamhet och fältarbete kan få kontakt med missbrukare och med ungdom i riskzonen för missbruk. För de senare kan förebyggande insatser sättas in.
Hur öppenvården skall organiseras är en viktig del i frågan om den framtida socialvårdens organisation, något som utskottet får anledning att gå närmare in på när propositionen om ny sociallagstiftning lagts fram. Mycket pekar dock på att den öppna vården för narkotikamissbrukare bör utformas som en integrerad del av socialvården. Vårdcentralerna för narkotikamissbrukare är däremot starkt specialiserade. Liksom hittills bör därför vårdcentraler i princip bara inrättas i stora kommuner med mera omfattande missbruksproblem.
Till vårdcentraler utgår i efterskott statsbidrag för kalenderår med belopp motsvarande högst 75 % av de styrkta nettokostnaderna för driften. Utskottet tillstyrker förslag i propositionen, som innebär att riksdagen - utöver det belopp om 10 milj. kr. som för ändamålet anvisats under anslaget J 5 Bidrag till kommunala nykterhetsnämnder m. m.(prop. 1977/78:100 bil. 8 s. 201, SoU 1977/78:25 p. 28, rskr 1977/78:188) - anvisar 3 700 000 kr. för
SoU 1977/78:36
statsbidrag till vårdcentraler under budgetåret 1978/79.
Från nämnda anslag J 5 utgår också statsbidrag till kostnader för vår av narkotikamissbrukare vid alkoholpolikliniker enligt de grunder som anges i kungörelsen (1954:431) om statsbidrag till de kommunala nykterhetsnämndernas verksamhet. Enligt riksdagens beslut utgår fr. o. m. innevarande budgetår medel för en försöksverksamhet vid nytillkommande alkoholpolikliniker. Försöket innebär att klinikerna används flexibelt för insatser inom både nykterhets- och narkomanvården. Bidrag utgår därvid enligt gällande bestämmelser för vårdcentraler. För ändamålet anvisades 1,5 milj. kr. för budgetåret 1977/78. Samma belopp har anvisats för nästa budgetår i samband med behandlingen av socialhuvudtiteln.
I propositionen anförs att det är angeläget att den resurs som alkoholpoliklinikerna utgör kan utnyttjas mera för narkotikamissbrukare och att försöksverksamheten bör ge erfarenheter om hur en integration lämpligen kan ordnas. Mot denna bakgrund förordas att det för budgetåret 1978/79 anvisas ytterligare 800 000 kr. för fortsatt försöksverksamhet med flexibelt utnyttjande av nytillkommande alkoholpolikliniker. Ett bifall till propositionen i denna del innebär således att för nästa budgetår tillhopa 2,3 milj. kr. anvisas för ändamålet.
I motionen 1977/78:1841 ställer motionärerna sig mycket positiva till försöksverksamheten. De yrkar med denna utgångspunkt att försöksmedlen skall få användas även för en utvidgning av verksamheten vid befintliga alkoholpolikliniker i form av exempelvis ökat öppethållande, vidgat innehåll i verksamheten och anställande av kvalificerad behandlingspersonal. Motionärerna föreslår också att för försöksverksamheten ytterligare 800 000 kr. eller således tillhopa 3,1 milj. kr. anvisas för budgetåret 1978/79 (yrkandena 4 och 10).
Även utskottet är berett att tillstyrka en uppräkning av det belopp som redan anvisats för ändamålet under nästa budgetår. Då det gäller att ta ställning till motionsyrkandena vill utskottet erinra om att det här är fråga om en försöksverksamhet och att de relativt generösa regler som gäller för statsbidrag i här aktuellt avseende tillkommit för att ge erfarenheter för framtiden. Självfallet är det i allmänhet lättare att få till stånd en lämplig försöksverksamhet då institutionen i fråga byggs upp från grunden än då förändringar görs i redan befintlig organisation. Av det sagda framgår också att statsbidraget inte är avsett att utöver vad som i övrigt gäller för bidrag till alkoholpolikliniker utgöra ett allmänt stöd till verksamheten vid poliklinikerna. Utskottet anser mot bakgrunden av det anförda och med beaktande av de totala resurser som nu kan ställas till förfogande för bekämpande av narkotikamissbruket att förslaget i propositionen bör godtas. Motionen avstyrks därför i här aktuell del (yrkandena 4 och 10).
SoU 1977/78:36
8 Vård i enskilt hem, utveckling av familjevården
Fr. o. m. innevarande budgetår utgår bidrag till kommuns kostnad för vård i enskilt hem av narkotikamissbrukare med 50 kr. per vårddag och plats. Medel anvisas under anslaget J 5. Efter förslag av ledningsgruppen anser socialministern i propositionen att kommunerna bör få samma bidrag vid placering av narkotikamissbrukare i behandlingsenheter med upp till fyra platser som de i enlighet med det sagda nu får vid vård i enskilt hem. Det anges i propositionen att bidraget till vård i enskilt hem utnyttjats i förhållandevis ringa omfattning och att medelsbehovet vid en vidgning av bidragsmöjligheterna påverkas endast marginellt.
Genom en sådan ändring av bidragsbestämmelserna som socialministern uttalat sig för blir det möjligt att ge statsbidrag för bl. a. vissa redan nu befintliga mindre behandlingskollektiv. Utskottet har inte något att erinra häremot.
Utskottet har inte heller något att erinra mot vad som anförs i propositionen (s. 39 och 40) om en utveckling av familjevården. Det anges där att en central projektgrupp skall tillsättas, som skall leda en försöksverksamhet på området. Avsikten är bl. a. att en försöksverksamhet med kontrakterade familjehem på Gotland skall komma till stånd. Vidare skall Riksförbundet för hjälp åt läkemedelsmissbrukare (RFHL) göra vissa försök med s. k. gårdsverksamhet m. m. i Västerbottens och Norrbottens län. Medel till dessa båda försök kommer dock att utgå från allmänna arvsfonden.
Riksdagen har nyligen under anslaget J 5 anvisat ett anslag som beräknats med utgångspunkt i att 2 milj. kr. behövs för vård i enskilt hem av narkotikamissbrukare (SoU 1977/78:25 p. 28).
I propositionen räknar man med ett ytterligare medelsbehov av 300 000 kr. för nuvarande ändamål och för försöksprojektet med utveckling av familjevården. Utskottet tillstyrker att den ytterligare medelsanvisning som bör göras under J 5 bestäms med hänsyn till denna beräkning. Eftersom en viss osäkerhet uppenbarligen vidlåder medelsberäkningen i detta avseende vill utskottet framhålla vikten av att om medelsberäkningen inte skulle visa sig hållbar behovet av tilläggsanslag anmäls för riksdagen.
Narkomanvårdens utformning
Då det gäller frivillighet och tvång inom narkomanvården har det, sedan socialutredningen lagt fram sitt slutbetänkande, ånyo blossat upp en allmän debatt. Såvitt gäller barn och ungdomar torde det visserligen råda enighet om att sociala vårdinsatser måste kunna sättas in också i missbruksfallen, oberoende av om samtycke lämnas. Beträffande de vuxna missbrukarna har delade meningar framförts, såväl i fråga om grunden för att tillgripa tvångsåtgärder som i fråga om den närmare utformningen av en sådan tvångsvis anordnad vård. För att underlätta regeringens ställningstagande till bl. a. socialutredningens förslag i fråga om vården av vuxna missbrukare har
SoU 1977/78:36
en särskild arbetsgrupp tillkallats inom regeringskansliet. Gruppen skall redovisa ett beslutsunderlag i frågor om vård utan den enskildes samtycke inom socialvård och sjukvård m. m.
I motionen 1977/78:1842 av Blenda Littmarck (m) och Göthe Knutson (m) diskuteras bl. a. frågan om möjligheterna till rehabilitering av narkotikamissbrukare med användande av överenskommet men obrytbart tvång. Utskottet, som har att behandla det kommande regeringsförslaget på området, är emellertid inte berett att i detta sammanhang göra några särskilda uttalanden då det gäller vård av vuxna missbrukare oavsett den enskildes samtycke. Sådana uttalanden skulle innebära ett föregripande av det pågående utredningsarbetet. Motionen får därför i förevarande del ses som ett inlägg i den pågående debatten på området. I enlighet med det sagda avstyrks motionen 1977/78:1842 i aktuell del.
Barnavårdslagen ger, som utskottet tidigare framhållit, kommunerna förhållandevis stora möjligheter att ingripa med kraftfulla åtgärder för att bryta ett pågående missbruk hos en underårig, vare sig det gäller alkohol eller narkotika. Ofta kombineras emellertid missbruket med andra sociala problem, varför det inte alltid är så lätt att utläsa vilken roll missbruket spelat för ett beslut om t. ex. omhändertagande för samhällsvård. Sådant omhändertagande torde ofta inte kunna undvikas i de kvalificerade missbruksfallen, vilket understryker det angelägna i att kommunernas socialförvaltningar med uppmärksamhet följer vad som kan antagas vara ett begynnande missbruk och beslutsamt ingriper mot detta så snart det kan ske. Härigenom kan man många gånger undgå att behöva ta till mera drastiska åtgärder. Samma syn på dessa frågor kommer f. ö. till uttryck också i socialutredningens slutbetäkande (se SOU 1977:40 s. 391 och 879). Med det anförda får motionen 1977/78:1844 av Rune Torwald (c) anses besvarad i motsvarande del.
Stöd till organisationer
Från anslaget J 7 Bidrag till organisationer m. m. utgår bidrag till bl. a. sammanslutningar för stöd och hjälp åt alkohol- och läkemedelsmissbrukare m. m., till kommuner samt till organisationer som ägnar sig åt rehabilitering av alkohol- eller narkotikamissbrukare. Bidragen kan utgå för såväl pågående verksamhet som försök med nya vård- och behandlingsformer.
Utskottet har i många sammanhang framhållit vikten av de insatser som de frivilliga organisationerna gör i fråga om den öppna missbruksvården. En successiv höjning av anslaget har också skett. Utskottet biträder förslag i propositionen om att även för nästa budgetår en uppräkning av anslaget skall ske, nämligen med 1,2 milj. kr. till 9 450 000 kr.
SoU 1977/78:36
10 Utbildning av vårdpersonal
Det har hitintills inte funnits någon utbildning som är direkt avsedd för dem som vill arbeta inom missbruksvården eller fördjupa sina kunskaper på området. Vid Forsa folkhögskola i Hälsingland har dock nyligen startats en sådan utbildning med deltagare från olika delar av landet.
Utskottet delar den uppfattning som socialministern ger uttryck åt i propositionen (s. 42), nämligen att bristen på utbildningsresurser är ett allvarligt hinder för huvudmännens utbyggnadsplaner. Brist på utbildad personal kan bli en hämsko på utvecklingen och kan fl till följd att vård och behandling inte får önskvärd kvalitet. Det är mot denna bakgrund angeläget att en adekvat utbildning för personal inom narkomanvården kommer till stånd. Det bör, som anförs i propositionen, helst ske innan de planerade nya behandlingshemmen tas i bruk.
Socialministern redovisar att arbetsmarknadsstyrelsen utformat en utbildning av narkomanvårdare och att skolöverstyrelsen utarbetat och fastställt läroplan för utbildningen. Han anger efter samråd med arbetsmarknadsministern att resurser till utbildningen till en början bör ställas till förfogande inom arbetsmarknadsutbildningens ram och att kostnaderna bör bestridas från tolfte huvudtitelns anslag B 2 Bidrag till arbetsmarknadsutbildning. Utskottet har inhämtat att man räknar med att medel som ger möjlighet att ordna ett hundratal utbildningsplatser kan fä tas i anspråk. Utbildningen av personal inom missbruksvården bör, sedan den här aktuella engångsinsatsen slutförts, meddelas i reguljära utbildningsformer.
Det angivna utbildningsprogrammet har utformats i samråd med socialstyrelsen, skolöverstyrelsen, kommun- och landstingsförbunden samt vissa fackliga organisationer. Utbildningen omfattar en tre månaders huvudkurs. För antagning krävs grundutbildning som t. ex. socionom, socialpedagog, psykolog eller skötare i psykiatrisk vård. Dessutom fordras minst ett års erfarenhet från vårdarbete eller socialt arbete. Den som inte uppfyller intagningskraven till huvudkursen kan tas in efter en preparandkurs på två månader. För detta bör krävas lång erfarenhet från arbete inom vårdsektorn, sociala sektorn eller liknande. Särskilt bör beaktas erfarenhet från arbete med missbrukare. Även personal i ungdomsarbete, t. ex. fritidsledare, bör kunna komma i fråga.
I motionen 1977/78:1842 av Blenda Littmarck(m)och Göthe Knutson(m) hävdas bl. a. att den redovisade utbildningstiden är för kort, eftersom den inte ger utrymme för att låta utbildningen varvas med praktik på olika institutioner.
Även utskottet vill uttala att det skulle ha varit av värde om det i programmet kunde inrymmas någon eller några perioder med institutionspraktik. Samtidigt måste dock erinras om de krav i fråga om bl. a. elevernas praktiska erfarenhet som uppställs som intagningskrav. Vidare måste starkt understrykas vikten av att utbildningen kan slutföras i sådan tid att de nya
SoU 1977/78:36
behandlingshem som huvudmännen planerar i så stor utsträckning som möjligt bemannas med personal som har utbildning för uppgiften. 1 detta sammanhang vill utskottet uttala sin tillfredsställelse över att man räknar med att det skall bli möjligt för hela arbetslag att gå genom utbildningen tillsammans, t. ex. inför öppnandet av ett nytt behandlingshem. Utskottet anser på grund av det nu anförda att någon riksdagens åtgärd med anledning av motionen i här aktuell del ej bör vidtas.
Det förutsätts att de personer som genomgår den här aktuella AMSutbildningen kommer att vara anställda av huvudmännen för resp. behandlingshem redan under utbildningstiden. I propositionen anges emellertid också att man inte kan räkna med att huvudmännen redan under 1978 kan frigöra ekonomiska resurser att avlöna personal under utbildningstiden. Med hänsyn härtill, anförs det, bör de huvudmän som utnyttjar utbildningen för personal vid nytillkommande behandlingshem och därvid anställer personal från utbildningstidens början medges ett bidrag med 75 % av den lön som utbetalas till kursdeltagarna. Som torde vara förutsatt i propositionen bör bidraget beräknas på lönekostnader inklusive sociala avgifter. Bidraget bör utgå från anslaget J 4 Bidrag till driften av vårdanstalter och inackorderingshem m. m. Utskottet har inhämtat att det finns ett utbildningsbehov även för viss personal som skall arbeta vid nytillkommande vårdcentraler, bl. a. i Göteborg. I den mån denna personal kan beredas plats på AMSkurserna bör enligt utskottets mening även för den utgå bidrag i enlighet med det sagda.
Utskottet har inhämtat att den första AMS-kursen torde komma att starta först under hösten 1978 och att vissa av kurserna torde komma att ordnas först under våren 1979. Med hänsyn härtill och till vad som anförs i motionen 1977/78:1841 av Göran Karlsson m. fl. (s) tillstyrker utskottet med ändring av propositionen förslag i motionen (yrkandet 5) om att bidraget till lönekostnader skall utgå för utbildning som anordnas under hela budgetåret 1978/ 79.
Anslaget J 4 kan, enligt vad utskottet inhämtat, beräknas bli belastat med 1 900 000 kr. till följd av lönebidraget för deltagare i AMS-kurserna. Med hänsyn till att, i enlighet med det anförda, en viss tidsförskjutning kommer att ske då det gäller igångsättandet av AMS-kurserna samt att de nya behandlingshemmen delvis som en följd härav kommer att öppnas senare än vad som förutsatts i propositionen uppstår emellertid en motsvarande besparing genom att statens kostnader för driftbidragen minskar. Storleken av den ytterligare medelsanvisning som regeringen föreslagit under J 4 påverkas därför inte av det bidrag till kostnader för AMS-utbildningen som inte särskilt tagits upp i propositionen.
Soll 1977/78:36
12 Arbetsmarknads- och utbildningsfrågor i vårdprogrammet
Insatser mot ungdomsarbetslösheten är, framhålls det i propositionen, en av de mest angelägna förebyggande åtgärderna mot narkotikamissbruk. En närmare redogörelse lämnas i propositionen för hur statsmakterna under senare år intensifierat sina ansträngningar för att skapa sysselsättning åt ungdomarna. I anslutning till denna redogörelse vill utskottet erinra om att regeringen för kort tid sedan lagt fram propositionen 1977/78:164 om åtgärder mot ungdomsarbetslöshet. Denna proposition har hänvisats till arbetsmarknadsutskottet.
Propositionen 1977/78:164 innehåller förslag till åtgärder inom arbetsmarknads- och utbildningsområdet med inriktningen att målsättningen skall förverkligas att alla unga skall garanteras arbete, utbildning eller praktik. Åtgärderna syftar främst till en ökad samordning av olika befintliga resurser för att skapa ett system som bätte än f. n. skall tillgodose den unge arbetseller utbildningssökandes individuella behov och önskemål. Förutom åtgärder för att öka möjligheterna till beredskapsarbete och praktik, föreslås särskilda anordningar inom arbetsförmedlingsverksamheten. Av intresse i detta sammanhang är särskilt ett förslag om att arbetslag skall bildas på arbetsförmedlingskontoren, bestående av förmedlare, yrkesvägledare, syopersonal, psykologer och socialarbetare. Arbetslagen skall sättas samman så att de kan ta upp olika grupper av arbetssökandes behov.
Förslaget i nämnda proposition grundar sig bl. a. på ett delförslag från sysselsättningsutredningen i oktober 1977. Utredningen har också avlämnat ett betänkande om handikappades möjligheter till arbete (SOU 1978:14, Arbete åt handikappade) vilket f. n. remissbehandlas. Utredningen har initierat en försöksverksamhet i Södertälje med speciella insatser för ungdomar som har sociala arbetshandikapp. Utredningen har också föreslagit att försöksverksamheten skall utvidgas till fler kommuner.
1 propositionen om åtgärder mot narkotikamissbruk betonas likaledes angelägenheten av ett förbättrat samarbete mellan olika samhällsorgan. Härigenom skall vården vid behandlingshemmen i högre grad kunna inriktas på åtgärder för utbildning och arbete. Sålunda är avsikten att behandlingshemmen aktivt skall kunna erbjuda grundutbildning inom eller utom hemmet till den som behöver det. Behandlingshemmen skall vidare i aktivt samarbete med arbetsförmedlingen skapa kontakter med företag och fackliga organisationer för att förbereda den som undergår behandling för yrkeslivet. Samarbetet mellan behandlingshemmen och arbetsförmedlingarna skall följas av den av regeringen tillsatta arbetsvårdsdelegationen inom arbetsmarknadsstyrelsen, och en speciell arbetsgrupp skall under en tvåårsperiod aktivt leda och främja verksamheten, som avses bli utvärderad.
Vikten av att åtgärder mot ungdomsarbetslösheten vidtas samt att vårdinsatserna på narkotikaområdet kompletteras med insatser som skall tillförsäkra den som skrivs ut från ett behandlingshem ett arbete framhålls i
SoU 1977/78:36
motionen 1977/78:1845 avLars Werner m. fl. (vpk). Motionärerna menar att propositionens förslag till åtgärder är otillräckliga. De vill därför att riksdagen skall begära skyndsamma förslag från regeringen i syfte att säkra alla ungdomars rätt till meningsfulla arbeten. Riksdagen bör enligt motionärerna också göra ett uttalande om att behandlingsverksamheten inom narkotikaområdet skall vara förbunden med rätt till arbete och utbildning samt begära att regeringen efter samråd med berörda kommuner, landsting och arbetsmarknadsmyndigheter förelägger riksdagen ett förslag som innebär att behandlingsverksamheten ges en sådan inriktning. Slutligen begär motionärerna - som inledningsvis berörts (s. 4) - att riksdagen skall besluta att de medel som föreslagits i propositionen för behandlingsverksamhet skall reserveras för behandlingsverksamhet med den inriktning som förordats i motionen (yrkandena 2-4 och 5 delvis).
Sedan motionen väcktes har regeringen lagt fram propositionen 1977/ 78:164 om åtgärder mot ungdomsarbetslöshet, för vilken redogjorts ovan. Med anledning av nämnda proposition har ett flertal motioner väckts med förslag om ytterligare insatser för att bereda ungdomar arbete, utbildning och praktik. Då dessa frågor blir föremål för behandling i riksdagen med anledning av betänkande i ämnet från arbetsmarknadsutskottet avstyrks motionen 1977/78:1845 i denna del (yrkandet 2).
När det gäller behandlingsverksamhetens inriktning är enligt utskottets mening de åtgärder som förordas i propositionen, och som utskottet inte har något att erinra mot, ägnade att i väsentligt högre grad än hittills underlätta en rehabilitering av missbrukaren. Särskilt stor vikt har lagts vid sådana åtgärder som kan underlätta för behandlingshemmen att bereda honom utbildning och arbete samtidigt som det särskilt betonats att hans totala situation måste beaktas. Utskottet anser att garantier härigenom ges för att - så långt det är möjligt med hänsyn till rådande sysselsättningsläge - rätten till utbildning och arbete efter behandlingen skall säkerställas. Något ytterligare uttalande eller någon åtgärd från riksdagens sida med anledning av motionen 1977/ 78:1845 i här aktuell del anser utskottet inte påkallad (yrkandena 3 och 4 samt 5 delvis).
Insatser inom skolans område
1 propositionen lämnar socialministern efter samråd med statsrådet Mogård en redovisning för sin syn på förslag inom skolans område som lagts fram av ledningsgruppen.
Han framhåller bl. a. att det är angeläget att förebyggande insatser mot missbruk bland ungdomar ytterligare utvecklas. Enligt grundskolans läroplan ingår inom vissa ämnen undervisning om alkohol, narkotika och tobak (ANT). Ett omfattande utvecklingsarbete av ANT-verksamheten pågår, bl. a. som ett led i utformningen av skolans inre arbete. ANT-frågorna behandlas närmare i följande avsnitt. Socialministern ställer sig positiv till en
SoU 1977/78:36
tvåårig försöksverksamhet avseende fyra typprojekt, vilka syftar till att utveckla metoder i den förebyggande verksamheten. Projekten har följande huvudinnehåll.
1. Åtgärder för att befrämja en positiv fritid.
2. Åtgärder för att underlätta övergången från skola till arbetsliv.
3. Åtgärder för att stimulera social och emotionell utveckling.
4. Åtgärder för att öka vuxenkontakterna för ungdomar.
En arbetsgrupp med företrädare för socialstyrelsen, skolöverstyrelsen, arbetsmarknadsstyrelsen och Svenska kommunförbundet har förberett den praktiska verksamheten med projekten. Arbetsgruppen skall även svara för försöksverksamheten och utvärderingen av densamma. Medel för projekten kommer att ställas till förfogande från allmänna arvsfonden. Slutligen bör här nämnas att avsikten är att det skall utarbetas ett lättillgängligt material om narkotikafrågor som en service till lärare, elev vårdspersonal och annan berörd skolpersonal.
Utskottet har inte något att erinra mot att de insatser på skolområdet som sålunda redovisats kommer till stånd.
I detta sammanhang tar utskottet upp ett förslag i motionen 1977/78:1841 av Göran Karlsson m. fl. (s) om att till Bidrag till allmän fritidsverksamhet i kommuner för nästa budgetår skall anvisas 25 milj. kr. (yrkandet 8). Motsvarande belopp har för innevarande budgetår anvisats till ändamålet.
Riksdagen har för kort tid sedan på hemställan av kulturutskottet i betänkandet KrU 1977/78:20 avslagit ett motionsyrkande med samma innehåll som yrkandet i motionen 1977/78:1841. Kulturutskottet anförde följande (nämnda bet. s. 10).
Trots det besvärliga ekonomiska läget har i statsbudgeten skapats utrymme för en inte obetydlig resursförstärkning avseende de statliga bidragen till central och lokal ungdomsverksamhet. Vid riksdagens bifall till de föreslagna anslagsbeloppen ökar de båda bidragen med sammanlagt drygt 23 milj. kr. Utskottet delar föredragande statsrådets mening att detta förhållande måste vägas in då man bedömer behovet av ett särskilt bidrag till allmän fritidsverksamhet i kommuner. Utskottet är helt överens med motionärerna om värdet av föreningsmedverkan i kommunernas fritidsaktiviteter. Sådana aktiviteter stimuleras också genom såväl statliga som kommunala bidrag i den utsträckning som de ekonomiska förutsättningarna medger. När det gäller frivilliga aktiviteter efter skoldagens slut får utskottet bl. a. hänvisa till det höjda aktivitetsstödet och till att statsbidraget till fritidshem får användas av kommunerna till bl. a. fritidsverksamhet i föreningarnas regi. Utbildningsutskottet har i sitt betänkande UbU 1977/78:21 med anledning av propositionen 1977/78:85 om nytt statsbidrag till grundskolan m. m. angivit att ökningen av bidraget till fritidshem och därtill anknuten fritidsverksamhet enligt uppgift från socialdepartementet är 138 milj. kr. för budgetåret 1978/79.
Socialutskottet anser inte att det föreligger skäl till omprövning av riksdagens ställningstagande i frågan. Yrkandet 8 i motionen 1977/78:1841 avstyrks därför.
SoU 1977/78:36
15 Informationsfrågor
Det erinras i propositionen om att information om beroendeframkallande medel i dag bedrivs över ett mycket brett fält och att samhällets stöd till informationen i missbruksfrågor och till olika opinionsbildande organisationer är betydande. I fråga om några av de insatser som görs på området ges en redovisning i propositionen. Utskottet hänvisar till denna framställning (prop. s. 48).
Med utgångspunkt i förslag som lagts fram av ledningsgruppen föreslår regeringen vissa kompletterande informationsinsatser. En del av dessa kräver att ytterligare medel anvisas på statsbudgeten för nästa budgetår. Sålunda föreslås att 450 000 kr. anvisas under anslaget J 5 dels för tillfälliga informationsinsatser för personer som i sitt arbete kommer i kontakt med narkotikaproblem, exempelvis personal inom social- och sjukvård, dels för utveckling av ANT-verksamhet vid skolorna.
Utskottet biträder förslaget. Den i föregående avsnitt nämnda arbetsgruppen, som skall ansvara för viss försöksverksamhet på skolområdet, bör pröva även projekt som avser ANT-verksamheten. Enligt utskottets mening finns det utrymme för att låta bl. a. länsskolnämnd disponera medel från anslaget. Med detta uttalande får motionen 1977/78:1840 av Thure Jadestig (s) - vari yrkas att av det ovan angivna beloppet minst 240 000 kr. skall användas för länsskolnämndens ANT-verksamhet - anses besvarad. Utskottet vill i sammanhanget erinra om att utbildningsutskottet i sitt av riksdagen godkända betänkande UbU 1977/78:16 starkt understrukit vikten av att länsskolnämnderna fortsätter den hittillsvarande ANT-kontaktverksamheten.
Beträffande ANT-verksamheten finns också anledning understryka vikten av att eleverna i grundskolan nås av undervisning på området med inte alltför långa mellanrum. Som framhålls i grundskolans läroplan krävs speciellt på högstadiet en väl planerad samordning av undervisningen i vederbörande orienteringsämnen, om man inte behandlar lärostoffet i fråga inom några för olika årskurser avpassade samlade arbetsområden. Under hänvisning till det anförda anser utskottet att någon riksdagens åtgärd inte är påkallad, såvitt avser ett önskemål i motionen 1977/78:1844 av Rune Torwald (c) om att ANT-undervisning skall anordnas minst en gång under varje läsår i högstadiet.
Att samhället inom ramen förde resurser som kan ställas till förfogande bör utnyttja alla möjligheter att informera om missbruk av narkotika och skadeverkningarna av sådant missbruk kan inte nog understrykas. Kulturutskottet har i sitt nyligen avgivna betänkande KrU 1977/78:24, i vilket behandlas bl. a. propositionen 1977/78:91 om radions och televisionens fortsatta verksamhet m. m., tagit upp bl. a. frågan om information rörande centrala folkhälsofrågor i radio och TV och därvid erinrat om att programföretagen torde komma att åläggas en allmän skyldighet att i lämplig form
SoU 1977/78:36
upplysa om viktiga samhällsfrågor och stimulera till debatt kring sådana frågor. Något ytterligare uttalande av riksdagen är enligt socialutskottets mening inte påkallat med anledning av motionen 1977/78:1843 av Ulla Tillander (c ), vari anförs att socialstyrelsen bör informera om narkotika och dess skadeverkningar via radio och TV.
Forskning och utvärdering m. m.
Efter hemställan av socialutskottet beslöt riksdagen hösten 1976 att hos regeringen hemställa om en kartläggning av narkotikamissbrukets omfattning (SoU 1976/77:11, rskr 1976/77:33). Utredningen borde innefatta även en belysning av de bakomliggande orsakerna till missbruket. I mars 1977 tillkallade därför socialministern efter regeringens bemyndigande en särskild utredare för att genomföra en kartläggning av narkotikamissbrukets omfattning (UNO).
I utskottets betänkande diskuterades mycket utförligt frågan om riksdagen även skulle begära en utredning om utvärdering av bl. a. narkomanvården. Utskottet stannade enhälligt för att man inte i dåvarande läge borde initiera en så omfattande och, både då det gäller forskningsresurser och i andra avseenden, krävande utredning som begärts av motionärer.
Den väg som nu socialministern redovisar då det gäller att få till stånd en mera sammanhållen insats i fråga om utvärdering av vård och behandling av narkotikamissbrukare framstår enligt utskottets mening som lämplig med hänsyn till att insatsen kan göras utan att en särskild utredning tillsätts och utan att det i princip byggs upp en ny administrativ organisation. Den metod som förordas är följande. Till socialdepartementet finns knuten en delegation för social forskning, som har till uppgift att svara för bedömning och samordning av pågående och planerade projekt avseende forsknings- och utvecklingsarbete samt att initiera projekt för socialpolitiken. På grundval av delegationens ställningstagande fördelas medel som riksdagen anvisar på socialhuvudtiteln under anslaget A 3 Forsknings- och utvecklingsarbete. För nästa budgetår har totalt anvisats 21,4 milj. kr. under anslaget. Nämnda delegation har inrättat initiativgrupper på sex forskningsområden. Socialministern anser att en sådan initiativgrupp bör inrättas även inom missbruksområdet. Han biträder förslag av ledningsgruppen att årligen under tre år särskilda medel av nämnda anslag anvisas för projekt inom narkomanvårdsområdet.
I två motioner - motionen 1977/78:1841 av Göran Karlsson m. fl. (s) och motionen 1977/78:1844 av Rune Torwald (c) - tas upp forsknings- och utvärderingsfrågor. Det framställs inte några erinringar mot att en särskild initiativgrupp tillsätts inom delegationen för social forskning. Däremot menar motionären i motionen 1977/78:1841 att uppgifterna för grupper bör vidgas till att gälla samhällsvetenskaplig forskning som kan belysa sambandet mellan sociala förhållanden och missbruk av alkohol eller
SoU 1977/78:36
narkotika (yrkandet 6 delvis).
Vid bedömningen av motionsyrkandet måste beaktas att även andra resurser ställs till förfogande för narkotika- och annan missbruksforskning än dem som kan avdelas inom ramen för det här aktuella anslaget på socialhuvudtiteln. Utskottet erinrar om den forskning som bedrivs främst vid särskilda forskningsinstitutioner, vid universitet och högskolor, vid undervisningssjukhus och inom vissa statliga myndigheter. Även huvudmännen för vården av missbrukare bedriver visst forsknings- och utvecklingsarbete. Medel från forskning förmedlas av statliga forskningsråd, vissa statliga myndigheter, olika fonder och av huvudmännen för vården. Utskottet vill också erinra om det arbete som bedrivs inom Nordiska samarbetsorganet för drogforskning och av Nordiska nämnden för alkoholforskning. I detta sammanhang bör nämnas att verksamheten vid dessa organ skall utvärderas och möjligheterna prövas att skapa en integrerad nordisk rusmedelsforskning. Här bör också nämnas att regeringen i dagarna förelagt riksdagen propositionen 1977/78:182 angående viss alkoholforskning, m. m., i vilken föreslås att tre professurer för alkoholforskning inrätts. Tjänsterna fåren klar samhällsvetenskaplig inriktning. Tyngdpunkten i den forskning som innehavarna av tjänsterna skall bedriva är visserligen avsedd att ligga inom alkoholområdet, men forskningen skall även avse missbruk av narkotika och andra beroendeframkallande medel.
Mot nu angivna bakgrund anser utskottet att den nya initiativgruppen inom delegationen för social foskning bör fl ett uppdrag som i princip begränsas till att avse behandlingsforskning. Därigenom bör det bli möjligt att inom den angivna treårsperioden få till stånd forskning med en inriktning som inom överskådlig framtid kan få betydelse för det praktiska vårdarbetet. Utskottets överväganden innebär att motionsyrkandet i här aktuell del inte behöver föranleda någon riksdagens åtgärd (yrkandet 6 delvis i motionen 1977/78:1841).
Vid denna bedömning har utskottet också beaktat följande. I direktiven till utredningen om narkotikamissbrukets omfattning (UNO) förutses att utredningen kan behöva anlita särskild sakkunskap. Ett område som därvid kan bli aktuellt gäller den s. k. missbrukarkarriären. Sådana undersökningar, anförs det, kan bl. a. ge ökade kunskaper om de bakomliggande orsakerna till narkotikamissbruk. Med hänsyn till vad socialutskottet anförde i det ovan nämnda betänkandet 1976/77:11 vill utskottet understryka att utredningen bör ägna denna fråga särskild uppmärksamhet. Utskottet förutsätter att arbetet bedrivs efter samråd med den initiativgrupp som i enlighet med det sagda skall tillsättas inom delegationen för social forskning. Därigenom bör man kunna åstadkomma en lämplig avvägning mellan arbetet inom utredningen och inom initiativgruppen.
Utskottet kan helhjärtat ansluta sig till vad som anförs i samma motion (motionen 1977/78:1841 yrkandet 6 delvis) om vikten av att resultat från forsknings- och utredningsarbete inom missbruksområdet återförs till
SoU 1977/78:36
vårdens huvudmän och till olika grupper av vårdarbetare. Synpunkterna står väl i överensstämmelse med vad socialutskottet anförde i ovan nämnda betänkande SoU 1976/77:11 (s. 20). Det är obestridligt att det f. n. finns väsentliga brister i angivet hänseende, och utskottet kan också instämma i vad motionärerna uttalar om att en tillräcklig del av särskilda medel för projekt inom narkomanvårdsområdet bör avsättas för sådan resultatredovisning och resultatåterföring. Endast om så sker på ett tillfredsställande sätt är det meningsfullt att satsa ytterligare medel på forskning och utvärdering. Socialstyrelsen har ett stort ansvar då det gäller den här behandlade frågan. Någon riksdagens åtgärd med anledning av motionsyrkandet (yrkandet 6 delvis) erfordras inte.
Det sagda innebär också att utskottet ställer sig positivt till frågan om inrättandet av någon form av dokumentationscentral beträffande forskningsresultat inom narkotikaområdet. Som anförs i propositionen får frågan beredas av den förut nämnda initiativgruppen i samråd med utredningen för kartläggning av narkotikamissbrukets omfattning innan beslut tas om en institutionsbunden dokumentationsverksamhet. Utskottet räknar med att initiativgruppen bedriver beredningsarbetet med skyndsamhet, och något riksdagens initiativ med anledning av motionen 1977/78:1841 i motsvarande del (yrkandet 7) erfordras därför inte.
I det i det föregående nämnda betänkandet SoU 1976/77:11 uttalade utskottet att det är önskvärt att vård och behandling av såväl personer med narkotikaproblem som personer med alkoholproblem dokumenteras så att materialet kan läggas till grund för utvärdering av de gjorda insatserna. Detta förutsätter självfallet samtidigt att integritets- och sekretessfrågorna ägnas tillbörlig uppmärksamhet. Utskottet anser inte att det finns skäl till någon omprövning av detta ställningstagande och anser därmed också att motionen 1977/78:1844 besvarats, såvitt däri förordas en registrering av patienter vid statsstödda frivilliga narkomanvårdsinrättningar.
I samma motion framhålls vikten av att utvärdering av narkomanvården anförtros kvalificerade, vetenskapliga auktoriteter. 1 denna del föranleder motionen inte annat yttrande av utskottet än att det självfallet får förutsättas att i samband med anslagsfördelning såväl forskningens eller utvärderingens inriktning som den anslagssökandes möjligheter att på ett tillfredsställkande sätt genomföra verksamheten bedöms. Motionen bör inte heller i denna del föranleda någon riksdagens åtgärd (motionen 1977/78:1844 delvis).
Åtgärder mot viss ekonomisk brottslighet
Såvitt avser yrkandet 1 i motionen 1977/78:1845 av Lars Werner m. fl. (vpk) - i vilket hemställs att riksdagen skall begära förslag om effektivare lagstiftning och förbättrade utredningsresurser i syfte att stävja den ekonomiska brottslighet som har sin utgångspunkt i narkotikapengar - hänvisar utskottet i första hand till de ingående överväganden som under innevarande
SoU 1977/78:36
riksmöte gjorts av justitieutskottet i utskottets av riksdagen godkända betänkanden JuU 1977/78:16, 1977/78:27 och 1977/78:30. Socialutskottet vill vidare nämna att rikspolisstyrelsen i början av april i år beslutat tillsätta en arbetsgrupp med uppgift att utarbeta förslag till metoder vid spaning mot grov ekonomisk brottslighet. Utskottet anser att syftet med motionsyrkandet är tillgodosett. Motionsyrkandet påkallar därför inte någon riksdagens åtgärd.
Utöver det anförda föranleder propositionen inga erinringar eller särskilda uttalanden från utskottets sida.
Utskottets hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande frågan om avslag på propositionen att riksdagen avslår motionen 1977/78:1845 yrkandet 5 delvis,
2. beträffande antalet nytillkommande platser i behandlingshem för narkotikamissbrukare m. m. att riksdagen avslår motionen 1977/78:1841 yrkandena 1 och 2,
3. beträffande ändringar i grunderna för bidrag till anordnande av behandlingshem och inackorderingshem för narkotikamissbrukare m. m. att riksdagen avslår motionen 1977/78:1841 yrkandet 3,
4. beträffande medelsanvisning att riksdagen med bifall till propositionen 1977/78:105 och med avslag på motionen 1977/78:1841 yrkandet 9 till Bidrag till anordnande av vårdanstalter och inackorderingshem m. m. under femte huvudtiteln för budgetåret 1978/79 anvisar ett reservationsanslag av 1 770 000 kr.,
5. beträffande grunderna för driftbidragen till behandlingshem och inackorderingshem för narkotikamissbrukare att riksdagen godkänner den i propositionen förordade ändringen,
6. beträffande grunderna för bidrag till försöksverksamhet vid alkoholpolikliniker att riksdagen avslår motionen 1977/78:1841 yrkandet 4,
7. beträffande utbildningen för viss narkomanvårdspersonal att riksdagen avslår motionen 1977/78:1842 i motsvarande del,
8. beträffande tid under vilken bidrag skall utgå till lönekostnader för personal som genomgår viss utbildning för narkomanvård att riksdagen med bifall till motionen 1977/78:1841 yrkandet 5 och med anledning av propositionen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
SoU 1977/78:36
9. beträffande medelsanvisning att riksdagen med anledning av propositionen utöver tidigare anvisat belopp (SoU 1977/78:25 p.
27, rskr 1977/78:188) till Bidrag till driften av vårdanstalter och inackorderingshem m. m. under femte huvudtiteln för budgetåret 1978/79 anvisar 2 900 000 kr.,
10. beträffande informationsfrågor att riksdagen avslår motionen 1977/78:1840, motionen 1977/78:1843 och motionen 1977/ 78:1844 i motsvarande del,
11. beträffande medelsanvisning att riksdagen med bifall till propositionen och med avslag på motionen 1977/78:1841 yrkandet 10 utöver tidigare anvisat belopp (SoU 1977/78:25 p. 28, rskr 1977/ 78:188) till Bidrag till kommunala nykterhetsnämnder m. m. under femte huvudtiteln för budgetåret 1978/79 anvisar 5 250 000 kr.,
12. beträffande narkomanvårdens utformning att riksdagen avslår motionen 1977/78:1842 i motsvarande del och motionen 1977/ 78:1844 i motsvarande del,
13. beträffande medelsanvisning att riksdagen med bifall till propositionen till Bidrag till organisationer m. m. under femte huvudtiteln för budgetåret 1978/79 anvisar ett anslag av 9 450 000 kr.,
14. beträffande arbetsmarknads- och utbildningsfrågor i vårdprogrammet att riksdagen avslår motionen 1977/78:1845 yrkandena 2-4 och 5 delvis,
15. beträffande medelsanvisning till Bidrag till allmän fritidsverksamhet i kommuner att riksdagen avslår motionen 1977/ 78:1841 yrkandet 8,
16. beträffande forskning och utvärdering m. m. att riksdagen avslår motionen 1977/78:1841 yrkandena 6 och 7 samt motionen 1977/78:1844 i motsvarande del,
17. beträffande åtgärder mot viss ekonomisk brottslighet att riksdagen avslår motionen 1977/78:1845 yrkandet 1.
Stockholm den 11 maj 1978
På socialutskottets vägnar
GABRIEL ROMANUS
Nätyarande: Gabriel Romanus (fp), Erik Larsson (c), Evert Svensson (s). John Johnsson (s), Bengt Bengtsson (c), Ivar Nordberg (s), Kjell Nilsson (s), Britt Wigenfeldt (c), Sven-Gösta Signell (s), Gunnar Biörck i Värmdö (m), Lena Öhrsvik (s). Iris Mårtensson (s). Per Gahrton (fp). Arne Magnusson (c) och Blenda Littmarck (m).
SoU 1977/78:36
21 Reservationer
Evert Svensson, John Johnsson, Ivar Nordberg, Kjell Nilsson, Sven-Gösta Signell, Lena Öhrsvik och Iris Mårtensson (samtliga s) har avgivit följande 3 reservationer till betänkandet.
1. beträffande dels antalet nytillkommande platser i behandlingshem för narkotikamissbrukare m. m., dels ändringar i grunderna för bidrag till anordnade av behandlingshem och inackorderingshem för narkotikamissbrukare m. m., dels ock medelsanvisning till Bidrag till anordnande av vårdanstalter och inackorderingshem m. m. (mom. 2-A i hemställan) anser reservanterna
dels att det avsnitt i utskottets betänkande på s. 6 som börjar med ”Enligt utskottets” och slutar med ”anordningsbidrag, avstyrks” bort ha följande lydelse:
Behovet av ett ytterligare antal platser i behandlingshem för narkotikamissbrukare är stort. Det finns också en klar vilja hos kommunerna att bygga fler behandlingshem. Även om kommunernas ekonomi f. n. är hårt ansträngd, anser utskottet i likhet med motionärerna bakom motionen 1977/ 78:1841 av Göran Karlsson m. fl. (s) det vara realistiskt att räkna med att under de närmaste åren 200 nya platser i behandlingshem kommer att kunna anordnas, dvs. 40 mer än enligt propositionen. Det ökade antalet platser torde dock kunna inrättas först under budgetåret 1979/80, vilket innebär att utskottets ställningstagande i detta hänseende inte påverkar storleken av medelsanvisningen för nästa budgetår.
För att ge ytterligare stimulans till den förordade utökningen av platsantalet tillstyrker utskottet förslag i nämnda motion om att anordningsbidraget skall höjas med 8 000 kr. till 30 000 kr. per plats för behandlingshem och inackorderingshem. Samma höjning bör göras i fråga om anordningsbidrag till inackorderingshem för alkoholmissbrukare. För att få fram det ökade antalet platser i behandlingshem bör regeringen, i enlighet med vad som föreslås i motionen, i god tid ta upp förnyade överläggningar med huvudmännen.
I enlighet med det anförda tillstyrker utskottet motionen 1977/78:1841 i behandlad del (yrkandena 1-3).
Kostnaden för uppräkningen av anordningsbidraget kan beräknas till 640 000 kr. för nästa budgetår. I likhet med vad som föreslås i propositionen räknar nämligen utskottet med att även medel för ca 20 platser i inackorderingshem för alkoholmissbrukare bör anvisas. Utskottet tillstyrker således även yrkandet 9 i motionen 1977/78:1841.
dels att utskottets hemställan under 2-4 bort ha följande lydelse:
2. beträffande antalet nytillkommande platser i behandlingshem för narkotikamissbrukare m. m. att riksdagen med bifall till motionen 1977/78:1841 yrkandena 1 och 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
SoU 1977/78:36
3. beträffande ändringar i grunderna för bidrag till anordnande av behandlingshem och inackorderingshem för narkotikamissbrukare m. m. att riksdagen med bifall till motionen 1977/78:1841 yrkandet 3 godkänner vad utskottet anfört,
4. beträffande medelsanvisning att riksdagen med anledning av propositionen 1977/78:105 och med bifall till motionen 1977/ 78:1841 yrkandet 9 till Bidrag till anordnande av vårdanstalter och inackorderingshem m. m. under femte huvudtiteln för budgetåret 1978/79 anvisar ett reservationsanslag av 2 410 000 kr.,
2. beträffande grunderna för bidrag till försöksverksamhet vid alkoholpolikliniker samt medelsanvisning till Bidrag till kommunala nykterhetsnämnder m. m. (mom. 6 och 11 i hemställan) anser reservanterna
dels att det avsnitt i utskottets betänkande på s. 7 som börjar med ”1 motionen” och slutar med ”(yrkandena 4 och 10)” bort ha följande lydelse:
I motionen 1977/78:1841 framhålls att det är angeläget med en vidareutveckling av alkoholpoliklinikernas nuvarande arbetsformer och vårdinnehåll. Försöksverksamheten innebär att vårdresurserna kan utnyttjas på ett flexibelt sätt. Enligt motionärernas mening bör därför försöksverksamheten ges ytterligare resurser. Man föreslår att utöver vad som föreslagits i propositionen ytterligare 800 000 kr. anvisas för detta ändamål. Vidare bör enligt motionärerna försöksverksamheten inte begränsas till endast nytillkommande alkoholpolikliniker. Även vid de befintliga klinikerna bör det vara möjligt att utvidga och förändra verksamheten på liknande sätt.
Utskottet delar motionärernas uppfattning att alkoholpoliklinikernas verksamhet kan behöva förändras för att bättre kunna motsvara missbrukarnas vårdbehov. Det bör därför finnas möjligheter att i större utsträckning än nu pröva olika sätt att förbättra vården. Den av motionärerna föreslagna höjningen av det för försöksverksamheten anvisade beloppet är således motiverad.
Utskottet anser det heller inte vara rationellt att begränsa försöksverksamheten till enbart nya kliniker, såsom föreslagits i propositionen. Försöksverksamheten bör därför utvidgas också till befintliga kliniker. Grunderna för bidrag till alkoholpoliklinikerna bör ändras i enlighet härmed.
dels att utskottets hemställan under 6 och 11 bort ha följande lydelse:
6. beträffande grunderna för bidrag till försöksverksamhet vid alkoholpolikliniker att riksdagen med bifall till motionen 1977/ 78:1841 yrkandet 4 godkänner vad utskottet anfört,
11. beträffande medelsanvisning att riksdagen med anledning av propositionen och med bifall till motionen 1977/78:1841 yrkandet 10 utöver tidigare anvisat belopp (SoU 1977/78:25 p.
28, rskr 1977/78:188) till Bidrag till kommunala nykterhets -
SoU 1977/78:36
nämnderm. m. under femte huvudtiteln förbudgetåret 1978/79 anvisar 6 050 000 kr.,
3. beträffande medelsanvisning till Bidrag till allmän fritidsverksamhet i kommuner (mom. 15 i hemställan) anser reservanterna
dels att det avsnitt i utskottets betänkande på s. 14 som börjar med ”Riksdagen har” och slutar med ”avstyrks därför” bort ha följande lydelse:
Motionen ansluter i denna del till motionen 1977/78:735 av Olof Palme m. fl. (s)om bidrag till allmän fritidsverksamhet i kommuner, vilken för kort tid sedan behandlats av kulturutskottet i dess betänkande KrU 1977/78:20. Socialdemokraterna i utskottet anförde i en reservation till betänkandet följande.
Ett centralt inslag i riksdagens beslut om skolans inre arbete (SIA) var att skolan skulle ses som en del av elevens totala miljö. Som ett uttryck för detta underströks bl. a. att föreningslivets möjligheter till medverkan såväl under som efter skoldagens slut skulle förbättras. Genom det statsbidrag på 25 milj. kr. till allmän fritidsverksamhet i kommuner som föreslogs av den socialdemokratiska regeringen och som anvisats för budgetåret 1977/78 har den första del i SIA-reformen som kommit att förverkligas blivit den allmänna fritidsverksamheten före och efter skoldagen.
Bidraget har under innevarande år använts främst till föreningsledd eftermiddagsverksamhet för barn och ungdom. Bidraget har möjliggjort glesbygdsverksamhet, aktiviteter i nybyggda bostadsområden, temadagar, lovverksamhet och särskilda satsningar på föreningslösa och handikappade barn och ungdomar. Detta har hunnit ske redan det första året trots kort planeringstid för det lokala föreningslivet. Inför nästa läsår är planeringen av verksamheten redan i full gång i samarbete mellan föreningsliv och kommunala myndigheter.
I årets budgetproposition föreslår regeringen att bidraget till allmän fritidsverksamhet i kommuner inte längre skall utgå. Mot detta förslag har bestämda invändningar rests i motionen 1977/78:735, vari yrkas att ett bidragsanslag om 25 milj. kr. skall anvisas även för nästa budgetår.
Utskottet kan inte godta de motiv föredragande statsrådet åberopat för att dra in bidraget. Om statsbidraget slopas kommer sannolikt det allra mesta av den verksamhet som satts i gång att upphöra, och medel kommer att saknas för nya, planerade aktiviteter. Som anförs i motionen utgör höjningen av aktivitetsstödet inte någon kompensation för bortfallet av detta bidrag. Föreningarnas möjligheter till medverkan kommer därför drastiskt att begränsas. Utskottet anser en sådan utveckling synnerligen olycklig främst med tanke på att verksamheten i stor utsträckning är inriktad på barn och ungdomar som har ett speciellt behov av meningsfulla och stimulerande fritidsaktiviteter.
Genom en uppvakting av representanter för 28 ungdomsorganisationer och genom flera skrivelser har utskottet också blivit uppmärksammat på att förslaget att slopa bidraget mötts med bestörtning bland organisationer och kommuner.
Med hänsyn till det angelägna i den allmänna fritidsverksamheten, som är
SoU 1977/78:36
ett väsentligt inslag i den helhetssyn som präglar SIA-beslutet, samt till de berättigade förväntningar som de tidigare riksdagsbesluten har skapat bör - som föreslås i motionen 1977/78:735 - även i statsbudgeten för budgetåret 1978/79 anvisas ett särskilt bidrag på 25 milj. kr. till allmän fritidsverksamhet i kommuner.
Socialutskottet delar den uppfattning som kommit till uttryck i reservationen. En fortsatt och fördjupad satsning på barns och ungdomars fritid i anslutning till skolan är enligt utskottets mening viktig för att aktivt motverka att vissa ungdomar drivs in i missbruk av olika slag. Det bör inte komma i fråga att nu dra in det statliga stödet till allmän fritidsverksamhet i kommunerna. I likhet med vad som gäller för innevarande budgetår bör därför ett särskilt anslag om 25 milj. kr. anvisas för angivna ändamål.
dels att utskottets hemställan under 15 bort ha följande lydelse:
15. beträffande medelsanvisning att riksdagen med bifall till motionen 1977/78:1841 yrkandet 8 under nionde huvudtiteln för budgetåret 1978/79 till Bidrag till allmän fritidsverksamhet i kommuner anvisar ett reservationsanslag av 25 000 000 kr.,
GOTAB 58142 Stockholm 1978