Med anledning av motioner om uppbyggnad av ett informationssystem för samhällsförändringar och om förbättrat samarbete mellan forskare, politiker och administratörer, m. m.

FiU 1979/80:7

Finansutskottets betänkande 1979/80:7

med anledning av motioner om uppbyggnad av ett informationssystem för samhällsförändringar och om förbättrat samarbete mellan forskare, politiker och administratörer, m. m.

I detta betänkande behandlar utskottet

dels de under allmänna motionstiden väckta motionerna

1978/79:1129 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari hemställs att riksdagen beslutar att hos regeringen begära förslag till uppbyggnad av informationssystem som ger faktaunderlag för samhällsförändringar i folkflertalets intresse,

1978/79:2115 av Thorbjörn Fälldin m. fl. (c) vari - med hänvisning till motiveringen i motionen 1978/79:2114 - hemställs att riksdagen hos regeringen begär utredning och åtgärder angående

a) förbättrat samarbete mellan forskare, politiker och administratörer för att forskningsresultat på ett bättre sätt skall kunna bilda underlag för den allmänna debatten och de politiska besluten,

b) en integrerad miljö-, social- och hälsostatistik i form av en social rapportering,

c) ett system för utvärdering av vidtagna social- och miljöpolitiska åtgärder i form av social revidering.

dels den med anledning av propositionen 1978/79:111 om åtgärder mot krångel och onödig byråkrati m. m. väckta motionen

1978/79:2467 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari - såvitt nu är i fråga - hemställs att riksdagen beslutar att hos regeringen begära förslag till uppbyggnad av informationssystem som ger faktaunderlag för samhällsförändringar i folkflertalets intresse.

Utskottet har inhämtat yttrande över motionerna 1129 och 2115 från statistiska centralbyrån och institutet för social forskning. Yttrandena återfinns som bilaga till betänkandet.

Motionerna

I motionen I /29(vpk) framhålls att datatekniken kan och skall utnyttjas för kunskapsinsamling i folkflertalets intresse. Med datateknik kan man systematiskt kartlägga viktiga delar av verkligheten som i dag inte är kända, exempelvis vilka risker som finns på arbetsplatserna, vilka miljögifter som

1 Riksdagen 1970/tit). 5 sami. Nr 7

FiU 1979/80:7

påverkar våra livsmedel m. m. Enligt motionärerna är de existerande informationssystemen i samhället alltför statiska och i huvudsak uppbyggda för administrativa behov och kan därför inte ge svar på denna typ av frågor. Motionärerna kräver uppbyggnad av informationssystem som kan användas för att ge faktaunderlag för samhällsförändring och som kan utnyttjas av riksdag, kommuner, folkrörelser, fackföreningar, forskare och enskilda medborgare.

Motionen 2467 (vpk), som väckts med anledning av propositionen 1978/79:111 om åtgärder mot krångel och onödig byråkrati m. m., utmynnar såvitt nu är i fråga i samma hemställan som motionen 1129.

I motionen 2115 (c) hänvisas till motiveringen i motionen 2114. Som motivering för yrkandet om förbättrat samarbete mellan forskare, politiker och administratörer anför motionärerna att en av de grundläggande svagheterna i dagens social- och miljöpolitik utgörs av det otillräckliga och osystematiska utnyttjandet av de erfarenheter och det kunnande som samlats genom forskning, utveckling och försöksverksamhet. Sammanfattningsvis anser motionärerna att satsningen på insamling av information (forskning) varit ojämförligt mycket större än på integrations-, översättnings- och återföringsprocesserna, vilket inverkat menligt på den praktiska nyttan av hela det väldiga kunskapssamlandet. Motionärernas förslag är ett mycket närmare samarbete mellan forskningsråden, universiteten och de centrala, regionala och lokala myndigheterna. Forskarna behöver konfronteras med de praktiska samhällsproblemen och med politikernas prioriteringar. Politikerna och administratörerna i sin tur behöver informeras om forskningens möjligheter och begränsningar. Konkret föreslår motionärerna att riksdagen uppdrar åt regeringen att tillsätta arbetsgrupper inom olika social- och miljöpolitiska problemområden med representanter för forskningsråden (motsv.), de aktiva forskarna, riksdagspartierna, centrala ämbetsverk. Spri samt landstings- och kommunförbunden.

För yrkandet om en integrerad miljö-, social- och hälsostatistik i form av en social rapportering anförs i motionen 2114 som motivering att en sådan statistik krävs för att man i tid skall kunna identifiera riskfaktorer i den mänskliga miljön och av dessa framkallade negativa sociala och hälsoskeenden. Motionärerna föreslåratt riksdagen anhålleratt regeringen i samråd med miljödatanämnden, statistiska centralbyrån, naturvårdsverket, arbetarskyddsstyrelsen, socialstyrelsen och riksförsäkringsverket låter utreda frågan och föreslår ett system för en sådan social rapportering. Det betonas uttryckligen att data skall insamlas på gruppnivå och inte på individnivå. Motionärerna framhåller starkt att i direktiven för en sådan utredning skall anges att datainsamlingen skall utgå från en helhetssyn på människa och miljö och sålunda innefatta inte bara fysikaliska och kemiska miljöfaktorer i arbetslivet och i andra miljöer utan även psykosociala och socioekonomiska. På motsvarande sätt skall på ”effektsidan” ingå inte bara sjuklighet och

FiU 1979/80:7

dödlighet i olika kroppssjukdomar utan även olika sociala fenomen och komponenter • vad man brukar kalla livskvalitet.

Beträffande yrkandet om ett system för utvärdering av vidtagna social- och miljöpolitiska åtgärder anför motionärerna att de finner det angeläget att socialpolitiska problemområden som åtgärdsmässigt ägnas flera tiotal miljarder kronor årligen får ett tillräckligt forskningsstöd. Forskningen kan fylla en del av de kunskapsluckor som förekommer och därigenom anvisa bättre lösningar på problemen. Den kan även hjälpa till med utvärdering av vidtagna samhällsåtgärder. En sådan utvärdering pågår i viss utsträckning, t. ex. när det gäller barnstugeverksamheten och MBL. Det är motionärernas uppfattning att en liknande, systematisk utvärdering också behövs i fråga om många andra samhällsåtgärder och reformer. Som exempel anför motionärerna Förenta staterna där vissa socialpolitiska lagar är försedda med en klausul som kräver och anvisar medel för utvärdering av de aktiviteter som lagarna avser. Sådana åtgärder innebär vad man enligt motionärerna skulle kunna kalla ”social revision” eller ”social redovisning”. Motionärerna hemställer att riksdagen i samråd med riksrevisionsverket m. fl. låter utreda möjligheterna, formerna och kostnaderna för en sådan social redovisning och revision. Motionärerna betonar att verksamheten måste utgå från en helhetssyn på människa och miljö och avse inte bara produktivitetsmått i fråga om varor och tjänster utan även verksamheternas sociala och hälsomässiga effekter i fråga om av dem berörda människors livskvalitet.

Utskottet

I motionen 1129 och i motionen 2467 yrkandet 5 krävs uppbyggnad av ett informationssystem som ger faktaunderlag för samhällsförändringar. Motionärerna anför att existerande informationssystem är alltför statiska och ofta otillräckliga som faktaunderlag.

Statistiska centralbyrån (SCB) framhåller i sitt yttrande att informationsbehov av den typ som motionen tar upp i princip är sådana som den officiella statistiken bör ge underlag för, men att motionen pekar på statistikbehov som inte är tillgodosedda. I yttrandet erinras om att SCB år 1978 föreslagit en parlamentarisk utredning om statistikens innehåll. 1 detta förslag har SCB pekat på de ökande behoven av allmänt samhällsbeskrivande statistik.

Utskottet noterar att regeringen den 25 oktober 1979 utfärdat direktiv för en utredning med uppgift att se över den statliga statistikens innehåll och framtida inriktning. I direktiven understryks bl. a. betydelsen av att det finns tillgång till opartisk statistik som faktaunderlag för samhällsdebatten och för en allmän information om samhällsutvecklingen. Eftersom de frågor som berörs i motionerna 1129 och 2467 i huvudsak kommer att behandlas inom den nämnda utredningen avstyrks motionsyrkandena.

1 motionen 2115 berörs tre olika frågor. Motionärerna hemställer att

FiU 1979/80:7

riksdagen hos regeringen begär utredning och åtgärder angående

a) förbättrat samarbete mellan forskare, politiker och administratörer för att forskningsresultat på ett bättre sätt skall kunna bilda underlag för den allmänna debatten och de politiska besluten,

b) en integrerad miljö-, social- och hälsostatistik i form av en social rapportering,

c) ett system för utvärdering av vidtagna social- och miljöpolitiska åtgärder i form av en social revidering.

Vad gällerförbättrat samarbete mellan forskare, politiker och administratörer ställer sig SCB i sitt yttrande positiv till detta. SCB anför att man redan i dag försöker att på olika sätt utveckla samarbetet med olika samhällsintressenter, bl. a. forskare.

Institutet för social forskning delar motionärernas grundinställning att formerna för samverkan mellan politiker, administratörer och forskare är oklara. Institutet hänvisar till det yttrande man avgivit över forskningsrådsutredningens betänkande Forskningspolitik (SOU 1977:52). Enligt institutet har i motionen inte berörts grundläggande frågor om den tillämpningsinriktade sektorforskningens kvalitet och tillgången på forskningsledare och forskarutbildad personal. Såvitt institutet kan finna bör regeringen helt kunna tillgodose motionärernas konkreta förslag om arbetsgrupper inom ramen för det statliga utredningsväsendet genom att tillsätta vanliga utredningar med lämpligt avpassad sammansättning samt styrande direktiv.

Även utskottet vill framhålla kommittéväsendets roll för att åstadkomma en koppling mellan forskningen och den politiska beslutsprocessen. Det bör vidare erinras om att man på flera områden har forskningsorgan eller forskningsinitierande organ med direkt anknytning till regeringens kansli eller någon myndighet. Här kan nämnas delegationen för social forskning, expertgruppen för regional utredningsverksamhet (ERU) och expertgruppen för utredningsverksamhet i arbetsmarknadsfrågor (EFA).

Detta hindrar emellertid inte att det finns avsevärda brister när det gäller att utnyttja forskningsresultat som planerings- och beslutsunderlag för regering och riksdag eller vid myndigheterna. Utskottet delar således motionärernas uppfattning om det angelägna i ett förbättrat samarbete mellan forskare, politiker och administratörer för att forskningsresultaten bättre skall kunna tillgodogöras.

Vissa åtgärder i detta syfte har föreslagits av forskningsrådsutredningen och har sedermera blivit föremål för riksdagsbeslut (prop. 1978/79:119, UbU 1978/79:44, rskr 1978/79:391). Utskottet har vidare uppmärksammat att förvaltningsutredningen i sitt betänkande Förnyelse genom omprövning (SOU 1979:61) har behandlat frågan om forskningsresultat som underlag för politiska beslut. Även förvaltningsutredningen har funnit att forskningen utnyttjas endast marginellt som kunskaps- och beslutsunderlag både på statsmakts- och myndighetsnivå. Utredningens betänkande remissbehandlas f. n.

FiU 1979/80:7

5 Utskottet förutsätter att regeringen i sitt fortsatta arbete på detta område, bl. a. i anslutning till beredningen av förvaltningsutredningens förslag, beaktar synpunkterna i motionen om behovet av förbättrat samarbete mellan forskare, politiker och administratörer.

I fråga om en integrerad miljö-, social- och hälsostatistik i form av en social rapportering anför SCB att motionen i hög grad utgör en plädering för statistiska undersökningar av den typ som SCB:s levnadsnivåundersökningar utgör. Med hänvisning till pågående arbete på området ifrågasätter SCB behovet av en särskild utredning men anser att ytterligare samordning krävs.

Även institutet för social forskning erinrar om SCB:s löpande undersökningar av levnadsförhållandena i samhället liksom om institutets uppgift enligt riksdagsbeslut 1974 att utveckla forskningsmetoderna på området samt att därvid söka konkretisera idén om en löpande social rapportering. Institutet uppmärksammar att motionärernas förslag om det förverkligades skulle innebära en ändring av del grundläggande riksdagsbeslutet om hur arbetet med social rapportering skall vara organiserat.

Enligt utskottets mening saknas anledning att omorganisera arbetet med social rapportering. Utvecklingen framskrider måhända inte i den takt som motionärerna önskar men detta sammanhänger med de stora metodproblem arbetet möter. Enligt utskottet finns inte skäl att tillkalla en särskild utredning i frågan.

Motionärernas förslag om ett system för social revidering har SCB ingen erinran mot. I yttrandet erinras om att SCB i olika sammanhang uppmärksammat behovet av statistik för bl. a. uppföljning och utvärdering av t. ex. sociala reformer.

Institutet för social forskning framhåller i sitt yttrande att den forskning på området som bedrivs i USA sedan ett antal år ännu inte lett till något vetenskapligt genombrott i fråga om hur sådana utvärderingar bör genomföras. De svårigheter av teoretisk och metodologisk natur som måste lösas för att få till stånd ett system för social revidering förefaller enligt institutet vara än större än de som aktualiseras vid social rapportering, särskilt om ambitionerna är så höga som i motionärernas förslag.

Utskottet vill för sin del instämma i motionärernas uppfattning att större uppmärksamhet bör ägnas utvärderingen av genomförda reformer. Även detta är ett problem som behandlas i förvaltningsutredningens under hösten avlämnade betänkande. Utskottet finner inte anledning för riksdagen att nu ta några särskilda initiativ i denna fråga.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen avslår motionerna 1978/79:1129 och 1978/79:2467 yrkandet 5,

FiU 1979/80:7

2. att riksdagen med anledning av motionen 1978/79:2115 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

Stockholm den 20 november 1979

På finansutskottets vägnar ERIC ENLUND

Närvarande: Eric Enlund (fp), Kjell-Olof Feldt (s), Lars Tobisson (m), Torsten Gustafsson (c), Arne Pettersson (s), Bo Siegbahn (m), Rolf Rämgård (c), Per-Axel Nilsson (s), Anita Gradin (s), Christina Rogestam (c), Roland Sundgren (s),Mona S:t Cyr(m),Torsten Karlsson (s), Karin Flodström (s)och Hadar Cars (fp).

FiU 1979/80:7

7 Bilaga

Yttranden över motionerna 1978/79:1129 och 1978/79:2115

Statistiska centralbyrån (1979-05-31)

Riksdagens finansutskott har i skrivelse 1979-02-27 anhållit att statistiska centralbyrån (SCB) avger yttrande över rubricerade motioner. SCB får med anledning härav anföra följande.

I motion 1129 krävs uppbyggnad av ett informationssystem som ger faktaunderlag för samhällsförändringar. Man anforatt existerande informationssystem är alltför statiska och ofta otillräckliga som faktaunderlag inför reformer.

Informationsbehov av den typ som motionen tar upp är i princip sådana som den officiella statistiken bör ge underlag för. Den officiella statistiken och kanske speciellt SCBs statistiska informationssystem ger redan i dag betydande underlag för diskussion, planering och beslut om samhällsförändringar.

Motionen pekar dock på statistikbehov som inte är tillgodosedda och att befintliga data kanske inte utnyttjas fullt ut. Med andra ord den officiella statistiken kan ha väsentliga luckor som behöver fyllas. Bl. a. mot denna bakgrund har SCB 1978 föreslagit en parlamentarisk utredning om statistikens innehåll.

SCB har också i en utredning om den statliga statistiken inför 80-talet särskilt uppmärksammat att allmänintresset i den officiella statistiken kan komma att behöva uppmärksammas ytterligare. Detta bl. a. som en följd av ökat medborgarinflytande på flera samhällsområden.

SCB har i sitt förslag till parlamentarisk utredning pekat på de ökande behoven av allmänt samhällsbeskrivande statistik. SCB framhåller bl. a. att indikatorer sorn belyser olika områden och visar på samband mellan företeelser inom olika samhällssektorer kan väntas spela en viktig roll för människors möjligheter - som grupp eller enskilda, genom massmedia etc. - att följa och förstå samt påverka samhällsutvecklingen.

Motion 2115 tar upp frågor om förbättrat samarbete mellan forskare, politiker och administratörer, m. m. och föreslår utredning och åtgärder angående tre områden a-c.

Vad gäller förslag (a) om ökat samarbete mellan olika intressenter så ställer sig SCB positiv till ett förbättrat sådant samarbete. SCB försöker i dag på olika sätt att utveckla samarbetet med olika samhällsintressenter bl. a. forskare. Om samarbetsgrupper skulle komma att tillsättas på olika social- och miljöpolitiska områden så skulle dessa kunna ge SCB förbättrat underlag för planering och utveckling av statistiken på berörda områden.

Vad gäller förslag (b) om en integrerad miljö-, social- och hälsostatistik i form av en social rapportering så utgör motionen i hög grad en plädering för statistiska undersökningar av den typ som SCBs levnadsnivåundersökningar (ULF) utgör. Institutet för social forskning (SOFI) har också dessa frågor i sitt program.

ULF har ett brett välfärdsperspektiv och innehåller även ”livskvalitets”- komponenter såsom sociala relationer, trygghet och säkerhet samt politiska resurser. ULF möjliggör en integrerad analys över hela välfärdsperspektivet,

FiU 1979/80:7

dvs. över de väsentligaste komponenterna i välfärden. Välfärdens fördelning på individer och hushåll kan studeras, problemgruppers levnadsförhållanden kan beskrivas och jämföras med andra grupper och hela befolkningen. Eftersom undersökningarna är löpande kan även förändringar i välfärden studeras. I utredningen om socialstyrelsens organisation föreslås bl. a. att statistiska data skall göras tillgängliga för bearbetning i en socialsektions planeringsdatabas. Förslag finns också om inrättande av ett miljömedicinskt laboratorium (MML). Genomföres dessa förslag erhålles ytterligare underlag för belysning av dessa frågor. Mot denna bakgrund ifrågasätter SCB behovet av särskild utredning.

Vad som däremot krävs är ytterligare samordning. Utöver ULF finns eller håller på att byggas upp statistiksystem, delvis utanför SCB, t. ex. hos naturvårdsverket, riksförsäkringsverket, arbetarskyddsstyrelsen och inom medicinalområdet.

För att det skall bli möjligt att ur dessa separata system erhålla underlag för en komplettering av den sociala rapportering som ULF utgör med ytterligare integrerad information krävs samordning och samarbete mellan olika berörda organ. SCB bör som centralt förvaltnings- och samordningsorgan för statistiken svara för denna samordning.

Resultaten från ULF-undersökningarna publiceras inom SOS-serien Levnadsförhållanden. Rapporterna är dels komponentrapporter, t. ex. om hälsa, dels rapporter som studerar samband mellan välfärdskomponenter, dels rapporter som beskriver ”problemgruppers” levnadsförhållanden, t. ex. invandrarnas eller pensionärernas levnadsförhållanden, dels översiktsrapporter över välfärden. Det finns stort utrymme (oren vidareutveckling av den sociala rapportering som serien Levnadsförhållanden utgör.

En utvecklingslinje är att komplettera ULFs individ- och fördelningsorienterade beskrivning med beskrivningar av samhällets insatser på det sociala området. Sådana beskrivningar ges bl. a. av den traditionella ”administrativa” statistiken t. ex. utbildnings- och socialvårdsstatistiken. Försök till samlad beskrivning av både välfärdsfördelning och samhällets insatser har gjorts inom serien Levnadsförhållanden genom rapporten nr 6 ”Utveckling och nuläge enligt tillgänglig statistik 1976” och en tidigare, onumrerad rapport. Dessa rapporter har stora likheter med s. k. sociala rapporter i andra länder.

Man skulle kunna tänka sig en utveckling av de statistiska sociala rapporterna ovan med bidrag från forskare som förde analysen vidare med hjälp av den presenterade statistiken och utvecklade analysmodeller. Den engelska rapporten Social Trends är exempel på en rapport med huvudsaklig statistisk inriktning vars innehåll varje år berikas av olika forskarbidrag. Dessutom kan nämnas att denna rapport vissa år har innehållit en ”Social commentary” som Central Statistical Office själv tagit ansvaret för.

SCB är heller inte främmande för tanken att politiker med statistiken som bakgrundsmaterial i större eller mindre utsträckning i särskilda rapporter utarbetar sociala kommentarer till utvecklingen baserade på olika politiska referensramar. En rapport av denna typ ges ut i Nederländerna och utarbetas av en grupp som direkt lyder under regeringen.

Vad gäller förslag (c) om ett system för utvärdering av t. ex. social- och miljöpolitiska åtgärder så har SCB i olika sammanhang uppmärksammat behovet av statistik för bl. a. uppföljning och utvärdering av t. ex. sociala reformer. SCB har alltså ingen erinran mot att förslaget genomförs.

Om ett system för ”social revision” skulle komma att utvecklas bör enligt

FiU 1979/80:7

9 SCBs uppfattning detta ske i samråd med bl. a. SCB. Den officiella statistiken (bl. a. den s. k. sociala rapporteringen) bör kunna utgöra ett väsentligt underlag för en sådan verksamhet.

I den slutliga handläggningen av detta ärende har, förutom undertecknade med avdelningsdirektören Stig Lundeborg som föredragande, deltagit överdirektören Lennart Fastbom, avdelningschefen Nils Elmhammer, statistikchefen Jan Högrelius och avdelningsdirektören Lotta Gellerstedt.

STATISTISKA CENTRALBYRÅN Lennart Nilsson

Stig Lundeborg

Institutet för social forskning (1979-08-28)

Med anledning av att riksdagens finansutskott anmodat institutet för social forskning att yttra sig över motionerna 1978/79:1129 och 1978/79:2115 får institutet anföra följande:

I motion 1978/79:2114 hemställer Thorbjörn Fälldin m. fl. att riksdagen hos regeringen begär utredning och åtgärder angående:

1. förbättrat samarbete mellan forskare, politiker och administratörer för att forskningsresultaten på ett bättre sätt skall kunna bilda underlag för den allmänna debatten och de politiska besluten,

2. en integrerad miljö-, social- och hälsostatistik i form av social rapportering,

3. ett system för utvärdering av vidtagna social- och miljöpolitiska åtgärder i form av social revidering.

I motion 1978/79:1129 hemställer Lars Werner m .fl. att riksdagen beslutar att hos regeringen begära förslag till uppbyggnad av informationssystem som ger faktaunderlag för samhällsförändringar i folkflertalets intresse.

Detta förslag behandlas i yttrandet tillsammans med punkten 2. ovan.

1. Om förbättrat samarbete

Enligt motionen bör samarbetet mellan forskare, politiker och administratörer förbättras genom att regeringen

(låter) tillsätta arbetsgrupper inom olika social- och miljöpolitiska problemområden med representanter för forskningsråden (motsv), de aktiva forskarna, riksdagspartierna, centrala ämbetsverk. Spri samt landstings- och kommunförbunden. Från avnämarnas sida kan då anges vilka problemområden och delproblem som bedöms vara speciellt angelägna. Därpå ankommer det på forskarna att i samarbete med dokumentalister/informatiker och företrädare för avnämarsidan gemensamt utarbeta kunskapssammanställningar och där så är möjligt även förslag till problemlösningar och ytterligare forskningsinsatser, allt i för allmänheten begripliga termer. Dessa sammanställningar skall fungera som beslutsunderlag i de demokratiska och administrativa processerna.

FiU 1979/80:7

10 Institutet delar motionärernas grundinställning att formerna för samverkan mellan politiker, administratörer och forskare är oklara. 1 sitt yttrande överforskningsrådsutredningens betänkande For skri ingspolitik (SOU 1977:52) har institutet diskuterat den tillämpningsinriktade sektorsforskningens problem och organisation. Institutet framhöll där att den tillämpningsinriktade sektorsforskningen ej lett till en långsiktig kunskapsutveckling trots en betydande satsning från statsmakternas sida och att den ej varit förenad med forskarutbildning så att tillgången på forskningsledande personal med erforderlig specialkompetens kunnat säkras. Institutet framhöll vidare att orsaken till att en långsiktig systematisk kunskapsutveckling förenad med kompetensuppbyggnad i form av ett ökande antal kvalificerade forskare inte kommit till stånd sannolikt bör sökas i att den tillämpningsinriktade sektorsforskningen i huvudsak varit organiserad som tillfälliga projekt och ej som regelrätta forskningsdiscipliner med en internt styrd utbildnings- och meriteringsorganisation.

Motionärerna berör inte dessa grundläggande frågor om den tillämpningsinriktade sektorsforskningens kvalitet och tillgången på forskningsledare och forskarutbildad personal. Såvitt institutet kan finna bör regeringen kunna tillgodose motionärernas konkreta förslag om arbetsgrupper helt inom ramen för det statliga utredningsväsendet genom vanliga utredningar med lämpligt avpassad sammansättning samt styrande direktiv.

2. Om social rapportering

Enligt statsverkspropositionen 1974:1 (bilaga 9, s. 25) och riksdagens beslut den 27 mars 1974 skall statistiska centralbyrån och institutet för social forskning fortsätta det arbete som påbörjades av låginkomstutredningen med den levnadsnivåundersökning som den lät genomföra 1968. Statistiska centralbyrån genomför sedan 1974 löpande undersökningar av levnadsförhållandena i samhället vilka publiceras i Sveriges officiella statistik (SOS), serien ”levnadsförhållanden”. Centralbyråns arbete har varit upplagt enligt en femårig plan, enligt vilken undersökningarna byggts ut stegvis, varvid innehållet i undersökningarna blivit fastställt genom samråd med statistikens konsumenter. I och med utgången av 1978 hade centralbyrån genomfört hela den undersökningsomgång som planerades 1974. På förslag av centralbyrån har statsmakterna beslutat fortsätta undersökningarna en ny femårsperiod med början 1979.

Institutet för social forskning fick genom riksdagens beslut 1974 i uppgift ”att utveckla forskningsmetoderna på området” samt att därvid ”söka konkretisera idén om en löpande social rapportering”. Genom beslut av regeringen den 7 februari 1974 fick institutet anslag från arbetsmarknadsdepartementet att genomföra en s. k. replikation av 1968 års levnadsnivåundersökning att ha som underlag för arbetet med att konkretisera idén om social rapportering.

FiU 1979/80:7

Utgångspunkten för den internationella diskussionen om social rapportering blev den expertrapport, Towards a Social Report, som framlades år 1969 av en expertgrupp som tillsatts av president Lyndon B. Johnson. De flesta statistiska centralbyråer i världen har sedan dess arbetat med problemet. Ett omfattande samarbete har skett i de stora internationella organisationerna som FN, OECD och Comecon. 1 inget land har man hittills kunnat förverkliga idén på ett sätt som kan anses motsvara förväntningarna.

Förväntningarna har varit baserade på erfarenheterna av det statistiska beskrivningssystemet för den ekonomiska utvecklingen. Den ekonomiska utvecklingen kan man följa praktiskt taget månad för månad med hjälp av nationalräkenskaper och indikatorer på priser, löner, vinster, arbetslöshet, lagerhållning, orderingång, export, import och liknande. Denna löpande beskrivning av den ekonomiska utvecklingen blir meningsfull därför att den är förankrad i teorier om ekonomin, vilka gör det möjligt att hjälpligt förstå sammanhangen.

När det gälierden sociala utvecklingen harvi inget motsvarande statistiskt beskrivningssystem. Diskussionen om mål och åtgärder måste föras utan vägledning av ett statistiskt underlag i form av social rapportering som ger svar på följande typ av frågor om den sociala utvecklingen:

1. Förbättras eller försämras befolkningens hälsotillstånd?

2. Förbättras eller försämras arbetslivets kvalité? Ökar eller minskar påfrestningarna på de arbetande? Utarmas eller berikas arbetsinnehållet av den pågående tekniska utvecklingen?

3. Ökar eller minskar spridningen i ekonomiska resurser mellan individer och hushåll?

4. Förbättras eller försämras människornas relationer till varandra i familjelivet och i andra sammanhang?

5. Ökar eller minskar människornas trygghet mot stöld, vandalisering, våld?

6. Ökar eller minskar folkets deltagande och engagemang i politiken? Förbättras eller försämras demokratins funktionssätt?

Dessa frågor och andra liknande besvaras nu under diskussion. För sina svar måste både enskilda och kollektiv sammanställa och utvärdera olika typer av information i massmedia, forskningsrapporter, offentlig och annan statistik, olika myndigheters rapporter om sin egen verksamhet m. m. Sakligt någorlunda väl underbyggda svar på vilken som helst av dessa frågor kräver ett både långvarigt och kvalificerat utredningsarbete. Också efter ett sådant utredningsarbete måste svaren omgärdas med mängder av reservationer, då nu tillgängligt material inte medger några auktoritativa besked. Ännu mindre finns det möjlighet att bilda sig en helhetsuppfattning om samhällsutvecklingen på basis av ett underlag som ger svar på alla de grundläggande frågorna samtidigt så att varje enskild på basis av sina intressen och värderingar kan väga samman svaren på de olika frågorna till en helhetsbild. Det är ingen överdrift att säga att medborgaropinionen famlar i blindo om utvecklingen i grundläggande sociala avseenden.

FiU 1979/80:7

12 Det forskningsarbete som bedrivits vid institutet för social forskning har varit inriktat på att söka klara ut de grundläggande frågeställningar som aktualiseras av idén om social rapportering och att utveckla en teori som kan ge vägledande slutsatser om rapporteringens syfte, metod och innehåll. Det teoretiska arbetet redovisas i Mot en teori för social rapportering som publiceras i rapportserien från levnadsnivåprojektet. En konkretisering av hur redovisningen skulle kunna vara utformad med utgångspunkt i de teoretiska resonemangen har gjorts i Regionala medborgarrapporter och rapporter om finska respektive jugoslaviska invandrares förhållanden.

Arbetet med att utveckla forskningsmetoderna på området har redovisats löpande i uppsatser i Statistisk tidskrift. De viktigaste resultaten från detta utvecklingsarbete är den s. k. tvillingansatsen samt en regressionsansats för redovisning av levnadsnivåvariationer. Tvillingansatsen utvecklades ursprungligen för redovisning av invandrargruppernas förhållanden men visade sig tillämplig också vid regional redovisning och för redovisning av jordbrukares och företagares inkomster och levnadsförhållanden.

Motionärerna har inte tagit ställning till vare sig statistiska centralbyråns verksamhet inom ramen för dess undersökningar av levnadsförhållandena i samhället eller arbetet inom institutet för social forskning inom ramen för dess levnadsnivåprojekt såsom dessa båda verksamheter bedrivits enligt riksdagens beslut 1974.

Fälldins m .fl. förslag innebär en förändring av det grundläggande riksdagsbeslutet om hur arbetet med social rapportering skall vara organiserat. Motionärerna anhåller

att regeringen i samråd med miljödatanämnden, statistiska centralbyrån, naturvårdsverket, arbetarskyddsstyrelsen, socialstyrelsen och riksförsäkringsverket låter utreda frågan och föreslår ett system för en sådan social rapportering.

Institutet vill inte uttala sig om det lämpliga i att (om-)organisera arbetet med social rapportering enligt motionärernas förslag. Inför utskottets överväganden vill dock institutet anföra

a) att de flesta myndigheter som ingår i motionärernas uppräkning är representerade i centralbyråns s. k. konsumentgrupper för undersökningarna om levnadsförhållandena i samhället

b) att problemets svårighetsgrad framgår av att inget industriland, trots tio års arbete, ännu lyckats utforma en fungerande social rapportering samt

c) att institutet önskar att det forskningsarbete som bedrivs inom levnadsnivåprojektet får fortsätta.

3. Om social revidering

Utgångspunkten för motionärernas förslag är behovet av utvärderingar av vidtagna politiska åtgärder och angelägenheten av att problemområden som åtgärdsmässigt ägnas flera tiotal miljarder kronor årligen får ett tillräckligt

FiU 1979/80:7

forskningsstöd. Man anför att kongressen i USA i vissa fall diskuterat att infora en klausul vid medelsanvisningar enligt vilken minst 2 procent av kostnaderna för ett reformprogram skall ägnas utvärdering av dess effekter. Enligt motionärerna bör regeringen i samråd med riksrevisionsverket m. fl.

låta utreda möjligheterna, formerna och kostnaderna för en sådan social redovisning och revision. . . Utvärderingarna måste .. . avse inte bara produktivitetsmått i fråga om varor och tjänster utan även verksamheternas sociala och hälsomässiga effekter samt effekter i fråga om av dem berörda människors livskvalitet.

Institutet ifrågasätter inte att de ansatser till utvärderingsverksamhet vid arbetarskyddsstyrelsen och riksrevisionsverket som omnämns i motionen bör stimuleras i lämpliga former.

Dock önskar institutet framhålla att den utvärderingsforskning som bedrivits i USA sedan ett antal år ännu inte givit något vetenskapligt genombrott i fråga om hur sådana utvärderingar bör vara utformade. De svårigheter av teoretisk och metodologisk natur som måste lösas för att få till stånd ett system för social revidering förefaller vara än svårare än de som aktualiseras vid social rapportering, särskilt om ambitionerna är så höga som i motionärernas förslag.

De modeller för simulering i förväg av föreslagna åtgärders effekter som utvecklats vid Urban institute i Washington samt i Department of Health, Education and Welfare förefaller däremot lovande, särskilt om de tillämpas med de dataunderlag som är möjliga i Sverige (men inte i USA) genom den omfattande och tillförlitliga information som är tillgänglig i olika myndighetsregister.

En åtgärd som skulle kunna övervägas är att låta en expertgrupp sätta sig in i det arbete som bedrivits i USA och lämna en rapport därom till regering och riksdag.

Beslut i detta ärende har fattats av styrelseordförande Gunnar Wennström och styrelseledamöterna Curt Canarp, Ingvar Björkman, Tor Eriksen, Hans-Göran Myrdal, Börje Kragh, Sten Marcusson, Olof Sundström, Lars Ågren och Walter Korpi (föreståndare). Vid ärendets slutliga handläggning har vidare närvarit professor Sten Johansson, docent Robert Erikson och forskningsassistent Ante Farm. Föredragande har varit Sten Johansson.

Gunnar Wennström

Sten Johansson

GOTA B 62954 Stockholm 1979