Med anledning av återstående delar av propositionen 1978/79:87 om finansiellt stöd till Luossavaara-Kiirunavaara AB och viss del av propositionen 1978/79:127 om åtgärder för att främja sysselsättningen i Norrbotten jämte motioner

NU 1978/79:42

Näringsutskottets betänkande 1978/79:42

med anledning av återstående delar av propositionen 1978/79:87 om finansiellt stöd till Luossavaara-Kiirunavaara AB och viss del av propositionen 1978/79:127 om åtgärder för att främja sysselsättningen i Norrbotten jämte motioner

Ärendet

I detta betänkande behandlas

dels de förslag om sysselsättningsfrämjande åtgärder vid Luossavaara-Kiirunavaara AB (LKAB) som har lagts fram i propositionen 1978/79:87 (industridepartementet) och i fem av de sex motioner som har väckts med anledning av propositionen,

dels propositionen 1978/79:127 om åtgärder för att främja sysselsättningen i Norrbotten bilaga 1 (industridepartementet) punkten 2 moment 6 (forskningsstation i gruvbrytning) jämte yrkanden i två motioner som har väckts med anledning av propositionen,

dels fem motioner från allmänna motionstiden med nära anknytning till förslagen i de båda propositionerna eller till LKAB:s verksamhet i övrigt.

De här aktuella delarna av propositionen och motionerna redovisas nedan. Övriga förslag i propositionen 1978/79:87 jämte motioner har utskottet behandlat i betänkandet NU 1978/79:30. Övriga förslag i propositionen 1978/79:127 bilaga 1 punkten 2 jämte motioner med anledning av denna behandlar utskottet i betänkandena 1978/79:41 och 1978/79:45, vilka avlämnas samtidigt med detta betänkande.

Till utskottet har inkommit ett yttrande från LKAB med anledning av ett motionsyrkande rörande lokaliseringen av LKAB:s koncernkontor m. m.

Propositionen 1978/79:87

Förslag

I propositionen föreslås, såvitt här är i fråga, att riksdagen

1. godkänner vad föredragande statsrådet har anfört i fråga om riktlinjer för sysselsättningsfrämjande åtgärder vid LKAB,

3. till Sysselsättningsfrämjande åtgärder vid LKAB på tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1978/79 under fjortonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av 135 000 000 kr.

1 Riksdagen IV7S/7V. 17 sami Nr 42

NU 1978/79:42

2 Huvudsakligt innehåll

Det föreslagna anslaget av 135 milj. kr. är avsett för investeringar och andra sysselsättningsfrämjande åtgärder vid LKAB under år 1979. Genom dessa åtgärder avses ca 530 personer av den personal som blir övertalig vid bolaget få sysselsättning under ca ett års tid.

Propositionen 1978/79:127

I propositionen föreslås, såvitt här är i fråga (bilaga 1 under punkten 2 moment 6), att riksdagen till Forskningsstation i gruvbrytning för budgetåret 1979/80 under fjortonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av 35 000 000 kr.

Motionerna

De motioner som har väckts med anledning av propositionen 1978/79:87 och som behandlas i detta betänkande är följande:

1978/79:2170 av Olof Palme m. fl. (s), såvitt avser hemställan att riksdagen 4.

begär att regeringen uppdrar åt styrelsen för teknisk utveckling att ta initiativ till en forskningsstation för gruvbrytning i enlighet med vad som anförts i motionen,

5. till Forskningsstation för gruvbrytning anvisar ett reservationsanslag av 9 350 000 kr.,

6. [som sin mening] ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om beredskapsarbeten för att stödja gruvindustrins utveckling,

1978/79:2172 av Alf Lövenborg (apk) och Rolf Hagel (apk), såvitt avser hemställan att riksdagen

2. till Sysselsättningsfrämjande åtgärder vid LKAB på tilläggsbudget II till statsbudgeten förbudgetåret 1978/79 under fjortonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 1 miljard kronor,

3. i övrigt uttalar sig för en snabb igångsättning av de i motionen nämnda projekten,

4. hemställer att regeringen vidtar åtgärder i syfte att öka handeln med de socialistiska länderna,

1978/79:2188 av Lars Werner m. fl. (vpk), såvitt gäller hemställan att riksdagen

2. till Sysselsättningsfrämjande åtgärder vid LKAB på tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1978/79 under fjortonde huvudtiteln anvisar ett i förhållande till regeringens förslag med 35 000 000 kr. förhöjt belopp,

3. hos regeringen hemställer om förslag till utvecklingsplan för LKAB och malmfälten i enlighet med vad som anförs i motionerna 1978/79:212, 1978/79:333 och 1978/79:2028 i berörda delar.

NU 1978/79:42

1978/79:2192 av Karl-Erik Häll m. fl. (s), vari hemställs att riksdagen hos regeringen anhåller om att möjligheterna att anlägga ett apatit- och fosforsyraverk i Malmberget utreds,

1978/79:2193 av Karl-Anders Petersson m. fl. (c), såvitt avser hemställan att riksdagen

3. (delvis) [som sin mening] ger regeringen till känna att ökad

metallurgiskt inriktad FoU-verksamhet och etablerande av gruvteknisk forskning och utveckling må påbörjas snarast möjligt,

4. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts avseende utvecklingsplan för malmkommunerna och utvecklingsplan för Norrbottens län m. m.

Övriga yrkanden i de med anledning av propositionen 1978/79:87 väckta motionerna har-med undantag av yrkandet 2 i motionen 1978/79:2170 som har överlämnats till trafikutskottet och behandlas i dess betänkande TU 1978/79:16 - behandlats av näringsutskottet i betänkandet NU 1978/ 79:30.

Den i motionen 1978/79:2188 yrkandet 3 åberopade motionen 1978/79:212 behandlas av arbetsmarknadsutskottet i betänkandet AU 1978/79:33.

De motioner som har väckts med anledning av propositionen 1978/79:127 och som behandlas i detta betänkande är följande:

1978/79:2224 av Alf Lövenborg (apk) och Rolf Hagel (apk), såvitt avser hemställan (2) att riksdagen hos regeringen begär att förslag läggs fram för gruvbrytning i Kaunisvaara och som en förberedelse härför järnvägsbygge mellan Övertorneå och Kaunisvaara,

1978/79:2251 av Per Petersson m. fl. (m), såvitt avser hemställan (2) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att genom offertmetoden eller direkta anslag stimulera Bolidenbolaget till anläggande av en pilotanläggning för mineralutvinning i Aitik.

De motioner som har väckts under allmänna motionstiden och som behandlas i detta betänkande är följande:

1978/79:333 av Eivor Marklund m. fl. (vpk), vari hemställs att riksdagen uttalar

1. att inga nedskärningar av arbetsstyrkan inom LKAB får ske innan nya arbetstillfällen skapats,

2. att sådana arbetstillfällen skapas på basis av gruvdriften i form av utbyggd sintring och ny industri för färdiga industriprodukter,

3. att näringslivet i malmfälten breddas dels genom ökat stöd till redan etablerade industrier, dels genom etablering av nya industrier, fristående från malmbrytningen,

1* Riksdagen 1978/79. 17 sami. Nr 42

NU 1978/79:42

4. att LKAB:s koncernkontor tillsammans med ledningen för LKAB Prospecting flyttas till malmfälten,

1978/79:386av Alf Lövenborg(apk)och Rolf Hagel (apk), vari hemställsatt riksdagen uttalar sig för att ingen sysselsättningsminskning i malmfälten för ske och att följande åtgärder snabbt vidtas:

1. öppnandet av en ny huvudnivå i Malmbergsgruvan,

2. uppförandet av ett apatitverk och fosforsyrefabrik samt åtgärder för tillvaratagande av värdefulla jordartsmetaller,

3. snabbutredning och beslut om uppförande av ett torvbaserat värmekraftverk i Gällivare kommun,

4. uppförande av nytt kulsinterverk i Kiruna,

5. exploatering av Viscariafyndigheten och grafittillgångarna i Vittangiområdet,

6. planmässiga insatser för att öka brytningen och förädlingen i Svappavaara,

7. målinriktade åtgärder av LKAB och regeringen i syfte att öka handeln med de socialistiska länderna,

1978/79:660 av Alf Lövenborg (apk), vari hemställs att riksdagen

1. hos regeringen hemställer att som en förberedelse för gruvbrytning i Kaunisvaara igångsätts järnvägsbygge mellan Övertorneå och Kaunisvaara,

2. som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om gruvbrytning i Kaunisvaara,

1978/79:1658 av Filip Johansson (c)och Torsten Stridsman (c), såvitt avser hemställan (1) att riksdagen hos regeringen begär förslag avseende inrättande av mineraltekniskt utvecklingscentrum i Luleå,

1978/79:2028 av Lars Werner m. fl. (vpk), såvitt avser hemställan att riksdagen

1. hos regeringen hemställer om förslag i syfte att trygga demokratisk insyn och kontroll av mineralprospektering och mineraltekniskt utvecklingsarbete,

2. hos regeringen hemställer om att LKAB:s ledning ges en ny sammansättning, där representanter för Norrbottens intressen, fackliga och politiska, ges ett avgörande inflytande,

5. hos regeringen hemställer om åtgärder för igångsättning av gruvbrytning i Kaunisvaara.

Uppgifter i anslutning till vissa av de aktuella förslagen

Forskningsstation i gruvbrytning i Luossavaara

I propositionen 1978/79:127 föreslås (s. 16) att en forskningsstation i gruvbrytning inrättas med lokalisering till Luossavaara i Kiruna. Verksam -

NU 1978/79:42

heten vid forskningsstationen förutsätts ske i form av en stiftelse, vars styrelse skall utses av staten genom styrelsen för teknisk utveckling (STU).

Minera/tekniskt utvecklingscentrum i Luleå

Norrbottendelegationen har i januari 1979 föreslagit regeringen att en projektgrupp, benämnd mineraltekniskt utvecklingscentrum, skall organiseras under STU. Detta centrum skall enligt förslaget lokaliseras till Luleå. Av propositionen 1978/79:127 framgår (s. 17) att förslaget - som är inriktat på s. k. industrimineral - f. n. remissbehandlas och att det enligt regeringens uppfattning inte finns något hinder mot att den tilltänkta projektgruppen organiseras.

A itik-projektet

Norrbottendelegationen har hösten 1978 hos regeringen begärt att särskilda medel skall ställas till förfogande för Norrlandsfonden för att möjliggöra finansiering av ett av Boliden Metall AB presenterat projekt som gäller en försöksanläggning för utvinning av industrimineral ur avfallssand vid företagets koppargruva i Aitik. Arbetet med att utveckla metoder för att utvinna mineralen beräknas ta tre-fem år, och totalkostnaden beräknas uppgå till 32,5 milj. kr. Anslag söks hos STU och hos Norrlandsfonden.

Framställningen från Norrbottendelegationen bereds f. n. inom industridepartementet.

Mineralteknisk forsknings- och utvecklingsstation i Malmberget

Hos LKAB i Malmberget bedrivs forskning och utveckling inom det mineraltekniska och metallurgiska området. LKAB har beräknat kostnaderna för nya lokaler och mer kompletta anläggningar till ca 55 milj. kr. och anmält projektet till arbetsmarknadsmyndigheterna som exempel på ett lämpligt objekt för beredskapsarbete.

Apat it- och fosforsyraverk i Malmberget

Frågan om utnyttjande av apatit ur avfallet från järnmalmshanteringen i Malmberget har studerats inom LKAB vid flera tillfällen. Företaget har senast i mars \9n9 för Norrbottendelegationen presenterat en orienterande studie av förutsättningarna för att framställa apatitslig och att i Malmberget vidareförädla denna till fosforsyra alternativt mono-ammoniumfosfat (MAP). Enligt den nu aktuella utredningen blir produktionskostnaden vid framställning av såväl fosforsyra som MAP betydligt högre än marknadspriset. Däremot kan produkten apatit tänkas bli lönsam i framtiden. LKAB har till utskottet uppgett att företaget studerar denna fråga kontinuerligt.

NU 1978/79:42

6 Kaunisvaara

Förutsättningarna för gruvbrytning i Kaunisvaara, Pajala kommun, har under 1970-talet studerats i olika sammanhang och även diskuterats i riksdagen. Projektets läge redovisades i april 1977 för regeringen av nämnden för statens gruvegendom. En av LKAB gjord företagsekonomisk utredning var då kompletterad med en samhällsekonomisk utredning. Båda utredningarna visade att brytning inte var motiverad. Enligt nämndens uppfattning vid detta tillfälle borde dock sådana utredningar slutföras som kunde bidra till att man fick fram ett så fullständigt tekniskt beslutsunderlag som möjligt om framförallt malmens egenskaper och transportsättet för sligen. Vidare borde avsättningsmöjligheterna för kulsintern studeras ytterligare. Nämnden angav att den avsåg att för regeringen redovisa en plan för undersökningarna samt kostnaderna för dessa.

Regeringen beslöt i juni 1977 att lämna nämndens skrivelse utan åtgärd. I svar på en fråga (1977/78:118) i riksdagen av Karl-Erik Häll (s) uttalade industriminister Nils Åsling den 22 november 1977(RD 1977/78:32 s. 106)att han inhämtat att den åsyftade planen inte väntades förrän under år 1978 och att beslut huruvida ekonomiska resurser skulle ställas till förfogande för angivna undersökningar inte kunde fattas förrän planen förelåg.

Nämnden har inte hos regeringen på nytt aktualiserat frågan om planer på ytterligare undersökningar kring Kaunisvaaraprojektet. Däremot har nämnden i sin anslagsframställning för budgetåret 1979/80 (s. 60) uttalat att särskilda medel behövs för utredning om vilka ytterligare undersökningar som bör göras kring projektet.

Lokaliseringen av LKAB:s koncernkontor, m. ni.

Frågan om lokaliseringen av LKAB:s huvudkontor har behandlats av riksdagen vid flera tillfallen under 1960- och 1970-talen. Senast skedde det våren 1978 med anledning av en motion i vilken föreslogs att riksdagen skulle uttala sig för att LKAB:s huvudkontor flyttades till Norrbotten.

Frågan behandlades av näringsutskottet i betänkandet NU 1977/78:50. Utskottet redovisade därvid utförliga uppgifter om koncernkontorets dåvarande omfattning och uppgifter och lämnade en redogörelse för frågans tidigare behandling i riksdagen och för LKAB:s synpunkter i ärendet. Mot denna bakgrund avstyrkte utskottet motionen och anförde därvid följande (s. 19 f.):

Näringsutskottet gjorde år 1971 vissa uttalanden beträffande omlokalisering av LKAB:s huvudkontor, vilka riksdagen anslöt sig till. Utskottet anförde (NU 1971:20 s. 8) bl. a. att beslut i fråga om lokaliseringen av ett statligt företags huvudkontor bör fattas av företagets styrelse med hänsyn till vad som är mest effektivt och ändamålsenligt för företaget. Med hänsyn till bl. a. vissa organisatoriska förändringar som vid denna tidpunkt övervägdes inom LKAB borde enligt utskottet frågan om förläggningen av LKAB:s

NU 1978/79:42

ledningsorgan kunna lösas inom en nära framtid. Utskottet underströk betydelsen - inte minst i lokaliseringshänseende - av att den del av verksamheten vid LKAB:s huvudkontor som bedömdes möjlig att överföra till en enhet i Norrbotten omlokaliserades och förutsatte att en sådan förläggning skulle komma till stånd när utredningsarbetet hade avslutats.

I motionen 1977/78:1646 föreslås att riksdagen skall uttala sig för att LKAB:s huvudkontor flyttas till Norrbotten. Motionären återger näringsutskottets uttalanden från år 1971 och anför att den negativa sysselsättningsutvecklingen i Norrbotten aktualiserar frågan på nytt. Såväl psykologiska som regional- och lokaliseringspolitiska skäl talar för att huvudkontoret placeras i Norrbotten, anför han.

LKAB menar att företaget, vid de omorganisationer som successivt - och i samråd med de anställda - har skett efter år 1971, i sin organisationspolitik i största utsträckning har handlat i den anda som kom till uttryck i riksdagens beslut år 1971. Organisationen har under de senaste åren genomgått omfattande förändringar som har siktat till en ökad decentralisering. Järnmalmsverksamheten är numera organiserad i två järnmalmsrörelser, lokaliserade till Kiruna och Malmberget. Dessa rörelser fungerar enligt LKAB i princip som självständiga företag med internstyrelser, lednings- och samordningsgrupper och kvalificerade staber. De får viss service av ett s. k regionkontor i Kiruna. LKAB har vidare uttalat att företaget framdeles, liksom också i anslutning till den strukturutredning som pågår i samverkan mellan LKAB och Statsföretag, kommer att beakta önskvärdheten av att funktioner lokaliseras till de norrbottniska malmfälten under samtidigt iakttagande av att målen för LKAB som helhet på bästa sätt kan tillgodoses. Enligt LKAB skulle en förflyttning till Norrbotten av funktioner som hör till koncernledningen kunna omöjliggöra den diversifiering av verksamheten som företaget strävar efter och inte vara till gagn för järnmalmsrörelsen och Norrbottenregionen.

Utskottet erinrar om de uttalanden som riksdagen gjorde år 1971 beträffande omlokalisering av LKAB:s huvudkontor och avstyrker motionen.

Riksdagen beslöt enligt utskottets förslag.

I yttrande över det nu aktuella motionsyrkandet hänvisar LKAB till företagets yttrande år 1978. LKAB framhåller vidare att företagets centrala förvaltning i Stockholm f. n. utgörs av koncernledning och handläggare (46 personer) och servicefunktioner (30 personer) och att detta bör jämföras med det totala antalet anställda i koncernen, ca 8 000 personer. Inom LKAB Prospektering AB finns 89 anställda, av vilka 41 är placerade i Stockholm, 26 i Kiruna och 22 i Grängesberg.

Av yttrandet framgåratt företagets styrelse har uppdragit åt extern konsult, som har utvalts i samråd med arbetstagarrepresentanterna i styrelsen, att ge underlag för bedömning och prioritering i fråga om LKAB:s koncernkontors roll, verksamhet och lokalisering. Arbetet följs kontinuerligt av arbetstagarrepresentanterna och beräknas vara avslutat under våren 1979, varefter styrelsen kan ta ställning.

LKAB:s huvudlinje är enligt yttrandet att målmedvetet arbeta för att järnmalmsverksamheten i Norrbotten och berörda malmfältskommuner

NU 1978/79:42

skall kunna fortleva och utvecklas så länge det är ekonomiskt möjligt. Med hänsyn till gruvornas ekonomiska och tekniska livslängd är det emellertid nödvändigt - för att LKAB på sikt skall kunna fortleva som ett lönsamt och kompetent mineralföretag - att det görs gedigna insatser på ett flertal områden för att utveckla och diversifiera LKAB-koncernen. Dessa uppgifter kan enligt LKAB inte begränsas till utvecklingsinsatser i Norrbotten och malmfälten utan måste avse möjligheterna till fortlevnad och utveckling på mineralområdet över huvud taget. LKAB anser sig i detta hänseende ha kommit ett gott stycke på väg genom centrala insatser. Det tunga utvecklingsansvar som ligger hos den centrala ledningen och staberna kan enligt LKAB inte fortsätta att med erforderlig effekt utövas och uppfyllas med Norrbotten som utgångspunkt. I detta sammanhang påpekar LKAB att företaget har utvecklat dessa synpunkter ytterligare i ett yttrande till Statsföretag AB över statsföretagsutredningens betänkande (SOU 1978:85) Statligt företagande i samhällets tjänst. Av Statsföretag AB:s yttrande till industridepartementet framgår att Statsföretag delar LKAB:s uppfattning i denna fråga.

Beredningen inom regeringskansliet av statsföretagsutredningens betänkande (SOU 1978:85) är inte avslutad.

Utskottet

Sysselsättningsfrämjande åtgärder vid LKAB, m. m.

Mot bakgrund av de svårigheter som under senare år har förelegat för LKAB att få avsättning för malmproduktionen beslöt riksdagen våren 1978 att staten skulle lämna LKAB ett medelstillskott av 200 milj. kr. (prop. 1977/78:96, NU 1977/78:50) för att sysselsättningen vid företaget skulle kunna upprätthållas under år 1978. Medlen används för tidigareläggning av investeringar och andra sysselsättningsstödjande åtgärder. Dessa omfattar bl. s miljöinvesteringar i Kiruna och Malmberget, undersökningsarbeten, anläggning av tillfartsorter och andra investeringar för kommande huvudtransportnivåer i Kiruna och Malmberget samt fortsatt gråbergsbrytning i Svappavaara för friläggning av malmkroppen. Arbetena har gett sysselsättning åt ca 650 personer under ett års tid.

Vidare beslöt Statsföretag AB i början av år 1978 att bevilja LKAB sammanlagt 181 milj. kr. - delvis som ägartillskott och delvis som ett t. v. ränte- och amorteringsfritt lån - för investeringar bl. a. i ett apatitverk i Kiruna, i förberedelser för kopparmalmsbrytning i Viscaria (Kiruna) och i en anläggning för fosforrening i Kiruna. Ca 100 personer har under år 1978 sysselsatts i dessa arbeten.

Enligt LKAB:s bedömning kommer det under år 1979 - trots rekryteringsstopp och s. k. naturlig avgång - att finnas ett personalöverskott inom företaget av ca 650 personer. Av dessa kan emellertid ca 120 sysselsättas i de

NU 1978/79:42

arbeten som påbörjades under år 1978 och som finansieras av Statsföretag. Den härefter övertaliga personalstyrkan uppgår således till 530 personer.

1 propositionen 1978/79:87 föreslås att staten skall ställa medel till LKAB:s förfogande för genomförande av ett sysselsättningsprogram under år 1979 av samma karaktär som under år 1978. Ett sådant sysselsättningsprogram har tagits fram av företaget, som beräknar att kostnaderna för programmet uppgår till ca 170 milj. kr. De för år 1979 tillkommande objekten anges i propositionen omfatta

- miljö- och skyddsinvesteringar,

- tidigareläggningar, bl. a. av undersökningsarbeten, arbeten på kommande huvudtransportnivåer i Kiruna och Malmberget samt verksombyggnader i Kiruna,

- vissa nya investeringar som ökar effektiviteten och bidrar till lönsamhet även på kort sikt.

Regeringen föreslår, med hänvisning till att det vid utgången av år 1978 återstod 35 milj. kr. av tidigare anslagna 200 milj. kr., att företaget får ett medelstillskott av (170-35=) 135 milj. kr. En förutsättning skall vara att 530 personer, som annars skulle ha varslats om uppsägning, garanteras sysselsättning under år 1979.

Motionen 1978/79:2172 innehåller förslag av innebörd att LKAB skall tillföras 1 miljard kronor under innevarande budgetår att användas för sysselsättningsfrämjande åtgärder. Medlen är enligt motionen avsedda för igångsättning av olika investeringsobjekt inom företaget. Motionärerna anför att dessa objekt förordas av de anställda och föreslår att riksdagen skall uttala sig för en snabb igångsättning av dem. Utskottet, som återkommer till dessa investeringsobjekt längre fram i detta betänkande, noterar att motionen inte innehåller någon närmare motivering till det föreslagna beloppet. Mot denna bakgrund avstyrker utskottet förslaget i motionen att 1 miljard kronor skall anvisas till företaget.

I motionen 1978/79:2188 föreslås att anslaget till LKAB skall utgå med 35 milj. kr. utöver regeringens förslag. Motionärerna anför att detta belopp behövs för att det planerade sysselsättningsprogrammet skall kunna genomföras.

Utskottet vill hänvisa till vad som ovan anförts om bakgrunden till regeringens medelsberäkning. Ett belopp av 135 milj. kr. torde vara tillräckligt för att LKAB skall kunna genomföra det nu aktuella sysselsättningsprogrammet. Utskottet finner sålunda att motionärernas önskemål i sak är tillgodosedda redan genom vad som föreslås i propositionen. Motionsyrkandet om höjning av anslaget avstyrks.

Enligt motionen 1978/79:2170 är det angeläget att beredskapsarbeten kan utnyttjas för att skapa en god grund för den framtida utvecklingen av gruvnäringen inom malmfälten. Motionärerna nämner att det inom LKAB

NU 1978/79:42

finns projekt till en sammanlagd kostnad av ca 95 milj. kr. vilka lämpar sig som beredskapsarbeten och pekar särskilt på en ny mineralteknisk forsknings- och utvecklingsstation i Malmberget (55 milj. kr.) och på investeringar i en kommande ny huvudnivå i Malmberget (18 milj. kr.). De föreslår att riksdagen skall göra ett uttalande om angelägenheten av att projekt av betydelse för gruvnäringens framtida utveckling utnyttjas inom ramen för beredskapsarbeten.

Utskottet - som återkommer till frågan om den mineraltekniska forsknings- och utvecklingsstationen i Malmberget längre fram i detta betänkande — har uppmärksammat att regeringen i propositionen 1978/79:127 (bilaga 2 s. 24 f.) föreslår att anslaget Sysselsättningsskapande åtgärder höjs med 175 milj. kr. för budgetåret 1979/80 utöver vad som tidigare föreslagits. Som motivering nämns att medlen är avsedda för bl. a. investeringar vid LKAB. Propositionen 1978/79:127 har i denna del hänvisats till arbetsmarknadsutskottet, som i betänkandet AU 1978/79:33 tillstyrker det här aktuella förslaget. Näringsutskottet konstaterar att det - om riksdagen beslutar enligt arbetsmarknadsutskottets förslag - skapas möjlighet för LKAB att finansiera vissa investeringar med medel som är avsedda för arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Något uttalande av riksdagen enligt det här behandlade yrkandet i motionen 1978/79:2170 synes med hänsyn till det anförda inte behövas. Mot denna bakgrund avstyrker näringsutskottet detta yrkande.

I motionen 1978/79:2188 föreslås att riksdagen skall anmoda regeringen att utarbeta en utvecklingsplan för LKAB och malmfälten. I fråga om planens innehål] hänvisar motionärerna till förslag i de under allmänna motionstiden väckta motionerna 1978/79:212, 1978/79:333 och 1978/79:2028.

Motionen 1978/79:212 bereds av arbetsmarknadsutskottet. Enligt motionen 1978/79:333 bör riksdagen uttala bl. a. att inga nedskärningar av arbetsstyrkan inom LKAB får ske innan nya arbetstillfällen skapas, att sådana arbetstillfällen bör skapas på basis av gruvdriften i form av utbyggd sintring och ny industri förfärdiga industriprodukter och att näringslivet i malmfälten bör breddas dels genom ökat stöd till redan verksamma industrier, dels genom etablering av nya industrier som är fristående från malmbrytningen. Förslagen i motionen 1978/79:2028 kommer näringsutskottet att behandla i andra sammanhang.

Även motionen 1978/79:2193 innehåller förslag att en utvecklingsplan för malmkommunerna och för Norrbottens län skall utarbetas.

De här aktuella yrkandena i motionerna 1978/79:333, 1978/79:2188 och 1978/79:2193 utgörs av förslag i gränsområdet mellan näringsutskottets och arbetsmarknadsutskottets kompetensområden. Till arbetsmarknadsutskottet har hänvisats ett antal andra motioner med förslag av i huvudsak samma innebörd som förslagen i nyssnämnda tre motioner. Riksdagen kommer sålunda att få ta ställning till yrkanden av denna innebörd på grundval av betänkanden av arbetsmarknadsutskottet. Mot denna bakgrund avstyrker näringsutskottet de tre motionerna i här behandlade delar.

NU 1978/79:42

11 FoU-satsningar inom gruv- och mineralområdet

Utskottet behandlar i detta avsnitt förslag som från olika håll har lagts fram om ökade insatser för teknisk forskning och utveckling inom gruv- och mineralområdet.

I propositionen 1978/79:127 föreslås (s. 16-18) att en forskningsstation i gruvbrytning skall inrättas den 1 juli 1979 och lokaliseras till Luossavaara i Kiruna. En särskild stiftelse förutsätts bli bildad för ändamålet. Stiftelsens stadgar skall enligt propositionen fastställas av regeringen, och dess styrelse - som förutsätts innehålla företrädare för bl. a. gruvindustrin och högskolan i Luleå - skall utses av staten genom styrelsen för teknisk utveckling (STU). Kostnaderna under en treårsperiod beräknas till 35 milj. kr. inkl. eventuella driftsförluster. Enligt propositionen avses inga ytterligare medelstillskott krävas över statsbudgeten efter denna period.

Det i propositionen 1978/79:127 framlagda förslaget har inte föranlett några motioner. Däremot yrkades tidigare i år i motionen 1978/79:2170-med anledning av propositionen 1978/79:87 - att riksdagen skulle begära förslag av regeringen om inrättande av en sådan forskningsstation som det nu är fråga om. Motionen innehöll också ett förslag till medelsanvisning för att täcka kostnaderna för verksamheten under det första året. Även i motionen 1978/79:2193, som har väckts med anledning av propositionen 1978/79:87, finns ett yrkande av innebörd att riksdagen skall uttala sig för att den gruvtekniska forskningsstationen skall etableras snarast möjligt.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag beträffande en forskningsstation i gruvbrytning. Genom förslaget har önskemålen i motsvarande delar av motionerna 1978/79:2170 och 1978/79:2193 i sak blivit tillgodosedda.

Utskottet har i föregående avsnitt nämnt frågan om en mineralteknisk forsknings- och utvecklingsstation i Malmberget. Därvid konstaterade utskottet att det torde bli möjligt för LKAB att finansiera bl. a. denna investering med medel som är avsedda för arbetsmarknadspolitiska åtgärder.

I motionen 1978/79:2193 föreslås att riksdagen skall uttala sig för att metallurgiskt inriktad FoU-verksamhet skall påbörjas snarast möjligt. Av motiveringen för detta förslag framgår att motionärerna syftar på den metallurgiskt inriktade FoU-verksamheten inom LKAB med Malmberget som centrum.

Utskottet vill understryka att denna verksamhet har stor betydelse för LKAB:s fortlevnad och utveckling till ett differentierat mineralföretag, liksom för den industriella utvecklingen i stort inom malmfaltskommunerna.

Mot bakgrund av vad utskottet tidigare har anfört om möjligheterna att få använda medel för beredskapsarbeten för bl. a. nya lokaler för verksamheten synes det inte finnas anledning för riksdagen att nu uttala sig enligt motionärernas förslag. Motionen avstyrks sålunda.

NU 1978/79:42

12 I motionen 1978/79:1658 föreslås att riksdagen skall begära förslag av regeringen om inrättande av ett mineraltekniskt utvecklingscentrum i Luleå. Även ett yrkande i motionen 1978/79:2028 om att regeringen skall lägga fram förslag i syfte att trygga demokratisk insyn och kontroll av bl. a. mineraltekniskt utvecklingsarbete syftar på detta utvecklingscentrum.

Båda motionerna utgår från ett förslag som har utarbetats av Norrbottendelegationen och av den presenterats för regeringen i januari 1979. Delegationens förslag innebär att en projektgrupp, benämnd mineraltekniskt utvecklingscentrum, skall organiseras under STU och lokaliseras till Luleå. I propositionen 1978/79:127 (s. 17) uttalar sig föredragande statsrådet positivt om förslaget samtidigt som han påpekar att det har begränsad räckvidd och endast omfattar s. k. industrimineral. Förslaget remissbehandlas f. n.

Utskottet finner inte anledning för riksdagen att föregripa regeringens prövning av denna fråga och avstyrker således de båda motionsyrkandena.

I propositionen 1978/79:127 nämns (s. \1) en försöksanläggning för utvinning av industrimineral i Aitik som exempel på mineralprojekt som kan bli av betydelse för sysselsättningen i Norrlands inland. Ett yrkande i motionen 1978/79:2251 anknyter till denna del av propositionen. Motionärerna föreslår att riksdagen skall uppmana regeringen att genom offertmetoden eller genom direkta anslag stimulera till anläggandet av en pilotanläggning i Aitik.

Utskottet har inhämtat att Norrbottendelegationen hösten 1978 hos regeringen begärt att särskilda medel skall ställas till förfogande för Norrlandsfonden för att möjliggöra finansiering av ett av Boliden Metall AB presenterat projekt som gäller en försöksanläggning för utvinning av industrimineral ur avfallssand vid företagets koppargruva i Aitik. Arbetet med att utveckla metoder för att utvinna mineralen bedöms ta tre-fem år, och totalkostnaden beräknas uppgå till 32,5 milj. kr.

Norrbottendelegationens framställning bereds f. n. inom industridepartementet. Utskottet betraktar Aitikprojektet som exempel på en framåtsyftande satsning på utveckling av Norrbottens mineralrikedomar. Riksdagen bör dock inte föregripa den pågående utvärderingen inom regeringskansliet. Mot denna bakgrund avstyrker utskottet motionen i här behandlad del.

Vissa u/byggnadsprojekt inom LKAB, m. m.

Förslag om att riksdagen skall uttala sig till förmån för olika utbyggnadsprojekt inom LKAB förs fram i ett antal motioner dels från allmänna motionstiden, dels med anledning av propositionen 1978/79:87.

Påförslag av utskottet (NU 1978/79:30) har riksdagen nyligen uttalat sig för en utredning av ett av dessa projekt, nämligen om- och tillbyggnad av kulsinterverket i Kiruna.

NU 1978/79:42

13 I motionen 1978/79:2192 föreslås riksdagen anhålla hos regeringen att möjligheterna att anlägga ett apatir- och forsforsyreverk i Malmberget utreds.

LKAB har till utskottet uppgett att denna fråga har studerats inom företaget vid flera tillfallen. I mars 1979 har företaget för Norrbottendelegationen presenterat en orienterande studie av förutsättningarna för att framställa apatitslig och i Malmberget vidareförädla denna till fosforsyra alternativt mono-ammoniumfosfat (MAP). Utredningen visar enligt LKAB att produktionskostnaden vid framställning av såväl forsforsyra som MAP är betydligt högre än marknadspriset. Däremot kan produkten apatit tänkas bli lönsam i framtiden.

Utskottet förutsätter att denna fråga bevakas kontinuerligt av LKAB och av regeringen. Det kan vara särskilt angeläget att undersöka hur detta projekt kan länkas samman med andra industriprojekt i syfte att bredda den industriella basen främst i Norrbotten. Utskottet förutsätter att regeringen, om projektet visar ekonomisk bärkraft, är beredd att i positiv anda pröva möjligheterna att vid behov medverka vid projektets finansiering. Utskottet föreslår att riksdagen gör ett uttalande av denna innebörd.

I motionerna 1978/79:660, 1978/79:2028 och 1978/79:2224 begärs att riksdagen skall uttala sig för att gruvbrytning i Kaunisvaara i Pajala kommun skall sättas i gång.

Förutsättningarna för detta projekt har under 1970-talet studerats i olika sammanhang och även diskuterats i riksdagen. Nämnden för statens gruvegendom har i april 1977 redovisat projektets läge för regeringen. På grundval av ett omfattande utredningsmaterial avstyrkte nämnden vid det tillfallet att projektet fördes vidare. Nämndens redovisning föranledde ingen åtgärd av regeringen. I detta sammanhang förutskickade emellertid nämnden att den skulle genomföra vissa kompletterande utredningsarbeten, bl. a. rörande transportsättet försligen. En plan för dessa utredningsarbeten avsågs bli redovisad senare.

1 riksdagen meddelade dåvarande industriministern Nils Åsling i november 1977 (RD 1977/78:32 s. 106) att nämndens plan för ytterligare utredningsarbeten inte kunde väntas förrän under år 1978. Nämnden har hösten 1978 - i sin anslagsframställning för budgetåret 1979/80 (s. 60) - uttalat att särskilda medel behövs för utredningar om vilka ytterligare undersökningar som bör göras i samband med Kaunisvaaraprojektet.

Även om förutsättningar f. n. inte bedöms föreligga för att realisera Kaunisvaaraprojektet anser utskottet det vara angeläget att kompletterande utredningsarbeten genomförs. Härigenom underlättas möjligheterna att i en framtid snabbt komma i gång med projektet om detta skulle visa sig ekonomiskt försvarbart. Motionsyrkandena om omedelbar igångsättning av projektet avstyrks emellertid.

NU 1978/79:42

14 Två motioner, 1978/79:386 och 1978/79:2172, innehåller yrkanden av innebörd att riksdagen skall uttala sig för snabb igångsättning av diverse projekt med anknytning till LKAB. Vissa av dessa projekt pågår redan - bl. a. inom ramen för de arbeten som omnämnts i det föregående under rubriken Sysselsättningsfrämjande åtgärder vid LKAB, m. m. - medan andra är under utredning inom LKAB eller i andra sammanhang.

Det får enligt utskottets mening i första hand ankomma på företagets styrelse och Statsföretag att ta ställning till den typ av omfattande åtgärdspaket som aktualiseras i dessa båda motioner. I vart fall bör inte riksdagen uttala sig om sådana förslag utan att ett ingående utredningsunderlag föreligger som innefattar bl. a. LKAB:s och Statsföretags bedömningar. Motionärerna har inte övertygat utskottet om att ett sådant underlag bör införskaffas. Motionerna avstyrks sålunda.

Lokalisering av LKAB.s huvudkontor m. m.

I motionen 1978/79:333 föreslås att riksdagen skall uttala sig för att LKAB:s koncernledning, liksom ledningen för LKAB Prospektering AB, flyttas till malmfälten. Enligt motionärerna skulle därigenom kvalificerad teknologi i ökad utsträckning tillföras detta område.

På förslag av utskottet (NU 1977/78:50 s. 19 f.) avslog riksdagen våren 1978 ett motionsyrkande av likartad innebörd som det nu aktuella. Därvid erinrade utskottet om uttalanden som riksdagen hade gjort år 1971 beträffande omlokalisering av LKAB:s huvudkontor. Detta uttalande innebar bl. a. att beslut i fråga om lokaliseringen av ett statligt företags huvudkontor bör fattas av företagets styrelse med hänsyn till vad som är mest effektivt och lämpligt för företaget.

1 betänkandet NU 1977/78:50 redovisade utskottet utförliga uppgifter om koncernkontorets omfattning och uppgifter och om LKAB:s synpunkter i ärendet. Företaget har i yttrande till utskottet över den nu aktuella motionen hänvisat till dessa synpunkter. Av yttrandet framgår bl. a. att frågan om koncernkontorets roll, verksamhet och lokalisering f. n. utreds av extern konsult och att detta utredningsarbete följs kontinuerligt av arbetstagarrepresentanterna i företagets styrelse. LKAB förklarar i yttrandet också att företagets huvudlinje är att målmedvetet arbeta för att järnmalmsverksamheten i Norrbotten och berörda malmfaltskommuner skall kunna fortleva och utvecklas så länge det är ekonomiskt möjligt. Med hänsyn till gruvornas ekonomiska och tekniska livslängd anser LKAB det emellertid vara nödvändigt - för att företaget på sikt skall kunna fortleva som ett lönsamt och kompetent mineralföretag-att insatser görs på flera områden för att utveckla och diversifiera koncernen.

Utskottet, som anser att LKAB:s ansträngningar främst bör inriktas på att främja företagets utveckling i Norrbotten, finner inte anledning frångå sin uppfattning från åren 1971 och 1978 och avstyrker sålunda motionen.

NU 1978/79:42

15 Övrigt

I motionen 1978/79:2028 uttalas tvivel på LKAB-ledningens ambitioner att utveckla företaget till gagn för Norrbotten. Motionärerna kritiserar att företaget vidtagit eller underlåtit vidta olika åtgärder och menar att LKAB ”måste ges utvecklingslinjer som bestäms utifrån norrbottningarnas långsiktiga intressen och inte utifrån det internationella storkapitalets rollfördelningsplaner”. Kritiken utmynnar i förslag om att riksdagen skall dels begära förslag av regeringen i syfte att trygga demokratisk insyn och kontroll av mineralprospektering, dels hos regeringen hemställa om att LKAB:s ledning ges en ny sammansättning som ger Norrbottens fackliga och politiska intressen ett avgörande inflytande.

Utskottet finnér motionärernas svepande kritik överdriven och avstyrker motionen. I fråga om företagets inriktning erinrar utskottet om sitt uttalande tidigare i år i betänkandet NU 1978/79:30, där frågan om en finansiell rekonstruktion av LKAB behandlades. Utskottet anförde härvid bl. a. (s. 6) att syftet med den finansiella rekonstruktionen givetvis är att skapa förutsättningar för en långsiktig planering av företagets framtida verksamhet, vilken har en avgörande betydelse för näringslivet och samhällsutvecklingen i Norrbotten, särskilt i malmfälten. För att i denna del av vårt land kunna erbjuda nya, trygga och utökade sysselsättningsmöjligheter bör LKAB snarast ta upp också andra verksamheter i Norrbotten än brytning av järnmalm.

I syfte att stärka LKAB föreslås i motionen 1978/79:2172 att riksdagen skall begära att regeringen vidtar åtgärder för att öka handeln med de socialistiska länderna. Motionärerna hänvisar till att större delen av LKAB:s malmexport går till EG-länder.

Riksdagen avslog hösten 1978 på näringsutskottets förslag en motion med förslag som syftade till att öka handelsutbytet med de socialistiska länderna. Utskottet anförde därvid (NU 1978/79:4 s. 7) att det i sak delade motionärernas uppfattning att alla möjligheter att främja och utöka Sveriges handel med de socialistiska länderna bör tas till vara. Utskottet hade emellertid vid en genomgång funnit att en rad olika åtgärder har vidtagits i detta syfte och pekade också på att handelsministern i en interpellationsdebatt i februari 1978 hade understrukit att Sverige har ett starkt intresse av en vidgad handel med dessa länder.

Näringsutskottet har fortfarande samma uppfattning i sakfrågan. Ett uttalande av riksdagen enligt motionärernas förslag finner utskottet emellertid inte motiverat. Motionen avstyrks sålunda.

NU 1978/79:42

16 Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande sysselsätt nings/rämjande åtgärder vid LKAB

att riksdagen med bifall till propositionen 1978/79:87 momenten 1 och 3 och med avslag på motionen 1978/79:2172 yrkandet 2 och motionen 1978/79:2188 yrkandet 2

a) godkänner vad föredragande statsrådet har anfort i fråga om riktlinjer för sysselsättningsfrämjande åtgärder vid LKAB,

b) till Sysselsättningsfrämjande åtgärder vid LKAB på tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1978/79 under fjortonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av 135 000 000 kr.,

2. beträffande beredskapsarbeten till stöd Jor gruvnäringen att riksdagen avslår motionen 1978/79:2170 yrkandetö,

3. beträffande utvecklingsplan för malmfälten m. m.

att riksdagen avslår motionen 1978/79:333 yrkandena 1-3, motionen 1978/79:2188 yrkandet 3 och motionen 1978/79:2193 yrkandet 4,

4. beträffande.fbrskningsstation i gruvbrytning

att riksdagen med bifall till propositionen 1978/79:127 bilaga 1 punkten 2 moment 6 och med anledning av motionen 1978/ 79:2170 yrkandena 4 och 5 och motionen 1978/79:2193 yrkandet 3 i ifrågavarande del till Forskningsstation i gruvbrytning för budgetåret 1979/80 under fjortonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av 35 000 000 kr.,

5. beträffande mineralteknisk forsknings- och utvecklingsstation i Malmberget

att riksdagen avslår motionen 1978/79:2193 yrkandet 3 i ifrågavarande del,

6. beträffande minera/tekniskt utvecklingscentrum i Luleå

att riksdagen avslår motionen 1978/79:1658 yrkandet 1 och motionen 1978/79:2028 yrkandet 1 i ifrågavarande del,

7. beträffande försöksanläggning för utvinning av industrimineral i A itik

att riksdagen avslår motionen 1978/79:2251 yrkandet 2,

8. beträffande apatit- och fos försyreverk i Malmberget

att riksdagen med anledning av motionen 1978/79:2192 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

9. beträffande gruvbrytning i Kaunisvaara

att riksdagen avslår motionen 1978/79:660, motionen 1978/ 79:2028 yrkandet 5 och motionen 1978/79:2224 yrkandet 2,

NU 1978/79:42

10. beträffande snabb igångsättning a\< diverse projekt med anknytning till LKAB

att riksdagen avslår motionerna 1978/79:386 och 1978/79:2172 yrkandet 3,

11. beträffande lokaliseringen av LKAB.s koncernkontor m. m. att riksdagen avslår motionen 1978/79:333 yrkandet 4,

12. beträffande sammansättningen av LKAB.s ledning

att riksdagen avslår motionen 1978/79:2028 yrkandet 1 i ifrågavarande del och yrkandet 2,

13. beträffande ökad handel med de socialistiska länderna att utskottet avslår motionen 1978/79:2172 yrkandet 4.

Stockholm den 3 maj 1979

På näringsutskottets vägnar INGVAR SVANBERG

Närvarande: Ingvar Svanberg (s). Bengt Sjönell (c). Erik Hovhammar (m). Hugo Bengtsson (s), Fritz Börjesson (c). Arne Blomkvist (s), Sven Andersson i Örebro (fp). Nils Erik Wååg (s). Birgitta Hambraeus (c). Margaretha af Ugglas (m). Lilly Hansson (s). Karl-Anders Petersson (c). Rune Ångström (fp), Karl-Erik Häll (s) och Rune Johansson i Ljungby (s).

Särskilt yttrande

beträffande lokaliseringen av LKABts koncernkontor m. m. (moment 11) av Bengt Sjönell, Fritz Börjesson, Birgitta Hambraeus och Karl-Anders Petersson (alla c):

LKAB har förklarat att man arbetar för att "berörda malmfältskommuner skall kunna fortleva och utvecklas så länge det är ekonomiskt möjligt”.

Vi anser att malmfältskommunerna bör fortleva så länge invånarna önskar det och att LKAB har ett särskilt ansvar att finna också nya utkomstmöjligheter i dessa kommuner.

LKAB hämtar sina resurser från Norrbotten och bör också för framtiden ägna sig åt att utveckla näringslivet i Norrbotten. Vi utgår från att LKAB ägnar sina ansträngningar åt att finna nya utkomstmöjligheter i berörda kommuner när de nuvarande malmfyndigheterna inte längre är brytningsvärda. Koncernkontoret bör placeras där Norrbottens framtidsintressen gynnas bäst.