Med anledning av motion om inkomstbeskattningen i samband med barnpension

SkU 1979/80:24

Skatteutskottets betänkande 1979/80:24

med anledning av motion om inkomstbeskattningen i samband med barnpension

Motionen

I motionen 1979/80:1082 av Karl Björzén (m) hemställs att riksdagen hos regeringen begär förslag till åtgärder i syfte att eliminera eller åtminstone minska en i motionen påtalad orättvisa i samband med beskattning av barnpension.

Gällande bestämmelser

Barnpension enligt AFL kan utgå dels inom folkpensioneringen, dels inom försäkringen för tilläggspension (ATP).

Barnpension enligt folkpensioneringen utgår till barn under 18 år, om en av eller båda föräldrarna avlidit. Har avliden förälder enligt bindande avtal åtagit sig att till utomäktenskapligt barn utge visst engångsbelopp, föreligger rätt till barnpension endast i den mån pensionen överstiger en livränta, som inköpts eller kunnat inköpas åt barnet för beloppet.

Barnpension enligt folkpensioneringen utgör för år räknat minst 25 % av basbeloppet. Den utgår dock alltid med sådant belopp att pensionen tillsammans med eventuell pension från ATP uppgår till 60 % av basbeloppet om båda föräldrarna avlidit, till 30 % av basbeloppet om barnet samtidigt uppbär bidragsförskott och till 40 % av basbeloppet i övriga fall då barnet uppbär pension efter en av föräldrarna. I sistnämnda fall beaktas även sådan folkpension i form av änkepension, som utgår till barnets mor eller styvmor, om barnet och änkan stadigvarande sammanbor. Om flera barn är berättigade till barnpension, fördelas vid avräkningen änkepensionen lika mellan barnen.

De krav som uppställs för rätt till barnpension enligt försäkringen för ATP är desamma som för barnpension inom folkpensioneringen med den skillnaden att åldersgränsen beträffande barnet satts ett år högre. Pensionens storlek är beroende av den avlidna förälderns pensionspoäng, vilken i sin tur grundar sig på hans pensionsgrundande inkomst under ett visst antal år. Barnpensionens storlek kan därigenom variera inom tämligen vida gränser.

Såsom framgått ovan kan barnpensionen enligt folkpensioneringen påverkas av bl. a. huruvida bidragsförskott utgår. Enligt lagen (1964:143) om bidragsförskott utgår detta som ersättning för eller utfyllnad av underhållsbidrag. En förutsättning är att vårdnaden tillkommer endast en av

1 Riksdagen 1979/80. 6 sami Nr 24

SkU 1979/80:24

föräldrarna eller att barnet inte står under föräldrarnas vårdnad. Vidare krävs att den förälder som inte har vårdnaden inte betalar underhållsbidrag eller betalar bidrag med lägre belopp än bidragsförskottet. I vissa fall utgår dock ej bidragsförskott, t. ex. om barnet bor tillsammans med den förälder som inte har vårdnaden.

Bidragsförskott utgör för år räknat 40 % av basbeloppet. Skall bidragsförskottet utgå i förhållande till båda föräldrarna utgör det dock 30 % av basbeloppet i förhållande till envar av föräldrarna. Är barnet berättigat till barnpension enligt folkpensioneringen utgör bidragsförskottet likaledes 30 % av basbeloppet. Sorn utfyllnad utgår skillnaden mellan denna nivå och underhållsbidraget.

Pensionsförmåner utgör skattepliktig inkomst. Till följd av reglerna om extra avdrag blir inkomst som består endast av folkpensionsförmånerna och viss sidoinkomst i praktiken undantagna från beskattning. Rätt till extra avdrag föreligger om den skattskyldiges inkomst till inte obetydlig del utgjorts av folkpension. Som folkpension räknas därvid inte barnpension.

Bidrag till barns underhåll, vare sig det utgår som underhållsbidrag eller i form av bidragsförskott, utgör däremot icke skattepliktig inkomst för mottagaren.

Frågans tidigare behandling

1972 års skatteutredning prövade i sitt slutbetänkande (SOU 1977:91) Översyn av skattesystemet också frågan om beskattning av barnpension. Utredningen framhöll i samband därmed bl. a.

Oavsett om samhället träder in genom bidragsförskott eller barnpension bör samma beskattningsregler gälla. Detta kan åstadkommas antingen genom att bidragsförskottet görs skattepliktigt eller genom att barnpensionen, eventuellt i förening med andra pensionsförmåner som tillkommer barn, undantas från beskattning upp till nivån för bidragsförskottet.

Regeringen har den 22 september 1977 bemyndigat chefen för socialdepartementet att tillkalla en kommitté för att göra en översyn av samhällets stöd till ensamstående föräldrar m. m. Enligt direktiven bör kommittén bl. a. göra en genomgång av de olika samhälleliga stödformerna för ensamstående föräldrar och deras barn som nu finns i form av ekonomiskt stöd, inkl. de särskilda skatteförmånerna, och service av olika slag.

Vi har övervägt att föreslå att barnpension, i förekommande fall i förening med andra pensionsförmåner, inte skall vara skattepliktig inkomst upp till nivån för bidragsförskottet. Med hänsyn till det förestående utredningsarbetet inom socialdepartementet avstår vi emellertid från att lägga något konkret förslag och begränsar oss till att uttala att vi anser det önskvärt med en likformig behandling av de båda stödformerna.

Motionen med yrkanden av samma innebörd som det i motionen 1082 prövades av skatteutskottet i början av detta riksmöte. Utskottet konstaterade i samband därmed att det i motionerna aktualiserade spörsmålet hade

SkU 1979/80:24

nära samband med efterlevandepensioneringens framtida utformning, en fråga som prövades av pensionskommittén. Utskottet hemställde därför att motionerna skulle överlämnas till denna kommitté. Riksdagen beslöt i enlighet med utskottets hemställan.

Utskottet

Barnpension utgör skattepliktig intäkt för barnet, medan däremot bidrag till barns underhåll inte beskattas, vare sig det utgår som underhållsbidrag eller i form av bidragsförskott.

Motionären framhåller att de skolungdomar och andra barn som har barnpension drabbas av väsentligt högre skatt vid feriearbete eller annat förvärvsarbete än kamrater som får sin försörjning direkt av föräldrarna. Detta uppfattas - menar motionären - av dem som drabbas som en orättvisa, och han begär därför förslag till åtgärder i syfte att eliminera eller minska denna orättvisa.

Motioner med yrkanden av samma innebörd som motionen 1082 har på förslag av skatteutskottet i betänkande SkU 1979/80:4 överlämnats till pensionskommittén. Den av motionären aktualiserade frågan är således redan föremål för prövning. Utskottet anser sig därför sakna anledning biträda skrivelseyrkandet i motionen.

Utskottet hemställer

att riksdagen avslår motionen 1979/80:1082.

Stockholm den 19 februari 1980

Närvarande: Erik Wärnberg (s), Knut Wachtmeister (m). Stig Josefson (c), Valter Kristenson (s)*. Rune Carlstein (s). förste vice talmannen Ingegerd Troedsson (m). Olle Westberg i Hofors (s). Tage Sundkvist (c). Hagar Normark (s). Curt Boström (s). Ingemar Hallenius (c)*, Bo Forslund (s). Wilhelm Gustafsson (fp). Bengt Wittbom (m) och Olle Grahn (fp)*.

* Ej närvarande vid betänkandets justering.

GOTAB 64601 Stockholm 1980