Med anledning av propositionen 1979/80:169 om reglering av priserna på fisk m. m. jämte motion

Jordbruksutskottets betänkande 1979/80:46

med anledning av propositionen 1979/80:169 om reglering av priserna på fisk m. m. jämte motion

Propositionen

I propositionen 1979/80:169 har regeringen (jordbruksdepartementet) föreslagit riksdagen att

1. antaga i propositionen framlagt förslag till lag om ändring i lagen (1974:226) om prisreglering på fiskets område,

2. medge att för tiden intill den 1 januari 1981 reglering av priserna på fisk m. m. jämte vad därmed hänger samman samt användningen av medel får ske enligt de grunder som förordats i propositionen,

3. godkänna vad i propositionen förordats i fråga om prisregleringen på fisk efter den 31 december 1980.

Vidare har regeringen föreslagit riksdagen att till Prisreglerande åtgärder på fiskets område för budgetåret 1980/81 anvisa ett förslagsanslag av 1 000 kr.

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen läggs fram förslag beträffande reglering av primerna på fisk under budgetåret 1980/81.1 anslutning härtill behandlas frågor rörande den praktiska tillämpningen av de nya riktlinjer för reglering av priserna på fisk som riksdagen tidigare har beslutat om.

I propositionen föreslås vidare vissa ändringar i lagen (1974: 226) om prisreglering på fiskets område.

Det vid propositionen fogade lagförslaget har följande lydelse:

1 Riksdagen 1979180. 16 sami. Nr 46

JoU 1979/80:46

2 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1974:226) om prisreglering på fiskets område Härigenom

föreskrivs i fråga om lagen (1974:226) om prisreglering på fiskets område

dels att i 9, 19—21 och 23 §§' ordet ”förordningen” i olika böjningsformer skall bytas ut mot ”lagen” i motsvarande form, dels att 10 och 15 §§ samt rubriken närmast före 1 § skall ha nedan angivna lydelse,

dels att i lagen skall införas tva nya angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Inledande bestämmelse

1 a

10 Prisregleringsavgift skall utöver för vara som anges i 7 § erläggas för vara som anges i bilaga till denna lag och som införes till landet och ej utgör svenskfångad fisk (importfisk), om sådan avgift utgår för svenskfångad fisk.

Avgift som avses i första stycket utgår ej för importfisk, om denna införes under sådana omständigheter som för tillståndspliktig vara medför rätt till införsel utan tillstånd enligt 3 §.

paragrafer, 1 a och 23 a §§, av nedan

Föreslagen lydelse

Inledande bestämmelser

§

Enligt de närmare föreskrifter som beslutas av regeringen eller, efter regeringens bestämmande, av statens jordbruksnämnd får regleringsföreningen Svensk fisk, ekonomisk förening, inom ramen för prisregleringen på fiskets område pröva frågor om bidrag eller annat stöd i marknadsreglerande syfte.

§

Prisregleringsavgift skall utöver för varor som anges i 7 § erläggas för sådana varor som anges i bilaga till denna lag och som förs in till landet och inte utgör svenskfångad fisk (importfisk), om sådan avgift utgår för svenskfångad fisk.

Avgift som avses i första stycket utgår inte för importfisk, om denna förs in under sådana omständigheter som för tillståndspliktiga varor medför rätt till införsel utan tillstånd enligt 3 §.

Sådan avgift utgår inte heller om en vara förs in under sådana omständigheter som medför befrielse från tull enligt 5 a§ tullförordningen (1973:979).

1 Senaste lydelse av 23 § 1974:866.

JoU 1979/80:46

3 Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

15 §2

Avgiftsskyldig skall erlägga ränta på oguldet avgiftsbelopp avseende avgift som uppbäres av statens jordbruksnämnd efter sju procent om året, dock minst tio kronor. Räntan skall beräknas från den dag avgiftsbeloppet enligt beslut av jordbruksnämnden senast bort betalas. Ränta utgår till och med den dag då betalning sker, dock längst till och med den dag då fordringen överlämnas till indrivning. Uppkommer öretal vid beräkning av ränta, skall räntebeloppet jämnas till närmast högre hela krontal.

Jordbruksnämnden får avstå från ränta, om dröjsmålet med betalningen är obetydligt eller särskilda skäl annars föranleder till det.

På framställning av jordbruksnämnden skall avgift eller ränta, som ej erlagts inom den utsatta tiden, indrivas i den ordning som föreskrives i uppbördslagen (1953:272) om indrivning av restförd skatt. Därvid utgår restavgift enligt 58 § 1 mom. första stycket lagen.

Den som är avgiftsskyldig skall erlägga ränta på oguldet avgiftsbelopp avseende avgift som uppbärs av statens jordbruksnämnd efter en räntefot som för år motsvarar det av riksbanken fastställda vid varje tid gällande diskontot med tillägg av fyra procentenheter, dock minst tio kronor. Räntan skall beräknas från den dag avgiftsbeloppet enligt beslut av jordbruksnämnden senast bort betalas. Ränta utgår till och med den dag då betalning sker, dock längst till och med den dag då fordringen överlämnas till indrivning. Uppkommer öretal vid beräkning av ränta, skall räntebeloppet jämnas till närmast högre hela krontal.

Jordbruksnämnden får avstå från ränta, om dröjsmålet med betalningen är obetydligt eller särskilda skäl annars föranleder det.

På framställning av jordbruksnämnden skall avgift eller ränta, som inte har erlagts inom den utsatta tiden, indrivas i den ordning som föreskrivs i uppbördslagen (1953:272) om indrivning av restförd skatt. Därvid utgår restavgift enligt 58 § 1 mom. första stycket lagen.

23 a §

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om skyldighet för den som yrkesmässigt köper eller säljer varor som anges i bilaga till denna lag att lämna de uppgifter som behövs för prisregleringen på fiskets område.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1980.

2 Senaste lydelse 1974:866. tl Riksdagen 1979/80. 16 samt. Nr 46

JoU 1979/80:46

4 Motionen

I motionen 1979/80: 2045 av Lars Werner m. fl. (vpk) yrkas att riksdagen uttalar att fisk skall vara baslivsmedel från skattesynpunkt och subventioneras på samma sätt som andra baslivsmedel och hos regeringen begär erforderliga åtgärder i enlighet härmed.

Utskottet

Reglering av priserna på fisk m.m.

De nuvarande formerna för prisregleringen på fisk innebär att regleringsföreningen Svensk fisk, ekonomisk förening, fastställer minimipriser på viktigare fiskslag. Den fisk som inte kan säljas till lägst minimipris övertas av föreningen. För fisk som övertagits betalar föreningen ett garantipris som normalt är något lägre än minimipriset.

Förutom genom minimi- och garantipriser kan prisstöd lämnas i form av pristillägg, prisutjämningsbidrag och regionalt fraktstöd.

Prisregleringen finansieras med medel ur prisregleringskassan för fisk. Till prisregleringskassan förs prisreglerings- samt införsel- och utförselavgifter på fisk m. m. Prisregleringsavgift tas ut på svenskfångad saltvattensfisk och på importfisk av motsvarande slag med stöd av lagen (1974: 226) om prisreglering på fiskets område. Avgiften är i regel 3% av inköpspriset resp. av importvärdet.

Vidare utgår f. n. särskilda pristillägg på fisk. De särskilda pristilläggen har bekostats med budgetmedel. Enligt särskilt regeringsbeslut får under innevarande budgetår dessutom medel ur Svensk fisks konjunkturutjämningsfond användas för att bekosta de särskilda pristilläggen. Pristilläggens storlek fastställs av regeringen.

Riksdagen beslöt år 1978 om nya riktlinjer för prisregleringen på fisk (prop. 1977/78:112, JoU 1977/78:23, rskr 1977/78:272). Enligt riksdagens beslut skulle de nya riktlinjerna för prisregleringen kunna tillämpas tidigast fr. o. m. budgetåret 1979/80. En särskild arbetsgrupp (Arbetsgruppen för prisreglering på fisk m. m.) har avgett förslag till den närmare tekniska utformningen av det nya prisregleringssystemet. Förslaget redovisas närmare i följande avsnitt.

Efter överläggningar med fiskets förhandlingsdelegation och jordbruksnämndens konsumentdelegation i enlighet med regeringsuppdraget har nu statens jordbruksnämnd lagt fram förslag om reglering av priserna på fisk m. m. under budgetåret 1980/81.

Jordbruksnämnden föreslår att de hittills tillämpade grunderna för prisreglering övergångsvis får tillämpas t. o. m. den 31 december 1980 samt att särskilda pristillägg får utgå även under denna period. Detta innebär således att tillämpningen av normprissystemet föreslås anstå till den 1 januari 1981. Nämnden avser att under hösten 1980 efter förnyade överläggningar

JoU 1979/80:46

med de båda delegationerna inkomma med förslag angående storleken av normpriser och normkvantiteter m. m. för perioden den 1 januari-den 30 juni 1981.

Jordbruksministern biträder de förslag i fråga om prisregleringen på fisk under första hälften av budgetåret 1980/81 som jordbruksnämnden har lagt fram efter överläggningar med parterna. Det innebär att prisstöd bör få lämnas i form av minimi- och garantipriser, pristillägg, prisutjämningsbidrag och regionalt fraktstöd. Härutöver bör särskilda pristillägg få lämnas.

Regeringens förslag i övrigt rörande prisregleringen på fisk under angivna period innebär bl. a. följande.

För den löpande verksamheten i form av minimi- och garantiprisreglering m. m. bör Svensk fisk, ekonomisk förening, tillföras 8,5 milj. kr. ur prisregleringskassan för fisk. Härav får högst I milj. kr. lämnas som bidrag till förstahandsmottagare av fisk för att bestrida engångskostnader som uppkommer i samband med övergång till det nya prisregleringssystemet.

Vid särskilda behov bör föreningen liksom hittills enligt propositionen få disponera högst en fjärdedel av behållningen i konjunkturutjämningsfonden för den löpande verksamheten. Fondens behållning bör dock inte utan regeringens särskilda medgivande få understiga 20 milj. kr. mot f. n. 10 milj. kr. De medel som anslås förden löpande verksamheten bör föreningen få använda även för marknadsfrämjande åtgärder och upplysningsverksamhet under regleringsåret.

Jordbruksministern biträder jordbruksnämndens förslag om att de särskilda pristilläggen skall finansieras på så sätt att 10,5 milj. kr. utgår ur prisregleringskassan för fisk och högst 3 milj. kr. ur konjunkturutjämningsfonden.

Det ankommer på Svensk fisk att inom ramen för direktiv som ges av jordbruksnämnden fastställa minimi- och garantipriser för fisk liksom att besluta om övriga stödåtgärder inom ramen för den löpande verksamheten. Det bör ankomma på jordbruksnämnden att efter överläggningar med parterna fastställa storleken av de särskilda pristilläggen. Regeringen, eller efter dess bemyndigande jordbruksnämnden, bör få meddela de övriga bestämmelser som behövs.

Medel som anslagits ur prisregleringskassan för fisk till minimi- och garantiprisregleringen samt till särskilda pristillägg och som inte tas i anspråk under perioden bör få tillföras Svensk fisks konjunkturutjämningsfond.

Till prisregleringskassan för fisk bör liksom under innevarande år föras över högst 1 milj. kr. av de fettvaruavgifter som tas ut vid härdning av sillolja av inhemsk råvara, med avdrag för vad som beräknas restitueras vid export.

Medel ur prisregleringskassan för fisk bör även under nästa budgetår få användas för andra ändamål än som förut angetts, om regeringen anser det påkallat vid akuta svårigheter inom fisket.

JoU 1979/80:46

6 Jordbruksnämnden föreslår att 2,5 milj. kr. ur prisregleringskassan för fisk, i likhet med vad som skett under budgetåret 1979/80, anslås för utsättning av laxfisk och ål under budgetåret 1980/81. Jordbruksministern biträder förslaget. Den närmare användningen av medlen bör få beslutas av regeringen efter förslag av fiskeristyrelsen.

Dessa förslag innebär att 22 milj. kr. tas i anspråk ur prisregleringskassan och konjunkturutjämningsfonden för prisreglering under andra halvåret 1980 samt under budgetåret 1980/81 2,5 milj. kr. för utsättning av laxfisk och ål. Med den nuvarande avvägningen av prisregleringsavgiften kan inkomsterna av avgiftsmedel och räntor på kassans medel beräknas uppgå till högst 25 milj. kr. under ett helt budgetår. Mot denna bakgrund föreslår nämnden i samförstånd med delegationerna en höjning av prisregleringsavgiften motsvarande 1 %, vilket kan beräknas ge en inkomstförstärkning till prisregleringskassan med ca 7 milj. kr. per år. Prisregleringsavgiften skulle således enligt förslaget öka från högst 3% till högst 4% av inköpspriset resp. importvärdet eller till belopp i öre per kg som i stort sett svarar mot procentavgiften.

Jordbruksministern erinrar om att det ankommer på regeringen att besluta i sistnämnda fråga. För riksdagens information vill han emellertid nämna att han biträder förslaget om en höjning av prisregleringsavgiften till högst 4% och avser att föreslå regeringen att besluta i enlighet härmed.

Utskottet har ingen erinran mot regeringens förslag rörande de grunder för prisregleringen m. m. som enligt propositionen övergångsvis avses tillämpas för tiden intill den 1 januari 1981. Utskottet föreslår därför att riksdagen bifaller regeringens hemställan under denna punkt.

Nytt system för prisreglering på fisk, m.m.

Som utskottet i det föregående nämnt beslöt riksdagen år 1978 om nya riktlinjer för prisregleringen på fisk (prop. 1977/78: 112, JoU 1977/78: 23, rskr 1977/78: 272). Utskottet vill särskilt erinra om att riksdagen i detta sammanhang bl. a. fastställde ett inkomstmål för fiskeripolitiken. Detta innebär att man med statliga insatser skall eftersträva sådana villkor för fisket att de som är sysselsatta i ett rationellt bedrivet yrkesfiske kan uppnå en med jämförbara grupper likvärdig ekonomisk och social standard.

Riksdagsbeslutet innebär vidare att fiskets organisationer ges möjlighet att delta i överläggningar med statens jordbruksnämnd och dess konsumentdelegation om en prisnivå för fisk så avvägd att den i princip ger fisket kompensation för kostnadsstegringar och fiskarna en rimlig ersättning för sitt arbete. Härigenom skulle fisket få en ställning motsvarande den som jordbruket har haft sedan lång tid. Det nya prisregleringssystemet — normprissystemet - innebär att normpriser och normkvantiteter för olika fiskslag fastställs av statsmakterna efter överläggningar mellan jordbruksnämnden och dess konsumentdelegation samt fiskets förhandlingsdelegation. Om marknadspriset till producent understiger normpriset skall pris -

JoU 1979/80:46

tillägg kunna utgå. Normkvantiteten anger för hur stora kvantiteter av resp. fiskslag pristillägg kan utgå men innebär ingen begränsning i fisket. Normkvantitetens syfte är att förhindra att prisstödet leder till en sådan expansion av fisket att avsättningsproblem uppstår. För att stödja prisbildningen på marknaden skall liksom f. n. upprätthållas ett lägsta pris, vilket fastställs av regleringsföreningen Svensk fisk. Fisk som inte kan säljas till detta pris skall övertas av Svensk fisk till ett i förväg fastställt s. k. överskottspris. Om marknadspriset överstiger normpriset för ett visst fiskslag skall med hänsyn till konsumentintresset prisdämpande åtgärder kunna vidtas.

Den närmare tekniska utformningen av regleringen skulle enligt riksdagsbeslutet utarbetas av en av regeringen särskilt tillsatt arbetsgrupp. Arbetsgruppen har avgett rapporten (Ds Jo 1979:14) Prisregleringen på fisk — normprissystemets tekniska utformning.

I propositionen anmäls att man ännu inte nått fram till någon överenskommelse inom ramen för det nya prisregleringssystemet. Överläggningarna kommer att återupptas till hösten. Jordbruksministern räknar med att återkomma till riksdagen med en redovisning av utfallet av överläggningarna. I ett följande avsnitt av propositionen redovisas arbetsgruppens förslag och de ställningstaganden som nu kan göras med utgångspunkt i riksdagens principbeslut år 1978.

Propositionens uttalanden rörande tillämpningen av det nya systemet innebär i korthet bl. a. följande.

Prisregleringen bör av främst principiella skäl förläggas till avräkningsprisledet, dvs. det led där fiskarnas egen försäljning sker. Normsystemet förutsätter att förstahandsmottagarna av fisk ändrar sina nuvarande avräkningsrutiner. På grund härav föreslås högst 1 milj. kr. av de medel som tillförs Svensk fisk för den löpande regleringen under perioden den 1 juli— den 31 december 1980 kunna utgå som bidrag till förstahandsmottagare för att bestrida engångskostnader som uppstår vid övergången till ett nytt prisregleringssystem.

Normprissystemet skall enligt propositionen kunna omfatta viktigare slag av saltvattensfisk för konsumtionsändamål, dvs. i princip sådan fisk som ingår i den nuvarande minimi- och garantiprisregleringen. Utanför regleringen skulle därmed i huvud.-.ak falla i utlandet direktlandad svenskfångad fisk, fisk för annat än konsumtionsändamål samt sötvattensfisk. Prisstöd till sötvattensfisket avses utgå i samma former som hittills.

Avvägningen av normpriser och normkvantiteter skall enligt riksdagsbeslutet fastställas av statsmakterna efter överläggningar mellan jordbruksnämnden och dess konsumentdelegation samt fiskets förhandlingsdelegation. I såväl propositionen som i riksdagens beslut har särskilt framhållits att en avgörande fördel med ett normprissystem för fisk är att det ger fisket möjligheter att delta i överläggningar om en prisnivå för fisk så avvägd att

JoU 1979/80:46

den i princip ger fisket kompensation för kostnadsstegringar och fiskaren en rimlig ersättning för sitt arbete. Arbetsgruppen preciserar inte grunderna för avvägning av normprisemas nivå, utan anser att denna fråga bör tas upp i samband med överläggningarna. Jordbruksministern ansluter sig till arbetsgruppens uppfattning att det bör ankomma på parterna att göra en närmare precisering av grunderna för avvägningen av normpriser. Däri ingår bl. a. frågan om vilka övriga grupper i samhället som bör utgöra jämförelsenorm vad beträffar ekonomisk och social standard.

Pristilläggets storlek bör beslutas av jordbruksnämnden för en regleringsperiod om fyra till fem veckor. Vid sitt beslut har nämnden att ta hänsyn till uppnått avräkningspris (s. k. jämförelsepris), som utgör ett genomsnitt för hela landet, samt prisrörelser kring normpriset och de pristillägg som utgått under tidigare regleringsperioder. Detta innebär bl. a. att mindre prisförändringar inte automatiskt bör leda till ändrat pristillägg.

Enligt riksdagens beslut skall pristillägget till producent inte motsvara hela skillnaden mellan marknadspris och normpris.

Frågan om storleken av den andel av skillnaden mellan normpris och jämförelsepris som bör utgå i pristillägg skall tas upp i överläggningarna.

Även frågan om överskotten och eventuella pristillägg för dessa bör enligt förslaget hänvisas till parternas överläggningar. Jordbruksministern anför härvidlag att prisstödet till fisket i normprissystemet i första hand skall utgå genom att normpriser fastställs för den kvantitet fisk som kan avsättas på marknaden. I den mån normpriser löpande skulle kunna innefatta överskottskvantiteter går syftet med normkvantiteten delvis förlorat. Däremot anser jordbruksministern att pristillägg bör kunna utgå på lämpligt sätt för de överskott som ryms inom normkvantiteten. På motsvarande sätt anser han att pristillägg bör kunna utgå för överskott för fiskslag utan normkvantitet. Normkvantitet skall enligt riksdagens beslut år 1978 inte fastställas så snävt att den inte täcker de normala variationerna i fisket.

I fråga om konsumentintresset anför jordbruksministern att han anser det värdefullt att konsumenterna genom normprissystemet får ökade möjligheter att påverka prisnivån. Vid sidan av det självklara konsumentintresset att det på marknaden utbjuds fisk av hög kvalitet och att i goda marknadslägen motverka prisstegringar över vissa nivåer måste konsumentintresset tillgodoses även i mera normala marknadslägen och i överskottssituationer. Prisstödet till fisket finansieras i första hand genom uttag av en prisregleringsavgift, som bidrar till att höja konsumentpriserna. Avgiftens storlek tas upp vid de överläggningar som föregår varje regleringsår och avvägs bl. a. med hänsyn till viss kostnadsram för prisregleringen. Utöver denna kostnadsram kan fonderade medel disponeras för prisstöd under regleringsåret. Det ankommer på Svensk fisk att sätta lägstapriserna på en sådan nivå att kostnaderna för prisregleringen blir så låga som möjligt. Konsumentintressena har sålunda anledning att aktivt delta i arbetet med prisregleringen under löpande regleringsår. I likhet med

JoU 1979/80:46

arbetsgruppen anser jordbruksministern att uttag av exportavgifter samt sänkning eller borttagande av prisreglerings- och införselavgifterna är de metoder för prisdämpande åtgärder som har störst praktisk betydelse vid sidan av kvantitativ reglering.

När det gäller dispositionen av de medel som ställs till Svensk fisks förfogande innebär regeringsförslaget följande ordning. Statsmakterna bör, med ledning av den kostnadsberäkning som jordbruksnämnden skall redovisa i samband med sina förslag beträffande grunderna för prisregleringen under ett regleringsår, fastställa en medelsram för prisregleringen under budgetåret. Jordbruksnämndens förslag till medelsram bör utöver ramens totala storlek innefatta förslag om uttag av prisregleringsavgift samt tilldelning av medel ur prisregleringskassan och konjunkturutjämningsfonden. Inom medelsramen bör Svensk fisk täcka de totala kostnaderna för regleringen, dvs. för pristillägg, inlösen av överskott samt för administration och upplysningsverksamhet. Utöver den angivna medelsramen bör föreningen för att täcka de totala kostnaderna för prisregleringen även få använda de räntor som flyter in på föreningens och konjunkturutjämningsfondens medel. I den mån de medel som på angivet sätt ställts till föreningens förfogande inte förslår för att täcka kostnaderna för prisregleringen under ett regleringsår bör föreningen vid oförutsedda behov få ta i anspråk medel ur konjunkturutjämningsfonden intill högst en fjärdedel av fondens behållning. Jordbruksnämnden bör få medge att mer än en fjärdedel förbrukas.

Utskottet anser i likhet med jordbruksministern att i propositionen redovisade förslag till teknisk utformning av normprissystemet i stort bör kunna ligga till grund för den framtida prisregleringen på fiskets område. Regeringens hemställan under denna punkt tillstyrks därför. Detta innebär bl. a. att regeringen bemyndigas att besluta om prisregleringen för fisk under första halvåret 1981 sedan jordbruksnämnden avgivit förslag härom efter överläggningar hösten 1980. Jordbruksministern meddelar att han har för avsikt att ge riksdagen en redovisning av detta beslut i en proposition om prisregleringen under regleringsåret 1981/82 som kommer att föreläggas riksdagen våren 1981.

Utskottet behandlar i detta avsnitt den med anledning av propositionen väckta motionen 2045. I motionen förordas att den s. k. momseffekten på livsmedel tas bort genom att det belopp som inflyter till statskassan i form av mervärdeskatt för livsmedel återförs till konsumenterna i form av differentierade livsmedelssubventioner. Motionärerna framhåller därvid det önskvärda i att fiskkonsumtionen främjas, vilket t. ex. kan ske genom att fisk räknas in bland de baslivsmedel som på angivna sätt bör subventioneras med statliga medel.

Utskottet får erinra om att riksdagen vid flera tillfällen tidigare behandlat motioner om införande av fisk bland de baslivsmedel som är föremål för

JoU 1979/80:46

statliga subventioner i likhet med vad som gäller för vissa jordbruksprodukter (bl. a. JoU 1978/79: 36). I samband därmed har utskottet framhållit att det nya prisregleringssystemet för fisk var uppbyggt med syfte bl. a. att ge konsumenterna ett ökat inflytande över prisnivån på fisk. Vidare underströks att såväl prisregleringssystemet som bestämmelserna rörande statligt stöd till fiskets rationalisering i sig innebar en inte obetydlig statlig subventionering på förevarande område. Motionerna har inte föranlett någon ytterligare åtgärd från riksdagens sida.

Vad som anförts i den nu aktuella motionen ger inte utskottet anledning att förorda något ändrat ställningstagande från riksdagens sida. Utskottet kan i och för sig vitsorda det angelägna i att konsumtionen av fisk främjas, liksom bättre kostvanor över huvud taget. Hithörande frågor behandlas närmare i utskottets betänkande 1979/80:47 med anledning av propositionen 1979/80:162 om reglering av priserna på jordbruksprodukter m.m. I nämnda sammanhang redovisar utskottet också sitt ställningstagande till ett med anledning av propositionen 162 väckt motionsförslag (vpk) om avskaffande av momseffekten på livsmedel. Detta motionsyrkande avstyrks av utskottet med hänvisning bl. a. till den mycket kraftiga ökning av statsutgifterna som ett genomförande av förslaget nödvändigtvis skulle innebära.

Med det anförda avstyrker utskottet motionen 2045.

Lagförslaget

I propositionen framlagt förslag till ändring i lagen om prisregleringsavgift på fiskets område innebär att regleringsföreningen Svensk fisk bemyndigas att enligt de närmare föreskrifter som beslutas av regeringen eller, efter regeringens bestämmande, jordbruksnämnden inom ramen för prisregleringen på fiskets område pröva frågor om bidrag eller annat stöd i marknadsreglerande syfte. Detta överensstämmer med de nya reglerna i regeringsformen enligt vilka det krävs stöd av lag för att överlämna förvaltningsuppgift som innefattar myndighetsutövning till bl. a. förening.

Enligt nu gällande bestämmelser tas någon införselavgift inte ut för postförsändelser, om den sammanlagda tullen och införselavgifterna för varan understiger visst belopp, f. n. 50 kr. Jordbruksministern förordar att 10 § lagen om prisreglering på fiskets område tillförs ett nytt stycke som innebär att inte heller någon prisregleringsavgift tas ut för importfisk i sådana försändelser.

Vidare föreslås att räntebestämmelserna i 15 § lagen om prisreglering på fiskets område i fråga om tillämplig räntefot för dröjsmålsränta bringas i överensstämmelse med 6§ räntelagen (1975:635).

För att genomföra det nya prisregleringssystemet behövs en ändrad insamling av prisuppgifter m. m. Skyldighet att lämna uppgifter bör åvila den som yrkesmässigt köper och säljer varor som anges i bilagan till lagen om prisreglering på fiskets område. På grund av reglerna i regeringsformen

JoU 1979/80:46

8 kap. 3 § behövs riksdagens bemyndigande för att en förordning i ämnet skall kunna utfärdas. Jordbruksministern förordar att ett sådant bemyndigande införs som en ny paragraf, 23 a §, i lagen om prisreglering på fiskets område. Med uttrycket ”den som yrkesmässigt köper eller säljer” avses givetvis också den som köper eller säljer fisk för annans räkning som t. ex. är fallet med den som svarar för fiskauktioner.

Den tidigare förordningen (1959:92) om förfarandet vid viss konsumtionsbeskattning har transformerats till lag. Detta medför att ordet förordning bör bytas ut mot lag i 9, 19-21 och 23 §§.

Utskottet har ingen erinran mot regeringens förslag i här angivet hänseende.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. att riksdagen antar förslaget till lag om ändring i lagen (1974: 226) om prisreglering på fiskets område,

2. att riksdagen medger att för tiden intill den I januari 1981 reglering av priserna på fisk m. m. jämte vad därmed hänger samman samt användningen av medel får ske enligt de grunder som förordats i propositionen,

3. att riksdagen godkänner vad i propositionen förordats i fråga om prisregleringen på fisk efter den 31 december 1980,

4. beträffande subventionering av fisk som baslivsmedel att riksdagen avslår motionen 1979/80: 2045,

5. att riksdagen till Prisreglerande åtgärder på fiskets område för budgetåret 1980/81 anvisar ett förslagsanslag av 1 000 kr.

Stockholm den 20 maj 1980 På jordbruksutskottets vägnar EINAR LARSSON

Närvarande: Einar Larsson (c), Svante Lundkvist (s), Arne Andersson i Ljung (m). Maj Britt Theorin (s). Grethe Lundblad (s), Sven Lindberg (s), Filip Johansson (c), Sven Eric Lorentzon (m)*. Gunnar Olsson (s), Märta Fredrikson (c), Håkan Strömberg (s), Esse Petersson (fp)*, Jens Eriksson (m), Torkel Lindahl (fp) och Jan Fransson (s).

* Ej närvarande vid betänkandets justering.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1980

itu ' r- :