Med anledning av propositionen 1979/80:112 om fortsatt giltighet av lagen (1976:350) om styrelserepresentation för samhället i vissa aktiebolag och stiftelser, jämte motioner
NU 1979/80:60
Näringsutskottets betänkande 1979/80:60
med anledning av propositionen 1979/80:112 om fortsatt giltighet av lagen (1976:350) om styrelserepresentation för samhället i vissa aktiebolag och stiftelser, jämte motioner
Ärendet
I propositionen 1979/80:112 (industridepartementet) har regeringen föreslagit riksdagen att antaga förslag till lag om fortsatt giltighet av lagen (1976:350) om styrelserepresentation för samhället i vissa aktiebolag och stiftelser.
I anslutning till propositionen behandlar utskottet två motioner som har väckts under allmänna motionstiden. Den ena av dessa gäller kommunal styrelserepresentation i ortsdominerande företag, den andra statlig styrelserepresentation i Esselte AB. Motionerna redovisas nedan.
Esselte AB har inkommit med en skrivelse med anledning av den motion som berör företaget.
Propositionens huvudsakliga innehåll
Enligt lagen (1976:350) om styrelserepresentation för samhället i vissa aktiebolag och stiftelser har regeringen rätt att utse en statlig ledamot (offentlig styrelseledamot) och en suppleant i styrelsen för högst 30 förvaltningsaktiebolag och allmännyttiga stiftelser. Lagen gäller under en försöksperiod, som ursprungligen löpte fr. o. m. den 1 juli 1976 t. o. m. den 30 juni 1979. Våren 1979 beslöt riksdagen att förlänga försöksperioden till utgången av juni 1980. Det förutsattes därvid att en utvärdering av den dittillsvarande verksamheten skulle ligga till grund för riksdagens slutliga ställningstagande till systemet med offentliga styrelseledamöter.
I propositionen föreslås att lagens giltighetstid förlängs med ytterligare två år, eftersom arbetet med utvärderingen kräver mera tid än beräknat. Lagförslaget finns på s. 2 i propositionen.
Motionerna
Yrkanden
De motioner som behandlas här är följande:
1979/80:394 av Per Olof Håkansson m. fl. (s), vari hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om styrelserepresentation i företag.
1 Riksdagen 1979180. 17 sami. Nr 60
NU 1979/80:60
1979/80:960 av Lena Hjelm-Wallén m. fl, (s), vari hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om statlig styrelserepresentation i styrelsen för Esselte AB.
Motivering
I motionen 1979/80:394 framhålls att näringslivet i många kommuner domineras av ett eller ett par företag och att utvecklingen av sysselsättning, bostadsbyggande och andra samhällsinvesteringar då i avgörande grad påverkas av förändringar i dessa företags verksamhet och planer. Motionärerna anför att de möjligheter till information som finns är otillräckliga. För att kommunernas behov av insyn skall tillgodoses måste kommunerna vara representerade i ortsdominerande företags styrelser, hävdar motionärerna. De vill därför att en lagstiftning härom kommer till stånd.
En utgångspunkt för motionen 1979/80:960 är Esseltekoncernens marknadsandel inom läromedelsområdet. Enligt motionärerna svarade Esselte AB ensamt för en tredjedel av den totala läromedelsmarknaden år 1976 och de läromedelsföretag som i form av en särskild division ingår i Esseltekoncernen för inemot hälften av den totala försäljningen. Med hänsyn till att Esseltekoncernen har en marknadsdominerande ställning och till att läromedel i huvudsak säljs till stat, kommun och landsting, vilka inte kan påverka kostnadsutvecklingen, finns det enligt motionärerna starka skäl till insyn i Esseltekoncernens verksamhet. Motionärerna hänvisar till att det under 1970-talet ingick samhällsrepresentanter i styrelsen för Esselte AB. De anser det angeläget att staten får insyn i detta företag, vilket är marknadsledande på ett område som i det närmaste helt är inriktat på den offentliga sektorn, och föreslår därför att den statliga styrelserepresentationen i Esselte AB återinförs.
Skrivelse från Esselte AB
Skrivelsen från Esselte med anledning av motionen 1979/80:960 innehåller - förutom uppgifter om marknadsandelar och lönsamhet - upplysningen att dotterbolagen Esselte Studium AB och, efter år 1973, A & W Läromedel AB hade en form av statlig styrelserepresentation under åren 1972-1976. Enligt skrivelsen tillkom styrelserepresentationen år 1972 på initiativ av finansminister Gunnar Sträng i anslutning till behandlingen av ett ärende om befrielse från realisationsvinstskatt. Under den angivna tiden ingick i bolagens styrelser Bo Jonas Sjönander åren 1972-1974 och Carl Johan Aberg åren 1974-1976, båda under respektive period verksamma inom finansdepartementet.
Esselte vitsordar uppgiften om att dess läromedelsdivision sammantaget torde svara för inemot hälften av läromedelsförsäljningen i landet. I skrivelsen anförs vidare att det statsägda Liber Läromedel har vuxit snabbt
NU 1979/80:60
under 1970-talet och nu är näst störst på läromedelsmarknaden med en andel av ca 27 %. Det sägs också att de båda stora förlagsgrupperna Esselte och Liber möter livlig konkurrens från olika, mera specialiserade förlag på nästan varje område, eftersom konkurrensen i skoldistrikten sker bok för bok och ämne för ämne. I skrivelsen nämns att de samlade läromedelskostnaderna för samhället motsvarar ca 3 % av samhällets totala kostnader för skolan. Vidare lämnas en del uppgifter om förutsättningar för läromedelsproduktionen.
Kompletterande uppgifter
Bakgrund
Ar 1972 antog riksdagen en lag (1972:827) om offentliga styrelseledamöter i vissa aktiebolag och stiftelser (prop. 1972:116, NU 1972:62, rskr 1972:340). Lagen, som gällde under en försöksperiod fr. o. m. den 1 april 1973 t. o. m. den 30 juni 1976, gav regeringen rätt att utse en ledamot (offentlig styrelseledamot) och en suppleant i styrelsen för samtidigt högst 30 förvaltningsaktiebolag eller allmännyttiga stiftelser. En förutsättning för representation i stiftelse var att stiftelsen hade tillgångar som översteg 5 milj. kr. Med stöd av lagen utsåg regeringen under försöksperioden styrelseledamöter och suppleanter i 22 förvaltningsbolag och åtta stiftelser.
Lagstiftningen ingick som ett led i en försöksverksamhet som syftade dels till att förbättra samarbetet och informationsutbytet mellan företagen och samhället, dels till att bereda de anställda insyn och inflytande i företagen. Förutom genom den nämnda lagen reglerades denna försöksverksamhet genom lagen (1972:826) om uppgiftsskyldighet i vissa planeringsfrågor och lagen (1972:829) om styrelserepresentation för de anställda i aktiebolag och ekonomiska föreningar.
År 1976 förlängdes tiden för tillämpning av systemet med offentlig styrelserepresentation med tre år (prop. 1975/76:166, NU 1975/76:68, rskr 1975/76:402). Samtidigt utvidgades lagens tillämpningsområde till att avse även aktiebolag med egen produktion samt ekonomiska föreningar. Enligt lagen fick offentlig styrelserepresentation omfatta högst 60 aktiebolag eller föreningar och högst tio stiftelser.
Någon ökning av antalet offentliga styrelserepresentanter kom emellertid inte till stånd i praktiken. Den trepartiregering som tillträdde efter 1976 års riksdagsval anmälde nämligen i sin regeringsförklaring att den inte avsåg att placera statliga representanter i industriföretagens styrelser. Som en följd härav kom den offentliga styrelserepresentationen endast att omfatta de förvaltningsbolag och stiftelser som tidigare hade sådan representation.
I detta sammanhang kan nämnas att de övriga två lagar som ingick i 1972 års försöksverksamhet ersattes av permanenta lagar på respektive områden, nämligen lagen (1976:349) om uppgiftsskyldighet i planeringsfrågor och
NU 1979/80:60
lagen (1976:351) om styrelserepresentation för de anställda i aktiebolag och ekonomiska föreningar.
År 1979 - inför utgången av giltighetstiden för 1976 års lagstiftning om offentlig styrelserepresentation - föreslogs i propositionen 1978/79:184 dels att lagens tillämpningsområde skulle inskränkas till att motsvara representationen enligt 1972 års lag, dels att giltighetstiden skulle förlängas med ytterligare ett år till den 1 juli 1980.1 propositionen förutskickades också att den hittillsvarande verksamheten med offentlig styrelserepresentation skulle utvärderas.
Vid sin behandling av propositionen tillstyrkte näringsutskottet (NU 1978/79:59) en socialdemokratisk motion om att 1976 års lag skulle förlängas att gälla i ytterligare fem år. Centerpartiets och folkpartiets representanter i utskottet reserverade sig emellertid till förmån för propositionens förslag och moderata samlingspartiets representanter för avslag på detta. Riksdagen beslöt i enlighet med propositionen (rskr 1978/79:415).
Utredningsarbete
Utredningen (1 1979:15) om offentliga styrelseledamöter i vissa aktiebolag m. m. skall enligt sina direktiv göra en utvärdering av försöksverksamheten med offentlig styrelserepresentation. Utvärderingen skall syfta till att belysa dels principiella frågor om formen för kontakterna mellan staten och näringslivet, dels praktiska för- och nackdelar med att ha offentliga styrelseledamöter. Också frågan om syftet med representationen kan nås i andra former skall belysas. Utvärderingen skall bedrivas i nära samråd med de politiska partierna, berörda aktiebolag och stiftelser samt de offentliga styrelseledamöterna. Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1980.
Även lagen (1976:349) om uppgiftsskyldighet i planeringsfrågor har varit föremål för utvärdering. Denna har ägt rum inom utredningen (11979:06) om informationssystemet företag-samhälle, m. m. (DIS-utredningen). Uppgiften var att göra en förutsättningslös utvärdering av informationssystemet företag-samhälle och därefter redovisa ett underlag för beslut om informationssystemets framtid. Utredningen har i mars 1980 avlämnat betänkandet (Ds 1 1980:5) En utvärdering av DIS-systemet, vilket f. n. remissbehandlas. Enligt utredarens bedömning föreligger, mot bakgrund av resultatet av utvärderingen, starka skäl för att lägga ned DIS-systemet. Samtidigt presenteras i betänkandet fyra modeller för hur informationssystemet skulle kunna utformas i framtiden.
NU 1979/80:60
5 Utskottet
Förslaget i propositionen 1979/80:112 om fortsatt giltighet av lagen (1976:350) om styrelserepresentation för samhället i vissa aktiebolag och stiftelser har inte föranlett några motionsyrkanden. Utskottet biträder förslaget om att lagen skall gälla i ytterligare två år till utgången av juni 1982.
Den fråga om kommunal styrelserepresentation i ortsdominerande företag som tas upp i motionen 1979/80:394 har tidigare behandlats av riksdagen. På förslag av utskottet har riksdagen därvid avstyrkt motionsyrkanden med krav på lagstiftning på området. Utskottet har bl. a. (NU 1975/76:68 s. 11, 1976/77:30 s. 50) hänvisat till att kommunernas behov av information i väsentlig mån kunde tillgodoses genom informationssystemet företag-samhälle. Som framgår av föregående avsnitt har detta system nyligen utvärderats, varvid utredaren funnit starka skäl tala för att systemet bör läggas ned. Såvitt gäller kommunernas informationsbehov framgår av utvärderingen bl. a. att informationssystemet inte tycks ha så stor betydelse för de flesta kommunerna, eftersom de arbetsställen som ingår i systemet är stora och viktiga och inte fler än att kommunerna i allmänhet kan hålla kontinuerliga kontakter med dem. Vidare framgår att kommunerna ofta har direktkontakter med de större företagen som sin främsta informationskälla, vilket leder till att de uppgifter som lämnas genom informationssystemets försorg i stor utsträckning redan är kända.
När utskottet senast behandlade frågan om kommunal styrelserepresentation erinrade utskottet (NU 1978/79:59 s. 63) bl. a. om möjligheten att berörda kommuner och företag träffar frivilliga överenskommelser om styrelserepresentation. Utskottet pekade också på två utredningsförslag år 1975 om försöksverksamhet med kommunal styrelserepresentation. Härvid hänvisade utskottet till att det i samband med tillkomsten av 1976 års lagstiftning hade konstaterats att remissutfallet varit sådant att det fanns skäl att ytterligare överväga frågan. Ytterligare ett skäl var tillkomsten av den nya arbetsrättsliga lagstiftningen, bl. a. lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet. Utskottet konstaterade att chefen för industridepartementet inte vid denna tidpunkt var beredd att förorda lagstiftning om kommunal styrelserepresentation. Enligt utskottets mening kvarstod alltjämt de sakskäl som tidigare anförts från socialdemokratiskt regeringshåll och av riksdagen mot införande av en lagstiftning om kommunal styrelserepresentation, varför utskottet avstyrkte ett motionsyrkande med denna innebörd. Riksdagen följde utskottet (rskr 1978/79:415).
Mot bakgrund av det anförda anser utskottet att riksdagen bör vidhålla sin tidigare uppfattning i frågan. Utskottet avstyrker därför motionen 1979/ 80:394.
I motionen 1979/80:960 begärs ett uttalande av riksdagen om att statlig
NU 1979/80:60
styrelserepresentation i Esselte AB skall återinföras. Med hänvisning till företagets dominans på läromedelsområdet och till att försäljningen i huvudsak sker till den offentliga sektorn hävdar motionärerna att staten på detta sätt bör få insyn i företaget.
Av den skrivelse från Esselte som har refererats i det föregående (s. 2) framgår att i skrivelsen angivna dotterbolag under åren 1972-1976 haft en statlig styrelserepresentant. Det kan anmärkas att denna representation tillkom innan lagen (1972:827) om offentliga styrelseledamöter i vissa aktiebolag och stiftelser trädde i kraft den 1 april 1973 och att representationen inte heller senare grundades på lagstiftning om offentliga styrelseledamöter.
Som framgår av det föregående (s. 4) pågår f. n. en utvärdering av försöksverksamheten med offentlig styrelserepresentation. Utvärderingen skall bl. a. belysa såväl principiella frågor om hur kontakterna mellan staten och näringslivet skall utformas som frågan huruvida syftet med representationen kan nås i andra former. Utskottet anser att resultatet av denna utvärdering bör avvaktas innan riksdagen tar ställning till frågor om ändring eller utvidgning av de nuvarande bestämmelserna om offentlig styrelserepresentation. Utskottet avstyrker sålunda motionen 1979/80:960.
Utskottet hemställer
1. beträffande propositionen
att riksdagen med bifall till propositionen 1979/80:112 antar det i propositionen 1979/80:112 framlagda förslaget till lag om fortsatt giltighet av lagen (1976:350) om styrelserepresentation för samhället i vissa aktiebolag och stiftelser,
2. beträffande kommunal styrelserepresentation i orts dominerande företag
att riksdagen avslår motionen 1979/80:394,
3. beträffande statlig styrelserepresentation i Esselte AB att riksdagen avslår motionen 1979/80:960.
Stockholm den 14 maj 1980
På näringsutskottets vägnar INGVAR SVANBERG
Närvarande: Ingvar Svanberg (s), Johan Olsson (c). Erik Hovhammar (m), Hugo Bengtsson (s), Sven Andersson (fp). Nils Erik Wååg (s), Margaretha af Ugglas (m), Lilly Hansson (s), Thage Peterson (s), Bengt Sjönell (c), Rune Jonsson (s). Ingegärd Oskarsson (c), Wivi-Anne Radesjö (s), Sven Munke (m) och Christer Eirefelt (fp).
NU 1979/80:60
7 Reservation
Statlig styrelserepresentation i Esselte AB
Ingvar Svanberg, Hugo Bengtsson, Nils Erik Wååg, Lilly Hansson, Thage Peterson, Rune Jonsson och Wivi-Anne Radesjö (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 6 som börjar med ”Sorn framgår” och slutar med ”motionen 1979/80:960” bort ha följande lydelse: Såsom
motionärerna anför har Esseltekoncernen en marknadsdominerande ställning inom läromedelsområdet, ett område som i huvudsak bekostas av allmänna medel. Utskottet delar därför motionärernas uppfattning att det är angeläget att staten genom styrelserepresentation får insyn i Esselte AB. Den utvärdering av försöksverksamheten med offentlig styrelserepresentation som pågår f. n. utgör enligt utskottets mening inte något hinder för att riksdagen nu uttalar sig för en sådan representation i Esselte AB. Således bör riksdagen med bifall till motionen 1979/80:960 ge regeringen till känna att statlig styrelserepresentation skall införas i Esselte AB.
dels att utskottet under 3 bort hemställa
3. beträffande statlig styrelserepresentation i Esselte AB
att riksdagen med bifall till motionen 1979/80:960 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.