Med anledning av propositionerna 1978/79:100 och 1978/79:101 i vissa delar samt propositionen 1978/79:124 om förvärv av Kockums varvsrörelse, m. m. jämte motioner

NU 1978/79:47

Näringsutskottets betänkande 1978/79:47

med anledning av propositionerna 1978/79:100 och 1978/79:101 i vissa delar samt propositionen 1978/79:124 om förvärv av Kockums varvsrörelse, m. m. jämte motioner

Ärendet

1 detta betänkande behandlas

dels propositionen 1978/79:100 bilaga 17 (industridepartementet) såvitt avser anslag till Täckande av förluster på grund av garantier till den statliga varvskoncernen,

dels propositionen 1978/79:101 (tilläggsbudget II) såvitt avser anslag till Finansiering av stirlingprojektet,

dels propositionen 1978/79:124 (industridepartementet) vari framläggs förslag om bl. a. statens förvärv av Kockums varvsrörelse m. m. och om garantier och bidrag rörande Svenska Varv AB samt varigenom regeringen bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad chefen för industridepartementet anfört rörande anställningsgaranti för de anställda vid Kockums varv,

dels tre motioner som har väckts med anledning av propositionen 1978/79:124,

dels sju motioner- fyra rörande varvsindustrin, två rörande skogsmaskinsindustrin och en rörande stirlingprojektet - som har väckts under allmänna motionstiden.

Företrädare för industridepartementet samt statens representant vid förhandlingarna med Kockums AB, direktör Rutger Martin-Löf, har inför utskottet lämnat upplysningar i ärendet.

Skatteutskottet har avgivit två yttranden (SkU 1978/79:6 y och 1978/ 79:7 y) i ärendet (bilagor 1 och 2).

Kockums AB har ingivit en skrivelse rörande bolagets förlustutjämningsrätt.

Propositionen 1978/79:100

I propositionen 1978/79:100 bilaga 17 (industridepartementet) har regeringen under punkten G 2 (s. 200) föreslagit riksdagen att till Täckande av förluster på grund av garantier till den statliga varvskoncernen för budgetåret 1979/80 anvisa ett förslagsanslag av 1 000 kr.

1 Riksdagen 1978/79. 17 sami. Nr 47

NU 1978/79:47

2 Propositionen 1978/79:101

I propositionen 1978/79:101 med förslag om tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1978/79 bilaga 11 (industridepartementet) har regeringen under punkten 4 (s. 45-50) föreslagit riksdagen bl. a. (1) att bemyndiga regeringen att medge förenade fabriksverken att solidariskt med annan delägare teckna borgen för lån till KB United Stirling (Sweden) AB & Co intill 110 500 000 kr. jämte ränta.

I övrigt har denna punkt i propositionen 1978/79:101 behandlats i näringsutskottets betänkande NU 1978/79:21.

Propositionen 1978/79:124

Huvudsakligt innehåll

I propositionen läggs fram förslag om godkännande av avtal mellan staten och Kockums AB om förvärv av Kockums Varv, m. m. Avtalet innebär bl. a. att Kockums till staten överlåter samtliga tillgångar, bl. a. aktier i andra bolag än Kockums AB - med undantag av aktierna i Kockums Fastighets AB -, andelar, fordringar och rättigheter, för en överenskommen köpeskilling av 20 milj. kr. jämte ett belopp som svarar mot Kockums skulder per tillträdesdagen. Regeringen föreslås få bemyndigande att avyttra från Kockums förvärvade aktier och andra tillgångar.

Vidare föreslås att fullmäktige i riksgäldskontoret bemyndigas att teckna garantier för Svenska Varv AB upp till 1 500 milj. kr. och att Svenska Varv AB erhåller bidrag med 735 milj. kr. Dessutom föreslås ett anslag av 50 milj. kr. för kapitaltillskott till Statsföretag AB.

Förslag

I propositionen föreslås att riksdagen

1. bemyndigar regeringen att godkänna avtalet mellan staten och Kockums AB om statens förvärv av Kockums varvsrörelse, m. m., i vad staten därigenom ikläder sig ekonomisk förpliktelse,

2. bemyndigar regeringen att överlåta från Kockums AB förvärvade aktier och andra tillgångar i enlighet med vad som har förordats,

3. bemyndigar fullmäktige i riksgäldskontoret att - utöver tidigare lämnade garantier - för verksamhetsåren 1978 och 1979 ikläda staten garantier till Svenska Varv AB till ett sammanlagt belopp av 1 500 000 000 kr. avseende förlusttäckning för kundfordringar och fartygsproduktion,

4. bemyndigar regeringen att efterge det från Kockums AB till Svenska Varv AB överförda lånet om 340 000 000 kr.,

5. bemyndigar regeringen att, med upphävande av tidigare lämnade medgivanden, medge förenade fabriksverken att solidariskt med Kockums Air AB teckna borgen för lån till KB United Stirling (Sweden) AB & Co av

NU 1978/79:47

110 500 000 kr. jämte ränta,

6. till Bidrag till Svenska Varv AB på tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1978/79 under fjortonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av 500 000 000 kr.,

7. till Förvärv av aktier m. m. från Kockums AB på tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1978/79 under fonden för statens aktier anvisar ett investeringsanslag av 20 000 000 kr.,

8. till Bidrag till Svenska Varv AB för budgetåret 1979/80 anvisar ett reservationsanslag av 235 000 000 kr.,

9. till Kapitaltillskott till Statsföretag AB för att överta Kockums Industri AB på tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1978/79 under fjortonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av 50 000 000 kr.

Därutöver bereder regeringen genom propositionen riksdagen tillfälle att ta del av vad chefen för industridepartementet har anfört rörande anställningsgaranti för de anställda vid Kockums Varv (Shipyard) AB.

Motionerna

De motioner som har väckts med anledning av propositionen 1978/79:124 är följande:

1978/79:2265 av Erik Hovhammar m. fl. (m), vari hemställs att riksdagen 1.

anhåller att regeringen låter utreda en ändrad organisationsstruktur för den statliga varvskoncernen syftande till bildandet av ett Sydvarv AB och ett Västvarv AB i enlighet med de riktlinjer som framförts i motionen,

2. anhåller att regeringen överväger att i avtalet mellan staten och Kockums föreskriva skyldighet för Kockums att efter hand inleverera eventuellt uppkomna skattevinster i enlighet med vad som i motionen anförts,

1978/79:2286 av Lars Werner m. fl. (vpk), vari hemställs att riksdagen hos regeringen begär förslag om

1. att staten övertar samtliga Kockumskoncernens verksamheter,

2. att staten redan nu utfärdar sysselsättningsgaranti för Kockums anställda i enlighet med riktlinjerna i riksdagens beslut i varvsfrågan i december 1978,

1978/79:2287 av Erik Wärnberg m. fl. (s), vari hemställs att riksdagen beslutar att begränsa möjligheterna till förlustavdrag i samband med fusioner och företagsöverlåtelser i enlighet med vad som anförts i motionen.

De övriga motioner som behandlas här är följande:

1978/79:388 av Karl-Anders Petersson (c) och Claes Elmstedt (c), vari hemställs att riksdagen uttalar att direktiven till varvskommissionen utfor 1*

Riksdagen 1978/79. 17 sami. Nr 47

NU 1978/79:47

mas så, att statligt stöd till de mindre och medelstora varven icke förutsätter reducering av verksamheten utan i stället att verksamheten inriktas på alternativ produktion, t. ex. moderna fiskebåtar,

1978/79:1011 av Hans Gustafsson m. fl. (s), vari hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna det i motionen skisserade åtgärdsprogrammet för att klara såväl det akuta sysselsättningsläget som Blekingevarvens framtida utveckling,

1978/79:1517 av Ingvar Svanberg m. fl. (s), vari hemställs att riksdagen hos regeringen begär att regeringen förelägger riksdagen ett åtgärdsprogram för skogsmaskinsbranschen i enlighet med vad som i motionen anförts,

1978/79:1518 av Ingvar Svanberg m. fl. (s), vari hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts beträffande villkoren för överlåtande av den solidariska borgen [i samband med Stirlingprojektet],

1978/79:1527 av Lars Werner m. fl. (vpk), vari hemställs att riksdagen beslutar att t. v. uppskjuta de kapacitetsnedskärningar och de neddragningar i antalet ordinarie arbeten som beslutades beträffande varven i december 1978,

1978/79:1642 av Lars Werner m. fl. (vpk), såvitt avser hemställan - med motivering i motionen 1978/79:1639 - (2) att riksdagen beslutar att hos regeringen hemställa om förslag om sysselsättningsgaranti och alternativ produktion inom varven så att sysselsättningen där ej minskar,

1978/79:2008 av Gunnel Jonäng m. fl. (c), såvitt avser hemställan att riksdagen hos regeringen begär skyndsamma åtgärder för statligt stöd till skogsmaskinsbranschen i Hälsingland.

Motionen 1978/79:1642 behandlas i övrigt i betänkandena NU 1978/79:31, 1978/79:48,1978/79:59 och 1978/79:60. Motionen 1978/79:2008 behandlas i övrigt i betänkandet NU 1978/79:43.

Utskottet

Inledning

Riksdagen har flera år i följd haft att ta ställning till regeringsförslag om nya åtgärder som föranletts av den svenska varvsindustrins prekära situation. Senast beslutade riksdagen i december 1978 om ett omfattande ekonomiskt stöd åt varvsindustrin (prop. 1978/79:49, NU 1978/79:17, rskr 1978/79:115). Stödåtgärderna har som en konsekvens fått att huvuddelen av den svenska varvsindustrin, däribland tre av landets fyra stora nybyggnadsvarv, efter hand har förstatligats. Genom tillkomsten år 1977 av Svenska Varv AB samordnades de statliga varvsintressena i ett företag, helägt av staten.

NU 1978/79:47

5 Det enda kvarvarande storvarvet i privat ägo, Kockums Varv (Shipyard) AB, är dotterbolag till Kockums AB (Kockums). Kockums är en industrigrupp med tonvikt på produktion av fartyg, maskiner och system för skogsbruk och skogsindustri, fordon för tunga transporter samt elektronikprodukter. I koncernen ingår därjämte flera utvecklingsbolag. Verksamheten bedrivs genom dotterbolag som är grupperade i olika rörelsegrenar. Antalet anställda i koncernen uppgår till ca 7 300, varav varvsdelen svarar för ca 4 900. Utskottet kommer i det följande att med anledning av vissa motionsyrkanden mera utförligt behandla några av koncernens rörelsegrenar. En närmare redogörelse för koncernens uppbyggnad i övrigt finns i propositionen 1978/79:124 (s. 2 f.).

Kockums var länge ett av de mest lönsamma varvsföretagen. Det har emellertid sedan några år stått klart att koncernens finansiella ställning varit undergrävd som en följd av den internationella varvskrisen. Våren 1978 kunde det konstateras att Kockums skulle bli tvunget att ställa in betalningarna om externt kapital ej tillfördes.

Mot bakgrund härav beslutade riksdagen om ett statligt lån till Kockums AB på 340 milj. kr. (prop. 1977/78:174, NU 1977/78:76, rskr 1977/78:377). Lånet bidrog till att koncernens likviditet kunde upprätthållas på en tillfredsställande nivå ett par månader in på 1979. Sedan november 1978 har förhandlingar förts mellan bolaget och staten, syftande till att staten helt eller delvis skulle överta koncernen. Alternativet till ett statligt övertagande har varit betalningsinställelse och konkurs.

Som ett resultat av förhandlingarna har, med förbehåll för regeringens godkännande, ett avtal träffats med Kockums AB. Ett godkännande från regeringens sida förutsätter i sin tur att riksdagen fattar vissa beslut. Avtalet har i sin helhet intagits som bilaga till propositionen 1978/79:124.

I propositionen föreslår regeringen riksdagen bl. a. att godkänna avtalet med Kockums AB i vad staten därigenom ikläder sig ekonomisk förpliktelse. Avtalet innebär bl. a. att staten förvärvar samtliga dotterbolag och övriga tillgångar i Kockums AB med undantag av aktierna i Kockums Fastighets AB. Köpeskillingen ärbestämd till 20 milj. kr. jämteett belopp som motsvarar Kockums AB:s skulder på tillträdesdagen, beräknade till 1 103 milj. kr., dvs. sammanlagt 1 123 milj. kr. Staten åtar sig bl. a. att svara för Kockums AB:s samtliga skulder och förbindelser per tillträdesdagen och att erbjuda de anställda anställning hos av staten helt eller delvis ägt företag på de ekonomiska villkor som då gäller hos Kockums AB. Kockums AB åtar sig att ändra moderbolagets och Kockums Fastighets AB:s firma så att firmorna ej kommer att innehålla namnet Kockums eller beståndsdelar därav. Tillträdesdagen bestäms i samråd mellan parterna och skall infalla senast den 1 juli 1979.

Av propositionen framgår att statens totala åtaganden i samband med förvärvet - bortsett från förlustrisken kommande år - uppgår till närmare 4 miljarder kronor av inräknad erforderlig täckning av kapitalbrist i de

NU 1978/79:47

övertagna dotterföretagen. De tillgångar som Kockums AB förvaltar efter överlåtelsen uppgår enligt uppgift till 23 milj. kr. Härtill kommer att överlåtelsen sker i sådan form att Kockums AB torde vara berättigat till förlustavdrag vid 1980-1990 års taxeringar. Värdet av avdragsrätten har uppskattats till 90-170 milj. kr. Utskottet kommer i ett följande avsnitt att närmare behandla frågan om förlustavdrag, vilken inte berörs i propositionen.

Regeringen redogör i propositionen för vilka åtgärder den anser böra vidtagas med de tillgångar staten övertar från Kockums. De rörelsegrenar som har samband med varvs- och rederiverksamheten föreslås bli inkorporerade i Svenska Varv AB. Övriga tillgångar skall överföras till Statsföretag AB. Detta gäller dock inte det s. k. stirlingprojektet, som enligt regeringens mening t. v. bör ligga kvar hos staten. Om ett övertagande kommer till stånd är det vidare regeringens avsikt att låta de pågående förhandlingarna om anställningsgaranti vid de statliga varven omfatta även de anställda vid Kockums varv i Malmö.

Med anledning av propositionen har tre motioner väckts. I motionerna framförs bl. a. kritik mot avtalet i vissa hänseenden. 1 betänkandet behandlas vidare, helt eller delvis, sju motioner som har väckts under allmänna motionstiden. Av dessa har tre direkt anknytning till verksamheter inom Kockumskoncernen, medan de övriga avser varvsindustrin i allmänhet.

Utskottet kommer i det följande att framföra vissa allmänna synpunkter på regeringens förslag. Propositionen behandlas därefter närmare i den mån det föranleds av de framställda motionsyrkandena.

Allmänna synpunkter

Som utskottet redan anfört har Kockumskoncernens finansiella ställning starkt försämrats under de senaste åren. Staten har ansett sig vara tvungen att gå in med betydande belopp i form av garantier och lån för att förhindra betalningsinställelse och konkurs. Enligt vad utskottet erfarit räcker de likvida medlen i koncernen endast till mitten av juni månad. En betalningsinställelse är således oundviklig om inte koncernen tillförs betydande belopp. Från regeringens sida har man ansett att en konkurs bör undvikas. Utskottet delar denna uppfattning. En konkursskulle kunna få mycket allvarliga följder för de anställda och för bolagets borgenärer, i första hand då de många underleverantörerna. Tilltron i utlandet till Kockums Varv och till den svenska varvsnäringen i allmänhet skulle kunna lida allvarligt avbräck. Mot bakgrund härav finner utskottet det tillfredsställande att regeringen har upptagit förhandlingarmed Kockums AB om ett förvärv av koncernens olika enheter.

En konsekvens av överenskommelsen med Kockums AB och av de åtgärder som regeringen planerar beträffande de olika i koncernen ingående verksamhetsgrenarna är att ytterligare stora finansiella åtaganden nödvän -

NU 1978/79:47

diggörs för statens vidkommande. Utskottet godtar emellertid regeringens lösning, som enligt utskottets mening bör skapa förutsättningar för att Kockumskoncernens problem kan lösas med tillvaratagande av statens intressen. Utskottet kommer senare i betänkandet att förorda att regeringen genom nya förhandlingar med Kockums AB kompletterar den träffade överenskommelsen i ett avseende, nämligen när det gäller möjligheten för bolaget att framdeles utnyttja sin rätt till förlustavdrag. I övrigt har utskottet ingen invändning mot avtalets innehåll, vare sig i vad staten genom avtalet ikläder sig ekonomiska förpliktelser eller eljest.

I motionen 1978/79:2286 kritiseras avtalets utformning i viktiga delar. Motionärerna anser att avtalet, allmänt sett, följer en linje i svensk statlig varvspolitik av innebörd att de privatintressen som köps ut bereds diverse fördelar medan staten belastas med alla negativa konsekvenser av ett övertagande. Motionärerna riktar från denna utgångspunkt tre huvudanmärkningar mot avtalet. De menar att staten borde köpa hela Kockums verksamhet, alltså även moderbolaget och de fastigheter som nu ingår i Kockums Fastighets AB. De framhåller att fastighetsinnehav brukar vara en värdefull tillgång även i dåliga industrikonjunkturer och de finner det anmärkningsvärt att just denna del av koncernen inte omfattas av övertagandet. En annan orättmätig fördel för de privata aktieägarna är, anförs det i motionen, att de under de kommande åren kan tillgodogöra sig en avsevärd extravinst genom att utnyttja möjligheterna till avdrag vid taxeringen för de förluster som uppstått i moderbolagets tidigare verksamhet och i samband med överlåtelsen. Motionärerna anser att detta utgör en stötande typ av gåvopolitik. Såsom en ytterligare opåkallad extraförmån åt aktieägarna betecknas det förhållandet att aktiekurserna i moderbolaget har stigit sedan det blivit klart att förlustverksamheterna förs bort.

Utskottet får i denna fråga anföra följande. I propositionen anges inte varför moderbolaget och fastighetsbolaget inte ingår i statens förvärv. Det hade enligt utskottets mening varit på sin plats att regeringen i propositionen närmare redovisat sina överväganden i detta hänseende. Ett avgörande skäl för att moderbolaget, dvs. Kockums AB, ej ingår i förvärvet torde vara att aktierna i bolaget är spridda på många händer och att det, med hänsyn till koncernens likvida situation, skulle ha tagit alltför lång tid att i statens ägo överföra det antal aktier som varit erforderligt för att staten i praktiken skulle bli helägare till bolaget. Antalet aktieägare i Kockums AB uppgår enligt uppgift till över 14 000. Utskottet har förståelse för dessa synpunkter och ansluter sig följaktligen inte till motionärernas uppfattning i frågan. Vad angår fastighetsbolaget har statens förhandlare i Kockumsärendet inför utskottet uppgivit att det varit en strävan från statens sida att få Kockums bolagsstämma att acceptera avtalet. Risken för konkurs skulle därigenom minska. Ett led i denna strävan var att staten inte gjorde anspråk på tillgångarna i fastighetsbolaget, enligt uppgift värderade till 3 milj. kr. Utskottet godtar regeringens resonemang på denna punkt och delar alltså inte

1** Riksdagen 1978/79. 17 sami. Nr 47

NU 1978/79:47

heller i denna del motionärernas åsikt. Vad utskottet i det följande kommer att anföra beträffande Kockums AB:s rätt till förlustavdrag strider inte mot utskottets uppfattning om vilken egendom som bör ingå i överlåtelsen från Kockums AB till staten. På grund av det anförda avstyrker utskottet motionen 1978/79:2286 i nu angiven del.

Rätten till förlustutjämning

Enligt lagen (1960:63) om rätt till förlustutjämning vid taxering för inkomst har en skattskyldig under vissa omständigheter rätt att vid taxering till statlig och kommunal inkomstskatt åtnjuta avdrag för förlust, hänförlig till tidigare beskattningsår. Reglerna innebär bl. a. att ett aktiebolag som går med förlust har rätt att genom förlustavdrag räkna av denna förlust från inkomster under den följande tio-årsperioden. För fåmansbolag gäller särskilda regler som syftar till att hindra försäljning av företag utan andra ”tillgångar” än rätt till förlustavdrag. Dessa regler innebär att rätten till förlustavdrag går förlorad om mer än en obetydlig del av aktierna i fämansbolaget övergår till ny ägare. Någon motsvarande spärr finns inte i fråga om andra bolag än fåmansbolag. När bestämmelserna infördes ansåg man nämligen att det var liten risk för att reglerna här skulle missbrukas. I detta hänseende uttalade finansministern följande i propositionen (prop. 1960:30 s. 109):

Såsom riksskattenämnden framhållit kan vissa skäl tala för att begränsa rätten att överföra förluster till att avse endast sådana förluster som uppkommit efter det moderbolaget förvärvat aktierna i dotterbolaget. Genom de undantag för familjebolag, som utredningen föreslagit, torde dock riskerna för missbruk av bestämmelserna i huvudsak vara borta. Författningsbestämmelserna på denna punkt är redan nu komplicerade. Skulle erfarenheterna av lagstiftningen ge vid handen att fall av missbruk trots allt förekommer vid fusioner synes man hellre böra överväga att vägra rätt att övertaga förluster vid fusioner än införa ytterligare undantagsbestämmelser.

Förlustavdrag får i princip inte omfatta realisationsförluster. Förluster av detta slag, som inte kunnat dras av under förluståret, får i stället utnyttjas under en sexårsperiod efter förluståret i form av avdrag från realisationsvinster m. m. enligt särskilda regler i kommunalskattelagen (1928:370). Möjligheterna till avdrag för realisationsförluster är begränsade även i andra hänseenden.

Som utskottet redan nämnt har statens förvärv av egendomen i Kockums AB skett i sådan form att bolaget torde vara berättigat till förlustavdrag enligt förlustutjämningslagen vid 1980 och kommande års taxeringar. Skatteutskottet har i yttrande till näringsutskottet (se bilaga 2, s. 23) beräknat att bolaget vid 1980-1990 års taxeringar kan vara berättigat till förlustavdrag uppskattningsvis med 84,2 milj. kr. vid taxering till statlig inkomstskatt och med 28,1 milj. kr. vid taxering till kommunal inkomstskatt, allt avseende förluster åren 1972-1977, vidare med ännu ej angivna belopp för förluster på

NU 1978/79:47

verksamheten 1978 och ev. 1979 samt därjämte för skattemässiga förluster i samband med överlåtelsen till staten på ca 230 milj. kr. Under förutsättning att bolaget kan utnyttja dessa avdrag fullt ut kommer enligt skatteutskottets beräkningar avdragsrätten att medföra ett skattebortfall i storleksordningen 90-170 milj. kr.

Dessa avdragsmöjligheter har inte berörts i avtalet och har också förbigåtts i propositionen.

Frågan om förlustavdrag har aktualiserats i tre motioner, 1978/79:2265, 1978/79:2286 och 1978/79:2287. Angående vad som i detta hänseende anförts i motionen 1978/79:2286 hänvisas till vad utskottet uttalat i det föregående i avsnittet Allmänna synpunkter (s. 6).

I motionen 1978/79:2287, som är en gruppmotion av socialdemokraterna i skatteutskottet, påpekas att förlustavdragen kan komma att uppgå till mycket omfattande belopp. Motionärerna utgår från att denna konsekvens av avtalet knappast var avsedd av regeringen och menar att den framstår som stötande från allmänna synpunkter. De finnér det klart otillfredsställande att regeringen inte har behandlat frågan i propositionen. De erinrar om chefens för finansdepartementet i det föregående (s. 8) citerade uttalande år 1960 vid tillkomsten av den nu gällande lagstiftningen om förlustavdrag. Det aktuella fallet innebär enligt motionärernas uppfattning en klar risk för att ett missbruk skulle kunna komma till stånd. De finnér det därför nödvändigt att riksdagen omedelbart fattar beslut om att regler motsvarande dem som nu gäller för fåmansbolag också kommer att gälla för övriga typer av företag, för den händelse aktierna i väsentlig omfattning byter ägare. I motionen anförs att det kan förekomma fall då det från allmän synpunkt kan anses motiverat att möjligheterna till förlustavdrag kvarstår, t. ex. i samband med anställdas övertagande av ett företag eller vid sådana omstruktureringsåtgärder som kan vara av väsentlig betydelse för sysselsättningen eller produktionsutvecklingen. I sådana fall bör enligt motionärernas uppfattning regeringen ha möjlighet att medge dispens från det av dem föreslagna förbudet. Motionärerna anser att det bör ankomma på vederbörande utskott att utarbeta nödvändiga författningsbestämmelser.

1 motiveringen till det nu aktuella yrkandet i motionen 1978/79:2265 hänvisas till att Kockums redan i 1977 års bokslut uppgav sig ha rätt till förlustavdrag med sammanlagt mer än 100 milj. kr. Motionärerna erinrar dock om att förlusterna till den del de avser realisationsförluster endast kan kvittas mot realisationsvinster. För att oönskade konsekvenser av det föreliggande avtalet i form av uteblivna skatteintäkter skall undvikas föreslår motionärerna att avtalet förses med en bestämmelse om skyldighet för Kockums att, efter hand som skattevinster på grund av utnyttjade förlustavdrag uppstår, inleverera motsvarande belopp till statsverket.

Den angivna kritiken mot avtalet med Kockums har föranlett debatt i riksdagen den 1 och den 9 mars i år i samband med svar av budget- och ekonomiministern och industriministern på enkla frågor. Budget- och

NU 1978/79:47

ekonomiministern anförde i sitt svar (på frågorna 1978/79:354 och 1978/ 79:376) att han inom kort kommer att ta initiativ till översyn av den spärr som gäller mot förlustavdrag i fåmansbolag där en mindre del av aktierna bytt ägare. Han sade vidare att det enligt hans mening är lämpligt att man i det sammanhanget också överväger om det behövs särskilda regler för att hindra missbruk av möjligheterna till förlustutjämning i börsnoterade och andra större företag. Industriministern lämnade i sitt svar (på frågan 1978/79:342) bl. a. en allmän bakgrund till det träffade avtalet.

Kockums AB har i skrivelse till utskottet åberopat en inom bolaget upprättad promemoria enligt vilken bolaget är förhindrat att medverka till att dess rätt till förlustutjämning elimineras. Bolagets uppfattning grundar sig framför allt på att rätten till förlustutjämning inte berörts i det föreliggande avtalet, att ett nytt avtal med staten enligt bolagets mening kräver ett lagakraftvunnet beslut av bolagsstämman och att möjligheterna för bolaget att avstå från sin förlustutjämningsrätt begränsas av det lagstadgade skyddet för minoritetsaktieägare och borgenärer, eftersom ett sådant avstående enligt bolagets mening måste betraktas som en gåva.

På begäran av näringsutskottet har skatteutskottet avgivit två yttranden med anledning av propositionen, motionerna och skrivelsen från Kockums. Av yttrandena, som är enhälliga, framgår sammanfattningsvis följande.

Skatteutskottet instämmer i allt väsentligt i den kritik som motionärerna har riktat mot avtalet i angivet hänseende. Även om avdragsmöjligheterna i viss mån är osäkra - nämligen till den del den skattemässiga förlusten har uppkommit i samband med överlåtelsen till staten, dvs. beträffande ca 230 milj. kr. - anser skatteutskottet att berättigad kritik kan riktas mot att avtalet och gällande skatteregler inte hindrar att Kockums AB eller dess intressenter i framtiden tillgodogör sig det betydande värde som möjligheterna till förlustavdrag representerar. Skatteutskottet framhåller att de nuvarande avdragsmöjligheterna i det aktuella fallet kan inbjuda till missbruk och osunda spekulationer av skilda slag och även av andra skäl te sig stötande. Avdragsmöjligheterna gör det också omöjligt att nu bedöma avtalets ekonomiska konsekvenser i alla delar. Mot denna bakgrund har skatteutskottet funnit att näringsutskottet bör förorda att regeringen får i uppdrag att ta upp förhandlingar med Kockums AB om komplettering av avtalet med en klausul av huvudsaklig innebörd att Kockums AB efter hand skall betala in ett belopp till staten som motsvarar framtida skattelättnader på grund av förlustavdrag. Skulle dessa förhandlingar icke leda till avsett resultat har skatteutskottet förklarat sig berett att pröva frågan om lagstiftning rörande sådana begränsningar i avdragsrätten att de kritiserade effekterna av nuvarande skatteregler i det aktuella fallet elimineras fr. o. m. 1980 års taxering.

Vad angår de av Kockums AB framförda invändningarna mot ett sådant tillägg till avtalet som skatteutskottet förordat uttalar detta utskott i sitt senare yttrande att den eftergift från Kockums AB:s sida som tillägget skulle

NU 1978/79:47

innebära givetvis skall bedömas med hänsyn till det slutliga avtalet i dess helhet. Vid en sådan helhetsbedömning är det enligt skatteutskottets uppfattning uppenbart att det tillägg som det förordar inte kan anses ge avtalet karaktär av gåva från Kockums och att tillägget inte heller i övrigt har sådan karaktär att Kockums AB av formella skäl är förhindrat att inom den aktuella tidsramen godta detta.

Enligt skatteutskottets uppfattning kan det av flera skäl vara lämpligt att nya förhandlingar tas upp mellan parterna. Om bolaget går med på det föreslagna tillägget till avtalet bör frågan om ändringar i skattelagstiftningen enligt skatteutskottet kunna anstå i avvaktan på den översyn av reglerna som budget- och ekonomiministern har aviserat. 1 den situation som nu uppstått bör staten enligt skatteutskottets uppfattning rimligen bereda bolaget tillfälle att - innan ett avtal genomförs- ta ställning till om bolaget vill stå fast vid sin del av det preliminära avtalet.

Näringsutskottet instämmer i skatteutskottets synpunkter. Såsom anförs i yttrandet kan de nuvarande avdragsmöjligheterna i det aktuella fallet ge upphov till missbruk och spekulationer av olika slag. Det ter sig också stötande om staten, förutom att den övertar ansvaret för koncernens ansenliga skulder, skulle få vidkännas ett bortfall av skatter från det sålunda från skulder rensade moderbolaget av den storleksordning det här är fråga om. 1 likhet med vad skatteutskottet föreslagit förordar näringsutskottet att regeringen får i uppdrag att ta upp förhandlingar med Kockums AB om komplettering av avtalet med en klausul av huvudsaklig innebörd att Kockums AB utfäster sig att, i den mån bolaget utnyttjar sin rätt till förlustavdrag enligt förlustutjämningslagen, efter hand betala in ett belopp till staten som motsvarar den skattelättnad bolaget erhåller på grund av avdraget. Utskottet noterar att skatteutskottet ansett att en sådan klausul, sedd mot bakgrund bl. a. av att Kockums AB utan statliga åtgärder måste inställa sina betalningar med konkurs som trolig följd, inte förlänar avtalet karaktär av gåva. Det bör stå regeringen fritt att, sedan förhandlingarna återupptagits, godkänna avtalet även om en klausul med den angivna innebörden inte inflyter i detta. Utskottet vill emellertid hänvisa till vad skatteutskottet anfört angående denna situation, nämligen att skatteutskottet är berett att i det läget pröva frågan om lagstiftning rörande sådana begränsningar i avdragsrätten att de kritiserade effekterna av nuvarande skatteregler i det aktuella fallet elimineras fr. o. m. 1980 års taxering.

Utskottet förutsätter att staten ersätter berörda kommuner med så stor del av inbetalade belopp som kan anses motsvara den skattelättnad bolaget erhåller vid taxeringen till kommunal inkomstskatt.

Om riksdagen beslutar i enlighet med vad utskottet föreslagit får syftet med motionerna 1978/79:2265 i nu aktuell del och 1978/79:2287 anses vara i huvudsak tillgodosett.

NU 1978/79:47

12 Stirlingprojektet

Kockums bedriver tillsammans med staten ett utvecklingsarbete på den s. k. stirlingmotorn. Detta sker inom KB United Stirling (Sweden) AB & Co, som ägs till 37,5 % av Kockums, till 37,5 % av staten genom förenade fabriksverken (FFV) och till 25 % av United Stirling AB. Det senare bolaget ägs i sin tur till hälften av Kockums och till hälften av staten genom FFV.

I propositionen 1978/79:124 föreslås att de av staten från Kockums övertagna aktierna och andelarna i Stirlingföretagen t. v. skall ligga kvar hos staten. Detta föreslås ske genom att aktierna och andelarna tillförs det från Kockums övertagna vilande bolaget Kockums Air AB. Aktierna i det senare företaget skall t. v. redovisas under statens fond för aktier. Utskottet ansluter sig till regeringens förslag härvidlag.

I propositionen 1978/79:101 om tilläggsbudget 11 har regeringen föreslagit bl. a. att riksdagen skall bemyndiga regeringen att medge FFV att solidariskt med annan delägare (ej angiven) teckna borgen för lån till KB United Stirling (Sweden) AB & Co intill 110,5 milj. kr. jämte ränta.

I motionen 1978/79:1518 anförs, angående regeringens förslag i propositionen 1978/79:101, att riksdagen inte utan vidare bör medge regeringen rätt att överflytta den solidariska borgen på en ny delägare utan att denna fråga först kunnat behandlas av riksdagen.

Regeringen föreslår i Kockumspropositionen att den ”andre” delägare som åsyftas i propositionen 1978/79:101 1, v. skall vara Kockums Air AB samt att tidigare lämnade medgivanden för FFV att teckna borgen solidariskt med Kockums AB skall upphävas och ersättas med ett medgivande för FFV att teckna borgen solidariskt med Kockums Air AB intill nämnda belopp jämte ränta.

Utskottet tillstyrker regeringens framställning. Syftet med motionen 1978/79:1518 tillgodoses genom riksdagens medgivande. Motionen, liksom regeringens förslag i tilläggspropositionen, bör därför inte föranleda någon åtgärd från riksdagens sida.

Kockums tillverkning av skogsbruksmaskiner

En del av de verksamheter som staten övertar från Kockums saknar anknytning till varvs- och rederirörelserna. Detta gäller främst den verksamhet som bedrivs av Kockums Industri AB och som avser tillverkning av skogsbruksmaskiner, skogsindustrimaskiner och truckar. Produktionen av skogsbruksmaskiner i bolagets fabriker i Söderhamn, Stensele och Filipstad är förlustbringande.

Regeringen föreslår att aktierna i Kockums Industri AB överlåts till Statsföretag AB. I propositionen framhålls att skogsbruksmaskiner i Sverige också tillverkas av Volvo BM AB (i Eskilstuna) och av Östbergs Fabriks AB

NU 1978/79:47

(ÖSA)(i Alfta), m. fl., och att det är nödvändigt med en kapacitetsminskning i branschen, som har svåra lönsamhetsproblem. Det får enligt regeringen ankomma på Statsföretag att medverka i pågående utredning om erhållande av lämplig struktur i branschen.

Skogsmaskinsbranschens problem aktualiseras i två under allmänna motionstiden väckta motioner. I den första av dessa, 1978/79:1517, ansluter sig motionärerna i huvudsak till ett på fackligt håll uppgjort åtgärdsprogram i sex punkter, syftande till att göra de tre nämnda största företagen i branschen konkurrenskraftiga. Motionärerna anser att regeringen snarast bör för riksdagen redovisa åtgärder för en planmässig och rationell strukturutveckling på skogsmaskinsområdet. Att Hälsingland är särskilt känsligt för strukturförändringar i skogsmaskinsbranschen framhålls i motionen 1978/ 79:2008. ÖSA i Alfta och Kockums i Söderhamn har stor betydelse för sysselsättningen i Voxnadalen och Söderhamn, betonar motionärerna i sin motivering till yrkandet.

Enligt vad utskottet har erfarit pågår sedan någon tid diskussioner mellan de tre stora företagen i branschen, syftande till någon form av samordning av verksamheten under statlig ledning. På uppdrag av industridepartementet deltar verkställande direktören i Sveriges Investeringsbank AB, Arne Cadans, i överläggningarna. Med hänsyn till de diskussioner som sålunda pågår anser utskottet att riksdagen inte nu bör ta initiativ till ytterligare åtgärder i frågan. Utskottet vill i sammanhanget framhålla att det är antagligt att andra skogsmaskinsföretag än de nämnda kan ha lönsamhetsproblem. Det är enligt utskottets mening angeläget att följderna för övriga företag i branschen av ett ev. sammangående mellan de tre största företagen beaktas vid de pågående diskussionerna. Med vad här sagts avstyrks motionen 1978/79:1517 samt motionen 1978/79:2008 i här aktuell del.

Anställningsgaranti m. m.

Riksdagen har i sitt senaste varvspolitiska beslut (prop. 1978/79:49, NU 1978/79:17, rskr 1978/79:115) gett regeringen till känna att de anställda vid varven inom den statliga varvskoncemen skulle garanteras fortsatt anställning t. o. m. år 1980. En lämplig metod för utarbetandet av garantin var enligt riksdagen den metod som användes vid omstruktureringen inom handelsstålsindustrin. Riksdagen hänvisade i detta avseende till överenskommelser mellan Svenskt Stål AB och de fackliga organisationerna i berörda företag, innebärande bl. a. att personalminskningen vid de olika företagsenheterna skulle genomföras under en längre tidsperiod och utan direkta friställningar. Arbetsmarknadspolitiska medel angavs också kunna komma till användning.

Regeringen meddelar i propositionen 1978/79:124 att de förhandlingar som har föranletts av riksdagens beslut pågår sedan någon tid tillbaka. Som redan framgått anser regeringen att en kommande överenskommelse i enlighet

NU 1978/79:47

med riksdagens beslut även bör omfattade anställda vid Kockums varv, i den mån detta varv tillförs staten.

Utskottet noterar med tillfredsställelse regeringens uppfattning i denna fråga. Någon anledning att, som föreslås i motionen 1978/79:2286, en anställningsgaranti skulle utfärdas redan nu, dvs. innan de omförmälda förhandlingarna avslutats, föreligger inte enligt utskottets mening. Motionen avstyrks därför i denna del.

I det här aktuella yrkandet i motionen 1978/79:1642 begärs att regeringen lägger fram förslag om sysselsättningsgaranti och alternativ produktion vid varven så att sysselsättningen där ej minskas. Motiveringen fördetta yrkande finns i motionen 1978/79:1639. Enligt utskottets mening är motionsyrkandet i allt väsentligt tillgodosett. Även denna motion avstyrks därför i angiven del.

Svenska Varv AB:s organisation

I motionen 1978/79:2265 förordas att regeringen skall låta utreda en ändrad organisationsstruktur för de statliga varven. Motionärerna anser att koncernen bör uppdelas i ett Sydvarv AB, omfattande Kockums varv, Öresundsvarvet, Karlskronavarvet samt Sölvesborgs varv, och ett Västvarv AB, inrymmande de varvsenheter som finns i Västsverige. En sådan uppdelning skulle enligt motionärerna bli betydligt smidigare än den nuvarande organisationen. Det skulle vidare ställa sig fördelaktigt från företagsekonomiska synpunkter att ha två sinsemellan konkurrerande varvsgrupper.

Med anledning av ett liknande motionsyrkande tidigare under detta riksmöte erinrade utskottet i betänkandet NU 1978/79:17 om att syftet med den enhetliga organisationen för de statliga varven var att de berörda varvens strukturella problem skulle kunna lösas på ett övergripande och rationellt sätt. Ytterligare ett motiv för att inrätta en särskild koncernledning var att varvens verksamhet såvitt möjligt skall diversifieras. Utskottet framhöll emellertid att ett statligt övertagande av Kockums varv självfallet måste leda till en allmän översyn av organisationen av Svenska Varv. I så fall borde översynen ske i nära samverkan mellan bl. a. Svenska Varv, de olika varvsenheterna inom koncernen och berörda personalorganisationer. Utskottet fann inte anledning föreslå riksdagen att göra en särskild framställning till regeringen i denna fråga. Riksdagen godkände utskottets ställningstagande.

Utskottet vill nu upprepa att statens förvärv av Kockums varv självfallet måste föranleda en översyn av det statliga varvsföretagets organisation.

Enligt vad utskottet har erfarit pågår f. n. en utredning internt inom Svenska Varv, syftande till att förbereda mottagandet av Kockums varv i koncernen. Som en följd bl. a. av att antalet varvsenheter i koncernen utökas genom förvärvet av Kockums varv kommer man vidare att överväga frågor om lämplig struktur och produktionsvolym för Svenska Varvs vidkomman -

NU 1978/79:47

de. Mot bakgrund härav finnér utskottet inte anledning att föreslå riksdagen att göra någon särskild framställning i frågan. Motionsyrkandet avstyrks följaktligen.

Kapacitetsnedskärningar vid varven

Riksdagens varvspolitiska beslut i december 1978 innebar bl. a. att kapaciteten hos de statliga nybyggnadsvarven i ett första steg skulle reduceras med minst 20 96, jämfört med nivån vid utgången av år 1977. Antalet anställda vid de berörda varven, exkl. Kockums varv och det numera nedlagda Eriksbergs varv, beräknades minska med 2 850 personer.

I motionen 1978/79:1527 erinras om att vänsterpartiet kommunisterna röstade emot beslutet. Motionärerna anser att beslutet var förhastat och pekar bl. a. på att propositionen 1978/79:49 inte innehöll någonting om den stora utländska beställning av en fabriksanläggning som Svenska Varv erhöll under det att propositionsarbetet pågick. Även andra skäl anförs i motionen till förmån för ett uppskov med kapacitetsnedskärningarna.

Enligt utskottets mening har riksdagen inte någon anledning att frångå sitt nyssnämnda ställningstagande i frågan. Till en början påminner utskottet om att innebörden av den anställningsgaranti varom förhandlingar nu pågår mellan Svenska Varv och de fackliga organisationerna är, att inga avskedanden skall ske före utgången av år 1980, och att de planerade kapacitetsnedskärningarna därmed i praktiken har fördröjts i motsvarande mån. Det måste vidare observeras att Svenska Varv ännu inte definitivt har fött någon beställning av den innebörd motionärerna anger. Med hänvisning till det sagda avstyrker utskottet motionen.

Mindre och medelstora varv

I två motioner behandlas frågor rörande de mindre och medelstora varvens problem, med särskild tonvikt lagd på förhållandena vid de två varven i Blekinge län.

I motionen 1978/79:388 erinras om att fiskerikommittén för ca ett år sedan -dvs. hösten 1977 i betänkandet (SOU 1977:74) Fiskerinäringen i framtidenkonstaterade att den svenska fiskeflottan är mycket ålderstigen och i stort behov av upprustning och förnyelse. Motionärerna framhåller att krisen för de stora varven har smittat av sig på småvarven, bl. a. som en följd av att de stora varven i jakten efter säljbara produkter har gjort inbrytningar på de små varvens naturliga produktionsområde. Det finns enligt motionärerna därför all anledning att kompensera småvarven genom att ge dem ekonomiska möjligheter att bygga moderna fiskebåtar. I motionen anförs att man vid Karlskronavarvet sedan en tid arbetar med att få fram en prototyp till en ny, modern fiskebåt, som sägs innebära ett nytänkande på detta område. Prototypen är enligt uppgifter till motionärerna i det närmaste klar för

NU 1978/79:47

serietillverkning. Motionärerna anser att man bör satsa på denna båttyp, inte minst mot bakgrund av det dåliga sysselsättningsläget vid varven i Karlskrona och Sölvesborg.

1 motionen 1978/79:1011 förordas att regeringen låter uppgöra ett snabbt åtgärdsprogram beträffande varven i Karlskrona och Sölvesborg. Motionärerna drar själva upp riktlinjer för ett sådant program. 1 fråga om nybyggande bör man i första hand pröva möjligheterna att påbörja en projekterad minjaktserie (M 70) i begränsad skala. När det gäller underhålls- och ombyggnadsarbeten är det enligt motionärerna väsentligt att hälften av den svenska marina underhållsvolymen tillfaller Karlskronavarvet. De framhåller till sist att det på utvecklingssidan är angeläget att det satsas på att få fram ändamålsenliga fiskebåtar i plast, inte minst av exportskäl. En sådan satsning förutsätter ett statligt ekonomiskt engagemang i inledningsskedet, sägs det i motionen.

Den varvskommission (1:1979:04; ordförande: generaldirektör Folke Rydbo) som regeringen för någon tid sedan tillsatt på riksdagens begäran har enligt sina direktiv (dir. 1979:21) till uppgift att utarbeta ett konkret förslag rörande de mindre och medelstora varvens strukturutveckling. Kommissionen skall - i enlighet med vad riksdagen uttalat - även undersöka dessa varvs möjligheter att inrikta sin verksamhet på bl. a. specialfartyg samt lämna förslag till utformning och omfattning av ett statligt stöd till varven.

Utskottet förutsätter att varvskommissionen uppmärksammar vad som anförts i de nu aktuella motionerna. I avvaktan på att utredningsarbetet slutförts bör, såsom riksdagen har uttalat (NU 1978/79:17 s. 34, rskr 1978/79:115), inte vidtas några åtgärder som kan vara av avgörande betydelse för de berörda varvens framtid och därmed för sysselsättningen vid dessa varv.

Riksdagen bör enligt utskottets mening varken göra något sådant uttalande som avses i motionen 1978/79:388 eller något sådant tillkännagivande som föreslås i motionen 1978/79:1011. Motionerna avstyrks sålunda.

Förslag i budgetpropositionen

I budgetpropositionen (prop. 100 bil. 17 s. 200) föreslås att riksdagen skall anvisa ett förslagsanslag - till ett formel It belopp av 1 000 kr. - för täckande av förluster på grund av garantier till den statliga varvskoncernen. Utskottet tillstyrker regeringens förslag.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande förlustutjämning

att riksdagen med anledning av motionerna 1978/79:2265 yrkandet 2 och 1978/79:2287 som sin mening ger regeringen till

NU 1978/79:47

känna vad utskottet anfört om återupptagande av förhandlingarna med Kockums AB,

2. beträffande avtalet mellan staten och Kockums AB

att riksdagen med bifall till propositionen 1978/79:124 momentet 1 och med avslag på motionen 1978/79:2286 yrkandet 1 bemyndigar regeringen att godkänna avtalet mellan staten och Kockums AB om statens förvärv av Kockums varvsrörelse, m. m., i vad staten därigenom ikläder sig ekonomisk förpliktelse,

3. beträffande stirlingprojektet att riksdagen

a) lämnar propositionen 1978/79:101 bilaga 11 punkten 4 momentet 1 samt motionen 1978/79:1518 utan åtgärd,

b) med bifall till propositionen 1978/79:124 momentet 5 bemyndigar regeringen att, med upphävande av tidigare lämnade medgivanden, medge förenade fabriksverken att solidariskt med Kockums Air AB teckna borgen för lån till KB United Stirling (Sweden) AB & Co av 110 500 000 kr. jämte ränta,

4. beträffande finansiella åtgärder m. m.

att riksdagen med bifall till propositionen 1978/79:124 momenten 2-4 och 6-9

a) bemyndigar regeringen att överlåta från Kockums AB förvärvade aktier och andra tillgångar i enlighet med vad föredragande statsrådet har förordat,

b) bemyndigar fullmäktige i riksgäldskontoret att - utöver tidigare lämnade garantier-för verksamhetsåren 1978 och 1979 ikläda staten garantier till Svenska Varv AB till ett sammanlagt belopp av 1 500 000 000 kr. avseende förlusttäckning för kundfordringar och fartygsproduktion,

c) bemyndigar regeringen att efterge det från Kockums AB till Svenska Varv AB överförda lånet om 340 000 000 kr.,

d) till Bidrag till Svenska Varv AB på tilläggsbudget lil till statsbudgeten för budgetåret 1978/79 under fjortonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av 500 000 000 kr.,

e) till Förvärv av aktier m. m. från Kockums AB på tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1978/79 under fonden för statens aktier anvisar ett investeringsanslag av 20 000 000 kr., 0 till Bidrag till Svenska Varv AB för budgetåret 1979/80 anvisar ett reservationsanslag av 235 000 000 kr.,

g) till Kapitaltillskott till Statsföretag AB för att överta Kockums Industri AB på tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1978/79 under fjortonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av 50 000 000 kr..

ND 1978/79:47

5. beträffande anställningsgaranti

att riksdagen med anledning av propositionen 1978/79:124 i ifrågavarande del och med avslag på motionerna 1978/79:2286 yrkandet 2 och 1978/79:1642 yrkandet 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfort om anställningsgaranti för de anställda vid Kockums Varv (Shipyard) AB,

6. beträffande garantier till den statliga varvskoncernen

att riksdagen med bifall till propositionen 1978/79:100 bilaga 17 punkten G 2 till Täckande av förluster på grund av garantier till den statliga varvskoncernen för budgetåret 1979/80 under fjortonde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag av 1 000 kr.,

7. beträffande skogsmaskinsbranschen att riksdagen

a) avslår motionen 1978/79:1517,

b) avslår motionen 1978/79:2008 i ifrågavarande del,

8. beträffande Svenska Varv AB:s organisation

att riksdagen avslår motionen 1978/79:2265 yrkandet 1,

9. beträffande kapacitetsnedskärningar vid varven att riksdagen avslår motionen 1978/79:1527,

10. beträffande mindre och medelstora varv att riksdagen

a) avslår motionen 1978/79:388,

b) avslår motionen 1978/79:1011.

Stockholm den 4 maj 1979

På näringsutskottets vägnar INGVAR SVANBERG

Närvarande: Ingvar Svanberg (s), Bengt Sjönell (c), Erik Hovhammar (m), Hugo Bengtsson (s), Fritz Börjesson (c), Arne Blomkvist (s), Sven Andersson i Örebro (fp), Nils Erik Wååg(s), Birgitta Hambraeus (c), Margaretha af Ugglas (m), Karl-Anders Petersson (c), Rune Ångström (fp), Lennart Pettersson (s), Sivert Andersson (s) och Rune Johansson i Ljungby (s).

Reservation

beträffande Svenska Varv A B:s organisation (mom. 8)av Erik Hovhammar(m) och Margaretha af Ugglas (m) som anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 14 med ”Utskottet vill” och slutar på s. 15 med ”avstyrks följaktligen” bort ha följande lydelse:

Den strukturrationalisering som åsyftades vid bildandet av Svenska Varv

NU 1978/79:47

kan inte sägas ha gett förväntade resultat. De direkta vinsterna av att samordna flera varv i en enda statlig koncern har visat sig vara begränsade. Nackdelarna är däremot uppenbara. Beslutsvägarna har blivit längre, och därmed försvåras en direkt kontakt mellan de olika varvsenheterna och företagsledningen. Det uppstår lätt konflikter mellan olika varvsregioner. Utskottet anser i enlighet med vad som anförs i motionen 1978/79:2265 att Svenska Varvs organisation bör omprövas. En uppdelning av de statliga varven på två fristående varvsgrupper - en i Sydsverige och en i Västsverige - bör övervägas. Dessa båda varvsgrupper bör bli dotterbolag till Statsföretag AB. Skälen för en sådan uppdelning ökar enligt utskottets mening i styrka om Kockums Varv tillförs den statliga varvskoncernen. Enligt utskottets mening skulle en sådan lösning förbättra möjligheterna till de neutrala företagsekonomiska överväganden som är nödvändiga då den kapacitetsminskning skall genomföras som riksdagen har beslutat om i december 1978. Regeringen bör därför låta utreda en ändrad organisationsstruktur för Svenska Varv.

dels att utskottet under 8 bort hemställa

8. att riksdagen med bifall till motionen 1978/79:2265 yrkandet 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

Särskilt yttrande

beträffande anställningsgaranti (mom. 5) av Erik Hovhammar (m) och Margaretha af Ugglas (m)

1 en reservation till näringsutskottets betänkande i december 1978 rörande varvsindustrin (NU 1978/79:17 s. 67) har vi redovisat vår negativa inställning i princip till den typ av anställningsgaranti som utskottet då hade att ta ställning till för varvsindustrins del. Vi vidhåller att anställningsgarantier kan få olyckliga verkningar från såväl arbetsmarknadspolitiska som näringspolitiska synpunkter och att resultatet av vidare garantier kan bli att ofrånkomliga strukturförändringar försenas. Vi vill understryka att de nödvändiga strukturförändringarna inom branschen måste ske i socialt acceptabla former. Enligt vår uppfattning är det emellertid angeläget att arbetsmarknadspolitiken får en sådan allmän inriktning att den främjar arbetskraftens övergång från branscher som bedöms på sikt sakna utvecklingsmöjligheter till företag och branscher som har framtiden för sig.

NU 1978/79:47 20

Bilaga 1

Skatteutskottets yttrande 1978/79:6 y

över propositionen 1978/79:124 om förvärv av Kockums varvsrörelse, m. m. jämte motioner

Till näringsutskottet

Sedan näringsutskottet berett skatteutskottet tillfälle att yttra sig över propositionen 1978/79:124 om statens forvärv av Kockums varvsrörelse, m. m., samt de med anledning av propositionen väckta motionerna 2265, 2286 och 2287 får skatteutskottet anföra följande.

Kockums är en industrigrupp med tonvikt på produktion av fartyg, maskiner, system för skogsbruk och skogsindustri, fordon för tunga transporter samt elektronikprodukter. Moderbolag är Kockums AB i Malmö och verksamheten bedrivs huvudsakligen genom dotterbolag i olika rörelsegrenar. Moderbolaget har karaktär av förvaltningsföretag, men riksskatteverket har genom dispens enligt 54 § kommunalskattelagen (1928:370) förklarat att bolaget icke skall behandlas som ett sådant företag i beskattningshänseende.

I propositionen hemställs bl. a. att riksdagen bemyndigar regeringen att godkänna ett avtal mellan staten och Kockums AB. Avtalet innebär att staten förvärvar samtliga dotterbolag och övriga tillgångar i Kockums AB med undantag av aktierna i Kockums Fastighets AB. Köpeskillingen är 20 milj. kr. samt ett belopp som motsvarar Kockums AB:s skulder på tillträdesdagen, beräknade till 1 103 milj. kr. De tillgångar som Kockums AB förvaltar efter överlåtelsen uppgår enligt uppgift till 23 milj. kr.

I de aktuella motionerna tar motionärerna upp den kritik som från skilda håll riktats mot formen för statens övertagande av Kockums industrier. Kritiken har framförallt gällt att moderföretaget kvarstår i enskild ägo och att företaget inte genom avtalet eller på annat sätt har förhindrats att i framtiden utnyttja möjligheterna till avdrag förde förluster som uppstått i dess tidigare verksamhet och i samband med överlåtelsen. Detta kan enligt motionärerna leda till ett avsevärt skattebortfall för stat och kommun och till ej önskvärda effekter av annat slag. Den angivna kritiken har också föranlett debatt i riksdagen i samband med svar från budgetministem och industriministern på enkla frågor i riksdagen den 1 och 9 mars i år. Budgetmiministem har i sitt svar bl. a. anfört, att han inom kort kommer att ta initiativ till översyn av den spärr som gäller mot förlustavdrag i fåmansbolag, där en mindre del av aktierna bytt ägare, och att det enligt hans mening är lämpligt att man i det sammanhanget också överväger om det behövs särskilda regler för att hindra missbruk av möjligheterna till förlustutjämning i börsnoterade och andra större företag. Industriministern har i sitt svar bl. a. lämnat en allmän bakgrund till det träffade avtalet.

NU 1978/79:47 (SkU 1978/79:6 y)

21 Yrkandet i motionen 2265 går ut på att regeringen skall överväga att i avtalet mellan staten och Kockums föreskriva skyldighet för Kockums att till staten efter hand inleverera belopp motsvarande de eventuella skattelättnaderna på grund av förlustavdrag. I motionen 2286 yrkas - i syfte bl. a. att eliminera möjligheterna till förlustavdrag - att staten skall överta samtliga Kockumskoncernens verksamheter. 1 motionen 2287 förordas att möjligheterna till förlustavdrag i samband med fusioner och företagsöverlåtelser begränsas genom omedelbara ändringar i skattereglerna.

Reglerna om förlustutjämning innebär bl. a. att ett aktiebolag som går med förlust har rätt att genom förlustavdrag räkna av denna förlust från inkomster under den följande 10-årsperioden. För fåmansbolag gäller särskilda regler som syftar till att hindra försäljning av företag utan andra ”tillgångar” än rätt till förlustavdrag. Dessa regler innebär att rätten till förlustavdrag går förlorad om mer än en obetydlig del av aktierna i fåmansbolaget övergår till ny ägare. Någon motsvarande spärr finns inte i fråga om andra bolag än fåmansbolag. När bestämmelserna infördes ansåg man nämligen att det var liten risk för att reglerna här skulle missbrukas.

Förlustavdrag får i princip inte omfatta realisationsförluster. Förluster av detta slag, som inte kunnat dras av under förluståret, får i stället utnyttjas under en sexårsperiod efter förluståret i form av avdrag från realisationsvinster m. m. enligt särskilda regler i kommunalskattelagen (1928:370). Avdragsmöjlighetema för realisationsförluster är begränsade även i andra hänseenden.

Någon redovisning av frågan om förlustavdrag lämnas inte i propositionen. Enligt vad utskottet inhämtat från industridepartementet torde Kockums AB vara berättigat till förlustavdrag med uppskattningsvis 84,2 milj. kr. vid taxering till statlig inkomstskatt och med 28,1 milj. kr. vid taxering till kommunal inkomstskatt, avseende förluster under åren 1972-1977. Härtill kommer förluster på verksamheten under åren 1978 och 1979 med ännu ej angivna belopp samt skattemässiga förluster i samband med överlåtelsen till staten på ca 230 milj. kr. Beträffande sistnämnda belopp är rättsläget oklart så till vida att det är tveksamt om rätt föreligger att utnyttja förlusten i form av förlustavdrag eller om avdrag endast får göras för en del av beloppet enligt de regler som gäller för realisationsförluster.

Utskottet kan i allt väsentligt instämma i den kritik som motionärerna riktar mot avtalet i angivna hänseenden. Enligt avtalets ordalydelse övertar staten samtliga tillgångar i Kockums AB med undantag av fastighetsförvaltningsföretaget. Trots detta lägger avtalet inte något hinder i vägen för Kockums AB eller dess intressenter att i framtiden tillgodogöra sig det betydande värde som möjligheterna till förlustavdrag representerar. Hur förlusterna skall bedömas från skattesynpunkt är som nämnts delvis oklart. Det är också osäkert i vilken utsträckning avdragsmöjlighetema kan utnyttjas. Dessa förhållanden inbjuder givetvis till ej önskvärda ekonomiska spekulationer av skilda slag och gör också att det inte är möjligt att nu bedöma

NU 1978/79:47 (SkU 1978/79:6 y)

avtalets ekonomiska konsekvenser i alla delar. Utskottet finner också att berättigad kritik kan riktas mot att avdrag medges för förluster som uppkommit före och i samband med överlåtelser av denna storleksordning. Enligt utskottets uppfattning tillgodoser reglerna om förlustavdrag ett angeläget behov framförallt förden som driver verksamhet med resultat som växlar från år till år. I andra situationer -1, ex. vid fusion, nedläggning eller överlåtelse av företag - kan ett förlustavdrag många gånger te sig mindre angeläget eller - som i det nu aktuella exemplet - stötande, och reglerna kan också inbjuda till missbruk.

Enligt utskottets uppfattning är det av flera skäl angeläget att vidta åtgärder för att eliminera den berättigade kritik som kan riktas mot avtalet i här angivna hänseenden. Med hänsyn inte minst till storleken av de förluster som det här är fråga om finner utskottet att det inte är tillräckligt att avvakta resultatet av kommande överväganden inom den av budgetministern aviserade utredningen. Såvitt utskottet kan bedöma utgör den komplettering av avtalet som föreslås i motionen 2265 en från olika synpunkter enkel och acceptabel lösning på det aktuella problemet. Ett åtagande av Kockums AB att efter hand inbetala ett belopp till staten som motsvarar framtida skattelättnader på grund av förlustavdrag förutsätter fortsatta förhandlingar mellan staten och Kockums AB. Utskottet förordar att staten tar upp sådana förhandlingar. Skulle dessa förhandlingar inte leda till det av utskottet avsedda resultatet, är utskottet berett att pröva frågan om lagstiftning rörande sådana begränsningar i avdragsrätten, att de kritiserade effekterna av nuvarande regler i det aktuella fallet elimineras fr. o. m. 1980 års taxering.

I den mån motionerna i här behandlade delar inte kan anses tillgodosedda genom vad utskottet anfört avstyrker utskottet desamma.

I enlighet med det anförda finner utskottet att näringsutskottet bör förorda att regeringen får i uppdrag att ta upp förhandlingar med Kockums AB om komplettering av avtalet om förvärv av Kockums varvsrörelse m. m. i huvudsaklig överensstämmelse med vad skatteutskottet anfört.

Stockholm den 5 april 1979

På skatteutskottets vägnar ERIK WÄRNBERG

Närvarande: Erik Wärnberg (s), andre vice talmannen Tage Magnusson (m), Alvar Andersson (c). Valter Kristenson (s), Stig Josefson (c), Nils Hörberg (fp), Rune Carlstein* (s), Tage Sundkvist (c), Kurt Söderström (m), Hagar Normark (s), Johan Olsson* (c). Curt Boström (s). Holger Bergqvist (fp), Bo Forslund (s) och Eric Marcusson (s).

*Ej närvarande vid yttrandets justering.

NU 1978/79:47 23

B ilaga 2

Skatteutskottets yttrande 1978/79:7 y

över propositionen 1978/79:124 om förvärv av Kockums varvsrörelse, m. m. jämte motioner

Till näringsutskottet

Det i propositionen redovisade avtalet om att staten skall förvärva Kockums varvsrörelse m. m. har aktualiserat vissa frågor angående förlustavdrag för Kockums AB. Skatteutskottet har i sitt yttrande 1978/79:6 y redovisat sin inställning till dessa frågor. Sedan Kockums AB den 17 april 1979 till näringsutskottet inkommit med en skrivelse i ärendet, har näringsutskottet berett skatteutskottet tillfälle att avge ett nytt yttrande. Med anledning härav får skatteutskottet anföra följande.

1 sitt tidigare yttrande har utskottet konstaterat att avtalet mellan staten och Kockums AB innebär att staten förvärvar samtliga dotterbolag och övriga tillgångar i Kockums AB med undantag av aktierna i Kockums Fastighets AB för 20 milj. kr. samt ett belopp som motsvarar Kockums AB:s skulder på tillträdesdagen, beräknade till 1 103 milj. kr., dvs. sammanlagt 1 123 milj. kr. Av propositionen framgår att statens totala åtaganden i samband med förvärvet - bortsett från förlustrisker för kommande år- uppgår till närmare 4 miljarder kr. inräknat erforderlig täckning av kapitalbrist i de övertagna dotterföretagen. De tillgångar som Kockums AB förvaltar efter överlåtelsen uppgår enligt uppgift till 23 milj. kr. Härtill kommer att överlåtelsen sker i sådan form att Kockums AB torde vara berättigat till förlustavdrag vid 1980-1990 års taxeringar med uppskattningsvis 84,2 milj. kr. vid taxering till statlig inkomstskatt och med 28,1 milj. kr. vid taxering till kommunal inkomstskatt, avseende förluster under åren 1972-1977, samt för förluster på verksamheten under åren 1978 och 1979 med ännu ej angivna belopp och skattemässiga förluster i samband med överlåtelsen till staten på ca 230 milj. kr. Under förutsättning att Kockums AB kan utnyttja dessa avdrag fullt ut kommer avdragsrätten att medföra ett skattebortfall i storleksordningen 90-170 milj. kr. Dessa avdragsmöjligheter har inte berörts i avtalet och har också förbigåtts i propositionen. Samtidigt kan nämnas att bakgrunden till avtalet är att Kockums utan statliga åtgärder måst inställa sina betalningar med konkurs som följd.

Utskottet har i sitt tidigare yttrande kritiserat att avtalet - och gällande skatteregler-inte hindrar att Kockums AB eller dess intressenter i framtiden tillgodogör sig det betydande värde som möjligheterna till förlustavdrag representerar. Utskottets inställning till dessa frågor framgår av det redan lämnade yttrandet. Sammanfattningsvis kan här framhållas att de nuvarande avdragsmöjligheterna i det aktuella fallet kan inbjuda till missbruk och osunda spekulationer av skilda slag och även av andra skäl te sig stötande.

NU 1978/79:47 (SkU 1978/79: 7y)

24 Avdragsmöjligheterna gör det också omöjligt att nu bedöma avtalets ekonomiska konsekvenser i alla delar. Mot denna bakgrund har utskottet funnit att näringsutskottet bör förorda att regeringen får i uppdrag att ta upp förhandlingar med Kockums AB om komplettering av avtalet med en klausul av huvudsaklig innebörd att Kockums AB efter hand skall betala in ett belopp till staten som motsvarar framtida skattelättnader på grund av förlustavdrag. Skulle dessa förhandlingar icke leda till avsett resultat har utskottet förklarat sig berett att pröva frågan om lagstiftning rörande sådana begränsningar i avdragsrätten att de kritiserade effekterna av nuvarande skatteregler i det • aktuella fallet elimineras fr. o. m. 1980 års taxering.

I sin skrivelse har Kockums AB åberopat en inom bolaget upprättad promemoria enligt vilken bolaget är förhindrat att medverka till att dess rätt till förlustutjämning elimineras. Bolagets uppfattning grundar sig framför allt på att rätten till förlustutjämning inte berörts i det föreliggande avtalet, att ett nytt avtal med staten enligt bolagets mening kräver ett lagakraftvunnet beslut av bolagsstämman och att möjligheterna för bolaget att avstå från sin förlustutjämningsrätt begränsas av det lagstadgade skyddet för minoritetsaktieägare och borgenärer, eftersom ett sådant avstående enligt bolagets mening måste betraktas som en gåva.

Utskottet vill inte bestrida att ett bolag redan av formella skäl i vissa fall kan vara förhindrat att avstå från sin rätt enligt ett gällande avtal. Det aktuella avtalet har godkänts av aktieägarna i Kockums AB vid extra bolagsstämma den 21 december 1978 och har undertecknats av parterna den 11 januari 1979. Avtalet torde härmed vara bindande för bolaget men har fortfarande preliminär karaktär så till vida att det för statens del underskrivits med förbehåll för regeringens godkännande. Avtalet kommer således att bli giltigt först om regeringen lämnar sitt godkännande, något som kommer att ske endast under förutsättning att riksdagen - så som föreslås i propositionen - bemyndigar regeringen att ikläda staten de ekonomiska förpliktelser som avtalet innebär. Det ankommer givetvis i första hand på näringsutskottet och inte på skatteutskottet att bedöma om och i vad mån ett sådant bemyndigande bör lämnas eller om ett bemyndigande bör förenas med villkor om ändringar i eller tillägg till det preliminära avtalet. Skulle Kockums AB gå med på de ändringar i det preliminära avtalet som föranleds av näringsutskottets förslag, skall dessa eftergifter givetvis bedömas med hänsyn till det slutliga avtalet i dess helhet. Vid en sådan helhetsbedömning är det mot den nyss angivna bakgrunden enligt utskottets uppfattning uppenbart att det av utskottet förordade tillägget inte kan anses ge avtalet karaktär av gåva från Kockums och att tillägget inte heller i övrigt har sådan karaktär att Kockums AB av formella skäl är förhindrat att inom den aktuella tidsramen godta detta.

Enligt utskottets uppfattning kan det av flera skäl vara lämpligt att nya förhandlingartas upp mellan parterna. Om bolaget går med på det föreslagna

NU 1978/79:47 (SkU 1978/79: 7y)

tillägget till avtalet, skall bolaget till staten inleverera ett belopp som motsvarar de skattelättnader bolaget erhåller genom eventuella förlustavdrag. Frågan om ändringar i skattelagstiftningen bör enligt utskottets uppfattning i så fall kunna anstå i avvaktan på den av budgetministern aviserade översynen av reglerna. I motsatt fall är utskottet - som framgår av det tidigare yttrandet - berett att pröva frågan om lagstiftning om sådana begränsningar i avdragsrätten att bolagets rätt till förlustavdrag bortfaller fr. o. m. 1980 års taxering. I denna nya situation bör staten enligt utskottets uppfattning rimligen bereda bolaget tillfälle att - innan ett avtal genomförs - ta ställning till om bolaget vill stå fast vid sin del av överenskommelsen.

Utskottet vidhåller således att regeringen bör få i uppdrag att ta upp sådana förhandlingar med Kockums AB som utskottet förordat.

Stockholm den 24 april 1979

På skatteutskottets vägnar ERIK WÄRNBERG

Näwarande: Erik Wärnberg (s), andre vice talmannen Tage Magnusson (m), Alvar Andersson (c), Valter Kristenson (s), Stig Josefson (c). Nils Hörberg (fp). Rune Carlstein (s). Tage Sundkvist (c), Olle Westberg i Hofors (s), Kurt Söderström (m), Hagar Normark (s). Johan Olsson (c), Curt Boström (s). Holger Bergqvist (fp) och Eric Marcusson (s).

GOTAB 62141