Med anledning av vissa delar av propositionen 1979/80:79 om kapitaltillskott till Statsföretagsgruppen m. m. jämte motioner
NU 1979/80:37
Näringsutskottets betänkande 1979/80:37
med anledning av vissa delar av propositionen 1979/80:79 om kapitaltillskott till Statsföretagsgruppen m. m. jämte motioner Ärendet
I detta betänkande behandlas
dels propositionen 1979/80:79 (industridepartementet) om kapitaltillskott till Statsföretagsgruppen m. m. momenten 1 och 3-6 samt - i viss del - en motion som har väckts med anledning av propositionen,
dels - helt eller delvis - sex motioner om statliga företag m. m. vilka har väckts under allmänna motionstiden.
Motionerna avser bl. a. följande ämnen:
Statsföretag AB:s mål och verksamhetsinriktning, de statliga tekoföretagen i Norrland,
AB Statens Skogsindustriers (ASSI:s) boardfabrik i Piteå, lokalisering till Norrbotten av statliga företags huvudkontor.
Propositionens förslag om medelstillskott till Luossavaara-Kiirunavaara AB (LKAB) och ett motionsyrkande med anledning därav behandlas i ett senare betänkande (NU 1979/80:50) i samband med motioner om gruvindustrin.
Verkställande direktören Per Sköld och ekonomidirektören Lennart Redefelt, Statsföretag AB. har inför utskottet lämnat upplysningar i ärendet.
I frågan om medelstillskott till Kockumsföretagen har företrädare för Sveriges Mekanförbund framfört synpunkter inför utskottet. I denna fråga har också skrivelser ingivits av de fackliga organisationerna vid Östbergs Fabriks AB, Alfta, och av kommunstyrelsen i Ovanåkers kommun.
Västerbottens läns landsting har ingivit en skrivelse om tekoproduktion i länet.
Propositionen
Förslag
I propositionen föreslås, såvitt här är i fråga, att riksdagen
1. till Medelstillskott till Statsföretag AB för Kockumsföretagen på tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1979/80 under fjortonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av 265 000 000 kr.,
3. till Medelstillskott till Statsföretag AB för Uddcomb Sweden AB på tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1979/80 under fjortonde
1 Riksdagen 1979180. 17 sami. Nr 37
NU 1979/80:37
huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av 36 000 000 kr.,
4. godkänner vad föredragande statsrådet har förordat om användningen av reservationsanslagen Medelstillskott till Statsföretag AB och Medelstillskott för AB Eiser,
5. godkänner vad föredragande statsrådet har förordat beträffande avskaffande av affärsverksdelegationen,
6. godkänner vad föredragande statsrådet har förordat beträffande styrelsen för domänverket.
Huvudsakligt innehåll
Som en allmän utgångspunkt för de förslag om anslag som läggs fram i propositionen anges i ett särskilt avsnitt vissa preciseringar av Statsföretagsgruppens nuvarande mål.
Det föreslagna anslag av 265 milj. kr. som avser Kockumsföretagen är avsett att täcka förluster och medföra en viss soliditetsförstärkning i Kockums Industri AB, Kockums Automation AB och Kockums Chemical AB. För att täcka förluster under år 1979 i Uddcomb Sweden AB beräknas ett medelstillskott av 36 milj. kr. Regeringen föreslås vidare få bemyndigande att ändra användningen av vissa anslag för AB Eiser.
Därutöver föreslås i propositionen att affärsverksdelegationen skall avvecklas och att samordningen mellan styrelserna för domänverket och för AB Statens Skogsindustrier (ASSI) skall upphöra.
Motionerna
Den motion som har väckts med anledning av propositionen 1979/80:79
är
1979/80:1908 av Ingvar Svanberg m. fl. (s), vilken behandlas här såvitt gäller hemställan att riksdagen
1. som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförs angående angelägenheten av att ge den statliga företagssektorn en offensiv roll i industripolitiken,
2. för täckande av förluster inom Kockums Industri under åren 1980-1982 beviljar Statsföretag ett lån med villkorlig återbetalningsskyldighet på högst 70 milj. kr.
De motioner från allmänna motionstiden som behandlas i detta betänkande är följande:
1979/80:559 av Eivor Marklund (vpk), vari föreslås att riksdagen
1. hemställer hos regeringen att vidta nödvändiga åtgärder för att upprätthålla driften vid ASSI:s boardfabrik i Piteå,
2. hemställer hos regeringen om åtgärder för en planerad utbyggnad av vidareförädling av sågade och hyvlade produkter och skivor i Norrbotten,
NU 1979/80:37
1979/80:1021 av Olof Palme m. fl. (s), såvitt gäller hemställan (6) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförs om den statliga tekoindustrin i Norrland,
1979/80:1023 av Olof Palme m. fl. (s), såvitt gäller hemställan (8) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i motionen angående ett investerings- och utvecklingsprogram för de statliga företagen,
1979/80:1429 av Hagar Normark m. fl. (s), vari hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om tekoproduktionen i Västerbotten,
1979/80:1447 av Lars Werner m. fl. (vpk), vari hemställs att riksdagen hos regeringen hemställer om en omprövning av Statsföretag AB :s målsättningar i skilda avseenden i enlighet med vad som anförs i motionen,
1979/80:1780 av Per Petersson (m), vari hemställs att riksdagen hos regeringen anhåller om åtgärder i syfte att få ökad andel av de statliga företagens ledningsorgan förlagda till Norrbotten.
Motionen 1979/80:1021 behandlas i övrigt i samband med motioner om tekoindustrin (NU 1979/80:39). Övriga yrkanden i motionen 1979/80:1023 tas upp i ett betänkande med anledning av bl. a. motioner om näringspolitiken (NU 1979/80:43).
Vissa förslag i propositionen och motionerna
I det följande redovisas dels de av propositionens förslag som har föranlett kommentarer i motioner, dels övriga förslag i motioner som behandlas i detta betänkande.
Statsföretag AB:s mål och verksamhetsinriktning
Propositionen
Statsföretagsutredningen överlämnade i december 1978 sitt betänkande (SOU 1978:85) Statligt företagande i samhällets tjänst. Utredningens förslag innebär en viss precisering av hittills gällande mål för Statsföretagsgruppen. De synpunkter på förslagen som framkom genom remissbehandlingen var emellertid inte entydiga. I propositionen anförs att bl. a. frågan om Statsföretagsgruppens framtida mål kräver ytterligare överväganden.
Mot bakgrund härav redovisas i propositionen regeringens syn på denna fråga (s. 8-12). Inledningsvis erinras om att det ankommer på regeringen att uppställa preciserade mål för Statsföretag AB. Statsföretagsgruppen bör liksom andra företag på sikt eftersträva en verksamhet som har goda framtidsförutsättningar. Vidare framhålls att alla möjligheter att successivt 1* Riksdagen 1979/80. 17 sami. Nr 37
NU 1979/80:37
effektivisera företagsgruppens verksamhet måste tillvaratas. Ägarens förestagsekonomiska och samhällsekonomiska intressen förenas på ett ändamålenligt sätt genom offerttekniken. Denna teknik, som bygger på att Statsföretag har skyldighet att på ägarens uppmaning avge offert avseende erforderligt medelstillskott för att kunna tillgodose samhällsekonomiska mål, bör tillämpas även fortsättningsvis.
I propositionen anförs också att Statsföretag bör söka uppnå en lönsamhet som medger en viss avkastning på ägarkapitalet. Avkastningskravet bör på sikt ges likartad omfattning som för motsvarande privatägda företag. Det ankommer på regeringen att i utövandet av ägarfunktionen gentemot Statsföretag fastställa ett årligt utdelningskrav på företaget med hänsyn tagen till de särskilda förhållandena inom gruppen.
I propositionen anges att det bör finnas frihet och skyldighet för Statsföretag att initiera och genomföra önskvärda förändringar i syfte att uppfylla de uppställda målen. Moderbolagets huvuduppgift att underlätta de rörelsedrivande dotterföretagens kapitalanskaffning understryks. För att den skall kunna fullgöras krävs att koncernen uppfyller kreditmarknadens krav på långsiktig betalningsförmåga. Om detta inte sker behövs ökande statliga medelstillskott för att finansiera gruppens löpande affärsmässiga verksamhet. Statliga tillskott bör dock enligt propositionen i princip begränsas till nyemission och andra tillskott för medverkan i stora och lönsamma nysatsningar eller vid särskilt betydande utvecklingssteg.
En redovisning av Statsföretagsgruppens ekonomiska utveckling och en bedömning av denna utveckling åren 1980 och 1981 ges i propositionen (s. 6f. och 12-14). Därvid uttalas att det bedöms bli möjligt att, om visst kapitaltillskott ställs till Statsföretags förfogande i enlighet med regeringens förslag, täcka gruppens kapitalbehov i övrigt under de två närmaste åren genom dels internt genererade medel, dels utnyttjande av gruppens egen upplåningsverksamhet. Undantag kan avse frågan om Uddcombs framtid och frågan om förlusttäckning i LKAB för åren 1980 och 1981.
Motioner
I tre motioner behandlas frågor som rör Statsföretags verksamhetsinriktning och mål. I den socialdemokratiska partimotionen 1979/80:1023 från allmänna motionstiden anförs att möjligheterna till effektivisering och samordning av de statliga företagens aktivitet måste tas till vara. Motionärerna vänder sig bestämt emot sådana förslag som leder till att det statliga företagandet försvagas, t. ex. genom utförsäljning av de mest lönsamma och expansiva delarna av den statliga företagsgruppen. Behovet av ökad investerings- och utvecklingstakt i svensk industri måste mötas också inom den statliga företagssektorn. Motionärerna föreslår att regeringen anmodas att omedelbart inleda överläggningar med de statliga företagen i syfte att utarbeta ett investerings- och utvecklingsprogram för de närmaste tre åren.
NU 1979/80:37
5 Resultatet av överläggningarna samt förslag om åtgärder för att säkra investeringsprogrammets finansiering bör redovisas för riksdagen.
Förslaget om ett investerings- och utvecklingsprogram återkommer i motionen 1979/80:1908, som har väckts med anledning av propositionen. I motionen anförs att den statliga industrisektorn kan spela en betydelsefull roll vid en omstrukturering av näringslivet. Den statliga företagsamheten har som centrala mål att bidra till industriell expansion och att ta hänsyn till samhällsintresset vid val mellan bl. a. olika lokaliseringsalternativ. Detta ligger enligt motionärerna helt i linje med den inriktning av näringspolitiken som socialdemokraterna ser som nödvändig. Motionärerna anser att S*:atsföretagsutredningens betänkande ger uttryck för en passiv syn på den statliga industrisektorns uppgifter och möjligheter. Utvecklingen i det svenska näringslivet motiverar i stället ökade ansträngningar för att ge den statliga företagssektorn en offensiv roll i industripolitiken. Några långsiktiga förslag för den statliga företagsgruppen ges dock inte i propositionen, säger motionärerna. I propositionen förs inte heller någon diskussion om hur målen för verksamheten inom den skall relateras till situationen i ekonomin eller hur den statliga företagssektorn skall organiseras för att bättre kunna bidra till industriell expansion och till sysselsättning på utsatta orter.
I vänsterpartiet kommunisternas partimotion 1979/80:1447 erinras om att de statsägda företagen vid bildandet av Statsföretag tilldelades en regionalpolitisk uppgift. Erfarenheten visar enligt motionärerna att detta syfte inte har fullföljts. Av den anledningen är det nödvändigt med en omprövning av riktlinjerna för Statsföretag, hävdar motionärerna. Den regionalpolitiska rekommendationen måste, om sysselsättningsläget i Norrbotten skall kunna förbättras, bli något mera än en allmän rekommendation. De statliga företagen kan spela en betydelsefull roll inom ramen för en långsiktig industripolitik. De bör gå i spetsen för olika former av alternativ teknologi och alternativ produktion. De bör demokratiseras genom nya lednings- och styrprinciper. En förutsättningslös diskussion krävs om en kvalitativt ny målsättning för de statliga företagen.
Uppgifter i anslutning till motionerna
Vid Statsföretags bildande år 1969 angavs Statsföretags övergripande målsättning vara att under krav på lönsamhet uppnå största möjliga expansion. De statliga företagen skulle vidare ha ett särskilt arsvar att ta hänsyn till samhällsintresset vid val mellan olika produktions- och lokaliseringsalternativ. Därutöver skulle en strävan vara att nå allt större arbetstillfredsställelse för de anställda. Målen och villkoren för Statsföretagsgruppen skulle emellertid inte få innebära sådana inskränkningar i rörelsefriheten att gruppen kom i ett underläge i förhållande till andra företag. Statens ägaransvar angavs bestå i att uppställa mål för Statsföretag, följa verksamheten och därmed indirekt den statliga koncernens långsiktiga utveckling
NU 1979/80:37
samt att integrera den statliga företagsgruppen i den allmänna näringspolitiken.
Statsföretag skulle utifrån de av ägaren angivna övergripande målen ange målen för de i koncernen ingående företagen. Ansvaret för den översiktliga planeringen ålades Statsföretag. Vidare betonades särskilt Statsföretags medverkan vid koncernens kapitalanskaffning.
Motioner med förslag om ändrade riktlinjer för de statliga företagens verksamhet eller utredning därom har avslagits av riksdagen åren 1971-1973 och 1978 (NU 1971:44, 1972:16, 1973:9, 1978/79:12). Vid sin behandling av frågan åren 1971-1973 anslöt sig näringsutskottet till statsmakternas målformulering vid beslutet om att inrätta Statsföretag. Åren 1971 och 1973 förekom dock reservationer från centerpartiets, folkpartiets och moderata samlingspartiets företrädare. De ville år 1971 att riksdagen skulle uttala att en precisering av målen för Statsföretag var nödvändig och år 1973 att den statliga företagsamhetens mål, omfattning och inriktning skulle utredas. Vid behandlingen av denna fråga år 1978 erinrade utskottet om att Statsföretags verksamhetsinriktning då var föremål för utredning (I 1977:07). Utredningsuppdraget skulle vara slutfört före 1978 års utgång. Utskottet fann vid det tillfället inte skäl för något uttalande från riksdagens sida (NU 1978/ 79:12).
Industriminister Nils G. Åsling svarade den 31 januari 1980 på en fråga (1979/80:274) av Eva Winther (fp) om det finns någon klart uttalad regionalpolitisk målsättning för företag som ingår i Statsföretagsgruppen. I sitt svar erinrade industriministern om riksdagens uttalande i denna fråga vid beslutet om att inrätta Statsföretag år 1969. I samma svar behandlades en fråga (1979/80:260) av Rune Ångström (fp) om de grundläggande principerna för statligt företagande. Industriministern slog fast att ett aktiebolag är ett fristående rättssubjekt. Aktieägarnas rätt att besluta i bolagets angelägenheter utövas vid bolagsstämman. Staten kan vidare förbehålla sig ett mer långtgående inflytande genom att i samband med beslut om anslag uppställa villkor för användningen av lämnat kapitaltillskott.
Medelstillskott för Kockumsföretagen
Propositionen
I propositionen redovisas (s. 14) riksdagens beslut våren 1979 (prop. 1978/79:124, NU 1978/79:47, rskr 1978/79:356) om ett avtal mellan staten och Kockums AB genom vilket Statsföretag utan vederlag erhöll aktierna i Kockums Industri AB, Kockums Automation AB och Kockums Chemical AB. Statsföretag fick 50 milj. kr. för att täcka den beräknade förlusten år 1979 och för att stärka soliditeten i företagen. Ytterligare medel skulle, enligt den bedömning som regeringen då meddelade, kunna behövas för att finansiera struktureringen av Kockums Industri.
NU 1979/80:37
7 Statsföretag har i skrivelse den 15 januari 1980 till regeringen anhållit om kapitaltillskott på totalt 267,5 milj. kr. för förlusttäckning m. m. för år 1979 för Kockums Industri (235 milj. kr.), Kockums Automation (11 milj. kr.) och Kockums Chemical (21,5 milj. kr.). Härutöver har Statsföretag anhållit om ett rekonstruktionslån med villkorlig återbetalningsskyldighet på 150 milj. kr. för förlusttäckning i Kockums Industri för verksamhetsåren 1980-1982. Statsföretag räknar i sin skrivelse med att det är möjligt att uppnå ett positivt resultat för Kockumsföretagen på sikt. För detta krävs förutom effektivitetshöjande åtgärder en finansiell rekonstruktion som innebär täckning av förlusterna t. o. m. år 1982, nedskrivning av vissa tillgångar, tillskott för finansiering av vissa eftersatta investeringar och en höjning av soliditeten. En redogörelse för Statsföretags skrivelse ges i propositionen (s. 15-18).
I propositionen anförs att det är av största vikt att åtgärder vidtas för att Kockums Industri snabbt skall bli lönsamt. Olika strukturåtgärder, inkl. avveckling av olönsam verksamhet, kan bli aktuella inom Kockumsföretagen. Regeringen föreslår riksdagen att anvisa 265 milj. kr. för förlusttäckning för Kockumsföretagen för år 1979 och för viss soliditetsförstärkning. Medelstillskottet skall lämnas till Statsföretag.
Motion
Frågan om medelstillskott till Kockumsföretagen tas upp i motionen 1979/80:1908. Motionärerna framhåller att omstruktureringen av Kockums Industri är långt ifrån avslutad. En begränsning av statens insatser på det sätt som föreslagits i propositionen innebär att det pågående rekonstruktionsarbetet inte kommer att genomföras, hävdar motionärerna. Kockums Industri har sin verksamhet förlagd till orter med redan i utgångsläget allvarliga sysselsättningsproblem. Mot den bakgrunden är det enligt motionärernas mening angeläget för Statsföretag att få klarhet i vilka resurser som står till förfogande. Ett rekonstruktionslån med villkorlig återbetalningsskyldighet på högst 70 milj. kr. bör beviljas för förlusttäckning i Kockums Industri åren 1980-1982. En omprövning av lånebeloppets storlek kan ske senare på grundval av utfallet år 1980.
Framtida förlusttäckning m. m. inom AB Eiser
Propositionen
I propositionen redogörs inledningsvis för beslut av riksdagen hösten 1978 (prop. 1978/79:43 bil. 1, NU 1978/79:16, rskr 1978/79:122) och våren 1979 (prop. 1978/79:125 bil. 11, NU 1978/79:54, rskr 1978/79:447). Genom det först nämnda beslutet erhöll Statsföretag 29,1 milj. kr. för att upprätthålla driften vid Eisers enheter i Norsjö och Sollefteå fram till den 30 juni 1980 och 1 milj. kr. för att söka efter alternativ produktion till dessa orter. Genom det
NU 1979/80:37
andra beslutet fick Statsföretag 22,5 milj. kr. för att upprätthålla driften vid enheterna i Kramfors, Lycksele och Skellefteå under år 1979. Vidare anvisades 1 milj. kr. för att man skulle kunna söka efter alternativ produktion och 1 milj. kr. för att man skulle kunna utvärdera och utveckla de förslag till nya produkter som hade tagits fram av de anställda i Lycksele och Skellefteå.
Propositionen lämnar en redogörelse för resultatet av en sökprocess som Statsföretag och Eiser har bedrivit under år 1979. Denna har lett till att ca 130 tidigare Eiseranställda har övergått eller kommer att övergå till annan verksamhet (s. 26). Statsföretag har enligt propositionen beslutat att Eiser även efter den period för vilken statliga medel har anvisats skall behålla viss tekoproduktion i Sollefteå, Lycksele och Skellefteå. Antalet anställda beräknas uppgå till ca 215 personer.
Det framgår av propositionen att Eiser är berett att ge visst finansiellt tillskott till Norrkläder ek. för. i Skellefteå, ett företag som har bildats av några f. d. anställda vid Eisers enhet i Skellefteå.
I de tidigare nämnda riksdagsbesluten åren 1978 och 1979 förutsattes att, om resultatutfallet blev bättre än vad som antogs i Statsföretags offerter, överskottet skulle betalas in till statskassan. Det ekonomiska utfallet för verksamheten vid enheterna i Norrland medför att Statsföretag som en följd härav är skyldigt att återbetala totalt ca 13 milj. kr. efter offerttidens slut. Samtidigt visar prognoser för den verksamhet som skall finnas kvar på en förlust om ca 14 milj. kr. under ett års tid efter offertperiodernas slut. Mot denna bakgrund föreslår regeringen att Statsföretag får behålla beloppet om ca 13 milj. kr., dels för framtida förlusttäckning inom AB Eiser, dels för fortsatt sökande efter alternativ produktion. För det senare ändamålet skall 1 milj. kr. av de 13 milj. kr. användas. Enligt regeringens mening underlättas härigenom rekonstruktionsarbetet vid Eisers enheter i Norrland. Vidare föreslås en ändring av riksdagens tidigare beslut så att Eiser AB kan ge visst medelstillskott till Norrkläder ek. för. Därigenom tillgodoses en fortsatt produktutveckling av arbetskläder i Skellefteå.
Motioner
Den Statliga tekoindustrin i Norrland behandlas i två motioner som har väckts under allmänna motionstiden. Enligt den socialdemokratiska partimotionen 1979/80:1021 måste Eiserkoncernen ges möjligheter till vidareutveckling. Därför krävs stöd till såväl investeringar som produktutveckling. Motionärerna förutsätter att frågan om resurser löses av regeringen inom ramen för propositionen om de statliga företagen. Beträffande tekoindustrin i Norrland erinrar motionärerna om näringsutskottets uttalande hösten 1978 att inga väsentliga personalnedskärningar borde få ske innan statsmakterna fastställt en plan för tekoindustrin. Någon sådan plan har inte fastställts, men väsentliga personalminskningar har skett. Mot den bakgrunden bör riksda -
NU 1979/80:37
gen upprepa sitt tidigare uttalande, säger motionärerna. Vidare måste ansträngningar att finna ersättningsproduktion intensifieras.
I motionen 1979/80:1429 påpekas att när Nordkonfektion AB bildades 1 milj. kr. avsattes för produktutveckling på grundval av de idéer som fanns i januari 1979. Av dessa medel har 200 000 kr. använts av arbetsgrupper för utveckling av alternativ produktion vid Skellefteå- och Lyckselefabrikerna. Den återstående summan på 800 000 kr. för produktutveckling bör enligt motionärerna användas för sysselsättning inom tekoindustrin i Västerbotten. Motionärerna anser det angeläget att en tekoproduktion bibehålls i Skellefteå, Norsjö och Lycksele.
Uppgifter i anslutning till motionerna
1 sammanhanget kan erinras om det uttalande om en plan för tekoindustrin som näringsutskottet gjorde våren 1979 med anledning av regeringens proposition 1978/79:145 om åtgärder för tekoindustrin (NU 1978/79:48 s. 12-17). En sådan plan för åren 1979/80-1981/82 lades fram i den nämnda propositionen. Utskottet uttalade att det planerings- och utredningsarbete som erfordrades för att det av utskottet förordade målet för tekopolitiken skulle kunna uppfyllas borde överlåtas åt de ansvariga organen på detta område, dvs. tekodelegationen, statens industriverk, överstyrelsen för ekonomiskt försvar och arbetsmarknadsstyrelsen. I avvaktan på att detta planeringsarbete slutförts var utskottet t. v. berett godta regeringens förslag om en treårig planeringsperiod. Riksdagen anslöt sig till detta uttalande.
Regeringen har i juli 1979 givit de nämnda organen ett utredningsuppdrag. Rapporter över utredningsarbetet skall lämnas den 1 september 1980 och den 1 september 1981.
Industriminister Nils G. Åsling svarade den 15 november 1979 (RD 1979/80:29) på en fråga (1979/80:91) av John Andersson (vpk) om visst bidrag till Eiser. Frågan gällde om regeringen avsåg att vidta åtgärder för att sömmerskorna vid f. d. Algots Nord i sitt nystartade företag skulle få disponera medel ur det belopp av 1 milj. kr. som riksdagen hade anvisat för AB Eiser. Industriministern erinrade om att 1 milj. kr. anvisats av riksdagen att användas av Eiser för att utvärdera och utveckla de förslag till nya produkter som de anställda i Lycksele och Skellefteå tagit fram. Någon möjlighet att föra medlen till ett företag utanför Statsföretagsgruppen förelåg inte, sade statsrådet.
Arbetsmarknadsminister Rolf Wirtén svarade den 17 januari 1980 (RD 1979/80:65) på en fråga (1979/80:171) av Roland Brännström (s) om regeringen var beredd att ge ett positivt besked på kommunens förslag till lösning av sysselsättningen vid Nordkonfektion i Skellefteå. Vad som avsågs var ett förslag att Samhällsföretag skulle ta över arbetsgivaransvaret för ett antal äldre sömmerskor från företaget eller att en särskild skyddad avdelning
NU 1979/80:37
skulle organiseras i Eisers regi på s. k. offertbasis. Arbetsmarknadsministern anförde att regeringen noga prövat förslaget men beslutat att inte bifalla kommunens ansökan.
ASSI:s boardfabrik i Piteå
Motion
I motionen 1979/80:559 anförs att de regionalpolitiska åtgärderna i form av förmåner till företag som vill verka i utvecklingssvaga regioner har varit helt otillräckliga. Dessa åtgärder har enligt motionären inte kunnat väga upp den negativa utvecklingen i skogslänen och då särskilt i Norrbotten. Inte bara i privatägda utan även i statsägda företag fattas beslut som kraftigt motverkar uttalade regionalpolitiska strävanden. Motionären framhåller ASSI:s nyligen aviserade beslut att lägga ned boardfabriken i Piteå som ett exempel härpå. ASSI trotsar enligt motionären med detta beslut en enig riksdag som uttalat att någon nedläggning inte får ske förrän en total strukturplan för boardproduktionen lagts fram. Motionären anser det allvarligt att den välbehövliga industrisysselsättningen i Norrbotten ytterligare försvagas. Vidareförädling av sågade och hyvlade produkter samt skivor är enligt motionären på lång sikt en viktig väg för att förstärka industrisysselsättningen. Regeringen borde mot denna bakgrund vidta åtgärder för att upprätthålla driften vid ASSI:s fabrik i Piteå.
Ett uttalande av liknande innebörd återfinns i den socialdemokratiska partimotionen 1979/80:1027 om åtgärder för skogsnäringen. Däri anges (s. 17) ASSI:s fabrik i Piteå som ett exempel på en nedläggningshotad fabrik. Motionärerna anför att sysselsättningen måste tryggas.
Tidigare riksdagsbehandling av frågan
Det uttalande från riksdagens sida som motionen 1979/80:559 hänvisar till återfinns i näringsutskottets betänkande 1978/79:16 (s. 6 f.). Vid utskottets behandling av regeringens förslag i propositionen 1978/79:25 (bil. 11) om kapitaltillskott till Statsföretag AB för investeringsprogram i ASSI:s anläggningar i Karlsborg underströk utskottet betydelsen av att en plan för skogsnäringen snarast utarbetades. I avvaktan på en sådan plan borde enligt utskottets mening nedläggningar vid ASSEs anläggningar i Piteå inte ske. Riksdagen anslöt sig till detta uttalande.
NU 1979/80:37
11 Lokalisering till Norrbotten av statliga företags huvudkontor
Motion
Staten är en betydelsefull arbetsgivare i Norrbotten, framhålls det i motionen 1979/80:1780. Motionären erinrar om att det finns statliga företag som har sina huvudkontor i Stockholm men huvuddelen av sina anställda i Norrbotten. Åtgärder borde vidtas av regeringen för att få ökad andel av de statliga företagens ledningsorgan förlagda till Norrbotten.
Tidigare riksdagsbehandling av frågan
En fråga som hänger nära samman med den i motionen 1979/80:1780 angivna rör lokaliseringen av LKAB:s koncernkontor. Denna fråga har behandlats av näringsutskottet senast åren 1978 och 1979 (NU 1977/78:50, 1978/79:42). Vid båda tillfällena har utskottet avstyrkt och riksdagen avslagit motionsyrkanden om att koncernkontoret skulle lokaliseras till malmfälten. Utskottet erinrade därvid om uttalanden som riksdagen har gjort år 1971 beträffande omlokalisering av LKAB:s huvudkontor. Detta uttalande innebar bl. a. att beslut i fråga om lokaliseringen av ett statligt företags huvudkontor bör fattas av företagets styrelse med hänsyn till vad som är mest effektivt och lämpligt för företaget.
Utskottet
Statsföretags verksamhetsinriktning och mål
När Statsföretag AB bildades år 1969 angavs det övergripande målet för företaget vara att under krav på lönsamhet uppnå största möjliga expansion. Ett särskilt ansvar skulle åvila de statliga företagen att ta hänsyn till samhällsintresset vid val mellan olika produktions- och lokaliseringsalternativ. Statens ansvar såsom ägare angavs bestå bl. a. i att uppställa mål för Statsföretag. Utifrån de av staten uppställda övergripande målen skulle det åligga Statsföretag att ange mål för de i koncernen ingående företagen. Statsföretags medverkan vid koncernens kapitalanskaffning betonades särskilt.
I den proposition som nu föreligger redovisas regeringens syn på målen för Statsföretags verksamhet. Därvid slås fast att det ankommer på regeringen att uppställa preciserade mål för Statsföretag. Vissa preciseringar görs i propositionen av de mål som riksdagen uttalade sig för vid Statsföretags bildande. Det gäller härvid bl. a. kravet på avkastning i de olika företagen samt rätt för Statsföretag att genomföra förändringar i syfte att uppfylla målen för verksamheten. Vidare anförs att den s. k. offerttekniken bör tillämpas även i framtiden för att Statsföretag skall kunna uppfylla samhällsekonomiska mål. I propositionen uttalas att statliga tillskott till
NU 1979/80:37
12 Statsföretag i princip bör begränsas till nyemission och till medverkan i stora och lönsamma nysatsningar eller vid särskilt betydande utvecklingssteg.
Tre motioner berör frågan om Statsföretags framtida inriktning. I den socialdemokratiska partimotionen 1979/80:1023 anförs att möjligheterna till samordning och effektivisering av de statliga företagens aktivitet måste tas till vara. Motionärerna föreslår att ett investerings- och utvecklingsprogram för de närmaste tre åren skall utarbetas av regeringen och de statliga företagen. Ett liknande förslag förs fram i motionen 1979/80:1908. Motionärernas utgångspunkt är att de statliga företagen måste få en offensiv roll i industripolitiken. I vänsterpartiet kommunisternas partimotion 1979/ 80:1447 anförs att det är nödvändigt att målen för Statsföretag omprövas. Det har enligt motionärerna visat sig att Statsföretag inte har fullgjort den regionalpolitiska uppgift som företaget har tilldelats. Vidare riktar motionärerna kritik mot de principer för ledning och arbetsorganisation som tillämpas inom Statsföretag.
Utskottet anser inte att det behövs någon sådan allmän omprövning av målformuleringen för Statsföretag som begärs i motionen 1979/80:1447. Utskottet avstyrker sålunda denna.
Vad gäller de övriga nu berörda yrkandena vill utskottet anföra följande. Utifrån de av riksdagen fastställda övergripande målen för Statsföretag ankommer det på regeringen att uppställa mer konkreta mål. De preciseringar som regeringen anger i propositionen torde enligt utskottets mening medverka till att det blir lättare att klart fastslå sådana mål. Möjligheterna att genom offerttekniken tillgodose samhällsekonomiska mål framhålls särskilt. Med hänsyn till regeringens uttalanden finner utskottet inte anledning att föreslå några förändringar i Statsföretags mål och verksamhetsinriktning. Mot denna bakgrund avstyrker utskottet motionerna 1979/80:1023 och 1979/80:1908 i nu angivna delar.
Medelstillskott för Kockumsföretagen
Genom beslut av riksdagen våren 1979 erhöll Statsföretag AB 50 milj. kr. för att täcka den beräknade förlusten år 1979 i de företag, bl. a. Kockums Industri AB, som skulle överföras från Kockumskoncernen till Statsföretag, och för att stärka soliditeten i företagen. Statsföretag anser att det är möjligt att på sikt uppnå ett positivt resultat för Kockumsföretagen. För detta krävs emellertid en finansiell rekonstruktion och dessutom effektivitetshöjande åtgärder. Statsföretag har med anledning härav anhållit om dels ett kapitaltillskott av totalt 267,5 milj. kr. för förlusttäckning m. m. för år 1979 i Kockums Industri AB, Kockums Automation AB och Kockums Chemical AB, dels ett rekonstruktionslån med villkorlig återbetalningsskyldighet på 150 milj. kr. för förlusttäckning i Kockums Industri för verksamhetsåren 1980-1982.
Regeringen framhåller betydelsen av att åtgärder vidtas för att Kockums
NU 1979/80:37
13 Industri snabbt skall bli lönsamt. Ett medelstillskott om 265 milj. kr. föreslås lämnas till Statsföretag för förlusttäckning m. m. för Kockumsföretagen för år 1979.
I motionen 1979/80:1908 anförs att omstruktureringen av Kockums Industri är långt ifrån avslutad. Utöver det föreslagna medelstillskottet om 265 milj. kr. borde ett rekonstruktionslån med villkorlig återbetalningsskyldighet om 70 milj. kr. beviljas för förlusttäckning i Kockums Industri åren 1980-1982.
Kockums Industri tillverkar bl. a. skogsbruksmaskiner. Ytterligare tillverkningsföretag finns i Sverige inom denna bransch. För närvarande råder det, enligt vad utskottet har erfarit, god efterfrågan på skogsbruksmaskiner. Trots detta har skogsbruksmaskinsbranschen lönsamhetsproblem. På sikt anses det nödvändigt med en kapacitetsminskning i branschen. Nu liksom våren 1979 (NU 1978/79:47 s. 12 f.) har frågan om behovet av medverkan från regeringens sida i en strukturrationalisering av branschen aktualiserats.
En strukturrationalisering är enligt utskottets mening i första hand en angelägenhet för företagen i branschen. Något uttalande i saken från riksdagens sida i denna fråga synes därför inte påkallat i dagens läge.
Utskottet anser det vara av vikt att rekonstruktionsarbetet i Kockumsföretagen kan fortsätta, så att företagen på sikt blir livskraftiga. För detta krävs ett statligt medelstillskott för att främst täcka under år 1979 uppkomna förluster men även ge möjlighet till en viss soliditetsförstärkning. Det av regeringen föreslagna beloppet om 265 milj. kr. erfordras för detta ändamål för år 1979. Utskottet tillstyrker regeringens förslag. Man får emellertid inte bortse från att det i samband med den statliga insatsen kan finnas en risk för snedvridning av konkurrensen mellan skogsbruksdivisionen inom Kockums Industri och andra företag i denna bransch. Det är angeläget att regeringen och Statsföretag noga beaktar detta.
Vad beträffar ev. medelstillskott efter år 1979 anser utskottet i enlighet med regeringens uttalande i propositionen att kapitalbehovet under de närmaste två åren efter år 1979 bör kunna täckas genom dels inom Statsföretagsgruppen genererade medel, dels utnyttjande av gruppens egen upplåningskapacitet. Mot denna bakgrund avstyrker utskottet motionen 1979/80:1908 i nu aktuell del.
Framtida förlusttäckning m. m. inom AB Eiser
Frågor om AB Eisers verksamhet i Norrland har - som närmare har redovisats i det föregående (s. 8 f.) - tagits upp i två motioner under allmänna motionstiden, dvs. innan den nu föreliggande propositionen avlämnades. I den socialdemokratiska partimotionen 1979/80:1021 framställs önskemål om åtgärder som regeringen borde föreslå i den proposition som berör Eisers framtid. I motionen 1979/80:1429 begärs insatser för att en tekoproduktion skall kunna bibehållas i Västerbotten.
NU 1979/80:37
14 Statsföretag AB fick genom beslut av riksdagen hösten 1978 och våren 1979 under reservationsanslagen Medelstillskott till Statsföretag AB och Medelstillskott för AB Eiser sammanlagt 54,6 milj. kr. för att upprätthålla driften vid Eisers enheter i Norrland. I beloppet ingår 2 milj. kr. försökande efter alternativ produktion till berörda orter och 1 milj. kr. för utveckling och utvärdering av de förslag till nya produkter som har tagits fram av de anställda vid enheterna i Lycksele och Skellefteå.
I de två riksdagsbesluten förutsattes att det överskott som skulle uppstå om resultatutfallet blev bättre än vad som antagits i Statsföretags offerter skulle betalas in till statskassan. Statsföretag skall i enlighet med denna förutsättning betala in 13 milj. kr. Samtidigt beräknas den fortsatta verksamheten vid enheterna i Sollefteå, Lycksele och Skellefteå resultera i en förlust om 14 milj. kr. under ett år efter offertperiodernas slut. Regeringen föreslår mot den bakgrunden att riksdagen skall ändra sina tidigare beslut så att Statsföretag får behålla beloppet om 13 milj. kr. dels för framtida förlusttäckning inom AB Eiser, dels-med en kostnadsram av 1 milj. kr.-för fortsatt sökande efter alternativ produktion.
Det löntagarägda företaget Norrkläder ek.för. i Skellefteå har bildats av några tidigare Eiseranställda. Företagets mål är att utveckla, tillverka och försälja ändamålsenliga arbets-, fritids- och baskläder. Eiser har enligt propositionen förklarat sig berett att under vissa förutsättningar ge Norrkläder ett visst medelstillskott i form av räntefritt lån. Den förutsättning som åsyftas är, enligt vad utskottet inhämtat, att Eiser befrias från kravet att inbetala uppkommet överskott till statskassan.
Liksom regeringen anser utskottet att rekonstruktionsarbetet vid Eisers enheter i Norrland skulle underlättas om det uppkomna överskottet får användas för bl. a. framtida förlusttäckning. Utskottet tillstyrker således regeringens förslag. Därmed möjliggörs samtidigt en fortsatt produktutveckling i Skellefteå genom att en förutsättning för att Eiser skall medverka i finansieringen av Norrkläders verksamhet uppfylls.
Genom de åtgärder som här angivits kommer motionen 1979/80:1429 om fortsatt tekoproduktion i Västerbotten att tillgodoses i väsentlig mån. Utskottet anser inte att denna motion bör föranleda någon särskild framställning till regeringen.
Som nyss nämnts behandlas Eiser också i den socialdemokratiska partimotionen om tekoindustrin, 1979/80:1021. Med anledning av denna motion vill utskottet anföra följande.
Genom regeringens förslag, vilka utskottet ansluter sig till, erhåller Eiser visst medelstillskott. Utskottet instämmer i att ansträngningarna att finna ersättningsproduktion måste fortsättas. Regeringens förslag innebär också att Statsföretag får möjlighet att även efter offertperiodernas slut utnyttja viss del av tillförda medel för att starta annan verksamhet. Utskottet förutsätter att Eiser liksom andra tekoföretag får del av de särskilda strukturgarantierna för tekoindustrin (prop. 1979/80:100 bil. 17 s. 48).
NU 1979/80:37
15 Frågan om en plan för tekoindustrin har som nämnts behandlats av riksdagen vid olika tillfällen. När detta senast skedde, våren 1979, anförde utskottet att ett utredningsarbete erfordrades och att detta skulle överlåtas åt de ansvariga organen på tekoområdet. I avvaktan på resultatet av ett sådant arbete godtogs regeringens förslag om en treårig planeringsperiod t. o. m. budgetåret 1981/82.
Med hänvisning till vad utskottet nu anfört avstyrker utskottet motionen 1979/80:1021 i här behandlad del.
Övriga förslag i propositionen
I propositionen föreslås att Statsföretag beviljas ett medelstillskott om 36 milj. kr. för att täcka 1979 års rörelseförlust i Uddcomb Sweden AB. Beslut om Uddcombs framtida verksamhet bör enligt regeringens mening anstå i avvaktan på resultat av pågående utredningsarbete.
Vidare föreslås att affärsverksdelegationen upphör med sin verksamhet från utgången av år 1980 och att regeringen inte skal! vara bunden vid riksdagens beslut år 1968 att ledamöterna i domänverkets styrelse skall vara närmast desamma som i ASSI:s styrelse.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag i dessa delar.
ASSI:s boardfabrik i Piteå
Riksdagen underströk hösten 1978 (NU 1978/79:16, rskr 1978/79:122) betydelsen av att en plan för skogsnäringen utarbetades snarast möjligt. I avvaktan på att en sådan plan färdigställdes borde nedläggningar inte ske vid ASSI:s anläggningar i Piteå.
I motionen 1979/80:559 anförs att ASSI:s aviserade beslut att lägga ned sin boardfabrik i Piteå går emot riksdagens uttalande hösten 1978. Regeringen bör enligt motionären vidta åtgärder för att driften vid denna fabrik skall upprätthållas. Samma fråga berörs, dock utan något yrkande, i den socialdemokratiska partimotionen 1979/80:1027 om åtgärder för skogsnäringen.
Utskottet vill i denna fråga hänvisa till riksdagens ställningstagande år 1978. Något nytt uttalande i saken från riksdagens sida synes inte erforderligt. Därför avstyrker utskottet motionen 1979/80:559.
Frågan om en strukturplan för boardindustrin behandlas av utskotte. i samband med motioner om skogsindustrin (NU 1979/80:47).
Lokalisering till Norrbotten av statliga företags huvudkontor
I motionen 1979/80:1780 anförs att åtgärder bör vidtas av regeringen för att få en ökad andel av de statliga företagens ledningsorgan förlagda till Norrbotten, där vissa av dessa företag har huvuddelen av sina anställda. Det
NU 1979/80:37
är enligt utskottets mening naturligt att produktionsverksamhet och ledning av sådan verksamhet geografiskt placeras så att kontakterna mellan dem blir så effektiva som möjligt. Utskottet vill emellertid hänvisa till att det ankommer på respektive företags styrelse att fatta beslut om lokalisering av företagets ledningsorgan och att den därvid har att ta hänsyn till vad som är mest effektivt och lämpligt för företaget. Utskottet har vid tidigare tillfällen, senast åren 1978 och 1979, haft anledning att göra uttalanden av liknande innebörd med anledning av motioner om lokalisering av LKAB:s huvudkontor. Med vad nu anförts avstyrker utskottet motionen 1979/80:1780.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande Statsföretags mål och verksamhetsinriktning att riksdagen
a) avslår motionen 1979/80:1447,
b) avslår motionen 1979/80:1023 yrkandet 8 och motionen 1979/80:1908 yrkandet 1,
2. beträffande medelstillskott för Kockumsföretagen
att riksdagen med bifall till propositionen 1979/80:79 momentet 1 till Medelstillskott till Statsföretag AB för Kockumsföretagen på tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1979/80 under fjortonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av 265 000 000 kr.,
3. beträffande lån för täckande av förluster inom Kockums Industri AB
att riksdagen avslår motionen 1979/80:1908 yrkandet 2.
4. beträffande framtida förlusttäckning m. m. inom AB Eiser att riksdagen
a) med bifall till propositionen 1979/80:79 momentet 4 godkänner vad i propositionen anförts om användningen av reservationsanslagen Medelstillskott till Statsföretag AB och Medelstillskott för AB Eiser,
b) avslår motionen 1979/80:1021 yrkandet 6.
c) avslår motionen 1979/80:1429,
5. beträffande medelstillskott för Uddcomb Sweden AB
att riksdagen med bifall till propositionen 1979/80:79 momentet 3 till Medelstillskott till Statsföretag AB för Uddcomb Sweden AB på tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1979/80 under fjortonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av 36 000 000 kr.,
NU 1979/80:37
6. beträffande affärsverksdelegationen
att riksdagen med bifall till propositionen 1979/80:79 momentet
5 godkänner vad som anförts i propositionen,
7. beträffande styrelsen för domänverket
att riksdagen med bifall till propositionen 1979/80:79 momentet
6 godkänner vad som anförts i propositionen,
8. beträffande ASSI.s boardfabrik i Piteå
att riksdagen med anledning av motionen 1979/80:559 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
9. beträffande lokalisering till Norrbotten av statliga företags huvudkontor
att riksdagen avslår motionen 1979/80:1780.
Stockholm den 8 april 1980
På näringsutskottets vägnar INGVAR SVANBERG
Närvarande: Ingvar Svanberg (s). Johan Olsson (c). Erik Hovhammar (m). Hugo Bengtsson (s). Sven Andersson (fp). Margaretha af Ugglas (m). Birgitta Hambraeus (c). Lilly Hansson (s). Thage Peterson (s). Lennart Pettersson (s). Carl Tham (fp). Karl Björzén (m). Rune Jonsson (s). Wivi-Anne Radesjö (s) och Ivar Franzén (c).
Reservationer
av Ingvar Svanberg, Hugo Bengtsson, Lilly Hansson, Thage Peterson, Lennart Pettersson, Rune Jonsson och Wivi-Anne Radesjö (alla s)
1. Statsföretags mål och verksamhetsinriktning (mom. 1)
Reservanterna anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 12 som börjar med ”Vad gäller" och slutar med ”angivna delar” bort ha följande lydelse:
Vad gäller de övriga nu berörda yrkandena vill utskottet anföra följande. Utskottet anser att de alltmer förstärkta kraven på industriell expansion och på selektiva insatser i strukturomvandlingsprocessen motiverar ökade ansträngningar för att ge den statliga företagssektorn en offensiv roll i industripolitiken. Behovet av ökad investerings- och utvecklingstakt inom svensk industri måste tillgodoses också inom den statliga företagssektorn. De fastställda övergripande målen för Statsföretag bör, anser utskottet, kompletteras i enlighet härmed. Regeringen bör i samarbete med de statliga företagen utarbeta ett investerings- och utvecklingsprogram för de närmaste
NU 1979/80:37
tre åren. Detta program bör redovisas för riksdagen tillsammans med förslag om dess finansiering. Utifrån ett sådant program får riksdagen möjlighet att göra en samlad bedömning av möjligheterna att genom insatser i den statliga företagssektorn bidra till industriell expansion och sysselsättning. Utskottet föreslår att riksdagen gör ett uttalande av denna innebörd och tillstyrker sålunda motionerna 1979/80:1023 och 1979/80:1908 i nu angivna delar.
dels att utskottet under 1 bort hemställa
1. beträffande Statsföretags mål och verksamhetsinriktning att riksdagen
a) (= utskottet),
b) med bifall till motionen 1979/80:1023 yrkandet 8 och motionen 1979/80:1908 yrkandet 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om den statliga företagssektorns roll i industripolitiken.
2. Medelstillskott för Kockumsföretagen (mom. 2)
Reservanterna anser
dels att den del att utskottets yttrande på s. 13 som börjar med "En strukturrationalisering” och slutar med ”beaktar detta" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser det angeläget att en svensk industri inom denna bransch bevaras i framtiden. För att detta skall bli möjligt erfordras en strukturrationalisering. Det är en viktig uppgift för regeringen att ta initiativ till och medverka vid en sådan rationalisering. Riksdagen bör enligt utskottets mening göra ett uttalande härom till regeringen.
Utskottet anser det vara av vikt att rekonstruktionsarbetet i Kockumsföretagen kan fortsätta, så att företagen på sikt blir livskraftiga. För detta krävs till att börja med ett statligt medelstillskott för att täcka under år 1979 uppkomna förluster och ge möjlighet till en viss soliditetsförstärkning. Det av regeringen föreslagna beloppet om 265 milj. kr. erfordras för detta ändamål. Utskottet tillstyrker regeringens förslag.
dels att utskottet under 2 bort hemställa
2. beträffande medelstillskott för Kockumsföretagen
att riksdagen med anledning av propositionen 1979/80:79 momentet 1 dels till Medelstillskott till Statsföretag AB för Kockumsföretagen på tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1979/80 under fjortonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av 265 000 000 kr., dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om strukturrationalisering av skogsbruksmaskinsbranschen.
NU 1979/80:37
3. Lån för täckande av förluster inom Kockums Industri AB (mom. 3)
Reservanterna anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 13 sorn börjar med "Vad beträffar” och slutar med "aktuell del" bort ha följande lydelse:
Vad medelstilldelningen beträffar är det angeläget att Statsföretag får ökad klarhet om vilka resurser som står till förfogande för den nödvändiga rekonstruktionen av Kockumsföretagen, främst Kockums Industri. En begränsning av statens insatser på det sätt som regeringen föreslår innebär att rekonstruktionsarbetet inte kan genomföras. Detta kan få allvarliga konsekvenser för sysselsättningsläget på de orter där företagen har produktionsenheter. Utskottet anser att förutom det föreslagna beloppet om 265 milj. kr. för år 1979 ett rekonstruktionslån med villkorlig återbetalningsskyldighet bör beviljas Statsföretag för att täcka beräknade förluster i Kockums Industri på 70 milj. kr. åren 1980-1982. När bättre kunskap föreligger om utfallet år 1980 kan lånets storlek omprövas. Utskottet tillstyrker sålunda motionen 1979/ 80:1908 i nu aktuell del.
dels att utskottet under 3 bort hemställa
3. beträffande lån för läckande av förluster inom Kockums Industri AB
att riksdagen med bifall till motionen 1979/80:1908 yrkandet 2 till Lån till Statsföretag AB för täckande av förluster inom Kockums Industri AB för budgetåret 1980/81 under fjortonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av 70 000 000 kr.
4. Framtida förlusttäckning m. m. inom AB Eiser (mom. 4)
Reservanterna anser
dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 14 med "Genom regeringens” och slutar på s. 15 med "behandlad del" bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening mäste Eiserkoncernen ges möjlighet till vidareutveckling. Härför krävs stöd till såväl investeringar som produktutveckling. Ett visst medelstillskott erhålls enligt regeringens förslag. Därutöver anser utskottet att Eiser måste ges möjlighet att bli delaktigt av de särskilda sturkturgarantierna för tekoindustrin (prop. 1979/80:100 bil. 17 s. 48).
Utskottet vill här erinra om riksdagens uttalande hösten 1978 att inga väsentliga personalnedskärningar inom den statliga tekokoncernen borde få ske innan statsmakterna fastställt en plan för tekoindustrin (NU 1978/79:16). Någon sådan plan har ännu inte kommit till stånd, och ändå har sysselsättningen vid Eisers enheter i Norrland kraftigt reducerats. Samhället måste enligt utskottets mening sörja för att de människor som har förlorat sina arbeten i den norrländska tekoindustrin kan erbjudas ny sysselsättning. Regeringen har här ett stort ansvar och måste därför öka ansträngningarna
NU 1979/80:37
att finna ersättningsproduktion till berörda orter.
Utskottet anser att riksdagen med anledning av det här behandlade yrkandet i motionen 1979/80:1021 bör i ett uttalande till regeringen ansluta sig till vad utskottet nu har anfört om den statliga tekoindustrin i Norrland.
dels att utskottet under 4 bort hemställa
4. beträffande fram lida förlusttäckning m. m. inom AB Eiser att riksdagen
a) (= utskottet),
b) med bifall till motionen 1979/80:1021 yrkandet 6 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
c) (= utskottet).
GOTAB 64912 Stockholm 198(1