Med anledning av propositionen 1978/79:46 om stöd till vissa energibesparande åtgärder inom näringslivet jämte motioner

NU 1978/79:13

Näringsutskottets betänkande 1978/79:13

med anledning av propositionen 1978/79:46 om stöd till vissa energibesparande åtgärder inom näringslivet jämte motioner

Ärendet

I propositionen 1978/79:46 (industridepartementet) har regeringen föreslagit riksdagen att

1. godkänna vad föredragande statsrådet har förordat rörande särskilt tillägg till energibesparande åtgärder inom näringslivet,

2. med ändring av tidigare beslut bemyndiga regeringen att under budgetåret 1978/79 ikläda staten ekonomisk förpliktelse i samband med bidrag till energibesparande åtgärder inom näringslivet samt till prototyper och demonstrationsanläggningar, vilken inberäknat löpande beslut innebär åtaganden om högst 100 000 000 kr. under budgetåret 1979/80.

Med anledning av propositionen har väckts tre motioner, som redovisas nedan.

Propositionen

I propositionen läggs fram förslag om ökat stöd till vissa energibesparande och sysselsättningsstimulerande åtgärder inom näringslivet. Förslaget innebär att vid sidan av nuvarande bidrag om högst 35 % ett särskilt bidrag om 15 % av godkända kostnader tillfälligt införs för åtgärd som innebär uppförande av fastbränsleanläggning eller mottrycksanläggning, för åtgärd som innebär tillvaratagande av spillvärme för fjärrvärmeleveranser samt för annan åtgärd som förbättrar energihushållningen inom näringslivet. Åtgärden skall medföra en viss minsta energibesparing för att det särskilda tillägget skall utgå. Huvuddelen av utrustningen för den energibesparande åtgärden skall beställas före den 1 juli 1979 och som regel levereras före den 1 juli 1980. Det extra medelsbehov som det ökade stödet kommer att medföra beräknas till 75 milj. kr.

Motionerna

Yrkanden Motionerna är följande:

1978/79:161 av Thorsten Larsson m. fl. (c), vari hemställs att riksdagen

1. hos regeringen begär att ett program för kraftvärmeutbyggnaden framläggs i samband med den aviserade energipolitiska propositionen,

1 Riksdagen 1978/79. 17 sami. Nr 13

NU 1978/79:13

2. med ändring av tidigare beslut bemyndigar regeringen att under budgetåret 1978/79 ikläda staten ekonomisk förpliktelse i samband med bidrag till energibesparande åtgärder inom näringslivet samt till prototyper och demonstrationsanläggningar, vilken inberäknat löpande beslut innebär åtaganden om högst 150 000 000 kr. under budgetåret 1979/80,

3. beslutar att det särskilda tillägget för energibesparande åtgärder inom näringslivet m. m. även skall utgå till kraftvärmeanläggningar, små vattenkraftverk och projekt, där besparingseffekten är minst 1 000 toe/år, i enlighet med vad som anförs i motionen,

4. ger regeringen till känna vad som [i motionen] anförts angående ytterligare tjänster inom energibyrån vid statens industriverk,

1978/79:162 av Ingvar Svanberg m. fl. (s), vari hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att regeringen snarast bör ge riksdagen tillfälle att ta del av en utvärdering av stödet för energibesparande åtgärder inom näringslivet,

1978/79:163 av Lars Werner m. fl. (vpk), vari hemställs att riksdagen avslår propositionen 1978/79:46.

Motivering

Det är utomordentligt viktigt, anförs i motionen 1978/79:162, att effekterna av stödet till energibesparande åtgärder inom näringslivet ständigt utvärderas, så att resurserna vid varje tillfälle används på bästa sätt såväl ekonomiskt som energipolitiskt. Programmet har pågått så länge och med så stora resurser att det torde finnas tillräckligt underlag för en utvärdering. Motionärerna betecknar det som anmärkningsvärt att regeringen nu föreslår en ytterligare utvidgning av energisparstödet till industrin utan att ge underlag för bedömning av hur vare sig det nuvarande stödet eller det förstärkta stödet under en tidigare period har verkat. Det finns, menar de, starka skäl att anta att ett något förändrat stöd skulle kunna ge bättre hushållningseffekter. Motionärerna erinrar om att energikommissionen i sitt huvudbetänkande (SOU 1978:17) har föreslagit att det snarast skall övervägas om det nuvarande bidragssystemet bör kompletteras eller ersättas med ett lånesystem.

Av propositionen framgår, sägs i motionen 1978/79:163, att intresset inom näringslivet för att vidta bidragsberättigade energibesparande åtgärder har varit mycket stort. Många av åtgärderna skulle troligen inte ha kommit till stånd utan de bidrag som erhållits. Åtgärderna har med andra ord, fortsätter motionärerna, inte bedömts som tillräckligt lönsamma utan dessa bidrag. Man har därför struntat i att vidta dem tidigare. Nu har det visat sig att många företag har gjort stora vinster på energibesparande åtgärder. Motionärerna menar att de statliga insatserna på området borde inskränkas till statlig

NU 1978/79:13

kreditgivning. I vart fall finns det, hävdar de, ingen anledning att nu höja dessa bidrag ytterligare.

Enligt motionen 1978/79:161 har regeringens förslag utformats alltför snävt. Detta gäller, menar motionärerna, både det område där stimulansåtgärderna sätts in och storleksbegränsningen för de olika projekten.

Den nyligen avgångna trepartiregeringen planerade att ett kraftvärmeprogram skulle läggas fram inom ramen för ett större energipolitiskt förslag våren 1979, framhåller motionärerna. De erinrar om verksamheten inom den arbetsgrupp i anslutning till industridepartementet som har bildats för att skaffa fram underlag för kraftvärmeprogrammet. Vidare hänvisar de till en enkät som Svenska värmeverksföreningen har gjort angående planeringsläget för kommunernas kraftvärmeutbyggnad. En rad projekt på olika stadier av diskussion och planering nämns. Av enkäten om kraftvärmeplanerna framgår, säger motionärerna, att den utbyggnadstakt som förutsattes bl. a. i 1975 års energipolitiska beslut inte kommer att kunna genomföras utan påtagligt stöd från statens sida. De kommuner som ligger närmast till för kraftvärmeutbyggnader saknar med några undantag finansieringsmöjligheter. Motionärerna finner det väsentligt att utredningen om omställbara eldningsanläggningar m. m. (1 1977:11) fullföljs snarast möjligt. De vill också att regeringen skall ta upp diskussioner med kapitalmarknadens parterom ett finansieringssystem för kraftvärmeverken med annuitetslån av samma slag som nu gäller för investeringar i fjärrvärmeutbyggnad. Särskilda ekonomiska stimulansåtgärder krävs, hävdar motionärerna, för att den lediga kapacitet som finns inom svensk verkstadsindustri skall kunna utnyttjas på kraftvärmeområdet. De särskilda bidrag som föreslås i propositionen borde därför gälla även kraftvärmeverk. Härigenom skulle tillräcklig stimulans ges för igångsättning av projekt vilkas förberedelse har fortskridit långt. Tre till fem kraftvärmeprojekt skulle kunna påbörjas under den period som propositionen avser. Medelsramen bör enligt motionärerna för detta ändamål vidgas med 50 milj. kr. utöver det belopp som föreslås i propositionen.

Motionärerna föreslår vidare att kravet på årlig oljebesparing per projekt sänks till 1 000 ton oljeekvivalenter per år. Även med en sådan gräns tillgodoses, menar de, syftet att systemet skall bli lättadministrerat och samtidigt ge en förhållandevis stor energibesparing.

Små vattenkraftverk undantas enligt propositionen från det förstärkta stödet. Motionärerna vill ha en ändring härvidlag. För att man skall få tillräckligt omfattande erfarenheter av stödet till sådana anläggningar bör, hävdar de, så många projekt som möjligt kunna startas tidigt under den pågående treåriga försöksperioden. Detta skulle också få betydelse för verkstadsindustrin.

För att kravet på snabb handläggning av bidragsärenden skall tillgodoses bör, anför motionärerna, statens industriverk få inrätta tre nya tjänster vid energibyråns bidragsgrupp.

NU 1978/79:13

4 Utskottet

Sedan år 1974 ger staten stöd - i form av bidrag - till energisparande investeringar inom näringslivet m. m. Stödet kan avse åtgärder i byggnader och inom industriella processer eller framtagande av vissa prototyper och demonstrationsanläggningar m. m. Sedan den 1 juli 1978 får bidrag ges även för åtgärd som syftar till att få till stånd, vidmakthålla eller öka elproduktion i vattenkraftverk som har en installerad effekt av minst 100 och högst 1 500 kilowatt. Avsikten med stödet är att åstadkomma bättre hushållning med energi eller användning av annat bränsle än olja. Statens bidrag utgör högst 50 % av godkända kostnader för prototyper och demonstrationsanläggningar m. m.-objekt som inte berörs av detta ärende-och högst 35 % av godkända kostnader för övriga åtgärder.

Under en del av år 1977 gav staten, utöver bidraget om högst 35 %, ett särskilt tillägg om 20 % för energisparande åtgärder inom industriella processer. 1 propositionen 1978/79:46 föreslås ett liknande förstärkt stöd till vissa slags energibesparande åtgärder inom näringslivet. Det särskilda tillägget skall nu motsvara 15 % av godkända kostnader för den bidragsberättigade åtgärden. De små vattenkraftverken, som blott en kort tid har omfattats av stödprogrammet, skall undantas. För att berättiga till tillägg skall en åtgärd medföra besparing av minst 1 500-i fråga om vissa slags anläggningar minst 2 000 - ton oljeekvivalenter. Det förstärkta stödet blir tidsbegränsat. De viktigaste delarna i den utrustning det gäller skall beställas före den 1 juli 1979 och levereras före den 1 juli 1980.

I motionen 1978/79:162 riktas kritik mot att regeringen har lagt fram detta förslag utan att ge riksdagen möjlighet att studera verkningarna av det nuvarande stödet. Motionärerna - som dock godtar förslaget - erinrar om att det våren 1977 ställdes i utsikt att statens industriverk under sommaren det året skulle färdigställa en undersökning av effekterna av bidragen till energibesparande åtgärder inom näringslivet (NU 1976/77:38 s. 9). De vill att riksdagen skall begära hos regeringen att snarast få tillfälle att ta del av en utvärdering av stödet. Utskottet har erfarit att industriverkets undersökning alltjämt pågår, att den beräknas bli klar vid det stundande årsskiftet och att dess resultat avses komma att redovisas i den energipolitiska proposition som är aviserad till början av år 1979. Motionärernas önskemål torde sålunda bli uppfyllt utan någon framställning från riksdagens sida. Med hänvisning därtill avstyrker utskottet motionen 1978/79:162.

Frågan om utbyggnad av kraftvärmeproduktionen tas upp i motionen 1978/79:161. Motionärerna vill bl. a. att riksdagen hos regeringen skall begära att ett program för kraftvärmeutbyggnad framläggs i samband med den kommande energipolitiska propositionen. Statsrådet Tham, som inom regeringen är föredragande i energifrågor, har den 23 november 1978 i svar på en fråga i riksdagen (1978/79:142) meddelat att han avser att föreslå regeringen att i den propositionen redovisa en bedömning av elbehovets

NU 1978/79:13

utveckling under 1980-talet. Denna bedömning bör, uttalade han, i sin tur ligga till grund för överväganden om utbyggnad av elproduktionen, bl. a. genom kraftvärmeverk. Utskottet räknar således med att även det senast nämnda motionsyrkandet blir tillgodosett utan någon åtgärd av riksdagen. Motionen 1978/79:161 avstyrks alltså i denna del.

Utskottet vill tillägga att man i sammanhanget bör ägna uppmärksamhet också åt de utredningar som genomförs om utnyttjande av hetvatten från kärnkraftverk.

I motionen 1978/79:163 yrkas avslag på propositionen. Motionärerna menar att det statliga stödet till energibesparande åtgärder inom näringslivet borde inskränkas till kreditgivning. I vart fall finns det ingen anledning att ytterligare höja de bidrag som kan utgå, säger de och hävdar att många företag har gjort stora vinster - ibland ”miljonvinster” - på energibesparande åtgärder.

Utskottet förutsätter att statsmakterna senare, när den ovan omtalade utvärderingen föreligger, får tillfälle att grundligt överväga i vilken utsträckning och i vilka former staten i framtiden skall lämna stöd till energibesparande åtgärder inom näringslivet. I dagens läge finnér utskottet liksom regeringen att det - även från sysselsättningssynpunkt - är motiverat med en tillfällig förstärkning av det stöd som utgår enligt nu gällande bestämmelser. Därför avstyrker utskottet motionen 1978/79:163.

I det sagda ligger en tillstyrkan av att ett särskilt bidrag med 15 % får utgå i sådana fall och med de tidsgränser som anges i propositionen och att ramen för statens ekonomiska förpliktelse i samband med energibesparande åtgärder inom näringslivet m. m. för nästa budgetår utvidgas i konsekvens därmed. Utskottet noterar att regeringen vid beräkningen av medelsbehovet har tagit hänsyn till kostnader för administration m. m.

Motionen 1978/79:161 innehåller yrkanden som går längre än regeringens förslag. Motionärerna vill att medelsramen skall utvidgas till 150 milj. kr., vilket är 50 milj. kr. mer än regeringen har begärt. Det särskilda tillägget till bidrag avseende energibesparande åtgärder inom näringslivet m. m. bör enligt motionärerna utgå även till kraftvärmeanläggningar, små vattenkraftverk och projekt som beräknas leda till energibesparing av ned till 1 000 ton oljeekvivalenter per år. För administration vill motionärerna att tre nya tjänster skall få inrättas inom industriverkets energibyrå.

Utskottet finnér regeringens avgränsning av det föreslagna kompletterande stödet välmotiverad. Frågan om kraftvärmeutbyggnad kommer, som framgår av det föregående, nästa år att aktualiseras i ett större sammanhang. Det synes inte påkallat med extraordinära åtgärder dessförinnan. Inte heller finner utskottet skäl för att det nyligen införda stödet till små vattenkraftverk utvidgas i detta sammanhang. De i propositionen angivna minimigränserna för besparingar som skall kvalificera för bidrag synes vara lämpligt avvägda. Den föreslagna medelsramen är väl avpassad med hänsyn till de regler som

NU 1978/79:13

bör gälla. Utskottet avstyrker således motionen 1978/79:161 i återstående delar.

Utskottet hemställer

1. beträffande utvärdering av stödet till energibesparande åtgärder inom näringslivet

att riksdagen avslår motionen 1978/79:162,

2. beträffande program för kraftvärmeutbyggnad

att riksdagen avslår motionen 1978/79:161 yrkandet 1,

3. beträffande bidrag till energibesparande åtgärder inom näringslivet att

riksdagen med bifall till propositionen 1978/79:46 och med avslag på motionen 1978/79:161 yrkandena 2-4 och motionen 1978/79:163

a) godkänner vad i propositionen har föreslagits rörande särskilt tillägg till energibesparande åtgärder inom näringslivet,

b) med ändring av tidigare beslut bemyndigar regeringen att under budgetåret 1978/79 ikläda staten ekonomisk förpliktelse i samband med bidrag till energibesparande åtgärder inom näringslivet samt till prototyper och demonstrationsanläggningar, vilken inberäknat löpande beslut innebär åtaganden om högst 100 000 000 kr. under budgetåret 1979/80.

Stockholm den 7 december 1978

På näringsutskottets vägnar INGVAR SVANBERG

Närvarande: Ingvar Svanberg (s), Hugo Bengtsson (s), Fritz Börjesson (c), Arne Blomkvist (s). Sven Andersson i Örebro (fp), Nils Erik Wååg(s), Birgitta Hambraeus (c), Margaretha af Ugglas (m), Lilly Hansson (s), Karl-Anders Petersson (c), Ingegärd Oskarsson (c), Sten Svensson (m), Sivert Andersson (s), Rune Johansson i Ljungby (s) och Hugo Bergdahl (fp).

Reservationer

av Fritz Börjesson, Birgitta Hambraeus, Karl-Anders Petersson och Ingegärd Oskarsson (alla c)

1. beträffande program för kraftvärmeutbyggnad (mom. 2)

Reservanterna anser att den del av utskottets yttrande på s. 5 som börjar med "Utskottet vill” och slutar med "från kärnkraftverk” icke bort ingå i betänkandet.

NU 1978/79:13

2. beträffande bidrag lill energibesparande åtgärder inom näringslivet (mom. 3)

Reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 5 med ”Utskottet finner” och slutar på s. 6 med ”återstående delar” bort ha följande lydelse:

Utskottet finner motionärernas förslag om en viss utvidgning av det föreslagna kompletterande stödet välmotiverat. Vid kombinerad produktion av elenergi och värme i kraftvärmeverk utnyttjas energiinnehållet i det tillförda bränslet vida bättre än eljest. Det är med hänsyn därtill angeläget att kraftvärmeverk som planeras på olika håll i landet kan komma till stånd så snart som möjligt. Något sakligt skäl för att de små vattenkraftverken skall uteslutas från det utvidgade stödet anges inte i propositionen. Motiveringen för de angivna minimigränserna för besparingar som skall kvalificera för bidrag är inte heller övertygande. Den av motionärerna föreslagna sänkningen till 1 000 ton oljeekvivalenter per år synes väl befogad. En förutsättning för att stödbestämmelserna skall kunna modifieras på det sätt som här sagts är att medelsramen för stödet utvidgas enligt motionärernas förslag. Dessutom erfordras en förstärkning av de administrativa resurserna. Tre nya tjänster bör, som motionärerna förordar, inrättas vid industriverkets energibyrå. Utskottet tillstyrker sålunda motionen 1978/79:161 i återstående delar.

dels att utskottet under 3 bort hemställa

3. att riksdagen med anledning av propositionen 1978/79:46, med bifall till motionen 1978/79:161 yrkandena 2-4 och med avslag på motionen 1978/79:163

a) godkänner vad utskottet har föreslagit rörande särskilt tillägg till energibesparande åtgärder inom näringslivet,

b) med ändring av tidigare beslut bemyndigar regeringen att under budgetåret 1978/79 ikläda staten ekonomisk förpliktelse i samband med bidrag till energibesparande åtgärder inom näringslivet samt till prototyper och demonstrationsanläggningar, vilken inberäknat löpande beslut innebär åtaganden om högst 150 000 000 kr. under budgetåret 1979/80,

c) som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört om ytterligare tjänster inom energibyrån vid statens industriverk.