Med anledning av propositionen 1978/79:100 i vad dari behandlas frågan om inrättande av rättsavdelningar vid länsstyrelserna jämte motioner
CU 1978/79:19
Civilutskottets betänkande 1978/79:19
med anledning av propositionen 1978/79:100 i vad dari behandlas frågan om inrättande av rättsavdelningar vid länsstyrelserna jämte motioner
Propositionen
I propositionen 1978/79:100 bilaga 18 (kommundepartementet) anförs i översikten (s. 6):
Utredningen (Kn 1976:03) om översyn av länsstyrelsernas planeringsavdelningar och administrativa enheter (OPAL-utredningen) har i betänkandet (SOU 1978:58) Organisatoriska frågor inom länsstyrelserna lagt fram förslag om utformningen av länsstyrelsernas organisation sedan länsdomstolarna brutits ut samt om de administrativa enheternas roll inom länsstyrelserna m. m. Betänkandet har remissbehandlats och läggs nu till grund för förslag till riksdagen.
Vidare lämnas (s. 22, bil. 18:3 och 4) en sammanfattning av OPALutredningens nämnda betänkande och remissvaren. Kommunministern redovisar(s. 24ff.)sina ställningstaganden till utredningens förslag,däribland (s. 27-29) organisatoriska konsekvenser av utbrytningen av länsdomstolarna och anför i denna del följande:
För egen del vill jag ansluta mig till utredningens bedömning av behovet av en kvalificerad juridisk kompetens hos länsstyrelserna även sedan länsdomstolarna har brutits ut. Jag finner det angeläget att tillgången på sådan kompetens garanteras för att stärka myndighetsutövningen hos länsstyrelserna. Sådan kompetens utgör enligt min åsikt en förutsättning bl. a. för att man i önskvärd omfattning skall kunna decentralisera beslut i förvaltningsärenden till dessa myndigheter. Utredningens förslag är såvitt jag kan finna den mest naturliga lösningen av den uppkomna organisationsfrågan. Det är också den klart lämpligaste lösningen för att trygga de viktiga rättssäkerhetssynpunkterna i länsstyrelsernas myndighetsutövning och för att skapa en arbetsmiljö som inte bara är gynnsam för myndigheten utan även kan te sig attraktiv för de berörda tjänstemännen.
Enda alternativet till att genomföra utredningens förslag är enligt min mening att nu endast göra sådana förändringar som är en direkt följd av utbrytningen av länsdomstolarna. För samtliga länsstyrelser utom länsstyrelsen i Stockholms län skulle detta innebära att återstoden av förvaltningsavdelningen, dvs. huvuddelen av allmänna enheten, kvarstår som självständig enhet direkt underställd landshövdingen. Detta skulle endast kunna ses som en provisorisk lösning i avvaktan på bl. a. kommande ställningstaganden till decentraliseringsutredningens och länsdemokratikommitténs förslag.
En provisorisk lösning är förenad med väsentliga nackdelar inte minst från personalsynpunkt. Man bör i stället sträva efter att skapa en organisatorisk grundstruktur som kan ligga fast framöver oavsett vad som blir resultaten av
1 Riksdagen 1978/79. 19 sami. Nr 19
CU 1978/79:19
länsdemokratikommitténs, decentraliseringsutredningens och andra nu pågående utredningars arbete. Med hänsyn härtill och till de skäl jag har anfort i det föregående, anser jag att OPAL-utredningens förslag om en samlad rättsavdelning bör genomföras. En sådan avdelning kommer bl. a. att ge en god bas då överväganden blir aktuella om att decentralisera ytterligare uppgifter från central nivå till länsstyrelserna. Mot invändningen att planeringsavdelningen försvagas om den förlorar egen juridisk expertis vill jag framhålla, att en av rättsavdelningens viktigaste uppgifter blir att ge juridisk service åt planeringsavdelningen. Huvudsyftet är att stärka den juridiska kompetensen hos länsstyrelsen i dess helhet. Detta kommer även planeringsavdelningen tillgodo.
Utredningen har föreslagit att länsstyrelserna i Malmöhus samt Göteborgs och Bohus län skall få välja om de vill vara organiserade med en samlad rättsavdelning eller en uppdelad juridisk kompetens. Jag anser att det skulle vara olyckligt med en annan lösning vid dessa länsstyrelser än den i allmänhet tillämpade. Även där bör man alltså enligt min mening inrätta rättsavdelningar. Det ankommer på regeringen att besluta om de frågor som jag nu har behandlat.
Efter länsvisa bedömningar av medelsbehovet för bl. a. de skilda länsstyrelserna föreslås (s. 88) en hemställan om anslag till länsstyrelserna för nästa budgetår. Utskottet kommer att ta ställning till detta anslag i ett kommande betänkande. Medelsberäkningarna utgår bl. a. från att utbrytningen av de nuvarande länsdomstolarna minskar antalet tjänster hos länsstyrelserna med 675. Medel har dock beräknats för de tjänster som avses tillskapas om rättsavdelningar inrättas vid länsstyrelserna.
Motionerna
Utskottet behandlar i detta betänkande motionerna 1978/79:
1568 av Kerstin Andersson i Hjärtum (c) och Sven Eric Åkerfeldt (c) vari hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att länsstyrelserna inte bör vara organiserade med samlade rättsavdelningar, m. m.,
1569 av Per Bergman m. fl. (s) vari hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att särskilda rättsavdelningar inte bör organiseras vid länsstyrelserna,
1593 av Anna-Lisa Nilsson m. fl. (c) vari hemställs att riksdagen avslår regeringens förslag i budgetpropositionen 1979 bilaga 18 om inrättande av rättsavdelningar vid länsstyrelserna,
1600 av Lars Schött m. fl. (m) vari hemställs att riksdagen avslår regeringens förslag i budgetpropositionen 1979 bilaga 18 om inrättande av rättsavdelningar vid länsstyrelserna.
Samtliga motioner har 1979-01-29 av kammaren remitterats till civilutskottet.
CU 1978/79:19
3 Under handläggningen lämnade synpunkter
Företrädare för kommundepartementet, Planeringslänsrådens förening, Förvaltningslänsrådens förening, SACO/SR och TCO-S har lämnat utskottet muntliga synpunkter i ärendet.
Föreningen Sveriges skattechefer har i skrivelse 1979-02-19 behandlat frågan.
Utskottet
1 budgetpropositionen (prop. 1978/79:100, bil. 18 s. 24-31) tas upp frågor som behandlats av utredningen med uppdrag att se över organisationen av länsstyrelsernas planeringsavdelningar och administrativa enheter (OPALutredningen). Frågorna tas upp i anslutning till att förslag framförs om medelsanvisningen till länsstyrelserna för budgetåret 1979/80. I detta betänkande behandlar utskottet frågan om organisatoriska konsekvenser av utbrytningen av länsdomstolarna såvitt avser ställningstagande om rättsavdelningar vid länsstyrelserna. Övriga frågor med anledning av OPALutredningen kommer utskottet att ta upp senare i samband med anslag till länsstyrelserna under budgetåret 1979/80.
Länsstyrelsernas nuvarande organisation framgår av bilaga 2 till detta betänkande. Av organisationsplanen framgår bl. a. att en länsskatterätt, en fastighetstaxeringsrätt och en länsrätt är knutna till länsstyrelse. Allmänna enheten inom förvaltningsavdelningen är kansli åt länsrätten, medan rättsenheten inom avdelningen har samma uppgift för länsskatterätten och fastighetstaxeringsrätten. Den nu beskrivna organisationen gäller för samtliga län utom för Stockholms län och Gotlands län där den avviker något.
Riksdagen beslöt våren 1978 (prop. 1977/78:170, KU 47) att länsdomstolarna skulle brytas ut från länsstyrelserna och läggas samman till en ny fristående allmän förvaltningsdomstol, benämnd länsrätt, i varje län fr. o. m. halvårsskiftet 1979. Beslutet innebär sålunda att domstolarnas anknytning till länsstyrelsen upphör samt att rättsenheten helt försvinner vid utbrytningen liksom den del av allmänna enheten som är kansli åt länsrätten.
Åt OPAL-utredningen har uppdragits att överväga frågan om vissa organisatoriska konsekvenser av utbrytning av länsdomstolarna m. m. Som framgår av bilaga 1 har OPAL-utredningen utrett olika alternativ till organisation av länsstyrelserna efter utbrytning av länsrätten, länsskatterätten och fastighetstaxeringsrätten och därvid föreslagit en lösning som innebär att all juridisk personal på planeringsavdelningen och på förvaltningsavdelningen efter utbrytningen samlas inom en juridisk funktion utanför planeringsavdelningen. Förslaget innebär sålunda att återstoden av den nuvarande allmänna enheten och den juridiska enheten bildar en fristående organisatorisk enhet, kallad rättsavdelning. I budgetpropositionen (bil. 18, s. 27-29) anmäls OPAL-utredningens förslag, remissyttranden över
CU 1978/79:19
utredningen och departementschefens bedömning i frågan.
Efter att ha anmält OPAL-utredningens förslag och remissynpunkter på det anför departementschefen att det är angeläget att tillgången på juridisk kompetens garanteras för att stärka myndighetsutövningen hos länsstyrelserna. Sådan kompetens anses utgöra en förutsättning för att man i önskvärd omfattning skall kunna decentralisera beslut i förvaltningsärenden till länsstyrelserna. Den av utredningen föreslagna lösningen anses av departementschefen varaden klart lämpligaste för att trygga rättssäkerhetssynpunkterna i länsstyrelsens myndighetsutövning och för att skapa en arbetsmiljö som inte bara är gynnsam för myndigheten utan även attraktiv för berörda tjänstemän. En provisorisk lösning anses förenad med nackdelar inte minst från personalsynpunkt. Därför bör eftersträvas att skapa en grundstruktur som kan bestå oavsett resultat av länsdemokratikommitténs, decentraliseringsutredningens och andra pågående utredningars arbete. OPAL-utredningens förslag om en rättsavdelning bör sålunda enligt departementschefen genomföras. En sådan avdelning anses komma att ge en god bas för att decentralisera ytterligare uppgifter till länsstyrelserna. Mot invändningen att planeringsavdelningen försvagas om den förlorar egen juridisk expertis framhåller departementschefen, att en av rättsavdelningens viktigaste uppgifter blir att ge juridisk service åt planeringsavdelningen. Huvudsyftet är att stärka den juridiska kompetensen hos länsstyrelsen i dess helhet. Detta kommer även planeringsavdelningen till godo. OPAL-utredningens förslag bör gälla alla länsstyrelser utom länsstyrelsen i Stockholms län.
Enda alternativet till att genomföra OPAL-utredningens förslag anges i budgetpropositionen vara att nu endast göra förändringar som en konsekvens av beslutet om utbrytning av länsdomstolarna. För samtliga länsstyrelser - utom länsstyrelsen i Stockholms län - innebär detta att återstoden av förvaltningsavdelningen, dvs. huvuddelen av allmänna enheten, kvarstår som självständig enhet direkt underställd landshövdingen. Detta förslag anges endast kunna ses som en provisorisk lösning.
Yrkandena i motionerna 1978/79:1568 (c), 1569 (s), 1593 (c) och 1600 (m) innebär att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att rättsavdelningar inte bör inrättas vid länsstyrelserna. Motionärerna hävdar att det lagarbete som präglar länsstyrelsernas planeringsavdelningar slås sönder genom den av departementschefen förordade organisationsförändringen samt att risk finns för att de ärenden som överförs till rättsavdelningarna kommer att avgöras isolerade från sitt planeringssammanhang och att juristpersonalen därmed inte får möjlighet att direkt delta i planeringsarbetet. Samtidigt förlorar fackplanerarna - arkitekter, naturvårdare m. fl. - det stöd som ett direkt och nära samarbete med juristpersonalen utgör. Den av departementschefen som betydelsefull bedömda juridiska kompetensen anser motionärerna kunna tillskapas inom nuvarande organisation. Om viktigare ärendegrupper skall avgöras och handläggas inom rättsavdelningarna kan enligt vissa motionärer förtroendemannastyrelsens inflytande
CU 1978/79:19
minska. Vidare bör pågående utredningar uppmärksammas. Flera av dessa har framlagt förslag som innebär ökade uppgifter för länsstyrelserna och som skärper behovet av samarbete mellan jurister och övriga sakkunniga. Vidare pekas i vissa motioner på att t. ex. ärenden som rör byggnadslagstiftningen kan komma att handläggas inom både planerings- och rättsavdelningen. Departementschefens bedömning är en alltför stark betoning av den traditionella myndighetsutövningen i länsstyrelsearbetet och tycks undervärdera länsstyrelsernas roll som rådgivare åt kommuner m. fl. Förslaget om att inrätta rättsavdelningar anses försämra förutsättningarna för en fortsatt decentralisering till länsstyrelserna. I ett par av motionerna anförs att även kostnadsskäl talar mot förslaget. Enligt dessa motioner torde 23 nya länsrådstjänster (eller motsvarande) behöva inrättas - eller behållas - om rättsavdelningar organiseras vid länsstyrelserna.
Utskottet vill för egen del anföra följande. De beslut riksdagen fattade i början av 1970-talet beträffande länsstyrelsernas inriktning och organisation utgick bl. a. från att en organisation skulle skapas huvudsakligen för att åstadkomma dels en förbättrad samordning av de statliga länsorganens planeringsarbete, dels förstärka förvaltningsrättskipningen på länsplanet. Vad beträffar förvaltningsrättskipningen har riksdagen år 1978 beslutat att denna inte längre skall vara knuten till länsstyrelsen utan handhas av fristående länsdomstolar.
Beträffande frågan om länsstyrelsernas planeringsarbete erinrar utskottet om att detta arbete inte minst under 1970-talet fördjupats och byggts ut. Utskottet erinrar också om det regionalpolitiska arbete som utförs på regional och lokal nivå samt om arbetet inom byggnads-, naturvårds- och miljöskyddslagstiftningens område som bedrivs under medverkan av kommuner och länsstyrelser. Länsstyrelsens uppgifter i dessa delar handläggs ofta i samverkan mellan fackplanerare och jurister inom planeringsavdelningen. Detta samarbete måste anses värdefullt och bör fortsättningsvis bestå om inte andra principbeslut fattas beträffande den regionala statliga förvaltningens uppgifter och organisation. Denna fråga som har varit föremål för överväganden i snart två decennier utreds f. n. av länsdemokratikommittén. Även andra utredningars arbete är av betydelse i sammanhanget, bl. a. decentraliseringsutredningens. Enligt utskottets mening är det av stor vikta» resultat av bl. a. dessa utredningars arbete föreligger innan beslut fattas om ytterligare genomgripande förändringar i länsstyrelsernas organisation.
Enligt utskottets mening är det vidare av vikt att den juridiska sakkunskap som f. n. finns på planeringsavdelningen bibehålls där, så att det samarbete mellan avdelningens enheter som i dag utförs kan bestå och utvecklas. Utskottet finner det värdefullt att juristerna på planeringsavdelningen kan bistå fackplanerare med annan bakgrund i deras arbete. Utskottet vill i detta sammanhang instämma i vad som anförts av den majoritet av de remissinstanser som avstyrkt OPAL-utredningens förslag - nämligen att arbetet på planeringsavdelningen skulle bli lidande om den juridiska kompetensen
CU 1978/79:19
fördes från avdelningarna. Vidare måste remissinstansernas farhågor om att vissa svårigheter beträffande samordning och ansvarsfördelning kan uppkomma om rättsavdelningar inrättas tillmätas betydelse.
Med beaktande av vad som anförts i motionerna samt med hänsyn till att flertalet remissinstanser ställt sig avvisande till OPAL-utredningens förslag och mot bakgrund av pågående utredningsarbete finner utskottet att rättsavdelningar inte bör inrättas vid länsstyrelserna. Utskottet anser sålunda att riksdagen med bifall till motionerna 1978/79:1568 (c), 1569 (s), 1593(c) och 1600 (m) som sin mening bör ge regeringen till känna att i budgetpropositionen förordade särskilda rättsavdelningar inte bör organiseras vid länsstyrelserna.
Beträffande organisationen av länsstyrelserna efter utbrytningen av länsdomstolarna anser utskottet liksom departementschefen att det enda alternativet till vad som anmälts vara regeringens avsikt är att nu endast göra sådana förändringar av organisationen som är en direkt följd av utbrytningen. Detta innebär således för länsstyrelserna - utom för länsstyrelsen i Stockholms län - att återstoden av förvaltningsavdelningen, dvs. huvuddelen av allmänna enheten, nu kvarstår som självständig enhet direkt underställd landshövdingen. Detta bör ges regeringen till känna. Detta ställningstagande undanröjer delvis i motionerna 1978/79:1593 (c) och 1600 (m) framförda farhågor om anspråk på medel för ytterligare tjänster.
Utskottet hemställer att riksdagen
a. beträffande rättsavdelningar vid vissa länsstyrelser med bifall till motionerna 1978/79:1568, 1569, 1593 och 1600 som sin mening ger regeringen till känna att rättsavdelningar inte inrättas,
b. beträffande organisationen av vissa länsstyrelser som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
Stockholm den 1 mars 1979
På civilutskottets vägnar PER BERGMAN
Närvarande: Per Bergman (s), Per-Olof Strindberg (m), Oskar Lindkvist (s). Sven Eric Åkerfeldt (c), Lars Henrikson (s), Karl-Erik Strömberg (fp). Thure Jadestig (s), Anna Eliasson (c), Birgitta Dahl (s), Kerstin Andersson i Hjärtum (c), Magnus Persson (s), Karin Ahrland (fp), Elvy Olsson (c). Per Olof Håkansson (s) och Georg Danell (m).
CU 1978/79:19
7 Reservation
Per-Olof Strindberg (m), Karl-Erik Strömberg (fp), Karin Ahrland (fp) och Georg Danel! (m) har till betänkandet fogat följande reservation.
Reservanterna anser att
dels den del i utskottets yttrande som på s. 5 börjar ”Utskottet vill” och på s. 6 slutar "ytterligare tjänster” bort lyda:
I likhet med kommunministern finner utskottet det viktigt att den juridiska kompetensen säkras på länsstyrelserna även sedan länsdomstolarna brutits ut. En sådan kompetens är en förutsättning för en acceptabel myndighetsutövning men även nödvändig för att stärka den enskildes rättsintressen. Utskottet anser fördelar vara att vinna om den juridiska kompetensen och därmed så många juridiska ärenden som möjligt samlas till en särskild organisatorisk enhet. Det är även enligt utskottets mening mest naturligt att den uppkomna organisationsfrågan löses genom att planeringsavdelningens juridiska enhet och vad som återstår av allmänna enheten på förvaltningsavdelningen sedan länsdomstolarna brutits ut förs samman till en rättsavdelning. En sådan avdelning kommer att skapa en arbetssituation som blir gynnsam för myndigheten och attraktiv för berörda tjänstemän. Om en rättsavdelning tillskapas finner utskottet liksom kommunministern att en organisatorisk grundstruktur skapats som kan ligga fast oavsett resultatet av pågående utredningar och som kommer att vara till fördel när överväganden görs om ytterligare decentralisering från central till regional statlig nivå.
Utskottet vill med anledning av vad som anförts i vissa av motionerna om samarbetet mellan enheterna inom planeringsavdelningen framhålla att lagarbetet som finns mellan jurister och fackplanerare kommer att kunna bestå även med den av utskottet förordade lösningen. Sålunda kommer det att bli en viktig uppgift för rättsavdelningen att lämna planeringsavdelningen juridisk service - en service som bör kunna bli av god kvalitet genom att personalens utvecklingsmöjligheter förbättras. Det saknas sålunda skäl anta att det samarbete som i olika former utbildats inom planeringsavdelningen skall behöva uppges eller kompliceras om en rättsavdelning bildas. Utskottet anser alltså att den juridiska kompetensen bäst tillgodoses om rättsavdelningar inrättas.
Utskottet kan inte ansluta sig till de kostnadssynpunkter som anförts i vissa av motionerna. Att länsstyrelsen även framdeles behåller en chefstjänst motsvarande den nuvarande tjänsten som länsråd på förvaltningsavdelningen ser utskottet som en nödvändig förutsättning för att länsstyrelsens juridiska slagkraft skall kunna hållas på en önskvärd nivå. Inte heller kan utskottet finna fog för synpunkten att förutsättningarna fördecentralisering skulle försämras genom att en tredje avdelning behålls inom länsstyrelsen. Tvärtom ger en sådan avdelning av t. v. begränsad omfattning en god bas för decentralisering av nya uppgifter till länsstyrelsen.
CU 1978/79:19
8 Vad som anförts i motionerna finner utskottet sålunda inte ha sådan tyngd att skäl finns att avstå från den lösning kommunministern förordat och utskottet anslutit sig till - nämligen att rättsavdelningar bör organiseras vid samtliga länsstyrelser utom vid länsstyrelsen i Stockholms län. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dets utskottet bort hemställa
att riksdagen beträffande rättsavdelningar vid vissa länsstyrelser med avslag på motionerna 1978/79:1568, 1569, 1593 och 1600 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
CU 1978/79:19
9 Bilaga 1
Uppgifter om länsstyrelsernas organisation, tidigare riksdagsbehandling, m. m.
K/ssfl riksdagsbeslut om länsförvaltningens organisation
I propositionen 1970:103 föreslogs riksdagen godkänna de riktlinjer för en partiell omorganisation av den statliga länsförvaltningen som föreslagits i statsrådsprotokollet.
Med hänvisning till bl. a. den regionalpolitiska verksamheten föreslogs i propositionen att åtgärder skulle vidtas för att få till stånd en förbättrad samordning av de statliga länsorganens planeringsarbete samt att skatteförvaltningen skulle omorganiseras med en klarare åtskillnad mellan den fiskala och den dömande verksamheten. Vidare föreslogs åtgärder för att förbättra förvaltningsrättskipningen innebärande att en länsrätt och länsskatterätt skulle knytas till länsstyrelsen. Länsstyrelsens arbete skulle ledas av en lekmannastyrelse med landshövdingen som ordförande.
Länsstyrelsen avsågs organiseras med tre huvudenheter, nämligen en för samhällsplanering, en för skatteförvaltning och en för allmän förvaltning och förvaltningsrättskipning. Huvudenheterna kom sedermera att benämnas planeringsavdelning, skatteavdelning resp. förvaltningsavdelning. Den nya organisationen föreslogs gälla fr. o. m. halvårsskiftet 1971. Riksdagen (KU 1970:34, SU 13 o. 20) godkände i maj år 1970 vad i propositionen föreslagits.
I 1971 års statsverksproposition (prop. 1971:1, bil. 14 s. 9-115) föreslogs riksdagen godkänna de riktlinjer för organisationen av länsstyrelserna som förordats i statsrådsprotokollet samt bemyndiga Kungl. Maj:t att inrätta tjänster för chefer för avdelningar hos länsstyrelserna. I propositionen redovisades den närmare organisationen av huvudenheterna i underenheter m. m. Riksdagen (CU 1971:8) godkände i mars år 1971 förslaget till riktlinjer för länsstyrelsernas organisation. Genom skilda beslut senare under 1970- talet har beslutats om mindre ändringar i organisationen. Länsstyrelsens nuvarande organisation framgår av bilaga 2.
1 propositionen 1977/78:170 föreslogs riksdagen bl. a. besluta att länsskatterätterna, fastighetstaxeringsrätterna och länsrätterna skulle brytas ut från länsstyrelserna fr. o. m. halvårsskiftet 1979 och omvandlas till en fristående allmän domstol i varje län. Riksdagen beslöt (KU 1977/78:47) godkänna vad i propositionen föreslagits.
Beskrivning av nuläget med hänsyn till organisatoriska konsekvenser av utbrytning av länsdomstolarna
Utbrytningen berör organisatoriskt i första hand förvaltningsavdelningarna och indirekt planeringsavdelningarna.
1* Riksdagen 1978/79. 19 sami. Nr 19
CU 1978/79:19
10 Förvaltningsavdelningarna består av två enheter - allmänna enheten och rättsenheten. Den senare som är kansli för länsskatterätten och fastighetstaxeringsrätten försvinner helt från länsstyrelsen vid en utbrytning av länsdomstolarna.
Allmänna enheten handlägger olika förvaltningsärenden t. ex. ärenden om val, lotterier, utfärdande av pass, körkortstillstånd. Enhetens ärenden framgår av bilaga 3. Allmänna enheten är även kansli för länsrätten.
Förvaltningsavdelningarna hade vid halvårsskiftet 1977 ca 1 900 fasta tjänster. Av dessa hade rättsenheterna 462 tjänster varav 117 juristtjänster, 102 andra handläggartjänster och 243 tjänster inom kontorskarriären. Allmänna enheten - utom bil- och körkortsregistren - hade 747 fasta tjänster varav 144 juristtjänster och 201 byråsekreterartjänster. Bil- och körkortsregistrens personal uppgick till 584.
Planeringsavdelningarna är organiserade på sex enheter. Den närmare organisationen framgår av bilaga 2. Inom planeringsavdelningen handläggs ärenden rörande statligt lokaliseringsstöd, plan- och byggnadsfrågor, fastighetsbildningsväsendet, natur- och miljövård, hälsovård, kulturminnesvård, väg- och trafikväsendet, brandförsvaret, civilförsvaret och räddningstjänsten. Juridiska enhetens ärenden framgår av bilaga 4.
Den juridiska enheten inom planeringsavdelningen har särskilt att svara för att lagenlighet iakttas, i den mån denna uppgift ej ankommer på överlantmätaren. Chef för juridiska enheten är en förste länsassessor. Utöver enhetschefen finns i allmänhet ytterligare två tjänster på enheten, en länsassessorstjänst och en länsnotarietjänst. Förutom dessa tjänster finns viss annan handläggande personal som t. ex. byråsekreterare och byråassistenter. På vissa länsstyrelser är denna handläggande personal inordnad i planeringskansliet, som bl. a. fungerar som expedition åt juridiska enheten.
Inom den juridiska enheten handläggs - med beslutande och/eller föredragande inom enheten - drygt ett tjugotal ärendegrupper. Det rör sig om bl. a. vissa besvärsärenden - framför allt besvär över byggnadsnämnds och hälsovårdsnämnds beslut - väg- och trafikärenden samt expropriationsärenden.
Vid sidan av den ärendehantering för vilken juridiska enheten svarar deltar enheten i den slutliga handläggningen av en mängd ärendegrupper som handläggs med beslutande och/eller föredragande inom annan enhet. Bland dessa ärendegrupper märks främst ärenden enligt byggnadslagstiftningen, naturvårdslagstiftningen, miljöskyddslagstiftningen och kulturminnesvårdens speciallagstiftning.
Slutligen anlitas juridiska enheten vid behov som konsult även i sådana ärenden där enheten formellt inte behöver delta.
CU 1978/79:19
11 Utredningsförslag om vissa organisatoriska konsekvenser av utbrytning av länsdomstoiarna m. m.
Regeringen bemyndigade 1976-09-02 chefen för kommundepartementet att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att se över organisationen av länsstyrelsernas planeringsavdelningar och administrativa enheter m. m. Regeringen har sedermera genom tilläggsdirektiv 1978-04-06 uppdragit åt utredningen att-som framgått ovan -överväga frågan om de organisatoriska ändringar i länsstyrelserna som föranleds av en utbrytning av länsdomstoiarna. Utredningen (OPAL-utredningen) har beträffande den juridiska funktionen på den framtida länsstyrelsen sammanfattningsvis anfört följande.
Enligt utredningen kan de arbetsuppgifter med juridiska inslag som finns på länsstyrelserna schematiskt indelas på följande sätt.
- Arbetsuppgifter som till stor del handläggs av personer med formell juridisk utbildning/person med bred juridisk kompetens.
- Arbetsuppgifter som till stor del handläggs av personer med viss juridisk kompetens men vilka har behov att kunna rådfråga jurister med formell juridisk utbildning/person med bred juridisk kompetens.
- Arbetsuppgifter som till stor del handläggs av personer med viss juridisk kompetens i huvudsak förvärvad genom erfarenhet i handläggningen av ärenden (rutinfrågor) och som endast i undantagsfall har behov av stöd från en person med formell juridisk utbildning/person med bred juridisk
* kompetens.
Utredningens definition av juridisk kompetens är att denna är vidare än den formella juridiska kompetens som är ett resultat av juridisk examen.
Arbetsuppgifterna som rör både beredning, föredragning och beslut kan enligt utredningen också grupperas på följande sätt.
- Arbetsuppgifter som innebär egen, självständig myndighetsutövning.
- Arbetsuppgifter som innebär en allmän legalitetsprövning genom beslutsgranskning.
- Arbetsuppgifter som konsult och rådgivare.
Den juridiska kompetensen inom länsstyrelsen är inte samlad utan spridd till de olika avdelningarna - med avdelning avses då även länspolischefens expedition och den administrativa enheten. Nuvarande organisation medför enligt OPAL-utredningen att den juridiskt kunniga personalen blir väl insatt i de ämnesområden som behandlas inom avdelningen, men att risk kan finnas för en viss begränsning av möjligheterna till kontakt med ämnesområden utanför avdelningen. Utbrytningen av länsdomstoiarna torde enligt utredningen medföra begränsning av antalet ärenden som behöver juridisk prövning och minskning av den personal som har juridisk kompetens. Utredningen anser det därför angeläget att åtgärder vidtas för att tillgodose
CU 1978/79:19
länsstyrelsens behov av juridiskt kompetent personal.
Mot bakgrund av de ovan i sammanfattning refererade övervägandena diskuteras i OPAL-utredningen den organisatoriska placeringen av den på kvalificerade juridiska kunskaper baserade funktionen. Utgångspunkterna för övervägandena har varit att förändringar i arbetsuppgifterna sorn påverkar behovet av juridisk kompetens kommer att ske samt att det finns behov av en samlad juridisk funktion på länsstyrelserna efter det att länsdomstolarna brutits ut - en sådan funktion anses innebära att länsstyrelsens tillgång på goda jurister säkras, rättstillämpningen för en starkare ställning och växelspelet mellan länsstyrelse och förvaltningsdomstol underlättas. Utredningen har även diskuterat planeringsavdelningens behov av jurister som deltar i handläggningen av ärendena på avdelningen och kommit fram till att detta behov måste säkras i den framtida organisationen. Eftersom resultatet av ett flertal utredningar - bl. a. länsdemokratikommittén, decentraliseringsutredningen, vattenlagsutredningen - kommer att i olika avseenden beröra länsstyrelsen krävs att den framtida organisationen utformas så att den innehåller ett visst mått av flexibilitet. OPAL diskuterar alternativ placering av den juridiska funktionen enligt följande.
1. Återstoden av allmänna enheten och juridiska enheten bildar en organisatorisk enhet som ingår i planeringsavdelningen.
Alternativet innebär en samling av den juridiska kompetensen och tillförsäkrar planeringsavdelningen kvalificerad juridisk medverkan i arbetet. Dock anser utredningen att risk finns för att myndighetsutövningen kan komma i bakgrunden inom allmänna enheten till förmån för frågor som mera rör samhällsplanering och som därför är planeringsavdelningens huvuduppgift. Alternativet innebär att bil- och körkortsregistret tillförs planeringsavdelningen -en verksamhet inom allmänna enheten som utredningen anser starkt väsensskild från planeringsavdelningens.
2. Ett fristående rättssekretariat under landshövdingen.
Fördelarna med detta alternativ anges vara att det möjligen blir lättare att hävda de rent juridiska synpunkterna bättre än f. n. och att den juridiskt skolade personalen skulle fö mera tid för fackenheternas problem. Nackdelen är att tjänstemännen på sekretariatet skullesakna uppgifter som föredragande och beslutande inom övrig myndighetsutövning.
3. Återstoden av allmänna enheten och administrativa enheten bildar tillsammans en organisatorisk enhet.
Alternativet anses vara en olämplig blandning av administrativa uppgifter (stabsuppgifter) och egentliga linjeuppgifter (verksuppgifter).
4. Återstoden av allmänna enheten och delar av juridiska enheten bildar en självständig organisatorisk enhet.
Utgångspunkten för alternativet har varit att ärenden med utpräglad
CU 1978/79:19
planeringskaraktär ligger kvar inom juridiska enheten inom planeringsavdelningen medan övriga ärenden inom enheten fors över till återstoden av allmänna enheten. Utredningens utgångspunkter för detta alternativ har varit att få till stånd en renodling av arbetsuppgifterna på avdelningar och enheter, att grupper av ärenden hålls samman, ärendenas planeringskaraktär samt att arbetsuppgifter för minst två juristtjänster (= assessors- och notarietjänster) skall finnas på den juridiska enheten på planeringsavdelningen. Av en av utredningen gjord studie framgår att vid detta alternativ saknas vid ett antal länsstyrelser tillräckligt med arbetsuppgifter för minst två juristtjänster på planeringsavdelningen. En delning av arbetsuppgifterna skulle enligt utredningen rubba förutsättningen för en god juridisk funktion inom planeringsavdelningen.
5. Återstoden av allmänna enheten bildar tillsammans med juridiska enheten en rättsavdelning.
Utredningen anser det viktigt att den juridiska kompetensen samlas inom länsstyrelsen samt att myndighetsutövningen inom länsstyrelsen förstärks. En tendens i nuvarande lagstiftningsarbete innebär en övergång från detaljreglering till generella normer något som anses medföra ökade krav på den juridiska bedömningen. Annars finns risk för att den enskildes rättsintressen inte beaktas tillräckligt. Genom en samlad juristfunktion kommer även myndighetsutövningen att förstärkas. En rättsavdelning anses också i hög grad förbättra länsstyrelsernas möjligheter att rekrytera juridiskt kompetent personal. En sammanhållen organisation anses vidare underlätta samordningen av servicen till allmänheten. Alternativet innebär dock inte att planeringsavdelningen inte förfogar över juridiskt kompetent personal. Sålunda blir det en viktig uppgift för rättsavdelningen att lämna planeringsavdelningen juridisk service. Genom rättsavdelningens storlek är det sannolikt att tjänstestrukturen blir sådan att personalens utvecklingsmöjligheter förbättras bl. a. genom att arbetsuppgifterna differentieras.
Alternativet förutsätter dock att de samarbetsformer som i olika former utbildats inom planeringsavdelningen inte behöver uppges eller kompliceras om en rättsavdelning bildas. Ärenden som nu bereds och beslutas inom återstoden av allmänna enheten och inom juridiska enheten bör i regel handläggas på rättsavdelningen.
En samling av den juridiska kompetensen medför att många ärenden blir gemensamma för planeringsavdelningen och rättsavdelningen. Det gäller ärenden som bereds och beslutas inom planeringsavdelningen med deltagande från rättsavdelningen eller tvärtom. F. n. gäller att landshövdingen i sista hand avgör ett ärende som handläggs inom skilda avdelningar om tjänstemännen i dessa fall har olika uppfattning om vilket beslut som bör fattas. Denna ordning anses otymplig om en rättsavdelning inrättas. Utredningen föreslår att ärenden som hänförs till planeringsavdelningen och där rättsavdelningen endast deltar i handläggningen alltjämt beslutas på
CU 1978/79:19
planeringsavdelningen - i sista hand föreslås beslutanderätten tillkomma chefen för planeringsavdelningen. Beträffande den juridiska enhetens egna ärenden kommer dessa alltså att föras över till rättsavdelningen och beslutanderätt föreslås då i sista hand ligga på chefen för rättsavdelningen.
OPAL-utredningen föreslår att det sist beskrivna alternativet (alt. 5) genomförs dvs. att återstoden av allmänna enheten tillsammans med juridiska enheten bildar en rättsavdelning. Förslaget omfattar samtliga länsstyrelser utom länsstyrelsen i Stockholms län. Utredningen har vidare föreslagit att länsstyrelserna i Malmöhus samt i Göteborgs och Bohus län skall fä välja om de vill vara organiserade med en samlad rättsavdelning eller med uppdelad juridisk kompetens.
Sammanställning av remissyttranden över OPAL-utredningen m. m.
I budgetpropositionen (bil. 18 s. 132-138) har remissyttrandena över OPAL-utredningen sammanställts. Av sammanställningen framgår att statens trafiksäkerhetsverk,statskontoret, riksrevisionsverket, riksskatteverket, riksantikvarieämbetet, statens naturvårdsverk, statens planverk, 20 länsstyrelser, SF och TCO-S avstyrkt förslaget.
Lantmäteriverket, fyra länsstyrelser, länsstyrelsernas organisationsnämnd och SACO/SR liksom reservanter i statskontoret, riksantikvarieämbetet och i ett tiotal länsstyrelser har tillstyrkt förslaget.
Förutom de remissvar som redovisas i budgetpropositionen har skrivelser i ärendet inkommit från planeringslänsrådens förening, länsplanerarnas förening, naturvårdsdirektörernas förening, länsarkitekternas förening samt från arkitektförbundet. 1 samtliga dessa skrivelser tas mer eller mindre bestämt avstånd från förslaget att inrätta rättsavdelningar vid länsstyrelserna.
En allmän synpunkt från de avstyrkande myndigheterna och sammanslutningarna är att arbetet på planeringsavdelningen skulle bli lidande om den erforderliga juridiska kompetensen fördes från avdelningarna. Behovet att även i fortsättningen ha jurister på planeringsavdelningarna anses stort och det anses även viktigt att den juridiska sakkunskapen kontinuerligt medverkar i planeringsavdelningens arbete. Farhågor uttrycks också för att de juridiska synpunkterna inte kommer att i erforderlig grad integreras med saksynpunkterna vid ärendebehandlingen inom planeringsavdelningen om rättsavdelningar tillskapas. Därmed skulle bl. a. grundtanken med 1971 års länsförvaltningsreform kunna komma att urholkas. Vissa av de avstyrkande remissinstanserna anser att svårigheter rörande samordnings- och prioriteringsfrågor kan uppstå genom att personalen på de föreslagna rättsavdelningarna i olika hänseenden kommer att sortera även under planeringsavdelningen.
CU 1978/79:19
15 De remissinstanser som tillstyrkt utredningens förslag har instämt med vad utredningen anfört om en samlad juristfunktion som borde organiseras i en rättsavdelning. En rättsavdelning anses kunna uppväga de nackdelar ur rekryteringssynpunkt som uppkommer genom utbrytning av länsdomstolarna. Vidare framhölls att växeltjänstgöring mellan länsstyrelse och länsrätt underlättas om en rättsavdelning bildas.
Några av remissinstanserna anser att vissa positiva effekter kan uppnås med en rättsavdelning medan återigen andra anser det mindre lämpligt att samla så många ärenden som möjligt av juridiskt intresse i en särskild avdelning.
Vissa remissinstanser anser att utredningens förslag om att endast en del av juridiska enheten förs ut ur planeringsavdelningen för att bilda en organisatorisk enhet tillsammans med allmänna enheten samt att minst två jurister står kvar i planeringsavdelningen (alt. 4 ovan) är att föredra. Avdelningens inriktning mot planeringsfrågor kan därmed renodlas, vilket anses fördelaktigt.
Protokoll rörande MBL-förhandling
Riksdagen har erhållit kopia av protokoll 1978-12-28 rörande förhandlingar enligt lagen (1976:850) om medbestämmande i arbetslivet (MBL) mellan statens förhandlingsråd (FHR) och de statsanställdas huvudorganisationer (SACO/SR, SF och TCO-S) om budgetpropositionen 1979, bil. 18 (kommundepartementet). Förhandlingarna som enligt 11 § MBL påkallats av FHR avser bl. a. ställningstagande till OPAL-utredningen. Enligt 11 § MBL skall arbetsgivare innan han beslutarom viktigare förändringar av sin verksamhet på eget initiativ förhandla med arbetstagarorganisation i förhållande till vilken han är bunden av kollektivavtal. Detsamma gäller innan beslut om viktigare förändring fattas beträffande arbets- och anställningsförhållanden för arbetstagare som tillhör organisationen. Om synnerliga skäl föreligger får arbetsgivaren fatta och verkställa beslut innan förhandlingsskyldigheten fullgjorts.
Av förhandlingsprotokollet (12 §) framgår bl. a. följande.
Ensidig protokollsanteckning av SF och TCO-S:
SF och TCO-S får med anledning av information 1978-12-21 angående bildandet av rättsavdelning vid länsstyrelserna till protokollet foga följande anteckning.
Kommundepartementet delgav organisationerna under hand de förslag till förändringar inom länsstyrelserna som föranleddes av OPAL-utredningen vid sammanträde 1978-11-29. Därvid framkom det som senare redovisades i budgetpropositionen i samband med FHR-förhandling 1978-12-13.
Vid förhandling 1978-12-21 informerade departementet om att man nu avsåg föreslå riksdagen att genomföra OPAL:s förslag beträffande rättsavdelningarna. Jämfört med den tidigare informationen och underlaget i övrigt innebär detta förslag en avsevärd förändring för berörd personal.
SF och TCO-S är ej berett att med så kort varsel (sista utsatta förhand -
CU 1978/79:19
tingsdag 1978-12-22) ta ställning till nu redovisat förslag rörande rättsavdelningarna. Organisationerna har mot bakgrund av vad som ovan sagts ej haft anledning studera detta alternativ från OPAL närmare utan har utgått ifrån att det som 1978-12-13 presenterades var det förslag som skulle underställas riksdagen.
Enligt den plan som gäller för budgetpropositionsförhandlingarna skall dessa avslutas senast 1978-12-22. Slutligt beslut skall fattas vid regeringssammanträde 1978-12-28.
Enligt organisationernas mening har FHR i detta ärende ej fullgjort sina skyldigheter enligt MBL § 11 eller enligt det avtal 1977-04-18 om viss förhandlingsverksamhet och information mellan FHR och de centrala arbetstagarorganisationerna. Organisationerna har ej getts skälig tid för beredning av ärendet före förhandling, vilket enligt MBL:s intentioner är en förutsättning för reellt inflytande i frågor som rör förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare.
FHR har 1978-12-28 i skrivelse till SF och TCO-S frånträtt förhandlingen vad gäller organisatoriska konsekvenser av utbrytning av länsdomstolarna.
Enligt förhandlingsprotokollet (13 §) enades FHR och SACO/SR om att förklara förhandlingen avslutad medan FHR, SF och TCO-S enades om att förklara förhandlingen avslutad utom såvitt avser länsstyrelserna, ställningstagande till OPAL-utredningen. FHR har frånträtt förhandlingen såvitt avser denna punkt.
Vissa av regeringen vidtagna åtgärder med anledning av beslutet om utbrytning av länsdomstolarna.
Med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande 1965-10-22 uppdrog dels chefen för justitiedepartementet 1979-01-12 åt statens arbetsgivarverk att förhandla om anställnings- och arbetsvillkor för tjänster i den nya länsrättsorganisationen, dels chefen för kommundepartementet 1979-01-17 åt arbetsgivarverket att förhandla om anställnings- och arbetsvillkor för tjänster vid länsstyrelsernas rättsavdelningar.
Regeringen har 1979-01-18 utfärdat förordningen (1979:17) om tillsättning av tjänster i samband med övergången till en ny länsrättsorganisation. Föreskrifterna i förordningen gäller för de tjänster i den nya länsrättsorganisationen och vid länsstyrelsernas rättsavdelningar som omfattas av de ovan nämnda förhandlingsuppdragen åt statens arbetsgivarverk. Förordningen gäller till och med 1979-06-30 om inte regeringen med anledning av beslut av riksdagen meddelar andra föreskrifter.
Arbetsgivarverket slöt ett avtal med berörda personalorganisationer 1979-
01-31 om lönegradsplacering m. m. för tjänsterna vid länsrätterna och 1979-
02-06 ett avtal om lönegradsplacering m. m. av vissa tjänster vid rättsavdelningar hos länsstyrelserna. Arbetsgivarverket slöt de båda avtalen under förbehåll om regeringens godkännande.
Regeringen har 1979-02-15 beslutat att till riksdagens lönedelegation
CU 1978/79:19
överlämna avskrift av avtalen och hemställt att lönedelegationen på riksdagens vägnar godkänner dem. Delegationen har ännu inte beslutat i ärendet.
CU 1978/79:19
Länsstyrelsens organisation
18 Bilaga 2
StvrtlM och
Planering*
Priskontor
Hemkonsu -
[ Juridisk •nhat
J*+o
l annat
Regional i nomisk
Naturvård*
Tanan ngt
Revision*
•nhat
Förvaltning* avdal ning
...
Allmén
•nhat
Rärtsanhat
teha te
[Länspolis [c&afans axp
Administrativ anhat
LAnsrfttl
Marvirde skanaanhat -
Lånsskatta rått -
Uppbörds
anhat
Fastighat*
taxaringsrfttt
Ost aa nhat
Lantmäteri -
Dessutom finns an ransonärings anhat som bemannas under f radskris
I Linsantikv* Iria
Länsstyrelsen i Stockholms lån har en linsöverdirektör som landshövdingens ställföreträdare. Länsstyrelsen är organiserad på fem avdelningar och en länspolischefens expedition.
Utöver normal länsstyrelsens avdelningar finns en länsskatterättsavdelning, som fungerar som kansli it länsskatterätten och fastighetstaxeringsritten, samt en kameral- och uppbörds* avdelning. Idenna ingår en kameralenhet, en personalenhet samt uppbördsenheten och dataenheten. Skatteavdelningen heter i Stockholms Ian taxeringsavdel ningen och ir uppdelad i taxeringsenheten, revisionsenheten, besvirsenheten och mervärdeskatteenheten.
Länsstyrelsen i Gotlands län har i princip samma organisation som normallänsstyrelsen.
Det finns emellertid inte någon länspolischefens expedition och på planer i ngsa vdel ningen saknas planeringskansti och juridisk enheL De juridiska frågorna och de ärenden, som normalt ligger på länspolischefens expedition, handläggs inom förvaltningsavdelningen. som inte ir uppdelad i enheter. Vidare är naturvårdsenheten inte utbyggd i samma omfattning som på övriga länsstyrelser. För arbetsuppgifter inom vatten- och luftvård avsätts personalresurser från Stockholms län. Skatteavdelningen är i detta län uppdelad i taxerings-, uppbörds- och dataenheten, revisions- och mervärdeskatteenheten samt besvärsenfésén.
CU 1978/79:19
19 Bilaga 3
Allmänna enhetens ärenden (per 1979-01-01)
Påförande av förseningsavgift
Nedsättning av skatt på traktorer och släpvagnar
Återbetalning av skatt för fordon som använts utomlands
Fastställelse av fordonskatt eller kilometerskatt
Bärare av ägares ansvar för fordon
Överlastavgifter
Saluvagnslicens
Registrering av fordons- och personuppgifter Försäkrings- och äganderättsutredningar Föreläggande om besiktning av fordon Anmälan till länsrätt
Ansökan om körkortstillstånd eller förhandsbesked Medicinska villkor för körkortsinnehav Exekutiv försäljning av fast egendom Förvaltning av utmätt fast egendom
Fördelning av medel som nedsatts enligt vattenlagen, fastighetsbildningslagen, expropriationslagen m. fl.
Handräckning
Klagan över utmätningsmans förfarande och besvär över utmätning
eller införsel
Utslag i lagsökningsmål
Indrivning av underhållsbidrag
Utseende av skiljeman
Verkställighet av dom eller skiljedom
Godkännande av pant eller borgen
Nedsättande av medel till förhindrande av utmätning
Gälds betalning genom penningars nedsättande i allmänt förvar
Kommunalbesvär
Besvär över polisstyrelses beslut
Utfärdande av pass
Återkallelse av pass
Tillstånd till lotterier och bingospel
Besvär över polisstyrelses beslut i lotteriärenden
Anteckning i handels- och föreningsregister
Utfärdande av registreringsbeslut
Ansökan om tillstånd för utlämning eller utländskt företag att idka näring Tillfällig handel
Tillstånd att använda TV-övervakningskamera på allmän plats Tillsyn över användningen av TV-övervakningskamera
CU 1978/79:19
Verkställighet av förvisning, förpassning
Anmälan om önskan att bli svensk medborgare
Ansökan av utlänning att förvärva rörelse
Prövning av fastighetsförvärv enligt 4 § 1916 års lag
Ansökan om tillstånd att förvärva fastighet enligt 1 § 1916 års
lag
Fastställelse av valdistrikts- och valkretsindelning Röstsammanräkning
Utseende av efterträdare för fullmäktig eller supleant under pågående mandatperiod
Fastställelse av antal mandat i valkretsar i landsting, kommun
och kyrklig samfällighet
Valsedelsbeställningar
Besvär över skogsallmänningars beslut
Registrering och tillsyn av stiftelser
Godkännande av överflyttning av pensionsutfästelser
Yttrande över permutation av stiftelser
Försäljning av allmänna arvsfonden tillfallen fast egendom
Yttrande om allmänna arvsfondens avstående av arv
Tvister mellan kommun och enskild om ersättning för utgiven
socialhjälp
Tvister mellan kommuner om ersättning för utgiven socialhjälp Ersättning från staten för kostnader för socialhjälp och barnavård åt utlänningar
Besvär över vägrad socialhjälp och klagomål beträffande socialhjälpsärenden Anmälan
om socialhjälp och barnavård åt utlänning
Besvär över beslut om avgift på ålderdomshem
Tillsyn över socialvården och barnavården i länet
Barns medverkan vid offentlig tillställning
Besvär över vägrat familjebidrag
Statsbidrag för utgivna familjebidrag
Äktenskapsdispenser
Fastställelse av lokal ordningsstadga
Fastställelse av marknadsdagar
Fastställelse av markegångstaxa
Yttranden i heraldiska ärenden
Tillstånd till bärgning av sjunket gods
Inrymning av krononyhemman
Diverse förordnanden av bl. a. notarius publicus, stämningsman, borgerliga vigselförrättare, växel- och checkprotestförrättare samt ledamöter och revisorer i diverse nämnder och kommittéer
CU 1978/79:19
Servering av alkoholdrycker året runt, årligen under enstaka tidsperiod eller vid enstaka tillfälle
Godkännande av föreståndare och ersättare vid serveringsställen Detaljhandel och partihandel med öl Tillsyn av serverings- och partihandelsställen
CU 1978/79:19
22 Bilaga 4
Juridiska enheten
Inom juridiska enheten - med beslutande och/eller föredragande där - handläggs ärenden (per 1979-01-01) avseende:
Besvär över byggnadsnämnds beslut
Delegation till byggnadsnämnd enligt 67 § byggnadsstadgan, naturvårdslagen, 3 kapitlet 2§ fastighetsbildningslagen, 9§ anläggningslagen och 8§ ledningsrättslagen
Tillstånd att anbringa tavla, skylt m. m. enligt 22 § NVL Tillstånd enligt kungörelsen om hälso- och miljöfarliga varor Brandfarliga varor
Upplåtelse av mark m. m. enligt 36-38 §§ väglagen Besvär mot beslut av väghållningsmyndighet Besvär mot beslut enligt lagen om enskilda vägar
Lokala trafikföreskrifter enligt vägtrafikkungörelsen och terrängtrafikkungörelsen Vissa
dispenser från trafikföreskrifter Kommunalt förköp Expropriation Elektriska anläggningar Explosiva varor Hamntaxor, sjötrafik
Vattenreglering, flottning, bidrag ur regleringsavgiftsmedel m. fl. ärenden
enligt vattenlagen
Lokala hälsovårdsordningar
Besvär över hälsovårdsnämnds beslut
Ärenden enligt lagen om gravrätt
Växtsjukdomar
Jakt och viltvård
Fiske
Fast egendom Brandordningar
Besvär enligt brandlagen och brandstadgan
Yrkesmässig trafik
Auktorisation av bilskrotare
Ärenden enligt 3 och 4 §§ lagen om fornminnen
Juridiska enheten deltar i handläggningen av ärenden avseende:
Administrativ och annan indelning
Statligt stöd till kommersiell service i glesbygd
Uppföljning av ärenden om lokaliseringsstöd m. m.
Översikt- och detaljplaner enligt byggnadslagen
CU 1978/79:19
23 Nybyggnadsfbrbud
Dispenser från nybyggnadsfbrbud
Yttranden till regeringen enligt 136 a § byggnadslagen
Tillstånd, förordnanden och samråd enligt naturvårdslagen m. fl. lagar samt
åtgärder föranledda av vård och tillsyn enligt samma lagar
Tillstånd, anmälningar och samråd enligt miljöskyddslagen, vattenlagen
m. fl. lagar samt åtgärder föranledda av tillsyn enligt samma lagar
Ärenden enligt kommunala renhållningslagen
Beredskap mot oljeskador
Flerårsplaner och arbetsplaner beträffande allmänna vägar
Indragning av allmän väg och enskild vägs förändring till allmän m. m.
Kommunala lån, fonder och borgen
Vissa ärenden om djursjukdomar eller djurskydd
Förelägganden och förbud enligt livsmedelslagen
Vissa ärenden enligt lagen om fornminnen
Ärenden enligt lagen om byggnadsminnen
GOT AB 61603 Slockholm 1979