Betänkande 1979/80:SkU31

SkU 1979/80:31

Skatteutskottets betänkande 1979/80:31

med anledning av motion om ändring i skogsbeskattningen Motionen

I motionen 1979/80:1104 av Olof Palme m. fl. (s) yrkandet 8 hemställs att riksdagen ändrar skogsbeskattningen så att avdragsrätten för värdeminskning av skog fr. o. m. den 1 januari 1981 reduceras från 50 till 25 % av intäkterna av rotpostförsäljningar och från 30 till 15 % av intäkterna vid försäljning eller uttag av skogsprodukter.

Gällande bestämmelser

Under den tid en skogsägare innehar fastigheten skall samtliga försäljningsinkomster och värdet av privata skogsuttag - frånsett vedbrand - tas upp som inkomst efter avdrag för omkostnaderna för avverkningen. Som framgår nedan medges också avdrag för värdeminskning av skogen.

Vid försäljning av en skogsfastighet skall - efter vissa ändringar av realisationsvinstbeskattningen 1976 - inkomsten av fastighetsförsälj ningen i sin helhet bedömas enligt realisationsvinstreglerna. Någon beskattning såsom för inkomst av skogsbruk inträder inte i denna situation.

Fr. o. m. 1981 års taxering gäller nya regler för avdrag för värdeminskning av skog (prop. 1978/79:204, SkU 1978/79:54. SFS 1979:500). Avdraget skall inte som tidigare grundas på förändringarna i virkesförrådets värde eller volym utan skall normalt beräknas till 50 % av intäkterna av försålda avverkningsrätter och 30 % av intäkterna av försålda skogsprodukter. Vid rationaliseringsförvärv höjs avdragsnivån för fysiska personer till det dubbla. Sammanlagt får värdeminskningsavdragen under innehavstiden uppgå till 50 % av anskaffningsvärdet för skogen och skogsmarken, för bolag dock till högst 25 % av anskaffningsvärdet. 1 förenklingssyfte gäller en 5 000- kronorsgräns så att mindre betydande avdragsbelopp inte beaktas. Samtidigt omarbetades reglerna om skogsbeskattningen även i andra hänseenden.

I motioner från s och vpk yrkades avslag på de i propositionen 1978/79:204 framlagda förslagen. Motionärerna anförde bl. a. att de föreslagna reglerna skulle leda till stora skattelättnader, som skulle te sig utmanande från fördelningspolitisk synpunkt och som till stor del skulle komma att drabba kommunerna. Reglerna skulle enligt motionärernas uppfattning också komma att medföra ryckighet i fråga om avverkningarna och en på längre sikt växande brist på skogsråvara. Motionärerna förordade en ny utredning om skogsbeskattningen med sikte på att inom ramen för ett oförändrat

1 Riksdagen 1979180. 6 sami. Nr 31

SkU 1979/80:31

skatteuttag infoga beskattningen som ett medel i de skogspolitiska målsättningarna.

Skatteutskottet (SkU 1978/79:54) tillstyrkte propositionen och anförde i huvudsak följande.

Som framgår av propositionen har skogsbeskattningen alltsedan 1964 varit föremål för ingående överväganden i syfte framför allt att skapa regler som är lätta att tillämpa och som ger ett materiellt sett mer tillfredsställande resultat än f. n. Anmärkningarna mot gällande regler riktar sig framför allt mot att de är alltför svårtillgängliga och att avdragsreglerna fordrar kostnadskrävande utredningar om tillväxt, virkesförråd och andra osäkra faktorer. Som framhållits i utredningsarbetet slår reglerna ojämnt i flera situationer och leder även i övrigt ofta till materiellt sett otillfredsställande resultat. Så t. ex. är det ofta möjligt att erhålla betydande värdeminskningsavdrag vid begränsade avverkningar efter kort tids innehav, medan däremot avdragsmöjligheter helt kan saknas även vid stora avverkningar som sker efter en längre tids innehav. Detta förhållande medför inte endast orättvisa mellan olika skogsägare utan medför också betydande nackdelar från skogspolitisk synpunkt. Att skogsuttagen efter de första innehavsåren normalt beskattas fullt ut även till den del avverkningen kan anses utgöra kapitaluttag medför givetvis en avverkningshämmande effekt. Som framhålls i propositionen förstärks denna effekt av att en arvtagare i allmänhet får ett betydligt större ingångsvärde på skogen än vad arvlåtaren hade vid dödsfallet. Den bristande kontinuiteten vid arv strider också mot de principer som tillämpas på andra områden av beskattningen.

Med anledning av vad som anförs i de nämnda motionerna kan framhållas att de teoretiska avdragsmöjligheter som föreligger enligt nuvarande regler av utredningsskäl och andra orsaker i allmänhet inte kan utnyttjas i avsedd omfattning. 1 vissa situationer framstår emellertid reglerna som alltför generösa. Ett exempel härpå har redan nämnts, nämligen att nytt ingångsvärde beräknas i samband med arv. Ett annat exempel är de regler som är avsedda för tillskottsförvärv i samband med skogsbrukets rationalisering men som i viss utsträckning kunnat utnyttjas även för att finansiera förvärv som har annat syfte.

Som departementschefen framhåller är det utredningsförslag som ligger till grund för propositionen lätt att förstå och tillämpa, något som allmänt vitsordats under remissbehandlingen. Samtidigt bör nämnas att utredningsförslaget också på sina håll kritiserats för att utrymme lämnas för avdrag även om avverkningarna inte medfört att skogen under innehavstiden minskat i värde eller volym. Dessa invändningar, som nu åter tas upp i motionerna, har i viss utsträckning beaktats i propositionen genom att avdraget i princip beräknas till högst 50 % av rotvärdet för den avyttrade skogen, under det att utredningen föreslagit att avdrag skulle kunna medges med belopp som motsvarar hela rotvärdet. Vidare bör framhållas att det totala avdraget under innehavstiden begränsats till 50 % av anskaffningsvärdet mot utredningens förslag 60 %. Utskottet vill inte bestrida att de angivna invändningarna till viss del fortfarande kan anses kvarstå, men betydelsen härav bör enligt utskottets mening inte överdrivas.

Som anförs i propositionen medför eventuella från teoretisk utgångspunkt omotiverade avdrag normalt en ökad skattebelastning om ägaren avyttrar sin fastighet. Utskottet vill för sin del betona att de föreslagna reglerna också medför betydande begränsningar av nuvarande avdragsmöjligheter i vissa

SkU 1979/80:31

situationer, bl. a. genom att avdraget generellt begränsas till totalt 50 % av anskaffningsvärdet. Anskaffningsvärden som baseras på förvärv före 1952 kommer över huvud taget inte att omfattas av någon avdragsrätt i fortsättningen. Aven i arvssituationer innebär förslaget en av principiella och praktiska skäl motiverad skärpning av nuvarande regler, som bl. a. medgivit ej acceptabla lättnader i beskattningen av uppskjutna avverkningar. Vidare kan framhållas att möjligheterna att erhålla värdeminskningsavdrag begränsas till 50 % av anskaffningskostnaden även vid tillskottsförvärv och att möjligheterna att missbruka dessa regler också begränsas genom att de skall få tillämpas endast vid verkliga rationaliseringsförvärv.

Redan mot denna bakgrund finner utskottet att förslaget i propositionen av såväl praktiska som principiella skäl är att föredra framför nuvarande regler. Därtill kommer att förslaget såvitt utskottet kan bedöma också kommer att få väsentlig betydelse från skogspolitisk synpunkt. Som redan anförts har gällande regler avverkningshämmande effekter, vilket i stor utsträckning torde ligga bakom tendenserna i det enskilda skogsbruket att i alltför hög grad spara skogstillväxten. Det framlagda förslaget eliminerar i stor utsträckning dessa negativa effekter av skattesystemet och kan därför bidra till att avverkningarna blir mer jämnt fördelade under innehavstiden.

Med det anförda ansluter utskottet sig i princip till de i propositionen föreslagna lösningarna.

Vad därefter angår de i motionerna 2649 och 2650 framställda utredningsyrkandena nöjer sig utskottet med att konstatera att departementschefen aviserat en ny utredning om skogsbeskattningen och att denna utredning enligt vad som uttalas i propositionen kommer att få en grundläggande och allsidig karaktär. Utskottet anser att det inte är erforderligt att nu gå in närmare på innehållet i direktiven för denna utredning.

En kommitté har numera tillsatts för utredning av skogsindustrins virkesförsörjning och vissa därmed sammanhängande frågor. I kommitténs utredningsuppdrag (kommittéberättelsen 1980 del II 1:23) ingår bl. a. att göra en omfattande översyn av skogsbeskattningen. Utredningsuppdraget bör enligt direktiven bedrivas skyndsamt.

Utskottet

Reglerna för skogsbeskattningen omformades - som framgår av den tidigare redogörelsen - våren 1979 med verkan fr. o. m. inkomståret 1980. Ändringarna innebär bl. a. väsentliga nyheter i fråga om avdrag för värdeminskning av skog under tiden för innehavet av fastigheten. Tidigare kunde sådant avdrag i regel medges endast om skogsägaren kunde styrka att det virkesförråd som fanns på fastigheten vid förvärvet minskat under innehavstiden, vilket medförde stora utredningsproblem. De nya reglerna innebär att avdraget i stället grundas på inkomsterna av försåld skog. Avdrag medges normalt med 50 % av intäkterna av försålda avverkningsrätter och 30 % av intäkterna av försålda skogsprodukter. Avdragen är dock maximerade till sammanlagt hälften av anskaffningsvärdet för skogen och skogsmarken, eller för bolag till en fjärdedel av anskaffningsvärdet.

SkU 1979/80:31

4 I motionen 1104 av Olof Palme m. fl. (s) yrkas (yrkandet 8) att de nyss angivna procentsatserna för värdeminskningsavdragen minskas till hälften. Motionärerna erinrar om den kritik som från deras håll riktades mot de nya reglerna förra året för att de leder till omotiverade och fördelningspolitiskt utmanande skattelättnader för skogsägarna. De anser att de nya reglerna kan väntas medföra en ryckighet i skogsavverkningarna i strid mot de skogspolitiska målsättningarna och att avdragsrätten bör begränsas i avvaktan på en mer långsiktig lösning.

Med anledning av vad som anförs i motionen vill utskottet framhålla att omläggningen av skogsbeskattningen framför allt syftade till att skapa regler som är lätta att tillämpa och som ger ett materiellt sett mer tillfredsställande resultat än tidigare bestämmelser. Som utskottet betonade förra året innebär de nya reglerna betydande begränsningar i de tidigare alltför stora avdragsmöjligheterna i vissa situationer, bl. a. genom att värdeminskningsavdraget generellt begränsas till totalt 50 % av anskaffningsvärdet och att vissa äldre anskaffningsvärden över huvud taget inte får beaktas. Det bör också framhållas att de nya reglerna i stor utsträckning eliminerar vissa från skogspolitisk synpunkt negativa effekter i det tidigare systemet, som haft avverkningshämmande effekter. Som utskottet anförde förra året kan det antas att reglerna kommer att bidra till att avverkningarna blir mer jämnt fördelade under innehavstiden. I motionen har inte åberopats några nya omständigheter som bör föranleda en annan bedömning.

De nya reglerna genomfördes som en i viss mån provisorisk lösning i avvaktan på en ny utredning. Numera har också en utredning tillsatts om skogsindustrins virkesförsörjning med uppgift bl. a. att göra en genomgripande översyn av skogsbeskattningens samhällsekonomiska effekter. Enligt direktiven bör utredningsarbetet bedrivas skyndsamt. I avvaktan på resultatet av utredningens arbete är utskottet inte berett att ompröva sitt tidigare ställningstagande i dessa frågor.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionen 1104 yrkandet 8.

Utskottet hemställer

att riksdagen avslår motionen 1979/80:1104 yrkandet 8.

Stockholm den 26 februari 1980

På skatteutskottets vägnar ERIK WÄRNBERG

Närvarande: Erik Wärnberg (s). Knut Wachtmeister (m). Stig Josefson (c). Valter Kristenson (s), Rune Carlstein (s), förste vice talmannen Ingegerd Troedsson (m). Olle Westberg i Hofors (s). Tage Sundkvist (c). Hagar Normark (s), Bo Lundgren (m), Bo Forslund (s). Wilhelm Gustafsson (fp). Anita Johansson (s). Kerstin Andersson i Hjärtum (c) och Olle Grahn (fp)-

SkU 1979/80:31

5 Reservation

av Erik Wärnberg, Valter Kristenson, Rune Carlstein, Olle Westberg i Hofors, Hagar Normark, Bo Forslund och Anita Johansson (samtliga s), som

dels anfört följande:

De nya skogsbeskattningsreglerna har från vårt håll kritiserats från såväl fördelningspolitiska som skogspolitiska synpunkter. Den avkastning som skogen ger bör givetvis beskattas fullt ut på samma sätt som annan avkastning. Helt i strid mot vad som gäller på andra områden av beskattningen kommer emellertid enligt de nya reglerna hälften av inkomsterna av försålda avverkningsrätter att undantas från beskattning. Vid försäljning av avverkade skogsprodukter får avdrag medges med 30 % av bruttoinkomsten, vilket bl. a. innebär att avdrag får göras från rena arbetsinkomster. Om avverkningskostnaderna varit så höga att nettot på avverkningen blivit lågt, får avdrag fortfarande beräknas på bruttot. De nya avdragsreglerna medför att underskott uppkommer, och detta underskott får t. o. m. dras av från andra inkomster. Därtill kommer att beskattning i samband med en eventuell försäljning av fastigheten aktualiseras endast om en skattepliktig realisationsvinst uppkommer och att fastighetsförsäljningar därför i viss utsträckning kan utnyttjas för att uppnå ytterligare fördelar, t. ex. vid generationsskiften.

Skattelättnaderna under de första åren har uppskattats till 600-700 milj. kr. per år, lågt räknat. Dessa skattelättnader kan inte anses motiverade av sakliga skäl utan framstår som fördelningspolitiskt utmanande, inte minst mot den bakgrunden att den enskilda skogsmarken i allt större utsträckning kommit att ägas av personer som har sin huvudsakliga inkomst från annat håll.

De nya reglerna kan väntas leda till en ryckighet med stora avverkningar de första åren och på fastigheter sorn redan är hårt avverkade. Härefter kan det antas att metoden verkar starkt avverkningshämmande till dess att fastigheten genom försäljning övergått till ny ägare. Det föreslagna systemet strider alltså mot skogsvårdslagens intentioner och riktlinjerna för skogspolitiken och kan innebära ett hot mot sysselsättning och trygghet.

Som framhålls i motionen är det angeläget att snabbt motverka dessa ej avsedda följdverkningar och att rätta till den fördelningspolitiska orättvisa som beslutet under våren 1979 medfört.

En ny utredning har nu tillsatts bl. a. för att ompröva hela skogsbeskattningen från grunden. Resultatet av detta arbete ligger alltför långt fram i tiden. I avvaktan på en mera långsiktig lösning får det i motionen framlagda förslaget att begränsa de angivna avdragsmöjligheterna anses väl avvägt. Det bör framhållas att skogsinkomsterna även med denna begränsning blir förmånligt beskattade jämfört med andra inkomster.

Med det anförda tillstyrker vi motionen 1979/80:1104 yrkandet 8.

SkU 1979/80:31

dels ansett att utskottet bort hemställa

att riksdagen med bifall till motionen 1979/80:1104 yrkandet 8 antar följande

Förslag till

Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)

Härigenom föreskrivs att punkt 7 av anvisningarna till 22 § kommunalskattelagen (1928:370) skall ha nedan angivna lydelse.

Anvisningar

till 22 §

Gällande lydelse

7. Avdrag på grund av avyttring av skog medges enligt bestämmelserna i denna anvisningspunkt. Bedömningen av rätten till avdrag sker med utgångspunkt i skogens anskaffningsvärde och gällande ingångsvärde. Med anskaffningsvärde avses det värde som belöper på skog och skogsmark vid förvärv av jordbruksfastighet. Med gällande ingångsvärde avses anskaffningsvärdet minskat med avdrag som har medgetts enligt denna anvisningspunkt. I punkt 8 föreskrivs hur anskaffningsvärdet och det gällande ingångsvärdet beräknas. Med avdragsgrundande skogsintäkt avses ett belopp som motsvarar summan av beskattningsårets hela intäkt på grund av upplåtelse av avverkningsrätt och 60 procent av beskattningsårets intäkt på grund av avyttrade skogsprodukter eller på grund av att den skattskyldige har tillgodogjort sig skogsprodukter i förvärvskällan eller för eget bruk eller i annan av honom bedriven verksamhet.

Föreslagen lydelse

7. Avdrag på grund av avyttring av skog medges enligt bestämmelserna i denna anvisningspunkt. Bedömningen av rätten till avdrag sker med utgångspunkt i skogens anskaffningsvärde och gällande ingångsvärde. Med anskaffningsvärde avses det värde som belöper på skog och skogsmark vid förvärv av jordbruksfastighet. Med gällande ingångsvärde avses anskaffningsvärdet minskat med avdrag som har medgetts enligt denna anvisningspunkt. I punkt 8 föreskrivs hur anskaffningsvärdet och det gällande ingångsvärdet beräknas. Med avdragsgrundande skogsintäkt avses ett belopp som motsvarar summan av 50 procent av beskattningsårets intäkt på grund av upplåtelse av avverkningsrätt och 30 procent av beskattningsårets intäkt på grund av avyttrade skogsprodukter eller på grund av att den skattskyldige har tillgodogjort sig skogsprodukter i förvärvskällan eller för eget bruk eller i annan av honom bedriven verksamhet.

SkU 1979/80:31

7 Gällande lydelse Föreslagen lydelse

Fysisk person avdragsgrundande skogsintäkten.

Har fysisk på rationaliseringsförvärvet.

Dödsbo får, den avlidne.

Har fastigheten föregående stycket.

I fråga respektive boet.

Rätt till ny ägare.

Avdrag medges 1 000 kronor.

Denna lag träder i kraft den 1 april 1981 och tillämpas första gången vid 1982 års taxering på förhållanden som avser tiden efter ikraftträdandet.

«

GOTA B 64713 Stockholm 1980