Med anledning av motioner om ersättningen till försvarets frivilligpersonal
FöU 1979/80:2
Försvarsutskottets betänkande 1979/80:2
med anledning av motioner om ersättningen till försvarets frivilligpersonal I
motionen 1978/79:1215 av Olle Aulin (m) och Margaretha af Ugglas (m) yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts rörande kartläggning av möjligheterna till ersättning till frivilligpersonal för fullgörande av utbildning.
Samma motionärer yrkar i motionen 1978/79:1216 att riksdagen hos regeringen anhåller om sådan ändring av förmånsförordningen för frivilligpersonal, att premie kan utgå för viss kvalificerad kompletteringsutbildning för A- och B-personal i enlighet med vad i motionen anförts.
Överbefälhavaren och frivilligorganisationernas samarbetskommitté (FOS) har yttrat sig över motionerna.
Bakgrund
Nuvarande förmåner till totalförsvarets frivilligpersonal utgår enligt grunder som riksdagen godkände våren 1977 (prop. 1976/77:49, FöU 1976/77:8, rskr 1976/77:153). Systemet är utformat med gällande förmåner till värnpliktiga som bakgrund. Vid s. k. grundutbildning får frivilligpersonalen ersättning i form av dagersättning (20 kr. för dag) och utbildningspremie.
Premien varierar med hänsyn till utbildningens art. Repetitionsutbildning inom ramen för krigsförbandsövning berättigar till samma förmåner som de värnpliktiga får vid sådan övning, dvs. ersättning motsvarande sjukpenning.
Vid annan repetitionsutbildning utgår dagersättning som vid grundutbildning samt dagpremie. Dagpremien är f. n. 20 kr. per dag.
Förmånsreglerna innebär vidare att hemvärnsmän får en utbildningspremie om 400 kr. när de har gått igenom en befäls- och specialkurs som omfattar 40 timmar. Sådana kurser finns främst vid hemvärnets stridsskola i Vällinge.
Även annan frivilligpersonal utbildas vid denna skola. Bl. a. deltar lottor som har slutit B-avtal med hemvärnet tillsammans med hemvärnsbefal i s. k. stabskurser. Denna utbildning hänförs för lottornas del till avtalsenlig repetitionsutbildning eller i vissa fall kompletteringsutbildning. Vid repetitionsutbildning utgår en premie motsvarande 20 kr. för dag, vilket för hela kursen innebär sammanlagt 100 kr. Kompletteringsutbildning berättigar inte till någon premie. Skillnaden i premieförmåner mellan hemvärnsmän och annan frivillig personal är alltså 300 kr. eller 400 kr. beroende på hur utbildningen rubriceras.
1 Riksdagen 1979/80. 10 sami. Nr 2
FöU 1979/80:2
2 Motionerna
Imotionen 1978/79:1215 konstateras att det under senare år har varit svårt att täcka krigsorganisationens behov av personal från försvarets frivilligorganisationer. Orsakerna härtill kan enligt motionärerna vara flera. Som en tänkbar anledning nämner de att antalet förvärvsarbetande kvinnor har ökat. Denna utveckling ser motionärerna i många fall bero på att familjerna är ekonomiskt beroende av att båda makarna yrkesarbetar samtidigt som man delar på ansvaret för barn och hemarbete. Det är därför, menar motionärerna, inte orimligt att anta att inkomstbortfall i samband med frivillig försvarsutbildning kan påverka viljan att utbilda sig för en krigsuppgift.
Motionärerna pekar på att ersättning för förlorad arbetsförtjänst utgår vid repetitionsutbildning men inte vid frivillig grundutbildning. De erinrar vidare om att staten anser grundutbildning av A- och B-personal så värdefull att statsanställd får lön med B-avdrag under sådan utbildning. I detta sammanhang hänvisas också till att civilförsvarspliktiga får ersättning motsvarande sjukpenning vid all utbildning.
Det är, anser motionärerna, angeläget att kartlägga i vilken utsträckning inkomstbortfall vid frivillig försvarsutbildning (grundutbildning) utgör ett allvarligt hinder för rekrytering till och utbildning vid de frivilliga organisationerna. Skulle så vara fallet bör enligt motionen övervägas i vilken utsträckning ökad ersättning bör utgå.
Överbefälhavaren framhåller i sitt yttrande över motionen 1215 att den frivilliga försvarsverksamheten haren viktig funktion. Han anser det särskilt väsentligt att de platser i krigsorganisationen som avses för frivillig personal besätts i största möjliga utsträckning. Han anser att det ännu inte finns några säkra erfarenheter av hur de nya förmånerna för frivillig personal har inverkat. Han är positiv till att åtgärder vidtas för att stimulera den frivilliga försvarsverksamheten och tillstyrker de förslag som förs fram i motionen. Eventuellt ökade kostnader vid förbättrade förmåner måste enligt hans mening dock täckas i särskild ordning.
FOS anför med anledning av motionen att nuvarande förmånssystem för frivilliga är komplicerat och administrativt krävande. På sikt är det därför önskvärt att lika ersättning utgår till alla frivilliga. FOS pekar också på att det många gånger upplevs som ett problem för den enskilde att under utbildning som friviligorganisationerna bedriver avstå från arbetsinkomst. I denna fråga har, anser samarbetskommittén, skett en förändring i attityder och värderingar. En anpassning av ersättningen till denna förändring anser FOS vara angelägen. Motionen tillstyrks med motiveringen att man bör vidta alla rimliga åtgärder som kan medverka till att totalförsvarets krigsorganisation kan tillföras väl utbildad personal.
Imotionen 1978/79:1216 erinras om att det nya förmånssystemet för frivilligpersonal bygger på principen att samma ekonomiska förmåner
FöU 1979/80:2
skall utgå till personal som deltar i samma utbildning och fullgör samma tjänstgöring oberoende av kategoritillhörighet. Trots detta, framhåller motionärerna, ökade skillnaden i förmånshänseende ytterligare mellan hemvärnsmän och hemvärnets B-personal när systemet infördes. Det är otillfredsställande, anser de, med en sådan skillnad. De pekar särskilt på förhållandena i detta hänseende vid de s. k. stabskurserna vid hemvärnets stridsskola.
Angivna olägenheter skulle, menar motionärerna, kunna bringas ur världen genom att A- och B-personal får rätt till en premie på 400 kr. för viss kvalificerad kompletteringsutbildning som överbefälhavaren har godkänt. De syftar på sådan utbildning som i begränsad omfattning genomförs centralt under en vecka med en utbildningstid om 40 timmar (samma längd som hemvärnets kurser). Det totala antalet deltagare i sådan utbildning beräknar motionärerna uppgå till ca 300. Medel för denna ersättning torde enligt motionärernas uppfattning kunna rymmas inom nuvarande medelstilldelning till frivilligorganisationerna.
Överbefälhavaren uttalar - när han yttrar sig över motionen 1216 - att han vill verka för och stödja alla åtgärder som syftar till att eliminera vad som kan uppfattas som orättvist och diskriminerande, särskilt vid jämförelse mellan personal av olika kön. Mot denna bakgrund biträder han vad som anförs i motionen. Han anser emellertid att försvarsmaktens ekonomiska situation inte medger att ytterligare bidrag utgår för att täcka eventuella ökade kostnader. Han finner det vidare vara angeläget att en eventuell ändring av förmånsbestämmelsen utformas så att de nya förmånerna kommer att gälla personal inom alla frivilligorganisationer. Därvid måste också beaktas att en ändring inte ger upphov till nya otillfredsställande skillnader mellan olika organisationer och olika kategorier av personal.
FOS anser i sitt remissvar att en ändring enligt förslaget i motionen 1216 skulle eliminera onödiga irritationsmoment mellan olika kategorier frivilliga. Samarbetskommittén framhåller emellertid att det i sådant fall är viktigt att personalen i alla avtalsbindande organisationer kommer i åtnjutande av samma förmåner.
Utskottet
Våren 1977 fastställde riksdagen grunder för ersättning åt hemvärnsmän och övrig frivilligpersonal (prop. 1976/77:49, FöU 1976/77:8, rskr 1976/ 77:153). Beslutet grundades på det arbete som utredningen rörande systemet för förmåner åt värnpliktiga m. fl. (UFV) hade utfört och vars resultat redovisades i betänkandet Frivilliga försvarets förmåner (SOU 1975:73). Med anledning av beslutet utfärdade regeringen förordningar om förmåner till frivilligpersonal m. fl. och till hemvärnspersonal.
I motionerna 1978/79:1215 (m)och 1978/79:1216 (m) hävdas att det finns behov av vissa ändringar av bestämmelserna om förmåner till frivilligpersonal.
FöU 1979/80:2
4 I motionen 1215 uttalar motionärerna att det kan finnas ett samband mellan svårigheten att täcka krigsorganisationens behov av frivilligpersonal och den förlust av arbetsinkomst som många måste vidkännas under frivilligutbildning, främst unders, k. grundutbildning. De vill att frågan skall utredas närmare. Om ett sådant samband kan konstateras anser de att frivilligpersonalens förmåner bör ses över.
Utskottet har tidigare i olika sammanhang understrukit betydelsen av frivilligorganisationernas arbete som komplement till försvarsansträngningarna i övrigt (FöU 1976/77:8 s. 6). Det ligger därför i linje med utskottets uppfattning när motionärerna förordar åtgärder som de bedömer skall förbättra rekryteringen till dessa organisationer. Utskottet räknar dock inte med att ersättningens storlek har den betydelse för rekryteringen som motionärerna förmodar. Andra faktorer än ekonomiska torde i större utsträckning motivera medborgarna att göra frivilliga insatser för landets försvar. Utskottet tänker särskilt på den avgörande roll som försvarsviljan spelar i detta sammanhang. Det nuvarande förmånssystemet har också varit i bruk alltför kort tid för att man med någon säkerhet skall kunna bedöma dess betydelse för rekrytering och utbildning. Här bör också erinras om att UFV i sin utredning så sent som år 1975 övervägde och av principiella och ekonomiska skäl förkastade några alternativ för ersättning till frivilligpersonal som, i likhet med vad motionärerna synes åsyfta, baserades på principen att ersättning skulle utgå för inkomstbortfall (SOU 1975:73 s. 97).
Utskottet anser med hänvisning till det anförda att motionen 1215 bör avslås.
Motionen 1216 har som bakgrund den skillnad som finns i det nya förmånssystemet mellan de premier som utgår till hemvärnsmännen och de som övrig frivilligpersonal åtnjuter. Denna skillnad har - som redovisats tidigare - blivit särskilt uppmärksammad vid vissa kurser vid hemvärnets stridsskola i vilka både hemvärnsmän och lottor med B-avtal med hemvärnet deltar.
Utskottet berörde frågan i samband med behandlingen av regeringens förslag till nytt system för förmåner till frivilligpersonalen. Utskottet övervägde då att föreslå att premierna till den B-personal som utbildas vid stridsskolan skulle höjas men fann att detta skulle innebära att olika förmåner på icke tillfredsställande grunder skulle utgå inom en och samma frivilligorganisation (FöU 1976/77:8 s. 7).
I motionen 1216 föreslås en lösning som söker kringgå en otillfredsställande kategoriklyvning av personal inom samma organisation genom att öppna möjlighet till förbättrade förmåner även vid andra kurser än de som är aktuella vid hemvärnets stridsskola. Motionärernas förslag innebär att vid veckolång och central kvalificerad kompletteringsutbildning i krigsbefattning skall, i den utsträckning som överbefälhavaren anger, utgå premier motsvarande dem som hemvärnsmännen lår.
Utskottet observerade redan vid behandlingen av regeringens förslag till
FöU 1979/80:2
nytt förmånssystem de skillnader som förslaget innehöll mellan premier till hemvärnsmän och premier till övrig frivilligpersonal. Utskottet har därför förståelse för syftet med motionen 1216. Utskottet anser emellertid att en ändring av gällande bestämmelser enligt motionärernas förslag kan medföra nya svåra gränsdragningsproblem och ha ekonomiska konsekvenser som inte nu kan överblickas. De 300 kursdeltagare som motionärerna räknar med skulle beröras av ändringen motsvarar enligt vad utskottet har inhämtat i stort sett endast deltagarna i de kurser som Riksförbundet Sveriges lottakårer bedömer bör omfattas av den föreslagna ändringen. Därtill kommer kurser som anordnas inom andra delar av den frivilliga försvarsverksamheten och som är så utformade att det kan hävdas att debor medföra premier i nivå med hem värnsmännens.
Mot denna bakgrund anser utskottet att regeringen bör låta undersöka om en ändring enligt motionens syfte av gällande bestämmelserom ersättning till frivilligpersonal är lämplig och kan genomföras utan sådana olägenheter som utskottet har berört. Undersökningen bör ske med en kartläggning av frivilligorganisationernas kursverksamhet som grund.
Med hänvisning till det anförda hemställer utskottet
1. att riksdagen avslår motionen 1978/79:1215,
2. att riksdagen med anledning av motionen 1978/79:1216 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört om en undersökning angående förutsättningarna för ändring av gällande bestämmelser om förmåner till frivilligpersonal inom försvaret.
Stockholm den 6 november 1979
På försvarsutskottets vägnar BENGT GUSTAVSSON
Närvarande: Bengt Gustavsson (s), Gunnar Björk i Gävle (c), Eric Holmqvist (s), Hans Lindblad (fp), Gudrun Sundström (s), Gunnar Oskarson (m), Roland Brännström (s), Ulla Ekelund (c), Åke Gustavsson (s), Göthe Knutson (m), Anders Gernandt (c), Karl-Erik Svartberg (s), Eric Hägelmark (fp), Göran Allmér (m) och Anita Johansson (s).
°OTAB 62829 Stockholm 1979