Med anledning av motioner om byggnadsmaterialindustrin
NU 1978/79:24
Näringsutskottets betänkande 1978/79:24
med anledning av motioner om byggnadsmaterialindustrin Ärendet
I detta betänkande behandlas motionerna
1978/79:390 av Lars Werner m. fl. (vpk), vari hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att byggnadsmaterialindustrin bör förstatligas,
1978/79:765 av Eric Marcusson m. fl. (s), vari hemställs att riksdagen hos regeringen begär en utredning om tegelindustrins framtida utveckling.
Motiveringen för yrkandet i motionen 1978/79:390 finns i motionen 1978/ 79:396 om bostadspolitiken, vilken har hänvisats till civilutskottet.
Motionerna
En social bostadspolitik med en socialistisk inriktning innebär, anförs i motiveringen för motionen 1978/79:390, långt gående förändringar och ingrepp mot privata vinst- och spekulationsintressen på hela bostadsmarknaden. Som ett led i en politik med denna inriktning kräver vänsterpartiet kommunisterna, utöver prisstopp och sänkning av priserna på byggnadsmaterial, att byggnadsmaterialindustrin skall förstatligas.
Motionärerna anför att ägarförhållandena, den tekniska strukturen och prispolitiken inom byggnadsmaterialindustrin har gett stora profiter till byggnadsmaterialtillverkarna och har lett till allt högre byggkostnader och bostadshyror. Av samma skäl har också samhällsbyggande i form av skolor, sjukhus, gator och vägar fördyrats. Motionärerna uttalar i detta sammanhang att socialdemokraterna då och då aktualiserar frågan att överföra byggnadsmaterialsektorn i samhällets ägo men aldrig på allvar har sökt förverkliga detta krav. I stället har staten underlättat en tilltagande monopolisering och koncentration, anför motionärerna. Det förstatligande av byggnadsmaterialindustrin som vänsterpartiet kommunisterna kräver måste börja med de tunga monopoliserade delarna av denna industri, heter det i motionen.
I motionen 1978/79:765 erinras om att vissa uppgifter om tegelindustrins allmänna struktur har redovisats i statens industriverks utredning (S1ND 1977:5) Byggnadsindustrin och byggnadsmaterialindustrin. Motionärerna saknar dock en bredare bedömning av tegelindustrins framtida utveckling. De anför att stora investeringar behövs i tegelbranschen om t. ex. taktegelindustrins framtid skall kunna tryggas och betraktar det som nödvändigt att
1 Riksdagen I97R/79. 17 sami. Nr 24
NU 1978/79:24
en branschutredning kommer till stånd. Statens industriverk bör få i uppdrag att följa branschens problem och föreslå näringspolitiska insatser, uttalar motionärerna.
Aktuellt utredningsarbete
Vissa utredningar
I näringsutskottets betänkande 1977/78:5 har lämnats en redogörelse för byggkoncentrationsutredningens betänkande (SOU 1977:43) Koncentrationstendenser inom byggnadsmaterialindustri, statens industriverks utredning (SIND 1977:5) Byggnadsindustri och byggnadsmaterialindustri samt konkurrensutredningens delbetänkande (SOU 1977:51) Fusioner och förvärv i svenskt näringsliv 1969-73-en fallstudie. I samma betänkande har också redovisats visst utredningsarbete inom statens pris- och kartellnämnd om förhållandena på byggnadsmaterialområdet.
Under år 1978 har konkurrensutredningen färdigställt slutbetänkandet (SOU 1978:9) Ny konkurrensbegränsningslag, i vilket föreslås att nuvarande lagstiftning skall skärpas och kompletteras med ett system för kontroll av företagskoncentration. En proposition i frågan avses bli färdig under sommaren 1979.
Statens industriverk har publicerat en rapport (SIND 1978:5) som utgör en uppföljning av den ovan nämnda utredningen om byggnadsindustri och byggnadsmaterialindustri. Statens pris- och kartellnämnd har fortsatt sin löpande granskning av cementindustrin och publicerat en undersökning om denna industri år 1977 (Pris- och kartellfrågor 1978:5). Arbete pågår med att kartlägga den utveckling som skedde under år 1978 inom detta område.
Utredningsarbete inom regeringskansliet och byggbranschrådet
För samråd mellan berörda samhällsorgan, arbetsmarknadens parter och näringslivets organisationer i frågor som mer väsentligt berör byggnadsverksamhetens förhållanden och utveckling finns sedan år 1973 ett till industridepartementet knutet centralt branschråd för byggnadsverksamheten (byggbranschrådet; ordförande sedan den 20 oktober 1978: statssekreterare Bengt Westerberg). Enligt de riktlinjer för rådets verksamhet som utfärdades år 1973 och som fortfarande gäller skall rådet bl. a. medverka vid inhämtande av underlag för statsmakternas bedömning av frågan hur näringspolitiken inom byggområdet lämpligen bör vara utformad. Där brister i informationsunderlaget föreligger, bör rådet ta initiativ till utredningar och verka för en samordning av olika utredningsinitiativ och utredningsarbeten.
Detta arbete syftade enligt trepartiregeringen till att ge underlag för en mer total och långsiktig bedömning av byggsektorns utveckling och behov av näringspolitiska insatser (prop. 1976/77:100 bil. 17 s. 41). Enligt budgetpro -
NU 1978/79:24
positionen 1978 (prop. 1977/78:100 bil. 17 s. 4) avsågs ett program för näringspolitiska åtgärder för byggnadsbranschen bli redovisat under budgetåret 1978/79.
Några uttalanden om näringspolitiska insatser inom byggsektorn har inte gjorts av den nuvarande regeringen. Arbete pågår emellertid inom industridepartementet och byggbranschrådet i syfte att undersöka vilka åtgärder som kan vara erforderliga.
Uppgifter om tegelindustrin
Vissa data om tegelindustrin återfinns i näringsutskottets betänkande 1977/78:36. Efter aktualisering av dessa uppgifter kan följande bild tecknas.
Tegelindustrin sysselsätter f. n. ca 1 000 personer. Antalet tegelbruk har halverats under 1970-talet och uppgår f. n. till ett drygt 20-tal. Tillverkningen av taktegel är koncentrerad till två av dessa. Förbrukningen av tegelsten i Sverige uppgick år 1978 till ca 160 miljoner sten (ca 190 miljoner år 1977), varav ca 3 miljoner sten (ca 10 miljoner år 1977) importerades. Exporten år 1978 uppgick till ca 3 miljoner sten. Produktionsenheternas storlek varierar från 4 miljoner till 20 miljoner tegel per år. Det genomsnittliga kapacitetsutnyttjandet bedöms f. n. uppgå till ca 70 % (februari 1978 ca 80 %). Vid taktegelbruken utnyttjas kapaciteten dock helt. Produktionsenheternas tekniska status varierar starkt. Huvuddelen av produktionen utgörs av fasadtegel. Samtliga tegelprodukter är utsatta för konkurrens åv andra material.
Översiktliga uppgifter om förhållandena inom tegelindustrin finns i statens industriverks utredning (SIND 1977:5) Byggnadsindustri och byggnadsmaterialindustri. Sålunda redovisas för denna industri bl. a. antal arbetsställen och sysselsatta och produktionssaluvärde år 1974 (s. 326) samt produktionsvolymutvecklingen under perioden 1968-1975 (s. 336). Vissa sammanslagna data redovisas också för varugrupperna sten-, tegel-, cement- och betongvaror. Dessa data avser bl. a. utvecklingen av försäljning (s. 294), förbrukning (s. 297) och sysselsättning (s. 31 Dunder perioden 1968-1975 samt prognoser om tillförseln till den svenska marknaden perioderna 1975-1980 och 1980-1985 (s. 559). Reviderade prognoser har senare publicerats av industriverket i den uppföljande rapporten SIND 1978:5 (s. 103).
Tidigare riksdagsbehandling av vissa frågor om byggnadsmaterialindustrin Förstatligande Under
1970-talet har riksdagen nästan varje år behandlat frågan om förstatligande av delar av byggnadsmaterialbranschen. Under riksmötet
NU 1978/79:24
1977/78 skedde detta vid två tillfällen, då riksdagen på förslag av näringsutskottet avslog motionsyrkanden av i stort sett samma innebörd som det nu aktuella. Redogörelser för frågans tidigare behandling finns i betänkandena NU 1977/78:5 och NU 1977/78:36.
Vid frågans behandling i november 1977 (NU 1977/78:5 s. 8) anförde utskottet, som utgick från att motionärernas hemställan närmast avsåg cementindustrin, att det inte kunde finna att åtgärder med den inriktning som motionärerna föreslog självklart skulle medföra lägre priser och i övrigt bättre förhållanden inom byggnadssektorn. Såväl vid detta tillfälle som när frågan åter aktualiserades i februari 1978 (NU 1977/78:36 s. 3 f.) hänvisade utskottet också till de uttalanden om förestående näringspolitiska insatser för byggbranschen som hade gjorts av regeringen i budgetpropositionerna år
1977 och år 1978.
Branschutredning om tegelindustrin
På förslag av näringsutskottet (NU 1977/78:36) avslog riksdagen våren
1978 en motion av samma innebörd som den nu aktuella. Utskottet ansåg att det inte fanns anledning för riksdagen att uttala sig för en utredning om tegelindustrin. Härvid hänvisade utskottet till det då pågående arbetet inom regeringskansliet med ett program för näringspolitiska åtgärder för byggnadsbransch^ och utgick från att övervägandena om ett sådant program även innefattade en analys av behovet av särskilda insatser för tegelindustrin. Utskottet nämnde också att under det dittillsvarande arbetet med programmet inga önskemål om speciella insatser för tegelindustrin hade framförts till industridepartementet elier inom det till departementet knutna byggbranschrådet.
Utskottet
I detta betänkande behandlar utskottet dels motionen 1978/79:390 i vilken föreslås ett riksdagsuttalande av innebörd att byggnadsmaterialindustrin bör förstatligas, dels motionen 1978/79:765 som innehåller förslag om en utredning om tegelindustrins framtida utveckling.
Motioner om förstatligande av vissa delar av byggnadsmaterialindustrin, närmast cementindustrin, har avslagits av riksdagen nästan varje år under 1970-talet. Frågan behandlades vid två tillfallen under riksmötet 1977/78, varvid näringsutskottet avstyrkte de då aktuella motionsyrkandena med hänvisning till bl. a. det utredningsarbete som pågick inom regeringskansliet i syfte att ta fram underlag för näringspolitiska insatser för byggbranschen (NU 1977/78:5,1977/78:36). Det nu aktuella motionsyrkandet i ämnet ingår som en del i vänsterpartiet kommunisternas förslag om bostadspolitiken och har till syfte att byggnadskostnaderna och därmed bl. a. bostadshyrorna skall minskas.
NU 1978/79:24
5 Utskottet anser att det inte har framkommit några skäl som bör föranleda ändring av den inställning som utskottet uttryckte vid två tillfällen under föregående riksmöte. Motionen 1978/79:390 avstyrks sålunda.
Frågan om ett uttalande rörande behovet av utredningarom tegelindustrin behandlades av riksdagen våren 1978 med anledning av en motion av samma innebörd som den nu aktuella. Näringsutskottet ansåg att det inte fanns anledning för riksdagen att då göra ett sådant uttalande och hänvisade bl. a. till det pågående arbetet inom regeringskansliet med ett program för näringspolitiska åtgärder för byggnadsbranschen (NU 1977/78:36 s. 4).
Sedan riksdagen förra året behandlade frågan har statens industriverk publicerat en uppföljning (SIND 1978:5) av en tidigare gjord utredning om byggnadsindustrin och byggnadsmaterialindustrin. Det publicerade materialet innehåller emellertid enbart översiktliga uppgifter om förhållandena inom tegelindustrin.
Det får förutsättas att frågor rörande förhållandena mer i detalj rörande tegelindustrin bevakas av regeringen under det löpande utredningsarbetet inom t. ex. byggbranschrådet och statens industriverk. Härigenom skapas underlag för bedömning av om det behövs särskilda insatser för tegelindustrin. Utskottet föreslår att riksdagen gör ett uttalande av här angiven innebörd.
Utskottet hemställer
1. att riksdagen avslår motionen 1978/79:390 om förstatligande av byggnadsmaterialindustrin,
2. att riksdagen med anledning av motionen 1978/79:765 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om utredningsarbete rörande tegelindustrin.
Stockhom den 27 februari 1979
På näringsutskottets vägnar INGVAR SVANBERG
Närvarande: Ingvar Svanberg (s), Bengt Sjönell (c), Erik Hovhammar (m), Hugo Bengtsson (s), Fritz Börjesson (c), Arne Blomkvist (s), Sven Andersson i Örebro (fp), Nils Erik Wååg (s), Birgitta Hambraeus (c), Ingvar Carlsson (s), Margaretha af Ugglas (m), Karl-Anders Petersson (c), Ivar Högström (s), Rune Johansson i Ljungby (s) och Hugo Bergdahl (fp).
GOTAB 61558 Stockholm 1979