Med anledning av propositionen 1979/80:165 om vissa varvsfrågor, m. m., jämte motioner

NU 1979/80:69

Näringsutskottets betänkande 1979/80:69

med anledning av propositionen 1979/80:165 om vissa varvsfrågor, m. m., jämte motioner Ärendet

I detta betänkande behandlas

dels propositionen 1979/80:165 om vissa varvsfrågor, m. m. (industridepartementet),

dels nio motioner som har väckts med anledning av propositionen,

dels tre motioner som har väckts under allmänna motionstiden.

Propositionen och motionerna redovisas i det följande. En översikt över var i betänkandet de olika förslagen i propositionen och motionsyrkandena behandlas lämnas i bilaga 4 (s. 76).

Yttranden i ärendet har avgivits av försvarsutskottet (FöU 1979/80:4 y) och arbetsmarknadsutskottet (AU 1979/80:3 v). Yttrandena är fogade till detta betänkande som bilaga 1 (s. 51) respektive bilaga 2 (s. 55).

Företrädare för industridepartementet, för marinstaben och försvarets materielverk samt för Svenska Varv AB har inför utskottet lämnat upplysningar i ärendet. En inom industridepartementet upprättad sammanställning över statens kostnader för varvsindustrin åren 1977-1979 har överlämnats till utskottet och är fogad till detta betänkande som bilaga 3 (s. 73).

I skrivelser till utskottet från Svenska Varv AB och från den socialdemokratiska riksdagsgruppen diskuteras de ekonomiska konsekvenserna av förslagen i motionen 1979/80:7019 (jfr s. 4).

Synpunkter och önskemål i ärendet har vidare inför utskottet framförts av landshövding Nils Hörjel, Malmöhus län, och av företrädare för Sveriges redareförening, Sveriges varvsindustriförening och Kockums AB.

Skrivelser har vidare inkommit från Landskrona kommun, från Sveriges redareförening, från Sveriges varvsindustriförening, från AB Oskarshamns varv som företrädare även för Falkenbergs Varv AB, Kalmar Varv AB, Lunde Varv och Verkstads AB och AB Åsiverken, från Consafe Offshore AB, från fackklubbarna vid Finnboda Varf (Finnboda verkstadsklubb - Metall, Finnboda arbetsledareklubb - SALF, Finnboda tjanstemannaklubb - SIF) samt från Interkommunala arbetsgruppen för en kustväg genom Bohuslän. Vidare har till utskottet överlämnats uttalanden av arbetare vid Skandiaverken i Lysekil, av 150 arbetare vid Arendalsvarvet och av

1 Riksdagen 1979/80. 17 sami. Nr 69

NU 1979/80:69

2 Stockholms läns distrikt av Centerns ungdomsförbund. Dessutom har Öresundsvarvet AB:s uppdaterade långsiktsplan och Kockum AB:s kommentarer till Svenska Varv-koncernens strukturplan överlämnats till utskottet.

Utskottet har besökt Göteborgs kommun, Svenska Varv AB och Götaverken Arendal AB. I anslutning till besöket har Göteborgs kommuns näringslivssekretariat överlämnat visst material.

Propositionen

Förslag

I propositionen föreslås att riksdagen

1. godkänner de industripolitiska riktlinjer för svensk varvsindustri som föredragande statsrådet har förordat,

2. godkänner de riktlinjer för stöd till svensk varvsindustri som föredragande statsrådet har förordat,

3. godkänner den ändrade beslutsordning för handläggning av ärenden rörande stöd till varvsindustrin och till beställare av fartyg som föredragande statsrådet har förordat,

4. bemyndigar fullmäktige i riksgäldskontoret att till utgången av år 1983 ikläda staten garantier till svensk varvsindustri och till beställare av fartyg hos svenska varv - inkl. tidigare lämnade garantier - intill ett vid varje tidpunkt sammanlagt belopp av högst 23 665 000 000 kr.,

5. medger att tidigare lämnade bemyndiganden till fullmäktige i riksgäldskontoret att ikläda staten garantier till Svenska Varv AB avseende förlusttäckning för kundfordringar och fartygsproduktion om sammanlagt 3 350 000 000 kr. får utnyttjas till utgången av år 1984,

6. bemyndigar fullmäktige i riksgäldskontoret att utfärda skuldebrev till Svenska Varv AB på 606 000 000 kr.,

7. till Lån till mindre och medelstora varv för budgetåret 1980/81 under fjortonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av 20 000 000 kr.,

8. till Medelstillskott för Karlskronavarvet AB för budgetåret 1980/81 under fjortonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av 75 000 000 kr.,

9. till Avskrivningslån till varvsindustrin för budgetåret 1980/81 under fjortonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av 830 000 000 kr.,

10. till Räntestöd till varvsindustrin för budgetåret 1980/81 under fjortonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av 300 000 000 kr.,

11. till Medelstillskott till Svenska Varv AB för budgetåret 1980/81 under fjortonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av 844 000 000 kr.,

12. till Bidrag till Svenska Varv AB för vissa utvecklingskostnader för budgetåret 1980/81 under fjortonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av 800 000 000 kr.,

NU 1979/80:69

13. till Bidrag till Svenska Varv AB för vissa personalkostnader på tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1979/80 under fjortonde huvudtiteln anvisar ett anslag av 26 000 000 kr.,

14. till Bidrag till Svenska Varv AB för vissa personalkostnader för budgetåret 1980/81 under fjortonde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag av 240 000 000 kr.,

15. bemyndigar regeringen att besluta att kommun inom Landskronaregionen får ingå i stödområde under viss tid,

16. medger att under budgetåren 1979/80-1983/84 regionalpolitisk! stöd får beviljas med ytterligare 170 000 000 kr. utöver de 7 400 000 000 kr. som riksdagen tidigare har medgivit för nämnda budgetår.

Huvudsakligt innehåll

De industripolitiska riktlinjer för svensk varvsindustri som riksdagen föreslås godkänna syftar till att varvsindustrins kapacitet skall anpassas till efterfrågan och till att dess konkurrenskraft skall ökas. För att dessa syften skall uppnås föreslår regeringen bl. a. följande åtgärder.

Nu gällande möjligheter till avskrivningslån till beställare av fartyg avskaffas. I stället införs för perioden 1981-1983 ett system med avskrivningslån till varven. För detta ändamål anslås 830 milj. kr. Vidare ändras riktlinjerna för fartygskreditgarantier och garantier till beställare av fartyg liksom beslutsordningen i ärenden om stöd till varvs- och sjöfartsnäringarna. Räntestöd om sammanlagt 300 milj. kr. skall under vissa villkor kunna lämnas till svenska beställare av fartyg. För de mindre och medelstora varven skall stöd om sammanlagt 20 milj. kr. kunna utgå för att förbättra deras förutsättningar för export.

I propositionen föreslås vidare att fullmäktige i riksgäldskontoret bemyndigas att t. o. m. år 1983 ikläda staten garantier avseende den svenska varvsindustrins produktion - inkl. redan lämnade garantier - intill ett sammanlagt belopp av högst 23 655 milj. kr.

Propositionen innehåller också förslag om finansiellt stöd till Svenska Varv AB med sammanlagt 2 591 milj. kr.

I övrigt innehåller propositionen förslag till åtgärder för att skapa sysselsättning för dem som inte längre kan beredas arbete i varvsindustrin. I detta syfte föreslås att regeringen får besluta om att kommun inom Landskronaregionen får ingå i stödområde under viss tid och att ytterligare 170 milj. kr. i samband därmed får beviljas i regionalpolitisk! stöd. I detta sammanhang bör påpekas att det nyss nämnda finansiella stödet till Svenska Varv AB innefattar ersättning med 266 milj. kr. för kostnader för den s. k. anställningsgarantin i form av Projekt 80 AB i Göteborg.

NU 1979/80:69

4 Motionerna

Yrkanden

De motioner som har väckts med anledning av propositionen är

1979/80:1978 av Rune Torwald (c) och Christina Rogestam (c), vari hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts beträffande åtgärder för att lösa vissa awecklingsproblem för det s. k. P 80-projektet inom Svenska Varv AB,

1979/80:2013 av Margit Odelsparr m. fl. (c), vari hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att tillräckliga resurser ställs till förfogande för att upprätthålla sysselsättningen och kapaciteten vid Lunde Varv vid minst nuvarande nivå,

1979/80:2017 av Bertil Fiskesjö m. fl. (c), vari hemställs att riksdagen uttalar

1. att Öresundsvarvet som arbetsplats så långt det är tekniskt och ekonomiskt möjligt tillförs konkreta, meningsfyllda och utvecklingsbara arbetsobjekt i takt med strukturförändringen i nuvarande verksamhet,

2. att en centralhamn för kolhantering anläggs i Landskrona,

1979/80:2018 av Börje Hörnlund m. fl. (c), vari hemställs att riksdagen med anledning av propositionen 1979/80:165 ansluter sig till de i motionen redovisade allmänna principerna för samhällets närings- och regionalpolitiska stöd,

1979/80:2019 av Olof Palme m. fl. (s), vari hemställs att riksdagen

1. godkänner de industripolitiska riktlinjer för varvsindustrin som förordats i motionen,

2. som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts rörande utvecklingen vid Öresundsvarvet AB,

3. som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts rörande utvecklingen vid Kockums AB,

4. som sin mening uttalar vad som anförts rörande Skandiaverken,

5. som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts rörande beläggningen vid Karlskronavarvet AB,

6. som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts rörande det framtida isbrytarunderhållet,

7. som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts rörande beställningar av militär bromateriel,

8. som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts rörande utvecklingen vid Götaverken Sölvesborg AB,

9. som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts rörande AB Finnboda Varf,

10. som sin mening uttalar vad som anförts rörande Svenska Varv AB:s rederiverksamhet,

NU 1979/80:69

11. hos regeringen begär en inventering av utvecklingsländernas behov av varvsprodukter i enlighet med vad som angivits i motionen,

12. som sin mening uttalar vad som i motionen anförts angående den svenska fiskeflottans förnyelse,

13. som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts rörande Lunde Varv och Verkstads AB,

14. bemyndigar fullmäktige i riksgäldskontoret att utfärda skuldebrev till Svenska Varv AB på 713 000 000 kr.,

15. till Avskrivningslån till varvsindustrin för budgetåret 1980/81 under fjortonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av 1 055 000 000 kr.,

16. till Medelstillskott till Svenska Varv AB för budgetåret 1980/81 under fjortonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av 212 000 000 kr.,

17. till Bidrag till Svenska Varv för vissa utvecklingskostnader för budgetåret 1980/81 under fjortonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av 900 000 000 kr.,

18. som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om yrkesutbildningen vid storvarven,

19. som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om behovet av särskilda insatser för att möta anpassningsproblem på varvsregionernas arbetsmarknader,

20. som sin mening uttalar att den gällande anställningsgarantin vid storvarven bör förlängas till att omfatta även den nu förestående omstruktureringsperioden samt utvidgas till att gälla även Svenska Varvs enheter i Blekinge län,

21. begär att regeringen under hösten 1980 för riksdagen redovisar förslag till dels reglerna för anställningsgarantin, dels organisationen av särskilda insatser för att underlätta den övertaliga personalens övergång till ny sysselsättning,

22. begär att regeringen under hösten 1980 för riksdagen redovisar ett handlingsprogram med förslag till industrietableringar och andra åtgärder för att skapa ny sysselsättning i varvsregionerna,

23. som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om innehållet i handlingsprogrammet,

24. som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om den verksamhet för stöd till konkreta industriprojekt, som pågår i varvsregionerna,

25. till Projektverksamhet vid de regionala utvecklingsfonderna under fjortonde huvudtiteln för budgetåret 1980/81 anvisar ett reservationsanslag av 75 000 000 kr.,

1979/80:2020 av Åke Persson (fp) och Hans Petersson i Röstånga (fp), vari hemställs att riksdagen

1. beslutar om åtgärder för bibehållande av driften vid Öresundsvarvet enligt de riktlinjer som anges i motionen,

NU 1979/80:69

2. beslutar om anställningsgaranti vid varven i Malmö, Landskrona och Göteborg i enlighet med vad som anförs i motionen,

1979/80:2021 av Ulla Tillander (c) och Bertil Fiskesjö (c), vari hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts beträffande angelägenheten av en anslutning av järnvägens sträckning från Landskrona till Västkustbanan,

1979/80:2022 av Lars Werner m. fl. (vpk), vari hemställs att riksdagen

1. avslår proposition 1979/80:165,

2. godkänner i motionen anförda riktlinjer till industripolitik för varven innebärande att inga nedskärningar eller nedläggningar inom varvsindustrin får ske,

3. hos regeringen begär förslag i enlighet med motionen om att nuvarande kapacitet och sysselsättning vid varven används som en offensiv faktor i förnyelsen av svensk industri och transportväsen,

4. uttalar att varvens finansiella situation skall lösas i enlighet med i motionen angivna riktlinjer, innebärande att varven erhåller det stöd som är nödvändigt för deras förnyelse och för att täcka kortsiktiga underskott av rörelsen,

5. hos regeringen begär ett förslag till långsiktig plan för varven om minst 20 år i enlighet med de principer motionen anför,

6. hos regeringen begär att Svenska Varvs nuvarande koncernledning ersätts med en demokratisk besluts- och arbetsorganisation i enlighet med motionens förslag,

1979/80:2024 av Pär Granstedt (c), vari hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförs om att Svenska Varv aktivt bör pröva möjligheterna att finna en lösning i samverkan med landstinget och berörda kommuner som innebär att en industriell verksamhet vid Finnboda Varv kan tryggas.

De motioner från allmänna motionstiden som behandlas här är

1979/80:1405 av Alexander Chrisopoulos (vpk) och Marie-Ann Johansson (vpk), vari hemställs att riksdagen

1. hos regeringen hemställer om en samordnad industriplanering som innebär:

a) att varvens, rederiernas och hamnarnas verksamhet ingår i en samhällsplan för utrikeshandel och transporter,

b) att handelsflottan bevaras och utvecklas genom en aktiv statlig rederiverksamhet,

c) att inrikessjöfarten byggs upp och utvecklas,

d) att hänsyn tas till den tunga industrins förnyelsebehov av anläggningar som framkallas av kostnadsläget, miljöproblemen och energisituationen,

2. uttalar att inga nedläggningar, nedskärningar eller avskedanden vid

NU 1979/80:69

varven kan accepteras, förrän en sådan plan som tryggar sysselsättningen föreligger och hemställer hos regeringen om åtgärder i enlighet härmed,

1979/80:1438 av Lennart Pettersson m. fl. (s), såvitt avser hemställan (5) att riksdagen uttalar att AB Svenska Varv inom ramen för detta samarbete utvecklar sin teknik för byggande av flytande metanolfabriker,

1979/80:1450 av Lars Werner m. fl. (vpk), vari hemställs att riksdagen hos regeringen begär förslag till en ny varvspolitik innebärande

a) stopp för nedläggningar och reduceringar,

b) en ny, demokratisk och teknisk progressiv ledningsorganisation,

c) utveckling av varvens inneboende kapacitet,

d) stöd åt varven genom utvecklingsprogram för inrikessjöfart, energianläggningar, processindustrianläggningar och maskinindustri.

Motionen 1979/80:1438 har i övrigt behandlats i utskottets betänkande NU 1979/80:35.

Motivering

I detta avsnitt refereras främst partimotioner från vänsterpartiet kommunisterna. Innehållet i den socialdemokratiska partimotionen med anledning av propositionen, liksom i övriga motioner som behandlas i detta betänkande, återges i anslutning till redogörelsen för utskottets ställningstagande under rubriken ”Utskottet”.

Under allmänna motionstiden väckte vänsterpartiet kommunisterna en motion, 1979/80:1450, om en ny varvspolitik. Samma fråga behandlas också i motionen 1979180:1405. Tankegångarna i de båda motionerna har vidareutvecklats i partimotionen 1979/80:2022 (vpk) med anledning av propositionen.

I den sistnämnda motionen anförs att Sverige saknar en varvspolitik. Motionärerna redovisar sitt förslag till en sådan politik i 18 punkter, vilka kan sammanfattas enligt följande.

Grundprinciper

1. Varvens nuvarande kapacitet och personalstyrka måste bibehållas. Inga nedskärningar eller nedläggningar av enheter bör ske.

2. En långsiktig plan med ett perspektiv av minst 20 år bör läggas upp för varven.

3. Varven bör ges de ekonomiska tillskott som är nödvändiga för att under en övergångstid täcka kostnader såväl för förnyelse som för kortsiktiga förluster på rörelsen.

4. Varven bör fogas in i en planmässig, långsiktig utvecklingspolitik för de viktigaste sektorerna inom svensk industri och transport.

NU 1979/80:69

8 Kapacitet och marknader

5. Den nivå regeringen räknar med för 1985 kan fyllas med fartygsbyggande av mer klassisk typ, offshoreanläggningar och supplyfartyg samt prefabricerade kemiska anläggningar. Detta kan ske med kommersiell lönsamhet.

6. De klassiska fartygsmarknaderna kan, åtminstone i begränsad utsträckning, påverkas till fördel för de svenska varven.

7. En önskvärd utbyggnad av inrikessjöfarten ger för varvens del a) byggande av drag- och pushfartyg samt pråmar, b) utrustning och system för lasthantering, c) konstruktioner och anläggningar för lagring.

8. För att det försprång som svensk färjetrafik i dag har skall hållas måste färjeflottan förnyas minst tre gånger under en 20-årsperiod. Detta svarar mot minst 150 färjor, av vilka svenska varv borde kunna ta merparten.

9. Svensk transportpolitik måste inrikta sig på att även öka järnvägens kapacitet och betydelse. En samordning av järnvägs- och lastbilstrafik kan ge varven order på a) lastramper och speciella trailers, b) lastpallar av stål.

10. Ett specialområde inom skeppsbyggeri är större fritidsbåtar i stål. Produkten är inte socialt angelägen men har f. n. en marknad och är starkt arbetsintensiv.

11. Byggkonstruktioner utgör ett betydande framtidsintresse för varven.

12. Under den kommande 20-årsperioden måste en omfattande förnyelse och effektivisering ske inom stora delar av svensk industri. I denna förnyelse kan med fördel varven ta en framträdande del. Till stor del måste detta kunna ske genom att varven utvecklar sin förmåga att offerera kompletta anläggningar och system.

13. Energisektorn erbjuder ett flertal för varven intressanta områden såväl på kortare som på längre sikt, t. ex. vindkraftanläggningar till lands och till sjöss samt kraftvärmeverk.

14. Fiskeflottan behöver förnyas.

15. Om man knyter varven till planmässigt utvecklade inre marknader, ger man dem en bas för serieproduktion. Flertalet av de produktområden, som här nämnts för den inrikes marknaden, är också viktiga exportområden. I vissa fall föreligger omedelbara och stora exportmöjligheter.

Organisationens förnyelse

16. Svenska Varvs nuvarande styrelse bör avgå. Den har ingen uppgift att fylla i en modern och framåtsyftande varvspolitik. Större självständighet i arbetet bör ges de olika varvsenhetema.

17. Den statliga varvssektom bör genomgå en inre demokratisering. I alla lednings- och styrorgan bör valda representanter för de anställda ha majoritet. Ett centralt kontaktorgan för de statliga varven bör utses efter samma principer.

NU 1979/80:69

18. Staten bör skapa ett särskilt finansieringsorgan för att stärka varvens kreditgivning. Som ett särskilt led i förnyelsen av varvens kapacitet bör man ägna större uppmärksamhet åt kompetent marknadsföring.

Vissa skrivelser till utskottet

Landskrona kommun vädjar till utskottet att ”aktivt verka för att varvspropositionen icke behandlas utan samtidig uppföljning med sysselsättningsfrämjande åtgärder”. Förslag om sådana åtgärder - bl. a. anläggande av en kolhamn - redovisas i en till skrivelsen fogad promemoria.

Sveriges redareförening framför tre önskemål. För det första bör svenska redare i räntehänseende likställas med utländska redare vid beställningar på svenska varv. För det andra bör Svenska skeppshypotekskassan och Skeppsfartens sekundärlånekassa beredas ett extra utrymme på den svenska lånemarknaden om 700 milj. kr. och deras obligationslån likställas med obligationslån inom bostadssektorn. För det tredje bör fartygskreditnämnden kompletteras med representation från sjöfartsnäringen.

När det gäller likställdhet i räntehänseende mellan svenska och utländska redare vid beställningar på svenska varv anför föreningen sammanfattningsvis att förslagen i propositionen innebär att svenska varv i fortsättningen får svårare att erbjuda konkurrenskraftiga villkor för svenska beställare. Detta beror enligt föreningen på att svenska beställare i normalfallen skall betala väsentligt högre ränta än utländska beställare vid svenska varv. Föreningen betecknar ett sådant förhållande som orimligt och anför i detta sammanhang bl. a. följande.

För att kunna bedöma verkningarna av de föreslagna reglerna måste man sätta sig in i den situation, som möter de svenska rederier, som avser att lägga ut beställningar. Man utgår då tydligen i propositionen från att de utländska varven tillämpar de s. k. OECD-reglerna, dvs. att utländska beställare inte får bättre villkor än 8 procents ränta samt en amorteringstid om 8,5 år och krediter om 80 procent av kontraktspriset. Detta ger emellertid en oriktig bild av det faktiska läget.

Till en början märks, att vissa viktiga varvsländer -1, ex. Korea - inte är bundna av OECD-reglerna. Även i länder, som formellt anslutit sig till OECD-reglerna, tillämpas generösare regler genom olika former av kringgåenden. Ett sätt är, att man samtidigt beviljar två lån, varav det ena överensstämmer med OECD-villkoren, medan det andra träder i kraft efter utgången av den enligt OECD-villkoren maximala löptiden om 8,5 år. Ett sådant lån görs då ofta dessutom tillgängligt före utgången av 8,5-årsperioden och kan alltså användas för betalning av amorteringar och ränta på det första lånet. En annan metod är att den utländska beställaren formellt gör beställningen genom ett dotterbolag i varvslandet, varvid OECD-reglerna inte är tillämpliga. Då tillämpas de generösa villkor för nationella beställare, som gäller bl. a. i Västtyskland, Holland och Frankrike. Även andra former av kringgåenden förekommer.

OECD-reglerna innehåller inte heller några restriktioner i fråga om nivån på kontraktspriset. Varje land kan sålunda - genom direkta förlusttäcknings -

NU 1979/80:69

bidrag eller andra mer svårgenomträngliga metoder - göra det möjligt för varven att pressa priserna under lönsamhetsnivån. Detta förekommer i betydande omfattning.

I propositionen har medelsbehovet för räntestödet till svenska beställare vid de svenska varven beräknats till 300 milj. kr. för budgetåret 1980/81 avseende kontrakt tecknade senast den 31 december 1983 (sid. [32]). Bortfaller kravet på restriktiv prövning av räntestödet för svenska beställare stiger medelsbehovet, men detta kompenseras av ett minskat behov av räntestöd till utländska beställare. Det reservationsanslag om 300 milj. kr. för budgetåret 1980/81, som föreslås i propositionen, torde vara tillfyllest för att täcka medelsbehovet avseende kontrakt tecknade senast den 30 juni 1981.

Sveriges varvsindustriförening kritiserar de i propositionen föreslagna riktlinjerna för systemet med avskrivningslån. Föreningen önskar att lån skall kunna efterges omedelbart och anför att de privata varven snabbt skulle bli likvidationspliktiga enligt aktiebolagslagen om så ej sker. Vidare önskar föreningen att riksdagen skall uttala att det är viktigt att under byggnadstiden kreditgarantier kan lämnas till varven i den utsträckning som behövs med hänsyn till varvens likviditetsmässiga belastning. Föreningen tar också upp förslaget om räntestöd till svenska beställare och motsätter sig den restriktiva prövning som förutskickas i propositionen. Föreningen antyder i detta sammanhang att en höjning av anslagsbeloppet kan komma att erfordras i framtiden. Slutligen föreslår föreningen att nu gällande krav på varvens borgen i samband med stöd till beställare av fartyg upphävs när det gäller u-landsaffärer. I stort sett samma synpunkter anförs i en skrivelse från ett antal privata mindre och medelstora varvsföretag - AB Oskarshamns varv, Falkenbergs Varv AB, Kalmar Varv AB, Lunde Varv och Verkstads AB och AB Åsiverken.

Interkommunala arbetsgruppen för en kustväg genom Bohuslän, som består av företrädare för Lysekils, Orusts och Sotenäs kommuner, behandlar frågan om alternativ produktion vid varven. Arbetsgruppen föreslår att Öresundsvarvet skall inriktas på stålbrokonstruktioner och att möjligheterna att bygga vägbroar av stål på olika platser i landet utreds närmare.

Fackklubbarna vid Finnboda Varf lämnar i sin skrivelse information om läget per den 19 maj 1980 i pågående förhandlingar om varvets framtid.

NU 1979/80:69

11 Utskottet

Grundläggande utgångspunkter

Frågor kring den svenska varvsindustrins framtid har behandlats av riksdagen varje år sedan 1974. Senast skedde det i december 1978, då beslut fattades om bl. a. fortsatta kapacitetsminskningar inom de statliga storvarven (prop. 1978/79:49, NU 1978/79:17, rskr 1978/79:115), och i maj och juni 1979, då riksdagen bl. a. godkände ett avtal om förvärv av Kockums varvsrörelse (prop. 1978/79:124, NU 1978/79:47, rskr 1978/79:356) och utvidgade omfattningen av det stöd till beställare av fartyg som infördes år 1977 (prop. 1978/79:211, NU 1978/79:58, rskr 1978/79:449).

Den svenska varvsindustrin består i huvudsak dels av fyra stora nybyggnadsvarv och ett stort reparationsvarv, dels av elva mindre och medelstora varv. Storvarven och tre av de mindre och medelstora varven ingår i den helstatliga Svenska Varv-koncernen (Svenska Varv), vars moderbolag är Svenska Varv AB. Övriga mindre och medelstora varv är privatägda. Fyra av de sistnämnda är anknutna till olika rederier, medan återstående fyra är helt fristående varvsföretag. I nedanstående tablå redovisas de här åsyftade företagen.

Stora nybyggnadsvarv '

Uddevallavarvet AB

Götaverken Arendal AB (Göteborg)

Kockums AB (Malmö)

Öresundsvarvet AB (Landskrona)

Reparationsvarv

Götaverken Cityvarvet AB (Göteborg)

Mindre och medelstora varv AB Finnboda Varf (Nacka)

Karlskronavarvet AB

Götaverken Sölvesborg AB ,

AB Åsiverken (Åmål)

11 Svenska Varv ingår också rederiverksamhet (rederierna Zenit och Malmoil), industriverksamhet (bl. a. Götaverken Ångteknik, Calor-Celsius, Götaverken Motor, Götaverken Aluminium och Götaverken Modul) och Projekt 80 (Göteborg).

> Svenska Varv1

Lunde Varv och Verkstads AB (Kramfors) Fartygsentreprenader AB (Marstrand, Karlstad) Marinteknik Verkstads AB (Östhammar)

AB Oskarshamns Varv AB Lödöse Varv (Kungälv) Kalmar Varv AB Falkenbergs Varv AB

Rederianknutna varv

Fristående

varv

Den nu framlagda propositionen innehåller i huvudsak förslag om åtgärder som syftar till att skapa förutsättningar för den svenska varvsindustrin att öka sin konkurrenskraft. Dessa förslag bygger på dels en av styrelsen för Svenska

NU 1979/80:69

12 Varv AB i januari 1980 fastställd strukturplan för koncernens verksamhet under perioden 1980-1985, dels betänkandet (Ds 1 1979:16) Mindre och medelstora varv. Detta betänkande avgavs i november 1979 av den kommission för de mindre och medelstora varven som hade tillsatts av regeringen med anledning av ett riksdagsuttalande i samband med behandlingen av propositionen 1978/79:49 om vissa varvsfrågor (NU 1978/79:17 s. 34).

Förslagen i propositionen bygger på bedömningen att den svenska varvsindustrins kapacitet fortfarande är alltför stor i förhållande till efterfrågan på dess produkter. För att lönsamhet skall uppnås på sikt måste därför kapacitetsneddragningar komma till stånd samtidigt som satsningar sker på nya produktområden. Denna grundläggande uppfattning delas av socialdemokraterna, vilket framgår av partimotionen 1979/80:2019. Vänsterpartiet kommunisterna redovisar i partimotionen 1979/80:2022 ett helt annat synsätt och anser att inga nedskärningar eller nedläggningar inom varvsindustrin får ske och att propositionen bör avslås i sin helhet. Samma uppfattning har uttryckts i de under allmänna motionstiden väckta motionerna 1979/80:1405 och 1979/80:1450 (vpk).

Utskottet ansluter sig till den i propositionen och i motionen 1979/80:2019 (s) redovisade bedömningen att den svenska varvsindustrins kapacitet måste minska och avstyrker motionen 1979/80:2022 (vpk) i här behandlad del, liksom de delar av motionerna 1979/80:1450 (vpk) och 1979/80:1405 som ger uttryck för samma synsätt. De synpunkter på åtgärder på skilda områden som i övrigt presenteras i sistnämnda tre motioner tar utskottet upp i det följande.

Den svenska varvsindustrins struktur

Föredragande statsrådets överväganden i propositionen utgörs i väsentliga delar av en kommentar till ”de från struktursynpunkt centrala frågeställningarna” i Svenska Varvs strukturplan (prop. 1979/80:165 s. 7). Planen behandlar även flera andra aspekter av Svenska Varvs verksamhet. Dessa frågor ankommer det enligt propositionen i huvudsak på bolaget att behandla. Utskottet har vid sin granskning av propositionen funnit det befogat att föreslå riksdagen att ta ställning också i vissa andra frågor som berörs i strukturplanen men som inte direkt har tagits upp i propositionen.

Utskottet tar i detta avsnitt först upp mer övergripande aspekter på varvsindustrins strukturfrågor, främst Svenska Varvs strukturplan. Därefter behandlas förslag som anknyter till de olika större varvsenheterna inom Svenska Varv och till de s. k. industriföretagen inom koncernen samt dess rederiverksamhet. Slutligen behandlas frågor med anknytning till de mindre och medelstora varven - såväl de som ingår i Svenska Varv som de privatägda.

NU 1979/80:69

13 Vänsterpartiet kommunisterna kräver i motionerna 1979/80:1450 och 1979/80:2022 en ny, långsiktig och offensiv varvspolitik. Samma krav finns i motionen 1979/80:1405.1 motionen 1979/80:2022 (vpk) har kraven sammanfattats i 18 punkter, för vilka en redogörelse har lämnats i ett föregående avsnitt (s. 7 f.). Sammanfattningsvis innebär kraven från vänsterpartiet kommunisterna att en ny varvspolitik skall utgå från en långsiktig plan och infogas i ett större industripolitiskt sammanhang. Utskottet avstyrker de här aktuella motionsyrkandena.

Av propositionen framgår (s. 7) att regeringen delar Svenska Varvs uppfattning enligt strukturplanen om målet för koncernens verksamhet, nämligen att denna senast år 1985 skall visa lönsamhet. Bland skälen härför framhåller industriministern särskilt att statens kostnader för varvsindustrin åren 1977-1979 har uppgått till ca 12 000 milj. kr. Det är, anförs det i propositionen (s. 6), från industripolitiska och samhällsekonomiska synpunkter oförsvarligt att fortsätta att satsa en så stor del av våra knappa resurser på stöd till varven.

Uppgiften i propositionen att varvsstödet åren 1977-1979 har uppgått till ca 12 000 milj. kr. har föranlett socialdemokraterna att i partimotionen 1979/80:2019 begära en redovisning av hur denna summa har beräknats. Industridepartementet har till utskottet överlämnat en specifikation jämte kommentarer, vilken återges som bilaga 3 till detta betänkande (s. 73). Av handlingen kan bl. a. utläsas att ca två tredjedelar av beloppet utgörs av andra kostnader än täckande av driftsförluster. De i specifikationen redovisade anslagen m. m. avser kostnader som varit ofrånkomliga till följd av att staten tvingats ta ett ägar- och garantiengagemang i varvsindustrin.

Också i motionen 1979/80:2019 (s) ställs kravet på lönsamhet. Motionärerna framhåller bl. a. att det såväl för samhället som för företagen och de anställda är nödvändigt att varven kan drivas på normala villkor utan fortlöpande produktionsstöd.

Liksom regeringen anser utskottet att Svenska Varv-koncernen bör visa lönsamhet år 1985. En ytterligare fortsatt satsning av statliga medel på stöd till varven är oförsvarlig från industripolitiska och samhällsekonomiska utgångspunkter. Våra ekonomiska resurser bör i stället satsas på näringsgrenar med goda framtidsutsikter. En långsiktig och realistisk strukturplan måste därför fastställas för Svenska Varv.

Utskottet delar regeringens uppfattning att den strukturplan för perioden 1980-1985 som beslutats av styrelsen för Svenska Varv är - med de korrigeringar och kompletteringar som anges i det följande - väl ägnad att i sina huvuddrag ligga till grund för beslut om konkreta åtgärder inom koncernen. Särskilt viktigt är att ägaren - staten - klart markerar den tidpunkt då lönsamhetskravet måste vara uppfyllt. Utskottet menar alltså att siktet skall vara inställt på år 1985 och att Svenska Varv har att uppnå detta mål. Utskottet föreslår ett uttalande av riksdagen av här angiven innebörd.

NU 1979/80:69

14 I propositionen ansluter sig industriministern till Svenska Varvs bedömning av den genomsnittliga årliga försäljningsvolymen under perioden 1980-1984, nämligen en produktion motsvarande 4,9 milj. produktionstimmar. År 1980 uppgår kapaciteten vid storvarven till ca 10 milj. timmar.

Både i propositionen och i motionen 1979/80:2019 (s) framhålls att framtidsbedömningarna är behäftade med en hög grad av osäkerhet. Såväl större som mindre marknadsutrymme är tänkbart. Utskottet vill understryka detta. De slutsatser som kan dras av strukturplanen är enligt utskottets uppfattning att en kraftig kapacitetsminskning är nödvändig och att varven bör specialiseras på olika affärsområden. I dessa avseenden överensstämmer utskottets slutsatser med dem som redovisas i propositionen och i den socialdemokratiska partimotionen 1979/80:2019.

På en punkt går emellertid uppfattningarna i sär. Den gäller om det tillgängliga marknadsutrymmet skall fördelas på de nuvarande fyra nybyggnadsvarven eller om ett av dessa skall läggas ned och en s. k. trevarvslösning sålunda eftersträvas. Svenska Varvs strukturplan förutsätter det sistnämnda alternativet - under förarbetena till denna plan diskuterades emellertid också andra rent företagsekonomiskt motiverade lösningar som innebar endast ett eller två varv - och utgår från att Öresundsvarvet i Landskrona läggs ned senast vid utgången av år 1983. Propositionens förslag ger uttryck för samma synsätt, men frågan om tidpunkten för nedläggning av Öresundsvarvet hålls öppen. I propositionen anförs sålunda (s. 12) att avvecklingstiden bör bestämmas med hänsyn till möjligheterna för de anställda att få nya arbeten. Enligt motionen 1979/80:2019 (s) bör den nödvändiga neddragningen ske genom omstrukturering av samtliga de fyra nuvarande storvarven.

Industriministern förklarar i propositionen (s. 12) att konsekvenserna för regionen och för de anställda blir mycket stora vid en nedläggning. Han har därför funnit det vara svårt att nu binda sig för att all verksamhet vid varvet skall avvecklas inom den tidsram som strukturplanen förutsätter. Enligt propositionen bör awecklingstakten bestämmas med hänsyn till möjligheterna för de anställda att få nya arbeten. Svenska Varv bör få i uppdrag att driva verksamheten vidare vid Öresundsvarvet på ekonomiskt minst förlustbringande sätt. Kostnaderna för denna fortsatta verksamhet har enligt propositionen inte räknats in i de beräkningar av kapitalbehovet som Svenska Varv har presenterat. Industriministern anser att merkostnaderna för fortsatt drift enligt propositionens förslag bör täckas av staten. Han förklarar sig avse att återkomma till denna fråga under hösten 1980, sedan Svenska Varv utfört nödvändiga beräkningar avseende åren 1980-1982.

Regeringens förslag kritiseras i två motioner, 1979/80:2019 (s) och 1979/80:2020. Båda motionerna ger uttryck för uppfattningen att Öresundsvarvet bör ges möjligheter till fortsatt drift i huvudsaklig överensstämmelse med en plan som har tagits fram inom företaget. Planen, som utarbetades i mars 1980, benämns ”Uppdatering av LSP 1980-1985”. Den innebär en

NU 1979/80:69

kraftig kapacitetsneddragning, vilken kommer till uttryck bl. a. genom en minskning av personalen från nuvarande ca 2 800 till ca 1 800 personer år 1985. Uttryckt i produktionstimmar motsvarar detta en minskning från ca 2,2 milj. till ca 1,3 milj. Minskningen drabbar särskilt nybyggnadsproduktionen -från ca 1,9 milj. 1980 till ca 0,7 milj. år 1985. Fartygsproduktionen inriktas på specialfartyg som s. k. supplyfartyg och mindre färjor. Ökade satsningar beräknas ske i fråga om reparationsverksamhet och industriverksamhet i övrigt. En omstrukturering efter dessa linjer bedöms enligt planen ge goda förutsättningar att få till stånd en lönsam produktion i framtiden.

Utskottet ansluter sig i princip till förslagen i propositionen om att det tillgängliga marknadsutrymmet skall fördelas på tre varv. Beslut bör alltså nu fattas om att fartygsproduktionen vid ett av de nuvarande storvarven skall läggas ned. Det främsta skälet härför är att fartygsproduktion och reparationsverksamhet med denna lösning kan behållas på en högre nivå såväl vid de kvarvarande storvarven som vid de mindre och medelstora varven. Därmed ökar möjligheterna för kvarvarande varv att leva vidare som lönsamma företag.

Utskottet tillstyrker i stort sett regeringens förslag beträffande Öresundsvarvet. Emellertid synes det lämpligt att nu ange en tidpunkt när en total strukturomvandling av Öresundsvarvet senast skall vara genomförd. Motivet är bl. a. att berörda parter behöver klara besked om vilken planering och vilka åtgärder som krävs. Utskottet anser att denna tidpunkt bör fastslås till utgången av år 1985. Härigenom torde ges tillräcklig tid för att genomföra omstruktureringen och finna sysselsättning för dem som nu arbetar med fartygsproduktion och fartygsreparation. Under tiden bör Svenska Varv, såsom föreslås i propositionen, få i uppdrag att driva verksamheten vidare på ekonomiskt minst förlustbringande sätt, varvid produktionsinriktningen inte får skada andra enheter inom koncernen eller de privatägda mindre och medelstora varven. I detta sammanhang vill utskottet erinra om vad som nyss anförts om samordning av arbetet med strukturförändringar vid Kockums varv och vid Öresundsvarvet.

Utskottet, som alltså avstyrker motionerna 1979/80:2019 (s) och 1979/ 80:2020 i vad de avser Öresundsvarvet, föreslår att riksdagen gör ett uttalande av här angiven innebörd.

Utskottet övergår nu till frågor rörande de övriga större enheterna inom Svenska Varv.

Uddev allav arv et AB. Utskottet har inga erinringar mot vad som anförs i propositionen (s. 11).

I detta sammanhang vill utskottet emellertid ta upp en fråga som inte behandlas i propositionen, nämligen framtiden för Uddevallavarvets verksamhet i Lysekil, Skandiaverken. I motionen 1979/80:2019 (s) påpekas att det framgår av Svenska Varvs strukturplan att Skandiaverken skall avyttras snarast. Motionärerna föreslår att riksdagen uttalar att ett huvudsyfte med en

NU 1979/80:69

sådan försäljning måste vara att skapa förutsättningar för en tryggad sysselsättning för de anställda i Lysekil.

Av Svenska Varvs årsredovisning för år 1978 - som överlämnades av regeringen till riksdagen hösten 1979 (skr. 1979/80:11, NU 1979/80:17, rskr 1979/80:115) - framgår (s. 24) att avsikten är att ersätta en del av den varvsinriktade produktionen vid Skandiaverken med annan tillverkning. Som mål angavs ”att ur sysselsättningssynpunkt minska Skandiaverkens beroende av varvets nybyggnadsverksamhet”.

Liksom motionärerna lägger utskottet stor vikt vid att sysselsättningen vid Skandiaverken i Lysekil kan tryggas. Utskottet utgår från att en eventuell försäljning av företaget skall syfta till att ge detta bättre möjligheter att fortleva än det bedöms ha inom ramen för Svenska Varv. Därmed skapas förutsättningar för en tryggare sysselsättning för de anställda i Lysekil. Utskottet föreslår att riksdagen gör ett uttalande av denna innebörd.

Götaverken Arendal AB. Utskottet har inga erinringar mot vad som anförs i propositionen (s. 11).

Kockums AB. I propositionen (s. 11) lämnar industriministern - utan erinringar - följande redogörelse för innebörden av Svenska Varvs strukturplan i vad avser Kockums AB.

Kockums AB inriktas mot gas/kemikaliefartyg samt prefabricerade industrianläggningar. Härutöver skall företaget ansvara för affärsområdet färjor samt under perioden vid behov arbeta inom områdena tank-, bulk- och enhetslastfartyg, för att finna överbryggnadsproduktion. Dessutom skall reparationsverksamheten successivt övertas från Öresundsvarvet och nuvarande verkstadsproduktion vidareutvecklas. Omstruktureringen skall senast år 1985 ha placerat företaget i den kommersiella sektorn. Om detta inte lyckas skall verksamheten avvecklas. Produktionsvolymen beräknas vara 2,4 milj. timmar vid utgången av år 1982, men får under perioden inte överstiga 1980 års produktionsvolym om 3,5 milj. timmar.

I den socialdemokratiska partimotionen 1979/80:2019 utvecklas den kritik som företrädare för Kockums AB har riktat mot Svenska Varvs strukturplan. Kritiken går bl. a. ut på att varvet, om strukturplanen genomförs, kommer att hamna på en alltför låg nivå för nybyggnadsverksamhet. Motionärerna föreslår ett uttalande av riksdagen av innebörd att Kockums måste ges möjligheter till en sådan produktionsnivå att varvets framtida utveckling inte sätts i fara.

Utskottet har inga erinringar mot vad som anförs i propositionen (s. 11). Med hänsyn till ändamålet med omstruktureringen finner utskottet det inte möjligt med en utökning av det timantal som beräknas i propositionen. Utskottet avstyrker alltså motionen 1979/80:2019 (s) i vad den avser ett riksdagsuttalande om Kockums AB. Det bör emellertid enligt utskottets mening tilläggas att Svenska Varvs ledning, om det visar sig ekonomiskt och rationellt, bör samordna arbetet med strukturförändringarna vid Kockums

NU 1979/80:69

och vid Öresundsvarvet. Tillgängliga resurser bör då kunna tas till vara med minsta möjliga förlust och produktionen hållas meningsfylld. Verkstadsproduktionen vid Kockums - liksom vid Öresundsvarvet - bör utvecklas så långt det är möjligt för att snabbt ge ekonomiskt självbärande sysselsättning åt anställda vid varven i samband med strukturförändringarna. Vid genomförandet av den föreslagna omstruktureringen får givetvis beaktas att Kockums ganska nyligen har införlivats i Svenska Varv-koncernen och att hänsyn därför måste tas till de praktiska möjligheterna att på kort tid genomföra genomgripande förändringar på ett stort och tekniskt komplicerat affärsområde. I detta sammanhang vill utskoftet fästa uppmärksamheten på vad som i propositionen anförs om dels vikten av att de olika varven bibehåller en sådan flexibilitet att framtida marknadsgenombrott inom varvens olika affärsområden kan utnyttjas (s. 12), dels möjligheten för Kockums att under vissa förutsättningar öka sin produktionsvolym (s. 11).

Götaverken Cityvarvet AB. Utskottet har inga erinringar mot vad som anförs i propositionen (s. 13).

I detta sammanhang vill utskottet, i likhet med industriministern, understryka betydelsen av att en kompletterande produktion kan komma till stånd vid varvet. Som exempel på sådan kompletterande produktion vill utskottet nämna ett projekt avseende bromateriel för det militära försvaret som har tagits fram av varvet. 1 motionen 1979/80:2019 (s) föreslås att riksdagen skall uttala sig för att en beställning av militär bromateriel bör gå till Cityvarvet.

Utskottet har inhämtat att i de beställningsbemyndiganden för försvaret som riksdagen nyligen har fattat beslut om ingår bl. a. medel för en ny flytande bro för arméns räkning (prop. 1979/80:117 s. 29, FöU 1979/80:13, rskr 1979/80:316; jfr chefens för arméns anslagsframställning för budgetåret 1980/81 s. 13). Det kan enligt utskottet förutsättas att regeringen tillser att angelägenheten av kompletterande produktion vid Cityvarvet beaktas i samband med att vederbörande myndigheter prövar det aktuella broprojektet. Utskottet föreslår att riksdagen gör ett uttalande av denna innebörd.

Industriföretagen inom Svenska Varv. I propositionen (s. 24 f.) lämnas en kort beskrivning av de viktigaste industriföretagen i Svenska Varvkoncernen, nämligen Calor-Celsius AB, Götaverken Ångteknik AB och Götaverken Motor AB.

I propositionen anges (s. 14) att till industrisidan räknas även Götaverken Aluminium AB. Enligt sammanfattningen av strukturplanen (prop. 1979/ 80:165 bil. 1 s. 58 f.) har företaget få kopplingar till koncernen. Det är i sig självt kommersiellt sunt men bedöms kunna utvecklas bättre genom ny ägarkonstellation.

Företaget, som bearbetar aluminium från göt till färdiga produkter, har fabriker i Virserum och Robertsfors. Enligt utskottet kan man utgå från att

2 Riksdagen 1979180. 17 sami. Nr 69

NU 1979/80:69

18 Svenska Varv medverkar till att finna en köpare till Götaverken Aluminium AB som avser att fortsätta driften av företaget och ge de anställda en trygg sysselsättning. Ett uttalande av denna innebörd bör enligt utskottets uppfattning göras av riksdagen.

Rederiverksamheten inom Svenska Varv. Enligt strukturplanen skall det nuvarande fartygsengagemanget avvecklas. En sådan avveckling ligger i linje med riksdagens beslut år 1978 att avveckla statens garantiengagemang avseende varvens fartygsinnehav (prop. 1978/79:49 s. 15, NU 1978/79:17 s. 38, rskr 1978/79:115). I propositionen (s. 36) redovisas det bedömda resultatet för koncernens del av denna avveckling. Industriministern uttalar att avvecklingen måste ske successivt och med beaktande av marknadsbetingelserna för att de angivna resultaten skall kunna uppnås. Vidare anför han att det även i framtiden kan bli nödvändigt för Svenska Varv att som ett led i samarbete med olika rederier om att bygga tekniskt avancerade fartyg äga minoritetsandelar i dessa. Detta uttalande ligger i linje med tankegångarna i Svenska Varvs strukturplan.

I den socialdemokratiska partimotionen 1979/80:2019 föreslås att riksdagen i ett uttalande klart skall ta ställning för det system med minoritetsengagemang i framtida fartygsproduktion som skisseras i strukturplanen. Som skäl för förslaget om ett sådant uttalande hänvisar socialdemokraterna till resonemangen i propositionen 1979/80:166 om sjöfartspolitiken m. m. De menar att kommunikationsministern i princip avvisar åtgärder som innebär statligt ägarengagemang i fartyg.

Kommunikationsministern anför i propositionen 1979/80:166 följande (s. 40 f.).

I detta sammanhang vill jag beröra frågan om det ägarengagemang staten har i rederinäringen genom Svenska Varv AB:s fartygsinnehav. Detta fartygsinnehav byggdes upp under en period av låga frakter och stora svårigheter för rederinäringen. Fartygsinnehavet utgörs främst av lagerbyggda fartyg och fartyg som Svenska Varv AB tvingats överta därför att beställarna annullerat kontrakten eller råkat i ekonomiska svårigheter. Den under senaste året uppåtgående sjöfartskonjunkturen har lett till att flertalet av Svenska Varv AB:s fartyg f. n. har ett marknadsvärde som överstiger de av riksgäldskontoret garanterade värdena, vilket underlättar en avyttring av fartygsinnehavet. I sammanhanget vill jag erinra om att riksdagen i anslutning till förslag i prop. 1978/79:49 beslutat om att en sådan avveckling skall ske (NU 1978/79:17, rskr 1978/79:115). Chefen för industridepartementet kommer senare i dag att redovisa hur Svenska Varv AB enligt sin strukturplan skall avveckla fartygsengagemanget. Avyttringen kommer att ske successivt och under beaktande av de villkor som sjöfartsmarknaden tillåter. I vissa fall kan det även i framtiden bli nödvändigt för Svenska Varv AB att som ett led i samarbete med olika rederier om att bygga tekniskt avancerade fartyg äga minoritetsandelar i dessa. Jag utgår från att sådant samarbete i första hand kommer att ske med svenska rederier och att fartygen registreras i Sverige.

Även om jag således avvisar åtgärder som innebär statligt ägarengage -

NU 1979/80:69

mang, är jag medveten om att det under en övergångsperiod krävs att staten i viss mån delar risktagandet med rederierna, så att dessa kan genomföra en förnyelse av strategiska delar av handelsflottan och så att förutsättningar skapas för långsiktig konkurrensförmåga. Med hänsyn till sjöfartsnäringens aktuella ekonomiska situation krävs därvid såväl likviditets- som soliditetsförbättrande åtgärder. Av skäl som jag tidigare har anfört bör emellertid ett sådant statligt risktagande inte göras så omfattande att staten engageras som ägare av fartyg utan i stället liksom hittills ha sin tyngdpunkt i olika former av garantiåtaganden.

Näringsutskottet vill för sin del understryka betydelsen av att Svenska Varv - som förutsatts i propositionen 1979/80:165 och i motionen 1979/ 80:2019 (s) - ges tillfälle att driva en begränsad rederirörelse i enlighet med de riktlinjer som redovisas i strukturplanen. Utskottet föreslår att riksdagen gör ett uttalande av denna innebörd.

De mindre och medelstora varven. I propositionen (s. 17 f.) lämnas en redogörelse för den bedömning av marknadsutrymme och kapacitet som kommissionen för de mindre och medelstora varven har gjort. Det framgår att de mindre och medelstora varvens nuvarande kapacitet är väsentligt större än vad som kan täckas genom beställningar från varvens traditionella kunder. Om emellertid hänsyn tas till pågående eller planerade förändringar av arbetsstyrka och produktionsinriktning - innefattande avveckling av nybyggnadsverksamheten vid Finnboda, Sölvesborg och Lödöse varv och neddragning av den civila nybyggnadsverksamheten vid Karlskronavarvet - är denna fria kapacitet relativt liten. Kommissionen förelår statliga stödinsatser för att denna fria kapacitet skall kunna beläggas. Industriministern ansluter sig i stort sett till kommissionens förslag och förordar ett anslag av 20 milj. kr. för lån till mindre och medelstora svenska varv. Lånen är avsedda att täcka högst 70 % av vissa kostnader för exportmarknadssatsningar och högst 50 % av vissa kostnader i samband med anbudsgivningen. Det föreslagna beloppet är avsett att täcka behovet för åren 1980 och 1981. Frågan om ytterligare stöd under åren 1982 och 1983 bör enligt propositionen prövas när erfarenheterna från åren 1980 och 1981 kan beaktas. Utskottet tillstyrker detta anslag.

Ytterligare åtgärder som avser att vara till gagn för bl. a. de mindre och medelstora varvens exportansträngningar gentemot u-länderna tar utskottet upp i ett senare sammanhang (s. 26).

Industriministern påpekar i propositionen (s. 23) att kommissionen för de mindre och medelstora varven har byggt sin analys på förutsättningen att de statliga beställningarna kommer att minska under de närmaste åren. Det kan emellertid inte uteslutas, anför han i detta sammanhang, att sysselsättningsläget främst för de mindre och medelstora varven i vissa fall kan motivera att statliga beställningar tidigareläggs. Det omtalas i propositionen att åtgärder f. n. förbereds inom regeringskansliet för att vid behov beställa varvsprodukter för vägverkets, sjöfartsverkets och tullverkets räkning. Företrädare för industridepartementet har inför utskottet redovisat planer att vid behov

NU 1979/80:69

tidigarelägga beställningar av fartyg och färjor till en sammanlagd kostnad av ca 50 milj. kr.

I motionen 1979/80:2019 (s) erinras om att kommissionen för de mindre och medelstora varven också har behandlat frågan om stöd till investeringar i fiskefartyg. Denna fråga berörs inte i propositionen. Kommissionen (Ds I 1979:16 s. 166 f.) anknöt härvid till ett av fiskeristyrelsen år 1979 framlagt förslag om statligt stöd för utskrotning av äldre fiskefartyg och för investeringar i nya. Kommissionen noterade att ytterligare utredningsarbete pågick inom fiskeristyrelsen och konstaterade att detta skulle, om förslaget genomförs, kunna medföra betydande nybyggnadsmöjligheter för de svenska mindre och medelstora varven. Motionärerna föreslår ett riksdagsuttalande av innebörd att den nödvändiga förnyelsen av fiskeflottan bör ske genom fartygsproduktion vid svenska varv och att förslag i frågan bör föreläggas riksdagen så snart som möjligt.

Utskottet är ense med kommissionen och motionärerna i deras bedömning att sådant stöd för förnyelse av fiskeflottan som fiskeristyrelsen föreslagit skulle medföra betydande nybyggnadsmöjligheter för de mindre och medelstora svenska varven. Utskottet förutsätter att, om ett system med sådant stöd införs, det utformas på ett sådant sätt att det blir attraktivt för fiskefartygens ägare att göra nybeställningar vid inhemska mindre och medelstora varv. Ett uttalande av denna innebörd bör göras av riksdagen.

Utskottet övergår så till att behandla frågor med anknytning till vissa av de mindre och medelstora varven.

AB Finnboda Varf. I propositionen (s. 20) anför industriministern att han ansluter sig till den bedömning som kommissionen för de mindre och medelstora varven gjort, nämligen att det inte är motiverat med särskilda åtgärder från statsmakternas sida i syfte att söka få till stånd en ändring i koncernledningens beslut att lägga ned Finnboda varv.

F. n. pågår förhandlingar mellan Svenska Varv AB och vissa regionala intressenter om Finnbodas framtid. I den socialdemokratiska partimotionen 1979/80:2019 sägs att det är angeläget att dessa förhandlingar leder till ett positivt resultat så att fortsatt verksamhet vid Finnboda kan säkerställas. Motionärerna önskar att riksdagen skall uttala att Svenska Varv bör medverka till att en sådan lösning nås. I motionen 1979/80:2024 föreslås ett riksdagsuttalande av likartad innebörd. Motionären understryker särskilt betydelsen av att en industriell verksamhet kan bevaras vid Finnboda varv.

Också utskottet finner det angeläget att de nu pågående förhandlingarna mellan Svenska Varv AB och utomstående intressenter - bl. a. Stockholms läns landsting och Stockholms och Nacka kommuner - leder till ett sådant resultat att fortsatt verksamhet vid AB Finnboda Varf kan säkerställas. En lösning efter dessa linjer får dock inte innebära att Svenska Varv AB eller

NU 1979/80:69

staten belastas med eventuella driftsunderskott i framtiden. Ett uttalande av denna innebörd bör enligt utskottets mening göras av riksdagen.

Karlskronavarvet AB. I propositionen (s. 22) ansluter sig industriministern till kommissionens och Svenska Varvs uppfattning om Karlskronavarvets framtida inriktning. Den civila fartygsproduktionen skall sålunda minskas. Varvets resurser koncentreras till marin nybyggnad med speciell inriktning på export och i viss mån på alternativ produktion.

För att stödja pågående utvecklingsarbete på det plastteknologiska området - export av plastfartyg för marina ändamål bedöms möjlig - föreslås i propositionen att ett särskilt anslag av 75 milj. kr. skall tillföras varvet. Förslaget om detta anslag stöds uttryckligen i motionen 1979/80:2019 (s).

Försvarsutskottet (FöU 1979/80:4 y) anser - mot bakgrund av marinens ekonomiska möjligheter att under de närmaste åren belägga Karlskronavarvet, en fråga som utskottet strax återkommer till - att det föreslagna anslaget av 75 milj. kr. är angeläget. För att satsningen skall ge största möjliga effekt anser försvarsutskottet att stödet bör utnyttjas på ett sådant sätt att det får positiv betydelse också för den svenska marinen. Försvarsutskottet uttalar att avgörande för att lyckas med exportansträngningarna är att produkterna först har prövats av och bedömts vara användbara inom den svenska marinen.

Näringsutskottet vill fästa uppmärksamheten på vad försvarsutskottet här anfört och tillstyrker det föreslagna anslagsbeloppet.

Av propositionen framgår att enligt Svenska Varvs bedömning är en förutsättning för att de långsiktiga planerna skall kunna genomföras att vissa av den svenska marinens beställningar tidigareläggs i syfte att varvet skall lyckas med sin exportsatsning av marina fartyg. Industriministern konstaterar i anslutning härtill ”att de ekonomiska möjligheterna för marinen att nu beställa ytterligare fartyg saknas” (s. 22).

I motionen 1979/80:2019 (s) sägs att regeringen måste ansvara för att Karlskronavarvet beläggs i den omfattning som strukturplanen förutsätter. Varvet får genom sin marina inriktning begränsade möjligheter att genom egna insatser påverka sin försäljningsvolym. Motionärerna menar att hänsyn härtill måste tas när lönsamhetskrav ställs på Karlskronavarvet. De föreslår ett riksdagsuttalande av här angiven innebörd.

Företrädare för marinstaben och försvarets materielverk har inför näringsutskottet lämnat upplysningar om den svenska marinens beläggning av Karlskronavarvet under de närmaste åren. Frågan har därefter behandlats av försvarsutskottet som anför bl. a. följande (FöU 1979/80:4 y):

För att den inriktning av verksamheten vid varvet som anges i propositionen skall kunna genomföras måste beställningarna vid varvet för den svenska marinen jämte tillverkningen för export uppgå till viss nivå. För de närmaste åren är situationen vid Karlskronavarvet i det avseendet bekymmersam.

Den svenska marinens beställningar av underhållsarbeten vid Karlskrona -

NU 1979/80:69

varvet uppgår till ca 30 milj. kr. per år. Den marina nybyggnadsverksamheten är enligt gällande planer starkt begränsad under 1980-talets första del. För nybyggnadsarbeten finns medel inplanerade för minfartyget Carlskrona, som beräknas levereras under budgetåret 1981/82. Härutöver har marinen endast planerat in vissa moderniseringsarbeten på ett antal torpedbåtar och några smärre arbeten som kan ge sysselsättning vid Karlskronavarvet. Dessa marina beställningar är otillräckliga för att vid Karlskronavarvet kunna upprätthålla sysselsättningen och behålla varvets kompetens som marint nybyggnads- och underhållsvarv. Någon omfördelning av medel som avses för marinens materielanskaffning för att tidigarelägga marina beställningar anses - som framgår av propositionen - inte vara möjlig.

Försvarsutskottet behandlar därefter frågan om det ovan berörda anslaget för utvecklingsarbete på det plastteknologiska området och fortsätter:

Ytterligare åtgärder är emellertid enligt försvarsutskottets mening angelägna för att upprätthålla verksamheten vid Karlskronavarvet, särskilt när det gäller sysselsättningen vid företagets plåtverkstad.

Överbefälhavaren har i sin programplan för perioden 1980/81-1984/85 ett tilläggsyrkande om medel för ombyggnad av motortorpedbåtar till vedettbåtar. Det återstår f. n. åtta motortorpedbåtar som är lämpade för sådan ombyggnad. Fyra motortorpedbåtar har redan tidigare byggts om vid Karlskronavarvet. Det finns därför vid varvet aktuellt konstruktionsunderlag och en beställning kan läggas ut omgående. Erfarenheterna av de tidigare ombyggda vedettbåtarna uppges vara goda. Sådana båtar kan bl. a. bidra till övervakningen av landets utökade sjöterritorium. Kostnaderna för ombyggnad inklusive vapenmateriel har beräknats till 4 milj. kr. per båt i prisläge februari 1979. Ombyggnad av en båt beräknas ge 10 000 timmars sysselsättning vid Karlskronavarvet.

Frågan om ombyggnad av ytterligare motortorpedbåtar till vedettbåtar har berörts i försvarsutskottets yttrande 1978/79:3 y till näringsutskottet om Finnboda Varfs betydelse för försvarsberedskapen, m. m. Försvarsutskottet ansåg sig inte kunna tillstyrka att sysselsättningsmedel förskotterades till försvarsramen för sådana objekt. Marinens planeringssituation är alltjämt sådan att utskottet inte kan förorda att medel för materielobjekt förskotteras för senare återbetalning. För att trygga kapaciteten och stödja sysselsättningen inom andra delar av Karlskronavarvet än plastavdelningen har försvarsutskottet därför övervägt också andra lösningar för att finansiera den önskvärda ombyggnaden av motortorpedbåtar till vedettbåtar.

Utskottet har inhämtat att ca 15 milj. kr. finns innestående hos förenade fabriksverken av medel från försäljningen till republiken Chile av kryssaren Göta Lejon. Ca 3 milj. kr. återstår för köparen att betala. Beloppen bör, jämte ca 15 milj. kr. av varvsstödet i sin helhet, enligt utskottets mening kunna disponeras för ifrågavarande ombyggnad till vedettbåtar.

I likhet med vad som anförs i propositionen och i motionen 1979/80:2019 (s) vill näringsutskottet understryka vikten av att Karlskronavarvet får den marina inriktning som förutsätts i Svenska Varvs strukturplan. Denna inriktning ger emellertid Karlskronavarvet begränsade möjligheter att genom egna insatser påverka sin försäljningsvolym. Hänsyn härtill måste tas

NU 1979/80:69

när lönsamhetskrav ställs på varvet. Regeringen har därför ett särskilt ansvar för sysselsättningen vid detta.

Försvarsutskottet har i sitt yttrande pekat på möjligheten att finansiera ombyggnader av ett antal motortorpedbåtar till vedettbåtar genom att ta i anspråk dels intäkterna - totalt ca 18 milj. kr. - vid försäljning av ett fartyg som utgått ur marinens organisation, dels ca 15 milj. kr. ”av varvsstödet i sin helhet”. Näringsutskottet ansluter sig till vad försvarsutskottet föreslagit beträffande nyssnämnda 18 milj. kr. Vidare anser näringsutskottet att regeringen positivt bör pröva möjligheten av att använda 15 milj. kr. av det i propositionen, liksom i motionen 1979/80:2019 (s), föreslagna anslaget Avskrivningslån till varvsindustrin för här åsyftade ombyggnadsarbeten (jfr nedan s. 27). Förslaget skall betraktas som en övergångsanordning, avsedd att underlätta Karlskronavarvets övergång från civil till marin produktion.

Utskottet föreslår att riksdagen i ett uttalande ställer sig bakom vad utskottet anfört rörande dels regeringens särskilda ansvar för Karlskronavarvets beläggning, dels möjligheterna till finansiering av viss ombyggnad av motortorpedbåtar till vedettbåtar.

När det gäller beläggningssituationen i övrigt vid Karlskronavarvet vill utskottet särskilt understryka varvets och industriministerns bedömning (prop. 1979/80:165 s. 21 f.) att vindkraftverk kan bli en intressant marknad och i framtiden ett viktigt komplement till varvets fartygsproduktion. Utskottet, som har erfarit att planer för uppförande av ett förhållandevis stort antal aggregat föreligger i bl. a. Förenta staterna, instämmer i denna allmänna bedömning. Om svensk industri skall kunna konkurrera på denna kommande internationella vindkraftsmarknad är det synnerligen angeläget att det konstruktions- och utvecklingsarbete på vindkraftsaggregat som pågår bl. a. inom Karlskronavarvet kan fortgå utan avbrott. Då utskottet förutsätter att regeringen noggrant följer denna fråga och tar nödvändiga initiativ, anser utskottet inte något särskilt uttalande av riksdagen vara motiverat.

I detta sammanhang vill utskottet också ta upp frågan om förläggningen av det svenska isbrytarunderhållet. Kommissionen för de mindre och medelstora varven har föreslagit att det isbrytarunderhåll som f. n. utförs vid Finnboda Varf skall flyttas till Karlskronavarvet och till Lunde varv.

I propositionen (s. 23) anför industriministern att han bedömer att det inte längre finns anledning att i fråga om isbrytarunderhållet lämna dispens från upphandlingskungörelsen. ”När nu gällande avtal avseende isbrytarunderhållet upphör får alltså sedvanligt anbudsförfarande ske för kommande avtalsperiod.”

Socialdemokraterna kritiserar i partimotionen 1979/80:2019 regeringens ställningstagande på denna punkt. De föreslår att riksdagen uttalar att

NU 1979/80:69

isbrytarunderhållet av såväl beredskaps- som beläggningsskäl även fortsättningsvis bör ske inom landet och då i enlighet med kommissionens förslag.

Försvarsutskottet understryker (FöU 1979/80:4 y) vikten från beredskapssynpunkt av att isbrytarunderhållet utförs vid svenska varv. Utskottet tillägger att det, för att den kapacitet som behövs vid mobilisering och krig skall kunna upprätthållas i fred, är angeläget att en del av underhållet utförs vid Karlskronavarvet. Därigenom förbättras också sysselsättningsläget vid Karlskronavarvet.

Näringsutskottet har ingen erinran mot vad kommissionen för de mindre och medelstora varven och försvarsutskottet anfört. Utskottet föreslår sålunda att riksdagen i ett uttalande till regeringen som sin mening ger till känna att isbrytarunderhållet även i fortsättningen bör ske inom landet.

Götaverken Sölvesborg AB. I propositionen (s. 23) anges att pågående strukturförändring av företaget syftar till att Sölvesborgsvarvet skall upphöra att vara nybyggnadsvarv och i stället inrikta sig på annan produktion. Industriministern anför att han ansluter sig till kommissionens bedömning att det inte är motiverat med några åtgärder från statsmakternas sida i syfte att försöka åstadkomma en annan utveckling.

I den socialdemokratiska partimotionen 1979/80:2019 framhålls att den pågående omstruktureringen är tidskrävande. Motionärerna menar att det krav på lönsamhet senast år 1981 som uppställs i Svenska Varvs strukturplan inte är möjligt att uppnå. I stället anser de att kravet på lönsamhet bör gälla först under år 1983. Dessutom föreslår de att Sölvesborgsvarvet AB skall tillföras 27 milj. kr. utgörande kostnader för omstruktureringen. Dessa medel ingår i det belopp av 900 milj. kr. som motionärerna föreslår skola tillföras Svenska Varv som bidrag till vissa utvecklingskostnader (nedan s. 30).

Utskottet är medvetet om att det pågående omstruktureringsarbetet vid Sölvesborgsvarvet kräver ekonomiska resurser. Det får dock ankomma på Svenska Varv att inom ramen för anslaget Bidrag till Svenska Varv AB för vissa utvecklingskostnader ta ställning till behoven så att strukturplanens mål beträffande Götaverken Sölvesborg AB kan uppnås. I strukturplanen har angetts ett krav på lönsamhet från år 1981. Man får enligt utskottets mening inte stå främmande för att avvakta med kravet på lönsamhet ytterligare någon tid, dock inte så länge som förordas i motionen 1979/80:2019 (s). Ett uttalande av den innebörd som här angivits bör göras av riksdagen. Motionen avstyrks i här angiven del.

Lunde Varv och Verkstads AB. Förutsättningarna för fortsatt verksamhet vid Lunde Varv och Verkstads AB tas upp i två motioner. I den socialdemokratiska partimotionen 1979/80:2019 kritiseras regeringen för att propositionen inte innehåller något uttalande avseende detta varv utom i vad avser viss del av isbrytarunderhållet. Motionärerna erinrar om att kommis -

NU 1979/80:69

sionen för de mindre och medelstora varven har uttalat att det är angeläget att företagets lånebild förstärks och föreslagit att åtgärder skall vidtas i detta syfte. De anser det nödvändigt att statsmakterna medverkar till en sanering av företagets finanser. Vid en sådan sanering bör också behandlas det av kommissionen påtalade behovet av en renovering av dockportarna vid varvet, anför motionärerna och föreslår att riksdagen skall göra ett uttalande av denna innebörd. Ett förslag i motionen 1979/80:2013 om ett uttalande rörande behovet av tillräckliga resurser för att upprätthålla sysselsättning och kapacitet vid Lunde Varv framförs också mot bakgrund av kommissionens uttalanden.

Vad som anförs av kommissionen för de mindre och medelstora varven om vikten av att visst isbrytarunderhåll kan förläggas till Lunde Varv vill utskottet instämma i.

Utskottet har inhämtat att företaget f. n. förbereder en framställning till regeringen rörande de frågor som behandlas i kommissionens betänkande. Enligt utskottets mening är det nödvändigt att staten medverkar vid en sanering av företagets finanser. Härvid bör även frågan om en renovering av dockportarna behandlas. Det är emellertid viktigt att insatser från samhällets sida kombineras med åtaganden av företagets ägare. Utskottet föreslår ett riksdagsuttalande av denna innebörd.

Stöd till varvsindustrin

Utskottet har i det föregående tillstyrkt förslagen i propositionen om anslag med 20 milj. kr. för lån till mindre och medelstora svenska varv och med 75 milj. kr. för utvecklingsarbete vid Karlskronavarvet AB inom det plastteknologiska området. I detta avsnitt behandlar utskottet de riktlinjer för generellt stöd till svensk varvsindustri som regeringen föreslår att riksdagen skall godkänna och som presenteras på s. 23-33 i propositionen. Utskottet tar på s. 29 f. upp frågan om stöd i olika former till Svenska Varv AB.

Skäl för fortsatt stöd till varvsindustrin

Utskottet ansluter sig till vad som anförs i propositionen om skälen för ett fortsatt stöd till varvsindustrin. Det primära syftet med detta stöd är sålunda att underlätta omställningen mot konkurrenskraftig produktion. Samtidigt är det naturligt att stödet ges en sådan utformning att även de svenska rederierna kan dra fördel av det, bl. a. genom att erhålla en långfristig finansiering.

NU 1979/80:69

26 Ändring av stöd till beställare av fartyg

Utskottet har inga erinringar mot vad som föreslås i propositionen (s. 26-28) i fråga om ändringar i systemet för statligt stöd till beställare av fartyg vid svenska varv. Det nuvarande stödet är temporärt och avser beställningar som har gjorts senast den 31 mars 1980. Som huvudregel gäller att fartygen skall levereras före den 1 april 1981.

Ändringarna innebär bl. a. att det s. k. beställarstödet inte längre skall innefatta direkta subventioner i form av avskrivningslån utan begränsas till statliga garantier. Dessa bör - för svenska beställare - kunna uppgå till högst 90 % av kontraktspriset för fartyg (f. n. högst 70 %). Minst 10 % av kontraktspriset (f. n. minst 5 %) skall betalas kontant av beställaren. Den nu gällande ramen för kreditgarantier till fartygsbeställare, 6 665 milj. kr (jfr prop. 1978/79:211, NU 1978/79:58, rskr 1978/79:449), föreslås bli sammanslagen med nu gällande ram för kreditgarantier till varvsindustrin (se vidare nästa avsnitt). I den föreslagna utformningen förutsätts systemet med beställarstöd vara i kraft under en treårsperiod.

I detta sammanhang vill utskottet något beröra frågan om varvens borgensåtaganden avseende kreditgarantier till beställare av fartyg. Enligt 24 § förordningen (1977:500, ändrad 1978:995) om statligt stöd till beställare av fartyg skall för kreditgaranti och lån ställas säkerhet som fullmäktige i riksgäldskontoret godkänner. Fullmäktige har som praxis att i detta fall kräva borgen från det varvsföretag där fartyget beställs. Bl. a. Sveriges varvsindustriförening önskar att kravet på detta borgensåtagande skall begränsas till 10 % av vid varje tillfälle utestående statligt engagemang och helt slopas vid affärer med utvecklingsländer.

Regeringen har den 15 november 1979 lämnat en framställning av likartad innebörd från kommissionen för de mindre och medelstora varven utan åtgärd. Utskottet är inte f. n. berett att förorda någon annan inställning. När det gäller de särskilda risker som kan vara förknippade med affärer med utvecklingsländer vill utskottet också peka på möjligheten till försäkring hos exportkreditnämnden. Frågan bör emellertid uppmärksammas av regeringen. Utskottet föreslår i det följande (s. 29) ett riksdagsuttalande i linje med kommissionens och Varvsindustriföreningens önskemål.

Ändring av stöd till varven

Innebörden av förslagen i propositionen (s. 28-31) är i huvudsak följande.

Den intill utgången av år 1981 gällande ramen för statliga garantier till svensk varvsindustri, 17 000 milj. kr., slås samman med den i föregående avsnitt behandlade ramen för kreditgarantier till fartygsbeställare om 6 665 milj. kr. Den sammanslagna ramen av 23 665 milj. kr. föreslås gälla till utgången av år 1983. Utskottet tillstyrker förslaget.

NU 1979/80:69

27 I stället för avskrivningslån till beställare av fartyg införs från år 1981 ett system med avskrivningslån till svensk varvsindustri. Sådana lån avses kunna lämnas för produktion under år 1981 med belopp motsvarande högst ca 15 % av kontraktspriset, år 1982 med högst ca 10 % och år 1983 med högst ca 5 %. Fr. o. m. år 1984 bör lån inte utgå.

Utskottet tillstyrker det föreslagna systemet för avskrivningslån till varven. När det gäller tidpunkt för avskrivning av lån anges i propositionen (s. 29) att eftergift bör normalt kunna ske varje år med belopp som motsvarar vad varvet investerar i rationaliseringshöjande syfte och i marknads- och utvecklingsarbete. Sveriges varvsindustriförening menar att de privata varven snabbt skulle bli likvidationspliktiga om avskrivning ej sker direkt. Utskottet fäster uppmärksamheten på vad som uttalas i propositionen om möjlighet för regeringen att medge större eftergift eller göra återbetalningen villkorad av resultatutvecklingen vid varvet om detta skulle bedömas nödvändigt med hänsyn till varvets soliditet.

Regeringen har i propositionen beräknat behovet av medel för avskrivningslån till den svenska varvsindustrin till 830 milj. kr. för åren 1981-1983 och föreslår att detta belopp nu anvisas i form av ett reservationsanslag. I motionen 1979/80:2019 (s) föreslås att utöver detta belopp skall anvisas ytterligare 225 milj. kr. Höjningen utgör enligt motionärerna konsekvenser av förslagen om fortsatt fartygsproduktion vid Öresundsvarvet (+ 125 milj. kr.) och om högre produktionskapacitet vid Kockums varv än vad regeringen har förutsatt (+ 100 milj. kr.). Sammanlagt föreslår sålunda socialdemokraterna att 1055 milj. kr. skall anvisas för avskrivningslån till svensk varvsindustri.

I det föregående (s. 23) har utskottet uttalat sig för att 15 milj. kr. av dessa medel också skall kunna disponeras för ombyggnad av vissa motortorpedbåtar vid Karlskronavarvet. Anslagsbenämningen bör därför ändras till Avskrivningslån till varvsindustrin, m. m.

Utskottet tillstyrker i övrigt regeringens förslag och förordar sålunda ett anslag av 830 milj. kr. för avskrivningslån till svensk varvsindustri, m. m., för budgetåret 1980/81.

Det föreslagna systemet med avskrivningslån till varvsindustrin har föranlett regeringen att också föreslå vissa ändringar av de regler som hittills har tillämpats i garantisystemet. Av propositionen (s. 30) framgår bl. a. att garantier skall få lämnas upp till 90 % av kontraktspriset om beställaren är svensk (f. n. högst 70 %). Minst 10 % bör alltså betalas kontant. Utskottet har inga erinringar mot förslagen.

Statligt stöd vid fartygsexport

I propositionen (s. 31) lämnas en översiktlig redogörelse för det stöd som f. n. utgår till svenska varv i samband med exportorder, bl. a. via det s. k.

NU 1979/80:69

28 SEK-systemet. Det konstateras att stödet har fått till följd att svenska redare som beställer fartyg vid svenska varv normalt betalar högre räntor än som tillämpas vid exportorder eller som normalt kan erhållas från utländska varv. År 1978 skapades möjligheter för Sveriges Investeringsbank AB att - i de fall då konkurrens från utländsk statsstödd kreditgivning kan påvisas - efter beslut av regeringen lämna krediter med villkor motsvarande dem som gäller vid export.

Med motiveringen att de svenska varven måste ha möjlighet att konkurrera framgångsrikt med utländska varv föreslår regeringen att en möjlighet till räntestöd införs vid beställningar från Sverige. En sådan möjlighet bör enligt propositionen vara förknippad med en restriktiv prövning, utförd av fartygskreditnämnden. Medelsbehovet beräknas till 300 milj. kr. avseende kontrakt som tecknas senast den 31 december 1983.

Förslaget har inte föranlett några motionsyrkanden. Däremot har Sveriges redareförening och Sveriges varvsindustriförening anfört att den ”restriktiva” prövning som förutsätts i propositionen inte tar hänsyn till den verkliga storleken av de subventionerade fartygsexportkrediter som allmänt förekommer utomlands. Ett system med en ”restriktiv” prövning leder enligt Redareföreningen till att svenska varv får svårt att erbjuda konkurrenskraftiga villkor för svenska beställare. Redareföreningen har också påpekat att ett slopande av kravet på en restriktiv prövning leder till ökat medelsbehov och räknar med att föreslagna 300 milj. kr. skulle täcka behovet för kontrakt tecknade senast den 30 juni 1981. Enligt Redareföreningen kompenseras emellertid detta av ett minskat behov av räntestöd till utländska beställare via SEK-systemet.

Utskottet finner det svårt att motivera en ordning som innebär att svensk beställare av fartyg vid svenskt varv i räntehänseende inte är likställd med utländsk beställare vid svenskt varv. Det föreslagna systemet med räntestöd till varvsindustrin bör utformas på ett sådant sätt att kravet på likställighet mellan svenska och utländska beställare tillgodoses. Utskottet föreslår att riksdagen gör ett uttalande av denna innebörd och förutsätter att regeringen senare återkommer till riksdagen om det visar sig att ytterligare medel behövs för detta ändamål. Det föreslagna reservationsanslaget för budgetåret 1980/81 av 300 milj. kr. tillstyrks.

I propositionen (s. 32) behandlas också det nu gällande systemet för stöd till utvecklingsländer för import av fartyg från Sverige (prop. 1978/79:49 s. 31, NU 1978/79:17 s. 47, rskr 1978/79:115). En förutsättning för detta stöd är att fartyg beställs före den 1 juli 1980 och levereras före utgången av år 1981. Regeringen föreslår att kreditgränserna för stödet utsträcks till att avse kontrakt som tecknas före den 31 december 1983 och att stödet skall kunna utgå även vid försäljning av sådana nya produkter som varven kan komma att producera inom ramen för sin ändrade produktionsinriktning. Vidare föreslås att systemet med garantier för alternativ produktion vid varven får

NU 1979/80:69

utsträckas till att avse kontrakt som tecknas senast den 31 december 1983. Utskottet tillstyrker de här aktuella förslagen.

I motionen 1979/80:2019 (s) erinras om att särskilt de mindre och medelstora varven är inriktade på den typ av fartyg som är av intresse för utvecklingsländerna. Motionärerna nämner särskilt färjor, bogserbåtar, mudderverk och fiskebåtar. De menar att regeringens förslag att stödet skall förlängas inte är tillräckligt och anser att regeringen aktivt bör medverka för att förbättra förutsättningarna för en ökad försäljning av varvsprodukter till utvecklingsländerna. Motionärerna föreslår en inventering av utvecklingsländernas behov av varvsprodukter.

Utskottet delar motionärernas uppfattning att olika ansträngningar bör göras att öka exporten av fartyg också till utvecklingsländerna. Regeringen bör låta genomföra en inventering av i första hand de för svenskt bistånd aktuella utvecklingsländernas behov av dessa typer av produkter samt de svenska varvens och annan svensk tillverkningsindustris förutsättningar att leverera produkterna. I samband med en sådan inventering bör också prövas de önskemål om borttagande av borgenskravet i samband med beställningar från utvecklingsländer som bl. a. Sveriges varvsindustriförening har aktualiserat (jfr s. 26). Utskottet föreslår ett uttalande av riksdagen av denna innebörd.

Finansiellt stöd till Svenska Varv AB, m. m.

De förslag om finansiellt stöd till Svenska Varv AB som läggs fram i propositionen (s. 33-40) grundas på en bedömd resultatutveckling i företaget åren 1980-1984. Denna bedömning utgår från att Svenska Varvs strukturplan skall genomföras, vilket bl. a. innefattar att Öresundsvarvet läggs ned år 1983. Som redan framgått (s. 14) tillkommer enligt propositionen vissa kostnader för fortsatt drift av Öresundsvarvet i de former som anges i propositionen.

De belopp som i propositionen föreslås för olika former av stöd till Svenska Varv AB sammanfattas i tablån s. 30. I denna anges också de anslag som enligt socialdemokraterna bör utgå vid ett genomförande av de i motionen 1979/80:2019 (s) angivna strukturåtgärderna avseende Svenska Varv. Också i motionen 1979/80:2020 förutsätts förändringar av anslagsbeloppen som en följd av förslaget om åtgärder för bibehållande av driften vid Öresundsvarvet.

Utöver angivna belopp kommer bidrag till Svenska Varv AB för vissa personalkostnader, den s. k. anställningsgarantin. Dessa kostnader behandlar utskottet i ett följande avsnitt (s. 31 f.).

NU 1979/80:69

30 Ändamål

Prop.

1979/80:165

Milj. kr.

Motion

1979/80:2019 (s)

Bidrag för vissa utvecklingskostna- der

Härav för:

Prefabricerande processanläggningar (ammoniak/urea)

Nya områden

Utvecklingsinsatser Öresundsvarvet

800'

900'

Medelstillskott Härav för:

Avvecklingskostnader Öresundsvar- vet

Avvecklingskostnader Finnboda Driftsförluster Öresundsvarvet Nedskrivningskostnader Finnboda

2123 Statligt skuldebrev Beloppet avser kostnader för: Nedskrivning Uddevallavarvet, Arendal, Kockums, Cityvarvet Nedskrivning Öresundsvarvet Extra nedskrivningar Cityvarvet

606*

713*

Del av generellt varvsstöd m. m. som beräknas komma Svenska Varv till godo

Enligt strukturplanen

Vid fortsatt drift av Öresundsvarvet

Vid drift på högre nivå av Kockums

1 Anslaget Bidrag till Svenska Varv AB för vissa utvecklingskostnader (prop.

1979/80:165 mom. 12, mot. 1979/80:2019 yrk. 17).

2. Av beloppet förutsätts 27 milj. kr. användas för utvecklingsinsatser vid Sölvesborgsvarvet.

3 Anslaget Medelstillskott till Svenska Varv AB (prop. 1979/80:165 morn. 11, mot. 1979/80:2019 yrk. 16).

4 Av beloppet avser 192 milj. kr. av- och nedskrivningar på anläggningar samt extra kostnader vid annullering av kontrakt. Resterande 590 milj. kr. avser driftsförluster t. o. m. år 1983 vid avveckling enligt Svenska Varvs strukturplan.

5 Beloppet avser tiden t. o. m. år 1983.

6 Bemyndigande till fullmäktige i riksgäldskontoret att utfärda skuldebrev till Svenska Varv AB (prop. 1979/80:165 mom. 6, mot. 1979/80:2019 yrk. 14).

7 Prop. 1979/80:165 s. 38 och 39.

I propositionen föreslås vidare att tidigare lämnade bemyndiganden till

fullmäktige i riksgäldskontoret att ikläda staten garantier till Svenska Varv

avseende förlusttäckning för kundfordringar och fartygsproduktion får utnyttjas till utgången av år 1984. Utskottet tillstyrker sistnämnda förslag.

Vidare tillstyrker utskottet förslagen i propositionen om bidrag till Svenska Varv för vissa utvecklingskostnader med 800 milj. kr., om medelstillskott till Svenska Varv med 844 milj. kr. och om ett bemyndigande för riksgäldskontoret att utfärda skuldebrev till Svenska Varv på 606 milj. kr.

NU 1979/80:69

31 Utskottet har i det föregående (s. 15) uttalat sig för att en total strukturomvandling av Öresundsvarvet skall vara genomförd senast vid utgången av år 1985 och att Svenska Varv skall få i uppdrag att - under angivna förutsättningar - driva verksamheten vidare på minst förlustbringande sätt. I den mån ytterligare kostnader av denna anledning uppstår för Svenska Varv bör staten svara för dem. Det får närmast ankomma på Svenska Varv att för regeringen redovisa vilka merkostnader - i jämförelse med de i propositionen angivna för driften t. o. m. år 1983 - som uppstår vid ett genomförande av utskottets förslag i fråga om Öresundsvarvet.

I detta sammanhang vill utskottet ta upp ett yrkande i motionen 1979/80:1438, enligt vilket riksdagen bör uttala sig för att Svenska Varv inom ramen för det industripolitiska samarbetet med Norge om naturgas utvecklar sin teknik för byggande av flytande metanolfabriker.

Av Svenska Varv-koncernens strukturplan framgår (s. 33) att prefabricerade fabriksanläggningar för metanol tillhör de s. k. marknadssegment som håller på att penetreras.

Utskottet har inhämtat att Svenska Varv arbetar med olika projekt som gäller anläggningar för tillverkning av metanol. I likhet med motionärerna anser utskottet att Svenska Varv-koncernen bör utveckla sin teknik på detta område. Utskottet föreslår ett uttalande av riksdagen av denna innebörd. Om koncernen lyckas erhålla en order på en anläggning av detta slag skulle det kunna betyda goda möjligheter att i framtiden utveckla en exportmarknad på detta område.

Handläggning av varvsstöd m. m.

Utskottet har ingen erinran mot vad som anförs i propositionen (s. 40-43) om ändrad beslutsordning för handläggning av ärenden rörande stöd till varvsindustrin och till beställare av fartyg.

Vissa sysselsättningsfrågor m. m.

I propositionen (s. 43 f.) lämnas en redovisning av de sysselsättningspolitiska åtgärder i varsvregionerna som beslöts av riksdagen hösten 1978 (prop. 1979/80:49, NU 1978/79:17, rskr 1978/79:115) och en redogörelse för den aktuella arbetsmarknadssituationen i de fyra regionerna Uddevalla, Göteborg, Malmö och Landskrona. Mot denna bakgrund föreslår regeringen dels att den skall få ett bemyndigande att besluta att kommun inom Landskronaregionen får ingå i stödområde under viss tid, dels att ramen för det regionalpolitiska stödet skall utvidgas med 170 milj. kr. Det angivna beloppet ingår i de medel som riksdagen hösten 1978 beviljade för särskilt regionalpolitisk! stöd inom varvsregionerna men kommer enligt propositionen inte att utnyttjas. Förslag om konkreta sysselsättningsskapande åtgärder

NU 1979/80:69

i varvsregionerna, särskilt Landskronaregionen, aviseras till hösten 1980. Förslag läggs också fram om att Svenska Varv skall få ersättning för kostnaderna för den s. k. anställningsgaranti för de anställda vid storvarven t. o. m. år 1980 som riksdagen beslöt hösten 1978. För detta ändamål föreslås sammanlagt 266 milj. kr.

Den socialdemokratiska partimotionen 1979/80:2019 innehåller stark kritik mot att frågan om sysselsättningsskapande åtgärder i varvsregionerna inte har behandlats mer ingående än vad som skett i propositionen. Förslagen i motionen går sammanfattningsvis ut på att riksdagen nu skall besluta att den nyssnämnda anställningsgarantin skall bibehållas under kommande omstruktureringsperiod och dessutom utsträckas till att omfatta varven i Blekinge, att 25 milj. kr. nu skall anvisas till var och en av de regionala utvecklingsfonderna i Göteborgs och Bohus län, Malmöhus län och Blekinge län samt att riksdagen nu skall ange vissa riktlinjer inför det aviserade regeringsförslaget hösten 1980 om sysselsättningsskapande åtgärder i varvsregionerna. Motionen innehåller också förslag om ett riksdagsuttalande rörande yrkesutbildningen vid storvarven.

Också i motionen 1979/80:2020 föreslås att anställningsgarantin vid storvarven skall behållas under hela omstruktureringsperioden.

Förslag om uttalanden eller åtgärder avseende konkreta sysselsättningsobjekt lämnas i motionerna 1979/80:2017 och 1979/80:2021. Motionen 1979/80:1978 behandlar problem som skulle uppstå vid en avveckling av det s. k. P 80-projektet. I motionen 1979/80:2018 anförs kritik mot förslaget i propositionen om möjligheten att inplacera kommun i Landskronaregionen i stödområde.

Samtliga här nämnda förslag i propositionen och motionerna - med undantag av motionen 1979/80:2021 - behandlas av arbetsmarknadsutskottet i dess yttrande AU 1979/80:3 y.

I motionen 1979/80:2021 föreslås riksdagen göra ett uttalande om angelägenheten av ”en anslutning av järnvägens sträckning från Landskrona till Västkustbanan”. Motionärerna syftar närmast på en järnvägslinje norrut mot Helsingborg.

Förslaget i propositionen om anslag med sammanlagt 266 milj. kr. för att täcka Svenska Varvs kostnader för Projekt 80 i Göteborg, dvs. den organisation som svarat för genomförandet av systemet med anställningsgaranti, tillstyrks av arbetsmarknadsutskottet. Också näringsutskottet tillstyrker att dessa medel anvisas.

I fråga om sysselsättningsproblemen anför arbetsmarknadsutskottet följande: När

det gäller att lösa sysselsättningsproblemen på varvsorterna bör enligt utskottets uppfattning den självklara utgångspunkten vara att man i första hand skall anlita de medel som samhället redan har till sitt förfogande. Inom arbetsmarknadspolitikens ram finns olika typer av åtgärder som har

NU 1979/80:69

utvecklats under en följd av år och som man har erfarenheter av och därför snabbt kan sätta in. Likaså finns det etablerade medel inom näringspolitikens och regionalpolitikens områden. Utskottet vill emellertid inte förneka att det kan finnas skäl till vissa särskilda insatser när det gäller varvsorterna med hänsyn till de omfattande friställningar det gäller. Utskottet kan tänka sig att man även prövar mera okonventionella lösningar för att på ett snabbt och praktiskt sätt skaffa arbeten åt den övertaliga personalen. Ett närmare samarbete bl. a. mellan arbetsmarknadsmyndigheterna, de anställdas organisationer och näringslivet i Sydsverige bör komma till stånd. Regeringen har uppgivit att den ämnar återkomma till dessa frågor med förslag till riksdagen under hösten. Utskottet har inte något att erinra mot en sådan handläggningsordning. Tvärtom finns det mycket som talar härför. Det främsta skälet är att man då bättre kan bedöma vilka åtgärder mera i detalj som det nu under våren fattade beslutet kan föranleda. Även socialdemokraterna begär f. ö. att regeringen skall återkomma under hösten.

Med denna inställning finns det inte skäl att gå närmare in på yrkanden om anställningsgaranti och olika detaljförslag för att hävda sysselsättningen. När det gäller särskilda projekt så förutsätter utskottet att man på olika håll gör vad som är möjligt, bl. a. med stöd av utvecklingsfonderna och de regionalpolitiska medlen, för att förverkliga uppslag som bedöms vara realistiska. Det är emellertid knappast möjligt för riksdagen att direkt ta ställning till enskilda konkreta förslag. Med det anförda har utskottet besvarat även motion 2017 av Bertil Fiskesjö m. fl. (c). Motionen bör inte föranleda någon åtgärd.

Som tidigare sagts bör riksdagen under hösten avgöra om man inom ramen för en anställningsgaranti eller på annat sätt bör se till att personalavvecklingen vid varven sker i socialt acceptabla former. Det får förutsättas att den kommande propositionen innehåller underlag för ett sådant ställningstagande. Utskottet delar också de socialdemokratiska motionärernas uppfattning att riksdagen bör få en redovisning av utfallet av Projekt 80. Denna redovisning kan lämpligen lämnas i den aviserade propositionen. I det sammanhanget kan det också vara lämpligt att ta upp det av Rune Torwald (c) och Christina Rogestam (c) i motion 1978 aktualiserade problemet som uppstår vid en avveckling av Projekt 80. Även dessa förhållanden talar för att man inte nu bör binda sig i fråga om metoderna som skall användas för att underlätta personalavvecklingen.

Beträffande anställningsgarantin vill utskottet utöver det anförda framhålla att det finns starka principiella skäl mot att statsmakterna för enstaka företag eller branscher gör åtaganden av det slaget. Utskottet gav uttryck för samma uppfattning för ungefär ett år sedan i betänkandet AU 1978/79:21 s. 22, som på denna punkt var enhälligt och godtogs av riksdagen. Det finns tecken som tyder på att anställningsgarantin som den hanterats genom Projekt 80 inneburit vissa fördelar från både företagsekonomiska och sociala utgångspunkter. Å andra sidan går det inte att förneka att garantier av detta slag kan motverka vad som från alla utgångspunkter är önskvärt, nämligen att arbetskraften går över till företag med goda utvecklingsmöjligheter. Man kan inte heller komma ifrån rättvisesynpunkten som leder till att anställda i andra branscher och företag med problem anser sig ha rätt till motsvarande garantier.

Vid de kommande övervägandena om sysselsättningspolitiska insatser vid varven får man alltså mot bakgrund av vad ovan anförts väga den omständigheten att anställningsgarantin i dag finns vid vissa varv mot de

3 Riksdagen 1979180. 17 sami. Nr 69

NU 1979/80:69

invändningar av praktisk och principiell innebörd som kan riktas mot systemet. Som tidigare sagts bör ställningstagandet till de nu berörda frågorna anstå till hösten, då det bör finnas ett betydligt bättre underlag än i dag. När det gäller Projekt 80 vill utskottet - med hänsyn till att höstens riksdagsbeslut kan väntas tämligen sent - tillfoga att utskottet inte har något att erinra mot att regeringen får besluta om att projektet får fortsätta någon tid in på 1981 om det bedöms lämpligt.

De socialdemokratiska ledamöterna i arbetsmarknadsutskottet har anfört avvikande mening.

Näringsutskottet har samma uppfattning som arbetsmarknadsutskottet i de frågor som behandlas här.

Detta innebär att utskottet avstyrker motionerna 1979/80:2019 (s) och 1979/80:2020 såvitt avser förslagen om fortsatt och utvidgad anställningsgaranti för personal vid Svenska Varv AB. Däremot anser utskottet att riksdagen - såsom också föreslås i motionen 1979/80:2019 (s) - under hösten 1980 bör få en redovisning av erfarenheterna från Projekt 80 i Göteborg. I detta sammanhang bör regeringen också ta upp de i motionen 1979/80:1978 aktualiserade problemen i samband med en avveckling av Projekt 80. Utskottet har inte något att erinra mot att Projekt 80 oberoende härav får fortsätta någon tid in på år 1981 om det bedöms lämpligt.Utskottet föreslår att riksdagen gör ett uttalande av här angiven innebörd.

Utskottet har i det föregående (s. 15) uttalat sig för att omstruktureringen av Öresundsvarvet skall vara avslutad senast vid utgången av år 1985. Mot denna bakgrund vill utskottet understryka betydelsen av att regeringen så snart som möjligt lägger fram förslag för riksdagen om åtgärder för Landskronaregionen. Dessa åtgärder bör gå ut på att i samverkan med arbetsmarknadsmyndigheterna och näringslivet i Sydsverige finna praktiska vägar för att snabbt skaffa fram lämpliga arbetsuppgifter för övertalig personal. Härvid får övervägas bl. a. den närmare utformningen av det regionalpolitiska stödet. Vidare bör de olika projekt aktualiseras som har nämnts såväl i propositionen och i motionerna 1979/80:2017,1979/80:2019 (s) och 1979/80:2021 som av olika lokala myndigheter. Utskottet föreslår ett uttalande av riksdagen med denna innebörd.

Förslagen i motionen 1979/80:2019 (s) om omedelbara åtgärder till stöd för konkreta industriprojekt som pågår i varvsregionerna, bl. a. genom beslut om anslag med sammanlagt 75 milj. kr. till vissa regionala utvecklingsfonder, är utskottet inte nu berett att tillstyrka. Även denna fråga bör prövas i samband med regeringens ställningstagande till förslag om åtgärder för Landskronaregionen.

En omfattande yrkesutbildning har under åren bedrivits vid verkstadsskolor inom de stora varven med nära anknytning till pågående produktion. Utbildningen har främst tagit sikte på att utbilda ungdomarna till yrken som varvet i fråga varit i behov av. I den socialdemokratiska partimotionen 1979/80:2019 anförs att dessa skolors framtid är hotad och att regeringen

NU 1979/80:69

därför bör ta de initiativ som krävs för att säkra att utbildningen får finnas kvar.

Näringsutskottet underströk år 1978 (NU 1978/79:17 s. 55) den viktiga roll som verkstadsskolorna inom varvsföretagen hade spelat och även fortsättningsvis skulle kunna spela. Utbildningen har, fortsatte utskottet, givetvis i första hand tagit sikte på varvens behov, men den har även lett till en kompetens som är gångbar på många andra yrkesområden.

Arbetsmarknadsutskottet har i sitt yttrande tagit upp denna fråga och anför följande:

Utskottet har tidigare uttalat att utbildningen vid de stora varven kan vara en tillgång för att klara och överbrygga den nuvarande varvskrisens följdverkningar (AU 1978/79:1 y). Utskottet har samma inställning i dag. Frågan får övervägas av myndigheterna på utbildnings- och arbetsmarknadsområdena. I sammanhanget vill utskottet peka på den proposition (1979/ 80:145) om företagsanknuten gymnasieutbildning som f. n. behandlas i utbildnings- och arbetsmarknadsutskotten (UbU 1979/80:34 och AU 1979/ 80:25).

De socialdemokratiska ledamöterna i arbetsmarknadsutskottet har anfört avvikande mening.

Mot bakgrund av vad arbetsmarknadsutskottet anfört avstyrker näringsutskottet det här behandlade förslaget om ett särskilt uttalande av riksdagen.

Utskottet övergår så till att behandla förslagen rörande det regionalpolitiska stödet. I yttrandet AU 1979/80:3 y anför arbetsmarknadsutskottet - enhälligt - följande:

Som ovan redovisats har riksdagen tidigare anvisat 300 milj. kr. för regionalpolitisk! stöd i varvsregionerna. Av detta belopp är ca 170 milj. kr. inte utnyttjat. I propositionen föreslås nu att den ram om 7 400 milj. kr. för regionalpolitisk! stöd som gäller för innevarande femårsperiod till budgeten 1984/85 skall utökas med det nämnda beloppet 170 milj. kr. och att det således inte skall avdelas särskilda medel för stöd i varvsregionerna. Utskottet delar denna uppfattning och godtar alltså den föreslagna omdispositionen av anslagen. När det gäller stödgivningen sägs i propositionen att stöd bör kunna ges på samma villkor som i dag gäller för stöd utanför stödområdena. Varvsregionerna uppfyller ett grundläggande kriterium härför i form av omfattande friställningar till följd av strukturomvandling. Utskottet godtar även vad som anförs i propositionen i detta hänseende.

För Landskronaregionens del föreslås i propositionen att riksdagen skall besluta att kommunerna i regionen skall ingå i stödområde och att regeringen skall få fullmakt att avgöra vilka kommuner det skall gälla liksom vilket eller vilka stödområden som skall komma i fråga.

Mot detta förslag har Börje Hörnlund m. fl. (c) riktat kritik i motion 2018. Motionärerna som gör en jämförelse med förhållandena i Norrland ifrågasätter om inte andra lösningar än de regionalpolitiska i första hand skall prövas för att klara sysselsättningsproblemen i Landskrona. I sammanhanget nämns länets utvecklingsfond och investmentbolaget Malmöhusinvest. I motionen vill man inte förorda en högre inplacering än i stödområde 1.

NU 1979/80:69

36 Dessutom yrkas att beslutet skall gälla endast för ett år i taget.

Utskottet är för sin del tveksamt till propositionens förslag på denna punkt. För det första kan ifrågasättas om det regionalpolitiska stödet är en lämplig stödform när det gäller varvsregionerna. De relativt stora belopp som inte utnyttjats ger en fingervisning om att så inte är fallet. Utskottet accepterar emellertid att man behåller stödformen som ett komplement till andra åtgärder. Däremot är utskottet inte berett att utan vidare godta förslaget om inplacering av Landskronaregionen i stödområde.

Utskottet har nyligen tagit ställning till ett stort antal motionsyrkanden om förändringar i stödområdesindelning (AU 1979/80:23). Dessa berör olika landsdelar och gäller i många fall kommuner med mycket svåra sysselsättningsproblem. Motionerna har avstyrkts med hänvisning till riksdagens förra året fattade beslut i frågan och till att indelningen bör vara långsiktig till sin karaktär. Först nästa år i samband med regeringens förutskickade redovisning av länsplanering 80 för riksdagen bör indelningsändringar övervägas.

Utskottet är inte heller berett att biträda förslag som innebär ändring i den nuvarande ordningen, nämligen att det är riksdagen som beslutar om inplacering av rikets kommuner i stödområden.

Utskottet är medvetet om att det finns behov av särskilda insatser i Landskronaregionen. Insatsernas omfattning blir beroende av ställningstagandet till frågan om varvets framtid. Under alla omständigheter finns det dock behov av att skapa nya arbetstillfällen. Det regionalpolitiska stödet bör kunna vara ett användbart hjälpmedel i arbetet för att uppnå det målet. På denna punkt finns det anledning att ha en generös inställning.

Om det visar sig finnas behov av mycket omfattande insatser bör det vara möjligt att vid stödgivningen gå utöver de ramar som i dag tillämpas för stöd utanför stödområdena. Regeringen bör i så fall inhämta erforderliga bemyndiganden av riksdagen. I annat fall bör för Landskronaregionens del kunna tillämpas samma principer som i allmänhet gäller för stöd utanför stödområdena.

Med den redovisade utgångspunkten saknas skäl att formellt placera kommuner i regionen i stödområde. Med hänsyn till det anförda är utskottet inte berett att biträda propositionens förslag om en fullmakt för regeringen på den punkten.

Näringsutskottet ansluter sig till arbetsmarknadsutskottets uppfattning och tillstyrker sålunda propositionen såvitt angår förslaget om omdisponering av 170 milj. kr. till den ordinarie ramen för regionalpolitiskt stöd. Däremot avstyrks förslaget i propositionen om bemyndigande för regeringen att placera in kommun i Landskronaregionen i stödområde. Sistnämnda ställningstagande innebär att synpunkterna i motionen 1979/80:2018 tillgodoses i betydande utsträckning.

NU 1979/80:69

37 Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande avslag på propositionen i dess helhet

att riksdagen avslår motionen 1979/80:2022 yrkandet 1,

2. beträffande grundläggande utgångspunkter för varvspolitiken att riksdagen avslår motionen 1979/80:1405 yrkandet 2, motionen 1979/80:1450 yrkandet a och motionen 1979/80:2022 yrkandet 2,

3. beträffande mål för strukturförändringarna inom Svenska Varv AB

att riksdagen

a) avslår motionen 1979/80:1405 yrkandet 1, motionen 1979/ 80:1450 yrkandena b-d och motionen 1979/80:2022 yrkandena 3-6,

b) med anledning av propositionen 1979/80:165 moment 1 i ifrågavarande del och med avslag på motionen 1979/80:2019 yrkandet 1 i ifrågavarande del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

4. beträffande Oresundsvarvet AB

att riksdagen med anledning av propositionen 1979/80:165 moment 1 i ifrågavarande del och med avslag på motionen 1979/80:2019 yrkandet 1 i ifrågavarande del och yrkandet 2 samt motionen 1979/80:2020 yrkandet 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

5. beträffande Skandiaverken i Lysekil

att riksdagen med anledning av motionen 1979/80:2019 yrkandet 4 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

6. beträffande Kockums AB

att riksdagen med bifall till propositionen 1979/80:165 moment 1 i ifrågavarande del och med avslag på motionen 1979/80:2019 yrkandet 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

7. beträffande Cityvarvet AB

att riksdagen med anledning av motionen 1979/80:2019 yrkandet 7 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om beställning av militär bromateriel,

8. beträffande Götaverken Aluminium AB

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

9. beträffande rederiverksamheten inom Svenska Varv

att riksdagen med anledning av propositionen 1979/80:165 moment 1 i ifrågavarande del och motionen 1979/80:2019

NU 1979/80:69

yrkandet 10 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

10. beträffande anslag för lån till mindre och medelstora varv

att riksdagen med bifall till propositionen 1979/80:165 moment

7 till Lån till mindre och medelstora varv för budgetåret 1980/81 under fjortonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av 20 000 000 kr.,

11. beträffande nyproduktion av fiskefartyg

att riksdagen med anledning av motionen 1979/80:2019 yrkandet 12 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

12. beträffande AB Finnboda Varf

att riksdagen med anledning av propositionen 1979/80:165 moment 1 i ifrågavarande del och motionen 1979/80:2024 samt med avslag på motionen 1979/80:2019 yrkandet 9 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

13. beträffande anslag för utvecklingsarbete inom det plastteknologiska området

att riksdagen med bifall till propositionen 1979/80:165 moment

8 till Medelstillskott för Karlskronavarvet AB för budgetåret 1980/81 under fjortonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av 75 000 000 kr. och därvid som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

14. beträffande marin beläggning vid Karlskronavarvet AB

att riksdagen med anledning av motionen 1979/80:2019 yrkandet 5 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

15. beträffande riktlinjer för upphandling av isbrytarunderhåll att riksdagen med anledning av motionen 1979/80:2019 yrkandet 6 och med avslag på propositionen 1979/80:165 moment 1 i ifrågavarande del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

16. beträffande Götaverken Sölvesborg AB

att riksdagen med anledning av propositionen 1979/80:165 moment 1 i ifrågavarande del och med avslag på motionen 1979/80:2019 yrkandet 8 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

17. beträffande Lunde Varv och Verkstads AB

att riksdagen med anledning av motionen 1979/80:2013 och motionen 1979/80:2019 yrkandet 13 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

18. beträffande industripolitiska riktlinjer i övrigt beträffande svensk varvsindustri

att riksdagen med bifall till propositionen 1979/80:165 moment

NU 1979/80:69

1 i ifrågavarande del godkänner de industripolitiska riktlinjer beträffande svensk varvsindustri som anges i propositionen i den mån de ej omfattas av utskottets hemställan under momenten 1-17,

19. beträffande ändring av stöd till beställare av fartyg

att riksdagen med bifall till propositionen 1979/80:165 moment

2 i ifrågavarande del godkänner de riktlinjer för stöd till svensk varvsindustri som anges i propositionen,

20. beträffande garantier till svensk varvsindustri och till beställare av fartyg hos svenska varv

att riksdagen med bifall till propositionen 1979/80:165 moment 4 bemyndigar fullmäktige i riksgäldskontoret att till utgången av år 1983 ikläda staten garantier till svensk varvsindustri och till beställare av fartyg hos svenska varv - inkl. tidigare lämnade garantier - intill ett vid varje tidpunkt sammanlagt belopp av högst 23 665 000 000 kr.,

21. beträffande anslag för avskrivningslån till varvsindustrin, m. m.

att riksdagen med anledning av propositionen 1979/80:165 moment 9 och med avslag på motionen 1979/80:2019 yrkandet 15 till Avskrivningslån till varvsindustrin, m. m. för budgetåret 1980/81 under fjortonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av 830 000 000 kr.,

22. beträffande räntestöd till varvsindustrin

att riksdagen med bifall till propositionen 1979/80:165 moment 10 till Räntestöd till varvsindustrin för budgetåret 1980/81 under fjortonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av 300 000 000 kr. och därvid som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

23. beträffande fartygsexport till utvecklingsländer att riksdagen

a) med bifall till propositionen 1979/80:165 moment 2 i ifrågavarande del godkänner de riktlinjer för stöd till svensk varvsindustri som anges i propositionen,

b) med anledning av motionen 1979/80:2019 yrkandet 11 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om en inventering av utvecklingsländernas behov av varvsprodukter,

24. beträffande vissa anslag m. m. för finansiellt stöd till Svenska Varv AB

att riksdagen

a) med bifall till propositionen 1979/80:165 moment 5 medger att tidigare lämnade bemyndiganden till fullmäktige i riksgäldskontoret att ikläda staten garantier till Svenska Varv AB

NU 1979/80:69

avseende förlusttäckning för kundfordringar och fartygsproduktion om sammanlagt 3 350 000 000 kr. får utnyttjas till utgången av år 1984,

b) med bifall till propositionen 1979/80:165 moment 6 och med avslag på motionen 1979/80:2019 yrkandet 14 bemyndigar fullmäktige i riksgäldskontoret att utfärda skuldebrev till Svenska Varv AB på 606 000 000 kr.,

c) med bifall till propositionen 1979/80:165 moment 11 och med avslag på motionen 1979/80:2019 yrkandet 16 till Medelstillskott till Svenska Varv AB för budgetåret 1980/81 under fjortonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av 844 000 000 kr.,

d) med bifall till propositionen 1979/80:165 moment 12 och med avslag på motionen 1979/80:2019 yrkandet 17 till Bidrag till Svenska Varv AB för vissa utvecklingskostnader för budgetåret 1980/81 under fjortonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av 800 000 000 kr.,

25. beträffande flytande metanolfabriker

att riksdagen med anledning av motionen 1979/80:1438 yrkandet 5 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

26. beträffande handläggning av varvsstöd m. m.

att riksdagen med bifall till propositionen 1979/80:165 moment 3 godkänner den ändrade beslutsordning för handläggning av ärenden rörande stöd till varvsindustrin och till beställare av fartyg som anges i propositionen,

27. beträffande anslag till Svenska Varv AB för vissa personalkostnader att

riksdagen

a) med bifall till propositionen 1979/80:165 moment 13 till Bidrag till Svenska Varv AB för vissa personalkostnader på tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1979/80 under fjortonde huvudtiteln anvisar ett anslag av 26 000 000 kr.,

b) med bifall till propositionen 1979/80:165 moment 14 till Bidrag till Svenska Varv AB för vissa personalkostnader för budgetåret 1980/81 under fjortonde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag av 240 000 000 kr.,

28. beträffande anställningsgaranti för personal vid Svenska Varv AB

att riksdagen avslår motionen 1979/80:2019 yrkandena 19 och 20 samt 21 i ifrågavarande del och motionen 1979/80:2020 yrkandet 2 samt med anledning av motionen 1979/80:1978 och motionen 1979/80:2019 yrkandet 21 i ifrågavarande del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

NU 1979/80:69

29. beträffande handlingsprogram för åtgärder i syfte att skapa ny sysselsättning i varvsregionerna

att riksdagen med anledning av motionen 1979/80:2017, motionen 1979/80:2019 yrkandena 22 och 23 samt motionen 1979/ 80:2021 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

30. beträffande stöd till konkreta industriprojekt i varvsregionerna att

riksdagen

a) avslår motionen 1979/80:2019 yrkandet 24,

b) avslår motionen 1979/80:2019 yrkandet 25,

31. beträffande yrkesutbildning på varvsorterna

att riksdagen avslår motionen 1979/80:2019 yrkandet 18,

32. beträffande det regionalpolitiska stödet

att riksdagen med bifall till propositionen 1979/80:165 moment 16 medger att under budgetåren 1979/80-1983/84 regionalpolitisk! stöd får beviljas med ytterligare 170 000 000 kr. utöver de 7 400 000 000 kr. som riksdagen tidigare har medgivit för nämnda budgetår,

33. beträffande inplacering av kommun inom Landskronaregionen i stödområde

att riksdagen med anledning av motionen 1979/80:2018 och med avslag på propositionen 1979/80:165 moment 15 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

Stockholm den 29 maj 1980

På näringsutskottets vägnar INGVAR SVANBERG

Närvarande: Ingvar Svanberg (s), Johan Olsson (c). Hugo Bengtsson (s), Sven Andersson (fp) (mom. 10-33), Nils Erik Wååg (s) (mom. 1—26), Margaretha af Ugglas (m), Thage Peterson (s). Bengt Sjönell (c) (mom. 1—26), Lennart Pettersson (s) (mom. 27-33), Carl Tham (fp) (mom. 1-9), Karl Björzén (m). Rune Jonsson (s), Ingegärd Oskarsson (c) (mom. 27-33), Wivi-Anne Radesjö (s) (mom. 1-26), Per Westerberg (m). Birgitta Johansson (s), Sture Thun (s) (mom. 27-33), Ivar Franzén (c) och Christer Eirefelt (fp).

NU 1979/80:69

42 Reservationer

av Ingvar Svanberg, Hugo Bengtsson, Nils Erik Wååg (mom. 1-26), Thage Peterson, Lennart Pettersson (mom. 27-33), Rune Jonsson, Wivi-Anne Radesjö (mom. 1-26), Birgitta Johansson och Sture Thun (mom. 27-33) (alla

s)

1. Mål för strukturförändringarna inom Svenska Varv AB (moment 3) Reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 13 som börjar med ”Liksom regeringen” och slutar med ”angiven innebörd” bort ha följande lydelse: Utskottet ansluter sig till kravet på att Svenska Varv måste visa lönsamhet i framtiden. Detta lönsamhetskrav kan emellertid, som framhålls i motionen 1979/80:2019 (s), endast ställas om ägaren, dvs. staten, är beredd att ge erforderliga resurser och erforderlig tid för den fortsatta omställning som förestår. Enligt utskottets mening saknas det anledning för riksdagen att redan nu fatta ett beslut som i realiteten innebär att återstående storvarv avvecklas om inte lönsamhet är uppnådd år 1985. Frågan bör tas upp till granskning när resultatet av nu pågående och beslutad strukturomvandling bättre kan överblickas, dvs. i samband med den utvärdering som Svenska Varv avser göra år 1984. Det finns anledning understryka att det vid detta tillfälle kan komma att erfordras fortsatta kapacitetsneddragningar och/eller nedläggningar av hela varvsenheter. Utskottet föreslår att riksdagen gör ett uttalande av här angiven innebörd.

dels att utskottet under 3 bort hemställa

3. beträffande mål för strukturförändringarna inom Svenska Varv AB

att riksdagen

a) (= utskottet),

b) med bifall till motionen 1979/80:2019 yrkandet 1 i ifrågavarande del och med avslag på propositionen 1979/80:165 moment 1 i ifrågavarande del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

2. Öresundsvarvet AB (moment 4)

Reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 15 som börjar med ”Utskottet ansluter” och slutar med ”angiven innebörd” bort ha följande lydelse: Utskottet menar att tillräckliga skäl inte finns för ett beslut att lägga ned ett av de nuvarande storvarven. I stället bör samtliga fyra storvarv omstruktureras.

NU 1979/80:69

43 I likhet med vad som föreslås i motionerna 1979/80:2019 (s) och 1979/80:2020 motsätter sig utskottet en nedläggning av Öresundsvarvet. Den plan för fortsatt verksamhet på en lägre kapacitetsnivå som har utarbetats inom företaget har enligt utskottets mening rimliga möjligheter att visa sig framgångsrik.

Mot denna bakgrund föreslår utskottet att riksdagen - i enlighet med förslagen i de båda här behandlade motionerna - uttalar sig för fortsatt verksamhet vid Öresundsvarvet enligt den nyss nämnda planen.

dels att utskottet under 4 bort hemställa

4. beträffande Öresundsvarvet AB

att riksdagen med bifall till motionen 1979/80:2019 yrkandet 1 i ifrågavarande del och yrkandet 2 samt motionen 1979/80:2020 yrkandet 1 och med avslag på propositionen 1979/80:165 moment 1 i ifrågavarande del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

3. Kockums AB (moment 6)

Reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 16 som börjar med ”Utskottet har” och slutar på s. 17 med ”sin produktionsvolym (s. 11)” bort ha följande lydelse:

Utskottet instämmer i den kritik mot Svenska Varvs strukturplan som framförts av företrädare för Kockums AB och som utvecklas i motionen 1979/80:2019 (s). Kritiken går bl. a. ut på att strukturplanen innebär en alltför låg kapacitetsnivå för att Kockums skall ha möjlighet att överleva och utvecklas som nybyggnadsvarv. Om nybyggnadsvolymen snabbt skärs ned till en så låg nivå som förutsätts i propositionen minskar påtagligt varvets möjligheter till långsiktig överlevnad. Dessa synpunkter återfinns också i motionen 1979/80:2020. Utskottet anser, i likhet med vad som föreslås i motionen 1979/80:2019 (s), att riksdagen bör uttala sig för att Kockums ges möjligheter till en sådan produktionsnivå att varvets framtida utveckling inte sätts i fara.

dels att utskottet under 6 bort hemställa

6. beträffande Kockums AB

att riksdagen med bifall till motionen 1979/80:2019 yrkandet 3 och med avslag på propositionen 1979/80:165 moment 1 i ifrågavarande del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

NU 1979/80:69

4. AB Finnboda Varf (moment 12)

Reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 20 som börjar med ”Också utskottet” och slutar på s. 21 med ”av riksdagen” bort ha följande lydelse:

Också utskottet finner det angeläget att de nu pågående förhandlingarna mellan Svenska Varv AB och utomstående intressenter - bl. a. Stockholms läns landsting och Stockholms och Nacka kommuner - leder till ett sådant resultat att en fortsatt verksamhet vid Finnboda varv kan säkerställas. Utskottet anser att regeringen aktivt bör verka för att Svenska Varv AB under förhandlingarna intar en sådan position att detta mål kan uppnås. Ett uttalande av denna innebörd bör enligt utskottets mening göras av riksdagen.

dels att utskottet under 12 bort hemställa

12. beträffande AB Finnboda Varf

att riksdagen med bifall till motionen 1979/80:2019 yrkandet 9 och med anledning av propositionen 1979/80:165 moment 1 i ifrågavarande del och motionen 1979/80:2024 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

5. Götaverken Sölvesborg AB (moment 16)

Reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 24 som börjar med ”Utskottet är” och slutar med ”angiven del” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser, i likhet med vad som anförs i motionen 1979/80:2019 (s), att kravet på lönsamhet för Sölvesborgsvarvet bör gälla först från år 1983. Vidare bör Sölvesborgsvarvet kunna räkna med att vid behov ha tillgång till de 27 milj. kr. som anges i motionen 1979/80:2019 (s). Utskottet vill i detta sammanhang erinra om att i det föreslagna anslaget Bidrag till Svenska Varv AB för vissa utvecklingskostnader ingår 440 milj. kr. för ”verksamhet inom nya områden” där konkreta planer f. n. saknas (jfr s. 30).

dels att utskottet under 16 bort hemställa

16. beträffande Götaverken Sölvesborg AB

att riksdagen med bifall till motionen 1979/80:2019 yrkandet 8 och med avslag på propositionen 1979/80:165 moment 1 i ifrågavarande del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

NU 1979/80:69

6. Anslag för avskrivningslån till varvsindustrin, m. m. (moment 21)

Reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 27 som börjar med ”Utskottet tillstyrker” och slutar med ”budgetåret 1980/81” bort ha följande lydelse:

Utskottet tillstyrker förslaget i motionen 1979/80:2019 (s) och förordar sålunda ett anslag av 1 055 milj. kr. för avskrivningslån till svensk varvsindustri, m. m. för budgetåret 1980/81.

dels att utskottet under 21 bort hemställa

21. beträffande anslag för avskrivningslån till varvsindustrin, m. m.

att riksdagen med anledning av motionen 1979/80:2019 yrkandet 15 och med avslag på propositionen 1979/80:165 moment 9 till Avskrivningslån till varvsindustrin, m. m. för budgetåret 1980/81 under fjortonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av 1 055 000 000 kr.

7. Vissa anslag m. m. för finansiellt stöd till Svenska Varv AB (moment 24)

Reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 30 som börjar med ”Vidare tillstyrker” och slutar på s. 31 med ”om Öresundsvarvet” bort ha följande lydelse:

Vidare tillstyrker utskottet förslagen i motionen 1979/80:2019 (s) om bidrag till Svenska Varv för vissa utvecklingskostnader med 900 milj. kr., om medelstillskott till Svenska Varv med 212 milj. kr. och om ett bemyndigande för riksgäldskontoret att utfärda skuldebrev till Svenska Varv på 713 milj. kr. Dessa belopp är avsedda att finansiera den lösning av Svenska Varvs strukturfrågor som förordas i motionerna 1979/80:2019 (s) och 1979/80:2020. Härvid bör särskilt observeras att i bidraget för vissa utvecklingskostnader ingår 100 milj. kr. avsedda för Öresundsvarvet AB och 27 milj. kr. avsedda för Götaverken Sölvesborg AB.

dels att utskottet under 24 bort hemställa

24. beträffande vissa anslag m. m. för finansiellt stöd till Svenska Varv AB att riksdagen

a) (= utskottet),

b) med bifall till motionen 1979/80:2019 yrkandet 14 och med avslag på propositionen 1979/80:165 moment 6 bemyndigar fullmäktige i riksgäldskontoret att utfärda skuldebrev till Svenska Varv AB på 713 000 000 kr..

NU 1979/80:69

c) med bifall till motionen 1979/80:2019 yrkandet 16 och med avslag på propositionen 1979/80:165 moment 11 till Medelstillskott till Svenska Varv AB för budgetåret 1980/81 under fjortonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av 212 000 000 kr.,

d) med bifall till motionen 1979/80:2019 yrkandet 17 och med avslag på propositionen 1979/80:165 moment 12 till Bidrag till Svenska Varv AB för vissa utvecklingskostnader för budgetåret 1980/81 under fjortonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av 900 000 000 kr.

8. Sysselsättningspolitiska insatser i varvsregionerna (momenten 28-30)

Reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 32 med ”1 fråga” och slutar på s. 34 med ”för Landskronaregionen” bort ha följande lydelse:

I fråga om sysselsättningsproblemen anför de socialdemokratiska ledamöterna i arbetsmarknadsutskottet följande:

Den fortsatta omstruktureringen av den svenska varvsindustrin kommer att få allvarliga konsekvenser för sysselsättningen i varvsregionerna. Varvsorterna har redan i dag en besvärlig arbetsmarknad med vikande industrisysselsättning. Både Göteborg och Malmö har under andra hälften av 1970-talet fått vidkännas en minskning av industrisysselsättningen med mer än 10 %. Enligt länsstyrelsernas prognoser kommer den utvecklingen att fortsätta även under den första hälften av 1980-talet. Mot den angivna bakgrunden måste särskilda åtgärder sättas in såväl på dessa orter som på övriga platser som drabbas av nedläggningarna.

Regeringen har uppgivit att den under hösten ämnar återkomma till riksdagen med förslag till åtgärder på sysselsättningsområdet. Enligt utskottets mening är detta helt otillfredsställande. Det kan inte vara rimligt att riksdagen skulle fatta beslut om den svenska varvsindustrins storlek och struktur utan att samtidigt få uppgift om vilka åtgärder regeringen föreslår för att upprätthålla sysselsättningen och dämpa den sociala oron på de berörda orterna.

Som tidigare nämnts införde riksdagen i samband med 1978 års beslut om varvenens. k. anställningsgaranti. Garantin gällert, o. m. 1980 och omfattar numera de anställda vid storvarven i Göteborg, Uddevalla, Malmö och Landskrona. I Göteborg bildades en särskild organisation, Projekt 80, för att ta hand om den övertaliga varvspersonalen där. Trots vissa problem är bedömningarna av den s. k. P80-verksamheten övervägande positiva. Det måste konstateras att organisationen inneburit stora fördelar från både mänskliga och företagsekonomiska aspekter. Farhågorna att projektet skulle verka hämmande på rörlighetsbenägenheten hos de anställda har inte besannats.

Som väntat har det emellertid visat sig att en viss del av den övertaliga personalen är svår att placera på den öppna arbetsmarknaden. Det finns flera orsaker härtill. Varvsarbetet är till sin karaktär tungt och riskfyllt med

NU 1979/80:69

förslitningar och skador som resultat. Den snabba neddragningen av varven i Göteborg under andra hälften av 1970-talet har vidare lett till en personalsammansättning inom varven som markant avviker från sammansättningen på arbetsmarknaden i stort.

Som framhålls i den socialdemokratiska partimotionen är det också det stora inslaget av äldre och begränsat arbetsföra som ligger bakom de relativt höga kostnaderna för P80. Någon redovisning av hur kostnaderna fördelas på olika ändamål ges inte i propositionen. Detta är beklagligt. Utan en analys av verksamheten och kostnadernas fördelning är det inte möjligt att göra en tillförlitlig bedömning av i vilken utsträckning kostnaderna för P80 i realiteten ersätter andra kostnader, som skulle uppstå om verksamheten inte kommit till stånd.

Från Göteborgs kommun har man pekat på att det redan med hänsyn till de människor som i dag omfattas av P80 är motiverat att fortsätta verksamheten efter utgången av 1980. Om verksamheten avbryts riskerar man att en del av det anpassningsarbete som pågår inte kommer att leda till resultat. I sammanhanget kan nämnas att åtskilliga av de nu anställda inom P80 av olika skäl är svårplacerade på den öppna arbetsmarknaden. Eftersom de som omfattas av P80 fortfarande formellt är anställda vid varven kommer de vid ett avbrytande av P80-verksamheten att återgå dit. De kommer därmed att ingå i den totala personalstyrka som till sin omfattning skall anpassas till en väntad krympning av varvskapaciteten.

Mot bakgrund av de betydande personalreduceringar på varvsorterna som man måste räkna med under de närmaste åren är det enligt utskottets uppfattning motiverat att hålla en hög beredskap vid varven. Påfrestningarna på varvsregionernas arbetsmarknader kan bli så stora, att särskilda insatser för stöd till omställning för den övertaliga personalen av det skälet blir motiverade. Dessutom ställs för enskilda varvsenheter långtgående krav på omorientering av produktionen, och det kan finnas anledning att låta dessa krav ge visst utslag i sammansättningen av den kvarvarande personalstyrkan.

Dessa skäl talar enligt utskottets uppfattning för att den anställningsgaranti, som f. n. gäller för de anställda vid storvarven, bör bibehållas under den kommande omstruktureringsperioden. Garantin bör dessutom utsträckas till att omfatta även varven i Blekinge. Till denna anställningsgaranti bör knytas möjligheter att på de enskilda varvsorterna utnyttja insatser av den typ som omfattas av den nuvarande P80-organisationen. Insatserna bör utformas i samråd med de lokala fackliga organisationerna och med utgångspunkt i erfarenheterna från P80. Regeringen bör få i uppdrag att till riksdagen återkomma med förslag om den närmare utformningen av anställningsgarantin och därtill knutna insatser och i samband därmed redovisa en utvärdering av P80. Vid den praktiska utformningen av garantin bör självfallet varvsföretagen och de anställdas organisationer ha stort inflytande.

Med det anförda har utskottet tillgodosett yrkandena om anställningsgaranti i den socialdemokratiska partimotionen 2019 och motion 2020 av Åke Persson (fp) och Hans Petersson i Röstånga (fp). I den senare motionen har dock Blekinge län undantagits från yrkandet om anställningsgaranti. Med utgångspunkt i utskottets förslag finns det inte anledning föreslå någon åtgärd på grund av motion 1978 av Rune Torwald (c) och Christina Rogestam (c). I den motionen aktualiseras nämligen problemet som uppstår om Projekt 80 skulle avvecklas.

NU 1979/80:69

48 När det gäller behovet av statliga insatser för att skapa ny sysselsättning på varvsorterna delar utskottet den kritiska inställningen mot propositionen som redovisas i den socialdemokratiska motionen 2019. Regeringen bör snarast utarbeta ett handlingsprogram med förslag till sådana insatser. Insatserna bör vara av den omfattningen att de i väsentlig grad bidrar till att kompensera det bortfall av arbetstillfällen som uppstår i samband med omstruktureringen av varvsindustrin. I den mån utvecklingen vid varven leder till betydande negativa effekter vid underleverantörsföretag, bör åtgärder för dessa företag innefattas i programmet.

Inför behandlingen av varvsfrågorna har från olika håll, bl. a. berörda län och kommuner samt de fackliga organisationerna, redovisats en rad tänkbara projekt. De socialdemokratiska motionärerna framhåller i det sammanhanget att dessa förslag bör bli föremål för en seriös prövning från regeringens sida i samband med utarbetandet av förslag till statliga insatser för att skapa ny produktion på varvsorterna. Utskottet delar denna uppfattning. Riksdagen bör göra ett uttalande av denna innebörd. Med det anförda kan även motionen 2017 av Bertil Fiskesjö m. fl. (c) sägas vara besvarad. Motionärerna vill nämligen att riksdagen nu får ta ställning till konkreta alternativ som tagits fram för Öresundsvarvet.

Från de berörda regionernas sida har framhållits att det är angeläget att ytterligare resurser snabbt ställs till förfogande för den verksamhet som pågår på regional nivå för att stödja industriella utvecklingsprojekt. Utskottet delar denna uppfattning.

Utskottet vill i sammanhanget understryka det värdefulla i att det på regional och lokal nivå bedrivs en intensiv och praktiskt inriktad verksamhet för att stödja konkreta industriprojekt. Utskottet är emellertid inte berett att i dag, med det beslutsunderlag som föreligger, ta ställning till frågan om hur stora resurser för här aktuellt ändamål, som skall tillföras olika samhällsorgan i varvsregionerna. Det slutliga avgörandet på den punkten måste bli beroende av de förslag som presenteras i det handlingsprogram för varvsregionerna som utskottet med anledning av den socialdemokratiska motionen begärt att regeringen skall lägga fram.

En uppbromsning av den pågående projektverksamheten på den regionala nivån måste emellertid undvikas. Därför bör redan nu, i avvaktan på ett slutligt ställningstagande, en viss förstärkning av resurserna på den regionala nivån ske. Utskottet föreslår därför att det socialdemokratiska förslaget att de regionala utvecklingsfonderna i Göteborgs och Bohus län, Malmöhus län och Blekinge län skall tilldelas ett bidrag pä vardera 25 milj. kr. för stöd till industriella utvecklingsprojekt i varvsregionerna skall bifallas. Det får ankomma på utvecklingsfonderna att bedöma hur medlen skall användas. Riksdagen bör anslå medel i enlighet med det anförda.

Näringsutskottet har samma uppfattning som de socialdemokratiska ledamöterna i arbetsmarknadsutskottet i de frågor som behandlas här.

Detta innebär att utskottet tillstyrker förslagen i motionerna 1979/80:2019 (s) och 1979/80:2020 om förlängning av anställningsgarantin för personal vid Svenska Varv AB. Garantin bör vidare, som föreslås i motionen 1979/ 80:2019 (s) utvidgas till att avse även de anställda vid varven i Blekinge län. Utskottet föreslår ett riksdagsuttalande med här angiven innebörd. Utskottets ställningstagande innebär att yrkandet i motionen 1979/80:1978 saknar

NU 1979/80:69

aktualitet. Mot denna bakgrund avstyrker utskottet den sistnämnda motionen.

Vidare innebär näringsutskottets ställningstagande att utskottet tillstyrker att riksdagen ansluter sig till vad de socialdemokratiska ledamöterna i arbetsmarknadsutskottet uttalat rörande ett handlingsprogram med förslag till statliga insatser för att skapa ny sysselsättning på varvsorterna. Regeringen bör alltså vidta åtgärder i syfte att lösa de sysselsättningsproblem som blir följden av en oundviklig neddragning av Öresundsvarvets kapacitet.

I detta sammanhang vill utskottet erinra om vad som anförs i propositionen (s. 12) om att Svenska Varv ämnar vidta särskilda åtgärder som bidrar till att öka industrisysselsättningen i Landskrona med lönsam och därmed varaktig sysselsättning.

Näringsutskottet tillstyrker vidare förslagen i motionen 1979/80:2019 (s) om omedelbara åtgärder till stöd för konkreta industriprojekt som pågår i varvsregionerna. Sålunda tillstyrker utskottet att sammanlagt 75 milj. kr. nu anvisas till projektverksamhet vid de regionala utvecklingsfonderna i Göteborgs och Bohus län, Malmöhus län och Blekinge län.

dels att utskottet under 28 bort hemställa

28. beträffande anställningsgaranti för personal vid Svenska Varv AB

att riksdagen avslår motionen 1979/80:1978 och med bifall till motionen 1979/80:2019 yrkandena 19-21 och med bifall till motionen 1979/80:2020 yrkandet 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

dels att utskottet under 29 bort hemställa

29. beträffande handlingsprogram för åtgärder i syfte att skapa ny sysselsättning i varvsregionerna

(=utskottet),

dels att utskottet under 30 bort hemställa

30. beträffande stöd till konkreta industriprojekt i varvsregionerna att

riksdagen

a) med bifall till motionen 1979/80:2019 yrkandet 24 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

b) med bifall till motionen 1979/80:2019 yrkandet 25 till Projektverksamhet vid de regionala utvecklingsfonderna under fjortonde huvudtiteln för budgetåret 1980/81 anvisar ett reservationsanslag av 75 000 000 kr.

4 Riksdagen 1979180. 17 sami. Nr 69

NU 1979/80:69

9. Yrkesutbildning på varvsorterna (moment 31)

Reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 35 som börjar med ”Arbetsmarknadsutskottet har” och slutar med ”av riksdagen” bort ha följande lydelse:

Arbetsmarknadsutskottet har i sitt yttrande tagit upp denna fråga. De socialdemokratiska ledamöterna anför härvid att de delar den uppfattning som uttrycks i motionen och fortsätter:

Utbildningsavdelningarna vid dessa företag kan otvivelaktigt spela en viktig roll för att klara och överbrygga följdverkningarna av den pågående omstruktureringen av den svenska varvsindustrin. Regeringen bör därför ta de initiativ i frågan som förordas i den socialdemokratiska motionen. Vad utskottet anfört bör regeringen underrättas om.

Näringsutskottet erinrar om vad utskottet år 1978 anförde om dessa verkstadsskolors roll och ansluter sig även till vad de socialdemokratiska ledamöterna i arbetsmarknadsutskottet nu anför. Utskottet föreslår att riksdagen gör ett uttalande av denna innebörd.

dels att utskottet under 31 bort hemställa

31. beträffande yrkesutbildning pä varvsorterna

att riksdagen med bifall till motionen 1979/80:2019 yrkandet 18 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

Särskilt yttrande

Öresundsvarvet AB (moment 4)

Ingvar Svanberg, Hugo Bengtsson, Nils Erik Wååg, Thage Peterson, Rune Jonsson, Wivi-Anne Radesjö och Birgitta Johansson (alla s) anför:

I regeringens förslag förutsätts att kostnaderna för driften under avvecklingstiden - vars omfattning inte preciseras - skall täckas av staten. Några bedömningar av vilka belopp det kan komma att gälla görs inte i propositionen; industriministern aviserar endast sin avsikt att begära uppgifter från Svenska Varv avseende åren 1980-1982. Vi kan inte finna annat än att dessa kostnader f. n. är omöjliga att beräkna, eftersom Öresundsvarvets verksamhetsvolym under avvecklingstiden ej är känd. Sannolikt måste varvet ha kvar en dyrbar fartygsproduktion i betydande omfattning. Vidare torde principbeslutet om nedläggning få svårbedömbara effekter på produktionskostnaderna.

NU 1979/80:69 51

Bilaga 1

Försvarsutskottets yttrande 1979/80:4 y

över propositionen 1979/80:165 om vissa varvsfrågor, m. m. jämte motionen 1979/80:2019, såvitt rör Karlskronavarvet AB

Till näringsutskottet

Näringsutskottet beslöt den 8 maj 1980 att bereda försvarsutskottet tillfälle att avge yttrande över de delar av propositionen 1979/80:165 om vissa varvsfrågor, m. m. jämte motioner som rör Karlskronavarvet AB.

Utskottet

I propositionen 1979/80:165 föreslår regeringen omfattande åtgärder som syftar till att skapa förutsättningar för den svenska varvsindustrin att öka sin konkurrenskraft. Förslagen i propositionen grundas bl. a. på resultatet av en av regeringen tillsatt kommission (1 1979:04) med uppdrag att utreda frågor om de mindre och medelstora varvens strukturanpassning och behov av stöd.

I propositionen behandlas bl. a. den framtida verksamheten vid Karlskronavarvet AB.

Karlskronavarvet tillkom, som framgår av redogörelsen i propositionen, på 1600-talet för att tillgodose den svenska flottans behov av nybyggnader och reparationer. Tyngdpunkten i verksamheten vid varvet har ända in i våra dagar varit att tillgodose sådana marina behov. Vid 1970-talets början svarade den svenska marinen för 75 % av beläggningen vid varvet. Karlskronavarvet blev år 1960 aktiebolag och ingår numera i varvskoncernen Svenska Varv AB.

Under 1970-talet har marinens beställningar vid varvet minskat. Mot denna bakgrund har det gjorts flera försök att minska varvets starka beroende av marinens beställningar. År 1977 övergick företaget till produktion för den civila marknaden av mindre handelsfartyg och för exportmarknaden av marina fartyg. Det ekonomiska utfallet av fartygsproduktionen för civila ändamål har inte varit tillfredsställande.

Karlskronavarvet har också startat ett omfattande projekteringsarbete inom vindkraftsområdet. Mot bakgrund av energisituationen både utomlands och i Sverige anser industriministern att vindkraftsaggregat kan bli en intressant marknad för varvet och ett komplement till dess fartygsprojekt.

Enligt de långsiktiga planer som i propositionen läggs fast för Karlskronavarvet skall den civila fartygsproduktionen minskas. En betydande del av varvets resurser avses i stället koncentreras på marin nybyggnad med speciell inriktning på export och i viss mån på alternativ produktion.

NU 1979/80:69 (FöU 1979/80:4 y)

52 I propositionen anges att Svenska Varv anser att vissa av den svenska marinens beställningar måste tidigareläggas för att varvet skall lyckas med sin exportsatsning beträffande marina fartyg. Industriministern konstaterar dock att de ekonomiska möjligheterna för marinen att nu beställa ytterligare fartyg saknas.

I motionen 1979/80:2019 (s) hävdar motionärerna, bl. a. med hänvisning till nyssnämnda uttalande av industriministern, att den sammantagna behandlingen av Karlskronavarvets framtid i regeringens förslag är närmast cynisk.

I motionen berörs bl. a. regeringens ställningstagande beträffande isbrytarunderhållet. Detta fullgörs med dispens från upphandlingskungörelsen f. n. vid Finnboda Varf nära Stockholm. Muskövarvet, Karlskronavarvet och Lunde Varv i Kramfors. Kommissionen för de mindre och medelstora varven anser att det underhållsarbete som f. n. utförs vid varven i Göteborg och vid Finnboda Varf bör överföras till Karlskrona och också omfatta isbrytarunderhållet med undantag av det isbrytarunderhåll som avses komma att ske vid Lunde Varv. Enligt propositionen bedömer industriministern efter samråd med kommunikationsministern att det i fråga om isbrytarunderhållet inte längre finns anledning att lämna dispens från upphandlingskungörelsen. När nu gällande avtal avseende isbrytarunderhållet upphör bör alltså, anser industriministern, sedvanligt anbudsförfarande ske för kommande avtalsperiod. I motionen 2019 uttalar motionärerna att av såväl beredskaps- som beläggningsskäl bör isbrytarunderhållet även fortsättningsvis ske inom landet och då i enlighet med kommissionens förslag. De anser att riksdagen bör göra ett uttalande av denna innebörd.

Motionärerna framhåller vidare att den allvarliga beläggningssituationen för Karlskronavarvet kommer att kvarstå om inga särskilda åtgärder vidtas. Enligt deras mening måste regeringen därför ansvara för att Karlskronavarvet beläggs i den omfattning som strukturplanen förutsätter. Varvet har, framhåller de, genom sin marina inriktning begränsade möjligheter att genom egna insatser påverka sin försäljningsvolym. Till detta måste självfallet, anser motionärerna, hänsyn tas när lönsamhetskrav ställs på företaget. Motionärerna yrkar att riksdagen som sin mening skall ge regeringen till känna vad som i motionen har anförts om beläggningen vid Karlskronavarvet AB.

Försvarsutskottet vill särskilt understryka Karlskronavarvets betydelse för den svenska marinen, inte minst vid mobilisering och i krig. För att den inriktning av verksamheten vid varvet som anges i propositionen skall kunna genomföras måste beställningarna vid varvet för den svenska marinen jämte tillverkningen för export uppgå till viss nivå. För de närmaste åren är situationen vid Karlskronavarvet i det avseendet bekymmersam.

Den svenska marinens beställningar av underhållsarbeten vid Karlskronavarvet uppgår till ca 30 milj. kr. per år. Den marina nybyggnadsverksamhe -

NU 1979/80:69 (FöU 1979/80:4 y)

ten är enligt gällande planer starkt begränsad under 1980-talets första del. För nybyggnadsarbeten finns medel inplanerade för minfartyget Carlskrona, som beräknas levereras under budgetåret 1981/82. Härutöver har marinen endast planerat in vissa moderniseringsarbeten på ett antal torpedbåtar och några smärre arbeten som kan ge sysselsättning vid Karlskronavarvet. Dessa marina beställningar är otillräckliga för att vid Karlskronavarvet kunna upprätthålla sysselsättningen och behålla varvets kompetens som marint nybyggnads- och underhållsvarv. Någon omfördelning av medel som avses för marinens materielanskaffning för att tidigarelägga marina beställningar anses - som framgår av propositionen - inte vara möjlig.

Försvarsutskottet anser mot denna bakgrund att det föreslagna anslaget av 75 milj. kr. för vidareutveckling inom det plastteknologiska området för marina ändamål är angeläget. För att satsningen skall ge största möjliga effekt anser utskottet att stödet bör utnyttjas på sådant sätt att det också får positiv betydelse för marinen. Avgörande för att lyckas med exportansträngningarna är enligt uppgift att produkterna först har prövats av och bedömts vara användbara inom den svenska marinen.

Ytterligare åtgärder är emellertid enligt försvarsutskottets mening angelägna för att upprätthålla verksamheten vid Karlskronavarvet, särskilt när det gäller sysselsättningen vid företagets plåtverkstad.

Överbefälhavaren har i sin programplan för perioden 1980/81-1984/85 ett tilläggsyrkande om medel för ombyggnad av motortorpedbåtar till vedettbåtar. Det återstår f. n. åtta motortorpedbåtar som är lämpade för sådan ombyggnad. Fyra motortorpedbåtar har redan tidigare byggts om vid Karlskronavarvet. Det finns därför vid varvet aktuellt konstruktionsunderlag och en beställning kan läggas ut omgående. Erfarenheterna av de tidigare ombyggda vedettbåtarna uppges vara goda. Sådana båtar kan bl. a. bidra till övervakningen av landets utökade sjöterritorium. Kostnaderna för ombyggnad inklusive vapenmateriel har beräknats till 4 milj. kr. per båt i prisläge februari 1979. Ombyggnad av en båt beräknas ge 10 000 timmars sysselsättning vid Karlskronavarvet.

Frågan om ombyggnad av ytterligare motortorpedbåtar till vedettbåtar har berörts i försvarsutskottets yttrande 1978/79:3 y till näringsutskottet om Finnboda Varfs betydelse för försvarsberedskapen, m. m. Försvarsutskottet ansåg sig inte kunna tillstyrka att sysselsättningsmedel förskotterades till försvarsramen för sådana objekt. Marinens planeringssituation är alltjämt sådan att utskottet inte kan förorda att medel för materielobjekt förskotteras för senare återbetalning. För att trygga kapaciteten och stödja sysselsättningen inom andra delar av Karlskronavarvet än plastavdelningen har försvarsutskottet därför övervägt också andra lösningar för att finansiera den önskvärda ombyggnaden av motortorp'dbåtar till vedettbåtar.

Utskottet har inhämtat att ca 15 milj. kr. finns innestående hos förenade fabriksverken av medel från försäljningen till republiken Chile av kryssaren Göta Lejon. Ca 3 milj. kr. återstår för köparen att betala. Beloppen bör.

NU 1979/80:69 (FöU 1979/80:4 y)

jämte ca 15 milj. kr. av varvsstödet i sin helhet, enligt utskottets mening kunna disponeras för ifrågavarande ombyggnad till vedettbåtar.

Beträffande isbrytarunderhållet vill utskottet understryka att det är viktigt från beredskapssynpunkt att underhållet utförs vid varv inom landet. För att i fred kunna upprätthålla kapacitet som behövs vid mobilisering och krig är det angeläget att del av underhållet utförs vid Karlskronavarvet. Därigenom förbättras också sysselsättningsläget vid varvet.

Stockholm den 20 maj 1980

På försvarsutskottets vägnar PER PETERSSON

Närvarande: Per Petersson (m), Eric Holmqvist (s), Gudrun Sundström (s), Hans Lindblad (fp), Roland Brännström (s), Gunnar Oskarson (m), Ulla Ekelund (c), Evert Hedberg (s), Göthe Knutson (m), Karl-Erik Svartberg (s), Anders Gernandt (c). Holger Bergman (s), Eric Hägelmark (fp), Anita Johansson (s) och Eivor Nilson (c).

NU 1979/80:69 55

Bilaga 2

Arbetsmarknadsutskottets yttrande 1979/80:3 y

över propositionen 1979/80:165 om vissa varvsfrågor, m. m. jämte motioner

Till näringsutskottet

Näringsutskottet har berett arbetsmarknadsutskottet tillfälle att yttra sig över propositionen 1979/80:165 om vissa varvsfrågor, m. m. jämte motioner, såvitt gäller sysselsättningsåtgärder och regionalpolitiska åtgärder (momenten 15 och 16 i propositionens hemställan).

Arbetsmarknadsutskottet avger följande yttrande.

Sammanfattning

I yttrandet redovisar utskottet bakgrunden till regeringens förslag samt innebörden av de planerade neddragningarna inom varvssektorn. Utskottet tar inte ställning till i vilken omfattning och takt detta bör ske men konstaterar att det råder en bred enighet om att varvsindustrin måste fortsätta att minska. Detta aktualiserar i sin tur sysselsättningspolitiska insatser.

Utskottet accepterar propositionens uppläggning som innebär att regeringen till hösten skall återkomma till riksdagen med förslag om åtgärder för att dels personalavvecklingen skall kunna genomföras på ett socialt acceptabelt sätt, dels sysselsättningen i varvsregionerna skall främjas. I det sammanhanget avvisar utskottet motionskrav att riksdagen nu skall utfärda anställningsgarantier för anställda vid storvarven. Detta ställningstagande grundas bl. a. på att utskottet instämmer i ett socialdemokratiskt yrkande om att riksdagen till hösten bör få en redovisning av Projekt 80. Inom ramen för det projektet hanteras den nuvarande anställningsgarantin för anställda vid Göteborgsvarven.

Socialdemokraterna reserverar sig och vill att riksdagen nu skall utfärda anställningsgarantier i enlighet med deras motion. De vill också att riksdagen skall ange riktlinjer för den proposition om sysselsättningsskapande insatser som aviserats. Som omedelbar åtgärd vill de att totalt 75 milj. kr. skall anvisas till utvecklingsfonderna i de berörda länen.

Utskottet tillstyrker propositionens förslag om att riksdagen skall anvisa 266 milj. kr. för att täcka kostnaderna för den tidigare utfärdade anställningsgarantin. Dessutom biträder utskottet ett förslag i propositionen att 170 milj. kr., som återstår av medel som tidigare anvisats för regionalpolitiska insatser i varvsregionerna, skall förås över till den ordinarie regionalpolitiska anslagsramen.

NU 1979/80:69 (AU 1979/80:3 y)

56 Regionalpolitiska insatser på de villkor som gäller utanför stödområdena förutses kunna komma till stånd i varvsregionerna även i framtiden. För Landskronaregionens del föreslås i propositionen att regeringen skall få fullmakt att placera in kommuner där i stödområde. Utskottet är inte berett att biträda detta förslag utan föreslår en annan lösning när det gäller att kanalisera erforderligt regionalpolitisk! stöd till området. Nivån på detta stöd blir beroende av riksdagens ställningstagande beträffande Öresundsvarvets framtid. Om det bedöms att regionen kommer att vara i behov av mera omfattande regionalpolitisk! stöd bör regeringen i propositionen till hösten begära erforderliga bemyndiganden av riksdagen. I annat fall bör det vara möjligt att hantera stödfrågan enligt principen för regionalpolitisk! stöd utanför stödområdena.

Bakgrund

Sedan några år har efterfrågan i världen på nya fartyg varit vikande. De minskande leveranserna av fartyg har medfört att varvsindustrin dragits ned i flera traditionellt viktiga länder på detta område. I Nederländerna, Danmark och Sverige har under perioden 1975-1979 antalet varvsanställda minskat med ca 40 %. Betydande neddragningar har också ägt rum i Storbritannien och Västtyskland under samma tidsperiod. I Västeuropa är minskningen av antalet anställda ca 25 %. I Japan är motsvarande tal ca 50 %.

För Sveriges vidkommande har den hittillsvarande reduceringen på 40 % inneburit att antalet anställda vid storvarven gått ned från ca 22 000 år 1975 till drygt 13 000 år 1979. Dessa fördelar sig på Göteborg med ca 5 600, Uddevalla med ca 600, Malmö med ca 1 300 och Landskrona med ca 500.

Trots vad hittills gjorts för att skära ned varvskapaciteten i världen bedöms efterfrågan på fartyg under flera år framöver väsentligt understiga produktionskapaciteten. Nya varvsnationer som Republiken Korea och Taiwan fortsätter att bygga ut sina anläggningar för fartygsproduktion. Trots en svag konkurrenssituation håller dessutom många traditionella varvsländer uppe kapaciteten genom statliga stödåtgärder. Det finns emellertid strävanden som går ut på att begränsa statliga subventioner och andra stödåtgärder till varvsindustrin. Enligt en år 1976 träffad överenskommelse inom OECD skall dessa länder skära ned varvsproduktionen varvid övergångsvis statliga stödåtgärder accepteras. Under överläggningar inom organisationen år 1979 aktualiserades frågan om en slutpunkt för omställningsperioden och en avveckling av det nu mycket omfattande varvsstödet. Länderna är ense om att varvsstödets omfattning inte får öka och att en särskild procedur skall tillämpas om något medlemsland anser att stödåtgärderna bör förlängas.

NU 1979/80:69 (AU 1979/80:3 y)

57 Strukturförslaget

I propositionen föreslås en ytterligare neddragning av de svenska varvens kapacitet. För storvarven överensstämmer förslaget i huvudsak med en inom Svenska Varv utarbetad strukturplan.

Enligt propositionen bör varven inrikta sig på olika verksamheter. För Uddevallavarvet föreslås en specialisering på bulk-, tank- och enhetslastfartyg, för Götaverken Arendal AB på offshore (inkl. service) och prefabricerade industrianläggningar, för Kockums AB på gas/kemikaliefartyg, prefabricerade industrianläggningar, färjor, reparation samt verkstadsproduktion.

I antal producerade timmar beräknas för storvarvens del följande framtida fördelning av affärsområden i genomsnitt per år.

Sammantaget innebär förslaget en produktionsvolym på 4,9 milj. produktionstimmar några år in på 1980-talet. Detta innebär en halvering i förhållande till nuläget.

I propositionen föreslås - på grundval av Svenska Varvs strukturplan - att produktionsvolymen vid Uddevallavarvet i stort sett skall vara oförändrad under perioden 1980-1985. För Götaverken Arendal och Kockums AB innebär planen en väsentlig minskning av volymen. Svenska Varv AB föreslår att det till Uddevallavarvet knutna Skandiaverken AB i Lysekil skall avyttras snarast. En viktig punkt i propositionen är att de nämnda varven skall avvecklas om de inte är lönsamma senast år 1985.

Enligt Svenska Varvs strukturplan bör Öresundsvarvet i Landskrona läggas ned senast år 1983.1 propositionen ansluter sig regeringen till förslaget med den modifieringen att avvecklingstakten bör bestämmas med hänsyn till möjligheterna för de anställda att få nya arbeten. Svenska Varv föreslås därför få i uppdrag att driva verksamheten på ekonomiskt minst förlustbringande sätt och med en produktionsinriktning som inte får skada andra enheter inom koncernen. Det framhålls dessutom att Svenska Varv planerar att vidtaga särskilda åtgärder för ökad industrisysselsättning i Landskrona.

Propositionsförslaget innebär vidare att Götaverken Cityvarvet AB, som är inriktat på reparationsverksamhet, under perioden 1981-1984 skall reducera sin produktionsvolym med 30 % till ca 1,4 miljoner timmar. Målet är att det varvet skall visa lönsamhet senast år 1982.

De mindre och medelstora varvens framtida utveckling har, enligt riksdagens beslut i december 1978, utretts av en särskild kommission.

Tank/bulkfartyg i Enhetslastfartyg I Gas- och kemikaliefartyg Offshoreanläggningar Prefabricerade industrier

2,2 milj. prod.timmar per år

1,1 milj. prod.timmar per år 0,9 milj. prod.timmar per år 0,7 milj. prod.timmar per år

1* Riksdagen 1979180. 18 sami. Yttr. nr 3

NU 1979/80:69 (AU 1979/80:3 y)

58 Utredningen visar att den nuvarande kapaciteten vid dessa varv är väsentligt större än vad som kan täckas genom beställningar från varvens traditionella kunder. Regeringen föreslår på kommissionens förslag att verksamheten vid AB Finnboda Varf skall läggas ned. Varvet har f. n. ca 440 anställda. Stockholmsregionen anses ha bättre förutsättningar än flertalet andra varvsorter att klara av de svårigheter som en minskning av varvskapaciteten för med sig.

Karlskronavarvet AB föreslås få en primär inriktning som underhålls- och nybyggnadsvarv för svenska marinen. Verksamhetens omfattning i antal produktionstimmar kommer enligt förslaget att reduceras något. Varvet har i dag ca 1 500 anställda. En förutsättning för lönsamhet år 1985 är enligt Svenska Varv att vissa beställningar av svenska marinen tidigareläggs. I propositionen konstateras emellertid att de ekonomiska möjligheterna för marinen att nu beställda ytterligare fartyg saknas.

Götaverken Sölvesborg AB, som i dag har drygt 200 anställda, föreslås upphöra som nybyggnadsvarv. Verksamheten bör läggas om och inriktas på annan produktion. I propositionen anmäls att förberedelser pågår för att möjliggöra beställningar på lämpliga produkter för vägverkets, sjöfartsverkets och tullverkets räkning. Varvsverksamhetens totala omfattning beräknas minska under de närmaste åren.

Sammanfattningsvis beräknas propositionens förslag få följande effekter på utvecklingen av sysselsättningen vid de olika enheterna. I sammanställningen medräknas även övrig verksamhet inom Svenska Varv (Götaverken Motor, Calor-Celsius m. m.). Siffrorna har avrundats.

1984 Götaverken Arendal

3 500

3 000

1 950

1 950

Uddevallavarvet

2 900

2 600

2 550

2 550

Öresundsvarvet

2 850

i)

_ i

Kockums Varv

4 700

4 700

2 800

2 800

Götaverken Cityvarvet

2 250

1 600

1 350

1 350

Finnboda Varf

-

-

Karlskronavarvet

1 500

1 250

1 250

Götaverken Sölvesborg

150 Övrigt

7 500

6 850

6 600

6 750

Totalt 26 000 20 9002) 16 7002) 16 8002)

*) Verksamheten avvecklas i takt med möjligheterna för de anställda att få nya arbeten.

2) Exklusive Öresundsvarvct.

I propositionen framhålls dock att om lönsamheten blir tillfredsställande kan produktionsvolymen vid varven i Göteborg och Malmö bli högre med motsvarande positiva effekter på sysselsättningen.

Med anledning av propositionen har väckts ett tiotal motioner. Socialdemokraterna redovisar i motionen 2019 en kritisk inställning till

NU 1979/80:69 (AU 1979/80:3 y)

underlaget för propositionens strukturförslag. Bl. a. efterlyser man en djupgående analys av efterfrågan på produkter från varven och av varvens konkurrenskraft. Socialdemokraterna delar emellertid uppfattningen att omstruktureringen inom varvsindustrin måste ske genom att produktionsvolymen dras ned. Varven måste dock få tid och resurser för nya satsningar. Socialdemokraterna avvisar därför kravet på att man nu fattar beslut om att varven skall läggas ned i de fall de inte är lönsamma år 1985. Beträffande strukturförslagets konsekvenser för de olika varven förordar socialdemokraterna en större nybyggnadskapacitet vid Kockums Varv än vad regeringens förslag innebär. Motionärerna anser vidare att Öresundsvarvet är bättre lämpat för reparationsverksamhet än Kockums.

När det gäller Öresundsvarvet avvisar socialdemokraterna propositionens förslag. Redan metoden för avveckling inger betänkligheter, då den medför risk för att de som har nyckelposter slutar först. Detta kan göra det omöjligt att bedriva en normal verksamhet vid varvet. Socialdemokraterna förordar i stället att riksdagen godtar varvets egen plan, som innebär en reducering med drygt 1 000 anställda under de närmaste åren.

En liknande uppfattning framför Åke Persson (fp) och Hans Petersson i Röstånga (fp) i motionen 2020. De anser att det är billigare med en fortsatt reducerad drift än med avveckling enligt propositionens förslag.

Socialdemokraterna framhåller vidare att huvudsyftet med en försäljning av Skandiaverken AB i Lysekil måste vara att skapa tryggad sysselsättning för de anställda där.

När det gäller de mindre och medelstora varven efterlyser socialdemokraterna konkreta förslag om hur strukturomvandlingen skall gå till. De anser det angeläget att de pågående överläggningarna om Finnboda Varf leder till att verksamheten kan fortsätta. Även Pär Granstedt (c) tar upp denna fråga. I motionen 2024 framhåller han att Svenska Varv aktivt bör pröva möjligheterna att finna en lösning som innebär att en industriverksamhet vid varvet kan bevaras.

Socialdemokraterna tar även upp utvecklingen vid de båda Blekingevarven i Karlskrona och Sölvesborg. Motionärerna framhåller att regeringen måste se till att Karlskronavarvet beläggs i den omfattning som strukturplanen förutsätter. För Sölvesborgsvarvet föreslås att tidsgränsen för lönsamhet bör sättas till år 1983 i stället för 1981 som är Svenska Varvs förslag.

Slutligen kan nämnas att vpk i motionen 2022 föreslår riktlinjer för varvens fortsatta verksamhet som innebär att inga nedskärningar eller nedläggningar alls får ske.

Som framgår av det anförda finns det en principiell enighet bland regeringspartierna och socialdemokraterna om att den svenska varvsindustrin måste fortsätta att minska så att den anpassas till marknadens förutsättningar. Även om det råder delade meningar på vilket sätt och i vilken takt neddragningen skall ske är det uppenbart att varvsregionerna kommer att utsättas för ytterligare påfrestningar på arbetsmarknaden.

NU 1979/80:69 (AU 1979/80:3 y)

60 Utskottet anser sig mot denna bakgrund kunna behandla olika förslag till åtgärder för att förbättra sysselsättningsläget utan att i detalj ta ställning till hur mycket och i vilken takt varven skall skäras ned. Den frågan ankommer det på näringsutskottet att pröva.

Sysselsättningsmässiga konsekvenser i varvsregionerna

Uddevallaregionen

Uddevalla kommun har under 1970-talet haft en befolkningsminskning på ca 1 500 personer. I kommunerna Munkedal, Lysekil och Orust har befolkningsutvecklingen emellertid varit positiv. Arbetslösheten i regionen var under år 1979 något lägre än i länet. I Uddevalla var dock ungdomsarbetslösheten högre än i länet.

Enligt länsstyrelsens prognoser kommer industrisysselsättningen att minska i regionen under perioden fram till år 1983. Bortfallet beräknas dock mer än väl kompenseras genom en ökad sysselsättning inom servicesektorn.

Antalet anställda vid Uddevallavarvet kommer enligt strukturförslaget att minska något under 1980-talet. Utgår man från planerad arbetsstyrka för år 1980 kan det bli aktuellt med viss ersättningsrekrytering vid varvet.

Mot den angivna bakgrunden anses det i propositionen inte vara erforderligt med särskilda insatser i regionen för att upprätthålla sysselsättningen.

Göteborgsregionen

I regionen har Göteborgs kommun haft betydande svårigheter att hålla befolkningssiffrorna uppe under 1970-talet. Under decenniet minskade befolkningen med ca 30 000 personer eller med 7%. Detta uppvägs emellertid av den ökning som kringliggande kommuner inom pendlingsavstånd fått.

Arbetslösheten i Göteborgs kommun är av samma storlek som i landet i övrigt. I kringliggande kommuner som Mölndal och Kungälv var arbetslösheten under år 1979 betydligt lägre än i länet och i riket.

Enligt länsstyrelsens prognoser kommer sysselsättningen inom industrin att minska under perioden fram till år 1983. En ökad sysselsättning inom servicesektorn beräknas dock i stort sett kompensera bortfallet inom andra sektorer.

I Göteborg ligger Götaverken Arendal AB, Götaverken Cityvarvet AB, Götaverken Ångteknik AB samt Götaverken Motor AB. Sammanlagt hade dessa enheter vid årsskiftet i runda tal 7 700 anställda. Förslaget till strukturplan kan beräknas innebära en reducering av antalet anställda med ca 2 400 under fem år. S. k. naturlig avgång till följd av pensioneringar m. m.

NU 1979/80:69 (AU 1979/80:3 y)

kommer dock att i viss utsträckning minska antalet direkt berörda.

Sveriges Verkstadsförening har i anslutning till den av Svenska Varv framlagda strukturplanen undersökt arbetskraftsbehovet under första halvåret 1980 hos medlemsföretagen i en tremilsradie runt bl. a. Göteborg. Enligt undersökningen har verkstadsföretagen i Göteborgsregionen ett behov av ca 2 000 arbetare uppdelade på ca 550 yrkesarbetare och ca 1 450 tempoarbetare. Yrkesmässigt föreligger störst behov av gruppen övriga yrkesarbetare. Därnäst kommer plåtslagare och svetsare.

Malmöregionen

I regionen har Malmö kommun förlorat ca 11 % av sin befolkning under 1970-talet, vilket motsvarar ca 12 000 personer. I gengäld har kranskommunerna ökat sin befolkning betydligt.

Arbetsmarknadsläget i Malmö var under hela år 1979 sämre än i riket som helhet. Ungdomsarbetslösheten uppgick till mellan 5,5 och 6,0 %.

Enligt länsstyrelsens prognoser förutses en minskad industrisysselsättning i regionen under de närmaste åren. En ökning inom servicesektorn beräknas dock mer än väl kompensera bortfallet inom andra samhällssektorer.

Som tidigare redovisats planeras en fortsatt reducering av kapaciteten vid Kockums varv. Antalet sysselsatta vid varvet kan enligt förslaget komma att minska med drygt 1 800 under de närmaste åren, vilket motsvarar drygt 350 personer per år under fem år.

Enligt den tidigare nämnda undersökningen som Sveriges Verkstadsförening gjort har verkstadsföretagen i Malmöregionen under första halvåret i år ett behov av att rekrytera ca 400 personer, varav 200 yrkesarbetare, 170 kvalificerade tempoarbetare och 30 okvalificerade arbetare.

Länsarbetsnämnden i Malmöhus län har mot bakgrund av den förutsedda utvecklingen vid varven i Malmö och Landskrona nyligen gjort en genomgång av vilka lediga arbeten som finns i de båda regionerna. Enligt uppgift från nämnden kan 600-700 personer direkt få arbete i Malmöregionen utan att flytta, eftersom många verkstads- och byggföretag dras med en nästan konstant brist på arbetskraft. Nämnden framhåller dock att det är svårt att bedöma hur efterfrågan kommer att stå sig framöver med tanke på konjunkturutvecklingen.

Landskronaregionen

I regionen har Landskrona kommun haft betydande problem på arbetsmarknaden under andra hälften av 1970-talet. En viktig orsak härtill är utvecklingen vid Öresundsvarvet, som har en avgörande betydelse för arbetsmarknaden i kommunen. Även andra stora företag i kommunen har gått tillbaka eller lagts ned.

I Landskrona är arbetslösheten högre än i länet som helhet. Under år 1979

NU 1979/80:69 (AU 1979/80:3 y)

uppgick andelen arbetslösa av befolkningen i arbetsför ålder till knappt 3 % mot ca 2 % i riket. I grannkommunen Helsingborg var situationen väsentligt bättre.

Länsstyrelsen räknar med en minskad industrisysselsättning i regionen under perioden fram till år 1983. Förhoppningen är att servicesektorn skall öka i minst motsvarande grad.

Som tidigare redovisats föreslås i propositionen att Öresundsvarvet på sikt skall läggas ned och att detta skall ske i takt med att de anställda får annat arbete. I två motioner, 2019 och 2020, föreslås att varvet skall finnas kvar men att kapaciteten skall dras ned med ca 1 000 personer till år 1985. Antalet anställda vid varvet uppgår f. n. till ca 2 840.

Enligt den tidigare nämnda studien som Sveriges Verkstadsförening tagit fram har verkstadsföretagen i Landskronaregionen redovisat ett nyrekryteringsbehov under första halvåret i år på 545 arbetare, varav ca 275 yrkesarbetare. Behovet gäller bl. a. montörer och plåtslagare.

Enligt länsarbetsnämndens genomgång, som redovisats ovan, finns f. n. i Landskronaregionen ca 300 lediga platser som är tänkbara för eventuellt friställda varvsarbetare.

Blekinge län

Länet har, som utskottet redovisat i sitt regionalpolitiska betänkande AU 1979/80:23, under den senaste 10-årsperioden haft en betydligt svagare utveckling än riksgenomsnittet. Problemen är särskilt stora i Olofströms kommun, men även länets primära centrum Karlskrona har haft svårigheter att hålla befolkningssiffrorna uppe under senare år. Enligt länsstyrelsens prognoser kommer svårigheterna i länet att kvarstå under de närmaste åren med en negativ befolkningsutveckling och en nedgång i antalet industrisysselsatta. Inom servicesektorn räknar man dock med en viss ökning i sysselsättningen.

Arbetsmarknadsläget i länet överensstämmer i stort med situationen i riket som helhet. Kommuner som Olofström och Sölvesborg hade emellertid under år 1979 en högre arbetslöshet än riksgenomsnittet.

Propositionens förslag beträffande varven i Karlskrona och Sölvesborg innebär en viss neddragning av kapaciteten. I runda tal 250 anställda i Karlskrona och 60 i Sölvesborg kan komma att beröras under den aktuella perioden som strukturplanen omfattar. Förslaget för Karlskronavarvets del förutsätter att sysselsättningen hålls uppe med hjälp av statliga beställningar, bl. a. från marinen.

NU 1979/80:69 (AU 1979/80:3 y)

63 Regional- och arbetsmarknadspolitiska insatser

Tidigare beslutade åtgärder

I december 1978, då riksdagen senast tog ställning till varvsnäringen (prop. 1978/79:49, NU 17, rskrll5), fattades beslut om vissa åtgärder för att avhjälpa sysselsättningsproblemen i de berörda regionerna.

Åtgärderna bestod i

- Särskilt regionalpolitisk! stöd i varvsregionerna med 300 milj. kr.

- Medelstiilskott till regionala utvecklingsfonder inom varvsregionerna med tillsammans 105 milj. kr.

- Stöd till alternativ produktion vid varven med 200 milj. kr.

- Bidrag till fartygsexport till utvecklingsländer med 125 milj. kr.

- Bidrag till sysselsättningsåtgärder inom varvsregionerna med 265 milj. kr. Dessa medel skulle användas dels för att vid behov ytterligare förstärka regionala utvecklingsfonder, dels för att ytterligare stödja alternativ produktion vid varven och dels för att efter beslut av regeringen i särskilda fall stödja projekt som är särskilt omfattande.

- Anställningsgaranti för de anställda vid storvarven.

Härutöver anmäldes att det fanns möjlighet att tidigarelägga statliga investeringar inom främst kommunikationssektorn med drygt 1 200 milj. kr.

Av det regionalpolitiska stödet hart. o. m. mars månadi år tagits i anspråk 2,6 milj. kr. i bidrag och 86,4 milj. kr. som lån. Sysselsättningseffekten har beräknats till ca 500 personer.

Bidraget till fartygsexport har ännu inte utnyttjats, men det finns sju ansökningar som skall prövas.

Av bidraget på 265 milj. kr. till sysselsättningsåtgärder har 150 milj. kr. enligt riksdagsbeslut (prop. 1978/79:211, NU 58, rskr449) omfördelats för avskrivningslån till beställare.

För att underlätta övergången till annan sysselsättning för vissa varvsanställda i Göteborg uppdrog regeringen den 25 januari 1979 åt Svenska Varv att, i enlighet med riksdagens beslut, i nära kontakt med arbetsmarknadsmyndigheterna träffa avtal med berörda fackliga organisationer om en anställningsgaranti för den då anställda personalen. I maj 1979 träffades ett sådant avtal som bl. a. innebar att ett aktiebolag. Projekt 80 AB (P80), bildades.

Till detta bolag överförs den övertaliga personalen vid varven. Bolagets uppgifter är att förbereda den överförda personalen för anställning utanför varvsföretagen eller för pensionering. På länsarbetsnämndens initiativ har en omställningsgrupp vid P80 bildats. I denna grupp ingår representanter för företagsledning, de fackliga organisationerna vid Svenska Varv, arbetsmarknadsverket, trygghetsrådet och Göteborgs kommuns näringslivssekretariat. Dessutom har en särskild arbetsförmedlingsenhet upprättats vid P80.

NU 1979/80:69 (AU 1979/80:3 y)

64 I propositionen 1978/79:49 bedömdes att antalet anställda vid varven i Göteborg översteg behovet med ca 2 300 personer. I september 1979 uppgick motsvarande antal till drygt 1 600 personer. Ca 600 personer har sedan dess slutat sin anställning antingen före eller efter inträde i P80. Ytterligare ca 100 personer har åter anställts i varvsföretagen. Drygt 200 genomgår f. n. sådan utbildning eller praktik som bör kunna leda till anställning. Av resterande ca 500 är 225 långtidssjuka eller tjänstlediga och står därför f. n. inte till arbetsmarknadens förfogande. Av de ursprungligen 1 600 övertaliga återstår nu ca 500 personer som ännu inte har kunnat beredas nya arbeten. Härav är 240 personer 55 år och äldre, 75 personer villkorligt arbetsföra, och 100 personer kan betraktas som socialmedicinska fall (förutom de långtidssjuka).

Enligt företrädare för P80 har verksamheten haft positiva effekter. Den har möjliggjort ett individuellt stöd, som inte kan ges inom ramen för gängse arbetsmarknadspolitiska medel, till personer som slussats över till nya arbeten. Genom utbildningsinsatser och socialmedicinska insatser har det varit möjligt att ta hand om dem som har det svårast att klara omställningar. Även om insatserna kostat betydande belopp anser man inom projektet att alla tecken tyder på att satsningarna varit ekonomiskt riktiga i den meningen att motsvarande kostnader annars skulle uppstått för olika samhällsorgan.

P80 har drivits i nära samarbete med arbetsförmedlingen och trygghetsrådet.

Kostnaden för P80 beräknas fram till årsskiftet 1980-1981, då det enligt planerna skall upphöra, till 266 milj. kr. I propositionen hemställs att riksdagen till Bidrag till Svenska Varv AB för vissa personalkostnader anvisar dels på tilläggsbudget III för innevarande budgetår 26 milj. kr., dels för budgetåret 1980/81 240 milj. kr. Enligt vad utskottet inhämtat har 115 milj. kr. av den totala summan använts till pensioner, 32 milj. kr. till stimulansbidrag för särskilt svårplacerade, 26 milj. kr. till startande av nya projekt, 22 milj. kr. till utbildning, 18 milj. kr. till egen produktion samt 12 milj. kr. till utvecklingsarbete.

Föreslagna åtgärder

Enligt propositionen får ett genomförande av strukturplanen ringa effekter för sysselsättningen i Uddevalla. Effekterna i Göteborgs- och Malmöregionerna anses mer osäkra. Arbetsmarknaderna där är så stora att de sysselsättningseffekter som uppstår till följd av neddragningar vid varven bör kunna bemästras med sedvanliga sysselsättningspolitiska medel. För Landskronas del föreslås särskilda insatser för att mildra effekterna av den planerade nedläggningen av Öresundsvarvet i Landskrona.

I samband med varvsbeslutet hösten 1980 beslöt riksdagen som tidigare sagts att de anställda skulle få en garanti om fortsatt anställning t. o. m. 1980. Motsvarande garanti har sedan utfärdats även för de anställda vid Kockums

NU 1979/80:69 (AU 1979/80:3 y)

varv. Anställningsgarantin för de varvsanställda i Göteborg har hanterats inom ramen för Projekt 80, som redovisats tidigare i yttrandet. För att täcka kostnaderna för det projektet begärs nu sammanlagt 266 milj. kr. Utskottet tillstyrker att dessa medel anvisas.

I propositionen läggs inte nu fram några specifika förslag för att lösa sysselsättningsfrågorna på kortare sikt. I första hand hänvisas till det batteri av åtgärder som arbetsmarknadspolitiken innehåller. När det gäller Landskrona är det enligt statsrådet Åsling befogat med särskilda insatser. Han nämner i sammanhanget någon form av avgångsvederlag till anställda som lämnar varvet och säger vidare att han till hösten ämnar återkomma till denna fråga, liksom till andra förslag om sysselsättningsskapande åtgärder. I det sammanhanget uppges också att delegationen för etableringsfrågor fått till särskild uppgift att verka för att företag etablerar verksamhet i Landskronaregionen. Propositionen innehåller också förslag om det regionalpolitiska stödet. Till den frågan återkommer utskottet i det följande.

Socialdemokraterna är i partimotionen 2019 starkt kritiska mot att propositionen inte innehåller förslag om hur man skall lösa de sysselsättningsfrågor som uppkommer när varven drar ned verksamheten. Motionärerna anser också att regeringen gör en för optimistisk bedömning av situationen i Göteborg och Malmö. Även svårigheterna i Blekinge underskattas.

I motionen föreslås att den anställningsgaranti som f. n. gäller för de anställda vid storvarven skall bibehållas under den kommande omstruktureringsperioden. Garantin bör dessutom utsträckas till att omfatta varven i Blekinge. Motionärerna vill att regeringen skall återkomma med förslag om den närmare utformningen av anställningsgarantin och därtill knutna insatser. I samband därmed bör regeringen redovisa erfarenheterna av Projekt 80.

Socialdemokraterna vill dessutom ha ytterligare insatser. De begär därför att regeringen skall utarbeta ett handlingsprogram med konkreta projekt. Som en omedelbar åtgärd föreslås vidare att de regionala utvecklingsfonderna i de tre berörda varvslänen skall tillföras 25 milj. kr. vardera för att stimulera den industriella utvecklingen.

Frågan om anställningsgaranti tas upp också av Åke Persson (fp) och Hans Petersson i Röstånga (fp) i motion 2020. Även dessa motionärer anser att en sådan garanti bör införas. Rune Torwald (c) och Christina Rogestam (c) kommer i motion 1978 in på Projekt 80 och begär att det skall klaras ut hur man skall förfara med de människor som finns kvar i projektet när detta upphör vid slutet av innevarande år.

När det gäller att lösa sysselsättningsproblemen på varvsorterna bör enligt utskottets uppfattning den självklara utgångspunkten vara att man i första hand skall anlita de medel som samhället redan har till sitt förfogande. Inom arbetsmarknadspolitikens ram finns olika typer av åtgärder som har utvecklats under en följd av år och som man har erfarenheter av och därför

5 Riksdagen 1979180. 17 sami Nr 69

NU 1979/80:69 (AU 1979/80:3 y)

snabbt kan sätta in. Likaså finns det etablerade medel inom näringspolitikens och regionalpolitikens områden. Utskottet vill emellertid inte förneka att det kan finnas skäl till vissa särskilda insatser när det gäller varvsorterna med hänsyn till de omfattande friställningar det gäller. Utskottet kan tänka sig att man även prövar mera okonventionella lösningar för att på ett snabbt och praktiskt sätt skaffa arbeten åt den övertaliga personalen. Ett närmare samarbete bl. a. mellan arbetsmarknadsmyndigheterna, de anställdas organisationer och näringslivet i Sydsverige bör komma till stånd. Regeringen har uppgivit att den ämnar återkomma till dessa frågor med förslag till riksdagen under hösten. Utskottet har inte något att erinra mot en sådan handläggningsordning. Tvärtom finns det mycket som talar härför. Det främsta skälet är att man då bättre kan bedöma vilka åtgärder mera i detalj som det nu under våren fattade beslutet kan föranleda. Även socialdemokraterna begär f. ö. att regeringen skall återkomma under hösten.

Med denna inställning finns det inte skäl att gå närmare in på yrkanden om anställningsgaranti och olika detaljförslag för att hävda sysselsättningen. När det gäller särskilda projekt så förutsätter utskottet att man på olika håll gör vad som är möjligt, bl. a. med stöd av utvecklingsfonderna och de regionalpolitiska medlen, för att förverkliga uppslag som bedöms vara realistiska. Det är emellertid knappast möjligt för riksdagen att direkt ta ställning till enskilda konkreta förslag. Med det anförda har utskottet besvarat även motion 2017 av Bertil Fiskesjö m. fl. (c). Motionen bör inte föranleda någon åtgärd.

Som tidigare sagts bör riksdagen under hösten avgöra om man inom ramen för en anställningsgaranti eller på annat sätt bör se till att personalavvecklingen vid varven sker i socialt acceptabla former. Det får förutsättas att den kommande propositionen innehåller underlag för ett sådant ställningstagande. Utskottet delar också de socialdemokratiska motionärernas uppfattning att riksdagen bör få en redovisning av utfallet av Projekt 80. Denna redovisning kan lämpligen lämnas i den aviserade propositionen. I det sammanhanget kan det också vara lämpligt att ta upp det av Rune Torwald (c) och Christina Rogestam (c) i motion 1978 aktualiserade problemet som uppstår vid en avveckling av Projekt 80. Även dessa förhållanden talar för att man inte nu bör binda sig i fråga om metoderna som skall användas för att underlätta personalavvecklingen.

Beträffande anställningsgarantin vill utskottet utöver det anförda framhålla att det finns starka principiella skäl mot att statsmakterna för enstaka företag eller branscher gör åtaganden av det slaget. Utskottet gav uttryck för samma uppfattning för ungefär ett år sedan i betänkandet AU 1978/79:21 s. 22, som på denna punkt var enhälligt och godtogs av riksdagen. Det finns tecken som tyder på att anställningsgarantin som den hanterats genom Projekt 80 inneburit vissa fördelar från både företagsekonomiska och sociala utgångspunkter. Å andra sidan går det inte att förneka att garantier av detta slag kan motverka vad som från alla utgångspunkter är önskvärt, nämligen

NU 1979/80:69 (AU 1979/80:3 y)

att arbetskraften går över till företag med goda utvecklingsmöjligheter. Man kan inte heller komma ifrån rättvisesynpunkten som leder till att anställda i andra branscher och företag med problem anser sig ha rätt till motsvarande garantier.

Vid de kommande övervägandena om sysselsättningspolitiska insatser vid varven får man alltså mot bakgrund av vad ovan anförts väga den omständigheten att anställningsgarantin i dag finns vid vissa varv mot de invändningar av praktisk och principiell innebörd som kan riktas mot systemet. Som tidigare sagts bör ställningstagandet till de nu berörda frågorna anstå till hösten, då det bör finnas ett betydligt bättre underlag än i dag. När det gäller Projekt 80 vill utskottet - med hänsyn till att höstens riksdagsbeslut kan väntas tämligen sent - tillfoga att utskottet inte har något att erinra mot att regeringen får besluta om att projektet får fortsätta någon tid in på 1981 om det bedöms lämpligt.

En omfattande yrkesutbildning har under åren bedrivits vid verkstadsskolor inom de stora varven med nära anknytning till pågående produktion. Utbildningen har främst tagit sikte på att utbilda ungdomarna till yrken som varvet i fråga varit i behov av. Enligt den socialdemokratiska partimotionen 2019 är dessa skolors framtid hotad. Regeringen bör därför ta de initiativ som krävs för att säkra att utbildningen får finnas kvar.

Utskottet har tidigare uttalat att utbildningen vid de stora varven kan vara en tillgång för att klara och överbrygga den nuvarande varvskrisens följdverkningar (AU 1978/79:1 y). Utskottet har samma inställning i dag. Frågan får övervägas av myndigheterna på utbildnings- och arbetsmarknadsområdena. I sammanhanget vill utskottet peka på den proposition (1979/ 80:145) om företagsanknuten gymnasieutbildning som f. n. behandlas i utbildnings- och arbetsmarknadsutskotten (UbU 1979/80:34 och AU 1979/ 80:25).

Utskottet går härefter över till att behandla det regionalpolitiska stödet. Som ovan redovisats har riksdagen tidigare anvisat 300 milj. kr. för regionalpolitiskt stöd i varvsregionerna. Av detta belopp är ca 170 milj. kr. inte utnyttjat. I propositionen föreslås nu att den ram om 7 400 milj. kr. för regionalpolitiskt stöd som gäller för innevarande femårsperiod till budgeten 1984/85 skall utökas med det nämnda beloppet 170 milj. kr. och att det således inte skall avdelas särskilda medel för stöd i varvsregionerna. Utskottet delar denna uppfattning och godtar alltså den föreslagna omdispositionen av anslagen. När det gäller stödgivningen sägs i propositionen att stöd bör kunna ges på samma villkor som i dag gäller för stöd utanför stödområdena. Varvsregionerna uppfyller ett grundläggande kriterium härför i form av omfattande friställningar till följd av strukturomvandling. Utskottet godtar även vad som anförs i propositionen i detta hänseende.

För Landskronaregionens del föreslås i propositionen att riksdagen skall besluta att kommunerna i regionen skall ingå i stödområde och att regeringen skall få fullmakt att avgöra vilka kommuner det skall gälla liksom vilket eller

NU 1979/80:69 (AU 1979/80:3 y)

vilka stödområden som skall komma i fråga.

Mot detta förslag har Börje Hörnlund m. fl. (c) riktat kritik i motion 2018. Motionärerna som gör en jämförelse med förhållandena i Norrland ifrågasätter om inte andra lösningar än de regionalpolitiska i första hand skall prövas för att klara sysselsättningsproblemen i Landskrona. I sammanhanget nämns länets utvecklingsfond och investmentbolaget Malmöhusinvest. I motionen vill man inte förorda en högre inplacering än i stödområde 1. Dessutom yrkas att beslutet skall gälla endast för ett år i taget.

Utskottet är för sin del tveksamt till propositionens förslag på denna punkt. För det första kan ifrågasättas om det regionalpolitiska stödet är en lämplig stödform när det gäller varvsregionerna. De relativt stora belopp som inte utnyttjats ger en fingervisning om att så inte är fallet. Utskottet accepterar emellertid att man behåller stödformen som ett komplement till andra åtgärder. Däremot är utskottet inte berett att utan vidare godta förslaget om inplacering av Landskronaregionen i stödområde.

Utskottet har nyligen tagit ställning till ett stort antal motionsyrkanden om förändringar i stödområdesindelning (AU 1979/80:23). Dessa berör olika landsdelar och gäller i många fall kommuner med mycket svåra sysselsättningsproblem. Motionerna har avstyrkts med hänvisning till riksdagens förra året fattade beslut i frågan och till att indelningen bör vara långsiktig till sin karaktär. Först nästa år i samband med regeringens förutskickade redovisning av länsplanering 80 för riksdagen bör indelningsändringar övervägas.

Utskottet är inte heller berett att biträda förslag som innebär ändring i den nuvarande ordningen, nämligen att det är riksdagen som beslutar om inplacering av rikets kommuner i stödområden.

Utskottet är medvetet om att det finns behov av särskilda insatser i Landskronaregionen. Insatsernas omfattning blir beroende av ställningstagandet till frågan om varvets framtid. Under alla omständigheter finns det dock behov av att skapa nya arbetstillfällen. Det regionalpolitiska stödet bör kunna vara ett användbart hjälpmedel i arbetet för att uppnå det målet. På denna punkt finns det anledning att ha en generös inställning.

Om det visar sig finnas behov av mycket omfattande insatser bör det vara möjligt att vid stödgivningen gå utöver de ramar som i dag tillämpas för stöd utanför stödområdena. Regeringen bör i så fall inhämta erforderliga bemyndiganden av riksdagen. I annat fall bör för Landskronaregionens del kunna tillämpas samma principer som i allmänhet gäller för stöd utanför stödområdena.

Med den redovisade utgångspunkten saknas skäl att formellt placera kommuner i regionen i stödområde. Med hänsyn till det anförda är utskottet inte berett att biträda propositionens förslag om en fullmakt för regeringen på den punkten.

Sammanfattningsvis innebär utskottets ställningstagande att utskottet biträder propositionen såvitt angår förslaget (16) om omdisponering av 170 milj. kr. till den ordinarie ramen för regionalpolitisk! stöd. Likaså tillstyrker

NU 1979/80:69 (AU 1979/80:3 y)

utskottet förslagen (13 och 14) om medel till Projekt 80. Däremot avstyrker utskottet förslaget (15) om bemyndigande för regeringen att placera in kommun i Landskronaregionen i stödområde.

De motionsyrkanden som utskottet tagit upp till behandling bör, utöver vad som anförts, inte föranleda någon åtgärd från riksdagens sida. Det gäller alltså i aktuella delar motionerna 1978, 2017, 2018, 2019 och 2020.

Stockholm den 13 maj 1980

På arbetsmarknadsutskottets vägnar ELVER JONSSON

Närvarande: Elver Jonsson (fp). Alf Wennerfors (m), Arne Fransson (c). Erik Johansson (s), Bernt Nilsson (s), Sten Svensson (m), Frida Berglund (s). Pär Granstedt (c), Lars Ulander (s), Hans Gustafsson (s), Margit Odelsparr (c), Eva Winther (fp), Filip Fridolfsson (m). Lahja Exner (s) och Nils-Olof Grönhagen (s).

Avvikande mening

Anställningsgaranti och åtgärder för att främja sysselsättningen

Erik Johansson, Bernt Nilsson, Frida Berglund, Lars Ulander, Hans Gustafsson, Lahja Exner och Nils-Olof Grönhagen (alla s) anser att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar ”När det” och på s. 13 slutar ”(UbU 1979/80:34 och AU 1979/80:25)” bort ha följande lydelse:

Den fortsatta omstruktureringen av den svenska varvsindustrin kommer att få allvarliga konsekvenser för sysselsättningen i varvsregionerna. Varvsorterna har redan i dag en besvärlig arbetsmarknad med vikande industrisysselsättning. Både Göteborg och Malmö har under andra hälften av 1970-talet fått vidkännas en minskning av industrisysselsättningen med mer än 10 %. Enligt länsstyrelsernas prognoser kommer den utvecklingen att fortsätta även under den första hälften av 1980-talet. Mot den angivna bakgrunden måste särskilda åtgärder sättas in såväl på dessa orter som på övriga platser som drabbas av nedläggningarna.

Regeringen har uppgivit att den under hösten ämnar återkomma till riksdagen med förslag till åtgärder på sysselsättningsområdet. Enligt utskottets mening är detta helt otillfredsställande. Det kan inte vara rimligt att riksdagen skulle fatta beslut om den svenska varvsindustrins storlek och struktur utan att samtidigt få uppgift om vilka åtgärder regeringen föreslår för att upprätthålla sysselsättningen och dämpa den sociala oron på de berörda orterna.

Som tidigare nämnts införde riksdagen i samband med 1978 års beslut om

NU 1979/80:69 (AU 1979/80:3 y)

varvenens, k. anställningsgaranti. Garantin gällert, o. m. 1980 och omfattar numera de anställda vid storvarven i Göteborg, Uddevalla, Malmö och Landskrona. I Göteborg bildades en särskild organisation. Projekt 80, för att ta hand om den övertaliga varvspersonalen där. Trots vissa problem är bedömningarna av den s. k. P80-verksamheten övervägande positiva. Det måste konstateras att organisationen inneburit stora fördelar från både mänskliga och företagsekonomiska aspekter. Farhågorna att projektet skulle verka hämmande på rörlighetsbenägenheten hos de anställda har inte besannats.

Som väntat har det emellertid visat sig att en viss del av den övertaliga personalen är svår att placera på den öppna arbetsmarknaden. Det finns flera orsaker härtill. Varvsarbetet är till sin karaktär tungt och riskfyllt med förslitningar och skador som resultat. Den snabba neddragningen av varven i Göteborg under andra hälften av 1970-talet har vidare lett till en personalsammansättning inom varven som markant avviker från sammansättningen på arbetsmarknaden i stort.

Som framhålls i den socialdemokratiska partimotionen är det också det stora inslaget av äldre och begränsat arbetsföra som ligger bakom de relativt höga kostnaderna för P80. Någon redovisning av hur kostnaderna fördelas på olika ändamål ges inte i propositionen. Detta är beklagligt. Utan en analys av verksamheten och kostnadernas fördelning är det inte möjligt att göra en tillförlitlig bedömning av i vilken utsträckning kostnaderna för P80 i realiteten ersätter andra kostnader, som skulle uppstått om verksamheten inte kommit till stånd.

Från Göteborgs kommun har man pekat på att det redan med hänsyn till de människor sorn i dag omfattas av P80 är motiverat att fortsätta verksamheten efter utgången av 1980. Om verksamheten avbryts riskerar man att en del av det anpassningsarbete som pågår inte kommer att leda till resultat. I sammanhanget kan nämnas att åtskilliga av de nu anställda inom P80 av olika skäl är svårplacerade på den öppna arbetsmarknaden. Eftersom de som omfattas av P80 fortfarande formellt är anställda vid varven kommer de vid ett avbrytande av P80-verksamheten att återgå dit. De kommer därmed att ingå i den totala personalstyrka som till sin omfattning skall anpassas till en väntad krympning av varvskapaciteten.

Mot bakgrund av de betydande personalreduceringar på varvsorterna som man måste räkna med under de närmaste ären är det enligt utskottets uppfattning motiverat att hålla en hög beredskap vid varven. Påfrestningarna på varvsregionernas arbetsmarknader kan bii så stora, att särskilda insatser för stöd till omställning för den övertaliga personalen av det skälet blir motiverade, Dessutom ställs för enskilda varvsenheter långtgående krav på omorientering av produktionen, och det kan finnas anledning att låta dessa krav ge visst utslag i sammansättningen av den kvarvarande personalstyrkan.

Dessa skäl talar enligt utskottets uppfattning för att den anställningsga -

NU 1979/80:69 (AU 1979/80:3 y)

ranti, som f. n. gäller för de anställda vid storvarven, bör bibehållas under den kommande omstruktureringsperioden. Garantin bör dessutom utsträckas till att omfatta även varven i Blekinge. Till denna anställningsgaranti bör knytas möjligheter att på de enskilda varvsorterna utnyttja insatser av den typ som omfattas av den nuvarande P80-organisationen. Insatserna bör utformas i samråd med de lokala fackliga organisationerna och med utgångspunkt i erfarenheterna från P80. Regeringen bör få i uppdrag att till riksdagen återkomma med förslag om den närmare utformningen av anställningsgarantin och därtill knutna insatser och i samband därmed redovisa en utvärdering av P80. Vid den praktiska utformningen av garantin bör självfallet varvsföretagen och de anställdas organisationer ha stort inflytande.

Med det anförda har utskottet tillgodosett yrkandena om anställningsgaranti i den socialdemokratiska partimotionen 2019 och motion 2020 av Åke Persson (fp) och Hans Petersson i Röstånga (fp). I den senare motionen har dock Blekinge län undantagits från yrkandet om anställningsgaranti. Med utgångspunkt i utskottets förslag finns det inte anledning föreslå någon åtgärd på grund av motion 1978 av Rune Torwald (c) och Christina Rogestam (c). I den motionen aktualiseras nämligen problemet som uppstår om Projekt 80 skulle avvecklas.

När det gäller behovet av statliga insatser för att skapa ny sysselsättning på varvsorterna delar utskottet den kritiska inställningen mot propositionen som redovisas i den socialdemokratiska motionen 2019. Regeringen bör snarast utarbeta ett handlingsprogram med förslag till sådana insatser. Insatserna bör vara av den omfattningen att de i väsentlig grad bidrar till att kompensera det bortfall av arbetstillfällen som uppstår i samband med omstruktureringen av varvsindustrin. I den mån utvecklingen vid varven leder till betydande negativa effekter vid underleverantörsföretag, bör åtgärder för dessa företag innefattas i programmet.

Inför behandlingen av varvsfrågorna har från olika håll, bl. a. berörda län och kommuner samt de fackliga organisationerna, redovisats en rad tänkbara projekt. De socialdemokratiska motionärerna framhåller i det sammanhanget att dessa förslag bör bli föremål för en seriös prövning från regeringens sida i samband med utarbetandet av förslag till statliga insatser för att skapa ny produktion på varvsorterna. Utskottet delar denna uppfattning. Riksdagen bör göra ett uttalande av denna innebörd. Med det anförda kan även motionen 2017 av Bertil Fiskesjö m. fl. (c) sägas vara besvarad. Motionärerna vill nämligen att riksdagen nu får ta ställning till konkreta alternativ som tagits fram för Öresundsvarvet.

Från de berörda regionernas sida har framhållits att det är angeläget att ytterligare resurser snabbt ställs till förfogande för den verksamhet som pågår på regional nivå för att stödja industriella utvecklingsprojekt. Utskottet delar denna uppfattning.

Utskottet vill i sammanhanget understryka det värdefulla i att det på

NU 1979/80:69 (AU 1979/80:3 y)

regional och lokal nivå bedrivs en intensiv och praktiskt inriktad verksamhet för att stödja konkreta industriprojekt. Utskottet är emellertid inte berett att i dag, med det beslutsunderlag som föreligger, ta ställning till frågan om hur stora resurser för här aktuellt ändamål, som skall tillföras olika samhällsorgan i varvsregionerna. Det slutliga avgörandet på den punkten måste bli beroende av de förslag som presenteras i det handlingsprogram för varvsregionerna som utskottet med anledning av den socialdemokratiska motionen begärt att regeringen skall lägga fram.

En uppbromsning av den pågående projektverksamheten på den regionala nivån måste emellertid undvikas. Därför bör redan nu, i avvaktan på ett slutligt ställningstagande, en viss förstärkning av resurserna på den regionala nivån ske. Utskottet föreslår därför att det socialdemokratiska förslaget att de regionala utvecklingsfonderna i Göteborgs och Bohus län, Malmöhus län och Blekinge län skall tilldelas ett bidrag på vardera 25 milj. kr. för stöd till industriella utvecklingsprojekt i varvsregionerna skall bifallas. Det får ankomma på utvecklingsfonderna att bedöma hur medlen skall användas. Riksdagen bör anslå medel i enlighet med det anförda.

En omfattande yrkesutbildning har under åren bedrivits vid verkstadsskolor inom de stora varven med nära anknytning till pågående produktion. Utbildningen har främst tagit sikte på att utbilda ungdomarna till yrken som varvet i fråga varit i behov av. Enligt den socialdemokratiska partimotionen 2019 är dessa skolors framtid hotad. Regeringen bör därför ta de initiativ som krävs för att säkra att utbildningen får finnas kvar. Utskottet delar denna uppfattning. Utbildningsavdelningarna vid dessa företag kan otvivelaktigt spela en viktig roll för att klara och överbrygga följdverkningarna av den pågående omstruktureringen av den svenska varvsindustrin. Regeringen bör därför ta de initiativ i frågan som förordas i den socialdemokratiska motionen. Vad utskottet anfört bör regeringen underrättas om.

NU 1979/80:69

73 Bilaga 3

INDUSTRIDEPARTEMENTET 1980-05-19

Statens kostnader för varvsindustrin åren 1977-1979

Statens kostnader för varvsindustrin under åren 1977-1979 uppgår, enligt specifikation i [under]bilaga. till drygt 12 000 milj. kr. I detta belopp ingår inte de regionalpolitiska insatserna i varvsregionerna. Knappt 9 500 milj. kr. har varit stöd i olika former till Svenska Varv-koncernen, knappt 2 600 milj. kr. har utgjort generellt branschstöd och slutligen har knappt 300 milj. kr. utgjort aktieförvärv i samband med bildandet av Svenska Varv AB.

Svenska Varv-koncernen

Stödet till Svenska Varv avser dels soliditetstillskott. dels förlusttäckning och dels stöd till utveckling och omställning av koncernen. De redovisade förlusterna åren 1977-1979 uppgår sammanlagt till 5 258 milj. kr., varav 874 milj. kr. avser Kockums Varvs förlust under år 1979. Därtill kommer kostnader för nedläggningen av Eriksbergsvarvet om 859 milj. kr. och omvärdering av övertagna tillgångar och skulder i Kockums om 1 500 milj. kr. (värdegarantier). I realiteten har förlusterna varit avsevärt högre, men stödet till beställare av fartyg har förbättrat resultatet med ca 1 000 milj. kr. Förlusterna består av följande huvudposter:

- kundförluster och förluster på det egna fartygsengagemanget

- valutaförluster

- extra ordinära nedskrivningar

- nedläggning av Eriksbergsvarvet

- driftsförluster.

Förluster på kundfordringar och det egna fartygsengagemanget avser de förluster som uppstått genom nedskrivningar av fordringar och egna fartyg. Nedskrivningarna skedde huvudsakligen till följd av de vikande fartygsmarknaderna och sjunkande priserna på andrahandsfartyg under åren 1977-1978. För att täcka de förluster som uppstod genom nedskrivningarna har staten utfärdat värdegarantier till ett sammanlagt belopp av 3 350 milj. kr. Härav avser ovan nämnda 1 500 milj. kr. Kockums Varv.

Värdegarantier infrias (betalas ut) när slutlig förlust på kundfordringar eller det egna fartygsengagemanget kan konstateras. Hittills har ca 650 milj. kr. betalats ut. Resterande ca 2 700 milj. kr. beräknas enligt Svenska Varvs strukturplan betalas ut huvudsakligen under de närmast kommande åren.

Valutaförlusterna uppstod huvudsakligen under åren 1977-1978 till följd av valutautvecklingen på främst schweizerfrancs men i viss mån även dollar. Den sammanlagda valutaförlusten uppgår till 1 065 milj. kr. under dessa båda år. År 1979 balanserade förluster och vinster på valutorna i huvudsak varandra.

NU 1979/80:69

74 För att anpassa kapitalkostnaderna vid de olika varven till den minskade verksamhetsvolymen har extra ordinära nedskrivningar genomförts främst under åren 1978-1979. Sammanlagt uppgår de under perioden 1977-1979 till 730 milj. kr.

Nedläggningen av Eriksbergsvarvet beräknas sammanlagt kosta drygt 1 000 milj. kr. Härav har 859 milj. kr. täckts genom ett särskilt anslag.

Resterande förluster är hänförliga till den löpande produktionen.

Branschstöd

Under åren 1977-1979 har sammanlagt 2 585 milj. kr. anvisats i generellt branschstöd i form av subventioner. Härav avser 2 460 milj .kr. avskrivningslån till beställare av fartyg och 125 milj. kr. stöd till u-länder för beställningar av fartyg i Sverige. Stödet till beställare av fartyg har lämnats för fartyg som beställts under perioden den 1 juli 1977-den 31 mars 1980.1 vissa fall har stöd även lämnats för tidigare beställda fartyg. Stödet betalas ut i samband med leveransen av fartygen. De sista leveranserna för vilka stöd lämnas sker under år 1981.

Den 1 januari 1980 hade ca 1 000 milj. kr. i avskrivningslån betalats ut. Resterande 1 460 milj. kr. betalas ut under år 1980-1981.

Stödet till u-länder har ännu inte tagits i anspråk.

Övrigt

Aktieförvärv m. m. avser kostnader för förvärv av aktier från Saléns, Statsföretag och Kockums-koncernen.

Sammanfattningsvis har alltså statens kostnader, enligt normala periodiseringsprinciper, uppgått till ca 12 000 milj. kr. under åren 1977-1979. Dessa kostnader har i och för sig till stor del varit ofrånkomliga till följd av statens ägar- och garantiengagemang i varvsindustrin. Beslut om kapacitetsanpassning till marknadsförutsättningarna påverkar varvens kostnader med 1-2 års eftersläpning till följd av bl. a. befintliga orderstockar.

NU 1979/80:69

75 Underbilaga

Statsbidrag till varv och fartygsbeställare, exkl. regionalpolitisk! stöd (milj. kr.)

1977 Avskrivningslån till fartygsbeställare 1 300

Medelstillskott till Svenska Varv 775

Bidrag för alternativ produktion m. m. 60

Garantier till Svenska Varv

(kan räknas som bidrag) 800

Täckande av förluster vid Eriksberg 859

Aktieförvärv i samband med bildande av Svenska Varv 245 4 039

1978 Avskrivningslån till fartygsbeställare 850

Medelstillskott till Svenska Varv 3 150

Garantier till Svenska Varv

(kan räknas som bidrag) 1 050

Bidrag till Svenska Varv för alternativ produktion 200

Bidrag till fartygsexport till u-länder 125 5 375

1979 Kockumsprop.

Garantier till Svenska Varv

(kan räknas som bidrag) 1 500

Eftergift av lån 340

Bidrag till Svenska Varv 735

Förvärv av aktier 20

Beställarstödsprop.

Avskrivningslån till beställare av fartyg 310 2 905

Totalt för perioden 1977-1979 12 319

NU 1979/80:69 76

Bilaga 4

Översikt av utskottets behandling av propositionen och motionerna

Proposition/ motion 1979/80:

Utskottets yttrande s.

Utskottets

hemställan

moment

Reservation

nr

Proposition

165 mom. 1

11 f.

3 b, 4, 6, 9,12.

1, 2. 3. 4. 5 (s)

15, 16, 18

25 f.

19, 23 a

24 a

8(s)

24 b

7(s)

6 (s)

24 c

7 (s)

24 d

7 (s)

27 a

27 b

35 f.

35 f.

32 Motion

1405:1

3 a

1438:5

1450:a

b

3 a

c

3 a

d

3 a

32 f.

8(s)

2017:1

32 f.

9 (s)

32 f.

9 (s)

33 NU 19

Proposi

motion

2019:1

2020:1

2022:1

77 Utskottets Utskottets Reservation

yttrande s. hemställan nr

moment

12, 14

3 a, 4

1. 2 (s)

2 (s)

3 (s)

5 (s)

4 (s)

23 b

24 b

7 (s)

6 (s)

24 c

7(s)

24 d

7 (s)

9 (s)

32 f.

8 (s)

32 f.

8 (s)

32 f.

8 (s)

32 f.

8 (s)

32 f.

8 (s)

32 f.

30 a

8 (s)

32 f.

30 b

8 (s)

2 (s)

32 f.

8 (s)

32 f.

8 (s)

3 a

3 a

3 a

3 a

4 (s)

NU 1979/80:69 78

Innehållsförteckning

Ärendet 1

Propositionen 2

Förslag 2

Huvudsakligt innehåll 3

Motionerna 4

Yrkanden 4

Motivering 7

Vissa skrivelser till utskottet 9

Utskottet 11

Grundläggande utgångspunkter 11

Den svenska varvsindustrins struktur 12

Öresundsvarvet AB 14

Uddevallavarvet AB 15

Götaverken Arendal AB 16

Kockums AB 16

Götaverken. Cityvarvet AB 17

Industriföretagen inom Svenska Varv 17

Rederiverksamheten inom Svenska Varv 18

De mindre och medelstora varven 19

AB Finnboda Varf 20

Karlskronavarvet AB 21

Isbrytarunderhållet 23

Götaverken Sölvesborg AB 24

Lunde Varv och Verkstads AB 24

Stöd till varvsindustrin 25

Skäl för fortsatt stöd till varvsindustrin 25

Ändring av stöd till beställare av fartyg 26

Ändring av stöd till varven 26

Statligt stöd till fartygsexport 27

Finansiellt stöd till Svenska Varv AB m. m 29

Handläggning av varvsstöd m.m 31

Vissa sysselsättningsfrågor m. m 31

Anställningsgaranti, handlingsprogram för ny sysselsättning, stöd

till konkreta industriprojekt 31

Verkstadsskolor 34

Regionalpolitisk stöd 35

Hemställan 37

NU 1979/80:69 79

Reservationer 42

1. Mål för strukturförändringarna inom Svenska Varv AB (s) .... 42

2. Öresundsvarvet AB (s) 42

3. Kockums AB (s) 43

4. AB Finnboda Varf (s) 44

5. Götaverken Sölvesborg AB (s) 44

6. Anslag för avskrivningslån till varvsindustrin, m. m. (s) 45

7. Vissa anslag m. m. för finansiellt stöd till Svenska Varv AB (s) 45

8. Sysselsättningspolitiska insatser i varvsregionerna (s) 46

9. Yrkesutbildning på varvsorterna (s) 50

Särskilt yttrande

Öresundsvarvet AB (s) 50

Bilagor

1. Försvarsutskottets yttrande FöU 1979/80:4 y 51

2. Arbetsmarknadsutskottets yttrande AU 1979/80:3 y 55

3. Statens kostnader för varvsindustrin åren 1977-1979 (Industridepartementet 1980-05-19) 73

4. Översikt av utskottets behandling av propositionen och motionerna 76

GOTAB 65051 Stockholm 1980