om finansiellt stöd till Svenska Varv AB, m.m.
Hänvisat till av
- Prop. 1978/79:211: om stöd till beställare av fartyg, m.m., avsnitt 1
- Prop. 1978/79:35: om ekonomiskt stöd till vissa rederiföretag, avsnitt 1
- Prop. 1978/79:49: om vissa varvsfrågor, avsnitt 1, 2.4.2, 2.4.3, 2.4.4 och 2.6.1 m.fl.
- Prop. 1979/80:165: om vissa varvsfrågor, m.m., avsnitt 2.4.2, 2.5, 2.6 och 4.3
Prop. 1977/78:174 Regeringens proposition
1977/78:174
om finansiellt stöd till Svenska Varv AB, m. m.;
beslutad den 16 mars 1978.
Regeringen föreslår rUtsdagen att antaga de förslag som har upptagits i bifogade utdrag av regeringsprotokoll.
På regeringens vägnar THORBJÖRN FALLDIN
NILS G. ASLING
Propositionens huvudsakliga innehåll
1 propositionen föreslås att Svenska Varv AB får ett finansiellt stöd om 2 000 milj. kr. och att Kockums AB bevUjas ett lån om 340 milj. kr. Vidare föreslås att fullmäktige i rUcsgäldskontoret bemyndigas att t. o. m. den 30 juni 1980 — utöver tidigare bemyndiganden — ikläda staten garantier till fartygsbeställare tUI ett sammanlagt belopp av 600 milj. kr. avseende upplåning i anslutning till bestäUning av fartyg hos svenska varv. För samma ändamål föreslås att avskrivningslån om 175 mUj. ki. anvisas. Slutligen föreslås att 250 milj. kr. anvisas för alteraativ verksamhet vid de svenska storvarven.
1 Riksdagen 1977/78.1 saml Nr 174
Prop. 1977/78:174
Utdrag INDUSTRIDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid regeringssammanträde 1978-03-16
Närvarande: statsministern Fälldin, ordförande, och statsråden Bohman, Ullsten, Romanus, Turesson, Gustavsson, Antonsson, Mogård, Dahlgren, AsUng, Söder, Troedsson, Mundebo, Krönmark, Burenstam Linder, Wikström, Johansson, Wirtén
Föredragande: statsrådet Asling
Proposition om finansiellt stöd till Svenska Varv AB m. m.
1 Inledning
Svenska Varv AB bildades enUgt riksdagens beslut våren 1977 (prop. 1976/77:139, NU 1976/77: 53, rskr 1976/77: 343 för att vara moderbolag i en statlig varvskoncem. Till koncernen hör Götaverken, Udde-vallavarvet och Karlskronavarvet.
Kockums AB är moderbolag för Kockumskoncernen. Till koncernen hör bl. a. Kockums Varv, som är det största privatägda varvet i Sverige.
Både Svenska Varv AB och Kockums AB befinner sig i akuta ekonomiska svårigheter.
Inom industridepartementet utreds f. n. de framtida marknadsfömt-sättningama och konkurrensmöjligheterna för de svenska varven, de arbetsmarknadsmässiga konsekvenserna av olika neddragningar av kapaciteten, lämplig struktur vid olika kapacitetsaltemativ samt de finansieUa konsekvensema härav. Utredningen omfattade urspmngligen — vad beträffar storvarven — enbart de statsägda varven. Sedan slutet av december 1977 omfattas också Kockums Varv av utredningen.
Kockums AB har i skrivelse den 19 januari 1978 hemställt om ett statligt likviditetsstöd. Skrivelsen har senare kompletterats med visst material.
2 Stöd till varvsindustrin
Frågor om stöd tiU svensk varvsindustri behandlades senast av riksdagen våren 1977 (prop. 1976/77:139, NU 1976/77: 53, rskr 1976/77: 343),
För att underlätta de svenska varvens möjUgheter att lämna krediter
Frop.1977/78:174 3
har staten sedan år 1963 lämnat varven generella kreditgarantier. Detta statliga kreditstöd har efter hand starkt ökat såväl i omfattning som tiU form. Riksdagen beslöt våren 1977 att utvidga det statiiga varvsstödet. Fullmäktige i rUcsgäldskontoret bemyndigades sålunda att — utöver tidigare bemyndiganden — bevilja garantier för högst 4 850 milj. kr. avseende finansiering i anslutning till produktion av fartyg. Vidare bemyndigades fullmäktige bevilja garantier intUl ett vid varje tidpunkt sammanlagt belopp på högst 2 000 milj. kr. avseende finansiering i anslutning till färdigställda fartyg, producerade i varvsföretagens egen regi. Närmare bestämmelser om kreditstödet finns i förordningen (1976:482) om fartygskreditgaranti m.m. (omtryckt 1977: 499).
På grundval av förslagen i nämnda prop. tillkom år 1977 ett särskUt stöd tiU bestäUare av fartyg vid svenska varv. Sålunda bemyndigades fullmäktige i riksgäldskontoret att lämna kreditgarantier till bestäUare av fartyg intUl ett sammanlagt belopp av 3 100 milj. kr. avseende upplåning i anslutning tiU beställning av fartyg hos svenska varv. Vidare anvisades ett anslag av 1 300 milj. kr. att användas till avskrivningslån till bestäUare. I detta sanunanhang kan också nämnas att av den nyss nämnda ramen för kreditgarantier tUl varven får högst 500 milj. kr. användas för kreditgarantier tiU rederier för att förbättra deras likviditet. Bestämmelser om detta stöd finns i förordningen (1977: 497) om statlig kreditgaranti till svenskt rederiföretag.
Stödet till fartygsbeställare ges i form av dels avskrivningslån som kan uppgå till 30 % av kontraktspriset på beställt fartyg, dels statliga kreditgarantier intill 70 % av kontraktspriset. Stödet är temporärt och avser bestäUningar som görs före den 1 juU 1978 och där fartyget levereras före den 1 juli 1980. Till lånet är knuten en återvinningsrätt för staten. Villkoren för stödet finns angivna i förordningen (1977: 500) om statligt stöd till beställare av fartyg.
BestäUarstödet har hittiUs resulterat i att ett fyrtiotal fartyg antingen har beställts vid svenska varv eUer att order ingångna före den 1 juli 1978 på fartyg vid varven har kunnat fullföljas. Stödet har givits tUl fartyg av olUia typer, ca en tredjedel av fartygen har varit s.k. roll on/roll off-fartyg (Ro/Ro-fartyg).
De av nämnden för fartygskreditgarantier tillstyrkta låne- och garantiutfästelserna för dessa fartyg uppgick den 1 mars 1978 till knappt 3 900 mUj. kr. Av befintUga ramar för lån och garantier om sammanlagt 4 400 mUj. kr. återstod därmed — sedan hänsyn hade tagits tiU reserverings-behov för räntor och kompletterande utmstning på fartygen — 158 milj. kr. för lån och 184 milj. kr. för garantier.
Den 1 mars 1978 hade nänmden för fartygskreditgarantier 14 ansökningar från svenska bestäUare tiU en sammanlagd ordersumma av drygt 2 200 milj. kr., vilka ännu inte hade behandlats.
Prop. 1977/78:174 4
3 Nuvarande situation för svensk varvsindustri
1 propositionen 1976/77:139 framhöll jag bl. a. att de niarknads-perspektiv för den svenska varvsindustrin som redovisades av en särskUd analysgmpp pekade på en fortsatt kraftig obalans mellan efterfrågan och tUlgång på fartygstonnage linder återstoden av 1970-taIet. Beroende på tankfartygens dominerande andel, ca 60%, av hela världshandelsflottan spelade den stora obalansen på oljefraktmarknadema en helt avgörande roll för bedömningen av utvecklingen. Under våren 1977 rådde en betydande osäkerhet om när balans på oljef raktmarknadema skulle uppstå. Olika bedömare angav tidpunkten härför inom ett så brett intervall som början av år 1978 till flera år in på 1980-talet.
Mot denna bakgrund antog jag att endast ett begränsat nybyggnads-behov av fartyg kunde väntas föreligga under de närmaste åren. Vidare drogs slutsatsen att nybyggnadsbehovet under åtminstone första hälften av 1980-talet klart skulle understiga den nuvarande samlade varvskapaciteten, om än i mindre utsträckning Sq under slutet av 1970-talet.
Med hänsyn till den stora osäkerhet som präglade bl. a. den internationella sjöfartskonjunkturen fann jag det svårt att bedöma hur den framtida prisutveckUngen på fartyg skiille gestalta sig. Det fanns skäl att anta att den låga prisnivån berodde på att många varvsföretag befann sig i en tvångssituation.
En successiv återgång tiU en marknadssituation med något mer normala konkurrensförhållanden och åtföljande höjning av fartygsprisnivån fömtsågs inträffa i början av 1980-talet.
Den fortsatta utveckUngen av sjöfarts- och varvskonjunkturen under andra halvåret 1977 och början av är I97i8 här utmärkts av en fortsatt kraftig obalans meUan tUligång öch eftetfrågati pä tonnage. Fraktsatserna ligger därför kvar på en oförändrat låg nivå for både törrlast-och oljemarknaderna.
Den låga nivån på fraktsatserna bär iiineburit att flertalet rederiers finansiella situation kraftigt hair förSämiratis både inörn Sverige och utomlands med åtföljande krav till varven på anståtid med såväl amorteringar och räntor för levererade fartyg som kontraktsbetalningar för fartyg under produktion. På aiidrähandsinarknaden har priserna för fartyg sjunkit kraftigt. Värdet aV rederiernas iiméhav äv säkerheter har därigenom minskat, vilket har försämiat möjlighetema att tå upp lån.
Aktiviteten på fartygstoarknadén är lågj. Nybeställningar av fartyg, delvis motiverade av statliga stödprogranl, uppgick under år 1977 tUl endast 16 milj. dwt, den lägsta kontrakteringsvolymen dén senaste tioårsperioden. Orderstocken vid vätldötts varv är den lägsta sedan år
1966 och ger på nuvarande nivä sysselsättning endast för ca ett år framåt. Ordersituationen växlar starkt från land tUI land.
1 prop. 1976/77: 139 framhöU jag mot bakgmnd av den lämnade redogörelsen för varvsindustrins situation att det var angeläget att statsmakterna underlättade för den svenska varvsindustrin att anpassa sig lill den ändrade marknadssituationen. Detta borde ske genom en neddragning av den samlade kapaciteten i en takt och till en nivå som är samhällsekonomiskt försvarbar men som också från företagsekonomisk synpunkt kunde bedömas som riktig på längre sikt.
Den rådande situationen har självfaUet i hög grad påverkat sysselsättningsmöjligheterna inom varvsindustrin. Enligt planer som förelåg i januari 1978 avsåg de fyra svenska storvarven att reducera den samlade sysselsättningsvolymen med 30% från år 1974 t.o.m. år 1978. Detta skulle innebära en total minskning med ca 5 700 egna anställda i den direkta varvsproduktionen, vartill kom 2 200 s. k. entreprenad-anställda. I prop. 1976/77: 139 anförde jag att en ytterligare minskning med 800 personer vid de berörda varven borde fömtses under åren 1977—1979.
Jag ansåg emellertid att stäUning inte borde tas till frågan om ytterligare nedläggningar av enskilda varvsanläggningar utöver den pågående nedläggningen av Eriksbergsvarvet. Det borde i stäUet ankomma på ledningen för den statiiga varvskoncernen att under år 1978 pröva denna fråga.
3.1 Svenska Varv AB
1 enlighet med det förut nämnda riksdagsbeslutet våren 1977 har de statsägda varven samordnats. Detta skedde genom att staten i ett första steg förvärvade samtliga aktier i AB Götaverken, Karlskronavarvet AB och Uddevallavarvet AB från de dåvarande ägarna Salén-invest AB och Statsföretag AB. I ett andra steg överlät staten dessa aktier tUl det nybUdade Svenska Varv AB som nu är moderbolag inom den statliga varvskoncernen. Detta bolag erhöll vid starten ett eget kapital av 900 milj. kr, uppdelat på 600 milj. kr. i aktiekapital och 300 milj. kr. i reservfond. Vidare erhöll bolaget ett bidrag av 375 mUj. kr. för att öka dess soliditet. Dessutom fick bolaget 35 mUj. kr. att användas för projektering av alternativ verksamhet och 25 milj. kr. för delfinansiering vid uppförande av en tankrengörings- och mottagningsstation för ballastvatten vid Cityvarvet i Göteborg. HärtUl kom ett särskUt anslag av 859 milj. kr. för att täcka förluster m. m. i samband med avvecklingen av Eriksbergsvarvet.
För att undvika att eventuella förluster på fartygsproduktionen skulle behöva realiseras innan slutlig förlust bar kunnat konstateras, har full-
mäktige i riksgäldskontoret bemyndigats att teckna garantier (värdegarantier) till den statliga varvskoncernen. Staten påtar sig genom värde-garantin att vid kommande externförsäljning täcka uppkommande förluster i förhållande till varvets redovisningsmässiga självkostnad. Ramen för värdegarantier uppgår tiU 800 milj. kr., varav dock högst 400 milj. kr. får användas för år 1977. Värdegarantier får utstäUas för fartyg under produktion i egen regi och sådan produktion som temporärt behåUs i varvets ägo.
Svenska Varvs omsättning år 1977 uppgick till drygt 4 600 milj. kr. Härav svarar varvsenhetema och rederidelen för drygt fyra femtedelar medan industridelen av Götaverken svarar för återstoden.
Antalet anställda inom koncernen var år 1977 knappt 23 200. Därav svarar Arendal/Eriksberg för 6 200, Uddevallavarvet för 3 300, öresundsvarvet för 3 200, Cityvarvet för 2 500 och Karlskronavarvet för 1 600. Det sammanlagda antalet anställda inom varvsenheterna minskade med 2 200 under år 1977.
Orderstockens längd varierar kraftigt mellan varvsenheterna. Uddevallavarvet har f. n. elva fartyg i order, varav ett fartyg byggs i egen regi efter avbeställning från den urspmnglige beställaren. Härav är fem fartygskontrakt tecknade med hjälp av beställarstöd. Orderstocken täcker kapaciteten till slutet av år 1979.
Arendal/Eriksberg har f. n. elva fartyg i order. Härav byggs fem fartyg i egen regi. Av orderstocken har fem kontrakt tecknats med hjälp av beställarstödet. Utan nya order under våren 1978 uppstår beläggningsproblem hösten 1978.
öresundsvarvets orderstock består av sju fartyg för externa beställare, varav fem fartygskontrakt är tecknade med hjälp av bestäUarstöd. Två fartyg uppförs för varvets egen räknuig. Nya order är nödvändiga våren 1978 om inte brist på sysselsättning skall uppstå hösten 1978.
Karlskronavarvet har — vid sidan om den marina produktionen — tre fartyg i order. Samtliga dessa är tecknade med hjälp av beställarstödet. Nya order måste tecknas under år 1978 för att fullt utnyttja kapaciteten.
Det i prop. 1976/77: 139 beräknade behovet av kapital för Svenska Varv AB grundade sig på då föreliggande resultat- och lUcviditets-prognoser för de i gruppen ingående företagen under åren 1977—1980. Härvid gällde dock den väsentliga förutsättningen att förluster på byggandet av fartyg som inte ingick i varvens orderstock den 1 januari 1977 skulle täckas av stöd tiU bestäUare av fartyg eller av de för ändamålet avsatta värdegarantiema. Vidare förutsattes att varvskoncernens valutaförluster och under år 1977 tUlkommande förluster, på grund av att redare inte skulle kimna fullfölja betalning av kontrakterade beställningar eller av beviljade krediter för levererade fartyg, skulle kom-
ma att uppgå till högst 500 milj. kr. under perioden 1977—1980. Detta belopp var 400 mUj. kr. högre än vad varvsföretagen hade redovisat i sina planer.
På grundval av det arbetsmaterial som nu föreUgger från de tidigare nämnda arbetsgrupperna kan det konstateras att dessa bedömningar inte i tillräcklig utsträcktung beaktade de risker som efter hand har inträffat beträffande fraktsatser och redares betalnings- och överlevnadsförmåga och inte heller i fråga om valutautvecklingen.
Preliminärt bokslut för år 1977 avseende den statUga varvskoncernen visar en förlust av ca 2 230 mUj. kr. före ianspråktagande av vär-degaranller. Det slutliga bokslutet beräknas vara färdigt i mitten av aprU 1978. Vissa avvikelser från det preliminära bokslutet kan därför alltjämt uppkomma.
I följande sammanställning redovisas förlusten uppdelad på väsentliga delposter.
Delposter milj. kr.
Resultat före valutaförluster och förlustreservering
på lagerproduktion + 42
Valutaföriuster — 855
Förlustreservering lagerproduktion — 464
" kundfordringar m. m. — 950
Resultat för värdegarantier — 2 227
Värdegarantier -I- 400
Resultat efter ianspråktagande av värdegarantier —1827
Koncernens preliminära resultat- och balansräkningar bör fogas tUl protokollet i detta ärende som bilaga 1.
Valutaförlusterna har orsakats av under året inträffade kursförändringar på i första hand schweizerfranc. I denna valuta hade koncernen vid årets slut en nettoskuld på ca 1 050 mUj. schweizerfranc. Under året minskade denna skuld med ca 300 mUj. schweizerfranc. Kursen för schweizerfranc ökade under samma period från 169 kr. till 234 kr. per 100 schweizerfranc.
Reserveringen för kundfordringar och egna fartyg, 950 milj. kr., orsakas av att en tidigare väntad, om än mycket försiktigt bedömd, frakt-raarknadsuppgång har uteblivit med åtföljande lUcviditetsproblem även för redare som tidigare bedömdes som relativt starka. Dessa redare har inte kunnat fullgöra amorteringar och räntebetalningar. Förlustreserve-ringarna avser till stor del norska redare.
Även förlustreserveringsbehovet för lagerproduktion är större än vad som förutsågs vid Svenska Varvs bUdande. Detta skaU ses mot bakgrund av att någon återhämtning inte har skett av vare sig fraktnivå eller ny-kontrakteringspriser tmder år 1977. Resultatet har således baserats på prisantaganden som täcker 40—60 % av varvens självkostnader för
olUta fartygstyper att jämföra med en tidigare antagen prisnivå om 65—70 %. Stödet till beställare av fartyg har för Svenska Varvs del huvudsakligen resulterat i fartygsorder med planerad leverans under åren 1979 och 1980. De lagerproducerade fartyg som har färdigstäUts under åren 1977—1978 har ännu inte kunnat säljas. Beräknade förluster på dessa får således helt täckas genom värdegarantier, varvid den anslagna ramen av 400 milj. kr. för år 1977 inte täcker behovet som uppgår till närmare 500 milj. kr. Skillnaden belastar således företagels resultat.
Förlustreserveringarna för lagerproduktion och för kundfordringsrisker baseras på av mäklare fastställda marknadsvärden dels för fartygen, dels för ställda panter för fordringar huvudsakligen i form av fartygsinteckningar. Dessa värden har i vissa fall höjts med hänsyn till bl. a. fraktavtal och övriga förhållanden som på sikt har bedömts kunna motivera ett värde som överstiger dagens marknadsvärde.
För år 1978 beräknar Svenska Varv ett underskott av 1 150 milj. kr. efter ianspråktagande av värdegarantier. I följande sammanställning redovisas den beräknade förlusten uppdelad på större delposter.
Delposter mUj. kr.
Resultat inkl. förlustreservering på lagerproduktion — 850
Förlustrisker:
Kundfordringar — 150
Valutarisker — 350
Eget fartygsinnehav — 100
— 100
— 1550
Avgår: Värdegarantier 400
Förlust netto 1 ISO
Förlustreservering för lagerproduktion grundas på en prisnivå motsvarande 40—60 % av självkostnaden beroende av fartygstyp. Varje procentenhets avvikelse påverkar resultatet med 12 milj. kr.
De nuvarande valutapositionerna medför en resultatförändring med 4 milj. kr. för varje öresförändring av dollarkursen och med 12 milj. kr. för varje öresförändring av schweizerfranc.
Kursförändringarna under de två första månaderna 1978 påverkade resultatet i negativ riktning med mer än 200 mUj. kr., därefter har valutaförluster minskat genom att kursen på schweizerfranc sjunkit.
Förlusterna för åren 1977 och 1978 blir enligt prognoserna följande.
1977 1978 Summa
milj.kr. milj.kr. milj.kr.
Resultat före värdegarantier — 2 227 — 1550 — 3 777
Värdegarantier -f 400 + 400 + 800
Förlust netto —1827 —1150 —2 977
Prop. 1977/78:174
3.2 Kockums AB
Kockums AB har i skrivelse den 19 januari 1978 hemställt om ett statligt likviditetsstöd.
Kockumskoncernen är fr. o. m. den 1 januari 1977 organiserad med ett moderbolag (Kockums AB) för gemensamma koncernfunktioner och av moderbolaget helägda dotterbolag i vilka de olika rörelsegre narna bedrivs. Dessa är f. n. Kockums Varv, rederirörelsen, Kockums Industri, Kockums Automation, Kockums Construction, Kockums Energisystem, Kockums Computer Systems och Kockums Chemical. Varvet svarar för ca två tredjedelar av den totala omsättningen, som år 1977 uppgick tiU 2 016 milj. kr. Av de övriga verksamhetsgrenarna är Kockums Industri helt dominerande med en omsättning under år 1977 på 605 milj. kr. Kockumskonceraen har därmed den största privatägda varvsenheten inom Sverige. Av koncernens sammanlagt ca 8 000 anstäUda år 1977 arbetade ca 5 200 inom varvet. Antalet produktionstimmar uppgick år 1977 till knappt 70 % av 1974 års nivå.
Varvet har — liksom övriga svenska storvarv — hittiUs i huvudsak sysslat med produktion av standardfartyg. De senaste åren har ett 40-tal tankfartyg i storiekar meUan 210 000 dwt och 350 000 dwt tillverkats vid Kockums.
Under senare år har Kockums riktat sitt intresse även mot gastank-marknaden. I slutet av 1960-talet levererade Kockums två LNG-fartyg (LNG = Liquified Natural Gas) och f. n. är två LNG-fartyg på 133 000 ms i produktion. Fartygen saknar f.n. köpare och finansieras med statliga kreditgarantier för lagerproduktion. Orderstocken består dessutom av ett 355 000 dwt tankfartyg med leverans i april 1978 och två Ro/Ro-fartyg för leverans hösten 1979.
Kockums har de senaste åren förvärvat andelar i fyra 255 000 dwt och i tio 350 000 dwt tankfartyg. Det sammanlagda tonnaget uppgår till nära 1,1 milj. ton med ett anskaffningsvärde av drygt 800 milj. kr. Vid en bedömning av varvsverksamheten är det nödvändigt att inkludera rederirörelsen eftersom de fartyg i vilka Kockums ingår som delägare av praktiska skäl har överförts till rederirörelsens bolag.
Investeringsverksamheten har legat på en hög nivå. Under 1970-talet har 892 milj. kr. investerats i varvet.
Resultatutvecklingen vid Kockums Varv och rederirörelsen under åren 1971—1977 före koncernbidrag, bokslutsdispositioner och skatter i milj. kr. redovisas i följande sammanställning. En sammanstäUning över viktigare uppgifter om Kockums utveckling de senaste fem åren samt fullständiga balans- och resultaträkningar för år 1977 bör fogas tUI protokollet i detta ärende som bilaga 2.
11 Riksdagen 1977/78.1 saml Nr 174
Prop. 1977/78:174 10
Ar Varv Rederi Summa
Utfall
— 1
1974 Il 66
— 15
— 35
•71
—119
— 47
' Genom förändrade redovisningsprinciper har resultatet förbättrats med 27 mUj. kr. i förhållande tiU under tidigare år tiUämpade principer.
Enligt de tiUämpade redovisnbgsprinciperna för 1977 års bokslut ingår inte reserveringar för förlustrisker på varvets fartygsfordringar eller nedskrivningar utöver planenliga avskrivningar på egna fartygsandelar. Vidare tUlämpar koncernen redovisningsprincipen att för vissa långfristiga skulder fördela ännu inte realiserade kursförluster över lånens sammanlagda löptid. De inte realiserade kursförlusterna uppgår i 1977 års bokslut till 98 milj. kr., vilket delvis uppvägs av latenta kursvinster om 25 milj. kr.
Kockums har hittills under 1970-talet i förhållande tiU övriga storvarv haft den bästa resultatutvecklingen. EnUgt av Kockums tUlämpade redovisningsprincii)er har därför soUditeten kunnat bibehållas på en godtagbar nivå. Inkl. obeskattade reserver i varvet anges det redovisade egna kapitalet till 445 milj. kr. Den redovisade soliditeten uppgår därmed till ca 10 %.
För är 1978 har varvets resultat budgeterats till ett överskott av 77 mUj. kr. Budgeten förutsätter alt produktionen av ett tredje LNG-fartyg skulle ha påbörjats i mars 1978. Produktionen av detta fartyg har senarelagts, vilket innebär att resultatet för år 1978 försämras med ca 20 milj. kr. Samma värderingsprinciper ligger då tiU grand för budgeten som för 1977 års bokslut. I resultatet ingår inte några väntade förluster på kundfordringar eller valutaförluster utöver de i bokslutet för år 1977 balanserade valutaförlusterna, ca 20 milj. kr., som förväntas realiseras under år 1978. För rederirörelsen uppgår det budgeterade resultatet till —111 milj. kr för år 1978.
Resultatet har beräknats efter ett antagande om en något stigande fraktnivå under år 1978. Vidare har samtiiga fartyg antagits vara i drift hela året. Om nuvarande låga fraktnivå bibehålls kommer resultatet att försämras med ytteriigare 52 milj. kr. tUl —163 milj. kr.
Det sammanlagda resultatet för varv och rederi skulle genom senareläggningen av det tredje LNG-fartyget och vid en utebliven fraktuppgång därmed uppgå till ca —106 mUj. kr.
Kockums har tidigare haft en god Ukviditet dels genom en tiUfredsstäUande räntabUitet, dels genom att kontantförskotten som regel har överstigit kapitalbindningen i material och pågående arbeten. Genom
uteblivna beställningar har likviditetsnivån successivt sjunkit ocb är f. n. mycket ansträngd. En annan starkt bidragande orsak till den ansträngda likviditeten är likviditetsutflödet i rederirörelsen.
1 följande sammanstäUning redovisas likviditetsbehovet för år 1978 för den händelse att beslut om det tredje LNG-fartyget träffas under hösten 1978. Vidare har fömtsatts sedvanliga garantilyft för de två första LNG-fartygen samt för de två Ro/Ro-fartygen. En ytterligare förutsättning är att amorteringsanstånd lämnas vissa av varvets kunder.
juni sep. dec.
Likviditetsbehov (milj. kr.) 450 520 450
Likviditetsbehovet uppstår delvis som en följd av planerade återbetalningar av lån till olika banker om ca 150 mUj. kr.
Kockums AB har hemställt att staten bevUjar bolaget ett lån för att lösa likviditetsproblemen.
3.3 Insatser för alternativ produktion vid svenska varv
Svenska Varv har som tidigare nämnts erhållit 35 milj. kr. för projektering av alternativ verksamhet. Inom bolaget har arbetet med att utveckla sådana produkter hunnit längst i fråga om förtillverkade pråmbaserade petrokemiska fabriker. Svenska Varv har tUlsammans med det danska ingenjörsbolaget H. Topsoe A/S utvecklat olUca petro-kemsika fabriker för förädling av naturgas till bl. a. ammoniak, urea (kvävegödsel) och metanol. Fabrikerna kan operera antingen på flyttbara pråmar till havs eller som permanenta anläggningar på land. TUI-verkningen kan ske vid koncernens större varvsenheter.
Affärsidén bygger på att det finns en stor mängd fynd av små gaskällor tUl havs, vilka är aUtför små att ekonomiskt motivera en rörledning till land, men tillräckUgt stora att under flera år försörja flytande petrokemiska fabriker med råvara. I länder med dåligt utvecklad infrastmktur kan vidare uppförandet av komplicerade fabriker vara förenat med störte investeringskostnader och längre byggnadstid än vad som är möjligt att åstadkonuna i industrialiserade länder. FörtUlverk-ning i ett industrialiserat land kan därför medföra kortare leveranstider, fastare och lägre priser samt bättre funktionsduglighet.
Den petrokemiska industrin tillhör en av de största och mest expen-siva industrisektorerna i världen. IntemationeUa bedömningar beräknar investeringsvolymen för investeringar i petrokemi- och naturgasanläggningar tUl ca 275 miljarder US doUar för perioden 1976—1985.
Svenska Varv bedömer att den av dem utvecklade fabriken är konkurrenskraftig med konventioneUt byggda anläggningar. Merkostnaderna för pråm, bogsering och viss extrautrustning kompenseras näm-
ligen av lägre kostnader för montage, markarbeten och infrastruktur. De kortare leveranstiderna medför dessutom lägre räntekostnader under byggnadstiden. Företaget bedömer det möjUgt att sälja upp tUl två anläggningar per år. F.n. pågår också förhandUngar med flera möjUga köpare och offerter har lämnats.
Byggandet av en anläggiung ger sysselsättning för ca 1 200 inom Svenska Varv under ett år.
Inom Kockumskoncernen har utveckling av altemativa produkter lämpade för moduItiUverkning och montering vid varv pågått sedan mitten av 1960-talet. Kockums marknadsför nu anläggningar för kon-densering av naturgas, avsaltning av havsvatten samt vindkraftverk för placering på land eller tUl sjöss. Vidare offereras kompletta anläggningar för värme- och elgenerering tUl kommuner.
4 Föredraganden
Utvecklingen av sjöfarts- och varvskonjunkturerna under andra halvåret 1977 och början av år 1978 har karaktäriserats av en fortsatt kraftig obalans mellan tiUgång och efterfrågan på tonnage. Fraktsatserna ligger kvar på en oförändrat låg nivå för både torrlast och olja. Aktiviteten på fartygsmarknaderna är därför låg. Den iiuieUggande orderstocken vid världens varv är den lägsta sedan år 1966 och ger sysselsättning endast för ca ett år framåt. Situationen växlar dock starkt från land tUl land.
I prop. 1976/77:139 om vissa varvsfrågor framhöU jag mot bakgrund av en redogörelse för varvsindustrins situation att det var angeläget att statsmakterna underlättade för den svenska varvsindustrin att anpassa sig till den ändrade marknadssituationen. Detta borde ske genom en neddragning av den samlade kapaciteten i en takt och till en nivå som är samhällsekonomiskt försvarbar men som också från företagsekonomisk synpunkt kunde bedömas som rUctig på längre sUt. £>e fyra storvarven beräknades komma att minska sin personalstyrka med ca 6 500 personer under åren 1974—1979, vartill skulle läggas ca 2 200 s. k. entreprenadanställda som inte skulle kimna beredas sysselsättning vid varven.
I den situation som då förelåg ansåg jag att ställning inte borde tas tUI frågan om ytterligare nedläggningar av enskilda varvsanläggningar utöver den pågående nedläggningen vid Eriksbergsvarvet. Jag kimde emellertid inte utesluta att ytterligare neddragningar inom den svenska varvsindustrin kunde bli nödvändiga inom de närmaste åren. En sådan reduktion torde inte kimna ske utan struktiurella förändringar i form av nedläggning av en enskild varvsanläggning. Jag framhöll vidare att det borde ankonmia på ledningen för den statliga varvskoncernen att under år 1978 pröva denna fråga, liksom fördelningen av en ka-
pacitetsneddragning mellan olika varvsenheter. Jag räknade då med att ett slutligt ställningstagande i denna fråga måste ske före utgången av år 1979, varvid bl.a. de sysselsättningsmässiga konsekvensema måste övervägas.
Ett antal arbetsgrapper inom industridepartementet arbetar f. n. med bedömningar av de framtida marknadsfömtsättningarna och konkurrensmöjligheterna för de svenska varven, de arbetsmarknadsmässiga konsekvenserna av olika neddragningar av kapaciteten, lämplig straktur vid olika kapacitetsalternativ och de härav föranledda finansiella konsekvenserna. I fråga om storvarven omfattas både Svenska Varv och Kockums av bedömningarna. De hittiUsvarande resultaten av arbetsgruppernas bedömningar visar klart att en ytterligare minskning av kapaciteten inom svensk varvsindustri är ofrånkomUg med hänsyn till marknadsföratsättningaraa. De slutliga förslagen från arbetsgrapperaa kan förutses komma att ha så vittomfattande konsekvenser i olika hänseenden att mycket ingående överväganden måste göras. Enligt min mening står det dock klart att den föratsedda kapacitetsminskningen måste få formen av en ytterligare nedläggning av en eller flera varvs-enheter. Beslut härom bör med hänsyn tUl de väntade stora förlusterna för varvsindustrin fattas under år 1978.
TiU de nämnda frågorna avser jag att återkomma i juni i år med förslag till åtgärder. Frågan om en utökning av stödet till beställare av fartyg och om finansiellt stöd till Svenska Varv och Kockums bör dock behandlas av riksdagen under innevarande riksmöte. De akuta finansiella problemen skulle nämligen i annat fall tvinga företagen att vidta sådana åtgärder att en långsiktig strukturanpassning av den svenska varvsindustrin försvårades. Jag tar nu upp dessa frågor liksom frågan om att genom insatser för alternativ produktion redan nu kunna påskynda en önskvärd omställning av branschen.
4.1 StatUgt stöd till fartygsbeställare
Fr. o. m. den 1 juli 1977 infördes ett temporärt stödsystem till far-tygsbestäUare (prop. 1976/77:139, NU 1976/77:53, rskr 1976/77: 343). Stödet omfattar dels avskrivningslån som kan uppgå till 30% av kontraktspriset på bestäUt fartyg, dels statliga kreditgarantier intill 70 % av kontraktspriset. Syftet med beställarstödet är huvudsakligen att åstadkomma en övergång från lager- till orderproduktion vid varven. Stödet kan efter särskild prövning i varje enskilt fall lämnas även för beställningar gjorda före den 1 juli 1977 för vilka allvarlig risk för av-beställning föreligger tiU följd av bestäUares ekonomiska oförmåga att fullfölja beställningen. I dessa fall gäller särskilda begränsningar vad avser stödets storlek. Stödet kan i särskilda fall utgå också till utiändska beställare (jfr. NU 1976/77: 53 s. 10). Ramarna för avskrivningslån
och kreditgarantier uppgår tiU 1 300 mUj. kr. resp. 3 100 milj. kr.
Hittills har lån och garantier tiUstyrkts av nämnden för fartygskredit-garantier för ett fyrtiotal fartyg. Det tillstyrkta stödet uppgick den 1 mars 1978 till sammanlagt ca 3 900 milj. kr. Av de ramar riksdagen har fastställt för stödet återstod därmed — efter vissa reservationer huvudsakligen för räntor — 158 mUj. kr. för avskrivningslån och 184 milj. kr. för garantier.
Vid samma tidpunkt fanns hos nämnden för fartygskreditgarantier 14 ännu ej prövade ansökningar avseende en sammanlagd ordersumma om drygt 2 200 mUj. kr.
Stödet har verksamt bidragit tiU att förbättra sysselsättningsläget vid de svenska varven. Orderstockens längd varierar dock starkt från varv tiU varv. För vissa varv är beläggningssituationen därför sådan att beslut om fortsatt produktion måste fattas under våren 1978 om sysselsättningen inte allvarligt skall hotas.
Erfarenheterna av lagerproduktionen har varit sådana att jag inte ser sådan produktion som ett realistiskt alternativ att lösa dessa sysselsättningsproblem.
Mot denna bakgrund finner jag det angeläget att ramen för avskrivningslån och garantier tiU beställare av fartyg i begränsad omfattning utvidgas. I huvudsak bör gäUande regler för detta stöd tillämpas även i fortsättningen. Vissa ändringar anser jag dock vara nödvändiga.
Med hänsyn tUl att frågan om utformningen av en eventueU fortsättning av beställarstödet övervägs inom en av de tidigare nämnda arbetsgmpperna bör det utvidgade stödet utgå endast i de fall varven av produktionstekniska skäl måste fatta beslut om fortsatt produktion före den 1 augusti 1978 för att imdvika friställningar. Ett villkor bör vidare vara att fartygen levereras före utgången av år 1979. Regeringen bör pröva varje enskUt faU för att stödet skall kunna anpassas dels tiU den neddragning av kapaciteten som jag anser bör påbörjas redan nu, dels tUl mer livskraftig produktion. Regeringens prövning skall också avse stödets förenlighet med våra internationella åtaganden på handelsområdet. Liksom hittills bör det dock ankomma på fullni,äktige i riksgäldskontoret att ikläda staten garantierna.
Med hänsyn till beläggningssituationen för varven och den inneliggande ansökningsvolymeii om stöd tiU fartygsbestäUare bedömer jag att lån- och garantiratnai;pa bör utvidgas med 175 resp. 600 mdj. kr. Jag förordar sålunda att regeringen; föreslår riksdagen att för kreditgarantier tiU fartygsbestäUare under tiden denl juli 1977—den 30 juni 1978 fastställa en ram av 3 700niilj. kr. Vidare förordar jag att under samma period medel anvisas med ytterligare 175 milj. kr. för statliga avskrivningslån till fartygsbestäUare, De nya regler för beställningsstöd som jag nyss har redogjort för bör även tillämpas för eventueUt outnyttjade lån och garantier.
4.2 Svenska Varv AB
I enlighet med beslut av rUcsdagen (prop. 1976/77:139. NU 1976/ 77: 53, rskr 1976/77: 343) samordnades i mitten av förra året de statsägda varven. Det då bildade Svenska Varv AB är moderbolag inom den statliga varvskoncernen. Detta bolag erhöll vid bildandet ett aktiekapital av 600 milj. kr., en reservfond av 300 milj. kr. och ett bidrag av staten med 375 milj. kr. för att öka dess soliditet. Bolaget erhöll dessutom 35 mUj. kr. att användas för projektering av alteraativ verksamhet och 25 mUj. kr. för vissa investeringar vid Cityvarvet i Göteborg. Bolaget fick vidare ett särskilt anslag av 859 milj. kr. för att täcka förluster i samband med avvecklingen av Eriksbergsvarvet.
Fullmäktige i riksgäldskontoret har bemyndigats att teckna garantier till den statiiga varvskoncernen avseende förlusttäckning för högst 800 milj. kr. för verksamheten åren 1977 och 1978.
Storleken av kapitaltillskottet grundade sig dels på att förluster på fartygsproduktionen under åren 1977—1980 skuUe täckas av värdega-ranlier och stödet tiU beställare av fartyg, dels på att valutakursförluster och förluster på kundfordringar skuUe uppgå tUl högst 500 milj. kr under samma period. Denna bedömning innebar en ökning av den av varvsföretagen föratsedda förlusten på ca 400 mUj, kr.
Det kan nu konstateras att bedömningen inte i tUlräcklig utsträckning beaktar de risker som efter hand visat sig föreligga i fråga om fraktmarknaden och redares betalnings- och överlevnadsförmåga och inte heUer förutsågs den exceptionella kursutvecklingen för främst schweizerfranc.
Det preliminära bokslutet för år 1977 för den statliga varvskoncernen visar en förlust av ca 2 230 mUj. kr. Härav svarar valutaförluster för 855 mUj. kr. och förlustreserveringar avseende lagerproduktion och kundfordringar för sammantaget närmare 1 450 milj. kr. Sedan de av staten ställda värdegarantiema, varav högst 400 milj. kr. får utnyttjas för år 1977, tagits i anspråk återstår en beräknad förlust av ca 1 830 mUj. kr.
För år 1978 beräknar Svenska Varv att resultatet för koncernen skall visa en förlust av 1 550 milj. kr. Härav beräknas rörelseresultatet, inkl. förlustreserveringar för den egna lagerproduktionen, uppvisa ett underskott av 850 milj. kr. Resterande 700 mUj. kr. utgör reserveringar för olika förlustrisker. Sedan de av staten ställda värdegarantierna, 400 milj. kr., har utnyttjats skulle år 1978 visa en förlust av 1150 milj. kr.
De båda åren 1977 och 1978 skulle sålunda sammantagna resultera i en förlust av ca 2 980 milj. kr. efter avdrag av värdegarantiema.
Resultatet för år 1977 innebär att Svenska Varv har förbrakat sitt aktiekapital. Företaget behöver således ett kapitaltiUskott före den 1 juli 1978 för att likvidationsskyldighet skall kunna undvikas.
För att täcka Svenska Varvs föriust för år 1977 och för att undvika
att två tredjedelar av aktiekapitalet har förbrukats före utgången av år 1978 behövs en soliditetsförbättring som inte bör vara mindre än 2 000 milj. kr.
Som jag förut har nämnt avser jag att återkomma med förslag till åtgärder för varvsindustrin under juni 1978. Jag avser då bl. a. föreslå att koncernen erhåller en soliditet som är lämplig med hänsyn tiU verksamhetens omfattning. Efter en proposition i frågan torde ett riksdagsbeslut kunna föreligga tidigast i november 1978. Då Svenska Varvs soliditet behöver förbättras före den 1 juli 1978 förordar jag att medel för detta anvisas innevarande budgetår.
Soliditetsförbättringen för Svenska Varv anser jag bör ske genom dels ett medelstillskott, dels genom att ytterligare värdegarantier teclcnas utöver befintlig ram.
Det är angeläget att förlusterna på kundfordringarna inte behöver realiseras innan slutlig förlust har kunnat konstateras, Jag finner det därför ändamålsenligt att värdegarantier kan lämnas också för den i bokslutet för år 1977 gjorde reserveringen för kundförluster om 950 milj. kr. De bedömda förlusterna för produktion i egen regi uppgår till närmare 500 mUj. kr., dvs. ca 100 milj. kr. mer än vad som får utställas i värdegarantier för år 1977. Inte heller denna förlust bör realiseras innan slutlig förlust har kunnat konstateras. Detta blir sammantaget alltså 1 050 milj. kr. som jag anser bör täckas genom värdegarantier. Det bör ankomma på regeringen att i anslutning tUl de riktlinjer som lämnades i prop. 1976/77:139 utforma de närmare föreskrifter som behövs för tillämpningen av dessa värdegarantier. Dessa riktiinjer bör också avse det av riksdagen tidigare lämnade medgivandet att lämna sådana garantier för högst 800 milj. kr.
Återstående del av behövlig soliditetsförbättring, 950 milj. kr., bör tUlföras genom ett kontant tillskott. Härav avser 855 milj. kr. att täcka nu beräknad valutaförlust för år 1977. Den verldiga förlusten kan dock konstateras först när de utländska lånen har amorterats. Statens utbetalningar av medel till bolaget för detta ändamål bör därför ske i samband med dessa amorteringar.
4.3 Kockums AB
Kockumskoncernen är sedan år 1977 organiserad med ett moderbolag, Kockums AB, för gemensamma koncemfunktioner och ett antal helägda dotterbolag för olika rörelsegrenar. Huvuddelen av verksamheten bedrivs i Kockums Varv, rederirörelsen och Kockums Industri. Dessa svarar tUlsammans för ca 95 % av omsättningen år 1977. Varvet svarar ensamt för två tredjedelar av koncernens omsättning på drygt 2 000 milj. kr.
Varvet är efter omfattande investeringar under 1970-talet det jämte Uddevallavarvet modernaste varvet i Sverige.
Under senare år har varvet omorienterat sin produktion från stora tankfartyg tUl specialfartyg för transport av flytande naturgas, s. k. LNG-fartyg. Varvet producerar f. n. två sådana fartyg i egen regi. Dessa beräknas bli färdigställda under år 1979. Varvet planerar att bygga ett tredje LNG-fartyg. Ansökan om statliga kreditgarantier för att finansiera byggandet har av fullmäktige i riksgäldskontoret överlämnats till regeringens prövning. Kockums Varv har begärt att regeringen f. n. inte skall ta ställning tUI ansökningen. Föratom de två LNG-far-tygen består orderstocken av ett störte tankfartyg med planerad leverans under våren 1978 och två Ro/Ro-fartyg med leverans under år 1979. Denna beläggning täcker inte kapaciteten, varför företaget inlett förhandlingar med de fackliga organisationerna om att minska personalen.
Kockums har ett betydande rederiengagemang genom andelar i 14 stora tankfartyg. Dessa ingår i Kockums rederirörelse.
Kockums har under hela 1970-talet redovisat vinst för varvet. Rederirörelsen har särskilt under senare år uppvisat stora förluster.
För år 1977 redovisar Kockums Varv en vinst på ca 70 milj. kr. medan rederirörelsen visar en förlust på ca 120 milj. kr.
För år 1978 har Kockums budgeterat varvets resultat till ett överskott av ca 75 milj. kr. Budgeten är baserad på att ett beslut om garantier för det tredje LNG-fartyget fattas av regeringen under mars månad 1978. Kockums har begärt att regeringen inte nu tar stäUning till företagets ansökan om garantier. Kockums beräknar att senareläggningen av detta fartyg medför att resultatet försämras med ca 20 milj. kr. för år 1978. För rederirörelsen beräknas förlusten under år 1978 — under fömtsättning av oförändrat låga fraktsatser — uppgå tUl ca 160 milj. kr.
Kockums har i motsats till Svenska Varv i bokslutet för år 1977 och prognosen för år 1978 inte ansett sig böra göra reserveringar för kundfordringar på redare som inte har kunnat fullgöra sina betalningsförpliktelser. Kockums har inte heller ansett sig böra göra nedskrivningar för egna fartygsandelar. Vidare tillämpas redovisningsprincipen att fördela ännu inte realiserade valutaförluster för vissa långfristiga skulder över lånens sammanlagda löptid.
Kockums bar tidigare haft en god likviditet dels genom den höga räntabiliteten, dels genom att kontantförskotten som regel överstigit kapitalbindningen i material och pågående arbeten. Genom uteblivna beställningar har likviditetsnivån successivt sjunkit och är f. n. mycket ansträngd och helt beroende av statiiga garantier och stödåtgärder.
Kockums beräknar att ett behov av likviditetsförstärkning föreligger i juni år 1978 på 450 milj. kr. Behovet beräknas öka med 70 milj. kr.
tUl september vilket är högsta nivån under år 1978. Vid utgången av året beräknas likviditetsbehovet ha sjunkit till 450 milj. kr. Av likviditetsbehovet avses 150 milj. kr. användas för återbetalning av befintUga lån.
Kockums anser sig i dagens situation inte på egen hand kunna åstadkomma den erforderliga likviditetsförstärkningen. Jag delar Kockums bedömning härvidlag. Det torde stå klart att utan en likviditetsförstärkning för bolaget är en betalningsinstäUelse oundviklig. En sådan drastisk utveckling anser jag aUvarligt skulle försvåra det arbete som nu pågår både inom företaget och regeringskansliet för att åstadkomma en lämplig, långsiktig strukturanpassning av verksamheten.
Jag anser därför att staten bör medverka för att tillfälligt lösa Kockums lUtviditetsproblem under år 1978. Samtidigt viU jag betona angelägenheten av att detta inte får leda tiU att ansträngningarna inom företaget att finna mera långsiktiga lösningar på företagets problem minskas. Mot Kockums bedömning av storleken av likviditetsbehovet har jag inte något att erinra. Jag ser det vidare som naturligt att Kockums kreditgivare medverkar till att lösa företagets akuta likviditetsproblem genom att medge amorteringsanstånd eller på annat sätt medge en förlängd kredittid.
Jag förordar att Kockums beviljas ett lån på 340 milj. kr. Beloppet har beräknats med hänsynstagande till att banker och övriga kreditgivare medverkar tiU att lösa Kockums likviditetsproblem. Det bör ankomma på regeringen att faststäUa de närmare vUlkoren för lånet.
4.4 Insatser för alternativ produktion
Svenska Varv AB har som förut nämnts erhålUt 35 milj. kr. för projektering av alternativ verksamhet. Jag framhöll i prop. 1976/77:139 att det är nödvändigt att staten medverkar tUl och påskyndar en diversifiering av verksamheten vid koncernens varv. Jag uteslöt inte att ytterligare medel i ett andra steg kunde behövas, men att erfarenheten av de närmaste årens verksamhet dessförinnan borde utvärderas.
Inom Svenska Varv har arbetet med att utveckla altemativa produkter hunnit längst i fråga om förtiUverkade pråmbaserade petrokemiska fabriker. Sålunda har olika typer av petrokemiska fabrUcer utvecklats för förädling av naturgas tiU bl. a. ammoniak, urea (kvävegödsel) och metanol. Fabrikerna kan tillverkas vid koncernens större varvsehheter.
Affärsidén bygger på att det finns en stor mängd fynd av gaskäUor till havs, vilka är aUtför små för att det av ekonomiska skäl skaU Vara motiverat att bygga en rörledning till land, men tUlräckligt stora för att under flera år försörja flytande petrokemiska fabriker. I länder med dåligt utvecklad infrastruktur kan vidare uppförandet av komplicerade fabriker vara förenat med större investeringskostnader än vad som är
möjligt att åstadkomma i industrialiserade länder. FörtUIverkning i ett industrialiserat land skulle därför kunna medföra kortare leveranstider, fastare och lägre priser samt bättre funktionsduglighet.
Den petrokemiska industrin bedöms vara en expansiv industrisektor. Svenska Varv bedömer att den av dem utvecklade fabriken är konkurrenskraftig och att företaget kan sälja upp tUl två aiUäggningar per år. F. n. pågår också förhandlingar med några möjliga köpare.
Inom Kockumskoncernen har utveckling av alternativa produkter lämpade för modultillverkning och montering vid varv pågått sedan mitten av 1960-taIet. Kockums marknadsför f. n. anläggningar för kon-densering av naturgas, avsaltning av havsvatten samt vindkraftverk för placering på land eller tUl sjöss. Vidare offereras kompletta anläggningar för värme- och elgenerering tiU kommuner.
Den svåra situationen för varvsindustrin understryker angelägenheten av att alla realistiska möjligheter att utveckla och sälja altemativa produkter tas tillvara. Svenska Varv anser att de förhandlingar som f. n. pågår inom en snar framtid kan leda till försäljningsavtal rörande en flytande petrokemisk fabrik. Även andra projekt kan bli tänkbara. Med hänsyn till att detta är en ny affärsidé där anläggningen ännu inte har hunnit provas av någon köpare kan de svenska varven få bära en del av de ekonomiska risker som är förbundna med att ta fram referensanläggningar. Då det här rör sig om mycket kostnadskrävande anläggningar bör staten medverka i denna uppbyggnadsprocess mot en ny produktionsinriktning genom att underlätta anskaffningen av riskkapital. I ett första steg anser jag att 250 milj. kr. bör finnas tUlgängliga för att efter regeringens prövning kunna stäUas till förfogande som avskrivningslån. Eftersom försäljningsavtal ganska snart kan komma att träffas är det nödvändigt att staten har möjlighet att redan under första halvåret i år kunna ställa behövliga medel till förfogande för lovande projekt.
5 Hemställan
Jag hemstäUer att regeringen föreslår riksdagen att
1. godkänna de ändrade riktlinjer för garantier och lån till fartygsbeställare som jag har förordat,
2. bemyndiga fuUmäktige i riksgäldskontoret att tiU utgången av juni 1980 ikläda staten garantier till fartygsbeställare till ett sammanlagt belopp av högst 600 000 000 kr. — utöver tidigare bemyndigande om 3 100 000 000 kr. — avseende upplåning i anslutning till beställning av fartyg hos svenska varv,
3. till Avskrivningslån till beställare av fartyg på tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1977/78 under fjortonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 175 000 000 kr.,
4. till Medelstillskott titt Svenska Varv AB på tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1977/78 under fjortonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 950 000 000 kr.,
5. bemyndiga fullmäktige i riksgäldskontoret att tiU utgången av år 1978 ikläda staten garantier tUI den statiiga varvskoncernen till ett sammanlagt belopp av högst 1 050 000 000 kr. avseende förlusttäckning för kundfordringar och fartygsproduktion,
6. medgiva att de garantier tiU ett sammanlagt belopp av 800 000 000 kr., som enligt av riksdagen förat lämnat bemyndigande får lämnas till varvsföretag ingående i en statlig varvskoncern, även får gälla kundfordringar,
7. tUl Lån till Kockums AB på tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1977/78 under fonden för låneunderstöd anvisa ett investeringsanslag av 340 000 000 kr.,
8. till Avskrivningslån till varvsföretag på tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1977/78 under fonden för låne understöd anvisa ett investeringsanslag av 250 000 000 kr. Ärendet bör behandlas under innevarande riksmöte.
Jag är beredd att ställa utredningsmaterial till vederbörande riksdagsutskotts förfogande.
6 Beslut
Regeringen ansluter sig tUl föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att antaga de förslag som föredraganden har lagt fram.
Prop. 1977/78:174 21
Bilaga 1:1 SVENSKA VARVKONCERNEN
Preliminär resultaträkning är 1977 (milj. kr.)
Fakturerad försäljning +4 655,6
Övriga rörelseintäkter -j- 12,4
Rörelsens kostnader —4 201,0
Förlustriskreservering pågående produktion — 464,2
Reservering för annulleringskompensationskrav — 96,2
Rörelseresultat före avskrivningar och räntor — 93,4
PlanenUga avskrivningar — 203,0
Rörelseresultat efter planenliga avskrivningar — 296,4
Reservering för kundfordringsrisker — 832,0
Rörelseresultat före finansiella intäkter och kostnader —l 128,4
Finansiella intäkter och kostnader
Ränteintäkter -H 611,7
Räntekostnader — 705,9
Kursdifferenser, netto — 855,3
Resultot efter finansieUa intäkter och kostnader —2 077,9
Extraordinära intäkter och kostnader
StatUg värdegaranti + 400,0
övriga intäkter -f- 10,9
övriga kostnader — 196,7
Resultat före bokslutsdispositioner och skatt —l 863,7
Bokslutsdisposilioner
Upplösning av lagerreserv -f 62,8
övrigt -f- 7,6
Resultat före skatt —1 793,3
Skatt — 3,9
Periodens resultat —1 797,2
FörlusttäcknJng avseende Eriksberg -\- 40,4
Periodens resultat efter förlusttäckning —l 756,8
1977-01-01
1977-12-31
2 485,1
1 489,9
892,7
580,5
450,1
485,0
872,4
992,5
164,8
M2,]
338,7
293,1
2 976,9
3 216,7
—398,2
—743,3
—
357,2
Bilaga 1:2 SVENSKA VARVKONCERNEN
Preliminär balansräkning 1977-12.31 (milj. kr.)
Tillgångar
Omsättningstillgångar
Likvida medel
Växelfordringar
Kundfordringar
Övriga fordringar
Förskott tUl leverantörer
Material
Produkter i arbete
Förlustreservering för produkter i arbete
Statlig värdegaranti
Summa omsättningstUIgångar 7 782,5 6783,7
Sveriges Riksbank, spärrkonto 6,6 0,5
A nläggningslillgångar
Långfristiga fordringar samt aktier och andelar
Växelfordringar
3 703,2
4 037,1
Övriga fordringar
137,0
60,9
Förskott till leverantörer
23,4
7,8
Aktier och andelar
13,2
3,5
Goodwill
12,7
5,3
Patent och aktiverade utvecklingskostnader
4,5
0,8
Summa långfristiga fordringar.
aktier och andelar
3 894,0
4 115,4
Statlig värdegaranti
—
15,3
Anläggningar
Ofullbordade anläggningar
444,5
28,2
Maskiner och inventarier
676,6
928,2
Skepp
85,9
443,1
Byggnader och tomter med markanläggningar
1069,2
1 209,0
Summa anläggningar
2 276,2
2 608,5
Summa anläggningstillgångar
6 170,2
6 739,2
Summa tUlgångar
13 959,3
13 523,4
Skulder och eget kapital 1977-01-01
1977-12-31
Kortfristiga skulder
Växelskulder
55,1
94,2
Leveraotörsskulder
491,7
477,5
Diverse lån
1 438,7
2 046,3
Övriga skulder
965,9
1 536,1
Ålerköpsgaranliåtagande
49,0
Avgår statlig värdegaranti
—27,5
Reservering för valutarisker
386,7'
—
Förskott från kunder
2 121,5
1 150,3
Skatteskulder
10,1 5 469,7
8,3
Summa kortfristiga skulder
5 334,1
Avsatt för förlustrisker och borgensåtaganden
—
204,1
Prop. 1977/78:174 23
30,9
11,5
5 441,6
6 880,1
708,0
686,8
112,9
185,0
358,4
494,2
77,2
1,5
134,4
6 863,4
8 259,1
101,7
41,2
Långfristiga skulder Växelskulder Diverse lån Obligationslän Övriga skulder Avsatt till pensioner Stiftelser Förskott från kunder
Summa långfristiga skulder Beskattat värderegleringskonto
Minoritetsintresse
0,2
0,3
Eget kapital
Bundet eget kapital
Aktiekapital
Bundna fonder
Koncemreserv
För särskilt ändamål avsalta medel
600,0 300,0 189,3 435,0
600,0 300,0 106,4 435,0
Fritt eget kapital Arets resultat
_
—1 756,8
Summa eget kapital
1 524,3
—315,4
Summa skulder och eget kapital
13 959,3
13 523,4
11 utgående balansräkningen fördelad på berörda balansposter.
Prop. 1977/78:174 24
Bilaga 2:1 KOCKUMS VARV (SHIPYARD) AB
preliminär resultatuppställning 1977 (milj. kr.)
Fakturerad försäljning 1 335,3
Material, löner m.m. 1 141,1
Forsknings- och utvecklings kostnader —11,8 Avgår: Erhållna bidrag 2 —8,9
Rörelseresultat före avskrivning
enligt plan 185,3
Avskrivning enUgt plan —50,4
Rörelseresultat Finansiellt resultat Utdelning på aktier Intäktsräntor Koncernbolag övriga
68,1 129,1
197,2
134,9
Kostaadsräntor Moderbolag Övriga koncernbolag Övriga
— 71,3
— 0,3 —188,6
—260,2
Avskrivning kapitalrabatt
— 1,3
64,3
Resultat före bokslutsdispositioner Bokslutsdispositioner
Förändring av lagerreserv
Överavskrivning
Ianspråktagande av arbets-
miljöfond
Koncernbidrag
85,4 -17,0
2,7 —138,2
70,6 —67,1
Resultat före skatt
3,5
SkaU
—3,5
Arets nettoresultat
0 Prop. 1977/78:174 25
Bilaga 2:2 KOCKUMS VARV (SHIPYARD) AB
Preliminär uppställning över tiUgångar 1977-12-31 (milj. kr.)
Tillgångar
Omsättningstillgångar
Kassa- och banktUlgodohavanden
34,7
Kundfordringar
Växelfordringar
Koncernbolag
253,9
Övriga
1 474,6
Reversfordringar
Koncernbolag
323,6
övriga
716,6
Övriga fordringar
66,6
2 835,3
Fordringar koncernbolag
153,4
Förutbetalda kostnader och
upplupna intäkter
8,9
Andra fordringar
Reversfordringar
4,9
övriga fordringar
11,8
16,7
Varulager
610,5
Förskott lill leverantörer
13,3
3 672,8
Spärrkonton hos Riksbanken
Investeringsfond
5,2
Arbetsmiljöfond
5,2
A nläggningslillgångar
Kapitalrabatt 6,4
Aktier O,!
Förskott till leverantörer —
Pågående anläggningsarbeten 4,5
Maskiner och inventarier 291,2
Byggnader 451,7
Mark och övrig fast egendom 147,8 901,7
4 579,7
Skulder och eget kapital
Kortfristiga skulder
Växelskulder
41,2
Skulder till koncernbolag
Moderbolag
433,0
Övriga koncernbolag
—
433,0
Leverantörsskulder
129,5
Skatteskuld
1,0
Upplupna kostnader och
fönitbetalda intäkter
181,9
Övriga kortfristiga skulder
1 030,0
Förskott från kunder
Koncernbolag
Övriga
416,1
416,1
2 232,7
Prop. 1977/78:174 26
Långfristiga skulder
Växelskulder
25,0
Reverslån
Moderbolag
211,0
Övriga
1 476,0
1 687,0
Förskott från kunder
72,5
Avsatt till pensioner
PRI-pensioner
94,9
Övriga pensioner
26,4
121,3
Obeskattade reserver
Lagerreserv
112,0
Ackumulerad överavskrivning
197,9
Investeringsfond för rörelse
11,3
Arbetsmiljöfond
Eget kapital
Bundet eget kapital
Aktiekapital 1 OOOOOO å
nom 100 kr
100,0
Reservfond
20,0
120,0
Fritt eget kapital
Balanserad vinst
—
Arets nettoresultat
0 A nsvarsförhindelser
Borgenförbindelser
Moderbolag
688,0
Övriga
134,4
822,4
Andra ansvarsförbindelser
19,0
StäUda panter
BanktiUgodohavaaden
—
Accepterade växlar
1 714,1
Reversfordringar
1040,2
Fastighetsinteckningar
494,5
Företagsinteckningar
190,0
1 905,8
321,2
120,0
841,4
3 438,8
Prop. 1977/78:174 27
Bilaga 2:3 KOCKUMS REDERIRÖRELSE
Preliminär resultatuppställning 1977 (milj. kr.)
Fakturerad försäljning 26,8
Material, löner m.m. —38,7
Rörelseresultat före avskrivning enligt plan —11,9
Avskrivning enligt plan —43,3
Rörelseresultat —55,2
FinansieUt resultat
Intäktsräntor
Koncernbolag 1,4
Övriga —
Kostnadsräntor
Koncembolag —62,1
övriga — 1,2
Resultat före extraordinära
poster och bokslutsdispositioner —117,1
Extraordinärt resultat — 1,4
Resultat efter extraordinära poster —118,5
Bokslutsdispositioner
Förändring av ackumulerad överavskrivning + 1,2
övriga dispositioner — 0,4
Koncernbidrag -|-117,9
Resultat före skatt 0,2
Skatt —0,1
Arets nettoresultat 0,1
Prop. 1977/78:174 28
Bilaga 2:4 KOCKUMS REDERIRÖRELSE
Preliminär uppställning över tillgångar och skulder 1977-12-31 (milj. kr.)
TiUgångar
OmsättningstiUgångar
Kassa- och banktUlgodohavanden 5,1
Fordringar på koncembolag 25,3
Fömtbetalda kostnader och upplupna intäkter 4,1
Andra fordringar 5,3
Vamlager 6,1
Omsättningstillgångar, totalt 45,9
Anläggningstillgångar
Fartyg 753,4
Balansomslutning 799,3
Skulder och eget kapital
Kortfristiga skulder
Växelskulder, koncembolag 38,1
Skulder till koncembolag 20,3
Skatteskulder 0,1
Fömtbetalda intäkter ocb upplupna kostnader 2,1
Övriga kortfristiga skulder 93
Kortfristiga skulder, totalt 69,9
Långfristiga skulder
Växelskulder, koncernbolag 207,3
Skulder tiU koncernbolag
Moderbolag 0,1
Övriga koncembolag 450,7
Reverslån 6,8
Andra långfristiga skulder ____ 5
Långfristiga skulder, totalt 670,5
Obeskattade reserver
Ackumulerad överavskrivning 54,1
Övriga obeskattade reserver ____ L5
Obeskattade reserver, totalt 55,6
Eget kapital
Bundet eget kapital
Aktiekapital 1,7
Reservfond 0,3
Fritt eget kapital
Balanserat resultat 1,2
Arets nettoresultat 0J_
Eget kapital, totalt 3,3
Balansomslutning 799,3
Prop. 1977/78:174 29
Bilaga 2:5 Kockumskoncemen 5 år I sammandrag
1977»
1976 1975 1974 1973
Bruttoinvesteringar i anläggningar och fartyg (inkl. ofullbordade anläggningar) (milj. kr.)
404,7
221,3 371,0 320,7 246,4
Medeltal anställda
7 959
8 272 8 473 7 781 7 182
Kostnader för löner inkl. sociala avgifter (milj. kr.)
681,4
657,8 593,0 474,9 377,9
RäntabUitet före skatt på
— genomsnittiigt tot. kapital
— genomsnittligt justerat eget kapital
4,7%
6,1% 7,2% 13,5% 11,1% 4,2% 13,0% 47,6% 48,9%
Rörelseintäkter (milj. kr.) 2 015,7 2001,8 1572,1 1664,6 1232,2
Rörelseresultat (nrilj. kr.) 94,2 134,6 144,8 231,2 157,5
Finansiellt resultat
(milj.kr.) —164,6 —114,1 _57,6 —18,3 —6,8
Extraordinärt resultat
(milj.kr.) —0,7 1,4 5,0 34,8 0,7
Resultat efter extraordi nära poster —61,8 30,9 92,2 247,7 151,4
— i% avrörelseinläkter —3,1 1,5 5,9 15,4 12,3
Arets nettoresultat 6,9 10,3 15,2 31,0 19,9 Föreslagen utdelning
— per aktie — 3,0 3,0 3,0 2,5
— totalt (milj. kr.) — 9,0 9,0 9,0 7,5
1 Preliminära uppgifter.
Prop. 1977/78:174 30
Bilaga 2:6 Kockumskoncemen 5 är I sammandrag (milj. kr.)
1977'
1973 Tillgångar
likvida medel Kundfordringar Andra fordringar Lager
56,9 2521,0
132,9 1087,7
205,7
1 939,2
98,2
1144,6
174,1
1 713,0
86,3
1 212,8
222,8
1564,4
107,2
715,9
438,3
1 418,0
171,4
541,8
OmsättningstUIgångar
3798,5
3 387,7
3 186,2
2 610,3
2 569,5
Maskiner och inventarier Fastigheter och pågående anläggningsarbeten övriga anläggningstillgångai
351,9
717,1 • 778,5
361,5
732,8 486,3
353,3
709,8 326,1
229,7
640,6 203,0
136,6
449,1 84,3
AnläggningstiUgångar
1 847,5
1 580,6
1 389,2
1 073,3
670,0
Balansomslutning
5 646,0
4 968,3
4 575,4
3 683,6
3 239,5
Skulder och eget kapital
Leverantörsskulder Övriga kortfristiga skulder
189,0 2 171,4
195,2 1 626,4
202,6 1 719,3
229,0 1 012,8
212,5 1 018,9
Kortfristiga skulder
2 360,4
1 821,6
1 921,9
1 241,8
1231,4
Revers-, förlags- och
obligationslån
Övriga långfristiga lån
2 376,5 107,6
2 143,6 141,9
1319,4 454,1
968,2 683,1
843,2 742,9
Avsatt till pensioner
170,8
148,8
133,2
116,7
104,2
Långfristiga skulder
2 654,9
2 434,3
1 906,7
1 768,0
1 690,3
Obeskattade reserver Aktiekapital Bundna reserver Fria reserver
415,5
150,0
32,2
33,0
497,0 150,0
27,8 37,6
502,6
150,0
30,3
63,9
438,4
150,0
25,9
59,5
162,7
100,0
23,4
31,7
Eget kapital
215,2
215,4
244,2
235,4
155,1