Med anledning av propositionen 1979/80:14 om AB Asea-Atoms verksamhet jämte motioner
NU 1979/80:8
Näringsutskottets betänkande 1979/80:8
med anledning av propositionen 1979/80:14 om AB Asea-Atoms verksamhet jämte motioner
Ärendet
1 propositionen 1979/80:14 (industridepartementet) har regeringen föreslagit riksdagen att
1. bemyndiga regeringen att godkänna ett i propositionen redovisat konsortialavtal mellan staten och ASEA i vad det innefattar en utvidgning av AB Asea-Atoms verksamhetsområde,
2. till Energiteknisk forskning och utveckling vid Studsvik Energiteknik AB på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1979/80 under fjortonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 6 000 000 kr.
Med anledning av propositionen har väckts två motioner, som redovisas nedan.
Propositionen
I propositionen föreslås att regeringen skall bemyndigas att godkänna ett konsortialavtal mellan staten och ASEA i vad det innebär att det av parterna gemensamt ägda AB Asea-Atom skall kunna bedriva verksamhet även utanför det kärntekniska området. För beslut om sådan verksamhet skall bolagets styrelse vara enig. I propositionen läggs vidare fram förslag om medelsanvisning på tilläggsbudget 1 med anledning av att Asea-Atoms verksamhet enligt avtalet skall bedrivas även under år 1980. Förslaget innebär att ytterligare 6 milj. kr. anvisas för energiteknisk forskning och utveckling vid Studsvik Energiteknik AB.
Motionerna
Yrkanden Motionerna är följande:
1979/80:90 av Ivar Franzén (c), vari hemställs att riksdagen i anledning av propositionen 1979/80:14 som sin mening uttalar att förhandlingar mellan staten och ASEA skall upptas i syfte att konsortialavtalet angående Asea-Atom framdeles får den utformningen att en förändring av AseaAtoms verksamhetsinriktning mot projekt utanför det kärntekniska området skall kunna ske enligt de grunder som föreskrivs i aktiebolagslagen och
1 Riksdagen 1979/80. 17 sami Nr 8
NU 1979/80:8
bolagsordningen samt i övrigt beaktar vad som anförts i motionen beträffande Asea-Atoms framtida verksamhetsinriktning,
1979/80:91 av Lars Werner m. fl. (vpk), vari hemställs att riksdagen
1. avslår propositionen 1979/80:14 om AB Asea-Atoms verksamhet,
2. uttalar sig för en successiv avveckling av Asea-Atoms verksamhet inom kärnenergiområdet,
3. begär att regeringen utformar ett nytt avtal mellan staten och ASEA enligt i motionen framförda synpunkter.
Motivering
Enligt motionen 1979/80:90 är det positivt att AB Asea-Atom ges möjligheter att verka utanför det kärntekniska området. Motionären menar emellertid att verksamhetsområdet för Asea-Atom bör kunna vidgas utöver vad som anges i propositionen och hänvisar till centerpartiets motion om energifrågor våren 1979 (1978/79:2406). Staten bör därför ta upp nya förhandlingar med ASEA i syfte att möjliggöra detta, säger motionären. Vidare betecknar han det som förvånande att det i avtalet ställs krav på att styrelsen skall vara enig i beslut om satsningar på projekt som ligger utanför kärnenergiområdet. Avtalet förefaller enligt motionären ha en utformning som ger varje styrelseledamot vetorätt. Nya förhandlingar bör därför tas upp i syfte att få kravet på enighet inom styrelsen slopat.
Regeringsförslaget om fortsatt samarbete mellan staten och ASEA inom AB Asea-Atom bygger på mycket knapphändig information, anförs det i motionen 1979/80:91. Vänsterpartiet kommunisterna kan inte godta att beslut som innebär viktiga ekonomiska åtaganden för statsmakterna inte belyses på ett bättre sätt. Motionärerna anser det vara tillfredsställande att verksamheten vid Asea-Atom skall breddas. Men, uttalar de, det behövs en nedtrappning av anslagen till kärnkraftssektorn, inte bara att nya anslag skall få användas också på andra områden. Enligt motionärerna har den svenska kärnkraftsindustrin inte någon framtid vare sig inom eller utom landet. Vad som behöver bibehållas är en beredskap för service, säkerhet och bränsleförsörjning så länge svenska reaktorer är i drift. Det i propositionen redovisade kravet på enighet inom styrelsen för beslut om ändrad verksamhetsinriktning kan vänsterpartiet kommunisterna inte godkänna, eftersom det skulle innebära ”en direkt vetorätt för styrelsemedlemmar som inte vill vara med om sådan breddning av verksamheten”. Motionärernas slutsats blir att det föreslagna nya avtalet inte bör godkännas i nuvarande form. I stället bör regeringen utarbeta ett förslag ”sorn mera realistiskt uttrycker formerna och möjligheterna för Asea-Atoms framtid”.
NU 1979/80:8
3 Vissa grundläggande regler för ledningen av AB Asea-Atoms verksamhet
Lagregler om ledning av aktiebolag finns i 8 kap. aktiebolagslagen (1975:1385). Bl. a. föreskrivs (9 § andra stycket) att som styrelsens beslut gäller, om bolagsordningen ej föreskriver särskild röstmajoritet, den mening för vilken vid sammanträde mer än hälften av de närvarande röstar eller vid lika röstetal den mening som biträds av ordföranden. Bolagsordningen för AB Asea-Atom föreskriver (9 §) inga andra regler.
Verksamheten inom AB Asea-Atom regleras emellertid ytterst av det konsortialavtal som ingicks mellan staten och ASEA år 1968 och vars huvudsakliga innehåll finns redovisat i propositionen 1968:169. De delar av avtalet som återges i det följande - och som avser ledningen av företaget - ingår också i det i propositionen 1979/80:14 redovisade nya konsortialavtalet.
Enligt 3 § i konsortialavtal skall Asea-Atoms styrelse bestå av fyra ordinarie ledamöter och två suppleanter. Av dessa skall staten och ASEA utse två ordinarie ledamöter och en suppleant vardera. Ordförande och vice ordförande i styrelsen utses växelvis av staten och av ASEA. Skifte på dessa poster sker vartannat år. Ordföranden äger inte utöva sin utslagsröst i frågor som enligt konsortialavtalet förutsätter enighet mellan parterna. I 4 § föreskrivs att staten och ASEA skall utse vardera en revisor och en revisorssuppleant. Enligt 7 § äger ASEA utse ordförande på bolagsstämma i Asea-Atom. Denne äger inte utöva sin utslagsröst i frågor som enligt konsortialavtalet förutsätter enighet mellan parterna.
För beslut i följande frågor förutsätts enligt 8 § i konsortialavtalet enighet mellan parterna: ändring av bolagsordningen för Asea-Atom, ändring av bolagets aktiekapital, överlåtelse av aktie i bolaget, ändring av lokaliseringen av bolagets verksamhet, slutande av avtal med Asea-Atom som part som rör Sveriges förhållande till främmande makt, slutande av avtal med Asea-Atom som part som avser samarbete med eller förvärv av aktie i annat företag eller som väsentligen påverkar marknadsförhållandena på kärnkraftsområdet samt tillsättande och entledigande av verkställande direktör eller vice verkställande direktör.
Arbetstagarrepresentationen i bolagets styrelse regleras enligt följande. Av ett avtal från år 1976 mellan AB Asea-Atom å ena sidan och SIF-klubben, CF:s lokalavdelning och SALF-klubben vid företaget å den andra framgår att arbetstagarorganisationerna har beslutat att inte begära tillämpning av lagen (1976:351) om styrelserepresentation för de anställda i aktiebolag och ekonomiska föreningar. I stället har avtalats att arbetstagarorganisationerna har rätt att utse två representanter jämte suppleanter att delta i styrelsens arbete. Representanterna har rätt att närvara, yttra sig och framföra förslag till behandling vid styrelsens sammanträden. De har också rätt att få särskilda synpunkter antecknade till styrelsens protokoll, att ta del av de handlingar och informationer som styrelsen får del av och att påkalla sammankallande av
NU 1979/80:8
styrelsen. Dessa rättigheter gäller - med undantag av frågor som avser förhandling med arbetstagarorganisation, uppsägning av kollektivavtal eller stridsåtgärd - i samma utsträckning som för styrelseledamot.
De anställdas representanter i bolagets styrelse har sålunda inte rätt att delta i styrelsens beslut. Relationerna inom styrelsen mellan ägarna av företaget, staten och ASEA, rubbas alltså inte genom arbetstagarrepresentationen.
Utskottet
Verksamheten inom AB Asea-Atom regleras av ett konsortialavtal från år 1968 mellan staten och ASEA AB. Detta avtal, som avser samarbete på kärnreaktor- och kärnbränsleområdet, gäller intill utgången av innevarande år. Företrädare för staten och ASEA har i maj 1979 träffat ett nytt konsortialavtal om fortsatt samarbete. Den väsentligaste skillnaden mellan de båda avtalen är att Asea-Atom i framtiden skall kunnabedriva verksamhet även utanför kämenergiområdet. Det nya avtalet gäller t. o. m. år 1980 och förlängs därefter med ett år varje gång, såvida inte uppsägning sker minst sex månader i förväg.
I propositionen 1979/80:14 har regeringen begärt bemyndigande av riksdagen att slutligt godkänna det i maj 1979 ingångna konsortialavtalet mellan staten och ASEA i vad det innefattar en utvidgning av Asea-Atoms verksamhetsområde. Vidare föreslås ett anslag av 6 milj. kr. för att bestrida kostnader för kollektiv energiteknisk forskning och utveckling vid Studsvik Energiteknik AB under första halvåret 1980.
Två motioner har väckts med anledning av propositionen.
Vänsterpartiet kommunisterna föreslår i motionen 1979/80:91 att riksdagen skall avslå propositionen. Motionärerna anser att alltför knapphändig information om avtalets följder har lämnats i propositionen och att anslagen till kärnkraftssektorn bör trappas ned. I motionen föreslås vidare att riksdagen dels uttalar sig för en successiv avveckling av Asea-Atoms verksamhet inom kärnenergiområdet, dels begär att regeringen utformar ett nytt avtal mellan staten och ASEA. Motionärerna anser att den svenska kärnkraftsindustrin inte har någon framtid och att endast en beredskap för service, säkerhet och bränsleförsörjning behöver bibehållas så länge svenska reaktorer är i drift.
Utskottet ansluter sig till regeringens bedömning att staten har intresse av fortsatt industriellt samarbete inom ramen för Asea-Atom för att bl. a. tillgodose att svensk verksamhet och kompetens bibehålls inom olika delar av det kärntekniska området. Marknadssituationen för Asea-Atom motiverar att företaget får möjlighet att verka inom ett vidare område. Det nya konsortialavtalet tillgodoser på ett lämpligt sätt dessa önskemål. Förslagen i motionen 1979/80:91 av innebörd att riksdagen skulle avslå propositionen, uttala sig för en successiv avveckling av Asea-Atoms verksamhet inom
NU 1979/80:8
kärnenergiområdet och begära att regeringen utformar ett nytt avtal med ASEA är utskottet således inte berett att tillstyrka.
Såväl i motionen 1979/80:90 som i motionen 1979/80:91 uttalas tillfredsställelse med att verksamheten inom Asea-Atom nu föreslås bli breddad till andra områden än det kärntekniska. Enligt motionen 1979/80:90 bör emellertid företagets verksamhetsområde ”ytterligare vidgas och inte begränsas till de områden som anges i avtalet”. När det gäller exempel på nya områden hänvisar motionären till centerpartiets motion om energifrågor våren 1979 (1978/79:2406). I denna motion uttalades (s. 83) att staten bör beställa en demonstrationsanläggning med bränsleceller av Asea-Atom. Vidare borde staten genom Asea-Atom kunna initiera en utveckling, projektering och demonstration av gasificeringsprocesser för kol, torv, biomassa och avfall.
I redogörelsen i propositionen för innebörden av det nya konsortialavtalet anges att Asea-Atoms verksamhet ”skall utanför kärnenergiområdet kunna omfatta även andra områden såsom fossileldade kraftverk, avsaltningsanläggningar och speciell processindustri”. Utskottet vill framhålla att den valda formuleringen inte skall uppfattas som uttryck för en begränsning av den art som antyds i motionen 1979/80:90. Överenskommelsen om fortsatt samarbete inom Asea-Atom hindrar sålunda inte företaget från att arbeta inom de områden som åsyftas i motionen. Mot denna bakgrund avstyrker utskottet motionen 1979/80:90 i nu nämnd del.
I propositionen anges att det nya konsortialavtalet stadgar att bolagets styrelse skall vara enig för beslut om verksamhet utanför kärnenergiområdet. Kravet på enighet i styrelsen betecknas i båda motionerna som en vetorätt för styrelseledamöter. Enligt motionen 1979/80:90 måste en sådan vetorätt försvåra den omställningsprocess som är nödvändig om bolaget skall kunna överleva. Det finns enligt denna motion inga skäl att frångå aktiebolagslagens grundregel om att styrelsebeslut tas med enkel majoritet. Vänsterpartiet kommunisterna ”kan inte godkänna en sådan konstruktion”, anförs det i motionen 1979/80:91.
Asea-Atom ägs till lika delar av två intressenter, staten och ASEA. Verksamheten regleras av det konsortialavtal som ägarna av företaget har ingått med varandra. Bl. a. föreskrivs att styrelsen skall bestå av fyra personer, av vilka två utses av staten och två av ASEA. De anställdas medverkan i styrelsens arbete har utformats på ett sätt som inte rubbar förutsättningarna för detta avtal.
Redan i 1968 års konsortialavtal infördes föreskrifter om att beslut i vissa frågor kräver enighet mellan parterna. Dessa frågor avser avgörande förutsättningar för Asea-Atoms verksamhet. Ifrågavarande bestämmelser ingår också i det nya konsortialavtalet.
1979 års konsortialavtal uttrycker de båda ägarnas gemensamma intresse av att kunna vidga bolagets verksamhetsområde utöver det nuvarande. Det ankommer på företagets styrelse att fatta beslut om konkreta projekt i detta
NU 1979/80:8
syfte. Innehållet i sådana beslut torde vara av grundläggande betydelse för ägarnas bedömning av värdet av fortsatt samarbete inom ramen för Asea-Atom. Utskottet finner inte anledning till erinran mot föreskriften att styrelsen, vars ledamöter får förutsättas företräda meningar som överensstämmer med resp. ägares intentioner, skall vara enig om sådana beslut som här avses.
Mot denna bakgrund avstyrker utskottet motionerna 1979/80:90 och 1979/80:91 till den del de innebär att motionärerna motsätter sig krav på enighet för vissa styrelsebeslut.
Utskottet tillstyrker det i propositionen föreslagna anslaget av 6 milj. kr. för kostnader för kollektiv energiteknisk forskning och utveckling vid Studsvik Energiteknik AB.
Utskottet hemställer
1. beträffande 1979 års konsortialavtal rörande Asea-Atom
att riksdagen med bifall till propositionen 1979/80:14 momentet
1 och med avslag på motionen 1979/80:91 yrkandet 1 i ifrågavarande del bemyndigar regeringen att godkänna konsortialavtalet mellan staten och ASEA i vad det innefattar en utvidgning av Asea-Atoms verksamhetsområde,
2. beträffande avveckling av Asea-Atoms verksamhet inom kärnenergiomrddet att
riksdagen avslår motionen 1979/80:91 yrkandet 2,
3. beträffande nytt avtal mellan staten och ASEA
att riksdagen avslår motionen 1979/80:91 yrkandet 3 i ifrågavarande del,
4. beträffande viss utvidgning av Asea-Atoms verksamhetsområde att riksdagen avslår motionen 1979/80:90 i ifrågavarande del,
5. beträffande krav på enighet i styrelsen för Asea-Atom som villkor för vissa beslut
att riksdagen avslår
a) motionen 1979/80:90 i ifrågavarande del,
b) motionen 1979/80:91 yrkandet 3 i ifrågavarande del,
6. beträffande anslag
att riksdagen med bifall till propositionen 1979/80:14 momentet
2 och med avslag på motionen 1979/80:91 yrkandet 1 i ifrågavarande del till Energiteknisk forskning och utveckling vid Studsvik Energiteknik AB på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1979/80 under fjortonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av 6 000 000 kr.
Stockholm den 20 november 1979
På näringutskottets vägnar INGVAR SVANBERG
NU 1979/80:8