Med anledning av propositionen 1979/80:100 i vad avser anslag för budgetåret 1980/81 till studiestöd m. m., jämte motioner

SfU 1979/80:12

Socialförsäkringsutskottets betänkande 1979/80:12

med anledning av propositionen 1979/80:100 i vad avser anslag för budgetåret 1980/81 till studiestöd m. m., jämte motioner Propositionen

Regeringen har i propositionen 1979/80:100 bil. 12 (utbildningsdepartementet) under litt. F. Studiestöd m. m. föreslagit riksdagen att godkänna att skattemedel från de beskattade vuxenstudiestöden inte längre tillförs vuxenutbildningsavgiften, godkänna att medlen från vuxenutbildningsavgiften fördelas på det sätt som framgår under anslagen Centrala studiestödsnämnden m. m., Ersättning till postverket och riksförsäkringsverket för deras handläggning av studiesocialt stöd, Vuxenstudiestöd m. m. samt Timersättning vid grundutbildning för vuxna,

(F 1) godkänna vad som har förordats om handläggningen av återbetalningspliktiga studiemedel till elever i gymnasial utbildning liksom handläggningen av återkrav av förlängt barnbidrag och studiehjälp,

(F 1) godkänna att 17 100000 kr. av de medel som tillfaller statsverket genom vuxenutbildningsavgiften för budgetåret 1980/81 används för att finansiera anslaget,

(F 1) till Centrala studiestödsnämnden m.m. för budgetåret 1980/81 anvisa ett förslagsanslag av 57738000 kr.,

(F 2) godkänna att 6900000 kr. av de medel som tillfaller statsverket genom vuxenutbildningsavgiften för budgetåret 1980/81 används för att finansiera anslaget,

(F 2) till Ersättning till postverket och riksförsäkringsverket för deras handläggning av studiesocialt stöd för budgetåret 1980/81 anvisa ett förslagsanslag av 11 394000 kr.,

(F 3) antaga inom utbildningsdepartementet upprättat förslag till lag om ändring i studiestödslagen (1973: 349),

(F 3) till Studiehjälp m.m. för budgetåret 1980/81 anvisa ett förslagsanslag av 905 000000 kr.,

(F 4) antaga inom utbildningsdepartementet upprättat förslag till lag om ändring i studiestödslagen (1973: 349),

(F 4) till Studiemedel m.m. för budgetåret 1980/81 anvisa ett förslagsanslag av 2 304600000 kr.,

(F 5) antaga inom utbildningsdepartementet upprättat förslag till lag om ändring i studiestödslagen (1973: 349),

(F 5) godkänna att 555 300000 kr. av de medel som tillfaller statsverket

I Riksdagen 1979180. II sami. Nr 12

SfU 1979/80:12

genom vuxenutbildningsavgiften för budgetåret 1980/81 används för att finansiera anslaget,

(F 5) till Vuxenstudiestöd m. m. för budgetåret 1980/81 anvisa ett reservationsanslag av 555 300000 kr.,

(F 6) godkänna att 8 700000 kr. av de medel som tillfaller statsverket genom vuxenutbildningsavgiften för budgetåret 1980/81 används för att finansiera anslaget,

(F 6) till Timersättning vid grundutbildning för vuxna för budgetåret 1980/81 anvisa ett förslagsanslag av 28000000 kr.,

(F 7) till Kostnader för avskrivning av vissa studielån med statlig kreditgaranti för budgetåret 1980/81 anvisa ett förslagsanslag av 200000 kr., (F 8) till Bidrag till hälso- och sjukvård för studerande för budgetåret 1980/81 anvisa ett förslagsanslag av 2 795 000 kr.

De i propositionen intagna författningsförslagen är följande.

SfU 1979/80:12

3 Förslag till

Lag om ändring i studiestödslagen (1973:349)

Härigenom föreskrivs i fråga om studiestödslagen (1973: 349)1 dels att 4 kap. 26, 38 och 39 §§ skall upphöra att gälla, dels att 3 kap. 7, 10, 11 och 27 §§, 4 kap. 17,19,21,23 och 24 §§, 5 kap. 4 §, 6 kap. 2 och 6 §§, 7 kap. 4, 18 och 20 §§, 8 kap. 4, 20, 56, 60 och 66 §§, 9 kap. 2 § samt punkt 6 i övergångsbestämmelserna skall ha nedan angivna lydelse,

dels att i lagen skall införas en ny paragraf, 9 kap. 2 a §, av nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 kap.

7 §2

Inackorderingstillägg utgår med Inackorderingstillägg utgår med

285 kronor i månaden till studeran- 315 kronor i månaden till studerande som behöver inackordering. de som behöver inackordering.

Tillägget omfattar dessutom rätt till Tillägget omfattar dessutom rätt till

fria hemresor enligt de närmare be- fria hemresor enligt de närmare bestämmelser som meddelas av rege- stämmelser som meddelas av regeringen eller myndighet som rege- ringen eller myndighet som regeringen utser. ringen utser.

10 §3

Inkomstprövat tillägg utgår med Inkomstprövat tillägg utgår med

högst 125 kronor i månaden. högst 155 kronor i månaden.

Närmare bestämmelser om inkomstprövat tillägg meddelas av regeringen.

II §4

Behovsprövat tillägg utgår med Behovsprövat tillägg utgår med

högst 200 kronor i månaden. högst 215 kronor i månaden.

Närmare bestämmelser om behovsprövat tillägg meddelas av regeringen.

27 §

Vad i detta kapitel föreskrivs om Vad i detta kapitel föreskrivs om

föräldrar avser dels fader och mo- föräldrar avser dels fader och mo der

som har vårdnaden eller, i fråga der som har vårdnaden eller, i fråga

1 Lagen omtryckt 1975: 359. Senaste lydelse av

4 kap.26 § 1975:1186 4 kap. 39 § 1976: 174.

2 Senaste lydelse 1979: 206.

3 Senaste lydelse 1979: 206.

4 Senaste lydelse 1979: 206.

SfU 1979/80:12

4 Nuvarande lydelse

om studerande som fyllt 18 år, senast haft vårdnaden om den studerande, dels fader eller moder som stadigvarande sammanbor med sådan vårdnadshavare. / fråga om fosterbarn gäller vad som sägs om föräldrar i stället fosterföräldrarna .

Föreslagen lydelse

om studerande som fyllt 18 år, senast haft vårdnaden om den studerande, dels fader eller moder som stadigvarande sammanbor med sådan vårdnadshavare.

4 kap.

17 Utöver vad som följer av 16 § minskas det belopp som enligt 13 § första stycket och 14 § utgår till heltidsstuderande för varje hel, sammanhängande tidsperiod om 15 dagar med

1. en fyrtiofemtedel av den del av den studerandes förmögenhet som överstiger sex gånger basbeloppet, eller

2. om den studerande är gift och lever tillsammans med maken, en fyrtiofemtedel av den del av makarnas sammanlagda förmögenhet som överstiger nio gånger basbeloppet.

Om den studerande är gift och lever tillsammans med maken, minskas det belopp som enligt 13 § första stycket och 14 § utgår för varje hel, sammanhängande tidsperiod om 15 dagar dessutom med två fyrtiofemtedelar av den de! av makens inkomst under kalenderhalvåret som överstiger tre och ett halvt basbelopp.

Är den studerande gift men lever han ej tillsammans med maken, äger första stycket 2 och andra stycket motsvarande tillämpning, i den mån detta följer av bestämmelser som meddelas av regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, av centrala studiestödsnämnden.

§5

Utöver vad som följer av 16 § minskas det belopp som enligt 13 § första stycket och 14 § utgår till heltidsstuderande för varje hel, sammanhängande tidsperiod om 15 dagar med en fyrtiofemtedel av den del av den studerandes förmögenhet som överstiger sex gånger basbeloppet.

5 Senaste lydelse 1979: 206.

SfU 1979/80:12

5 Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

19 §e

För deltidsstuderande minskas det belopp som utgår för ett kalenderhalvår enligt 13 § första stycket och 14 § för varje hel, sammanhängande tidsperiod om 30 dagar med en niondel av den del av den studerandes

inkomst under kalenderhalvåret som pet.

Utöver vad som följer av första stycket minskas det belopp som enligt 13 § första stycket och 14 § utgår till deltidsstuderande för varje hel sammanhängande tidsperiod om 30 dagar med

/. två fyrtiofemtedelar av den del av den studerandes förmögenhet som överstiger sex gånger basbeloppet, eller,

2. om den studerande är gift och lever tillsammans med maken, två fyrtiofemtedelar av den del av makarnas sammanlagda förmögenhet som överstiger nio gånger basbeloppet.

Om sådan studerande är gift och lever tillammans med maken, minskas det belopp som utgår enligt 13 § första stycket och 14 § för varje hel, sammanhängande tidsperiod om 30 dagar med fyra fyrtiofemtedelar av den del av makens inkomst under kalenderhalvåret som överstiger 390 procent av basbeloppet.

Är den studerande gift men lever han ej tillsammans med maken, äger andra stycket 2 och tredje stycket motsvarande tillämpning, i den mån detta följer av bestämmelse som meddelas av regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, av centrala studiestödsnämnden.

21 Som den studerandes inkomst under kalenderhalvåret enligt 16 och 19 §§ räknas den inkomst som han kan antagas komma att åtnjuta under kalenderhalvåret eller, om studiemedel vid ett och samma till 6

Senaste lydelse 1977: 146.

7 Senaste lydelse 1976:445.

överstiger 140 procent av basbelop Utöver

vad som följer av första stycket minskas det belopp som enligt 13 § första stycket och 14 § utgår till deltidsstuderande för varje hel sammanhängande tidsperiod om 30 dagar med två fyrtiofemtedelar av den del av den studerandes förmögenhet som överstiger sex gånger basbeloppet.

§7

Som den studerandes inkomst under kalenderhalvåret enligt 16 och 19 §§ räknas den inkomst som han kan antagas komma att åtnjuta under kalenderhalvåret. Värdet av naturaförmåner fastställs av

tl Riksdagen 1979180. 11 sami. Nr 12

SfU 1979/80:12

6 Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

regeringen. Doktorandstipendium, statskommunalt bostadsbidrag, allmänt barnbidrag och annat studiestöd enligt denna lag än timstudiestöd, inkomstbidrag och vuxenstudiebidrag räknas icke som inkomst.

fälle skall beviljas för två kalenderhalvår, hälften av den inkomst som han kan antagas komma att åtnjuta under kalenderhalvåren. Värdet av naturaförmåner fastställes av regeringen. Doktorandstipendium, statskommunalt bostadsbidrag, allmänt barnbidrag och annat studiestöd enligt denna lag än timstudiestöd, inkomstbidrag och vuxenstudiebidrag räknas icke som inkomst.

Bestämmelserna i första stycket äger motsvarande tillämpning vid beräkning av makes inkomst i fall som anges i 17 och 19 §§.

Med förmögenhet förstås i 17 och 19 §8 skattepliktig förmögenhet enligt lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt.

23 8

Vid beräkning enligt 13, 14, 16, 17 och 19 §8 av studiemedel tillämpas det basbelopp som gäller för andra månaden före ingången av det kalenderhalvår för vilket studiemedlen är avsedda eller, om medlen vid ett och samma tillfälle skall beviljas för två kalenderhalvår, det basbelopp som gäller för andra månaden före ingången av det första av dessa.

Vid beräkning enligt 13 och 14 S§ av studiemedel tillämpas det basbelopp som gäller vid ingången av den tidsperiod för vilken studiemedlen är avsedda.

Vid beräkning enligt 16, 17 och 19 §§ av studiemedel tillämpas det basbelopp som gäller en månad före ingången av det kalenderhalvår för vilket studiemedlen är avsedda .

24 88

I studiemedel ingår studiebidrag.

För vaije hel, sammanhängande tidsperiod om 15 dagar för heltidsstuderande och om 30 dagar för deltidsstuderande utgör studiebidraget 121 kronor. Om studiemedlen för denna tidsperiod enligt 10, 13, 14, 16, 17, 19 och 21-23 §8 utgår med

I studiemedel ingår studiebidrag. Barntillägg utgår dock endast i form av återbetalningspliktiga studiemedel.

För varje hel, sammanhängande tidsperiod om 15 dagar för heltidsstuderande och om 30 dagar för deltidsstuderande utgör studiebidraget 121 kronor. Om studiemedlen för denna tidsperiod enligt 10, 13, 16, 17, 19 och 21-23 8§ utgår med lägre

8 Senaste lydelse 1976: 174.

SfU 1979/80:12

7 Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

lägre belopp än 7,78 procent av basbeloppet utgör studiebidraget dock endast så stor del av 121 kronor som svarar mot förhållandet mellan det belopp som utgår och 7,78 procent av basbeloppet.

belopp än 7,78 procent av basbeloppet utgör studiebidraget dock endast så stor del av 121 kronor som svarar mot förhållandet mellan det belopp som utgår och 7,78 procent av basbeloppet.

Utgående studiemedel utgör i forsta hand studiebidrag. Återstoden utgör återbetalningspliktiga studiemedel.

5 kap.

4 §9

Timstudiestöd utgör 30 kronor för studietimme enligt 3 § första stycket 1 och för timme enligt 3 § forsta stycket 2.

Timstudiestöd utgör 33 kronor för studietimme enligt 3 § första stycket 1 och för timme enligt 3 § första stycket 2.

6 kap.

2 §">

Dagstudiestöd utgår i form av inkomstbidrag och intematbidrag. Inkomstbidrag kan endast utgå till studerande som är arbetstagare.

Dagstudiestöd utgår i form av inkomstbidrag och intematbidrag.

Dagstudiestöd utgår inte till studerande som uppenbart inte är i ekonomiskt behov av stödet.

Inkomstbidrag kan endast utgå till studerande som är arbetstagare.

6 §“

Inkomstbidrag utgör 150 kronor för varje dygn.

Intematbidrag utgör 150 kronor för varje dygn.

Inkomstbidrag utgör 198 kronor för varje dygn.

Intematbidrag utgör 165 kronor för varje dygn.

7 kap.

4 §

Särskilt vuxenstudiestöd utgår i form av vuxenstudiebidrag, återbetalningspliktiga studiemedel och resekostnadsersättning.

Särskilt vuxenstudiestöd utgår inte till studerande som uppenbart inte är i ekonomiskt behov av stödet.

* Senaste lydelse 1979:206.

10 Senaste lydelse 1976: 174.

11 Senaste lydelse 1979:206.

SfU 1979/80:12

8 Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

18 $

Bestämmelserna i 4 kap. 37-J9, 41 Bestämmelserna i 4 kap. 37, 41 och 43 §§ skall äga motsvarande och 43 §§ skall tillämpas på särskilt

tillämpning på särskilt vuxenstu- vuxenstudiestöd,

diestöd.

Bestämmelse i detta kapitel om studerande som är gift skall tillämpas endast om äktenskapet ingåtts senast under kalenderhalvåret närmast före det för vilket särskilt vuxenstudiestöd skall utgå.

Bestämmelse i detta kapitel som gäller studerande som är gift, tilllämpas också på den som utan att vara gift lever tillsammans med annan person, med vilken han tidigare varit gift eller med vilken han gemensamt har eller har haft barn.

20 S

Beviljas studerande särskilt vuxenstudiestöd för sådan tid för vilken den studerande redan har uppburit studiemedel enligt 4 kap. gäller bestämmelserna i andra-fjärde styckena.

Det belopp som den studerande uppburit i studiemedel avräknas från de belopp som den studerande beviljas för nämnda tid. Avräkningen sker från de belopp som beviljats i vuxenstudiebidrag, återbetalningspliktiga studiemedel och resekostnadsersättning i nu nämnd ordning.

Avräknat belopp skall jämställas med vuxenstudiebidrag, återbetalningspliktiga studiemedel och resekostnadsersättning i den omfattning som avräkningen avser motsvarande studiestödsform.

Belopp som ej kan avräknas skall Belopp som ej kan avräknas skall

återkrävas. Därvid äger 9 kap. 2 § återkrävas. Därvid tillämpas 9 kap.

tredje stycket motsvarande lill- 2 § fjärde stycket, lämpning.

8 kap.

4 §

Återbetalningstiden enligt 3 S förlänges, om

1. med stöd av 44-47 §§ föreskrivits att slutlig avgift ej skall utgå eller skall nedsättas till lägre belopp än som avses i 42 § första stycket,

2. den återbetalningsskyldige för visst år ej erlägger avgift eller del av avgift och debiteringen av avgiften på grund därav förfaller helt eller delvis enligt 66 §.

Förlängningen omfattar det antal år som fordras för debitering av ny avgift i stället för den avgift eller del av avgift som avses i första stycket.

Avgift som enligt andra stycket För sådan avgift, som enligt andskulle belöpa på år efter det under ra stycket skulle belöpa på år efter

vilket den återbetalningsskyldige det under vilket den återbetal fylier

65 år skall dock ej utgå. ningsskyldige fyller 65 år. bortfaller

återbetalningsskyldigheten.

SfU 1979/80:12

9 Nuvarande Ivdelse

Föreslagen lydelse

20 §12

Återbetalningsbeloppet utgör vid utgången av avgiftsår summan av följande två tal, nämligen

1. produkten av

a) återbetalningsbeloppet vid utgången av närmast föregående år, minskat med dels summan av de preliminära och kvarstående avgifter som under året debiterats den återbetalningsskyldige, dels belopp som den återbetalningsskyldige under året återbetalt frivilligt jämte sådan förhöjning som avses i 57 §, dels belopp i fråga om vilket beslut om befrielse enligt 60 § meddelats under året, dels belopp i fråga om vilket beslut om återkrav enligt 9 kap. 2 § meddelats under året, och

b) regleringstalet för året,

2. produkten av

I. produkten av

a) återbetalningsbeloppet vid utgången av närmast föregående år, minskat med dels summan av de preliminära och kvarstående avgifter som under året debiterats den återbetalningsskyldige, dels belopp som den återbetalningsskyldige under året återbetalt frivilligt jämte sådan förhöjning som avses i 57 §, dels belopp i fråga om vilket äterbetalningsskyldighet har bortfallit enligt 4 § sista stycket, dels belopp i fråga om vilket beslut om befrielse enligt 60 § meddelats under året, dels belopp i fråga om vilket beslut om återkrav enligt 9 kap. 2 § meddelats under året, och

a) de återbetalningspliktiga studiemedel som den återbetalningsskyldige uppburit under året och

b) ett jämkat regleringstal.

Vid fastställande av återbetalningsbeloppet enligt denna paragraf äger bestämmelserna i 16 § andra och tredje styckena, 17 och 18 §§ samt 19 § andra stycket motsvarande tillämpning.

56 §13

Återbetalning enligt 53 § andra stycket 1 under ett avgiftsår skall avse återbetalningsbeloppet vid närmast föregående års utgång

1. minskat med dels belopp som debiterats den återbetalningsskyldige till betalning av preliminära och kvarstående avgifter under året, dels belopp som den återbetalningsskyldige under året återbetalt frivilligt jämte förhöjning som avses i 57 §, dels belopp i fråga om vilket beslut om befrielse enligt 60 § meddelats under året, dels belopp i fråga om vilket beslut om återkrav enligt 9 kap. 2 § meddelats under året,

1. minskat med dels belopp som debiterats den återbetalningsskyldige till betalning av preliminära och kvarstående avgifter under året, dels belopp som den återbetalningsskyldige under året återbetalt frivilligt jämte förhöjning som avses

1 57 §, dels belopp i fråga om vilket återbetalningsskyldighet har bortfallit enligt 4 § sista stycket, dels belopp i fråga om vilket beslut om befrielse enligt 60 § meddelats under året, dels belopp i fråga om vilket beslut om återkrav enligt 9 kap.

2 § meddelats under året,

12 Senaste lydelse 1975: 1186.

13 Senaste lydelse 1975: 1186.

Sfi) 1979/80:12

10 Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

2. ökat med dels avgift eller del av avgift som den återbetalningsskyldige erlagt under tidigare avgiftsår och som han under året återfått enligt 74 § första eller andra stycket eller enligt 75 §, dels avgift eller del av avgift i fråga om vilken beslut om debitering under året förfallit enligt 66 §,

3. ökat med produkten av det belopp varmed återbetalningspliktiga studiemedel utgått under året och ett jämkat regleringstal.

Från beloppet enligt första stycket avdrages det belopp som motsvarar förhöjning enligt 57 §.

Vid beräkning enligt första stycket äger följande bestämmelser motsvarande tillämpning, nämligen i fråga om

1. första stycket 1, bestämmelserna i 19 § andra stycket,

2. första stycket 2, bestämmelserna i 21 § och 49 § andra stycket,

3. första stycket 3, bestämmelserna i 16 § andra stycket, 17 § och 55 § sista stycket.

60 §14

Är den återbetalningsskyldiges betalningsförmåga på grund av sjukdom eller annan jämförlig orsak varaktigt nedsatt, får han befrias från kvarstående återbetalningsskyldighet.

Är den återbetalningsskyldiges betalningsförmåga på grund av sjukdom eller annan jämförlig orsak varaktigt nedsatt, får han befrias från kvarstående återbetalningsskyldighet. Föreligger eljest synnerliga skäl får den återbetalningsskyldige även i annat fall befrias från kvarstående återbetalningsskyldighet eller del därav.

Den, som under ett eller flera avgiftsår har uppburit eller uppbär vårdbidrag enligt 9 kap. 4 § lagen (1962:381) om allmän försäkring eller motsvarande och på grund av vården av handikappat barn inte kan förvärvsarbeta, får befrias från återbetalningsskyldighet såvitt avser ett belopp som motsvarar det eller de årsbelopp som hänför sig till samma avgiftsår.

Föreligger eljest synnerliga skäl får den återbetalningsskyldige även i annat fall befrias från kvarstående återbetalningsskyldighet eller del därav.

Befrielse från del av återbetalningsskyldigheten kan dessutom medges i fråga om återbetalningspliktiga studiemedel som den återbetalningsskyldige uppburit för kommunal eller statlig vuxenutbildning eller för sådan annan gymnasial utbildning eller utbildning vid folkhögskola som den återbetalningsskyldige gått jgenom vid vuxen ålder (befrielsegrundande utbildning). Som villkor för sådan befrielse gäller att

14 Senaste lydelse 1979:206.

SfU 1979/80:12

11 Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1. den återbetalningsskyldige under minst fyra terminer studerat vid läroanstalt eller utbildningslinje som omfattas av förordnande enligt 4 kap. 1 § och för denna tid uppburit återbetalningspliktiga studiemedel,

2. den befrielsegrundande utbildningen avser studier som den återbetalningsskyldige behövt för att kunna vinna tillträde till den läroanstalt eller utbildningslinje som avses under 1,

3. den återbetalningsskyldige varit yrkesverksam på heltid under minst fyra år, innan han uppburit studiemedel för studier vid läroanstalt eller utbildningslinje som avses under 1,

4. det med hänsyn till den återbetalningspliktiges ekonomiska förhållan -

den är skäligt att han befrias från del

Med yrkesverksamhet enligt andra stycket jämställes vård av egna barn, vård av föräldrar och annan liknande verksamhet. Befrielse får beviljas den återbetalningsskyldige även om han ej är eller varit underhållsskyldig gentemot annan.

Befrielse enligt andra stycket får avse högst 1 900 kronor för varje årskurs enligt läroplanen för den befrielsegrundande utbildning som den återbetalningsskyldige gått igenom. Befrielsen får sammanlagt avse högst 5 700 kronor. Befrielsen får ej överstiga hälften av det belopp som den återbetalningsskyldige sammanlagt uppburit för den befrielsegrundande utbildningen.

66 Beslut om debitering av preliminär avgift eller kvarstående avgift förfaller, i den mån avgiften ej erlagts före utgången av september månad andra året efter avgiftsåret.

Första stycket gäller icke preliminär avgift eller kvarstående avgift för avgiftsår efter det år under vilket den återbetalningsskyldige fyller 63 år eller för de två sista avgiftsåren före det år under vilket han avlidit.

Centrala studiestödsnämnden får för särskilt fall förordna att beslut om debitering av preliminär avgift eller kvarstående avgift skall gälla även efter den tidpunkt som avses i första stycket.

återbetalnmgsskyldigheten.

Med yrkesverksamhet enligt fjärde stycket jämställs vård av egna barn, vård av föräldrar och annan liknande verksamhet. Befrielse får beviljas den återbetalningsskyldige även om han ej är eller varit underhållsskyldig gentemot annan.

Befrielse enligt fjärde stycket får avse högst 1 900 kronor för varje årskurs enligt läroplanen för den befrielsegrundande utbildning som den återbetalningsskyldige gått igenom. Befrielsen får sammanlagt avse högst 5 700 kronor. Befrielsen får ej överstiga hälften av det belopp som den återbetalningsskyldige sammanlagt uppburit för den befrielsegrundande utbildningen.

§

Beslut om debitering av preliminär avgift eller kvarstående avgift förfaller, i den mån avgiften ej erlagts före utgången av november månad tredje året efter avgiftsåret.

Första stycket gäller inte preliminär avgift eller kvarstående avgift för avgiftsår efter det år under vilket den återbetalningsskyldige fyller 62 år eller för de tre sista avgiftsåren före det år under vilket han avlidit.

SfU 1979/80:12

12 Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

9 kap.

2 §15

Har någon uppburit studiestöd obehörigen eller med för högt belopp och har han insett eller bort inse detta, kan vad för mycket utgått genast återkrävas.

Avbryter någon sina studier skall första stycket tillämpas beträffande uppburet studiestöd som avser tiden efter avbrottet. Beror avbrottet på sjukdom skall studiestöd som den studerande uppburit enligt 3 kap. 13-1° §§, 4 kap. 28-35 §§ eller 7 kap. 17 § och de bestämmelser som anges där ej

återkrävas. Detsamma gäller vid sådan ledighet som avses i 7 kap. 17 a 8.

Avser återkrav enligt första eller andra stycket studiehjälp enligt 3 kap. till sådan studerande, som vid utbetalningstillfället var omyndig på grund av ålder, åvilar betalningsskyldigheten den som då var den omyndiges förmyndare.

På studiemedel enligt 4 kap. och på särskilt vuxenstudiestöd enligt 7 kap. som återkräves enligt första eller andra stycket utgår ränta från den dag när medlen uppburits efter en räntesats som vid varje tidpunkt med två procent överstiger normalräntan för lån från statens utlåningsfonder. Om särskilda skäl föreligger, kan återbetalningsskyldig befrias helt eller delvis från skyldighet att erlägga räntan.

2 a §

Fordran, som har uppkommit på grund av att studiestöd har återkrävts och som utestår oreglerad, bevakas till och med det år under vilket gäldenären fyller 65 är. Därefter avskrivs fordringen.

Avlider gäldenären och svarar ej dödsbodelägare för fordringen, avskrivs fordringen om den inte kan betalas med dödsboets tillgångar eller med anlitande av säkerhet som har ställts för fordringen.

Även eljest avskrivs fordringen om indrivningen skulle vålla mer arbete eller kostnad än som är skäligt och indrivning inte är påkallad från allmän synpunkt.

6. Bestämmelserna i 22 8, 23 § andra och tredje styckena samt 24 § studiehjälpsreglementet (1964: 402) äger fortfarande tillämpning med avseende på studielån som beviljats enligt studiehjälpsreglementet, om ej låntagaren begär sådan förändring av återbetalningsvillkoren som avses i andra stycket.

1S Senaste lydelse 1979:442.

SfU 1979/80:12

13 Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Begär låntagare förändring av återbetalningsvillkoren för studielån enligt studiehjälpsreglementet (1964: 402), skall lånet jämte ränta återbetalas som om fråga vore om återbetalningspliktiga studiemedel enligt denna lag i dess lydelse enligt lagen (1974:483) om ändring i studiestödslagen samt punkterna 6 a—6 e.

Föreligger synnerliga skäl får låntagare befrias från honom åvilande betalningsskyldighet även i annat fall än som avses i 24 § andra stycket studiehjälpsreglementet (1964:402).

Den, som under ett eller flera år har uppburit eller uppbär vårdbidrag enligt 9 kap. 4 § lagen (1962:381) om allmän försäkring eller motsvarande och på grund av vården av handikappat barn inte kan förvärvsarbeta, får befrias från betalningsskyldighet såvitt avser ett belopp som motsvarar summan av amortering, ränteannuitet och årsränta för samma år.

Föreligger synnerliga skäl får läntagare befrias från honom åvilande betalningsskyldighet även i annat fall än som avses i tredje stycket eller 24 § andra stycket studiehjälpsreglementet (1964:402).

Övergängsbestäm melser

1. Denna lag träder i kraft, såvitt avser 8 kap. 4, 20 och 56 §§ den 1 januari 1981 och i övrigt den 1 juli 1980.

2. I fråga om studiemedel som har beviljats före ikraftträdandet gäller äldre bestämmelser. I fråga om dagstudiestöd och särskilt vuxenstudiestöd som har beviljats före ikraftträdandet gäller 6 kap. 2 § och 7 kap. 4 § i deras äldre lydelse.

3. De äldre bestämmelserna i 9 kap. 2 § gäller fortfarande i fråga om studiehjälp som har betalats ut före utgången av juni 1980.

t2 Riksdagen 1979/80. 11 sami. Nr 12

SfU 1979/80:12

14 Motioner

I motionen 1979/80:486 av Gullan Lindblad (m) och Göthe Knutson (m) hemställs att riksdagen beslutar att utbetalning av studiemedel skall ske månadsvis.

I motionen 1979/80:630 av Margit Odelsparr m. fl. (c) hemställs att riksdagen beslutar

1. att samtliga ledamöter i vuxenutbildningsnämnderna skall utses av respektive landsting från och med nästa mandatperiod, samt

2. att personliga suppleanter för ledamöterna i vuxenutbildningsnämnd skall utses.

1 motionen 1979/80: 632 av Sonja Rembo m. fl. (m) hemställs att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådan ändring av studiestödslagen att fosterbarns beroende av fosterföräldrarnas inkomst för erhållande av studiehjälp undanröjs.

I motionen 1979/80: 825 av Ann-Cathrine Haglund (m) och Elisabeth Fleetwood (m) hemställs

1. att riksdagen hos regeringen begär utvärdering av vuxenutbildningsnämndernas verksamhet vad avser praxis för beviljande av vuxenstudiestöd samt

2. att riksdagen beslutar att vuxenutbildningsnämndernas ordinarie ledamöter och suppleanter skall utses i enlighet med vad som i motionen anförs.

I motionen 1979/80:1169 av Hans Nyhage m. fl. (m) hemställs att riksdagen beslutar att från anslaget Bidrag till uppsökande verksamhet på arbetsplatser m. m. skall för budgetåret 1980/81 utgå dels 22 milj. kr. i bidrag till uppsökande verksamhet på arbetsplatser, dels 8 milj. kr. i bidrag till utbildning av fackliga studieorganisatörer, vilket innebär en minskning av anslaget med 5 milj. kr.

I motionen 1979/80:1174 av Olof Palme m. fl. (s) hemställs att riksdagen

1. beslutar avslå regeringens förslag att skattemedel från de beskattade vuxenstudiestöden inte längre skall tillföras vuxenutbildningsavgiften,

2. beslutar att beloppet för timstudiestöd enligt studiestödslagen skall utgå med 35 kr./tim i stället för av regeringen föreslaget belopp om 33 kr./ tim,

3. beslutar att beloppet för inkomstbidrag inom dagstudiestödet skall utgå med 210 kr./dag i stället för av regeringen föreslaget belopp om 198 kr./dag,

4. beslutar att beloppet för internatbidrag inom dagstudiestödet skall utgå med 200 kr./dag i stället för av regeringen föreslaget belopp om 165 kr./dag,

5. beslutar att av anslaget Vuxenstudiestöd m. m. (F 5, utbildningsde -

SfU 1979/80:12

partementet) skall 27000000 kr. avsättas till bidrag till uppsökande verksamhet på arbetsplatser,

6. beslutar att av anslaget Vuxenstudiestöd m. m. skall 10000000 kr. avsättas till bidrag till utbildning av fackliga studieorganisatörer m. m.,

7. avslår regeringens förslag under anslaget Centrala studiestödsnämnden m.m. (F 1, utbildningsdepartementet) om att medel för information om vuxenstudiestöd skall utgå till företagarorganisationer,

8. avslår regeringens förslag under anslaget Vuxenstudiestöd m. m. om att medel för uppsökande verksamhet skall utgå till företagarorganisationer,

9 a. godkänner att 572 300000 kr. av de medel som tillfaller statsverket genom vuxenutbildningsavgiften och de influtna skattemedlen från de beskattade vuxenstudiestöden för budgetåret 1980/81 används för att finansiera anslaget Vuxenstudiestöd m. m.,

9 b. till Vuxenstudiestöd m. m. för budgetåret 1980/81 anvisar ett reservationsanslag av 572300000 kr.,

10. beslutar att timersättning vid grundutbildning för vuxna som har inkomstbortfall skall utgå med 35 kr./tim i stället för av regeringen föreslaget belopp om 33 kr./tim,

11. avslår regeringens förslag att 8 700 000 kr. av de medel som tillfaller statsverket genom vuxenutbildningsavgiften för budgetåret 1980/81 används för att finansiera anslaget Timersättning vid grundutbildning för vuxna (F 6, utbildningsdepartementet),

12. till Timersättning vid grundutbildning för vuxna för budgetåret 1980/ 81 anvisar ett i förhållande till regeringens förslag med 500000 kr. förhöjt förslagsanslag av 28500000 kr.,

13. beslutar fastställa gränsen för fribelopp mot egen inkomst till 60% av basbeloppet, med motsvarande förändring för deltidsstuderande,

14. avslår regeringens förslag om förändring av reglerna för äktamakeprövningen inom studiemedelssystemet,

15. beslutar att påminnelseavgiften fastställs till 15 kr.,

16. till Studiemedel m. m. (F 4, utbildningsdepartementet) för budgetåret 1980/81 anvisar ett i förhållande till regeringens förslag med 4000000 kr. till 2 308 600 000 kr. förhöjt förslagsanslag,

17. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om prioritering av studiehjälpen,

18. avslår regeringens förslag om slopande av viss studiehjälp till studerande som är omhändertagna för samhälls vård,

19. beslutar om de grunder för inkomstprövat tillägg som anges i motionen,

20. till Studiehjälp m. m. (F 3, utbildningsdepartementet) för budgetåret 1980/81 anvisar ett i förhållande till regeringens förslag med 1 500000 kr. förhöjt förslagsanslag av 906500000 kr.

SfU 1979/80:12

16 I motionen 1979/80:1186 av Lars Werner m. fl. (vpk) hemställs

1. att riksdagen uttalar sig för att det nuvarande studiesociala stödet bör

ersättas av studielön för alla studerande över 16 år och hemställer hos

regeringen om förslag till genomförande av denna reform,

2. att riksdagen i avvaktan på en genomgripande reform hos regeringen hemställer om förslag till ändring av det studiesociala stödet i enlighet med följande:

a. att det studiesociala stödet görs enhetligt och att det skall omfatta alla över 16 år,

b. att totalbeloppet höjs till 200% av basbeloppet,

c. att bidragsdelen höjs till 25 % av basbeloppet,

d. att fribeloppet höjs till 200% av basbeloppet,

e. att barntillägget höjs till 50 % av basbeloppet och att det görs återbetalningsfritt,

f. att äktamakeprövningen omedelbart slopas även på återbetalningssidan,

g. att en förändring och förbättring av återbetalningsreglerna genomförs på ett sådant sätt att normalinkomstläget för en heltidsarbetande görs återbetalningsfritt och att återbetalningsbeloppet därefter ökar med stigande inkomst,

h. att en del av studieskulden, motsvarande årets tänkta återbetalning, avskrivs de år inkomsten inte når upp till avgiftsgränsen,

i. att hela det återstående skuldbeloppet regelmässigt avskrivs vid pensionering,

j. att inackorderingstillägget utgår med 430 kr. per månad,

k. att det inkomstprövade liksom det behovsprövade tillägget utgår med maximalt 275 kr.,

1. att inkomstgränsen höjs till 53000 kr. för det inkomstprövade tillägget och till 61 500 kr. för det behovsprövade,

m. att åldersgränsen för erhållande av inkomstprövat tillägg skall vara 16 år,

n. att vuxenstudiestödet i sin helhet utgår som bidrag,

0. att åldersgränsen för erhållande av studiestöd höjs till 60 år,

p. att ungdomsstuderande med resväg över 80 mil beviljas tio fria hemresor per år och att dessa får företas med flyg,

q. att studiemedlen utbetalas en gång per termin även i fortsättningen.

I motionen 1979/80:1639 av Hans Nyhage m. fl. (m) hemställs att riksdagen 1.

beslutar avslå den i budgetpropositionen, bilaga 12, föreslagna höjningen av timstudiestödet med tre kronor per timme,

2. beslutar anvisa ett i jämförelse med innevarande budgetår oförändrat anslag om 67,5 milj. kr. till timstudiestöd, motsvarande 25 000 stöd om 90 timmar, samt

SfU 1979/80:12

3. hos regeringen anhåller att reglerna för timstudiestödet snarast ses över.

Utskottet

Inledning

I det studiesociala stödet ingår förlängt barnbidrag, studiehjälp till elever under 20 år på gymnasienivå, studiemedel, vuxenstudiestöd och timersättning vid grundutbildning för vuxna. Vuxenstudiestödet finansieras genom en särskild arbetsgivaravgift, vuxenutbildningsavgiften, om 0,25% på lönesumman.

Studiehjälps- och studiemedelssystemen är föremål för en genomgripande översyn inom studiestödsutredningen (U 1975:16). Utredningen har i juni 1977 lagt fram ett principbetänkande (SOU 1977:31) Studiestöd - Alternativa utvecklingslinjer. Sedan betänkandet remissbehandlats har regeringen i tilläggsdirektiv i augusti 1978 gett utredningen i uppdrag att lägga fram konkreta förslag till förändringar av studiehjälps- och studiemedelssystemen samt administrationen av studiestödet. Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1980.

Förslaget till statsbudget för budgetåret 1980/81 innehåller vissa ändringar och omläggningar som berör bl. a. budgetens uppställning och omslutning. Detta har föranlett chefen för utbildningsdepartementet att se över och ändra anslagsindelningen under litt. F. Studiestöd m.m. så att den bättre skall följa studiestödsformerna. Vidare bruttoredovisas flertalet anslag fr. o.m. budgetåret 1980/81. Detta påverkar de anslag inom studiestödsområdet som helt eller delvis finansieras med medel från vuxenutbildningsavgiften samt de anslag som innehåller de återbetalningspliktiga studiemedel som nu finns i studiemedelsfonden. Bruttoredovisningen innebär att samtliga utgifter redovisas under anslaget medan influtna avgifter och andra inkomster redovisas under inkomstskattetiteln, vilket fått till följd att anslagsökningen i vissa fall nominellt sett har blivit stor i förhållande till föregående budgetår.

I propositionen framhålls att den restriktivitet som regeringen med hänsyn till det besvärliga statsfinansiella läget har ålagt sig i budgetarbetet också präglar de studiesociala anslagen. Därför förordas i huvudsak endast sedvanliga pris- och löneomräkningar och förändringar som är motiverade med hänsyn till kostnadsökningar.

Vuxenstudiestödet förs fr.o.m. budgetåret 1980/81 till ett eget anslag, ett reservationsanslag. Avsikten med den föreslagna anslagsbeteckningen är att det skall bli lättare att utnyttja tillgängliga medel effektivt genom att medel som inte har kunnat utnyttjas under budgetåret kan tas i anspråk påföljande budgetår.

Till intäkterna från vuxenutbildningsavgiften har tidigare budgetår lagts

SfU 1979/80:12

de influtna medlen från de beskattade vuxenstudiestöden. Mot bakgrund av den del av budgetreformen som innebär att alla specialdestinerade skattemedel skall försvinna och med hänvisning till nödvändigheten av att beakta det mycket kärva budgetläget föreslås i propositionen att influtna skattemedel från de beskattade vuxenstudiestöden inte längre skall tillföras vuxenutbildningsavgiften.

Motionärerna i motionen 1174(yrk. 1), Olof Palme m.fl., vill att riksdagen beslutar avslå förslaget om att ifrågavarande skattemedel inte längre skall tillföras vuxenutbildningsavgiften. De anser att argumentet att specialdestinerade skattemedel skall försvinna inte är hållbart i det här fallet eftersom denna del av skattebeslutet (prop. 1979/80:58, SkU 1979/80:20, rskr 137) inte åsyftat någon förskjutning mellan stat och kommun. Motionärerna anför att staten genom ett höjt grundavdrag i princip har hållit sig skadeslös för att kommunalskatt på olika förmånsersättningar kommer att tillföras kommunerna. I vart fall kan det enligt motionärernas mening inte vara rimligt att löntagarna på detta sätt berövas de aktuella medlen. De anser att 40 milj. kr. bör tillgodoföras vuxenutbildningsändamål av skattemedel nästa budgetår med en successiv höjning av beloppet kommande budgetår. Härav bör 17 milj. kr. användas för förbättringar av vuxenstudiestöden utöver vad som föreslagits i propositionen.

Utskottet tillstyrker propositionens förslag på däri angivna grunder och avstyrker således bifall till yrkandet 1 i motionen 1174.

Inkomsterna från vuxenutbildningsavgiften beräknas i propositionen till 588 milj. kr. Detta belopp föreslås fördelat på visst sätt på skilda anslag efter principen att vuxenutbildningsavgiften skall användas enbart för att finansiera vuxenstudiestöd och administration av dessa. Utskottet återkommer till frågan om denna fördelning i samband med behandlingen av de aktuella anslagen.

I det följande behandlar utskottet främst de anslagsframställningar som har samband med motioner om studiestöd och andra studiesociala frågor. De delar av propositionen som inte särskilt berörs nedan har inte föranlett någon erinran från utskottets sida.

Centrala studiestödsnämnden m.m.

Centrala studiestödsnämnden (CSN) är central förvaltningsmyndighet för ärenden om studiesocial verksamhet. CSN är chefsmyndighet för sex studiemedelsnämnder och 24 vuxenutbildningsnämnder.

CSN handlägger nu bl. a. ansökningar om och återkrav av återbetalningspliktiga studiemedel till yngre elever i gymnasial utbildning samt beslutar om återkrav av förlängt barnbidrag och studiehjälp utom såvitt avser återbetalningspliktiga studiemedel. I propositionen föreslås att handläggningen av dessa ärenden decentraliseras till studiemedelsnämnderna resp. skolstyrelserna.

Medelsbehovet för vuxenutbildningsnämnderna, för CSN:s administra -

SfU 1979/80:12

tion av vuxenstudiestödet och för information om vuxenstudiestödet beräknas i propositionen till totalt 17 119000 kr. I propositionen begärs därför att 17 100000 kr. av de medel som tillfaller statsverket genom vuxenutbildningsavgiften för budgetåret 1980/81 skall användas för att finansiera rubricerade anslag. Från anslagsposten för information om vuxenstudiestödet kan utgå medel till sådan information till de fackliga organisationerna samt till Lantbrukarnas riksförbund (LRF), Sveriges fiskares riksförbund (SRF) och Sveriges hantverks- och industriorganisation-Familjeföretagen (SHIO).

Motionärerna i motionen 1174 (yrk. 7), Olof Palme m. fl., anser att de nämnda företagarorganisationerna inte bör få del av medel under anslagsposten. Dessa medel bör i stället tillföras LO:s och TCO:s verksamhet. I motionen påpekas att vuxenutbildningsavgiften är en arbetsgivaravgift som därför tas ut enbart på löntagarnas inkomster medan egenföretagare inte erlägger motsvarande avgift. Detta innebär, menar motionärerna, att löntagarnas medel förbrukas för företagarnas ändamål.

När riksdagen senast (SfU 1978/79:16) avslog ett motionsyrkande med samma innehåll hänvisades bl. a. till att såväl särskilt vuxenstudiestöd som dagstudiestöd i form av internatbidrag kan ges även till den som inte är arbetstagare och att det därför ansetts rimligt att även företagarorganisationerna får möjlighet att informera om rätten till vuxenstudiestöd. Utskottet anser att riksdagen bör vidhålla denna ståndpunkt och avstyrker därför bifall till yrkandet 7 i motionen 1174.

Vuxenutbildningsnämnderna består av nio ledamöter utan suppleanter. Av ledamöterna utser regeringen fem, varav tre på förslag av LO och två på förslag av TCO. Övriga fyra ledamöter utses av landsting eller i vissa fall kommun. Nämnderna är beslutsföra när ordföranden eller vice ordföranden och fyra andra ledamöter är närvarande. I december 1979 utsågs ledamöter i nämnderna för mandatperioden 1980-1982.

En begäran om att riksdagen skall besluta att ledamöterna i vuxenutbildningsnämnderna skall utses av landstingen fr. o. m. nästa mandatperiod förs fram i motionen 630 av Margit Odelsparr m. fl. Motionärerna begär också ett beslut om att personliga suppleanter skall utses för ledamöterna. Samma yrkanden innehåller motionen 825 (yrk. 2) av Ann-Cathrine Haglund och Elisabeth Fleetwood. Dessa motionärer vill dessutom att de politiskt valda ledamöterna skall vara i majoritet av de ordinarie ledamöterna och att de fackliga företrädarna bör inkludera representanter för LRF, SFR och SHIO.

CSN har på regeringens uppdrag gjort en översyn av vuxenutbildningsnämndernas sammansättning och verksamhet. Uppdraget har redovisats i en rapport den 30 augusti 1979. CSN diskuterar i rapporten olika alternativ för nämndernas sammansättning. Enligt propositionen bereds denna fråga

f. n. i regeringskansliet. Utskottet anser att regeringens ställningstagande bör avvaktas innan riksdagen överväger förslag om ändrad sammansätt -

SfU 1979/80:12

ning av nämnderna. Utskottet avstyrker följaktligen bifall till motionen 630 och till yrkandet 2 i motionen 825.

I motionen 825 (yrk. 1) begär motionärerna Ann-Cathrine Haglund och Elisabeth Fleetwood en utvärdering av vuxenutbildningsnämndernas verksamhet vad avser praxis för beviljande av vuxenstudiestöd.

CSN:s nämnda rapport om vuxenutbildningsnämndernas sammansättning och verksamhet innehåller bl. a. förslag till förbättringar av statistiken och uppslag till nya principer för fördelning av medel mellan länen. I propositionen anförs att flera av de förslag som förs fram i översynen är av den karaktären att de kan genomföras inom ramen för gällande bestämmelser och utan större ekonomiska åtaganden. Redan nu följer CSN kontinuerligt vuxenutbildningsnämndernas verksamhet. CSN sammanställer i återkommande rapporter uppgifter om inkomna och beviljade ansökningar, bakgrundsdata beträffande dem som får stöd m. m. Dessutom ger CSN ut råd och anvisningar rörande vuxenstudiestöden samt diskuterar bl. a. frågor om praxis vid beviljande av stöd vid årliga konferenser och utbildningsdagar med sekreterare och ordförande i nämnderna. De frågor om praxis m. m. som har föranlett motionsyrkandet anser utskottet på grund av det anförda vara föremål för sådan uppmärksamhet att någon särskild utvärdering i enlighet med yrkandet inte är erforderlig f. n. Utskottet avstyrker därför bifall till motionen i förevarande del.

Studiehjälp

Anslaget omfattar förlängt barnbidrag som utgår med f. n. 233 kr. i månaden till elever över 16 år i grundskolan och studiehjälp som utgår till elever under 20 år i gymnasieskola och som består av studiebidrag jämte olika tillägg, återbetalningspliktiga studiemedel och resekostnadsersättning. Studiebidraget, som är lika stort som det förlängda barnbidraget, f. n. 233 kr. i månaden, utgår till alla elever. Resetillägg och inackorderingstilllägg utgår utan ekonomisk prövning medan inkomstprövat tillägg, behovsprövat tillägg och återbetalningspliktiga studiemedel förutsätter sådan prövning.

För budgetåret 1980/81 föreslås i propositionen att resetilläggen med hänsyn till kostnadsutvecklingen höjs från 130, 165, 210, 250, 290 och 325 kr. till 140, 175, 225, 265, 305 och 345 kr. i månaden för avstånd om resp. 6, 13, 19, 27, 36 och 46 km. Inackorderingstillägget föreslås höjt från 285 till 315 kr. i månaden.

Motionärerna i motionen 1186 (yrk. 2 j och p), Lars Werner m.fl., för fram förslag om att inackorderingstillägget skall höjas till 430 kr. i månaden och att den till inackorderingstillägget knutna förmånen av fria hemresor skall utvidgas till att avse ersättning för resor med flyg tio gånger per år i de fall eleverna har längre resväg än 80 mil från hemorten.

Utskottet behandlade vid föregående riksmöte (SfU 1978/79:16) motionsyrkanden med liknande innehåll och erinrade då om att studie -

SfU 1979/80:12

stödsutredningen nyligen lagt fram förslag om att gymnasieskoleelevernas hemkommuner i princip skall ha det ekonomiska ansvaret för dessa elevers resor och inackordering (Ds U 1978:15, Gymnasieskoleelevernas resor och inackordering, Överflyttning av ansvaret till kommunerna). Vidare hänvisades till att CSN utvärderat försöksverksamheten med fria hemresor för inackorderade elever och därvid föreslagit vissa förbättringar. Studiestödsutredningens promemoria bereds enligt budgetpropositionen f. n. i regeringskansliet. I propositionen 1979/80:90 om kommunalekonomiska frågor inför år 1981 anför chefen för budgetdepartementet att han efter samråd med chefen för utbildningsdepartementet och efter överläggningarna med kommunförbunden funnit att studiestödsutredningens förslag om att föra över det ekonomiska ansvaret för gymnasieskoleelevernas resor och inackordering till kommunerna f. n. inte bör genomföras. Utskottet anser att resultaten av den fortsatta behandlingen av frågan bör avvaktas innan utskottet tillstyrker längre gående förbättringar av stödet till inackorderade elever än som föreslås i propositionen. Utskottet avstyrker därför bifall till motionen 1186 i nu aktuella delar.

I propositionen föreslås att det maximala beloppet för inkomstprövat tillägg räknas upp från 125 till 155 kr. i månaden. Den inkomstgräns vid vilken det inkomstprövade tillägget börjar reduceras föreslås sänkt från 38000 kr. till 30000 kr. för studerande med ensamstående föräldrar. Dessutom skall underskott i förvärvskälla i sin helhet läggas till den taxerade inkomsten vid beräkning av bidragsgrundande inkomst. Förslagen knyter an till vad som föreslagits av chefen för bostadsdepartementet i bil. 16 (litt. B 7. Bostadsbidrag m.m.) till budgetpropositionen beträffande statligt bostadsbidrag.

Olof Palme m. fl. yrkar i motionen 1174 (yrk. 19) avslag på förslaget om sänkt inkomstgräns för studerande med ensamstående föräldrar. De anser också att inkomstgränsen för oreducerat tillägg bör höjas för övriga studerande till 40000 kr. 1 motionen 1186 av Lars Werner m. fl. förordas dels att det inkomstprövade tilläggets maximala belopp räknas upp till 275 kr. i månaden, dels att inkomstgränsen för oreducerat tillägg höjs till 53 000 kr. (yrk. 2 k och 1 i motsvarande delar) och dels att åldersgränsen för att få tillägget sänks från 17 till 16 år (yrk. 2 m).

Huvudmotivet bakom sänkningen av inkomstgränsen för oreducerat bostadsbidrag - och inkomstprövat tillägg - för ensamstående med barn är att bostadsbidragen bättre bör avspegla behovet av stöd i förhållande till inkomst och försörjningsbörda (prop. 1979/80:100, bil. 16, s. 87—88). Utskottet kan ansluta sig till skälen för detta ställningstagande och avstyrker därför bifall till motionen 1174, yrkandet 19 i förevarande del. Såvitt gäller övriga yrkanden rörande inkomstprövat tillägg kan utskottet mot bakgrund av det statsfinansiella läget inte förorda andra förbättringar än som föreslås i propositionen. Utskottet avstyrker således bifall till motionerna 1174 och 1186 i aktuella delar.

SfU 1979/80:12

22 Det behovsprövade tillägget föreslås i propositionen höjt från högst 200 till högst 215 kr. i månaden samtidigt som inkomstgränsen för rätt till detta tillägg föreslås höjd från 45000 kr. till 48000 kr.

Motionärerna i motionen 1186, Lars Werner m. fl., anser att tillägget bör uppgå till 275 kr. i månaden och inkomstgränsen sättas till 61 500 kr. (yrk. 2 k och 1 i motsvarande delar).

Också detta förslag skulle medföra kostnadsökningar som mot bakgrund av det statsfinansiella läget inte kan accepteras, varför utskottet avstyrker bifall till yrkandena.

I propositionen föreslås att endast förlängt barnbidrag och studiebidraget inom studiehjälpen skall kunna utgå för studerande som är omhändertagna för samhällsvård med stöd av barnavårdslagen. I samband härmed föreslås de särskilda reglerna om inkomstprövning mot fosterföräldrars ekonomi slopade. Förslaget bygger på CSN:s anslagsframställning. Häri anges som motivering för förslaget att kommunerna bekostar uppehället för dem som är omhändertagna för samhällsvård.

Mot detta förslag vänder sig Olof Palme m. fl. i motionen 1174 (yrk. 18). Enligt motionärerna innebär förslaget bl. a. att utgifter förs över från staten till kommunerna och att skilda regler kommer att gälla mellan bostadstillläggs- och studiehjälpssystemen. De begär därför avslag på förslaget.

Sonja Rembo m.fl. begär i motionen 632 förslag till sådan ändring av studiestödslagen att fosterbarns beroende av fosterföräldrarnas inkomst för erhållande av studiehjälp undanröjs. Motionärerna pekar på att fosterföräldrar jämställs med biologiska föräldrar i studiestödslagen såvitt avser rätt till studiehjälp. Detta kan enligt motionärerna få den otillfredsställande konsekvensen att fosterbarn med hänvisning till fosterföräldrarnas inkomst får avslag på ansökan om inkomstprövade tillägg inom studiehjälpen. Motionärerna anför att detta kan upplevas som orättvist särskilt i de fall då barn har placerats i fosterhem av social myndighet. Eftersom det ofta är svårt att finna goda fosterhem anser motionärerna att det är angeläget ”att undanröja friktionsmoment som kan uppstå på grund av att lagstiftningen i ekonomiskt hänseende jämställer fosterföräldrar med biologiska föräldrar”.

Enligt barnavårdslagen kan barnavårdsnämnden omhänderta ungdomar under 20 år för samhällsvård. De omhändertagna kan därvid placeras i fosterhem. Barnavårdsnämnden skall verka för att det omhändertagna barnet får den utbildning som kan anses lämplig med hänsyn till barnets anlag och övriga omständigheter. Härmed övertar kommunerna de biologiska föräldrarnas ansvar för barnets utbildning. Samtidigt som kommunerna skall svara för den omhändertagnes utbildning på angivet sätt kan bl. a. olika tillägg till studiehjälp utgå från staten till den omhändertagne. Kommunerna kan som ersättning för vårdkostnader uppbära underhållsbidrag eller annan periodiskt utgående förmån som tillkommer den omhändertagne. Så kan t. ex. CSN föreskriva att stöd till omyndig skall utgå

SfU 1979/80:12

direkt till kommun. Barnavårdsnämnden kan också få ersättning för kostnaden av egendom, som tillhör den underårige. De biologiska föräldrarna är i princip och upp till en viss gräns ersättningsskyldiga till kommunerna för kostnader som kommunerna har haft för omhändertagna under 16 år.

I propositionen 1979/80:1 om socialtjänsten, som för närvarande handläggs i socialutskottet, föreslås att föräldrarnas ersättningsskyldighet för kostnader för barn som genom socialnämndens försorg vårdas utanför det egna hemmet bör knytas an till reglerna om underhållsskyldighet i föräldrabalken. Föräldrabalkens regler innebär att föräldrarna i princip är underhållsskyldiga till dess barnet fyllt 18 år eller, om det går i skolan, avslutat sin skolgång, t. ex. gymnasieutbildning. Underhållsskyldigheten upphör dock senast när barnet fyller 21 år. I socialtjänstpropositionen behandlas också bl. a. fosterbarnsbegreppet, ersättningen till personer som tar emot barn för vård i sitt hem och socialnämndens uppgifter vid vård av barn i annat hem än det egna.

Flera väsentliga frågor som rör den studerandegrupp för vilken nu föreslås ändrade regler för rätt till studiestöd är således föremål för beredning i samband med socialtjänstpropositionen. Utskottet anser att resultatet av denna beredning bör avvaktas innan någon ändring i gällande bestämmelser företas. Utskottet förutsätter härvid att studiestödsutredningen i sitt fortsatta arbete även uppmärksammar de nu aktualiserade frågorna. Det anförda innebär att utskottet med bifall till yrkandet 18 i motionen 1174 avstyrker bifall till propositionens förslag.

Med den ovan nämnda motiveringen avstyrker utskottet bifall även till motionen 632.

Utskottets ställningstagande medför en kostnadsökning om 0,9 milj. kr.

Slutligen begär Olof Palme m. fl. i motionen 1174 (yrk. 17) ett tillkännagivande om att studiehjälpen till bl. a. elever i gymnasieskolan bör prioriteras inför budgetarbetet rörande budgetåret 1981/82.

I tilläggsdirektiven till studiestödsutredningen har understrukits att utredningen - i enlighet med riksdagsuttalanden och utredningens och remissopinionens uppfattning — i sitt fortsatta arbete bör prioritera stödet tili de yngre eleverna i gymnasial utbildning. Riksdagen framhöll vid föregående riksmöte (SfU 1978/79: 20) att denna prioritering borde påbörjas redan i budgetarbetet inför budgetåret 1980/81, vilket gavs regeringen till känna. Enligt utskottets mening bör riksdagen nu med bifall till yrkandet 17 i motionen 1174 på nytt uttala sig för en sådan prioritering, vilket bör beaktas i det kommande budgetarbetet.

Studiemedel m. m.

Studiemedel består av studiebidrag och återbetalningspliktiga studiemedel och utgår till heltidsstuderande med 7,78 % av basbeloppet för varje studieperiod om 15 dagar, medan deltidsstuderande erhåller samma belopp för en 30-dagarsperiod. Detta innebär att studiemedlen för ett normalläsår

SfU 1979/80:12

uppgår till 140 % av basbeloppet för heltidsstuderande och till ett hälften så stort belopp för deltidsstuderande. Den övervägande delen av studiemedlen är återbetalningspliktig. Bidragsdelen utgör f. n. 2 178 kr. för en heltidsstuderande per normalläsår. Har den studerande barn. kan barntilllägg utgå med 25 % av basbeloppet.

Studiemedlen utgår efter en prövning mot egen och i förekommande fall makes ekonomi. Prövningen för den som studerar heltid minst fyra månader per kalenderår medför reduktion av studiemedlen när den egna inkomsten överstiger 55 % av basbeloppet och makens inkomst 350 % av basbeloppet per kalenderhalvår. Makarnas förmögenhet påverkar också studiemedlens storlek.

Återbetalningen av studiemedlen sker genom årliga avgifter. Återbetalningsbeloppet fördelas jämnt över återbetalningstiden. Uppskov med återbetalningen kan beviljas om det s. k. avgiftsunderlaget, som beräknas med hänsynstagande till den återbetalningsskyldiges och i förekommande fall makes ekonomi, understiger tre och ett halvt basbelopp. För år efter det den avgiftsskyldige fyllt 65 år föreligger ingen avgiftsskyldighet.

I propositionen föreslås att det sista steget nu skall tas i den avveckling av prövningen mot makes ekonomi vid tilldelningen av studiemedel som påböijades budgetåret 1977/78. Makeprövningen föreslås således slopad fr. o. m. den 1 juli 1980.

Motionärerna i motionen 1174 (yrk. 14), Olof Palme m. fl., begär avslag på förslaget om slopande av makeprövningen på tilldelningssidan. De anför bl. a. att förslaget är till fördel bara för en mycket begränsad studerandegrupp. Även om jämställdhetsskäl kan anföras till förmån för förslaget menar motionärerna att man måste ta hänsyn till att det läggs fram i en budget som innebär flera försämringar för dem med väsentligt sämre villkor än den grupp det här är fråga om.

Med det föreliggande förslaget fullföljer departementschefen ett tidigare åtagande att successivt slopa makeprövningen vid tilldelning av studiemedel. Utskottet, som tidigare (bl. a. SfU 1978/79: 16) har biträtt förslag om en fortsatt avveckling av denna prövning, tillstyrker propositionens förslag om ett upphävande av dessa från jämställdhetssynpunkt kritiserade bestämmelser och avstyrker bifall till yrkandet 14 i motionen 1174.

I propositionen läggs vidare fram förslag om att barntillägget i sin helhet alltid skall utgöra återbetalningspliktiga studiemedel eftersom barntillägget nu i vissa fall bildar underlag på vilket studiebidrag beräknas. Vidare föreslås vissa ändrade bestämmelser om befrielse från återbetainingsskyldighet, indrivning, återkrav och avskrivning inom studiestödssystemet.

Krav på förbättringar inom studiemedelssystemet framställs i motionerna 1174 av Olof Palme m. fl. och 1186 av Lars Werner m. fl. Motionärerna i motionen 1174 (yrk. 13) yrkar att fribeloppet för egen inkomst vid tilldelning av studiemedel skall höjas för heltidsstuderande till 60 % av basbeloppet och för deltidsstuderande till ett häremot svarande belopp. I motionen

SfU 1979/80:12

1186 (yrk. 1, 2 a—i, o) föreslås att studiemedlens årliga belopp höjs till 200 % av basbeloppet med en icke återbetalningspliktig bidragsdel om 25 %, att fribeloppet för år vid prövningen mot egen inkomst höjs till 200 % av basbeloppet, att barntillägget höjs till 50 % av basbeloppet och blir i sin helhet återbetalningsfritt, att prövningen mot makes ekonomi slopas också vid återbetalning av studiemedel samt att åldersgränsen för studiemedel höjs från 45 till 60 år. Motionärerna vill också att återbetalningsreglerna ändras så att den som under ett år inte har en inkomst överstigande en fastställd normalinkomst befrias från återbetalningsskyldighet för samma år, medan den som har högre inkomst blir återbetalningsskyldig i förhållande till denna. Den del av studieskulden som motsvarar årets tänkta avbetalning bör skrivas av de år inkomsten inte når upp till avgiftsgränsen. När studiemedelstagaren pensioneras bör enligt motionärerna hela det återstående skuldbeloppet avskrivas. Motionärerna anser slutligen att riksdagen skall begära förslag om ett enhetligt studiesocialt stöd, som omfattar alla över 16 år, och uttala att det nuvarande stödet bör ersättas av studielön till studerande över nämnda ålder.

Utskottet är nu inte berett att tillmötesgå kraven i motionerna 1174 och 1186 om en höjning av fribeloppet för egen inkomst, en fråga som för övrigt ingår i studiestödsutredningens översyn. Utskottet avstyrker därför bifall till motionsyrkandena i fråga.

Studiestödsutredningen prövar också ett flertal av de övriga frågor som tas upp i motionen 1186. Mot bakgrund härav och med hänsyn till att ett bifall till motionsyrkandena om höjningar av studiemedelsbelopp och lättnader i återbetalningsskyldigheten skulle medföra kostnadsökningar som inte är försvarbara i nuvarande statsfinansiella läge avstyrker utskottet bifall till yrkandena.

I propositionen förordas att studiemedel fr. o. m. höstterminen 1980 skall betalas ut två gånger per termin. Utbetalningarna skall relateras till det för perioden aktuella basbeloppet och omprövning av beviljade studiemedel skall kunna ske vid utbetalningstillfällena med hänsyn till ändrade förhållanden. Ett genomförande av förslaget beräknas medföra ett minskat utflöde av studiestöd med 28,9 milj. kr.

Gullan Lindblad och Göthe Knutson begär i motionen 486 att utbetalning av studiemedel skall ske månadsvis medan Lars Werner m. fl. i motionen 1186 (yrk. 2 q) anser att studiemedel liksom hittills bör betalas ut en gång per termin.

Enligt utskottets uppfattning talar flera skäl för en månadsvis utbetalning av studiemedel. Utskottet är emellertid inte nu berett att förorda detta system utan anser att man tills vidare först får följa vilka effekter de i propositionen föreslagna utbetalningsrutinerna får för t. ex. studiemedelsnämndernas handläggning. Med det anförda tillstyrker utskottet bifall till propositionen i denna del och avstyrker bifall till motionen 486 samt motionen 1186 i motsvarande del.

SfU 1979/80:12

26 Påminnelseavgiften uppgår f. n. till 5 kr. I sin anslagsframställning för budgetåret 1980/81 föreslog CSN att avgiften skulle höjas till 10 kr. vilket skulle medföra en intäktsökning på 0,8 milj. kr. per år, varav 0,3 milj. kr. för budgetåret 1980/81. Enligt vad utskottet har inhämtat är det också departementschefens avsikt att höja avgiften till 10 kr.

1 motionen 1174 (yrk. 15) av Olof Palme m. fl. begärs att påminnelseavgiften skall fastställas till 15 kr. Enligt motionärerna kan inkomstökningen beräknas till 1,6 milj. kr. per år, varav 1 milj. kr. för budgetåret 1980/81.

Utskottet tillstyrker motionärernas förslag om en höjning av påminnelseavgiften till 15 kr. Inkomsterna från den sålunda höjda avgiften redovisas med hänsyn till budgetreformen under inkomstskattetiteln och påverkar inte anslaget.

Vuxenstudiestöd m. m.

Vuxenstudiestöd kan utgå vid såväl längre som kortare studier. Det särskilda vuxenstudiestödet vid längre studier är avsett främst för studerande på grundskole- och gymnasienivå. Stödet utgår under kurstiden dels som ett skattepliktigt bidrag motsvarande 65 % av det utbildningsbidrag som den studerande skulle ha fått vid arbetsmarknadsutbildning, dels i form av återbetalningspliktiga studiemedel. De senare kan utgå med så stort belopp att vuxenstudiestödet för den studerande når samma nivå som ett beskattat utbildningsbidrag. Liksom studiemedlen utgår det särskilda vuxenstudiestödet för 15-dagarsperioder till heltidsstuderande och för 30- dagarsperioder till deltidsstuderande.

I propositionen har för budgetåret 1980/81 beräknats medel för ca 15 800 helårsplatser vilket innebären ökning med ca 1 100 platser. Departementschefen förordar också att vuxenutbildningsnämnderna, i den mån det blir medel över på grundskolekvoten, skall kunna disponera dessa medel för studerande på gymnasieskolnivå.

Motionärerna i motionen 1186 (yrk. 2n), Lars Werner m.fl., anser att det särskilda vuxenstudiestödet i sin helhet bör utgå som bidrag.

Som angavs vid behandlingen av ett motsvarande yrkande vid föregående riksmöte (SfU 1978/79: 16) har riksdagen under en följd av år avvisat sådana yrkanden. Utskottet är inte heller nu berett att tillstyrka yrkande med sådant innehåll och avstyrker således bifall till motionen 1186 i förevarande del.

Dagstudiestödet, som främst är avsett för deltagare i kortare ämneskurser vid folkhögskolor, utgår i form av inkomstbidrag med 150 kr. per dygn och med samma belopp per dygn i internatbidrag.

I propositionen föreslås att inkomstbidraget höjs till 198 kr. per dygn och internatbidraget till 165 kr. per dygn.

Motionärerna i motionen 1174 (yrk. 3 och 4), Olof Palme m. fl., vill att inkomstbidraget skall bestämmas till 210 kr. och internatbidraget till 200

SfU 1979/80:12

kr. per dygn. Höjningen skulle enligt motionärerna medföra en merkostnad i förhållande till propositionens förslag på 10 milj. kr.

Utskottet har inledningsvis avstyrkt ett yrkande i motionen 1174 om att en viss del av skattemedlen från de beskattade vuxenstudiestöden skall användas för vuxenutbildningsändamål. Därmed finns inga medel tillgängliga för höjningar av dagstudiestödet utöver vad som förordats i propositionen utan att man gör en omprioritering av tillgängliga resurser, något som utskottet inte är berett tillstyrka. Utskottet avstyrker således bifall till motionen 1174 i nu aktuella delar.

Timstudiestöd är främst avsett för deltagare i s. k. prioriterade studiecirklar. Härmed avses bl. a. studiecirklar i svenska, engelska, matematik, i facklig utbildning, i hemspråk för invandrare eller särskilda studiecirklar för handikappade. Stödet utgår f. n. med 30 kr. per timme.

1 propositionen föreslås timstudiestödet höjt till 33 kr. per timme.

Olof Palme m. fl. yrkar i motionen 1174 (yrk. 2) att timstudiestödet höjs till 35 kr. per timme medan Hans Nyhage m. fl. i motionen 1639 (yrk. I) vill att stödet skall utgå med oförändrat belopp, 30 kr. per timme.

Enligt utskottets mening utgör förslaget i propositionen en skälig höjning av timstudiestödets storlek, varför utskottet tillstyrker bifall till förslaget och avstyrker bifall till motionerna 1174 och 1639 i motsvarande delar.

I motionen 1639 (yrk. 3) av Hans Nyhage m. fl. begärs också en översyn av reglerna för timstudiestödet. Motionärerna anför att det kommit till deras kännedom att möjligheterna att erhålla timstudiestöd har använts på ett sätt som enligt motionärerna strider mot intentionerna bakom stödet. De pekar också på att det i vissa fall kan vara ekonomiskt lönsamt att uppbära timstudiestöd och att detta, snarare än utbildningen som sådan, ger anledning att söka stödet.

Som anförts ovan under rubriken Centrala studiestödsnämnden m. m. följer ansvarig myndighet kontinuerligt vuxenutbildningsnämndernas verksamhet. I CSN:s rapport om översyn av vuxenutbildningsnämndernas sammansättning och verksamhet finns inga uppgifter som tyder på att stödet skulle missbrukas. Utskottet vill i sammanhanget peka på att förmåner och stöd som utgår med schablonbelopp kan medföra att vissa studerande överkompenseras medan andra blir underkompenserade. Någon särskild översyn av timstudiestödet i enlighet med motionsyrkandet är utskottet nu inte berett att förorda. Utskottet avstyrker således bifall till yrkandet 3 i motionen 1639.

Bidrag lill uppsökande verksamhet på arbetsplatser m.m. utgår till de fackliga organisationerna och till LRF, SFR och SHIO. CSN har på uppdrag av regeringen gjort en utvärdering av den uppsökande verksamheten på arbetsplatser. Resultatet av utvärderingen presenteras i en rapport (Vem blev uppsökt och vad hände sedan? - En analys av uppsökande verksamhet på arbetsplatser). För innevarande budgetår har anvisats 22 milj. kr. i bidrag till uppsökande verksamhet och 8 milj. kr. i bidrag till

SfU 1979/80:12

utbildning av fackliga studieorganisatörer. I propositionen föreslås att 26 milj. kr. resp. 9 milj. kr. skall användas för dessa ändamål budgetåret 1980/ 81.

Olof Palme m. fl. yrkar i motionen 1174 (yrk. 8) — liksom i fråga om medel under rubriken Centrala studiestödsnämnden m. m. — att företagarorganisationerna inte skall ha rätt till medel för uppsökande verksamhet m. m.

Utskottet har ovan avstyrkt bifall till ett yrkande i motionen 1174 om att företagarorganisationerna inte skall få del av medel för information om vuxenstudiestöd. Av samma skäl som där åberopats avstyrker utskottet bifall till yrkandet i motionen om att företagarorganisationerna inte heller skall få del av medel för uppsökande verksamhet m. m.

Motionärerna i motionen 1174 (yrk. 5 och 6) yrkar också att bidrag skall utgå till uppsökande verksamhet med 27 milj. kr. och till utbildning av fackliga studieorganisatörer med 10 milj. kr. Hans Nyhage m. fl. begär i motionen 1169 att bidragen skall utgå med oförändrade belopp, 22 milj. kr. resp. 8 milj. kr., också för budgetåret 1980/81.

Såsom anförs i propositionen visar den tidigare nämnda rapporten från CSN om den uppsökande verksamheten att det krävs betydande resurser och insatser av dem som är uppsökare för att kunna rekrytera kortutbildade till studier. Mot bakgrund bl. a. härav finner utskottet att en höjning av bidragen är motiverad. Utskottet, som anser att de i propositionen föreslagna höjningarna är skäliga, avstyrker bifall till motionerna 1169 samt 1174, sistnämnda motion i motsvarande delar.

Timersättning vid grundutbildning för vuxna

Timersättning vid grundutbildning för vuxna utgår till ungdomar och vuxna som har fått ingen eller ofullständig undervisning för deltagande i undervisning på grundskolenivå. Ersättning kan utgå för högst 28 timmar per vecka. Totalt kan en studerande få ersättning för högst 2220 timmar. Stödet utgår med 30 kr. per timme för den som förlorar arbetsinkomst, ersättning från arbetslöshetskassa eller kontant arbetsmarknadsstöd på grund av deltagande i grundutbildningen. Den som inte förlorar arbetsinkomst eller arbetslöshetsersättning uppbär 12 kr. per timme. Ungdomar mellan 16 och 20 år får timersättning endast om de förlorar arbetsinkomst. För övriga i dessa åldersgrupper kan studiehjälp utgå.

Departementschefen anför i propositionen att han avser att föreslå regeringen att uppdra åt CSN att utreda om det för framtiden är lämpligt att låta timstudiestöd i stället för nuvarande timersättning utgå vid grundutbildning för vuxna förvärvsarbetande. Vidare föreslås i propositionen att beloppen för timersättning höjs till 33 resp. 13 kr. Slutligen föreslås att anslaget, som tidigare i sin helhet skattefinansierats, skall tillföras medel från vuxenutbildningsavgiften för att finansiera timersättning vid grundutbildning för vuxna förvärvsarbetande. Som motiv för detta anför departementschefen

SfU 1979/80:12

att det får anses ligga i linje med intentionerna för vuxenstudiestödsreformen att vuxenutbildningsavgiften används även för att finansiera nämnda utbildning.

I motionen 1174 (yrk. 10 och 11) av Olof Palme m. fl. begär motionärerna - i konsekvens med sitt yrkande ovan om en höjning av timstudiestödet till 35 kr. — att timersättningen för den som förlorar arbetsinkomst skall fastställas till 35 kr. per timme. De yrkar också avslag på förslaget att viss del av kostnaderna för timersättning vid grundutbildning för vuxna skall finansieras med medel från vuxenutbildningsavgiften. Härigenom, menar motionärerna, förs det in ett helt nytt ändamål inom ramen för vad avgiften skall användas till. Enligt motionärerna får grundutbildningen för vuxna anses vara av en helt annan karaktär än vuxenutbildningen i övrigt. Motionärerna anser att t. ex. invandrare inte skall behöva konkurrera med andra vuxna för att få sina grundläggande utbildningsbehov tillgodosedda.

Utskottet har ovan under rubriken Vuxenstudiestöd m. m. avstyrkt bifall till motionärernas yrkande om en höjning av timstudiestödet till 35 kr. i timmen. Av samma skäl som där anförts och med hänsyn till att timstudiestödet och timersättningen beloppsmässigt bör vara samordnade avstyrker utskottet motionsyrkandet i berörd del.

Utskottet kan också - med hänvisning till departementschefens motivering - ställa sig bakom förslaget att medel från vuxenutbildningsavgiften används för att finansiera timersättning vid grundutbildning för vuxna förvärvsarbetande. Således avstyrker utskottet bifall även till yrkandet 11 i motionen 1174.

Hemställan

Utskottet hemställer

att riksdagen

1. beträffande skattemedel från de beskattade vuxenstudiestöden med bifall till propositionen 1979/80: 100 och med avslag på motionen 1979/80: 1174 yrkandet 1 godkänner att skattemedel från de beskattade vuxenstudiestöden inte längre tillförs vuxenutbildningsavgiften,

2. godkänner vad som har förordats om handläggningen av återbetalningspliktiga studiemedel till elever i gymnasial utbildning liksom handläggningen av återkrav av förlängt barnbidrag och studiehjälp,

3. beträffande medel till företagarorganisationerna för information om vuxenstudiestödet avslår motionen 1979/80: 1174 yrkandet 7,

4. beträffande vuxenutbildningsnämndernas sammansättning avslår motionen 1979/80: 630 och motionen 1979/80:825 yrkandet 2,

SfU 1979/80:12

5. beträffande utvärdering av vuxenutbildningsnämndernas verksamhet avslår motionen 1979/80: 825 yrkandet 1,

6. godkänner att 17 100000 kr. av de medel som tillfaller statsverket genom vuxenutbildningsavgiften för budgetåret 1980/81 används för att finansiera anslaget F 1. Centrala studiestödsnämnden m. m.,

7. till Centrala studiestödsnämnden m.m. för budgetåret 1980/81 anvisar ett förslagsanslag av 57738000 kr.,

8. godkänner att 6900000 kr. av de medel som tillfaller statsverket genom vuxenutbildningsavgiften för budgetåret 1980/81 används för att finansiera anslaget F 2. Ersättning till postverket och riksförsäkringsverket för deras handläggning av studiesocialt stöd,

9. till Ersättning till postverket och riksförsäkringsverket för deras handläggning av studiesocialt stöd för budgetåret 1980/81 anvisar ett förslagsanslag av 11 394000 kr.,

10. beträffande inackorderingstillägg med bifall till propositionen i motsvarande del och med avslag på motionen 1979/80: 1186 yrkandena 2 j och p antar 3 kap. 7 § förslaget till lag om ändring i studiestödslagen (1973: 349),

11. beträffande inkomstprövat tillägg med bifall till propositionen i motsvarande del och med avslag på motionerna 1979/80: 1174 yrkandet 19 och 1979/80: 1186 yrkandena 2 k och I i motsvarande delar samt 2 m antar 3 kap. 10 § förslaget till lag om ändring i studiestödslagen,

12. beträffande behovsprövat tillägg med bifall till propositionen i motsvarande del och med avslag på motionen 1979/80: 1186 yrkandena 2 k och I i motsvarande delar antar 3 kap. 11 § förslaget till lag om ändring i studiestödslagen,

13. beträffande studiestöd för studerande som är omhändertagna för samhällsvård med bifall till motionen 1979/80: 1174 yrkandet 18 och med avslag på propositionen i motsvarande del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

14. beträffande prövning mot fosterföräldrars ekonomi avslår propositionen såvitt avser förslaget till ändrad lydelse av 3 kap. 27 § studiestödslagen och motionen 1979/80:632,

15. beträffande prioritering inom studiehjälpen med bifall till motionen 1979/80: 1174 yrkandet 17 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

16. med avslag på motionen 1979/80: 1174 yrkandet 20 och med anledning av propositionens förslag till Studiehjälp m.m. för budgetåret 1980/81 anvisar ett förslagsanslag av 905900000 kr.,

17. beträffande slopande av äktamakeprövningen vid beviljande av studiemedel med bifall till propositionen i motsvarande del och

SfU 1979/80:12

med avslag på motionen 1979/80: 1174 yrkandet 14 antar forsla get till ändrad lydelse av 4 kap. 17 och 19 §§ studiestödslagen och förslaget om att 4 kap. 21 § andra stycket samma lag skall upphävas,

18. beträffande fribelopp mot egen inkomst avslår motionerna 1979/ 80: 1174 yrkandet 13 och 1979/80: 1186 yrkandet 2 d,

19. beträffande förbättringar inom studiemedelssystemet m. m. avslår motionen 1979/80: 1186 yrkandena 1, 2 a—c, e—i och o.

20. beträffande utbetalning av studiemedel två gånger per termin med bifall till propositionen i motsvarande del och med avslag på motionen 1979/80:486 och motionen 1979/80: 1186 yrkandet 2 q antar 4 kap. 21 § i vad den inte har behandlats under moment 17 ovan och 4 kap. 23 § förslaget till lag om ändring i studiestödslagen,

21. beträffande påminnelseavgiften med bifall till motionen 1979/ 80: 1174 yrkandet 15 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om en höjning av avgiften,

22. med bifall till propositionens förslag och med avslag på motionen 1979/80: 1174 yrkandet 16 till Studiemedel m.m. för budgetåret 1980/81 anvisar ett förslagsanslag av 2 304600000 kr.,

23. beträffande bidragsdelen inom det särskilda vuxenstudiestödet avslår motionen 1979/80:1186 yrkandet 2 n,

24. beträffande dagstudiestödet med bifall till propositionen i motsvarande del och med avslag på motionen 1979/80:1174 yrkandena 3 och 4 antar 6 kap. 6§ förslaget till lag om ändring i studiestödslagen,

25. beträffande timstudiestödet med bifall till propositionen i motsvarande del och med avslag på motionen 1979/80: 1174 yrkandet 2 och motionen 1979/80: 1639 yrkandet 1 antar 5 kap. 4 § förslaget till lag om ändring i studiestödslagen,

26. beträffande medel till timstudiestödet avslår motionen 1979/ 80: 1639 yrkandet 2,

27. beträffande översyn av timstudiestödet avslår motionen 1979/ 80: 1639 yrkandet 3,

28. antar det vid propositionen fogade förslaget till lag om ändring i studiestödslagen i vad det inte har behandlats under momenten 10—12, 14, 17, 20, 24 och 25 ovan med den ändring i ingressen som föranleds av utskottets hemställan i moment 14,

29. beträffande medel till företagarorganisationerna för uppsökande verksamhet på arbetsplatser m. m. avslår motionen 1979/80: 1174 yrkandet 8,

30. beträffande bidrag till uppsökande verksamhet på arbetsplatser m. m. med bifall till propositionens förslag avslår motionen 1979/ 80: 1169 och motionen 1979/80: 1174 yrkandena 5 och 6,

SfU 1979/80:12

31. med bifall till propositionens förslag och med avslag på motionen 1979/80: 1174 yrkandet 9 a godkänner att 555 300000 kr. av de medel som tillfaller statsverket genom vuxenutbildningsavgiften för budgetåret 1980/81 används för att finansiera anslaget F 5. Vuxenstudiestöd m. m.,

32. med bifall till propositionens förslag och med avslag på motionen 1979/80:1174 yrkandet 9 b till Vuxenstudiestöd m. m. för budgetåret 1980/81 anvisar ett reservationsanslag av 555 300000 kr.,

33. beträffande timersättningens belopp avslår motionen 1979/ 80: 1174 yrkandet 10,

34. med bifall till propositionens förslag och med avslag på motionen 1979/80:1174 yrkandet 11 i motsvarande del godkänner att 8700000 kr. av de medel som tillfaller statsverket genom vuxenutbildningsavgiften för budgetåret 1980/81 används för att finansiera anslaget F 6. Timersättning vid grundutbildning för vuxna,

35. med bifall till propositionens förslag och med avslag på motionen 1979/80: 1174 yrkandet 12 till Timersättning vid grundutbildning för vuxna för budgetåret 1980/81 anvisar ett förslagsanslag av 28000000 kr.,

36. med bifall till propositionens förslag och med avslag på motionen 1979/80:1174 yrkandet 11 i motsvarande del godkänner att medlen från vuxenutbildningsavgiften fördelas på det sätt som framgår under anslagen Centrala studiestödsnämnden m. m., Ersättning till postverket och riksförsäkringsverket för deras handläggning av studiesocialt stöd, Vuxenstudiestöd m. m. samt Timersättning vid grundutbildning för vuxna,

37. till Kostnader för avskrivning av vissa studielån med statlig kreditgaranti för budgetåret 1980/81 anvisar ett förslagsanslag av 200000 kr.,

38. till Bidrag till hälso- och sjukvård för studerande för budgetåret 1980/81 anvisar ett förslagsanslag av 2795000 kr.

Stockholm den 13 mars 1980

På socialförsäkringsutskottets vägnar SVEN ASPLING

Närvarande: Sven Aspling (s), Nils Carlshamre (m), Maj Pehrsson (c), Helge Karlsson (s). Margareta Andrén (fp), Doris Håvik (s), Allan Åkerlind (m),Boije Nilsson (s), Ralf Lindström (s), Gullan Lindblad (m), LarsÅke Larsson (s), Elis Andersson (c), Siri Häggmark (m). Arne Andersson i Falun (c) och Lars-Erik Lövdén (s).

SfU 1979/80:12

33 Reservationer

Sven Aspling, Helge Karlsson, Doris Håvik, Börje Nilsson, Ralf Lindström, Lars-Åke Larsson och Lars-Erik Lövdén (alla s) har avgett följande reservationer.

Reservanterna anser beträffande

1. Vuxenstudiestödet

dels att den del av utskottets yttrande på s. 18 som börjar ”Utskottet tillstyrker” och slutar ”motionen 1174.” bort ha följande lydelse:

Riksdagen antog år 1975 principerna för finansieringen av vuxenstudiestöden. Dessa principer innebar bl. a. att ett bruttobelopp skulle tillföras budgetens utgiftssida för vuxenutbildningsändamål motsvarande intäkterna från vuxenutbildningsavgiften och de influtna skattemedlen från de beskattade vuxenstudiestöden. Utskottet delar motionärernas uppfattning att det inte kan anses rimligt att, såsom föreslås i propositionen, nu frångå principen om att influtna skattemedel från de beskattade vuxenstudiestöden inte längre skall användas för vuxenutbildningsändamål. Såsom motionärerna hävdat berövas nämligen löntagarna genom förslaget i propositionen - på grunder som enligt utskottets mening inte är hållbara - medel som tidigare genom riksdagsbeslut tillförsäkrats dem för dessa ändamål. Därför bör regeringens förslag i denna del avslås och 40 milj. kr. av skattemedlen från de beskattade vuxenstudiestöden tillföras vuxenutbildningsändamål för nästa budgetår. Härav bör, såsom motionärerna föreslagit, 17 milj. kr. användas för förbättringar av vuxenstudiestöden utöver vad som föreslås i propositionen. Med det anförda tillstyrker utskottet bifall till yrkandet 1 i motionen 1174 och avstyrker bifall till propositionen i motsvarande del.

dels att den del av utskottets yttrande på s. 27 som börjar "Utskottet har” och slutar ”aktuella delar.” bort ha följande lydelse:

Utskottet har inledningsvis tillstyrkt att en viss del av skattemedlen från de beskattade vuxenstudiestöden skall användas för vuxenutbildningsändamål. Det finns därför enligt utskottets mening utrymme för att ytterligare höja beloppen inon dagstudiestödet på sätt som föreslagits i motionen 1174. Utskottet tillstyrker således bifall till yrkandena 3 och 4 i motionen om att inkomstbidraget skall bestämmas till 210 kr. och intematbidraget till 200 kr. per dygn. Förslaget medför en kostnadsökning på ca 10 milj. kr.

dels att den del av utskottets yttrande på s. 27 som böljar ”Enligt utskottets” och slutar ”motsvarande delar.” bort ha följande lydelse:

Utskottet biträder motionärernas i motionen 1174 yrkande om att timstudiestödet bör höjas utöver vad som föreslagits i propositionen och

SfU 1979/80:12

bestämmas till 35 kr. per timme. Härmed tillstyrker utskottet bifall till yrkandet 2 i förenämnda motion och avstyrker bifall till yrkandet 1 i motionen 1639. Merkostnaden för förslaget blir ca 5 milj. kr. vid av regeringen beräknat antal timstudiestöd.

dels att den del av utskottets yttrande på s. 28 som böljar ”Såsom anförs” och slutar ”motsvarande delar.” bort ha följande lydelse:

Såsom anförs i propositionen visar den tidigare nämnda rapporten från CSN om den uppsökande verksamheten att det krävs betydande resurser och insatser av dem som är uppsökare för att kunna rekrytera kortutbildade till studier. Mot bakgrund bl. a. härav finnér utskottet att en höjning av bidragen är motiverad. Dessa bör för budgetåret 1980/81 bestämmas i enlighet med yrkandena i motionen 1174, således till 27 milj. kr. för uppsökande verksamhet och 10 milj. kr. för utbildning av fackliga studieorganisatörer. Detta bör ges regeringen till känna. Utskottet tillstyrker således bifall till yrkandena 5 och 6 i motionen 1174 och avstyrker bifall till motionen 1169. 1 jämförelse med propositionens förslag medför utskottets förslag en merkostnad om 2 milj. kr.

dels att utskottets hemställan under 1, 24-25 och 30—32 bort ha följande lydelse:

I. beträffande skattemedel från de beskattade vuxenstudiestöden med bifall till motionen 1979/80: 1174 yrkandet 1 avslår förslaget i propositionen 1979/80: 100 om att skattemedel från de beskattade vuxenstudiestöden inte längre tillförs vuxenutbildningsavgiften,

24. beträffande dagstudiestödet med bifall till motionen 1979/ 80: 1174 yrkandena 3 och 4 och med anledning av propositionen i motsvarande del antar 6 kap. 6 § förslaget till lag om ändring i studiestödslagen i följande såsom Reservanternas förslag betecknade lydelse:

Propositionens förslag Reservanternas förslag

6 kap.

6 §

Inkomstbidrag utgör 198 kronor Inkomstbidrag utgör 210 kronor

för vaije dygn. för varje dygn.

Intematbidrag utgör 165 kronor Intematbidrag utgör 200 kronor

för varje dygn. för vaije dygn.

25. beträffande timstudiestödet med bifall till motionen 1174 yrkandet 2 och med avslag på motionen 1979/80: 1639 yrkandet 1 samt med anledning av propositionen i motsvarande del antar 5 kap. 4 § förslaget till lag om ändring i studiestödslagen i följande såsom Reservanternas förslag betecknade lydelse:

SfU 1979/80:12

35 Propositionens förslag Reservanternas förslag

5 kap.

4 §

Timstudiestöd utgör ii kronor Timstudiestöd utgör 35 kronor

för studietimme enligt 3 § första för studietimme enligt 3 § första

stycket 1 och för timme enligt 3 § stycket 1 och för timme enligt 3 §

första stycket 2. första stycket 2.

30. beträffande bidrag till uppsökande verksamhet på arbetsplatser m.m. med bifall till motionen 1979/80:1174 yrkandena 5 och 6 och med avslag på motionen 1979/80: 1169 samt med anledning av propositionen i motsvarande del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

31. med bifall till motionen 1979/80: 1174 yrkandet 9 a och med avslag på propositionen i motsvarande del godkänner att 572 300000 kr. av de medel som tillfaller statsverket genom vuxenutbildningsavgiften för budgetåret 1980/81 används för att finansiera anslaget F 5. Vuxenstudiestöd m. m.,

32. med bifall till motionen 1979/80: 1174 yrkandet 9 b och med avslag på propositionen i motsvarande del till Vuxenstudiestöd m.m. för budgetåret 1980/81 anvisar ett reservationsanslag av 572 300000 kr.,

2. Medel till företagarorganisationerna för information om vuxenstudiestödet dels

att den del av utskottets yttrande på s. 19 som börjar ”När riksdagen” och slutar ”motionen 1174.” bort ha följande lydelse:

Den nuvarande ordningen, som innebär att löntagarnas medel förbrukas för företagarnas ändamål, är enligt utskottets mening inte tillfredsställande. Så länge egenföretagarna inte bidrar till vuxenstudiestödets finansiering genom att även de erlägger en vuxenutbildningsavgift bör de medel som föreslås tilldelade företagarorganisationerna i stället tillföras LO:s och TCO:s verksamhet på området. Utskottet biträder på grund av det anförda yrkandet 7 i motionen 1174. Vad utskottet anfört bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. beträffande medel till företagarorganisationerna för information om vuxenstudiestödet med bifall till motionen 1979/80:1174 yrkandet 7 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

SfU 1979/80:12

3. Inkomstprövat tillägg

dels att den del av utskottets yttrande på s. 21 som börjar ”Huvudmotivet bakom” och slutar ”aktuella delar.” bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets uppfattning medför förslaget i propositionen om en sänkning av inkomstgränsen för oreducerat tillägg från 38 000 kr. till 30000 kr. för studerande med ensamstående föräldrar en uppenbar försämring för dessa kategorier studerande. Den disponibla inkomsten kan nämligen vid ett genomförande av förslaget komma att minskas med ca 1 000 kr. Utskottet kan därför inte godta regeringens förslag i denna del. Den nuvarande inkomstgränsen om 38000 kr. bör således bibehållas för studerande med ensamstående föräldrar. För att undvika att ännu flera studerande mister sitt inkomstprövade tillägg bör inkomstgränsen för oreducerat bidrag för övriga studerande höjas till 40000 kr. Merkostnaderna för dessa förslag kan beräknas till ca 0,6 milj. kr. Utskottets ställningstagande innebär att utskottet med avslag på propositionens förslag tillstyrker bifall till yrkandet 19 i motionen 1174. Samtidigt blir yrkandet 2 1 i motionen 1186 till viss del tillgodosett. Såvitt gäller övriga yrkanden i motionen 1186 rörande inkomstprövat tillägg kan utskottet mot bakgrund av det statsfinansiella läget inte förorda andra förbättringar än som föreslås i propositionen. Utskottet avstyrker således bifall till motionen 1186 yrkandet 2 k i motsvarande del samt yrkandet 2 m.

dels att utskottets hemställan under 11 bort ha följande lydelse:

11. beträffande inkomstprövat tillägg med bifall till motionen 1979/ 80:1174 yrkandet 19 och med anledning av motionen 1979/ 80: 1186 yrkandet 2 1 i motsvarande del samt med avslag på propositionen i motsvarande del och motionen 1979/80: 1186 yrkandet 2 k i motsvarande del och yrkandet 2 m dels antar 3 kap. 10 § förslaget till lag om ändring i studiestödslagen, dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om inkomstgränserna,

4. Medelsanvisning till anslaget Studiehjälp m. m.

att under förutsättning av bifall till reservationen 3 utskottets hemställan under 16 bort ha följande lydelse:

16. med bifall till motionen 1979/80: 1174 yrkandet 20 och med anledning av propositionen i motsvarande del till Studiehjälp m. m. för budgetåret 1980/81 anvisar ett förslagsanslag av 906500000 kr.,

SfU 1979/80:12

5. Slopande av äktamakeprövningen vid beviljande av studiemedel

dels att den del av utskottets yttrande på s. 24 som böijar ”Med det” och slutar ”motionen 1174.” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att även om jämställdhetsskäl kan åberopas för förslaget om ett slopande av äktamakeprövningen på tilldelningssidan så måste hänsyn tas till att förslaget läggs fram i en budget som i övrigt präglas av restriktivitet och - i vissa fall - försämringar för bl. a. låginkomsttagare. En reform som den föreslagna gynnar endast en begränsad grupp studerande, nämligen dem vars make har inkomster om ca 100000 kr. och däröver. Reformen framstår på grund härav och av fördelningspolitiska skäl inte som särskilt angelägen, varför utskottet avstyrker bifall till propositionens förslag i denna del och tillstyrker bifall till yrkandet 14 i motionen 1174. Detta medför en kostnadsbesparing om 12 milj. kr.

dels att utskottets hemställan under 17 bort ha följande lydelse:

17. beträffande slopande av äktamakeprövningen vid beviljande av studiemedel med bifall till motionen 1979/80: 1174 yrkandet 14 avslår propositionen såvitt avser förslaget till ändrad lydelse av 4 kap. 17 och 19 §§ studiestödslagen och förslaget om att 4 kap. 21 § andra stycket samma lag skall upphävas,

6. Fribelopp mot egen inkomst

dels att den del av utskottets yttrande på s. 25 som börjar ”Utskottet är” och slutar ”i fråga.” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att det i avvaktan på studiestödsutredningens arbete och inom tillgängliga ramar kan göras vissa punktvisa förbättringar inom studiemedelssystemet. En sådan angelägen åtgärd är, såsom föreslagits i motionen 1174, att höja fribeloppet för egen inkomst till 60% av basbeloppet per kalenderhalvår för heltidsstuderande och till ett häremot svarande belopp för den som heltidsstuderar kortare tid och för deltidsstuderande. En sådan höjning får stor betydelse för deltidsarbetande och ger möjligheter till feriearbete utan att arbetsinkomsten medför reducering av studiemedlens totalbelopp. Med det anförda tillstyrker utskottet bifall till yrkandet 13 i motionen 1174. Yrkandet 2 d i motionen 1186 blir därmed till viss del tillgodosett. Kostnadsökningen kan beräknas till 17 milj. kr.

SfU 1979/80:12

dels att utskottets hemställan under 18 bort ha följande lydelse:

18. beträffande fribelopp mot egen inkomst med bifall till motionen 1979/80:1174 yrkandet 13 och med anledning av motionen 1979/ 80:1186 yrkandet 2 d antar följande såsom Reservanternas förslag betecknade lydelse av 4 kap. 16 och 19 §§ studiestödslagen:

Nuvarande lydelse

För heltidsstuderande minskas det belopp som utgår enligt 13 § första stycket och 14 § för vaije hel, sammanhängande tidsperiod om 15 dagar med en adertondel av den del av den studerandes inkomst under kalenderhalvåret som överstiger nedan för skilda perioder angivna delar av basbeloppet, nämligen Antal hela, sammanhängande tidsperioder om 15 dagar för vilka studiemedel skall utgå under kalender -

halvåret Del av basbeloppet

högst 4 75 procent

5 70 procent

6 65 procent

7 60 procent

lägst 8 55 procent

19 För deltidsstuderande minskas det belopp som utgår för ett kalenderhalvår enligt 13 § första stycket och 14 § för vaije hel, sammanhängande tidsperiod om 30 dagar med en niondel av den del av den studerandes inkomst under kalenderhalvåret som överstiger 140 procent av basbeloppet.

Utöver vad Om sådan Är den - ■

§

För heltidsstuderande minskas det belopp som utgår enligt 13 § första stycket och 14 § för vaije hel, sammanhängande tidsperiod om 15 dagar med en adertondel av den del av den studerandes inkomst under kalenderhalvåret som överstiger nedan för skilda perioder angivna delar av basbeloppet, nämligen Antal hela, sammanhängande tidsperioder om 15 dagar för vilka studiemedel skall utgå under kalender -

halvåret Del av basbeloppet

högst 4 80 procent

5 75 procent

6 70 procent

7 65 procent

lägst 8 60 procent

§

För deltidsstuderande minskas det belopp som utgår för ett kalenderhalvår enligt 13 § första stycket och 14 § för vaije hel, sammanhängande tidsperiod om 30 dagar med en niondel av den del av den studerandes inkomst under kalenderhalvåret som överstiger 150 procent av basbeloppet.

gånger basbeloppet, av basbeloppet, centrala studiestödsnämnden.

Reservanternas förslag 4 kap.

7. Medelsanvisning till anslaget Studiemedel m. m.

att under förutsättning av bifall till reservationen 5 utskottets hemställan under 22 bort ha följande lydelse:

22. med anledning av motionen 1979/80:1174 yrkandet 16 och propositionen i motsvarande del till Studiemedel m. m. för budgetåret 1980/81 anvisar ett förslagsanslag av 2292600000 kr.,

SfU 1979/80:12

att under förutsättning av bifall till reservationen 6 utskottets hemställan under 22 bort ha följande lydelse:

22. med anledning av motionen 1979/80: 1174 yrkandet 16 och propositionen i motsvarande del till Studiemedel m. m. för budgetåret 1980/81 anvisar ett förslagsanslag av 2 321 600000 kr.,

att under förutsättning av bifall till reservationerna 5 och 6 utskottets hemställan under 22 bort ha följande lydelse:

22. med bifall till motionen 1979/80: 1174 yrkandet 16 och med avslag på propositionen i motsvarande del till Studiemedel m.m. för budgetåret 1980/81 anvisar ett förslagsanslag av 2 309 600 000 kr.,

8. Medel till företagarorganisationerna för uppsökande verksamhet på arbetsplatser m. m.

dels att den del av utskottets yttrande på s. 28 som börjar ”Utskottet har” och slutar ”verksamhet m. m.” bort ha följande lydelse:

Utskottet har ovan (reservationen 2) tillstyrkt bifall till yrkandet 7 i motionen 1174, vilket innebär att företagarorganisationerna inte skall få del av medel för information om vuxenstudiestödet. Utskottet anser att samma skäl som anförts i den nämnda reservationen kan åberopas mot att låta företagarorganisationerna få del av medel för uppsökande verksamhet på arbetsplatser m. m. Det anförda bör med anledning av motionen 1174 ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 29 bort ha följande lydelse:

29. beträffande medel till företagarorganisationerna för uppsökande verksamhet på arbetsplatser m. m. med bifall till motionen 1979/ 80: 1174 yrkandet 8 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

9. Timersättning vid grundutbildning för vuxna

dels att den del av utskottets yttrande på s. 29 som börjar ”Utskottet har” och slutar ”motionen 1174.” bort ha följande lydelse:

Utskottet har ovan (reservationen 1) tillstyrkt bifall till motionärernas yrkande om en höjning av timstudiestödet till 35 kr. i timmen. Med hänsyn till att timstudiestödet och timersättningen beloppsmässigt bör vara samordnade tillstyrker utskottet yrkandet om en höjning av timersättningen till samma belopp. Kostnadsökningen kan beräknas till 0,5 milj. kr.

Såvitt avser förslaget i propositionen om att medel för vuxenutbildningsavgiften skall användas för att finansiera viss del av anslaget - ett anslag som tidigare i sin helhet skattefmansierats - anser utskottet i likhet med motionärerna att det härigenom förs in ett helt nytt ändamål inom ramen för vad vuxenutbildningsavgiften skall användas till. Såsom motionärerna

SfU 1979/80:12

anfört får grundutbildningen för vuxna anses vara av en annan karaktär än vuxenutbildningen i övrigt och det kan inte anses rimligt att grupper i samhället som är i behov av en grundläggande utbildning skall behöva konkurrera om det ekonomiska utrymmet med andra vuxna för att få dessa behov tillgodosedda. Utskottet tillstyrker på angivna grunder bifall till yrkandet 11 i motionen 1174 och avstyrker bifall till propositionens förslag i motsvarande del.

dels att utskottets hemställan under 33, 34 och 35 bort ha följande lydelse:

33. beträffande timersättningens belopp med bifall till motionen 1979/80:1174 yrkandet 10 och med avslag på propositionen i motsvarande del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

34. med bifall till motionen 1979/80: 1174 yrkandet 11 i motsvarande del avslår propositionens förslag om att 8 700 000 kr. av de medel som tillfaller statsverket genom vuxenutbildningsavgiften för budgetåret 1980/81 används för att finansiera anslaget F 6. Timersättning vid grundutbildning för vuxna,

35. med bifall till motionen 1979/80: 1174 yrkandet 12 och med avslag på propositionen i motsvarande del till Timersättning vid grundutbildning för vuxna för budgetåret 1980/81 anvisar ett förslagsanslag av 28 500000 kr.,

10. Fördelning av medel från vuxenutbildningsavgiften

att under förutsättning av bifall till reservationen 9 utskottets hemställan under 36 bort ha följande lydelse:

36. med bifall till motionen 1979/80: 1174 yrkandet 11 i motsvarande del och med anledning av propositionen i motsvarande del godkänner att medlen från vuxenutbildningsavgiften fördelas på det sätt som framgår under anslagen Centrala studiestödsnämnden m.m., Ersättning till postverket och riksförsäkringsverket för deras handläggning av studiesocialt stöd samt Vuxenstudiestöd m. m.,

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1980