Med anledning av propositionen 1978/79:192 om finansiellt stöd till Luxor Industri AB jämte motioner
NU 1978/79:52
Näringsutskottets betänkande 1978/79:52
med anledning av propositionen 1978/79:192 om finansiellt stöd till Luxor Industri AB jämte motioner
Ärendet
1 propositionen 1978/79:192 (industridepartementet) har regeringen föreslagit riksdagen att
1. till Medelstillskott till Luxor Industri AB för budgetåret 1979/80 under fjortonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 75 000 000 kr.,
2. till Förvärv av aktier i Luxor Industri AB för budgetåret 1979/80 under fonden för statens aktier anvisa ett investeringsanslag av 100 000 000 kr.
Med anledning av propositionen har väckts två motioner.
Motionerna redovisas nedan.
Propositionen
Förslagen i propositionen syftar till att möjliggöra en finansiell rekonstruktion av Luxor Industri AB, som under år 1979 utan vederlag har överlåtits till Sveriges Investeringsbank AB. Av de sammanlagt 175 milj. kr. som föreslås bli anvisade är 75 milj. kr. avsedda att täcka beräknade förluster intill utgången av år 1979 och 100 milj. kr. avsedda att användas till utökning av bolagets egna kapital.
Motionerna
Yrkanden
De motioner som väckts med anledning av propositionen är
1978/79:2541 av Karl Leuchovius (m) och Sten Svensson (m), vari hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts beträffande Luxor Industri AB:s fabrik i Karlsborg.,
1978/79:2542 av Lars Werner m. fl. (vpk), vari hemställs att riksdagen
1. som sin mening ger regeringen till känna att Luxor Industri AB bör förstatligas och fortsättningsvis drivas i statlig regi,
2. som sin mening ger regeringen till känna att målsättningen [för Luxor Industri AB] bör vara att personalstyrkan ej minskas och att produktionen inriktas i enlighet med vad som anförts i motionen.
1 Riksdagen 1978/79. 17 sami. Nr 52
NU 1978/79:52
2 Motivering
I motionen 1978/79:2541 anförs att det finns risk för att Luxor Industri AB:s fabrik i Karlsborg (Skaraborgs län) läggs ned. En nedläggning skulle innebära ett allvarligt regionalpolitisk! bakslag för länet och i synnerhet för Karlsborgs kommun, anför motionärerna. Enligt dem bör riksdagen uttala att de i propositionen 1978/79:192 föreslagna åtgärderna skall genomföras på ett sättsom i möjligaste mån eliminerarriskernafören nedläggningav företagets fabrik i Karlsborg.
Enligt motionen 1978/79:2542 kan det utläsas av propositionen att det statliga ägarengagemanget i Luxor Industri AB endast är avsett att vara temporärt. Vidare framgår av propositionen (s. 6) att antalet sysselsatta i företaget - f. n. ca 2 250 i hela landet - under år 1979 kommer att minska med ca 250 personer till följd av naturlig avgång. Motionärerna anser att det inte kan vara riktigt att använda statliga medel för att minska personalstyrkan i avsikt att göra företaget attraktivt för privata spekulanter och vänder sig mot ett uttalande i propositionen (s. 6) att det f. n. inte är möjligt att i ett längre perspektiv förutsäga hur sysselsättningen kommer att utvecklas inom koncernen. Denna ”passiva hållning” kan motionärerna inte godta. De i propositionen föreslagna anslagen bör, uttalar motionärerna, förbindas med krav om att Luxor förstatligas och fortsättningsvis drivs i statlig regi. Målsättningen bör vara att personalstyrkan inte minskas och att den nuvarande produktionen kompletteras med andra produkter som svarar mot angelägna behov i samhället.
Frågedebatt i riksdagen om sysselsättningen i Karlsborg och Motala
I början av maj 1979 förekom uppgifter i dagspressen av innebörd att en viss minskning av antalet sysselsatta vid Luxors fabriker i Motala och en nedläggning av företagets fabrik i Karlsborg var aktuell. Uppgifterna föranledde tre frågor i riksdagen till industriminister Erik Huss. Paul Jansson (s) frågade (1978/79:529) om industriministern ansåg det vara rimligt att Karlsborgs kommun skall drabbas av en åderlåtning på civila arbetsplatser och om vilka åtgärder han var beredd att vidtaga för att motverka en sådan utveckling i Karlsborg samt vilka alternativa sysselsättningar som kan erbjudas de drabbade om Luxors aviserade planer genomförs. Gunilla André (c) frågade om industriministern var beredd med verka till att sysselsättningen vid Luxors anläggning i Karlsborg upprätthålls i oförändrad omfattning, samt, ifall detta inte är möjligt, om han var beredd att genom statliga initiativ eller medverkan etablera annan verksamhet i Karlsborg som ger motsvarande sysselsättning. Torsten Karlsson (s) frågade om regeringen är beredd att gå in med insatser så att de Luxoranställda som kan bli aktuella för friställning får behålla sina anställningar samt om regeringen är beredd att stödja de förslag till alternativ produktion som verkstadsklubben har förslag till och som kan
NU 1978/79:52
rädda arbetstillfällen vid företaget.
1 sitt svar den 22 maj 1979 erinrade industriminister Erik Huss om den framlagda propositionen 1978/79:192 samt meddelade att förhandlingar enligt lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet nyligen har inletts mellan företaget och de fackliga organisationerna rörande förslag om nedläggning av verkstaden i Karlsborg samt friställande av viss personal i Motala. 1 underlaget för förhandlingarna ingår bl. a. en personalplan som visar att bolaget beräknas ha ett personalöverskott i januari 1980 på ca 290 personer. Industriministern anförde fortsättningsvis följande:
Som tidigare framgått är det nödvändigt att omstrukturera och rationalisera Luxors verksamhet för att säkra företagets överlevnad på längre sikt. Detta åskådliggörs bl. a. av att företaget sedan en tid erhållit statligt sysselsättningsstöd för övertalig personal uppgående till 149 personer. Det nu framlagda förslaget speglar företagsledningens bedömning av vilka åtgärder som erfordras. Nu vidtar MBL-förhandlingar mellan företagets ledning och de fackliga organisationerna. I samband därmed kan dessa lämna sina förslag till lösning av företagets problem. En löntagarkonsult kommer att bistå de fackliga företrädarna.
Som bekant har varken regeringen eller ett enskilt statsråd formell möjlighet att ingripa i de pågående förhandlingarna mellan företagsledning och fackliga företrädare inom Luxor.
Låt mig till sist framhålla att jag är väl medveten om den besvärliga situationen på arbetsmarknaden såväl i Karlsborg som i Motala. Om personal inom Luxor skulle komma att friställas sedan förhandlingarna med de fackliga organisationerna avslutats, måste samhället självklart försöka lösa de problem som kan uppkomma, bl. a. genom arbetsmarknadspolitiska insatser. Då denna fråga inte är aktuell för dagen, finns det inte anledning att vid detta tillfälle närmare gå in på vilka slag av insatser som skulle kunna bli aktuella.
Under den följande debatten uttalade industriministern att den ifrågasatta neddragningen - om den får den utformning som företagsledningen nu förhandlar om - visserligen kommer att drabba Karlsborg hårt, men att det ändå är fråga om en totalt sett mindre neddragning inom Luxor. Denna neddragning görs emellertid för att bevara och stärka slagkraften hos Luxor som arbetar i en bransch kännetecknad av överproduktion och hård internationell konkurrens. Vidare anförde industriministern att regeringen, om företaget och de anställda lyckas få fram goda och bärkraftiga idéer, självfallet i positiv anda skall pröva möjligheterna att stödja dem.
Utskottet
Luxor Industri AB (Luxor) bed river utveckling, tillverkning och försäljning av främst televisionsmottagare och andra apparater inom hemelektronikområdet och sysselsätter ca 2 250 personer, varav ca 2 000 i Motala och ca 100 i Karlsborg (Skaraborgs län). I början av år 1979 stod det klart att företaget - som hittills utgjort ett familjeföretag - stod inför en akut finansiell kris som
NU 1978/79:52
hotade dess fortbestånd. Efter överläggningar mellan industriministern, arbetsmarknadsministern, Sveriges investeringsbank AB och företagets ägare övertogs förvaltningen av företaget av Investeringsbanken.
I samband med de nyssnämnda överläggningarna ställde Investeringsbankens ledning vissa villkor för att banken skulle överta förvaltningen av företaget. Till dessa villkor hörde dels att ägarna skulle överlåta aktierna utan vederlag, dels att de oprioriterade fordringsägarna jämte huvudbankförbindelserna skulle acceptera ett ackord. Vidare förutsatte bankens ledning att staten skulle vara beredd att tillskjuta riskkapital för att stärka Luxors finansiella bas och för att täcka ofrånkomliga förluster under en överbryggningsperiod, så att återstående kapitalbehov skulle kunna tillgodoses på den reguljära kapitalmarknaden.
I propositionen redovisas att Luxors ägare har överlämnat sina aktier och att en överenskommelse om ackord har träffats. Enligt regeringens bedömning innebär detta att de villkor om medverkan från de tidigare ägarnas och fordringsägarnas sida som Investeringsbanken har ställt kommer att uppfyllas. Mot denna bakgrund föreslår regeringen att riksdagen anvisar 175 milj. kr. för en finansiell rekonstruktion av Luxor. Av beloppet är 75 milj. kr. avsedda att täcka beräknade förluster intill utgången av år 1979 och resterande belopp avsett att användas till utökning av bolagets aktiekapital, vilket hittills har uppgått till 1,5 milj. kr. Vidare nämns i propositionen (s. 7) att, i avvaktan på ett kommande förslag av regeringen rörande former för statens medverkan i företagsrekonstruktioner (jfr prop. 1978/79:123 bil. 1 s. 69, NU 1978/79:59 s. 55), statens aktier i Luxor kommer att redovisas under fonden för statens aktier.
Två motioner har väckts med anledning av propositionen. Båda motionerna innehåller förslag om att riksdagen skall göra uttalanden i anslutning till att medel anslås enligt regeringens förslag.
Innebörden av förslaget i motionen 1978/79:2541 är att riksdagen skall uttala att den finansiella rekonstruktionen av Luxor bör genomföras på ett sätt som i möjligaste mån eliminerar riskerna för en nedläggning av företagets fabrik i Karlsborg. I motionen 1978/79:2542 föreslår vänsterpartiet kommunisterna att riksdagen skall uttala sig för att den fortsatta driften av Luxor sker i statlig regi och att målet skall vara att personalstyrkan inte minskas. Motionärerna motiverar sitt förslag med att det ”inte kan vara riktigt att statliga medel används för att exempelvis genom att minska personalstyrkan göra företaget attraktivt för privata spekulanter”.
Utskottet tillstyrker förslagen i propositionen och föreslår sålunda att riksdagen anvisar sammanlagt 175 milj. kr. för en finansiell rekonstruktion av Luxor.
Med anledning av yrkandena i de två motionerna får utskottet anföra följande.
Av redogörelsen ovan (s. 2) för den frågedebatt om sysselsättningen i Karlsborg och Motala som ägde rum i riksdagen den 22 maj 1979 framgår, att
NU 1978/79:52
förhandlingar enligt lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet (MBL) f. n. pågår om en neddragning av antalet sysselsatta inom Luxor. Industriministern förklarade sig i debatten vara väl medveten om den besvärliga situationen på arbetsmarknaden såväl i Karlsborg som i Motala. Han ansåg sig emellertid vid detta tillfälle inte ha anledning att närmare gå in på vilka slags insatser från samhällets sida som skulle kunna bli aktuella om personal vid Luxor skulle komma att friställas, men han påpekade samtidigt att det självklart skulle kunna bli aktuellt med olika arbetsmarknadspolitiska insatser.
Utskottet är medvetet om att det - som ett led i åtgärder i syfte att säkerställa Luxors framtid - kan visa sig nödvändigt att på sikt minska antalet sysselsatta inom företaget. Sådana åtgärder måste dock bygga på att ett genomarbetat utredningsunderlag tas fram i samverkan mellan företagsledningen och företrädare för de anställda. Pågående MBL-förhandlingar har bl. a. till syfte att säkerställa att så sker.
Om det visar sig att en minskning av antalet sysselsatta är den enda utvägen att säkerställa lönsam produktion i framtiden vid Luxor förutsätter utskottet att regeringen aktivt verkar för att nya arbetstillfällen tillförs de orter som drabbas. Utskottet föreslår att riksdagen gör ett uttalande av denna innebörd. Ett sådant uttalande ligger i linje med önskemålet i motionen 1978/79:2541. I detta sammanhang vill utskottet erinra om att arbetsmarknadsutskottet nyligen - i sitt betänkande om regionalpolitiken (AU 1978/ 79:23) - har uttalat (s. 138) att det kan finnas skäl för samhället att stödja projekt som ger varaktig sysselsättning inom bl. a. Karlsborgs kommun.
Däremot är utskottet inte berett föreslå riksdagen att göra ett uttalande av den innebörd som föreslås i motionen 1978/79:2542 (vpk). Utskottet kan inte finna att det framgår av propositionen att avsikten med Investeringsbankens engagemang och statens rekonstruktionsinsatser är att göra företaget ”attraktivt för privata spekulanter”. Avsikten är att säkerställa att företaget kan drivas vidare på en sund ekonomisk bas, varigenom sysselsättningen kan säkerställas för framtiden. Frågan om olika ägaralternativ - även statliga - får övervägas senare. Vidare vill utskottet ifrågasätta lämpligheten av att riksdagen uttalar sig om vilken produktionsinriktning företaget bör ha. Enligt utskottets uppfattning är företagsledningen och de anställda bäst skickade för uppgiften att bedöma hithörande frågor. Härtill kommer att ett uttalande om att nuvarande produktion bör ”kompletteras med andra produkter som svarar mot angelägna behov i samhället” inte är särskilt vägledande för den som skall fatta besluten om produktionens inriktning. Motionen 1978/ 79:2542 (vpk) avstyrks sålunda.
Utskottet hemställer att riksdagen
1. med bifall till propositionen 1978/79:192 moment 1 till Medelstillskott till Luxor Industri AB för budgetåret 1979/80 under
NU 1978/79:52
fjortonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av 75 000 000 kr.,
2. med bifall till propositionen 1978/79:192 moment 2 till Förvärv av aktier i Luxor Industri AB för budgetåret 1979/80 under fonden för statens aktier anvisar ett investeringsanslag av 100 000 000 kr.,
3. med anledning av motionen 1978/79:2541 och med avslag på motionen 1978/79:2542 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om sysselsättningen i de orter där Luxor Industri AB f. n. har fabriker.
Utskottet hemställer dessutom
att detta ärende avgörs efter endast en bordläggning.
Stockholm den 5 juni 1979
På näringsutskottets vägnar
INGVAR SVANBERG
Närvarande: Ingvar Svanberg (s), Bengt Sjönell (c), Erik Elovhammar (m), Hugo Bengtsson (s), Fritz Börjesson (c), Arne Blomkvist (s), Nils Erik Wååg (s), Birgitta Hambraeus (c), Margaretha af Ugglas (m), Karl-Anders Petersson (c), Ivar Högström (s), Rune Ångström (fp), Karl-Erik Häll (s), Rune Jonsson i Husum (s) och Hugo Bergdahl (fp).
GOTAB 62 326 Slockholm 1979