Med anledning av propositionen 1978/79:100 i vad avser anslag till kronofogdemyndigheterna jämte motioner
CU 1978/79:25
Civilutskottets betänkande 1978/79:25
med anledning av propositionen 1978/79:100 i vad avser anslag till kronofogdemyndigheterna jämte motioner
Propositionen
I budgetpropositionen (prop. 1978/79:100, bil. 18 litt. B 3, s. 11-88) föreslås riksdagen att på driftbudgeten under femtonde huvudtiteln för budgetåret 1979/80 till Kronofogdemyndigheterna anvisa ett förslagsanslag av 337 124 000 kr.
Motionerna
Utskottet har i detta sammanhang behandlat motionerna 1978/79:
1605 av Alf Wennerfors (ni) vari hemställs att riksdagen beslutar att hos regeringen anhålla att tjänster vid kronofogdemyndigheter med överkapacitet snarast omfördelas till de mest arbetstyngda kronofogdemyndigheterna i Stockholms län,
2093 av Joakim Ollén (ni) och Rune Rydén (m) vari hemställs
1. att riksdagen avslår förslaget i proposition 1978/79:100 bil. 18 att införa REX-systemet vid kronofogdemyndigheterna i Göteborgs och Bohus län,
2. att riksdagen avslår den medelsbevillning som föreslås i samma proposition för REX-systemet i Stockholms län, undantaget kronofogdemyndigheten i Stockholms kommun,
3. att riksdagen beslutar att försöksverksamheten med REX-systemet i Uppsala och Södermanlands län avbryts och att en noggrann redogörelse utarbetas över försöksverksamhetens resultat,
4. att riksdagen hos regeringen hemställer om ett nytt förslag till hur automatisk databehandling skall kunna tillämpas inom exekutionsväsendet och där ADB-teknikens möjligheter till decentraliserade ansvars- och verksamhetsformer utnyttjas på ett effektivt och ekonomiskt sätt.
Under handläggningen lämnade synpunkter
Företrädare för kommundepartementet, riksskatteverket, kronofogdemyndigheterna i Stockholm, Eskilstuna, Malmö och Göteborg har lämnat utskottet muntliga synpunkter i ärendet.
Dessutom har skrivelser med anledning av motionen 1978/79:2093 (m) inkommit från kronofogdemyndigheterna i Katrineholm och Göteborg.
1 Riksdagen 1978179. 19 sami. Nr 25
CU 1978/79:25
2 Bilaga
I bilaga till betänkandet lämnas vissa uppgifter om den exekutiva verksamhetens omfattning m. m.
Kronofogdemyndigheterna
Redovisningen av frågan om ADB inom exekutionsväsendet i 1971 års statsverksproposition (prop. 1971:1, bil. 14 s. 103-113, CU 8) byggde på ett principförslag som utarbetats av exekutionsväsendets organisationsnämnd i samarbete med statskontoret, riksrevisionsverket och centrala folkbokförings-och uppbördsnämnden. Efter att ha anmält förslaget och remissyttrandena över det anförde dåvarande civilministern i statsverkspropositionen att det var angeläget att ADB-sySlemets konsekvenser i olika hänseenden praktiskt prövades innan ställning togs till en mera definitiv utformning av det. Det fortsatta utvecklingsarbetet borde dock enligt departementschefen bedrivas med den utgångspunkten att ADB skall utnyttjas inom exekutionsväsendet så snart praktiska förutsättningar finns. Bland de frågor som inom ramen för en försöksverksamhet ytterligare borde klarläggas ansågs vara ansvarsfördelningen mellan central, regional och lokal myndighet, sambandet mellan folkbokföring, taxering, uppbörd och indrivning samt de effektivitetsvinster som ett ADB-system inom exekutionsväsendet kan komma att medföra. Riksdagen hade ingen erinran mot vad i statsverkspropositionen i denna del anförts.
Riksskatteverket (RSV) avgav i november 1975 en rapport över försöksverksamheten kallad ADB inom exekutionsväsendet. Av rapporten framgår bl. a. att den utökade försöksverksamhet som pågått vid kronofogdemyndigheterna i Södermanlands län under 1975 visat att systemet - REX-systemet (redovisningssystem för exekutionsväsendet) - i allt väsentligt ansetts fungera väl.
REX innebär uppbyggnad av en riksomfattande databank administrerad av RSV och innehållande information om gäldenärer och deras skulder. Samtliga kronofogdemyndigheter skall ha direkt åtkomst till registrerade uppgifter med hjälp av bildskärmsterminaler. REX innebär en förändrad redovisningsorganisation, något som bl. a. medför att all uppdebitering sker via RSV och att all redovisning lill statsräkenskaperna sker direkt från systemet. Länsstyrelsernas befattning med exekutionsväsendets redovisning avses sålunda komma att upphöra.
Vid utformning av REX-systemet har eftersträvats att ansvar och befogenheter avseende olika exekutiva åtgärder skall läggas på kronofogdemyndigheterna. RSV bär som centralmyndighet ansvar för ADB-program och -system m. m. Datorkraften har hittills tillhandahållits av Datamaskincentralen för administrativ databehandling (DAFA).
Inom RSV utvecklas förutom REX-systemet ett nytt ADB-system för
CU 1978/79:25
folkbokföring och beskattning (AFB-systemet). Detta systemskall inriktas på en blandad regional och central registerföring. Till grund för RSV:s uppläggning av AFB-systemet låg ett uttalande av skatteutskottet (SkU 1975:32), enligt vilket utvecklingsarbetet beträffande AFB borde bedrivas fristående från andra datasystem men med inriktning på informationsutbyte mellan olika system.
Som framgått ovan pågår försöksverksamhet med ADB inom exekutionsväsendet vid kronofogdemyndigheterna i Södermanlands län fr. o. m. år 1975. Sedermera har försöksverksamheten utvidgats till att omfatta kronofogdemyndigheten i Uppsala län samt kronofogdemyndigheten i Stockholms kommun. Under år 1979 torde försöksverksamheten vara införd vid kronofogdemyndigheterna i Stockholms län. I årets budgetproposition (prop. 1978/79:100, bil. 18, s. 33) förordas att REX införs vid kronofogdemyndigheterna i Göteborgs och Bohus län. Enligt budgetpropositionen (bil. 18, s. 17-18) bör systemet enligt RSV snarast införas även i Malmöhus län.
Förbrukade medel för REX t. o. m. den 30 juni 1978 har av RSV angivits enligt följande (1 000 kr.).
1968-74
74/75
75/76
76/77
77/78
Utveckling
8 700
1 000
1 000
600 =
11 970
Underhåll
1 400
1 900
1 020
1610 =
5 930
Genomförande
1 030
1 050
1080 =
3510 Drift
1 760
2 740
3 160 =
8410 Summa
8 700
3 500
5 690
5 480
6 450 =
29 820
Enligt budgetpropositionen (bil. 18, s. 86) beräknas kostnaderna för datamaskintid inom exekutionsväsendet till 13,2 milj. kr. för budgetåret 1979/ 80.
Personalbesparingen hos kronofogdemyndigheterna har av RSV försiktigtvis beräknats till 100 årsarbetskrafter för exekutiv personal och 275 årsarbetskrafter för biträdespersonal. Hos länsstyrelserna beräknas besparingarna uppgå till 50 årsarbetskrafter.
RSV:s rapport har remissbehandlats. Remissinstanserna var överens om att ADB inom exekutionsväsendet i hög grad förbättrar och effektiviserar verksamheten. Flertalet länsstyrelser efterlyser förslag till alternativa lösningar till REX-systemet och anser att möjligheterna till teknisk lösning och till samordning med AFB-systemet på regional nivå bör utredas och eventuellt provas innan beslut fattas om införande av REX-systemet. Länsstyrelserna, som kommer att få viss överkapacitet på länsdatorerna, anser att ett blandat regionalt/centralt ADB-system har fördelar jämfört med REX-systemet. Länsstyrelsen i Stockholms län har skisserat ett förslag till regionaliserat ADB-system - kallat Kronofogdemyndigheternas informationssystem (KRON). Länsstyrelsen bedömer att KRON-systemet är överlägset REX-systemet. Bl. a. tillgodoser KRON-systemet enligt länsstyrelsen
CU 1978/79:25
<Je funktionella sambanden mellan folkbokföring, taxering, uppbörd och indrivning, ökar skyddet av den personliga integriteten i högre grad än REX, knyter an till del regionala och lokala ansvaret för indrivningsvcrksamhelen, utnyttjar länsdatorerna, ger bättre driftekonomi och större smidighet. KRON anges dessutom i övrigt ge samma fördelar som uppnäs i REX-systemet. Dessutom bedömer länsstyrelsen att engångskostnaderna för KRONsystemet är väsentligt lägre än för ett utbyggt REX-system med egen dator.
Riksdagen beslöt år 1978 om riktlinjer för en ny arbetsorganisation för kronofogdemyndigheterna (prop. 1977/78:129, CU 26). Bl. a. innebär organisationen att verkställighelsarbetet på fältet bedrivs inom ramen för arbetsgrupper- s. k. fältsektioner- i stället för som tidigare av enskilda tjänstemän. Frågan hade behandlats av kronofogdemyndighetsutredningen som i sitt betänkande Kronofogdemyndigheterna (SOU 1977:42) ansåg att erfarenheterna av en genomförd försöksverksamhet med arbete i fältsektioner var goda och därför borde genomföras. Dessutom skulle enligt utredningen de organisatoriska kraven i REX eller annat ADB-system tillgodoses med denna organisationsform.
För länsstyrelsen i Stockholms län har för innevarande budgetår anvisats 2,1 milj. kr. för REX-systemets införande i länet. Därvid har det blivit möjligt att tillföra verksamheten knappt 30 årsarbetskrafter. För nästa budgetår beräknas i budgetpropositionen (bil. 18, s. 37) motsvarande medel (2,5 milj. kr.) för personal för REX-systemets införande.
RSV har beräknat kostnaderna för nästa budgetår för att ansluta kronofogdemyndigheterna i Göteborgs och Bohus län till REX-systemet till 1,2 milj. kr. Den årliga driftkostnaden har av RSV för REX-system i länet beräknats till 2,3 milj. kr. Medel för nästa budgetår för genomförande av REX-systemet i länet har beräknats i budgetpropositionen (bil. 18, s. 86-87).
Kronofogdemyndigheterna i Stockholms län har i sina anslagsframställningar förbudgetåret 1979/80yrkat förstärkningarmed sammanlagt 83 tjänster. Vid utarbetandet av petita anges myndigheterna ha utgått från den bemanning som beslöts av riksdagen 1978 (prop. 1977/78:129, CU 26). I enlighet med givna direktiv för anslagsframställningen har länsstyrelsen inte ansett sig kunna ta upp myndigheternas yrkanden då några motsvarande besparingar inte kan redovisas. Medel yrkas dock för 44 årsarbetskrafter i samband med införande av REX-systemet.
RSV har i remissyttrande avseende kronofogdemyndigheternas yrkanden anfört alt det är nödvändigt alt utnyttja de möjligheter som finns för omfördelning av tjänster från distrikt med överkapacitet till arbetstyngda distrikt som har brist på arbetskraft. Personalläget hos många kronofogdemyndigheter - främst i storstadsregionerna - är emellertid enligt RSV så ansträngt att personalförstärkningar omgående måste ske utan att omfördelning av tjänster avvaktas. RSV tillstyrker därför en förstärkning av krono -
CU 1978/79:25
fogdemyndighelema med 65 tjänster samt medel motsvarande 43 årsarbetskrafter. Av dessa avses 41 tjänster för kronofogdemyndigheterna i Stockholms län, två tjänster samt 20 årsarbetskrafter för kronofogdemyndigheterna i Göteborgs och Bohus län.
I beslut den 23 november 1978 medgav regeringen att vid kronofogdemyndigheten i Huddinge fick t. v. utöver tidigare inrättade tjänster finnas en tjänst som förste kronoassistent och två tjänster som kronoassistenter. Vidare överväger regeringen ali inom kort medge att ytterligare en tjänst som kronoassistent t. v. får finnas i vardera Handens och Huddinge distrikt samt att två sådana tjänster får finnas i Sollentuna distrikt.
I budgetpropositionen (bil. 18, s. 33) anför departementschefen att han räknar med en fortsatt omfördelning av personalresurser i den takt som överkapaciteten inom vissa distrikt kan avvecklas genom att lämpliga tjänster blir lediga.
I propositionen 1978/79:105 föreslås riksdagen anta förslag till lag om ändring i konkurslaxen (1921:225), m. m. 1 propositionen föreslås bl. a. att ordningen med rättens ombudsman i ordinär konkurs inte skall finnas kvar. Tillsynen skall i stället åvila kronofogdemyndighet, i princip en i varje län. Vid varje sådan myndighet skall så långt möjligt finnas tjänstemän som huvudsakligen sysslar med konkurstillsyn. Kronofogdemyndighet som är tillsynsorgan skall i viss utsträckning kunna delegera uppgifter till lokal kronofogdemyndighet och även annars få hjälp av sådan myndighet. Reformen avses träda i kraft den 1 januari 1980.
Medel för de i propositionen 1978/79:105 nytillkommande arbetsuppgifterna har inte beräknats i budgetpropositionen. I propositionen anförs att kronofogdeorganisationen behöver tillföras knappt 20 nya tjänster inom en kostnadsram av ca 2 milj. kr. om året för de föreslagna uppgifterna. De ökade personalkostnader som uppkommer fram till budgetåret 1980/81 avses bestridas genom att anslaget Kronofogdemyndigheterna överskrids. Propositionen, som har hänvisats till lagutskottet, har ännu inte behandlats av riksdagen.
I ett delbetänkande av utredningen om säkerhetsåtgärder m. m. i skatteprocessen har lagts fram förslag tili lag om preskription av skattefordringar m. m. (SOU 1978:87). I betänkandet föreslås att förlängning av preskriptionstiden får ske i vissa fall. Beslut om förlängning i s. k. sabolagefall föreslås fattas av kronofogdemyndighet. Lagförslaget föreslås träda i kraft den 1 juli 1979.
Utskottet
I 1971 års statsverksproposition (prop. 1971:1, bil. 14, s. 103-113) behandlades frågan om ADB inom exekutionsväsendet. Dåvarande civilministern fann det angeläget att ADB-systemets konsekvenser praktiskt prövades innan ställning togs till en mera definitiv utformning av det. Vissa frågor
CU 1978/79:25
borde ytterligare utvecklas inom ramen loren försöksverksamhet. Riksdagen hade ingen erinran mot detta. Riksskatteverket (RSV), som fick i uppdrag att närmare organisera försöksverksamheten, avgav i november 1975 en rapport över den. Ett system kallat REX-systemet (riksdatasystemet inom exekutionsväsendet) hade utvecklats och på försök under år 1975 varit i bruk vid kronofogdemyndigheterna i Södermanlands län. Enligt RSV hade systemet i allt väsentligt fungerat väl.
F. n. pågår en försöksdrift, förutom vid kronofogdemyndigheterna i Södermanlands län, även i Uppsala län och i Stockholms kommun och i delar av Stockholms län. Under år 1979 beräknas försöksdriften vara införd i hela Stockholms län.
I budgetpropositionen anmäls avsikten vara att införa REX-systemet vid kronofogdemyndigheterna i Göteborgs och Bohus län.
REX-systemet innebär uppbyggnad av en databank med information om gäldenärer och deras skulder. All uppdebitering sker via RSV och all redovisning till statsräkenskapema direkt från systemet.
Den ovannämnda RSV-rapporten mötte viss kritik vid remissbehandlingen. Flertalet länsstyrelser efterlyste alternativa lösningar till REXsystemet och framhöll därvid att ett blandat regionalt/centralt ADB-system kunde ha fördelar framför REX-systemet. I ett blandat system, hävdades det, kunde länsdatorerna som används för folkbokföring och beskattning utnyttjas även för ADB inom exekutionsväsendet. Länsstyrelsen i Stockholms län utarbetade ett förslag till regionaliserat informationssystem - kallat Kronofogdemyndigheternas informationssystem (KRON).
I motionen 1978/79:2093 (m) hemställs att riksdagen avslår förslag i budgetpropositionen om att införa REX vid kronofogdemyndigheterna i Göteborgs och Bohus län, att medel inte beviljas för REX-systemet i Stockholms län, dock bör enligt motionärerna försöket fortsättas vid kronofogdemyndigheten i Stockholms kommun. Vidare hemställs att beslut fattas om att försöksverksamheten i Uppsala och Södermanlands län avbryts och att en noggrann redogörelse utarbetas över försöksverksamhetens resultat. Slutligen yrkas att riksdagen hos regeringen begär ett nytt förslag till hur ADB skall tillämpas inom exekutionsväsendet och att därvid ADBteknikens möjligheter till decentraliserade ansvars- och verksamhetsformer utnyttjas effektivt och ekonomiskt.
I budgetpropositionen (bil. 18, s. 33) anmäler kommunministern sin avsikt att i anslutning till den proposition om ADB i statsförvaltningen som har aviserats ta upp frågan om ett ADB-systems framtida inriktning och utformning för exekutionsväsendet. Propositionen har förelagts riksdagen den 12 mars 1979.
Enligt vad utskottet sedermera erfarit kommer frågan om hur datastöd skall tillföras exekutionsväsendet att utredas i särskild ordning. Därvid förutsätter utskottet att en fullständig utvärdering av den hittills genomförda försöksverksamheten kommer att genomföras förutsättningslöst samt att
CU 1978/79:25
bl. a. den i motionen 1978/79:2093 (m) upptagna frågan om decentraliserade verksamhetsformer övervägs liksom frågan om hur den enskildes integritet skall säkerställas. Vidare bör övervägas hur de olikheter som finns i verksamheten med hänsyn till kronofogdedistriktens storlek skall beaktas. Utskottet anser att utredningen bör arbeta skyndsamt så att försöksverksamheten med ADB inom exekutionsväsendet kan avslutas och ersättas med en mera varaktig lösning. Eftersom sålunda en utredning i frågan inom kort kommer att tillsättas saknas nu anledning för riksdagen att hos regeringen hemställa om ett nytt förslag till ADB-system. Motionen 1978/79:2093 (m), yrkandet 4, avstyrks därför.
Vid beredningen av den nu behandlade frågan har utskottet tillförts information som visat att skäl finns att ägna ytterligare intresse åt organisationen av exekutionsväsendet och dess möjligheter att utföra ålagda uppgifter. Utskottet vill sålunda anföra följande.
Det bör först konstateras att det givna sambandet mellan beslut om taxeringsorganisationen och om indrivningsorganisationen inte alltid beaktas. Uppenbarligen kan åtgärder vidtas för att rent tekniskt undvika administrativ omgång och kostnader i taxeringsledet för sådana uppdebiteringar sorn realiter endast är formella och som därefter ändras. Detta skulle minska trycket på exekutionssidan. Det har tyvärr saknats samordnande avvägningar vid beslut om resurstilldelningen till dessa verksamhetsgrenar.
Det tycks också finnas ett inte helt klarlagt samband mellan valet av system för ett i och för sig ofrånkomligt datastöd för exekutionsväsendet och organisationen av det praktiska arbetet. Utskottet har förutsatt att aviserade nya överväganden om systemfrågorna utgår från en bedömning av den samlade verksamhetens effektivitet - bedömningar som torde ligga även i personalorganisationernas intresse.
Frågan om prioritering av åtgärder mellan enskilda och allmänna mål liksom kostnadstäckningen synes hittills ha bedömts främst ur traditionella, civilrättsligt centrerade synpunkter. Till dessa bedömningar bör läggas även ett ytterligare beaktande av de samlade effektivitetssynpunkterna.
Exekutionsväsendet möter i sitt arbete såväl kvalificerad ekonomisk brottslighet och skatteflyktsförsök som sociala tragedier. Det är väsentligt att det finns personella möjligheter att i båda fallen - trots skilda målsättningar - handla effektivt och rationellt.
Dessa övergripande målsättningsfrågor bör enligt utskottets mening ägnas ytterligare uppmärksamhet i den ovan aviserade utredningen eller i annat sammanhang. Resultatet därav bör redovisas för riksdagen. Vad utskottet anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Vad angår de i motionen 1978/79:2093 (m), yrkandena 1-3, framförda förslagen om att riksdagen skulle besluta avbryta försöksverksamheten i Uppsala och Södermanlands län samt att riksdagen inte skulle bevilja medel för nästa budgetår så att försöksverksamheten skulle möjliggöras i Göteborgs
CU 1978/79:25
och Bohus län samt i Stockholms län utom Stockholms kommun får utskottet anföra följande.
Även om skäl kan finnas att avvakta den aviserade utredningens resultat och statsmakternas beslut i frågan innan försöksverksamheten utvidgas och fördjupas vill utskottet inte medverka till att försöksverksamheten inom ramen för REX-systemet inte fortsätts eller påbörjas i de aktuella länen. Utskottet har den uppfattningen att ADB inom exekutionsväsendet väsentligt underlättar kronofogdemyndigheternas arbete, bidrar till ett bättre indrivningsresultat och förbättrar personalens arbetssituation. Inte minst i storstadsområdena, där i den exekutiva verksamheten ärendena ofta är komplicerade, torde datorstöd vara av stort värde. Utskottet, som med det anförda inte tagit ställning till det framtida systemets närmare utformning, anser emellertid att REX-systemet bör användas enligt tidigare beslutad och nu föreslagen omfattning i avvaktan på att beslut fattas om hur ett system efter en försöksperiod skall utformas. Av den information utskottet erhållit har framkommit att en konvertering av uppgifter från REX-systemet till annat system inte är särskilt komplicerad. Yrkandena 1-3 i motionen 1978/ 79:2093 (m) avstyrks med hänvisning till det anförda.
Personalsituationen vid kronofogdemyndigheterna i Stockholms län behandlas i motionen 1978/79:1605 (m). Motionären hemställer att riksdagen beslutar att hos regeringen anhålla att tjänster vid kronofogdemyndigheter med överkapacitet snarast omfördelas till de mest arbetstyngda kronofogdemyndigheterna i Stockholms län.
Riksdagen hade år 1978 att ta ställning till förslag om indelning av landet i kronofogdedistrikt (prop. 1977/78:129, CU 26). Därvid behandlade utskottet en motion (m) med i sak samma yrkande som i motionen 1978/79:1605 (m). Utskottet, som vid behandlingen år 1978 instämde med vad i motionen anförts om vikten av att de mest arbetstyngda distrikten skulle tilldelas lediga tjänster, redovisade av regeringen vidtagna och planerade åtgärder för att uppnå det i motionen eftersträvade syftet. För dessa åtgärder har redogjorts ovan (s. 4-5).
Utskottet anser liksom motionären att det är av största vikt att de arbetstyngda distrikten - som bl. a. finns i Stockholms län - tillförs indragna tjänster. Utskottet är emellertid inte berett att föreslå ändring av gällande principer för hur omfördelningen skall ske. Utskottet vill emellertid erinra om att REX-systemet avses vara infört i Stockholms län under år 1979 och att därvid - när systemet efter en övergångstid trimmats in - möjligheter bör finnas att med samma personalstyrka uppnå bättre indrivningsresultat och bättre arbetsmiljö för personalen. För att flera tjänster skall inrättas fordras att anslaget till kronofogdemyndigheterna ökas. Något förslag i denna riktning förs emellertid inte fram i motionen 1978/79:1605 (ni).
De tillämpade principerna för omfördelning av tjänster får accepteras i nuvarande läge. Enligt utskottets mening skulle ett riksdagens bifall till motionen inte tjäna något reellt syfte. Den tillämpade ordningen innebär att
CU 1978/79:25
bl. a. kronofogdemyndigheterna i Stockholms län genom omfördelning lillfors personal. Motionen avstyrks.
Vad i öv rint anförts i budgetpropositionen om anslag lill kronofogdemyndigheterna har inte givit utskottet anledning lill särskilt uttalande.
Utskottet hemställer
1. beträffande omfördelning av tjänster att riksdagen avslår motionen 1978/79:1605,
2. beträffande införande av REX-systemel vid kronofogdemyndigheterna i Göteborgs och Bohus län att riksdagen avslår motionen 1978/79:2093, yrkandet I,
3. beträffande medelsberäkning avseende REX-systemet för viss del av Stockholms län att riksdagen avslår motionen 1978/ 79:2093, yrkandet 2,
4. beträffande avbrytande av försöksverksamheten med REXsystemet ali riksdagen avslår motionen 1978/79:2093, yrkandet 3,
5. beträffande nytt förslag till ADB-system inom exekutionsväsendet att riksdagen avslår motionen 1978/79:2093, yrkandet 4,
6. beträffande vissa övergripande målsättningsfrågor att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
7. att riksdagen på driftbudgeten under femtonde huvudtiteln till Kronofogdemyndigheterna för budgetåret 1979/80 anvisar ett förslagsanslag av 337 124 000 kr.
Stockholm den 13 mars 1979
På civilutskottets vägnar KJELL A. MATTSSON
Närvarande: Kjell A. Mattsson (c), Per Bergman (s), Per-Olof Strindberg (m)1. Oskar Lindkvist (s), Sven Eric Åkerfeldt (c), Lars Henrikson (s), Karl-Erik Strömberg (fp), Thure Jadestig (s), Anna Eliasson (c), Per-Erik Nisser (m), Birgitta Dahl (s), Kerstin Andersson i Hjärtum (c), Magnus Persson (s)2, Karin Ahrland (fp)2, Per Olof Håkansson (s) och Georg Danell (m)2.
1 Endast närvarande vid punkten 6.
2 Ej närvarande vid punkten 6.
CU 1978/79:25
10 Bilaga
Uppgifter om indrivningsresultat m. m. enligt riksskatteverket
Uppgifter om belopp i allmänna mål
Miljarder kr Belopp att indriv t
Oredovisat
"4,0
3 Levererat
2 Avskrivet
0,6
0,6
0,6
0,6
0,4
1972 73 74 75 76 77 78
Belopp att indriva = Utestående vid årets början ökat ned under året uppdebiteraue belopp minskat Lied avkortade belopp
CU 1978/79:25
Procentuella andelar av belopp att indriva
11 Procent
Oredovisat
64,5
60,9
58,8
55,3
55,3
40 Levererat
29,9
29,7
28,4
27,7
14,8
Avskrivet
10,7
10,7
77 CU 1978/79:25
12 Uppdebiterat belopp skatter och allmänna avgifter.
Procentuell förändring i förhållande till föregående år (avrundat).
Miljarder kr
1,993 1,874
(-6)
i
CU 1978/79:25
13 Produktivitet per anställd som sysslar med allmänna mål (kr.)
1976 706 128
1977 798 947
1978 1 001 792
Belopp att indriva per anställd som sysslar med allmänna mål (milj. kr.)
1 978
CU 1978/79:25
14 Procentuell andel levererat belopp per anställd som sysslar med allmänna mål i förhållande till belopp att indriva (procent)
27,2
25,9
24,7 r>
'■"* "" t 1--
1976 1977 1978
.
• .
GOTAB 61685 Stockholm 1979