Med anledning av motioner angående vårdbidrag

SfU 1979/80:18

Socialförsäkringsutskottets betänkande 1979/80:18

med anledning av motioner angående vårdbidrag

Motionerna

I motionen 1979/80:484 av Karin Israelsson (c) och Eivor Nilson (c) hemställs att riksdagen hos regeringen begär förslag om ändring av reglerna för vårdbidrag, innebärande att det totala behovet av tillsyn och vård och de totala merutgifterna för barnen i en famil j beaktas vid bedömningen av rätten till vårdbidrag.

I motionen 1979/80:627 av Maria Lagergren (s) hemställs att riksdagen hos regeringen hemställer att den aviserade utredningen om vårdbidrag även behandlar frågan om vårdbidrag för handikappat barn i enlighet med vad som anförts i motionen.

I motionen 1979/80:822 av Lennart Brunander (c) hemställs att riksdagen anhåller att regeringen framlägger förslag om förändring av reglerna för vårdersättning till vårdare av handikappade barn i enlighet med vad som anförts i motionen.

I motionen 1979/80:823 av Ulla Ekelund (c) hemställs att riksdagen uttalar att den kvartalsgräns, som också är årsgräns, inte får påverka rätten att erhålla det ferievårdbidrag som enligt lag utgår till psykiskt utvecklingsstört barn.

Gällande bestämmelser m. m.

Vårdbidrag utgår till försäkrad förälder för vård av barn som ej fyllt 16 år om barnet på grund av sjukdom, psykisk utvecklingsstörning eller annat handikapp under minst sex månader är i behov av särskild tillsyn och vård. Vid bedömningen av rätt till vårdbidrag skall också beaktas sådana merutgifter som uppkommer på grund av barnets sjukdom eller handikapp (9 kap. 4 § lagen om allmän försäkring, AFL). Vårdbidraget utgår allt efter tillsyns- och vårdbehovets omfattning och merutgifternas storlek med belopp motsvarande hel eller halv förtidspension till ensamstående jämte pensionstillskott som svarar mot pensionen. Vårdbidraget är tidsbegränsat och behovet av bidrag omprövas i regel vart tredje år. Vårdas barnet i anstalt som tillhör eller till vars drift utgår bidrag från staten, kommun eller landstingskommun utgår inte vårdbidrag. Sådant bidrag kan dock utgå för tid da barnet vistas utanför anstalten utan att vårdas genom dess försorg (9 kap. 5 § andra stycket AFL) om vistelsen, inberäknat dagar för resa. omfattar minst tio dagar per kvartal. Bidraget utgör skattepliktig och pensionsgrundande inkomst.

1 Riksdagen 1979180. II sami. Nr 18

SfU 1979/80:18

2 Tidigare behandling

Frågan om beskattningen av vårdbidrag berördes av socialförsäkringsutskottet i dess av riksdagen godkända betänkande SfU 1974:5. Utskottet anförde.

Vårdbidraget är avsett som ett grundläggande försörjningsstöd och som en kompensation för att en av föräldrarna i regel måste avstå från förvärvsinkomst för att vårda det handikappade barnet. I likhet med vad som gäller i fråga om annan ersättning för utebliven inkomst har bidraget gjorts skattepliktigt. En följd härav är att föräldern vid beskattningen är berättigad till förvärvsavdrag. Den uppräkning av vårdbidragets belopp som ägde rum 1973 var avsedd som en förstärkning av föräldrastödet. Med hänsyn till avdragsmöjligheterna vid beskattningen och till att inkomsten numera är pensionsgrundande kan enligt utskottets mening förutsättas att bidraget i sin nya utformning för flertalet vårdnadshavare innebär en förbättring i förhållande till tidigare utgående vårdbidrag. Samtidigt vill utskottet inte bestrida att nuvarande skatte- och bidragsregler kan medföra att vårdbidraget i vissa fall inte i skälig omfattning ger kompensation för de särskilda kostnader som barnets omvårdnad medför. Särskilt torde detta gälla i fråga om ensamstående vårdnadshavare som för sin försörjning är beroende av förvärvsarbete.

Socialförsäkringsutskottet erinrade också om att riksförsäkringsverket inom kort skulle komma att publicera ett betänkande med förslag till betydande förbättringar av vårdbidraget och att detta förslag skulle beröra bl. a. frågan om möjligheten för vårdnadshavaren att från vårdbidraget tillgodoräkna sig avdrag vid beskattningen för merkostnader till följd av vården.

När vårdbidragsreglerna under hösten 1974 ändrades av riksdagen togs avdragsfrågan inte upp.

Riksdagen har härefter vid ett flertal tillfällen behandlat motioner om avdrag från vårdbidraget för kostnader för barns handikapp (se SkU 1974:54, 1975/76:9, SfU 1976/77:19 och SkU 1978/79:1). I sistnämnda betänkande har skatteutskottet vidhållit tidigare uttalanden att man i möjligaste mån bör förbättra och underlätta situationen för handikappade barn och deras vårdnadshavare men att sådana förbättringar bör åstadkommas genom en fortsatt utbyggnad av det direkta stödet till de handikappade och deras familjer och inte genom en svårbedömbar avdragsrätt vid beskattningen. Utskottet har samtidigt erinrat om att familjestödsutredningen i betänkandet (SOU 1978:39) Föräldraförsäkring uttalat den meningen att det kan vara motiverat att se över vårdbidragets konstruktion i dess helhet. Utredningen har konstaterat att vårdbidraget f. n. skall tillgodose dubbla syften, nämligen att täcka såväl vårdkostnader som de särskilda merkostnader som följer av barnets handikapp och ifrågasatt om inte dessa omkostnader bör särskiljas från vårdkostnaderna. Skatteutskottet har med hänsyn härtill och till vad utskottet i övrigt anfort inte funnit anledning att vidta någon åtgärd med anledning av motionerna. Riksdagen följde utskottet.

SfU 1979/80:18

3 Pågående utredningsarbete

Regeringen bemyndigade i augusti 1979 chefen för socialdepartementet att tillkalla en kommitté för att göra en översyn av olika frågor rörande vård av anhörig i hemmet m. m. Enligt direktiven till kommittén skall denna med förtur även göra en översyn av reglerna om vårdbidrag. Departementschefen erinrar om att familjestödsutredningen påpekat att vårdbidragets dubbla syfte att beakta såväl vårdbehov som merkostnader på grund av sjukdomen eller handikappet är förenat med vissa nackdelar. Kommittén bör därför bl. a. överväga om vårdbidragets syfte bättre kan tillgodoses om stödet delas upp på ett bidrag som tar sikte på det särskilda vårdbehovet och ett bidrag till särskilda merkostnader till följd av handikappet.

Utskottet

Vårdbidrag til! förälder med sjukt eller handikappat barn under 16 år utgår allt efter tillsyns- och vårdbehovets omfattning och merutgifternas storlek med belopp motsvarande hel eller halv förtidspension jämte pensionstillskott som svarar mot pensionen. Bidraget utgör skattepliktig och pensionsgrundande inkomst. För barn som genom samhällets försorg vårdas på anstalt kan vårdbidrag endast utgå under tid då barnet vistas utom anstalten utan att vårdas genom dess försorg (ferievårdbidrag). En förutsättning är dock att denna tid uppgår till minst tio dagar per kalenderkvartal.

Motionerna innehåller olika förslag till förändringar av reglerna för vårdbidraget. Karin Israelsson och Eivor Nilson erinrar i motionen 484 om att prövningen av rätten till vårdbidrag sker individuellt för varje barn. En följd härav blir att föräldrar med flera barn som lider av t. ex. lättare psykiska utvecklingsstörningar eller av allergier inte får vårdbidrag beräknat efter barnens sammantagna vård- och tillsynsbehov och de sammantagna merkostnaderna. Motionärerna vill att riksdagen skall begära förslag om en ändring av nuvarande regler för vårdbidrag, så att sådant kan utgå i förhållande till familjens totala behov. Lennart Brunander vill i motionen 822 att riksdagen begär förslag om att den del av vårdbidraget som utgör ersättning för merkostnader till följd av handikappet inte skall utgöra skattepliktig inkomst. Motionärerna i motionen 627. Maria Lagergren, och 823, Ulla Ekelund, vill att kravet på tio dagars vistelse utanför anstalt per kvartal för rätt till ferievårdbidrag mildras. Maria Lagergren föreslår att det nämnda villkoret antingen slopas helt eller att dagantalet sätts lägre, och hon begär att den aviserade utredningen om vårdbidrag får i uppdrag att behandla frågan. Ulla Ekelund vill ha ett uttalande från riksdagen om att kvartalsregeln inte skall påverka rätten till ferievårdbidrag under hela jullovet.

Såsom inledningsvis nämnts föreslog familjestödsutredningen i betänkandet SOU 1978:39, Föräldraförsäkring, att en genomgripande översyn av

SfU 1979/80:18

vårdbidraget skulle komma till stånd. Kommittén för vård av anhörig i hemmet m. m. har fått i uppdrag att med förtur genomföra översynen. I direktiven till kommittén erinras bl. a. om att familjestödsutredningen påpekat att vårdbidragets dubbla syfte att täcka såväl vårdkostnader som merkostnader till följd av handikappet är förenat med vissa nackdelar. Kommittén bör därför, framhålls det i direktiven, överväga om vårdbidragets syfte bättre kan tillgodoses om stödet delas upp på ett bidrag som tar sikte på det särskilda vårdbehovet och ett bidrag till särskilda merkostnader till följd av handikappet.

Enligt utskottets uppfattning ryms samtliga de frågor som aktualiserats i motionerna inom ramen för utredningsuppdraget. Någon riksdagens åtgärd med anledning av motionerna är därför inte påkallad.

Utskottet hemställer att riksdagen

1. beträffande rätten till vårdbidrag avslår motionen 1979/ 80:484,

2. beträffande beskattning av vårdbidrag avslår motionen 1979/ 80:822,

3. beträffande ferievårdbidrag avslår motionerna 1979/80:627 och 1979/80:823.

Stockholm den 30 april 1980

På socialförsäkringsutskottets vägnar SVEN ASPLING

Närvarande: Sven Aspling (s), Nils Carlshamre (m), Maj Pehrsson (c). Helge Karlsson (s), Margareta Andrén (fp), Doris Håvik (s), Allan Åkerlind (m). Gösta Andersson (c). Ralf Lindström (s), Gullan Lindblad (m), Lars-Åke Larsson (s), Elis Andersson (c). Arne Andersson i Falun (c). Ingegerd Elm (s) och Ulla Johansson (s).

GOTAB 65113 Stockholm 198(1