Med anledning av propositionen 1979/80:150 bilaga 2 såvitt avser den statliga revisionsverksamheten m. m. jämte motioner

FiU 1979/80:41

Finansutskottets betänkande 1979/80:41

med anledning av propositionen 1979/80:150 bilaga 2 såvitt avser den statliga revisionsverksamheten m. m. jämte motioner

I detta betänkande behandlar utskottet

dels de vid 1978/79 års riksmöte väckta motionerna

1978/79:218 av Joakim Ollén (m) om kontrollen av statlig verksamhet, vari hemställs

att riksdagen hos regeringen begär tillsättandet av en utredning med uppgift att pröva i vilka former kontrollen av statlig verksamhet bör bedrivas i enlighet med vad som anförts i motionen,

1978/79:1610 av Gösta Bohman m. fl. (m) om effektivisering av den offentliga förvaltningen, vari - med hänvisning till motiveringen i motionen 1978/79:1108 - hemställs

1. att riksdagen hos regeringen begär utredning om riksrevisionsverkets ställning och omfattningen av dess granskningsansvar,

2. att riksdagen hos regeringen anhåller om att förvaltningsutredningen får i uppdrag att utreda möjligheterna att minska byråkratiseringen och effektivisera den offentliga förvaltningen genom avgifter och ändrade bidragsformer,

1978/79:1702 av Per-Eric Ringaby (m) och Blenda Littmarck (m) om en översyn av den statliga förvaltningen, vari hemställs

att riksdagen hos regeringen anhåller att uppdrag ges till förvaltningsutredningen att i syfte att minska byråkrati och kostnader och onödigt dubbelarbete se över den stora mängden statliga centrala ämbetsverk och organ,

dels följande av utskottet inhämtade yttranden från statskontoret och riksrevisionsverket över motionerna 218, 1610 och 1702 samt från riksdagens revisorer och Föreningen auktoriserade revisorer över motionen 218,

dels propositionen 1979/80:150 bilaga 2 Reviderat budgetförslag i vad avser

a. avsnittet 2.1 Den statliga revisionsverksamheten, vari

10. hemställs att riksdagen godkänner de riktlinjer för den statliga redovisningsrevisionens organisation och bedrivande som förordats i propositionen,

15. riksdagen beretts tillfälle att ta del av vad som anförts i propositionen beträffande revision av affärsverken.

1 Riksdagen 1979180. 5 sami. Nr 41

FiU 1979/80:41

16. riksdagen beretts tillfälle att ta del av vad som anförts i propositionen beträffande förvaltningsrevision inom försvaret,

b. avsnittet 2.2 Omprövning och omprioritering m. m., vari

13. riksdagen beretts tillfälle att ta del av vad som anförts i propositionen beträffande omprövning och omprioritering, m. m.,

dels följande - som bilagor till detta betänkande fogade - av utskottet inhämtade yttranden från

försvarsutskottet över avsnittet 2.1.3 Förvaltningsrevision inom försvaret (FöU 1979/80:3 y),

trafikutskottet över avsnittet 2.1.4 Vissa frågor rörande revision av affärsverken (TU 1979/80:2 y) och

näringsutskottet över avsnittet 2.1.4 Vissa frågor rörande revision av affärsverken (NU 1979/80:8 y),

dels de med anledning av propositionen 1979/80:150 väckta motionerna

1979/80:2065 av förste vice talmannen Ingegerd Troedsson m. fl. (m, s, c, fp) vari hemställs

1. att riksdagen som sin mening uttalar att revisionskontoren bör svara för en extern granskning av de statliga myndigheterna samt att i samband med en sådan förändring en undersökning görs av de behov som vissa myndigheter alltjämt kan ha av en intern revision och hur dessa behov skall tillgodoses,

2. att riksdagen som sin mening uttalar att en översyn bör göras av förutsättningarna för dels en inbördes samordning av revisionskontorens granskning, dels en ökad samverkan mellan revisionskontorens redovisningsrevision och riksrevisionsverkets förvaltningsrevision,

3. att riksdagen, med avsteg från vad som förordats i propositionen 1979/80:150, beslutar att ansvaret för redovisningsrevisionen skall föras över på riksrevisionsverket och att revisionskontoren skall inordnas som lokala organ i detta verk,

1979/80:2066 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari - såvitt nu är i fråga - hemställs

5. att riksdagen beslutar att avslå regeringens riktlinjer för omprövningar och omprioriteringar av statlig och statsfinansierad verksamhet.

Motioner till 1978/79 års riksmöte om statlig revision och statlig förvaltning m. m.

I motionen 218 anförs att en effektivare kontroll är nödvändig om de politiska instanserna i framtiden bättre skall kunna bedöma verkningarna av

FiU 1979/80:41

och lättare prioritera i den statliga verksamheten. Avsaknaden av en effektiv kontroll i den statliga sektorn av den art som lönsamhetskraven i den privata sektorn utgör gör denna kontroll på olika nivåer i statlig verksamhet särskilt angelägen. Motionären pekar på flera brister i det nuvarande systemet bl. a. vad avser den nuvarande revisionskontorsorganisationen. De brister som finns i dag vad gäller organisation m. m. och samordning mellan olika kontrollinstanser gör det motiverat att se över hela frågan om kontrollapparatens utformning och huvudmannaskap i en parlamentariskt sammansatt utredning. En lösning som motionären därvidlag vill att man funderar över är att lägga hela kontrollverksamheten under riksdagen, vilket bl. a. skulle garantera granskningens oberoende av såväl enskilda myndigheter som statsförvaltningen i övrigt.

I motionen 1610 hänvisas till motionen 1108 för en principiell motivering för de i motionen 1610 väckta förslagen.

I motionen 1108, avsnittet mindre byråkrati, redovisas moderata samlingspartiets syn på bl. a. den offentliga förvaltningen. Inledningsvis konstaterar motionärerna att den svenska statsförvaltningen präglas av effektivitet och högt ställda krav på rättssäkerhet. Den offentliga sektorns tillväxt har till följd av en alltmer utvidgad lagstiftning och reglering emellertid medfört problem. För samhällsekonomin i stort har det ökade offentliga inflytandet över resursanvändningen inneburit att marknadsekonomins effektivitetsoch produktivitetsfrämjande faktorer i stor utsträckning satts ur spel. Medborgarnas frihet har också inskränkts. Det är svårt för de vanliga medborgarna att göra sig gällande mot myndigheterna. Det språk som talas och skrivs inom förvaltningarna framstår ofta som svårbegripligt. Risken för byråkratiskt maktmissbruk har ökat. Relativt enkla frågor i t. ex. taxeringsärenden eller byggnadslovsfrågor kan ta åratal att handlägga.

I den byråkratiska traditionen ligger det, framhålls det vidare, risker för ensidig behandling vid beredningsförfarandet av t. ex. lagförslag och tillämpningsföreskrifter. De kostnader som olika utredningsförslag medför redovisas ofta mycket bristfälligt. Motionärerna anser att man bör överväga att utvidga riksrevisionsverkets befogenheter att göra dylika bredare bedömningar av aktuella förslag. Någon effektiv revision och utvärdering av genomförda förslag görs sällan. En sakrevision i ordets vidsträckta mening saknas i Sverige. Motionärerna pekar på att vissa åtgärder på byråkratiområdet vidtagits sedan regimskiftet hösten 1976. Men mer bör göras, menar motionärerna. Så bör t. ex. förvaltningsutredningen få vidgade direktiv för att kunna studera möjligheterna att åstadkomma ett större mått av marknadsanpassning av den offentliga tjänsteproduktionen. Därvidlag bör även utredningen granska t. ex. utbildnings- och vårdområdet. Riksrevisionsverkets befogenheter bör vidgas så att verket mer brett kan uppspåra och granska oönskade samhällsekonomiska effekter av olika slag. Förvaltningsutredningen bör även undersöka hur JO-ämbetets instruktion kan

1 * Riksdagen 1979180. 5 sami. Nr 41

FiU 1979/80:41

ändras så att JO:s möjligheter att reagera och ingripa mot brister i olika samhällsregleringar kan utvecklas.

I motionen 1702 anförs som motiv för en genomgripande översyn det stora antal centrala ämbetsverk som bildats under 1960- och början av 1970-talet. Motionärerna frågar sig om inte många myndigheter torde kunna avvecklas eller ombildas, alternativt att uppgifterna läggs på redan befintliga organ. I flera fall kan man enligt motionärerna undra vad de statliga organen gör. Som exempel på som det synes onödiga statliga myndigheter nämner motionärerna lekmiljörådet, trygghetsnämnden och statens nämnd för samlingslokaler.

Remissyttranden över motionerna

Riksdagens revisorer (RR) instämmer med synpunkterna i motionen 218. Revisorerna menar att det från principiell synpunkt är viktigt att revision kan ske utan bindningar till den granskade verksamheten. RR framhåller att man i sitt yttrande över RRV:s översyn av revisionskontorsverksamheten ansåg att RRV:s förslag inte var tillräckligt långtgående när det gäller att stärka revisionens oberoende. Revisorerna anser att det finns skäl att se över hela revisionsverksamheten. En viktig fråga därvidlag är att undersöka hur riksdagens kontroll av statsverksamheten skall kunna stärkas. Starka principiella skäl talar enligt RR för att revisionen av statsförvaltningen helt inordnas i riksdagens organisation.

Även Föreningen auktoriserade revisorer (FAR) instämmer i utredningskravet i motionen 218. FAR framhåller vikten av att revisionen sker oberoende, såväl formellt som praktiskt, från den granskade verksamheten. FAR påpekar, i likhet med RR att man i sitt yttrande över RRV:s översyn framhöll att beroendeförhållandet mellan revisionskontoren och den granskade myndigheten inte reduceras tillräckligt med RRV:s förslag till förändringar.

Riksrevisionsverket anser i sitt yttrande över motionen 218 att motionen inte ger en korrekt beskrivning av de faktiska förhållandena vad gäller redovisningsrevisionen. RRV hävdar att de åtgärder av skilda slag som vidtagits i syfte att utveckla redovisningsrevisionen successivt har förbättrat densamma. Samtidigt har förvaltningsrevisionens betydelse för att belysa effekterna av och behovet att omprioritera inom den statliga verksamheten ökat. RRV tycker inte att det nu finns skäl att tillsätta en utredning med de uppgifter som motionären föreslagit. Om de förslag som framförs i motionen 1610 anser RRV bl. a. att utvärderande insatser som skall omfatta bedömningar av alternativa framgångssätt för att fullgöra vissa uppgifter inom statsförvaltningen ofta kommer att innehålla bedömningar av politisk karaktär. Enligt RRV:s uppfattning bör sådana utvärderingar på myndig -

FiU 1979/80:41

hetsnivå enbart ske på uppdrag av statsmakterna. RRV påpekar också att kommittén och utredningen själva bör ha ansvar för att utföra ekonomiska beräkningar av vissa förslag.

Angående motionen 1702 säger RRV att om en översyn av myndighetsstrukturen skall göras, så bör den koncentreras till delar av statsverksamheten och inte i ett sammanhang omfatta hela den statliga verksamheten. RRV tycker inte att det nu finns tillräckliga motiv för att tillsätta en särskild utredning med de uppgifter motionärerna begär eller att ge förvaltningsutredningen tilläggsdirektiv av den innebörd som framgår av motionen.

Statskontoret anför i sitt yttrande över motionerna 218 och 1610 att frågan om huvudmannaskapet för den statliga revisionen är av stort principiellt intresse. Enligt kontoret är det ingalunda självklart att den nuvarande ordningen med RR, RRV och statskontoret är den från statsmakternas synpunkt mest ändamålsenliga. Statskontoret menar att det förr eller senare kan vara motiverat att i ett sammanhang förutsättningslöst pröva riksdagens revisorers, RRV:s och statskontorets ställning. Man tar dock inte ställning för att en sådan utredning bör tillsättas redan nu.

Angående motionen 1702 påpekar statskontoret att myndigheterna under senare år fått ökade resurser för att själva i större omfattning kunna driva sin rationalisering. Detta gäller främst åtgärder inom s. k. vardagsrationalisering, åtgärder som syftar till att höja produktiviteten. Dessa rationaliseringsåtgärder sker i anslutning till den löpande verksamheten. Statskontoret anser att överväganden om besparingar inom den statliga sektom måste ta sin utgångspunkt i det förhållandet att mer än 2/3 av statsutgifterna utgörs av transfereringar, dvs. inkomstöverföringar till hushållen. Ändamålen med och kostnaderna för dessa transfereringar prövas årligen av regering och riksdag, framhåller man.

Mot bakgrund av att både RRV och statskontoret fortlöpande bedriver projekt i syfte att sänka kostnaderna och höja effektiviteten i statsförvaltningen och att förvaltningsutredningen arbetar med att ta fram nya och bättre metoder för en systematisk omprövning av pågående verksamheter anser statskontoret det vara obefogat att tillsätta en ny utredning med uppgift att i ett sammanhang se över hela statsförvaltningen.

Propositionen

Den statliga revisionsverksamheten. I propositionen 150 bilaga 2 (budgetdepartementet) har regeringen efter föredragning av statsrådet Ingemar Mundebo föreslagit riksdagen att godkänna nya riktlinjer för den statliga redovisningsrevisionens organisation. Förslagen till ändringar har framkommit efter en översyn av revisionsverksamheten som riksrevisionsverket gjort. Efter remissbehandling och prövning av RRV:s framställning till regeringen föreslås i propositionen dels att chef för revisionskontor fastställer revisions -

FiU 1979/80:41

plan för resp. myndighet efter samråd med vederbörande myndighet, dels att medel till revisionskontoren särskiljs från andra medel i anslagsframställningarna och regleringsbreven, dels att tjänster som chef för revisionskontor tillsätts av RRV efter samråd med den s. k. värdmyndigheten, dels att nu gällande bestämmelser att värdmyndigheten skall inhämta RRV:s yttrande vid tillsättning av tjänster i lönegrad F 11 eller högre upphävs.

Föredraganden redovisar också att han avser att närmare låta belysa frågan om den lämpliga fördelningen av expertis mellan RRV och revisionskontoren och RRV:s insatser i bl. a. kompetens- och utbildningsfrågor för att upprätthålla den revisionella kompetensen på revisionskontoren. Fortsatt utredningsarbete krävs vidare för att kunna ta ställning till frågorna om antalet revisionskontor och den lämpliga fördelningen av verksamhetsområden m. m. Vidare aviseras att åtgärder kommer att vidtas vad gäller anmärkningsförfarandet.

Revisionsbyrån inom försvarets civilförvaltning bör enligt föredraganden ges en mer oberoende ställning inom civilförvaltningen och gentemot försvarsmyndigheterna. Detta kan ske, menar föredraganden, genom ändringar i instruktioner, arbetsordning och eventuellt i regleringsbrev i enlighet med revisions- och rationaliseringsutredningens (RRU) betänkande ”Förvaltningsrevision inom försvaret” (Ds B 1978:9).

I propositionen aviseras vidare att budgetministern inom kort ämnar föreslå regeringen att uppdra åt RRV att fr. o. m. den 1 juli 1981 med biträde av auktoriserad revisor svara för revision av affärsverkens redovisning. RRV skall vidare årligen för varje reviderat affärsverk avge revisionsberättelse till regeringen.

Föredraganden berör också något frågan om förvaltningsrevision av affärsverken och konstaterar därvidlag att det är viktigt att det utförs en extern kvalificerad granskning av affärsverkens verksamhet. Ansvaret för denna förvaltningsrevision åvilar RRV, konstaterar föredraganden.

Omprövning och omprioritering m. m. Frågor om översyn och omprövning av olika verksamheter i den offentliga sektorn har från principiell utgångspunkt behandlats i förvaltningsutredningens huvudbetänkande ”Förnyelse genom omprövning” (SOU 1979:61). Föredraganden är inte nu beredd att i propositionen slutligt redovisa sin syn på dessa frågor. Översyn och omprövning måste enligt hans mening bli ett återkommande inslag i det långsiktiga arbetet att förbättra statens finanser. I propositionen redovisas vilka översyner som nyligen påbörjats och vilka som bör påbörjas med det snaraste.

Under det senaste året har ett övergripande arbete med att se över olika verksamheter påbörjats inom regeringskansliet. Detta arbete syftar till att inom olika områden dels analysera utgiftsutvecklingen och de faktorer som styr kostnadstillväxten, dels exemplifiera förändringar i regelsystem m. m. som kan begränsa den framtida kostnadstillväxten.

FiU 1979/80:41

7 Frågan om de statliga myndigheternas normgivningsverksamhet är också föremål för översyn. F. n. remissbehandlas ett betänkande, ”Ökad kommunal självstyrelse” (SOU 1980:10), avgivet av statskontrollkommittén. I en utredningsgrupp knuten till regeringskansliet arbetar man med att stärka den kommunala självstyrelsen och begränsa sådan statlig normgivning och annan tillsynsverksamhet som medför ökade kostnader för kommunerna.

I propositionen aviseras ytterligare översynsprojekt. Ett sådant avser effekterna av lagstiftningen om ledighet och utförande av olika uppgifter på arbetstid utom ramen för den ordinarie verksamheten. Det gäller bl. a. den successivt utvidgade föräldraförsäkringen, rätten till deltidsarbete för småbarnsföräldrar, rätt till ledighet för studier, facklig verksamhet, offentliga förtroendeuppdrag m. m. Föredraganden anser att ett uppdrag att belysa den samlade frånvaron och kostnaderna i olika avseenden av detta bör lämnas till riksrevisionsverket. Inom kort avser chefen för socialdepartementet att återkomma till regeringen med förslag om en översyn av ersättningsreglerna inom föräldraförsäkringen och av reglerna för förkortad arbetstid för småbarnsföräldrar.

Föredraganden anser också att projekt som har karaktären av organisationsöversyn bör initieras. Bl. a. gäller det den regionala organisationen inom lantbruksverket.

I propositionen konstateras att flera nu pågående utredningar och översyner bör ge statsmakterna ett värdefullt underlag för omprövning av verksamhetens omfattning och inriktning. Det gäller bl. a. de översyner som pågår av riksförsäkringsverket, socialstyrelsen och statistiska centralbyrån.

I propositionen behandlas vidare de offentliga taxornas roll i statsverksamheten. Förvaltningsutredningen har behandlat denna fråga i ett delbetänkande, ”Avgifter i staten - nuläge och utvecklingsmöjligheter” (SOU 1979:23).

Föredraganden understryker att i en politik som syftar till att begränsa budgetunderskottet måste även de avgifter som tas ut i olika former av statlig verksamhet komma upp till prövning. En stor del av den statliga tjänsteproduktionen är emellertid av den karaktären att avgifter inte kan komma i fråga av tekniska skäl -1, ex. försvar och rättsväsende - eller att avgifterna skulle möta allvarliga fördelningspolitiska invändningar. Det är därför enligt föredragandens mening inte möjligt att på något avgörande sätt påverka behovet av andra statsinkomster eller av besparingar på utgiftssidan genom att utvidga eller förändra avgiftsbeläggningen enligt nuvarande principer. Självfallet är det angeläget att avgifterna svarar mot kravet på kostnadstäckning. Det bör också vara möjligt att i någon mån utvidga avgiftsbeläggningen till nya områden. Sådana förändringar kan få positiva effekter på hushållningen med resurser. Det ankommer på riksrevisionsverket att i sin löpande taxegranskning bevaka dessa frågor. Frågor om införande eller ändring av taxor bör vidare alltid behandlas vid översyn och omprövning av statlig och statligt finansierad verksamhet.

FiU 1979/80:41

8 Motioner sorn väckts med anledning av propositionen

I motionen 2065 åberopas dels det yttrande som riksdagens revisorer avgav till budgetdepartementet i anledning av RRV:s översyn av revisionskontorsverksamheten, dels yttrandet till finansutskottet över motionen 1978/ 79:218.

I sitt yttrande till budgetdepartementet över RRV:s förslag till förändringar av revisionskontorens verksamhet anförde revisorerna.

1. Systemet med en decentraliserad redovisningsrevision bör behållas, men en översyn av revisionskontorens storlek bör göras.

2. Revisionskontoren bör inte bedriva en i huvudsak intern redovisningsrevision. Deras uppgift bör vara att svara för en extern granskning av myndigheterna.

3. En närmare prövning bör göras av de behov som vissa myndigheter alltjämt kan ha av en intern revision och hur dessa behov skall tillgodoses. Därvid bör också prövas hur en sådan intern revision skall samordnas med revisionskontorens externa granskning.

4. Ansvaret för den externa redovisningsrevisionen bör föras över på RRV, och revisionskontoren bör inordnas som lokala organ i detta verk.

5. En översyn bör göras av förutsättningarna för dels en inbördes samordning av revisionskontorens granskning, dels en ökad samverkan mellan revisionskontorens redovisningsrevision och RRV:s förvaltningsrevision.

Revisorernas yttrande över motionen 1978/79:218 har redovisats ovan.

I motionen 2066 (vpk) anför motionärerna att regeringen under rubriken Omprövning och omprioritering bl. a. vill lämna frågan om ökad avgiftsfinansiering i den offentliga sektorn öppen. Regeringen vill också att RRV skall utreda konsekvenserna av olika ledighetsregler. Slutsatsen måste bli, menar motionärerna, att den omprövning och omprioritering regeringen förordar är försök att förbereda social nedrustning och att hjälpligt dölja detta inom olika statliga verk. Även om omprövningar och omprioriteringar inom den statliga verksamheten säkert behövs är huvudlinjen i regeringens propåer sådana att dessa icke bör godkännas, anser motionärerna.

Utskottet

Revisionsverksamheten

I motionen 1978179:218 väcks den principiellt viktiga frågan om revisionens huvudmannaskap. Motionären anför bl. a. att man borde överväga att lägga hela den statliga kontrollverksamheten vad avser revision under riksdagen. Även riksdagens revisorer framhåller i sitt yttrande över motionen att starka principiella skäl talar för att revisionen av statsförvaltningen inordnas under riksdagen.

FiU 1979/80:41

9 Utskottet kan instämma i flera av de principiella motiveringar för en ändrad ordning i fråga om revision inom statsförvaltningen som redovisas i motionen och i revisorernas yttrande över denna. Invändningar kan emellertid också riktas mot en sådan nyordning, framför allt bör framhållas betydelsen av att regeringen har ett under sig lydande verk, riksrevisionsverket, som kontinuerligt följer och utvärderar verksamheten inom de olika grenar av statsförvaltningen som regeringen ansvarar för. En omläggning i den riktning som förordas i motionen skulle innebära en ändrad konstitutionell ordning och därmed ha vittgående verkningar i den svenska statsförvaltningen. Regeringen har nyligen tillsatt en utredning rörande vissa grundlagsfrågor. De här aktuella frågorna har dock inte tagits upp i direktiven till utredningen (Dir 1980:9). Utskottet vill vidare erinra om att riksdagens revisorers arbetsformer ändrats genom riksdagens beslut vid 1978/79 års riksmöte (FiU 1978/79:26, rskr 1978/79:258). Härigenom har klarare markerats riksdagens revisorers roll i den statliga revisionsverksamheten. Om dessa förändringar skulle visa sig vara otillräckliga eller olämpliga bör frågan tas upp till ny prövning.

Bakgrunden till de förslag rörande redovisningsrevisionen som tas upp i propositionen är följande. År 1967 fattade riksdagen principbeslut om den nuvarande utformningen och organisationen för revision inom statsförvaltningen (prop. 1967:79, SU 1967:82, rskr 1967:194). Beslutet innebar att den av riksrevisionsverket bedrivna centrala revisionen skulle inriktas på en intensifierad sakrevision, s. k. förvaltningsrevision. RRV:s tidigare huvuduppgift, kameralrevisionen, fick en ny inriktning, redovisningsrevision, och decentraliserades till myndighetsintern revision vid s. k. revisionskontor. F. n. finns 23 revisionskontor och sju interna revisionsenheter vid affärsverken. Dessutom finns vid försvarets civilförvaltning en revisionsbyrå med uppgifter i huvudsak motsvarande revisionskontorens. Mot bakgrund av de brister i revisionskontorsverksamheten som RRV fann vid sin översyn föreslås i propositionen vissa förändringar i syfte att stärka revisionens ställning och oberoende. Sålunda föreslås bl. a. att tjänster som chef för revisionskontor skall tillsättas av RRV efter samråd med den s. k. värdmyndigheten. Vidare föreslås att chef för revisionskontor skall fastställa revisionsplan för resp. myndighet efter samråd med vederbörande myndighet och att medel till revisionskontoren särskiljs från andra medel i myndighetsframställningar och regleringsbrev. Budgetministern aviserar också att han närmare ämnar låta utreda frågorna om antalet revisionskontor, den lämpliga fördelningen av verksamhetsområden, kompetens och utbildningsfrågor för den berörda personalen m. m.

Utskottet vill först understryka att all revision i princip bör vara oberoende av den granskade verksamheten. Detta stryks också starkt under i det yttrande riksdagens revisorer i fjol avgav över till revisorerna remitterade motioner, och det stryks likaså starkt under i den motion som ett antal av

FiU 1979/80:41

riksdagens revisorer väckt i anledning av det nu aktuella avsnittet i kompletteringspropositionen.

De förändringar som nu förordas föreslås i allt väsentligt ske inom ramen för nuvarande organisation av redovisningsrevisionen och sålunda med bevarande av den decentraliserade myndighetsnära organisation som 1967 års reform syftade till att skapa. Med hänsyn till att verksamheten fått full omfattning först på senare år tillstyrker utskottet därför föredragandens förslag rörande redovisningsrevisionen. Skulle emellertid ytterligare erfarenheter peka mot att revisionen inte kan ske enligt statsmakternas intentioner i vad avser reella möjligheter till oberoende granskning m. m., får enligt utskottets uppfattning frågan om revisionens organisation och huvudmannaskap på nytt aktualiseras.

Med vad utskottet här anfört rörande formen för kontrollen av statlig verksamhet och rörande redovisningsrevisionens uppbyggnad och huvudmannaskap avstyrks motionen 1978/79:218 och yrkandet 3 i motionen 1979/80:2065.

Vad gäller de krav som i övrigt förs fram i motionen 2065 konstaterar utskottet att de förslag som läggs fram i propositionen i betydande utsträckning går i den riktning motionärerna eftersträvar. Det gäller bl. a. förslagen att chef för revisionskontor skall tillsättas av RRV och att revisionsplan för resp. myndighet skall fastställas av chef för revisionskontor.

Med det anförda avstyrks motionen 2065 yrkandena 1 och 2.

Vad gäller frågan om revision av affärsverken instämmer närings- och trafikutskotten i vad föredraganden anfört härom i propositionen. Näringsutskottet finner (NU 1979/80:8 y) den föreslagna ordningen tillfredsställande och framhåller att man delar regeringens bedömning om betydelsen av att affärsverkens verksamhet kan bli föremål för en kvalificerad extern granskning. Trafikutskottet understryker i sitt yttrande (TU 1979/80:2 y) att en fortlöpande utveckling av metoder och arbetsformer vad avser förvaltningsrevision naturligen bör ske. Trafikutskottet förutsätter att affärsverkens önskemål och intressen härvid i vederbörlig mån beaktas.

Finansutskottet instämmer i närings- och trafikutskottens synpunkter och lämnar således utan erinran vad som anförts i propositionen rörande revision av de statliga affärsverken.

I fråga om förvaltningsrevision inom försvaret har försvarsutskottet i sitt yttrande (FöU 1979/80:3 y) godtagit vad föredraganden anfört i propositionen härom. Man understryker i sitt yttrande emellertid värdet av att åtgärder vidtas för att öka revisionens oberoende och framhåller att RRV:s tillsyn över redovisningsrevisionen bör stärkas. Finansutskottet har ingen annan mening i frågan än försvarsutskottet och förordar att riksdagen lämnar utan erinran vad som anförts i propositionen i fråga om förvaltningsrevision inom försvaret.

FiU 1979/80:41

11 Omprövning och omprioritering

Vad gäller omprövning och omprioritering m. m. delar utskottet föredragandens uppfattning att det statsfinansiella läget kommer att ställa ökade krav på förändringar av den statliga verksamheten. Utöver vad föredraganden anför vill utskottet peka på värdet av en ökad användning av automatisk databehandling inom den offentliga sektorn. Genom förenklade rutiner och snabbare bearbetning av olika uppgifter bör det finnas goda möjligheter att nå väsentliga besparingar. Riksdagen har nyligen behandlat frågor om rationalisering och ADB i statsförvaltningen (prop. 1979/80:124, FiU 1979/80:26, rskr 1979/80:308). Därvid anförde utskottet bl. a. att kraven kommer att skärpas när det gäller att effektivisera den statliga verksamheten.

I detta sammanhang betonades också det viktiga samspelet mellan statskontorets rationaliseringsverksamhet och RRV:s revisionsverksamhet.

Utskottet instämmer i vad föredraganden anför angående förvaltningsutredningens syn på avgiftsfinansiering inom den statliga sektorn. Även om avgiftsfinansiering endast i begränsad omfattning kan ersätta andra inkomstkällor vill utskottet betona att avgiftsbeläggning inom områden där sådan är lämplig kan medföra ett ökat kostnadsmedvetande och en ökad insikt om resursanvändning och resursuppoffring hos såväl allmänhet som hos myndigheterna.

Utskottet delar motionärernas syn i motionerna 1978/79:1610 (1108) och 1702 vad gäller riskerna för ökad byråkratisering m. m. i en växande offentlig sektor. På detta område har statsmakterna, som motionärerna också anför, vidtagit en del åtgärder i syfte att komma till rätta med en del av dessa problem (prop. 1978/79:111, KU 1978/79:35, rskr 1978/79:364). Sedan motionerna väcktes har förvaltningsutredningen hösten 1979 framlagt sitt huvudbetänkande (Förnyelse genom omprövning SOU 1979:61) vilket inrymmer förslag i den av motionärerna angivna riktningen. De åtgärder som aviseras i den nu aktuella propositionen vad gäller omprövning och omprioritering torde i stor utsträckning tillgodose motionärernas önskemål.

Vad gäller kravet i motionen 1702 om att i ett sammanhang se över alla statliga organ delar utskottet statskontorets uppfattning att om en översyn skall ske så bör den avse mer begränsade delar av den statliga förvaltningen. Utskottet vill också peka på vad som anförts i dessa stycken i utskottets betänkande 1979/80:26 rörande statskontorets uppgifter.

Med vad utskottet nu anfört avstyrks motionerna 1610 och 1702.

I motionen 1979/80:2066 tillstås att omprövningar och omprioriteringar inom den statliga verksamheten behövs. Motionärerna anser emellertid att de i propositionen aviserade förslagen innebär ett försök att förbereda en social nedrustning. Utskottet delar inte denna mening. Tvärtom anser utskottet att en översyn av effekterna av genomförda reformer inom olika områden är naturlig. Att en sådan förutsättningslös översyn av gällande

FiU 1979/80:41 12

regelsystem kan leda till förslag om förändringar finner utskottet också naturligt.

Med det anförda avstyrks yrkandet 5 i motionen 2066.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande riktlinjer för den statliga redovisningsrevisionens organisation och bedrivande att riksdagen med avslag på motionerna 1978/79:218 och 1979/80:2065 godkänner vad som förordats i propositionen 1979/80:150 bilaga 2 moment 10,

2. beträffande revision av affärsverken att riksdagen lägger till handlingarna vad som anförts i propositionen 1979/80:150 bilaga 2 moment 15,

3. beträffande förvaltningsrevision inom försvaret att riksdagen lägger till handlingarna vad som anförts i propositionen 1979/80:150 bilaga 2 moment 16,

4. beträffande utredning om riksrevisionsverkets ställning m. m. att riksdagen avslår motionen 1978/79:1610 yrkandet 1,

5. beträffande ytterligare uppdrag till förvaltningsutredningen att riksdagen avslår motionerna 1978/79:1610 yrkandet 2 och 1978/79:1702,

6. beträffande omprövning och omprioritering att riksdagen med avslag på motionen 1979/80:2066 yrkandet 5 lägger till handlingarna vad som anförts i propositionen 1979/80:150 bilaga 2 moment 13.

Stockholm den 22 maj 1980

På finansutskottets vägnar ERIC ENLUND

Närvarande: Eric Enlund (fp), Kjell-Olof Feldt (s), Lars Tobisson (m), Torsten Gustafsson (c), Paul Jansson (s), Arne Gadd (s), Bo Siegbahn (m), Per-Axel Nilsson (s), Rolf Rämgård (c), Anita Gradin (s), Roland Sundgren (s), Mona S:t Cyr (m), Torsten Karlsson (s), Britta Hammarbacken (c) och Åke Persson (fp).

FiU 1979/80:41 13

Bilaga 1

Försvarsutskottets yttrande 1979/80:3 y

över propositionen 1979/80:150 såvitt avser förvaltningsrevision inom försvaret

Till finansutskottet

Finansutskottet beslöt den 6 maj 1980 att bereda försvarsutskottet tillfälle att avge yttrande över propositionen 1979/80:150 såvitt avser bilaga 2 hemställan 16 (avsnitt 2.1.3 Förvaltningsrevision inom försvaret) jämte de motioner som kunde komma att väckas på detta avsnitt. Någon sådan motion har inte väckts.

Utskottet

I avsnittet Särskilda frågor i kompletteringspropositionens bilaga 2 behandlas bl. a. den statliga revisionsverksamheten. Beträffande organisation för redovisningsrevisionen på försvarets område uttalar föredragande statsrådet (budgetministern) att det är önskvärt att ytterligare något stärka redovisningsrevisionens oberoende inom försvaret. Detta bör enligt hans mening göras inom ramen för nuvarande organisation med en revisionsbyrå inom försvarets civilförvaltning.

Förvaltningsrevisionen inom försvaret tas upp i ett särskilt avsnitt (prop. 1979/80:150 bil. 2 s. 44-46). Regeringen bereder (s. 73) riksdagen tillfälle att ta del av vad budgetministern har anfört i denna del.

Intern kontroll och utvärdering skall vara en del av erfarenhetsåterföringen på alla nivåer inom det militära försvaret och civilförsvaret. Uppföljning och resultatanalys spelar en stor roll i det planerings- och ekonomisystem som används där (FPE). Sådan verksamhet behöver förbättras ytterligare. Den utgör inte revision i egentlig mening.

Förvaltningsrevisionens uppgift är att svara för en extern granskning av om statsverksamheten fungerar effektivt. Försvarsutskottet anser liksom budgetministern att förvaltningsrevisionen i försvaret även i fortsättningen bör åvila riksrevisionsverket (RRV). Förvaltningsrevisionella analyser bör också kunna göras av revisionsbyrån inom försvarets civilförvaltning i anslutning till dess redovisningsrevision och i mån av tillgång på resurser för sådana analyser.

Utöver detta vill försvarsutskottet anföra följande.

Revisions- och rationaliseringsutredningen har angett (Ds B 1978:9) olika alternativ för att stärka redovisningsrevisionens oberoende inom försvaret. Gemensamt för alternativen är att RRV liksom hittills dels har det

FiU 1979/80:41

övergripande ansvaret för all revision, dels bedriver förvaltningsrevision inom hela statsförvaltningen.

Ett av de angivna alternativen är att redovisningsrevisionen liksom f. n. utförs av revisionsbyrån i försvarets civilförvaltning men att byrån ges en mer oberoende ställning inom civilförvaltningen och gentemot försvarsmyndigheterna. Ett annat alternativ är att omvandla revisionsbyrån till ett fristående organ under regeringen inom försvarsdepartementets verksamhetsområde. Ett tredje alternativ innebär att redovisningsrevisionen i försvaret åläggs ett organ utanför fjärde huvudtiteln, ett organ som skulle ha en starkare anknytning till RRV.

Flertalet remissinstanser anser att det är angeläget att ytterligare stärka redovisningsrevisionens oberoende i förhållande till de granskade myndigheterna på försvarets område. Flera remissinstanser - däribland civilförvaltningen - anser att revision inom försvarsdepartementets verksamhetsområde bör utföras av ett organ utanför fjärde huvudtiteln, åtminstone på lång sikt.

Budgetministern har som nämnts tagit ställning för att redovisningsrevisionens oberoende stärks inom ramen för det först nämnda av utredningens alternativ. Försvarsutskottet godtar detta men vill understryka värdet av att man vidtar åtgärder för att öka revisionens oberoende. Bl. a. bör RRV:s tillsyn över redovisningsrevisionen stärkas.

Avslutningsvis vill försvarsutskottet erinra om att riksdagens eget revisionsorgan - riksdagens revisorer - utför revisioner även inom försvaret. Under innevarande riksmöte har revisorerna lämnat förslag (Förs. 1979/ 80:6) angående produktionsledningssystemet inom FPE. Förslaget bygger på en granskning av om systemet är rationellt uppbyggt och fungerar tillfredsställande. Ytterligare ärenden på försvarets område finns i revisorernas granskningsplan för år 1980.

Stockholm den 20 maj 1980

På försvarsutskottets vägnar PER PETERSSON

Närvarande: Per Petersson (m), Eric Flolmqvist (s), Gudrun Sundström (s), Hans Lindblad (fp), Roland Brännström (s), Gunnar Oskarson (m), Ulla Ekelund (c), Evert Hedberg (s), Göthe Knutson (m), Karl-Erik Svartberg (s), Anders Gernandt (c), Holger Bergman (s), Eric Hägelmark (fp), Anita Johansson (s) och Eivor Nilson (c).

FiU 1979/80:41 15

Bilaga 2

Trafikutskottets yttrande 1979/80:2 y

över propositionen 1979/80:150 med förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1980/81, m. m. (kompletteringspropositionen), i viss del

Till finansutskottet

Genom remiss från finansutskottet den 6 maj 1980 har trafikutskottet beretts tillfälle att avge yttrande över kompletteringspropositionen i vad avser bilaga 2 hemställan 15 (avsnitt 2.1.4 Vissa frågor rörande revision av affärsverken). Utskottet får med anledning härav anföra följande.

Föredragande departementschefen (budgetdepartementet) erinrar inledningsvis om riksdagens beslut angående modernisering av det statliga budgetsystemet (prop. 1976/77:130. FiU 1977/78:1, rskr 1977/78:19). Genom förenämnda beslut har riksrevisionsverket ålagts ett ansvar för att en extern revision av affärsverkens redovisning och bokslutshandlingar kommer till stånd av samma karaktär som den som sker i aktiebolag. Enligt riksdagsbeslutet ankommer det på regeringen att besluta om de närmare formerna för den aktuella revisionen. Föredraganden anför vidare följande.

Regeringen uppdrog den 29 december 1977 åt riksrevisionsverket att utreda och lämna förslag till utformning av en extern och löpande granskning av affärsverkens redovisning och bokslutshandlingar. Verket hade i sitt utredningsarbete att beakta dels vad som anförts i nämnda proposition och utskottsbetänkande, dels vad som anförts i en till uppdraget fogad promemoria, upprättad inom budgetdepartementet. Verket skulle i sitt utredningsarbete biträdas av representanter för affärsverken. Arbetet skulle vidare ske i nära kontakt med berörda personalorganisationer. Riksrevisionsverket har den 29 januari 1979 rapporterat uppdraget till regeringen. Förslaget har remissbehandlats.

Riksrevisionsverkets förslag innebär att revisionen skall bedrivas enligt de riktlinjer och med den ambitionsnivå som framgår av den av riksrevisionsverket utgivna publikationen Grundläggande Principer för Redovisningsrevision samt genomföras med kompetens motsvarande dels kvalitetskrav som ställs på revision i näringslivet, dvs. kompetens motsvarande erfaren auktoriserad revisor, dels kunskap om statlig förvaltning. Revisionen skall leda fram till en årlig revisionsberättelse som tillställs regeringen inför fastställandet av resp. affärsverks bokslut. Revisionsberättelsen skall även fogas till resp. affärsverks tryckta årsredovisning.

Riksrevisionsverket skall enligt förslaget svara för funktionen som extern revisor och utföra revisionen dels med egen personal. dels med auktoriserade revisorer som verket utser att biträda vid revisionen. Riksrevisionsverket skall avge revisionsberättelse genom myndighetsbeslut varvid den auktoriserade revisorn förutsätts delta i eller föredra beslutet.

Jag avser att inom kort föreslå regeringen att uppdra åt riksrevisionsverket

FiU 1979/80:41

att från och med den 1 juli 1981 svara för att revision av affärsverkens redovisning och bokslutshandlingar kommer till stånd och bedrivs enligt av riksrevisionsverket föreskrivna riktlinjer. Riksrevisionsverket skall svara för revisionen som i betydande utsträckning skall utföras med biträde av auktoriserad revisor. Val av auktoriserad revisor skall ske i samråd med berört affärsverk. Vid revisionen bör möjligheterna att utnyttja de reviderade verkens interna revisonsarbete beaktas. Riksrevisionsverket skall årligen för varje reviderat affärsverk avge revisionsberättelse till regeringen.

Efter samråd med chefen för kommunikationsdepartementet berör föredraganden vidare frågan om förvaltningsrevision av affärsverken. Det framhålls att - i likhet med vad som gäller för statsförvaltningen i övrigt - riksrevisionsverket har ansvaret för förvaltningsrevisionen av affärsverken. Vid sidan härav och under riksrevisionsverkets tillsyn utför även verkens revisionsenheter i mån av resurser förvaltningsrevisionella analyser i anslutning till sin redovisningsrevision. Postverket har i en skrivelse aktualiserat frågan om formerna för förvaltningsrevisionen av affärsverken. Enligt föredragandens mening är det viktigt att det utförs en extern kvalificerad granskning av affärsverkens - liksom av andra myndigheters - verksamhet. Det anses härvid naturligt att en fortlöpande utveckling av metoder och samarbetsformer sker. Ansvaret för förvaltningsrevisionen åvilar riksrevisionsverket. Denna ordning finns det enligt föredragandens mening inte skäl att ändra.

Utskottet delar föredragandens uppfattning härvidlag. Vad i propositionen i denna del i övrigt anförts föranleder inte någon erinran från utskottets sida. Utskottet vill dock kraftigt understryka föredragandens uttalande om att en fortlöpande utveckling av metoder och samarbetsformer naturligen bör ske. Vidare förutsätter utskottet att affärsverkens önskemål och intressen härvid i vederbörlig mån beaktas.

Stockholm den 21 maj 1980

På trafikutskottets vägnar BERTIL ZACHRISSON

Närvarande: Bertil Zachrisson (s). Rolf Clarkson (m). Nils Hjorth (s), Wiggo Komstedt (m). Kurt Hugosson (s). Rune Torwald (c). Birger Rosqvist (s). Sixten Pettersson (m). Anna Wohlin-Andersson (c). Ove Karlsson (s). Margit Sandéhn (s). Sten-Ove Sundström (s) och Gösta Andersson (c).

FiU 1979/80:41 17

Bilaga 3

Näringsutskottets yttrande 1979/80:8 y

över propositionen 1979/80:150 (kompletteringspropositionen) i vad avser vissa frågor rörande revision av affärsverken

Till finansutskottet

Finansutskottet har berett näringsutskottet tillfälle att yttra sig över propositionen 1979/80:150 med förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1980/81, m. m. (kompletteringspropositionen), i vad avser bilaga 2, moment 15 i hemställan (avsnitt 2.1.4, Vissa frågor rörande revision av affärsverken).

Näringsutskottet får anföra följande.

Genom det ifrågavarande avsnittet i propositionen har regeringen givit riksdagen tillfälle att ta del av vad budgetministern har anfört om revision av affärsverkens redovisning och bokslutshandlingar. Regeringen avser att uppdra åt riksrevisionsverket (RRV) att fr, o. m. den 1 juli 1981 svara för sådan revision enligt av verket föreskrivna riktlinjer. Denna skall i betydande utsträckning utföras med biträde av auktoriserad revisor. För varje affärsverk skall RRV årligen avge revisionsberättelse. I RRV.s förslag i ämnet till regeringen ingår att den auktoriserade revisorn skall medverka i RRV:s myndighetsbeslut om avgivande av revisionsberättelse och att berättelsen skall fogas till affärsverkets tryckta årsredovisning. Näringsutskottet utgår från att regeringens avsikt är att RRV;s förslag skall följas även i denna del.

Näringsutskottet finner den angivna ordningen tillfredsställande. Den innebär att revisionen av affärsverken kommer att bedrivas under betingelser som nära överensstämmer med dem som skulle gälla om verksamheten i stället bedrevs i aktiebolagsform. Skillnaderna i villkor mellan affärsverken och statsägda aktiebolag kommer alltså att reduceras ytterligare, något som näringsutskottet bedömer vara positivt. I sammanhanget kan erinras om att de affärsverk som tillhör näringsutskottets beredningsområde i realiteten är moderbolag i koncerner. För domänverket och dess dotterbolag används numera benämningen domänkoncernen.

I propositionen slås också fast att RRV har och bör behålla ansvaret för förvaltningsrevision av affärsverken. Näringsutskottet delar regeringens

FiU 1979/80:41

uppfattning om betydelsen av att affärsverkens verksamhet kan bli föremål för en kvalificerad extern granskning.

Stockholm den 21 maj 1980

På näringsutskottets vägnar INGVAR SVANBERG

Närvarande: Ingvar Svanberg (s), Hugo Bengtsson (s), Nils Erik Wååg (s), Birgitta Hambraeus (c), Lilly Hansson (s), Tage Adolfsson (m), Thage Peterson (s), Bengt Sjönell (c), Carl Tham (fp), Karl Björzén (m), Rune Jonsson (s), Sivert Andersson (s) och Per Westerberg (m).

GOTAB 65218 Slockholm 1980