Med anledning av propositionen 1979/80:100 såvitt gäller ekonomiskt försvar inom handelsdepartementets verksamhetsområde jämte motioner

FöU 1979/80:14

Försvarsutskottets betänkande 1979/80:14

med anledning av propositionen 1979/80:100 såvitt gäller ekonomiskt försvar inom handelsdepartementets verksamhetsområde jämte motioner

I betänkandet behandlas de förslag i propositionen 1979/80:100 bilaga 14 (handelsdepartementet) såvitt gäller det ekonomiska försvaret, som regeringen - efter föredragning av handelsministern, statsrådet Staffan Burenstam Linder - har förelagt riksdagen.

1. Det ekonomiska försvarets fortsatta utveckling

Regeringen har i propositionen 1979/80:100 (bilaga 14 s. 102-129) föreslagit riksdagen att godkänna de riktlinjer för det ekonomiska försvarets fortsatta utveckling som föredragande statsrådet har förordat.

Propositionen

Överstyrelsen för ekonomiskt försvar (ÖEF) har sammanställt berörda myndigheters programplaner för perioden 1980/81-1984/85 till en programplan för det ekonomiska försvaret. Programplaneringen har genomförts mot bakgrund av 1977 års försvarsbeslut (prop. 1976/77:74, FöU 1976/77:13, rskr 1976/77:311), statsmakternas ställningstaganden till programplanerna för perioden 1979/80-1983/84 (prop. 1978/79:100 bil. 14, FöU 1978/79:21, rskr 1978/79:237) samt regeringens anvisningar för programplaneringen.

Planeringen av investeringar över statsbudgeten skulle enligt regeringens anvisningar utgå från en ram av 425 milj. kr. för perioden 1980/81-1982/83 i prisläge juli 1978. ÖEF har av budgettekniska skäl justerat ramen till 426 milj. kr. Härtill kommer för budgetåret 1983/84 anskaffning av koks inom en ram av 17 milj. kr. samt för budgetåren 1983/84 och 1984/85 anskaffning av reservdelar m. m. inom en ram av 22 milj. kr. Totalt bör således enligt ÖEF:s beräkningar utrymmet för investeringar över statsbudgeten uppgå till 465 milj. kr. i prisläge juli 1978 under planeringsperioden 1980/81-1984/85, eller omräknat i prisläge juli 1979 628 milj. kr. Däri är inte inräknade kostnader för stödåtgärder till beklädnadsindustrin som under planeringsperioden beräknas uppgå till 102 milj. kr. För perioden har dessutom planerats investeringar som finansieras över oljelagringsfonden inom en ram som i prisläge juli 1979 har bedömts uppgå till 6 335 milj. kr.

Myndigheterna beräknar driftkostnader över statsbudgeten för planeringsverksamhet, administration m. m. samt driftkostnader för beredskaps -

1 Riksdagen 1979180. 10 sami. Nr 14

FöU 1979/80:14

lagring och fredskrislagring till sammanlagt 3 809 milj. kr., varav 1 221 milj. kr. utgör överslagsmässigt beräknade följdkostnader till de planerade investeringarna under perioden.

Behovet av betalningsmedel över statsbudgeten och oljelagringsfonden blir med nämnda utgångspunkt sammanlagt ca 10 875,4 milj. kr. Av medel för investeringar avses 1 870,5 milj. kr. för investeringar för avspärrning och krig och 5 195,9 milj. kr. för investeringar i fredskrislager.

Enligt anvisningarna för programplaneringen skall denna omfatta all verksamhet inom det ekonomiska försvaret oavsett finansieringsform. Detta innebär att även kostnader för affärsverkens budgetar liksom näringslivets kostnader skall beaktas vid planeringen.

Kostnaderna under perioden 1980/81-1984/85 för affärsverken har översiktligt beräknats till 348,5 milj. kr. och vissa kostnader för näringslivet i övrigt till 379,3 milj. kr. eller sammanlagt 727,8 milj. kr.

De ekonomiska resurserna enligt anvisad ram har av myndigheterna inom vissa program bedömts som otillräckliga för att man skall kunna lösa de uppgifter och nå de mål som innefattas i 1977 års försvarsbeslut. Därför föreslås i programplanen att man vidtar vissa ytterligare åtgärder till en sammanlagd kostnad av 2 131,9 milj. kr.

Föredragande statsrådet redogör inledningsvis för grunderna för verksamheten inom det ekonomiska försvaret (s. 114-117). Han pekar bl. a. på att riksdagen har satt en ettårig uthållighet vid avspärrning och krig som mål för huvuddelen av det ekonomiska försvaret. Detta mål beräknades i huvudsak vara uppnått vid utgången av budgetåret 1982/83 (prop. 1977/78:100 bil. 14, FöU 1977/78:20, rskr 1977/78:214). Eftersom resursbehoven för det ekonomiska försvaret hittills inte helt har kunnat tillgodoses under den innevarande försvarsbeslutsperioden har eftersläpningar uppstått främst i fråga om uppbyggandet av beredskapslager. Under den senaste tiden har, konstaterar handelsministern, även stora prishöjningar skett inom viktiga varuområden. Utvecklingen inom näringslivet har dessutom medfört ökade krav på beredskapsåtgärder. Mot bakgrund av dessa faktorer och med beaktande av det rådande statsfinansiella läget bedömer han att det inte är möjligt att, som riksdagen har beslutat, nå uthållighetsmålen för avspärrning och krig vid utgången av budgetåret 1982/83. Han anser att det är nödvändigt att med avseende på främst beredskapslagringen utgå från en lägre ambition i uppbyggnadstakten än vad som tidigare förutsatts (prop. 1979/80:100 bil. 14 s. 116).

Handelsministern redogör därefter för inriktningen av programmen för verksamheten inom det ekonomiska försvaret. Han framhåller bl. a. att det nu löpande oljelagringsprogrammet för åren 1978-1984 baseras på underlag som togs fram redan i mitten av 1970-talet. Han anser att det mot bakgrund bl. a. av de kraftigt höjda oljepriserna under senare år finns skäl att se över de oljeförbrukningsprognoser som ingår i detta underlag.

Oljelagringsprogrammets ökade kostnader för folkhushållet talar också enligt hans uppfattning för en sådan översyn. Det är, anser han, angeläget att

FöU 1979/80:14

dimensioneringen och utformningen av det nu löpande oljelagringsprogrammet prövas i en s. k. kontrollstation. Regeringen har för detta ändamål tillkallat en särskild kommitté.

Handelsministern uppskattar översiktligt kostnaderna för det ekonomiska försvaret för perioden 1980/81-1984/85 till ca 11 miljarder kronor i prisläge juli 1979 för den verksamhet som finansieras över statsbudgeten och oljelagringsfonden. Härav utgör ca 5 miljarder kronor investeringar som avser fredskrislagring.

För budgetåret 1980/81 beräknar han de sammanlagda kostnaderna över statsbudgeten och oljelagringsfonden för verksamheten inom det ekonomiska försvaret till 1,1 miljarder kronor.

Utskottet

Som framgår av handelsministerns redogörelse utgör kostnaderna för det ekonomiska försvaret under budgetåret 1980/81 endast en tiondel av de översiktligt beräknade kostnaderna för hela femårsperioden 1980/81-1984/ 85. Denna kostnadsfördelning hänger samman med att man för kommande år inom perioden t. v. planerat för betydande inköp av olja med medel från oljelagringsfonden. Utskottet erinrar om att dessa kostnader kan komma att påverkas av resultatet av den pågående översynen av oljelagringsprogrammet.

Enligt 1977 års försvarsbeslut var målet för uthålligheten vid avspärrning och krig att huvuddelen av programmen inom det ekonomiska försvaret skulle kunna klara de påfrestningar på vår försörjning som en ca ettårig avspärrnings- och krigssituation kunde medföra. Detta mål beräknades i huvudsak vara uppnått vid utgången av budgetåret 1981/82 (prop. 1976/ 77:74, FöU 1976/77:13, rskr 1976/77:311).

I budgetpropositionen 1978 (prop. 1977/78:100, bil. 14 s. 105) uttalade handelsministern att den ettåriga uthålligheten på grund av bristande resurstilldelning kunde uppnås först ett år senare än som angavs i 1977 års försvarsbeslut, dvs. vid utgången av budgetåret 1982/83. Utskottet godtog förskjutningen av måluppfyllelsen (FöU 1977/78:20). Riksdagen följde utskottet (rskr 1977/78:241).

I betänkandet FöU 1978/79:21 med anledning av budgetpropositionen 1979 bil. 14 (s. 3) konstaterade utskottet att även för budgetåret 1979/80 gjordes reduceringar i förhållande till myndigheternas på försvarsbeslutet grundade förslag och att regeringen oaktat detta ansåg att det skulle vara möjligt att nå det senast uppställda målet. Utskottet bedömde det vara nödvändigt med ökade insatser på det ekonomiska försvarets område under budgetåren t. o. m. 1982/83 om detta skulle bli möjligt.

Utskottet måste nu konstatera att det av statsfinansiella skäl inte har varit möjligt att ge tillräckliga ekonomiska resurser för att fullfölja ambitionen enligt 1977 års försvarsbeslut. Handelsministern uttalar att det är nödvändigt

FöU 1979/80:14

att med avseende på främst beredskapslagringen utgå från en lägre ambition i uppbyggnadstakten än vad som tidigare förutsatts (s. 116).

Utskottet har tidigare understrukit betydelsen av att riksdagsbeslutet år 1977 om den framtida inriktningen av det ekonomiska försvaret skulle utgöra vägledning och grund för den fortsatta prövningen av resursbehoven (FöU 1977/78:20 s. 5). Av ekonomiska skäl har det blivit nödvändigt med avsteg från dessa riktlinjer. Detta är beklagligt, särskilt som 1977 års försvarsbeslut underströk vikten av ökade insatser inom det ekonomiska försvaret. Utskottet vill dock samtidigt framhålla att betydande förbättringar har genomförts och kommer att genomföras på detta område inom perioden för 1977 års försvarsbeslut.

Även inom andra totalförsvarsgrenar har försvarsbeslutets intentioner inte kunnat fullföljas till alla delar. Utskottet berör detta i betänkandet FöU 1979/80:13. Där behandlar utskottet också den socialdemokratiska partimotionen 1979/80:482 som bl. a. tar upp det ekonomiska försvaret samt innehåller synpunkter på inriktningen av det ekonomiska försvaret inför nästa försvarsbeslut. Utskottet räknar med att det studiearbete som f. n. pågår kan leda till en säker utgångspunkt för ställningstagande till det ekonomiska försvarets utveckling efter 1982. Liksom för de andra grenarna av totalförsvaret är det angeläget att nå balans mellan uppgifter och resurser.

Med det sagda godtar utskottet vad handelsministern har anfört i denna del och hemställer

att riksdagen godkänner de riktlinjer för det ekonomiska försvarets fortsatta utveckling som föredragande statsrådet har förordat.

2. Anslagsfrågor

ELFTE HUVUDTITELN

Regeringen har i propositionen 1979/80:100 bilaga 14 såvitt nu är i fråga föreslagit riksdagen att anvisa medel och lämna bemyndiganden för budgetåret 1980/81 enligt följande sammanställning.

Anslag

Belopp (kr)

F 1. Överstyrelsen för ekonomiskt försvar: Förvaltningskostnader (s. 130-149)

förslagsanslag

28 891 000

F 2. Drift av beredskapslager (s. 149)

förslagsanslag

298 761 000

F 3. Beredskapslagring (s. 150-153)

bemyndigande1

reservationsanslag

46 300 000

F 4. Industriella åtgärder (s. 153-154)

reservationsanslag

100 021 000

1 Bemyndigandet avser byggnadsarbeten för förrådsanläggningar.

FöU 1979/80:14

5 Motionerna

1979/80:619 av Nils Hjorth m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin uppfattning ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om oljelager i Hargshamn.

1979/80:815 av Thorsten Larsson (c) och Einar Larsson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i motionen om beredskapslagring av olja i vissa fall.

Utskottet

I betänkandet FöU 1977/78:20 uttalade utskottet sig bl. a. om finansieringssystemet inom det ekonomiska försvaret. Enligt utskottets mening borde det vara en stark strävan att i samband med den beslutade ändringen av det statliga anslagssystemet (prop. 1976/77:130, FiU 1977/78:1, rskr 1977/ 78:19) åstadkomma förenklingar och en ökad anknytning av det ekonomiska försvarets finansiering till dess programplanering. Även i övrigt borde - ansåg utskottet - eftersträvas en större överskådlighet. Riksdagen gav som sin mening regeringen till känna vad utskottet hade anfört (rskr 1977/ 78:241).

Utskottet konstaterade i sitt betänkande 1978/79:21 (s. 3-4) att riksdagens önskemål om ökad överskådlighet hade medfört att man i budgetpropositionen år 1979 lätt kunde hänföra finansieringen av verksamheten inom det ekonomiska försvarets olika program till anslag på statsbudgeten. Utskottet uttalade samtidigt förhoppningen att ytterligare förbättringar skulle kunna åstadkommas i samband med det då pågående reformarbetet rörande anslagssystemet.

I årets budgetproposition presenteras resultatet av detta reformarbete i form av en ny och förenklad anslagsindelning. Bl. a. har kapitalbudgeten avskaffats. Fr. o. m. budgetåret 1980/81 hänförs den del av det ekonomiska försvaret som ligger inom handelsdepartementets verksamhetsområde och som finansieras över statsbudgeten till förslagsanslagen Överstyrelsen för ekonomiskt försvar: Förvaltningskostnader (F 1) och Drift av beredskapslager (F 2) samt reservationsanslagen Beredskapslagring (F 3) och Industriella åtgärder (F 4). Enligt vad utskottet har inhämtat fortsätter arbetet med att förenkla och koncentrera presentationen av verksamheten inom det ekonomiska försvaret.

De förslag till anslag m. m. som har redovisats i det föregående avser första året i programplanen för det ekonomiska försvaret, såvitt gäller handelsdepartementets verksamhetsområde. För budgetåret beräknas de sammanlagda kostnaderna för dessa anslag uppgå till 473 973 000 kr.

Utskottet behandlar i detta sammanhang motionerna 1979/80:619 (s) och 1979/80:815 (c).

■ Motionen 619 gäller inrättande av ett beredskapslager för olja i Hargs -

FöU 1979/80:14

hamn på Upplandskusten. Motionärerna uppger att en arbetsgrupp på länsnivå i flera år har planerat en utvidgning av hamnverksamheten i Hargshamn. Den har därvid bl. a. övervägt att anlägga ett bergrumsförråd för olja i anknytning till hamnen. Med hjälp av sprängsten från detta arbete har man också räknat med att där skapa ett industriområde. Byggnadslov och dispens för att bygga ett oljelager om 500 000 m3 i Hargshamn lämnades redan år 1975. Motionärerna har till motionen fogat yttranden från berörda militära chefer på regional nivå. Av yttrandena framgår att dessa myndigheter då inte hade något att erinra mot en sådan anläggning. Motionärerna pekar också på att regeringen år 1978 gav statens vattenfallsverk i uppdrag att projektera ett bergrumslager för olja i Östhammars kommun. Detta var ett led i strävandena att skapa ersättningssysselsättningar vid en väntad nedgång i byggnadsverksamhet vid Forsmarks kraftstation. Vattenfallsverket föreslog att man skulle förbereda byggande av ett beredskapslager för lätt eldningsolja om 150 000 m3. Anläggningen skulle avses för främst ÖEF:s behov. Regeringen beslutade emellertid den 1 mars 1979 att det projekterade lagret inte skulle byggas. Som svar på en interpellation i riksdagen om skälet för detta beslut angav dåvarande handelsministern Hadar Cars att regeringen hade funnit att en lokalisering av ett beredskapslager av olja till Hargshamn är klart olämplig från försvarssynpunkt. Enligt motionärernas mening torde detta knappast vara hela sanningen eftersom berörda försvarsmyndigheter tidigare har tillstyrkt projektet. I motionen upplyses vidare att avslaget medföT ökade kostnader för det tilltänkta industriområdet och att ca 1 milj. kr. redan har förbrukats i projekteringskostnader. Lagret bör enligt motionärerna byggas som ett bidrag till att stärka landets lagringsmöjligheter.

Utskottet finner inte tillräcklig anledning att ifrågasätta regeringens bedömning att det är olämpligt från försvarssynpunkt att bygga ett oljelager i Hargshamnsområdet. Motionen bör avslås. Utskottet vill dock framhålla att det enligt dess mening är beklagligt att denna bedömning har gjorts på ett så sent stadium av ärendets handläggning. Utskottet förordar därför ett utvidgat samråd mellan berörda parter i ett tidigt skede när det gäller planering av anläggningar av betydelse för totalförsvaret (jfr FöU 1973:22).

I motionen 815 konstaterar motionärerna att det mekaniserade jordbruket i dag är helt beroende av olja. Även om ersättningsbränsle till traktorer och skördetröskor kan framställas måste man räkna med en omställningstid på minst 2-3 år. En jordbrukets egen beredskapslagring av olja för denna omställningsperiod kan enligt motionärerna med fördel göras vid varje jordbruksenhet. Utan tvivel skulle jordbruksföretagen vara villiga att själva ordna lagringen om de själva fick förbruka den lagrade oljan. Motionärerna föreslår att en lånegaranti skall ställas till förfogande för lån till inköp av farmaraggregat (oljetankar) och olja. Garantin bör, föreslår motionärerna, förmedlas av lantbruksnämnderna.

FöU 1979/80:14

7 Utskottet har tidigare behandlat frågan om oljelagring hos lantbrukare och företagare. I betänkandet FöU 1976/77:13 (s. 101) förklarade sig utskottet inte ha någon erinran mot de i propositionen 1976/77:74 bilaga 2 föreslagna principerna för ansvaret för oljelagringen. Ställningstagandet innebar bl. a. att utskottet godtog att jordbrukets behov av beredskapslager av drivmedel skall tillgodoses inom ramen för den allmänna beredskapslagringen och att något ekonomiskt stöd inte skulle utgå för oljelagring inom jordbruket.

Utskottet uppehöll sig vid denna fråga också i betänkandet FöU 1978/79:5 med anledning av en motion i ämnet. Utskottet uttalade därvid bl. a. att en viss oljelagring hos lantbrukare och företagare i och för sig är värdefull men borde ske på frivillig väg och utan statligt stöd.

Utskottet finner inte skäl att frångå sin hittillsvarande uppfattning i frågan. Motionen 815 bör avslås.

Med hänvisning till det anförda hemställer utskottet

1. att riksdagen till Överstyrelsen för ekonomiskt försvar: Förvaltningskostnader för budgetåret 1980/81 anvisar ett förslagsanslag av 28 891 000 kr.,

2. att riksdagen till Drift av beredskapslager för budgetåret 1980/81 anvisar ett förslagsanslag av 298 761 000 kr.,

3. beträffande beredskapslagring

a. att riksdagen bemyndigar regeringen att besluta om byggnadsarbeten för förrådsanläggningar inom de kostnadsramar som föredragande statsrådet har förordat,

b. att riksdagen till Beredskapslagring för budgetåret 1980/81 anvisar ett reservationsanslag av 46 300 000 kr.,

c. att riksdagen avslår motionen 1979/80:619 angående ett oljelager i Hargshamn,

d. att riksdagen avslår motionen 1979/80:815 angående beredskapslagring av olja hos lantbrukare,

4. att riksdagen till Industriella åtgärder för budgetåret 1980/81 anvisar ett reservationsanslag av 100 021 000 kr.

Stockholm den 22 april 1980

På försvarsutskottets vägnar PER PETERSSON

Närvarande: Per Petersson (m), Eric Holmqvist (s), Gunnar Björk i Gävle (c), Gudrun Sundström (s), Hans Lindblad (fp), Roland Brännström (s), Gunnar Oskarson (m), Åke Gustavsson (s), Evert Hedberg (s), Göthe Knutson (m), Anders Gernandt (c), Holger Bergman (s), Eric Hägelmark (fp) och Eivor Nilson (c).

GOT AB 64903 Stockholm 1980