Med anledning av propositionen 1978/79:211 om stöd till beställare av fartyg m. m. jämte motioner
NU 1978/79:58
Näringsutskottets betänkande 1978/79:58
med anledning av propositionen 1978/79:211 om stöd till beställare av fartyg m. m. jämte motioner
Ärendet
I detta betänkande behandlas
dels propositionen 1978/79:211 om stöd till beställare av fartyg m. m., dels en motion som har väckts med anledning av propositionen, dels en motion som har väckts under allmänna motionstiden.
I ärendet har inkommit en skrivelse från Sveriges varvsindustriförening.
Propositionen
Förslåg
1 propositionen föreslås att riksdagen
1. godkänner de ändrade riktlinjer för lämnande av stöd till beställare av fartyg som föredragande statsrådet har förordat.
2. godkänner vad föredragande statsrådet har förordat rörande disposition av anslaget Bidrag till fartygsexport till utvecklingsländer,
3. godkänner vad föredragande statsrådet har förordat rörande disposition av anslaget Bidrag till sysselsättningsåtgärder inom varvsregionerna,
4. bemyndigar fullmäktige i riksgäldskontoret att ikläda staten garantier till beställare av fartyg till ett sammanlagt belopp av högst 6 665 000 000 kr. - inkl. tidigare bemyndigande om 5 725 000 000 kr. - avseende upplåning i anslutning till beställning av fartyg hos svenska varv i enlighet med vad föredragande statsrådet har förordat,
5. till Avskrivningslån till beställare av fartyg för budgetåret 1979/80 under fjortonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av 160 000 000 kr.
Innebörden av vissa förslag
Förslagen under 1-3 i propositionen innebär att de nuvarande tidsgränserna för det statliga stödet till fartygsbeställare vad gäller orderteckning och leverans flyttas fram från den 31 december 1979 till den 31 mars 1980 resp. från den 31 december 1980 till den 31 mars 1981. Även tidsgränserna för stödet till fartygsexport till utvecklingsländerna föreslås framflyttade. Förslaget i denna del motiveras med att statsmakterna först under våren 1980
1 Riksdagen 1978/79. 17 sami. Nr 58
NU 1978/79:58
kommer att ha möjlighet att ta ställning till den samlade varvsindustrins framlida kapacitet. Vidare föreslås att anslaget Bidrag till sysselsättningsåtgärder inom varvsindustrin skall till ett belopp av 150 milj. kr. få användas för avskrivningslån till fartygsbeställare.
Motionerna
Yrkanden
Den motion som har väckts med anledning av propositionen är
1978/79:2682 av Ingvar Svanberg m. fl. (s), vari hemställs att riksdagen
1. godkänner de ändrade riktlinjer för stöd till beställare av fartyg som förordats i motionen beträffande
a) förändring av beställarstödet till ett stöd för utveckling av svensk rederioch varvsnäring med avskrivningslån om högst 40 % av kontraktspriset,
b) förskjutning av tidsgränsen för leverans till den 31 december 1981,
2. avslår vad regeringen förordat beträffande disposition av anslaget Bidrag till sysselsättningsåtgärder inom varvsregionerna,
3. bemyndigar fullmäktige i riksgäldskontoret att ikläda staten garantier till beställare av fartyg till ett sammanlagt belopp av högst 7 115 000 000 kr. avseende upplåning i anslutning till beställning av fartyg hos svenska varv i enlighet med vad som förordas i motionen,
4. utöver vad som följer av regeringens förslag till avskrivningslån till beställare av fartyg anvisar en ram för beslut om avskrivningslån till beställare av fartyg med ytterligare 375 milj. kr.,
5. bemyndigar regeringen att fatta beslut om avskrivningslån till beställare av fartyg som levereras under de tre senaste kvartalen 1981 i den omfattning som är nödvändig för att utnyttja den av riksdagen fastställda produktionskapaciteten,
6. bemyndigar fullmäktige i riksgäldskontoret att ikläda staten garantier till beställare av fartyg som levereras under de tre senaste kvartalen 1981 i den omfattning som regeringen medger,
7. som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförs om behovet av aktiva åtgärder för sysselsättningen inom varvsregionerna.
Den motion från allmänna motionstiden som behandlas här är
1978/79:1020 av Rune Johansson i Mölndal (c)och Karl-Anders Petersson (c), vari hemställs att riksdagen hos regeringen hemställer om att fiskefartyg oavsett storlek skall kunna erhålla s. k. beställarstöd.
NU 1978/79:58
3 Motivering
I motionen 1978/79:2682 uttalas att det finns ett behov av ytterligare beställarstöd om sammanlagt 1 840 milj. kr. förtiden fram till 1 april 1981 om fullt kapacitetsutnyttjande vid varven skall uppnås i enlighet med statsmakternas riktlinjer för varvsindustrins framtida utveckling. Regeringens förslag skulle då innebära att behovet av beställarstöd inte tillgodoses till ett belopp av 590 milj. kr.
Motionärerna pekar vidare på att varvens beläggningssituation för 1980 och 1981 är prekär och att det av tekniska skäl är nödvändigt att order kan erhållas omedelbart. De anser att en begränsning av beställarstödet enligt regeringens förslag kommer att medföra att varvens produktion tvingas ned på en nivå som är väsentligt lägre än den fastlagda. Enligt motionärernas uppfattning kan det inte vara rimligt att man på detta sätt framtvingar en förändrad produktionsplanering inom varvsindustrin innan statsmakterna har fått möjlighet att på nytt ta ställning till varvspolitiken.
I motionen föreslås vidare - under hänvisning till vad som anfördes i den socialdemokratiska partimotionen 1978/79:141 med anledning av propositionen 1978/79:49 om vissa varvsfrågor - att stödet till beställare av fartyg omvandlas till ett stöd till strukturutvecklingen inom rederinäringen. Ett sådant stöd skulle ha som främsta syfte att stimulera rederiföretagen att beställa mer utvecklingsbetonade och framtidsinriktade fartygstyper för att härigenom uppnå en ökad konkurrenskraft. En sådan satsning på mera avancerade fartygstyper skulle också innebära större sysselsättning vid varven än om fartyg av traditionell typ byggs. Stödet till strukturutveckling föreslås få en väsentligt mer flexibel utformning än vad som f. n. gäller beträffande beställarstödet. För projekt som framstår som särskilt angelägna i fråga om teknisk förnyelse, såväl i fråga om varvsproduktionen som i fråga om transportsystemet, och som samtidigt tidsmässigt har en sådan förläggning att de är gynnsammare från beläggningssynpunkt för varven, föreslås väsentligt högre avskrivningslån kunna utgå. Motionärerna vill att man i sådana fall skall kunna medge att stöd i stället kan utgå med upp till 40 % av kontraktssumman i form av avskrivningslån. Det skall därvid vara obligatoriskt att man från fartygskreditnämndens sida ingående prövar de enskilda projektens betydelse inom ramen för ett mer samlat utvecklingsprogram. Staten bör därför dels kräva att rederierna upprättar en långsiktig plan, dels försäkra sig om den samhällsinsyn som är nödvändig. Motionärerna erinrar om att i partimotionen föreslogs att regeringen skulle bemyndigas att undantagsvis också utnyttja stödet för lagerproduktion av fartyg i fall då detta kan vara av avgörande betydelse för att upprätthålla produktionskapaciteten. En förändring av stödverksamheten i enlighet med det anförda påverkar enligt motionärerna inte det totala behovet av stöd men innebär en viss omfördelning mellan avskrivningslån och garantier. Behovet av ytterligare avskrivningslån uppskattas till ca 75 milj. kr.
NU 1978/79:58
4 Förslaget att anslaget Bidrag till sysselsättningsinsatser inom varvsregionerna skall kunna användas till beställarstöd kritiseras av motionärerna. De anser det utomordentligt allvarligt med en så betydande nedskärning av tillgängliga medel för framtidssatsningar inom varvsregionerna. De menar att den hittillsvarande medelsförbrukningen inte kan läggas till grund för en minskning av tillgängliga resurser. De anför att behoven av medel till alternativ produktion visserligen är små i början, då projekten befinner sig på projekteringsstadiet, men ökar snabbt då projekten har kommit längre i utvecklingen. Vidare framhålls att anslaget i enlighet med riksdagens beslut också skall användas för sysselsättningsinsatser på andra områden. Några aktiva åtgärder från regeringens sida i detta syfte har såvitt känt inte gjorts, säger motionärerna.
Möjligheterna till framtidssatsningar är av stor betydelse för varvsorternas framtida utveckling liksom även för möjligheterna att genomföra strukturåtgärder inom varvsindustrin i socialt acceptabla former, säger motionärerna. Den föreslagna nedskärningen av tillgängliga medel för sysselsättningsinsatser kan därför inte accepteras. Riksdagen borde uppmana regeringen att vidta aktiva åtgärder i syfte att främja sysselsättningen inom varvsregionerna.
I motionen tas också upp frågan om tidsgränserna för beställarstödet. Motionärerna finner det utomordentligt väsentligt att man vid planeringen kan ha tillräckligt långa ledtider, dvs. tillräckligt långa tider mellan beställning och leverans. Om ledtiderna förkortas innebär detta stora risker för störningar av verksamheten med åtföljande ökningar av produktionskostnaderna. Detta får i sin tur allvarliga återverkningar såväl på varvens ekonomiska resultat som på möjligheterna att åstadkomma en planerad omorientering av verksamheten. Vidare är det av vikt att varven får tillfredsställande möjligheter att planera verksamheten på den nivå som riksdagen beslutat. Eftersom något nytt riksdagsbeslut inte kan komma till stånd förrän under maj 1980 och behovet av ledtider uppgår till allra minst 18 månader är det nu väsentligt att förutsättningar skapas för en planering av produktionen vid varven under hela kalenderåret 1981, säger motionärerna. Enligt deras uppfattning är det nödvändigt att riksdagen redan nu uttalar att stödet måste få en omfattning som är tillräcklig för att garantera produktion vid varven i den omfattning som riksdagen beslutat i december 1978 och att det med hänsyn till behovet av produktionsplanering bör omfatta hela kalenderåret 1981. Eftersom det är svårt att i dag avgöra medelsbehovet och eftersom det är nödvändigt att snabbt få order för produktion även för resten av år 1981 bör regeringen enligt motionärerna bemyndigas att utöver de medelsramar som den har förordat besluta om stöd till svenska fartygsbeställningar i den omfattning som är nödvändig för att det av riksdagen angivna målet skall uppnås. Eftersom stödet utbetalas först vid leverans av fartygen föreligger inte något behov av att medel anvisas nu. Medel får anvisas när anslagsbehovet bättre kan överblickas.
NU 1978/79:58
5 I motionen 1978/79:1020 anförs att den svenska fiskeflottan på grund av svårigheter att klara finansieringen under den ekonomiskt svaga perioden inom fisket 1965-1976 ej har kunnat förnyas i den omfattning som är nödvändig för att fiske skall kunna bedrivas i oförändrad omfattning i framtiden. Motionärerna medgeratt en betydande förbättring av lånemöjligheterna ägde rum genom de förändringar som riksdagen beslutade om under föregående år, men de anser att varken lånebelopp eller låneramar förslår till fiskets nuvarande behov. Båtarna är dessutom så dyra att fiskare trots förbättrade lånemöjligheter ej kan förnya sitt båtmaterial i önskvärd omfattning. Det betecknas som önskvärt från såväl fiskets som varvssysselsättningens synpunkt att beställarstöd kan utgå till fiskefartyg genom att den föreslagna storleksgränsen för erhållande av stöd, 300 registerton, slopas.
Utskottet
Föratt beställningar av fartyg vid svenska varv skall underlättas har införts särskilda statliga stödåtgärder i form av kreditgarantier och lån till fartygsbeställare. Kreditgarantierna kan ges intill 70 % av kontraktspriset,och lånen kan uppgå till ett belopp motsvarande högst 25 % av kontraktspriset för beställt fartyg eller större ombyggnad av fartyg. I fall då lån inte lämnas eller lämnas till lägre belopp än vad som maximalt kan erhållas kan om särskilda skäl föreligger kreditgarantier lämnas till högre belopp än 70 % av kontraktspriset. Lån och kreditgaranti får dock sammanlagt uppgå till högst 95 % av kontraktspriset. Minst 5 % av kontraktspriset måste alltså betalas kontant av beställaren. Stödet är tidsbegränsat och avser beställningar som görs senast den 31 december 1979 och med leverans av det beställda fartyget före utgången av år 1980. För fartyg med särskilt lång byggnadstid kan regeringen dock medge att leverans får ske vid senare tidpunkt. Till lån är knuten en viss återvinningsrätt för staten. Villkoren för stödet finns angivna i förordningen (1977:500) om statligt stöd till beställare av fartyg (omtryckt 1978:995).
För kreditgarantierna har riksdagen till utgången av år 1978 fastställt en ram om 3 700 milj. kr. och anvisat 1 475 milj. kr. till lån för stöd till beställare av fartyg vid svenska varv (prop. 1976/77:139, NU 1976/77:53, rskr 1976/77:343; prop. 1977/78:174, NU 1977/78:76, rskr 1977/78:377).
I senare beslut har riksdagen (prop. 1978/79:49, NU 1978/79:17, rskr 1978/79:115) höjt ramen för garantier med 2 025 milj. kr. och anvisat ytterligare 675 milj. kr. för lån.
För att de svenska varven skall kunna sälja fartyg till utvecklingsländer med förmånliga villkor har riksdagen anvisat 125 milj. kr. att användas som stöd härför (prop. 1978/79:49, NU 1978/79:17, rskr 1978/79:115). Stöd kan lämnas för fartyg som beställs före utgången av år 1979 och som levereras före utgången av år 1980.
I motionen 1978/79:2682 framläggs förslag om en förändring av stödet till fartygsbeställare till ett stöd för utveckling av svensk rederi- och varvsnäring.
NU 1978/79:58
6 Syftet med stödet skall vara att stimulera rederiföretagen att beställa mer utvecklingsbetonade och framtidsinriktade fartygstyper för att härigenom uppnå en ökad konkurrenskraft. Detta stöd bör, menar motionärerna, ges en väsentligt mer flexibel utformning än det nuvarande beställarstödet. För projekt som framstår som särskilt angelägna i fråga om teknisk förnyelse, såväl i fråga om varvsproduktionen som i fråga om transportsystemet och som samtidigt är gynnsammare ur beläggningssynpunkt för varven, skall väsentligt högre avskrivningslån kunna utgå.
Enligt motionärernas uppfattning bör stöd kunna utgå med upp till 40 % av kontraktssumman i form av avskrivningslån. Från fartygskreditgarantinämndens sida bör en ingående prövning ske av de enskilda projektens betydelse inom ramen för ett mer samlat utvecklingsprogram. Staten bör därför dels ställa krav på att rederierna upprättar en långsiktig plan, dels försäkra sig om den insyn för samhället som är nödvändig.
Motionärerna anser att en förändring av stödverksamheten inte påverkar det totala stödbehovet. En viss omfördelning mellan lån och garantier skulle dock behöva ske. Behovet av ytterligare lån kan uppskattas till 75 milj. kr.
Ett liknande motionsyrkande prövades av utskottet i december 1978 i samband med propositionen 1978/79:49 om vissa varvsfrågor. Utskottet uttalade då att stödet till beställare av fartyg är en temporär åtgärd och att utskottet inte fann anledning att föreslå en så genomgripande förändring av stödets utformning som föreslagits i den år 1978 aktuella motionen. På hemställan av utskottet avslog riksdagen motionsyrkandet.
Enligt utskottets mening har det inte tillkommit några nya omständigheter som bör föranleda ett ändrat ställningstagande. Utskottet avstyrker därför motionen 1978/79:2682 i nu nämnd del.
I detta sammanhang behandlar utskottet också motionen 1978/79:1020, vari yrkas att fiskefartyg oavsett storlek skall kunna erhålla beställarstöd. Motionärerna anser att nuvarande lånemöjligheter för fiskare är otillräckliga och att det från såväl fiskets som varvsnäringens synpunkt är önskvärt att beställarstöd kan utgå till fiskefartyg.
Som motionärerna framhåller gäller enligt förordningen (1977:500) om statligt stöd till beställare av fartyg att beställarstödet skall avse fartyg som har en bruttodräktighet av minst 300 registerton. Regeringen är emellertid oförhindrad att besluta om beställarstöd även till mindre fartyg. Enligt vad utskottet inhämtat har också i ett fall beställarstöd utgått till fiskefartyg med en lägre bruttodräktighet än 300 registerton. Likaledes har utskottet erfarit att de varv som sysslar med fiskefartygsbyggen är medvetna om möjligheterna till beställarstöd för mindre fartyg. Med hänsyn till det anförda anser utskottet att motionen inte påkallar någon åtgärd från riksdagens sida.
Utskottet övergår härefter till frågan om ökat stöd till beställare av fartyg. Mot bakgrund av uppgifter om förhållandet mellan ansökningar om beställningsstöd och tillgängliga medel för ändamålet samt om varvens beläggningssituation föreslås i propositionen att tidsgränserna förorderteckning och
NU 1978/79:58
leverans förskjuts ett kvartal framåt i tiden till den 1 april 1980 resp. den 1 april 1981. Även tidsgränserna för orderteckning och leverans av fartyg till köpare i utvecklingsländer föreslås bli förskjutna, till den 1 juli 1980 resp. till utgången av år 1981. Vidare föreslås en ökning av ramen för garantier till fartygsbeställare med 940 milj. kr. till 6 665 milj. kr. samt en ökning av resurserna för lån med 310 milj. kr., varav 150 milj. kr. skall bestridas från anslaget Bidrag till sysselsättningsåtgärder inom varvsregionerna.
I motionen 1978/79:2682 framförs kritik mot propositionen såvitt gäller både förskjutningen av tidsgränserna och beräkningen av behovet av ytterligare medel för stöd till fartygsbeställare.
I fråga om förskjutningen av tidsgränserna framhåller motionärerna att varven för sin planering har behov av tillräckligt långa ledtider, dvs. tider mellan beställning och leverans. En förkortning av ledtiderna innebär risker för störningar i verksamheten och andra nackdelar. Eftersom de ledtider som behövs uppgår till minst 18 månader och något nytt riksdagsbeslut inte kan komma till stånd förrän våren 1980 är det enligt motionärerna väsentligt att varven får möjlighet att planera för produktionen under hela år 1981. Riksdagen föreslås uttala att beställarstödet måste fä en omfattning som är tillräcklig för att produktionen vid varven skall garanteras i enlighet med de riktlinjer som riksdagen beslöt år 1978 samt att stödet bör utgå under hela år 1981. Regeringen bör enligt motionen bemyndigas att utöver medelsramarna besluta om stöd till svenska fartygsbeställningar i erforderlig omfattning.
Utskottet vill erinra om att 1978 års riksdagsbeslut angående varvspolitiken innebär bl. a. att storvarvens produktionskapacitet skall skäras ned med 20 % fram till utgången av år 1980 samt att frågan om de mindre och medelstora varvens storleksutveckling skall ses över av en särskild kommission. I propositionen 1978/79:49 uttalade industriministern att han under hösten 1979 skulle återkomma till frågan om varvspolitiken på 1980-talet.
Av den nu aktuella propositionen framgår att det för storvarvens del inte förrän under hösten 1979 kan föreligga något underlag för bedömning av varvskapaciteten för år 1981 och framåt. Av denna anledning torde det som industriministern framhåller inte bli möjligt för statsmakterna att ta ställning till den samlade varvsindustrins framtida kapacitet förrän under våren 1980. Utskottet vill också i detta sammanhang erinra om att det utredningsarbete som på riksdagens begäran pågår beträffande de mindre och medelstora varven kan förväntas bli slutfört hösten 1979. Med hänsyn till det anförda delar utskottet industriministerns uppfattning att tidsgränserna för stödet till fartygsbeställare och till fartygsköpare i utvecklingsländer bör förskjutas. Utskottet finnér de i propositionen förordade gränserna för orderteckning och leverans väl avvägda. Utskottet tillstyrker således bifall till propositionen i aktuell del och avstyrker bifall till motionen 1978/79:2682 i motsvarande delar.
De i samma motion framförda invändningarna mot propositionen i fråga om behovet av ytterligare beställarstöd tar sikte på både den föreslagna ramen
NU 1978/79:58
för kreditgarantier och medelsberäkningen när det gäller lån till fartygsbeställare. Enligt motionärerna behövs en ökning av beställarstödet med ytterligare 590 milj. kr., om varvens kapacitet skall kunna utnyttjas fullt ut. Motionärerna hänvisar vidare till att beläggningssituationen vid varven är prekär och att order måste erhållas omedelbart. En begränsning av beställarstödet i enlighet med förslaget i propositionen kommer enligt motionärerna att medföra att varvens produktion sjunker under den nivå som riksdagen har beslutat om. Att en sådan förändring av produktionsplaneringen skall framtvingas innan statsmakterna har fått möjlighet att på nytt ta ställning till varvspolitiken anser motionärerna inte rimligt. Motionärerna yrkar att ramen för kreditgarantier bestäms till 7 115 milj. kr. och att 375 milj. kr. utöver regeringens förslag anvisas till avskrivningslån.
Vad först gäller de mindre och medelstora varven kan som närmare utvecklas i propositionen ca 1 050 milj. kr. behövas i beställarstöd för fartyg som levereras t. o. m. första kvartalet 1981. Med hänsyn till att 400 milj. kr. av de sammanlagda nu befintliga stödresurserna kan bedömas komma att användas för stöd till denna kategori av varv bör således behovet av ytterligare resurser för stöd åt de mindre och medelstora varven beräknas till 650 milj. kr.
Även beträffande storvarven finner utskottet den föreslagna ökningen av stödet, 600 milj. kr., väl avvägd. Liksom industriministern är utskottet inte berett att förslå att dessa varvs önskemål om ökat stöd motsvarande hela den erforderliga ordersumman 1 000 milj. kr. tillgodoses fullt ut.
I enlighet med det anförda tillstyrker utskottet således förslaget i propositionen att beställarstödet för både storvarven och de mindre och medelstora varven ökas med 1 250 milj. kr. Motionen 1978/79:2682 avstyrks i motsvarande del. Ökningen av beställarstödet bör som föreslagits i propositionen fördelas med 940 milj. kr. i kreditgarantier och 310 milj. kr. som lån.
Som inledningsvis berörts förordar industriministern att 150 milj. kr. av anslaget Bidrag till sysselsättningsåtgärder inom varvsregionerna får användas för avskrivningslån till fartygsbeställare samt att de lånemedel som behövs därutöver, 160 milj. kr., anvisas som ett särskilt anslag. Enligt industriministern bör medel från detta anslag kunna disponeras även för bidrag till fartygsexport till utvecklingsländer i den mån anslaget till sådant ändamål skulle visa sig otillräckligt.
Anslaget Bidrag till sysselsättningsåtgärder inom varvsregionerna har förts upp på statsbudgeten för innevarande budgetår och utgör 265 milj. kr. Anslaget skall användas för att förstärka regionala insatser inom varvsregionerna och för att stödja alternativ produktion vid varven. I propositionen anför industriministern att endast en mycket begränsad del av medlen kan komma att tas i anspråk för sitt ändamål inom rimlig tid med hänsyn till vad som hittills skett i fråga om alternativ produktion och vad som nu kan överblickas om försäljningsmöjligheterna under den närmaste tiden.
I motionen 1978/79:2682 yrkas avslag på vad som i propositionen förordats
NU 1978/79:58
beträffande dispositionen av anslaget. Enligt motionärerna kan hittillsvarande medelsförbrukning inte läggas till grund för några framtidsbedömningar. Därjämte framhålls att anslaget skall användas för sysselsättningsinsatser även på andra områden än alternativ produktion. Motionärerna begär vidare att regeringen skall uppmanas att vidta aktiva åtgärder i syfte att främja sysselsättningen inom varvsregionerna.
Utskottet gör samma bedömning som industriministern och anser således att en betydande del av anslagsmedlen inte kommer att tas i anspråk för sitt ändamål inom rimlig tid. Utskottet godtar därför att högst 150 milj. kr. av anslaget skall få användas till att lämna avskrivningslån till fartygsbeställare. Detta ställningstagande innebär att utskottet avstyrker bifall till motionen i motsvarande del. Inte heller finner utskottet skäl tillstyrka motionärernas önskemål om ett särskilt uttalande från riksdagens sida.
Utöver det anförda föranleder propositionen inte några erinringar eller uttalanden från riksdagens sida.
Utskottet hemställer
1. beträffande utformningen av stödet till fartygsbeställare
att riksdagen avslår motionen 1978/79:2682 yrkandet 1 a,
2. beträffande beställarstöd för fiskefartyg
att riksdagen avslår motionen 1978/79:1020,
3. beträffande ändrade riktlinjer för beställarstödet, m. m.
att riksdagen med bifall till propositionen 1978/79:211 moment
1 och med avslag på motionen 1978/79:2682 yrkandena 1 b, 5 och 6 godkänner de ändrade riktlinjer för lämnande av stöd till beställare av fartyg som förordats i propositionen,
4. beträffande fartygsexport till utvecklingsländer
att riksdagen med bifall till propositionen 1978/79:211 moment
2 godkänner vad som i propositionen förordats rörande disposition av anslaget Bidrag till fartygsexport till utvecklingsländer,
5. beträffande kreditgarantier och lån att riksdagen
a) med bifall till propositionen 1978/79:211 moment 4 och med avslag på motionen 1978/79:2682 yrkandet 3 bemyndigar fullmäktige i riksgäldskontoret att ikläda staten garantier till beställare av fartyg till ett sammanlagt belopp av högst 6 665 000 000 kr. - inkl. tidigare bemyndigande om 5 725 000 000 kr. - avseende upplåning i anslutning till beställning av fartyg hos svenska varv i enlighet med vad som förordats i propositionen,
b) med bifall till propositionen 1978/79:211 moment 5 och med avslag på motionen 1978/79:2682 yrkandet 4 till Avskrivningslån till beställare av fartyg för budgetåret 1979/80 under fjortonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av 160 000 000 kr,
NU 1978/79:58
6. beträffande sysselsättningsätgärder inom varvsregionerna att riksdagen
a) med bifall till propositionen 1978/79:211 moment 3 och med avslag på motionen 1978/79:2682 yrkandet 2 godkänner vad som i propositionen förordats rörande disposition av anslaget Bidrag till sysselsättningsätgärder inom varvsregionerna,
b) avslår motionenl978/79:2682 yrkandet 7.
Utskottet hemställer dessutom
att detta ärende avgörs efter endast en bordläggning.
Stockholm den 31 maj 1979
På näringsutskottets vägnar INGVAR SVANBERG
Närvarande: Ingvar Svanberg (s), Bengt Sjönell (c), Hugo Bengtsson (s), Fritz Börjesson (c), Arne Blomkvist (s), Sven Andersson i Örebro (fp), Nils Erik Wååg (s), Margaretha af Ugglas (m), Karl-Anders Petersson (c), Ivar Högström (s), Rune Ångström (fp), Ingegärd Oskarsson (c), Rune Jonsson i Husum (s), Sven Eric Lorentzon (m) och Rune Johansson i Ljungby (s).
Reservationer
1. beträffande utformningen av stödet till fartygsbestäUare (mom. 1) av Ingvar Svanberg, Hugo Bengtsson, Arne Blomkvist, Nils Erik Wååg, Ivar Högström, Rune Jonsson i Husum och Rune Johansson i Ljungby (alla s) som anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 6 som börjar med ”Ett liknande” och slutar med ”nämnd del” bort ha följande lydelse:
I likhet med motionärerna anser utskottet det angeläget att nya och mer effektiva transportsystem på sjöfartsområdet utvecklas så att en konkurrenskraftig svensk sjöfartsnäring kan bestå. Även för varven är det viktigt att fartygsproduktionen utvecklas mot ett mer komplicerat och tekniskt avancerat specialtonnage. Starka skäl talar för att staten skall stödja en sådan strukturutveckling inom rederinäringen och varven. Det i motionen 1978/ 79:2682 framlagda förslaget till en ändring av beställarstödet skulle enligt utskottets mening bidra till en utveckling mot en mer effektiv struktur på rederiområdet och mot en ökad beläggning på varven. Utskottet anser därför att beställarstödet i fortsättningen bör utgå enligt de nyss refererade riktlinjer som har angivits i motionen.
dels att utskottet under 1 bort hemställa
1. att riksdagen med bifall till motionen 1978/79:2682 yrkandet 1 a som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
NU 1978/79:58
2. beträffande beställarstöd för fiskefartyg (mom. 2) av Bengt Sjönell, Fritz Börjesson, Karl-Anders Petersson och Ingegärd Oskarsson (alla c) som anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 6 som börjar med ”Sorn motionärerna” och slutar med ”riksdagens sida” bort ha följande lydelse:
Utskottet delar motionärernas uppfattning om angelägenheten av att också fiskefartyg som haren lägrebruttodräktighet än 300 registerton kan komma i åtnjutande av beställarstöd. F. n. gäller enligt förordningen (1977:500) om statligt stöd till beställare av fartyg att stöd inte får lämnas till fartyg vars dräktighet understiger 300 registerton. Regeringen är formellt sett inte bunden av föreskriften och kan alltså ge stöd till mindre fartyg. Utskottet anser det viktigt att möjligheten till beställarstöd till mindre fartyg kommer till klart uttryck. I likhet med motionärerna anser utskottet således att storleksgränsen i förordningen bör slopas.
dels att utskottet under 2 bort hemställa
2. att riksdagen med bifall till motionen 1978/79:1020 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
3. beträffande ändrade riktlinjer för beställarstödet, m. m. (mom. 3) av Ingvar Svanberg, Hugo Bengtsson, Arne Blomkvist, Nils Erik Wååg, Ivar Högström, Rune Jonsson i Husum och Rune Johansson i Ljungby (alla s) som anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 7 som börjar med ”Utskottet vill” och slutar med ”motsvarande delar” bort ha följande lydelse:
Som framhålls i motionen är det väsentligt att varven vid sin planering har tillräckligt långa ledtider. Det är också av stor vikt att varven har möjligheter att planera verksamheten så att den når upp till den av riksdagen bestämda nivån. Med hänsyn till att riksdagen tidigast våren 1980 kan komma att fatta beslut om varvspolitiken för framtiden är det erforderligt att stödet utsträcks till att gälla fartyg som levereras under hela år 1981 samtidigt som det slås fast att stödet skall ha den omfattning som krävs för att produktionsnivån skall upprätthållas. Utskottet delar således motionärernas uppfattning att tidsgränsen för leverans av fartyg bör utsträckas till utgången av år 1981 och att regeringen bör bemyndigas att utöver medelsramarna besluta om stöd till fartygsbeställningar i erforderlig omfattning.
dels att utskottet under 3 bort hemställa
3. att riksdagen
a) med anledning av propositionen 1978/79:211 moment 1 och med bifall till motionen 1978/79:2682 yrkandet 1 a godkänner de ändrade riktlinjer för lämnande av stöd till beställare av fartyg som utskottet har förordat,
b) med bifall till motionen 1978/79:2682 yrkandena 5 och 6 dels bemyndigar regeringen att fatta beslut om avskrivningslån
NU 1978/79:58
till beställare av fartyg som levereras under de tre senaste
kvartalen 1981 i den omfattning som är nödvändig för att
utnyttja den av riksdagen fastställda produktionskapaciteten, dels bemyndigar fullmäktige i riksgäldskontoret att ikläda staten garantier till beställare av fartyg som levereras under de tre senaste kvartalen 1981 i den omfattning som regeringen medger,
4. beträffande kreditgarantier och lån (mom. 5) av Ingvar Svanberg, Hugo Bengtsson, Arne Blomkvist, Nils Erik Wååg, Ivar Högström, Rune Jonsson i Husum och Rune Johansson i Ljungby (alla s) som anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 8 som börjar med ”Vad först”
och slutar med ”sorn lån” bort ha följande lydelse:
Som motionärerna framhåller understiger regeringens förslag i fråga om ramen för kreditgarantier och medel till avskrivningslån i betydande mån det sammanlagda behov av beställarstöd som måste tillgodoses för att inte beläggningssvackor skall uppstå och produktionen sjunka under den av riksdagen år 1978 bestämda nivån. Utskottet kan inte godta en sådan nedskärning av stödet i nuvarande krissituation för varven. Enligt utskottets mening bör i avvaktan på ett framtida ställningstagande till varvspolitiken stödet avpassas så att varvens produktion kan hållas på den nivå som riksdagen har lagt fast.
Utskottet ansluter sig till motionärernas förslag om att ramen för kreditgarantier bör bestämmas till 7 115 milj. kr. och att till avskrivningslån bör anvisas 375 milj. kr. utöver regeringens förslag.
dels att utskottet under 5 bort hemställa att riksdagen
5. a) med anledning av propositionen 1978/79:211 moment 4 och med bifall till motionen 1978/79:2682 yrkandet 3 bemyndigar fullmäktige i riksgäldskontoret att ikläda staten garantier till beställare av fartyg till ett sammanlagt belopp av högst 7 115 000 000 kr. - inkl. tidigare bemyndigande om 5 725 000 000 kr. - avseende upplåning i anslutning till beställning av fartyg hos svenska varv i enlighet med vad utskottet förordat,
b) med anledning av propositionen 1978/79:211 moment 5 och med bifall till motionen 1978/79:2682 yrkandet 4 till Avskrivnings/ån till beställare av fartyg för budgetåret 1979/80 under fjortonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av 535 000 000 kr.
NU 1978/79:58
5. beträffande sysselsät/ningsdtgärder inom varvsregionerna(mom. 6)av Ingvar Svanberg, Hugo Bengtsson, Arne Blomkvist, Nils Erik Wååg, Ivar Högström, Rune Jonsson i Husum och Rune Johansson i Ljungby (alla s) som anser
dets att den del av utskottets yttrande på s. 9 som börjar med ”Utskottet gör” och slutar med ”riksdagens sida” bort ha följande lydelse:
I likhet med motionärerna kan utskottet inte ansluta sig till industriministerns bedömning av medelsbehovet för alternativ produktion. Utskottet vill vidare erinra om att anslaget skall användas också för sysselsättningsinsatser på andra områden. Sådana insatser är av stor betydelse för varvsorternas framtida utveckling liksom för möjligheterna att genomföra strukturförändringar i socialt acceptabla former. Utskottet kan därför inte tillstyrka regeringens förslag att anslaget skall få disponeras för beställarstöd. Med hänsyn till vikten av att sysselsättningen i varvsregionerna främjas anser utskottet att regeringen bör vidta åtgärder i detta syfte.
dets att utskottet under 6 bort hemställa
6. beträffande sysselsättningsåtgärder i varvsregionerna att riksdagen
a) med bifall till motionen 1978/79:2682 yrkandet 2 och med avslag på propositionen 1978/79:211 moment 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört rörande disposition av anslaget Bidrag till sysselsättningsåtgärder inom varvsregionerna,
b) med bifall till motionen 1978/79:2682 yrkandet 7 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört beträffande åtgärder för att främja sysselsättningen inom varvsregionerna.
.