Med anledning av propositionen 1979/80:100 bilaga 11 i vad avser vissa anslag för budgetåret 1980/81 inom budgetdepartementets verksamhetsområde jämte motion
SkU 1979/80:35
Skatteutskottets betänkande 1979/80:35
med anledning av propositionen 1979/80:100 bilaga 11 i vad avser vissa anslag för budgetåret 1980/81 inom budgetdepartementets verksamhetsområde jämte motion
ÅTTONDE HUVUDTITELN Budgetdepartementet
1. Riksskatteverket. Utskottet tillstyrker regeringens i proposition 1979/ 80:100 bilaga 11 (budgetdepartementet) under punkten C 1 (s. 25-37) framlagda förslag och hemställer
att riksdagen till Riksskatteverket för budgetåret 1980/81 anvisar ett förslagsanslag av 204 750 000 kr.
2. Stämpelomkostnader. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten C 2 (s. 37-38) och hemställer
att riksdagen till Stämpelomkostnader för budgetåret 1980/81 anvisar ett förslagsanslag av 1 605 000 kr.
3. Kostnader för årlig taxering m. m. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten C 3 (s. 38-40) och hemställer
att riksdagen till Kostnader för ärlig taxering m. m. för budgetåret 1980/81 anvisar ett förslagsanslag av 97 000 000 kr.
4. Kostnader för 1981 års allmänna fastighetstaxering. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten C 4 (s. 40-42) och hemställer
att riksdagen till Kostnader för 1981 års allmänna fastighetstaxering för budgetåret 1980/81 anvisar ett förslagsanslag av 70 000 000 kr.
5. Ersättning till postverket m. fl. för bestyret med skatteuppbörd m. m.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten C 5 (s. 42-44) och hemställer
att riksdagen till Ersättning till postverket m. fl. för bestyret med skatteuppbörd m. m. för budgetåret 1980/81 anvisar ett förslagsanslag av 23 000 000 kr.
6. Skatteflyktskommission
Utskottet
I anslutning till frågorna om anslag till skatte- och kontrollväsen behandlar utskottet den av Olof Palme m. fl. (s) väckta motionen 1979/80:1104 yrkandet 9 vari hemställs att riksdagen till Skatteflyktskommission för 1 Riksdagen 1979180. 6 sami. Nr 35
SkU 1979/80:35
budgetåret 1980/81 under VIII huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag av 1 000 000 kr.
Motionärerna anser att det för att förbättra bevakningen av den s. k. skatteplanering som ständigt pågår och utvecklas inom näringslivet bör tillkallas en fristående skatteflyktskommission med parlamentariskt sammansatt styrelse. Kommissionen som i övrigt bör bestå av högt kvalificerade jurister och ekonomer skall ha till uppgift att bevaka skattedispositionerna inom framför allt näringslivet, studera kontrollen ute på fältet liksom förhållandena i andra länder och lägga fram konkreta förslag till åtgärder.
Utskottet har i frågan från riksskatteverket (RSV) och brottsförebyggande rådet (BRÅ) inhämtat yttranden, som fogas som bilagor till betänkandet.
RSV anser mot bakgrund av den kompetens verket har enligt sin instruktion att de arbetsuppgifter som motionärerna vill att skatteflyktskommissionen skall utföra i huvudsak åvilar verket. RSV redovisar verkets insatser mot skatteflykten i olika sammanhang och hänvisar till den särskilda studie i syfte att kartlägga och möta skatteundandragande vartill medel ingår i det av utskottet här tidigare tillstyrkta förslagsanslaget till verket för nästa budgetår.
Verkets slutsats blir att någon fristående skatteflyktskommission inte behövs och att de ekonomiska resurser som motionärerna vill anvisa för detta ändamål skulle kunna utnyttjas bättre om de tillförs RSV för inrättande av en särskild arbetsgrupp med motsvarande uppgifter. Mot verkets beslut har styrelseledamoten Hagar Normark (s) reserverat sig och uttalat sig för ett bifall till motionsyrkandet.
BRÅ påpekar i sitt yttrande, som avgivits av dess verkställande utskott, att vissa av uppgifterna för den tänkta kommissionen sammanfaller med uppdragen för vissa arbetsgrupper inom rådet och i den mån så är fallet anser BRÅ att någon ny organisation inte behöver tillskapas. Vidare hänvisar BRÅ till att verksamheten vid bokföringsnämnden och RSV delvis kan sammanfalla med skatteflyktskommissionens avsedda uppgifter.
Ledamoten av verkställande utskottet Arne Nygren (s) har reserverat sig mot de negativa yttrandena om behovet av en skatteflyktskommission liksom mot påståendena att BRÅ och bokföringsnämnden skulle kunna utgöra alternativ till ett sådant organ.
Utskottet vill först konstatera att allmän enighet råder inom utskottet om angelägenheten av att skatteflykt i alla former bekämpas. Den i motionen föreslagna skatteflyktskommissionen skulle såvitt utskottet kan finna huvudsakligen ägna sitt intresse åt skatteflykt inom näringslivet. Enligt utskottets mening är en sådan granskning givetvis av betydelse i den mån man därigenom kan hindra transaktioner i skatteundandragande syfte. Till viss del väntas dessa spörsmål få en lösning genom det aviserade förslaget om en allmän skatteflyktsklausul som bör leda till att uppenbara skatteflyktstransaktioner blir olagliga. Samtidigt bör konstateras att lagstiftningen förbättrats
SkU 1979/80:35
på åtskilliga områden varigenom möjligheterna till skatteflykt, alltså ett skatteundanhållande inom lagstiftningens gränser, begränsats. Däremot kan ifrågasättas om man inte genom revisioner och annan kontroll bör göra ytterligare insatser mot skattefusket, alltså det illegala skatteundandragandet. Skattefusket är ju inte heller begränsat till det egentliga näringslivet, vilket inte minst belyses av det kvittolösa samhället. Den studie som RSV skall göra beträffande skatteundandragandet bör kunna ge anvisningar om hur samhällets resurser på bättre sätt skall kunna sättas in häremot. Att en fristående skatteflyktskommission kan komma att medföra visst dubbelarbete synes utskottet uppenbart. Det finns därför risker för att ett sådant instrument kan bli en belastning för de redan befintliga organ som skall bekämpa skatteundandragandet utan att man därför kan garantera några resultat av kommissionens verksamhet.
Mot denna bakgrund anser utskottet sig inte kunna tillstyrka inrättandet av en skatteflyktskommission.
Utskottet hemställer
att riksdagen avslår motionen 1104 yrkandet 9.
7. Bidrag till vissa internationella byråer och organisationer m. m. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten G 7 (s. 96) och hemställer
att riksdagen till Bidrag till vissa internationella byråer och organisationer m. m. för budgetåret 1980/81 anvisar ett förslagsanslag av 170 000 kr.
8. Bidrag till vissa handikappade ägare av motorfordon. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten G 8 (s. 97) och hemställer
att riksdagen till Bidrag till vissa handikappade ägare av motorfordon för budgetåret 1980/81 anvisar ett förslagsanslag av 8 750 000 kr.
9. Bidrag till vissa investeringar. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten G 9 (s. 97-99) och hemställer
att riksdagen till Bidrag till vissa investeringar för budgetåret 1980/81 anvisar ett förslagsanslag av 230 000 000 kr.
10. Exportkreditbidrag. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten G 10 (s. 100-101) och hemställer
att riksdagen till Exportkreditbidrag för budgetåret 1980/81 anvisar ett förslagsanslag av 1 000 kr.
Stockholm den 10 april 1980
På skatteutskottets vägnar ERIK WÄRNBERG
1* Riksdagen 1979180. 6 sami. Nr 35
SkU 1979/80:35
4 Närvarande: Erik Wärnberg (s). Knut Wachtmeister (m). Stig Josefson (c), Valter Kristenson (s), Rune Ångström (fp). Rune Carlstein (s). Olle Westberg i Hofors (s), Tage Sundkvist (c), Hagar Normark (s), Bo Lundgren (m), Ingemar Hallenius (c), Bo Forslund (s). Wilhelm Gustafsson (fp)*. Anita Johansson (s)* och Ewy Möller (m).
* Ej närvarande vid betänkandets justering.
Reservation
beträffande punkten 6
av Erik Wärnberg. Valter Kristenson, Rune Carlstein. Olle Westberg i Hofors, Hagar Normark, Bo Forslund och Anita Johansson (alla s) som
dels anför följande:
I motionen 1979/80:1104 yrkas att en skatteflyktskommission bör tillkallas och att 1 miljon kronor skall anvisas för att bestrida kostnaderna. Kommissionens uppgift skulle vara att bevaka taxeringsarbetet ute på fältet och snabbt föreslå punktlagstiftning mot olika skatteflyktstransaktioner.
Av inhämtade yttranden från RSV och BRÅ framgår att dessa instanser anser att ett dubbelarbete skulle utföras om den föreslagna kommissionen tillkallas. RSV och BRÅ hävdar att de redan utför och kommer att utföra de åtgärder som den planerade kommissionen skulle utföra.
Vi är helt medvetna om att såväl RSV som BRÅ gör mycket stora insatser för att förebygga att icke avsedda skattefavörer utgår. Men trots detta måste vi konstatera att skatteflykten fortsatt har en betydande omfattning och snarast tenderar att öka. Vi kan inte dela uppfattningen att samhället nu gjort allt vad som finns att göra. I stället måste samhället intensifiera sin kamp mot den sviktande skattemoralen och därvid söka finna nva former för denna. Den lojale skattebetalaren måste känna att alla ansträngningar görs för att förhindra att andra mindre nogräknade skattskyldiga vältrar över skattebördorna på de lojala.
Dagens skatteflykt ändrar ständigt karaktär och måste snabbt angripas. En skatteflyktskommission som enbart har till uppgift att snabbt upptäcka kryphål i lagstiftningen skulle enligt vår uppfattning därför ha en stor uppgift att fylla som komplement till de mera långsiktiga insatser som görs av RSV och BRÅ. Vi förutsätter att ett samarbete skall etableras som undanröjer ev. gränsdragningsfrågor.
Vi förordar således att en fristående skatteflyktskommission med parlamentarisk styrelse inrättas i överensstämmelse med yrkandet 9 i motionen 1104.
dels anser att utskottet under 6 bort hemställa
att riksdagen med bifall till motionen 1104 yrkandet 9 till skatteflyktskommission för budgetåret 1980/81 anvisar ett förslagsanslag av 1 000 000 kr.
SkU 1979/80:35
5 Bilaga I
RIKSSKA TTEVERKET Utredningssektionen 1980-03-20
Riksdagens skatteutskott
Yttrande över yrkandet 9 i motionen 1979180:1104 ar Olof Palme m. fl. beträffande särskilt anslag till en skatteflyktskommission
Riksdagens skatteutskott har i protokoll från sammanträde den 5 februari 1980 hemställt att riksskatteverket (RSV) yttrar sig över rubricerade motion i angivet hänseende. RSV får med anledning härav anföra följande.
RSV är central förvaltningsmyndighet i fråga om bl. a. beskattning och har enligt sin instruktion bl. a. till uppgift att främja en riktig och enhetlig tillämpning av gällande föreskrifter inom verksamhetsområdet, att planera och samordna skattekontrollen och att följa arbetet hos myndigheterna inom verksamhetsområdet. I motionen föreslås att den fristående skatteflvktskommissionen bör ha till uppgift att "noga bevaka de skattedispositioner som vidtas främst inom näringslivet", att "sammanställa erfarenheter från skattekontrollen ute på fältet" och att "även studera förhållandena i andra länder”. På grundval av de uppgifter som därvid framkommer skall kommissionen lägga fram förslag till åtgärder. RSV anser mot bakgrund av den kompetens verket har enligt sin instruktion att angivna arbetsuppgifter i huvudsak åvilar verket. RSV har också handlat i enlighet härmed. Detta har skett på följande sätt. Vid skattekontroller ute pä fältet har upptäckts icke önskvärda skattetransaktioner som inte anses kunna angripas med stöd av gällande lagstiftning. Dessa erfarenheter har lagts till grund för olika åtgärder. Under 1970-talet har flera stora utredningar inom skatteområdet varit i gång. Tjänstemän från RSV och från andra myndigheter inom skatteförvaltningen har varit representerade i dessa utredningar. Det har därvid varit naturligt för verket att genom dessa personer till utredningarna vidarebefordra tillgängliga uppgifter om icke önskvärda skattetransaktioner. Som exempel kan nämnas transaktionerna med vinstbolag och med interna aktieöverlåtelser. I dessa fall redovisades de insamlade uppgifterna till den då verksamma företagsskatteberedningen. som sedan lade fram förslag till åtgärder. I andra fall har verket genom skrivelser till regeringen påtalat svagheter i lagstiftningen. RSV har också tagit upp sådana frågor i sina remissyttranden. RSV har vidare i samverkan med motsvarande myndigheter i övriga nordiska länder sedan några år tillbaka utvecklat och formalisera! utbyte av erfarenheter inom beskattningsområdet både avseende kontrollorganisationen och pågående lagstiftningsarbete. RSV har vidare studerat åtgärder som vidtagits i andra länder, främst Tyskland och USA. för att förhindra skatteflykt. Den kunskap som RSV härigenom vunnit har i viss
SkU 1979/80:35
utsträckning också delgivits sittande skatteutredningar.
Det bör vidare framhållas att RSV också är väl lämpat att handha den aktuella arbetsuppgiften med tanke på den nära kontakt som verket har med dem som arbetar ute på fältet. En sådan kontakt är nämligen nödvändig för att man över huvud taget skall kunna följa utvecklingen. Genom att utnyttja befintliga kontaktkanaler mellan personal inom RSV och handläggare ute på fältet finns anledning räkna med att en intensifierad bevakning relativt fort kan bli effektiv. Som motionärerna anfört kräver en sådan bevakning särskilda resurser. Nya skattetransaktioner av icke önskvärd art vinner nämligen snabbt spridning och det är därför viktigt att man så fort som möjligt kan gripa in med lagstiftningsåtgärder mot sådana transaktioner. Om RSV tillförs särskilda resurser kan en arbetsgrupp bildas inom verket med uppgift att svara för samordning och redovisning av materialet. Arbetet skulle därvid kunna bedrivas utan att RSVs övriga uppgifter eftersatts.
I detta sammanhang bör också nämnas att RSV av regeringen fått i uppdrag att genomföra en studie med syfte att kartlägga och mäta skatteundandragandet. Genom denna studie kan också upptäckas icke önskvärda skattetransaktioner. I propositionen 1979/80:100 har departementschefen i bilaga 11 (s. 36) anfört bl. a. följande.
Under senare år har på olika håll gjorts försök att undersöka skatteundandragandet ur olika aspekter, främst de beloppsmässiga. Något mera omfattande försök till kartläggning har dock inte gjorts här i landet och skattemyndigheterna har hittills inte medverkat i några sådana utredningar. Utomlands har försök till mätning av skatteundandragandet gjorts, bl. a. i USA och Nederländerna. Även inom OECD:s skattekommitté har man undersökt olika möjligheter att mäta skatteundandragandet och därvid anvisat olika metoder.
Från brottsförebyggande rådet har framställts önskemål att riksskatteverket skall genomföra en studie i syfte att kartlägga och mäta skatteundandragandet. Jag finner det angeläget att riksskatteverket kan medverka till att en sådan undersökning görs. För detta ändamål beräknar jag 350 000 kr. under nästa budgetår. Då det är angeläget att arbete kan inledas redan under innevarande budgetår bör en mindre merbelastning av verkets anslag få ske om det visar sig nödvändigt.
Rekrytering av personal till fullgörande av dessa arbetsuppgifter har redan påbörjats.
Vad RSV anfört talar enligt verkets mening för att en fristående skatteflyktskommission inte behövs. RSV kan inte heller finna att några fördelar skulle vinnas genom att inrätta en sådan kommission. För att kunna fullgöra sina uppgifter skulle kommissionen nämligen behöva etablera ett mycket nära samarbete med RSV. Den skulle vidare i mycket stor utsträckning vara hänvisad till grundmaterial som samlats in via RSV. Det förhållandet att en nära kontakt föreligger mellan personal inom RSV och handläggarna ute på fältet medför enligt verkets bedömning dessutom att de ekonomiska resurser, som motionärerna ansett sig böra avsätta för det
SkU 1979/80:35
aktuella ändamålet, kommer att kunna utnyttjas bättre om de tillförs RSV än om de ställs till en fristående kommissions förfogande. Dessa medel skulle enligt RSVs beräkning täcka en årskostnad för en arbetsgrupp bestående av tre till fyra högt kvalificerade jurister jämte kanslipersonal. En resursförstärkning bör också vara av denna storleksordning för att man över huvud taget skall kunna tala om en intensifierad bevakning. RSV tar med hänsyn till angivna omständigheter därför avstånd från motionärernas förslag att inrätta en fristående skatteflyktskommission.
Beslut i detta ärende har fattats av - förutom undertecknad ordförande - styrelseledamöterna Andersson, Borell, Craho. Erlansson, Hallman. Helmers, Lindstam, Molin, Normark, Rönquist och Wastesson. Vid den slutliga handläggningen har i övrigt närvarit skattedirektören Berglöf samt biträdande skattedirektören Lindberg, föredragande.
Ledamoten Normark har reserverat sig mot beslutet.
Gösta Ekman
Bert Lindberg
Reservation av Hagar Normark
Som framhålls i den socialdemokratiska partimotionen 1979/80:1104 måste kampen mot alla former av skattefusk och skatteflykt intensifieras. Utvecklingen på detta område är utomordentligt oroande och statsmakternas åtgärder mot skattesmitningen har under de senaste åren inte varit tillräckliga. Det är nu nödvändigt att snabbt ta nya initiativ för att undvika att skattemoralen och därmed ytterst samhällssolidariteten allvarligt undermineras.
Det är mot denna bakgrund som förslaget i ovan nämnda motion om att inrätta en skatteflyktskommission skall ses. Avsikten är att denna fortlöpande skall kunna följa utvecklingen i fråga om olika skattedispositioner som vidtas, främst inom näringslivet. Kommissionen skall fortlöpande redovisa sina resultat och snabbt lägga fram förslag till konkreta åtgärder, bl. a. i form av lagstiftning.
Förslaget om att inrätta en fristående skatteflyktskommission skall naturligtvis inte ses som ett uttryck för kritik mot riksskatteverket och övriga myndigheter på skatteområdet. Det är i stället fråga om en kraftfull markering från statsmakternas sida att extraordinära åtgärder nu är nödvändiga. Kommissionen bör ses som ett komplement till och en utökning av samhällets åtgärder på området, vilket har blivit nödvändigt till följd av den alltmer utbredda skatteflykten och den uppfinningsrikedom som visas när det gäller att undandra samhället skatteinkomster.
Genom att inrätta en fristående skatteflyktskommission skulle samhället på ett tydligt sätt markera att en verklig kraftansträngning nu måste göras att
SkU 1979/80:35
komma åt skatteflykten. Oavsett den exakta organisatoriska utformningen av en sådan kommission, är det givet att den under alla omständigheter måste komma att få omfattande och intensiva kontakter med riksskatteverket och andra myndigheter på skatteområdet och inom brottsbekämpningen. Det vore därför beklagligt om meningsskiljaktigheter av organisatorisk natur skulle tillåtas förhindra att ett särskilt organ för bekämpning av skatteflykten snarast inrättas. En synbarligen bred enighet föreligger dock om att samhället måste ingripa mot skatteflykten.
Med hänsyn till vad som ovan anförts ansluter jag mig till det socialdemokratiska förslaget om att inrätta en fristående skatteflyktskommission.
SkU 1979/80:35
9 Bilaga 2
BROTTSFÖREBYGGANDE RÅDET Verkställande utskottet 1980-03-19
Riksdagens skatteutskott
Yttrande över yrkande 9 i motionen 1979180:1104 av Olof Palme m. fl. (s) beträffande särskilt anslag till en skatteflyktskommission
Riksdagens skatteutskott har till brottsförebyggande rådet (BRÅ) remitterat yrkandet 9 i motionen 1979/80:1104 av Olof Palme m. fl. (s) beträffande särskilt anslag till en skatteflyktskommission.
BRÅ får som svar på remissen anföra följande:
1 motionen betonas att det är nödvändigt att skattesystemet utformas på ett sådant sätt att det upplevs som rättvist och att det fungerar effektivt och på avsett vis. Det ges i anslutning härtill uttryck för en strävan att stärka det allmännas resurser när det gäller att komma till rätta med skatteflyktstransaktioner av skilda slag. BRÅ delar helt uppfattningen att illojala skatteundandraganden i olika former hör till de problem som måste ägnas fortlöpande uppmärksamhet. Erfarenheten visar att insatser för att stoppa kända former av skatteflykt ofta ger upphov till nya förfaranden, som många gånger är mera komplicerade och svåråtkomliga än de som har använts förut. Det är därför en angelägen uppgift att kontinuerligt följa upp ny lagstiftning mot skatteflykt med en kartläggning av de alternativa skatteflyktsmetoder som ändrade regler kan föra med sig. BRÅ instämmer därför i det allmänna syftet med motionsyrkandet.
I motionen anges som en huvuduppgift för skatteflyktskommissionen att den skall bevaka de skattedispositioner som företas främst inom näringslivet. I den mån detta skall förstås som en verksamhet riktad mot bokslutsdispositioner eller andra förfaranden av redovisningsteknisk karaktär vill BRÅ erinra om den i samband med den nya bokföringslagens tillkomst inrättade bokföringsnämnden.
Även om bokföringsnämnden inte har en i egentlig mening skatterättslig funktion har dess verksamhet ändå betydelse för frågor i samband med skatteflykt. Skattereglerna om bokföringsmässig redovisning bygger på och får sitt närmare innehåll genom bokföringslagens regler. Dispositioner som inte är förenliga med god redovisningssed löper därför risk att underkännas också vid en skatterättslig bedömning. Bokföringsnämnden kan därför anses fullgöra uppgifter som i någon mån sammanfaller med dem som föreslås för skatteflyktskommissionen.
Skatteflyktskommissionens organisation och verksamhetsområde uppvisar likheter också med andra befintliga organ. BRÅ vill här peka på riksskatteverket (RSV) och BRÅs egen organisation för översyn av
SkU 1979/80:35
lagstiftning mot organiserad och ekonomisk brottslighet. Eftersom motionsyrkandet har remitterats även till RSV, förutsätter BRÄ att RSV redogör för sin roll när det gäller att motverka skatteflykt.
BRÅs organisation för översyn av lagstiftning mot organiserad och ekonomisk brottslighet har kommit till efter ett regeringsbeslut den 8 december 1977.
Organisationens uppbyggnad och uppgifter utformades i allt väsentligt i överensstämmelse med vad BRÅ tidigare anfört i sitt yttrande med anledning av uppdrag av chefen för justitiedepartementet att närmare överväga frågorna angående former och riktlinjer för en övergripande granskning av lagstiftning som har samband med organiserad och ekonomisk brottslighet. Detta innebar en organisation med en styrgrupp och tre arbetsgrupper. I styrgruppen finns ett starkt parlamentariskt inflytande genom att vart och ett av riksdagspartierna har företrädare som ledamöter.
Vad gäller arbetsgrupperna är i förevarande sammanhang den första arbetsgruppen av särskilt intresse. Enligt regeringsbeslutet är dess uppgift att syssla med frågor som rör vad som allmänt kan uttryckas som förpliktelser mot eller utskylder till det allmänna. I BRÅs ovan nämnda yttrande anfördes angående denna grupp vidare:
De samlade erfarenheterna av den ekonomiska brottsligheten, som den kommit till uttryck i bl. a. AMOBs rapport och BRÅs skatte- och valutagrupps överväganden, har starkt understrukit den centrala roll som skattebrotten spelar i sammanhanget. Skatteområdet måste därför inta en framskjuten placering vid en lagstiftningsöversyn. Med skatteområdet bör lämpligen avses, som samlingsbeteckning, utskylder till det allmänna. I detta begrepp inbegrips då direkta och indirekta skatter, socialförsäkringsavgifter, tullar samt prisregleringsavgifter. Området är mycket vidsträckt och omfattar en rad skilda företeelser. Till gruppens arbetsområde bör också - med hänsyn till det samband som framkommit mellan skattebrott och valutabrott - företeelser på valutaområdet hänföras. Även sådant missbruk av samhälleliga bidrag och stöd, som är att anse som ekonomisk brottslighet, bör behandlas av denna grupp.
Mot bakgrund av den rättsliga bedömningen av de senaste årens omfattande skatteundandraganden förefaller de förfaranden, som varit föremål för straffrättslig prövning eller vars straffbarhet kunnat fastställas vid en preliminär bedömning, vara ett alltför snävt arbetsområde för gruppen. Detta följer också av vad BRÅ ovan allmänt anfört om inriktningen av en lagstiftningsöversyn av det slag det här gäller. Systematiska och organiserade förfaranden som vinstbolagshandeln, de interna aktieöverlåtelserna, handeln med partrederiandelar och transaktioner med utländska bolag har i flertalet fall bedömts som skatteflykt vid den rättsliga prövningen. BRÅ anser det angeläget att alla skatteundandragande förfaranden av den typ som kan vinna större spridning upptäcks så tidigt som möjligt vare sig de kan betecknas som skattefusk eller skatteflykt. Gruppen bör därför ha möjligheter att föreslå åtgärder mot förfaranden i skatteundandragande syften redan innan dessa är rättsligt prövade. Att utgå från redan konstaterad och beivrad skatte- och valutabrottslighet blir av begränsat värde, eftersom
SkU 1979/80:35
utvecklingen måste förmodas ha gått vidare till andra typer av förfaranden och det kan förutsättas att berörda myndigheter redan föranstaltat om erforderliga författningsändringar. Arbetsområdet för gruppen bör därför, menar BRÅ. avse olika företeelser på skatte- och valutaområdet som kan befaras bli systematiska och få allmän spridning och som huvudsakligen kan bemötas med författningsändringar.
Arbetsgruppen är sammansatt av jurister och ekonomer på så sätt som i motionen föreslås beträffande den eventuella skatteflyktskommissionen.
Gruppen har hitintills bl. a. utarbetat förslag angående förtursregler i skattemål (BRÅ PM 1978:6). Under innevarande vår planerar gruppen vidare framlägga förslag bl. a. angående beskattningen av räntefria lån i samband med arbetsförhållanden (ett exempel pås. k. "Ringe benefits") och ett mer omfattande förslag angående skattefrågor i samband med utrikestransaktioner, ett ämne som behandlats i skatteutskottets betänkande 1978/79:2.
Den ursprungliga organisationen av BRÅs översynsarbete förutsattes i regeringsbeslutet inte vara fast. Inte heller avsågs i regeringsbeslutet att ge en uttömmande beskrivning av arbetsuppgifterna för översynsarbetet. Ett behov av flexibilitet förutsattes och det lämnades BRÅs styrelse fritt att under arbetets gång avvika från den ursprungliga organisationen.
Denna frihet har bl. a. använts till att konstituera en särskild arbetsgrupp med uppgift att pröva möjligheterna att lagstiftningsvägen förebygga missbruk av aktiebolagsformen. Denna arbetsgrupp har framlagt förslag om ändringar i aktiebolagslagen, bl. a. angående förstärkt skydd för det bundna kapitalet (BRÅ PM 1979:5) och nyligen angående likvidationsförfarandet (BRÅ PM 1980:1). Bägge förslagen är bl. a. avsedda att motverka möjligheterna till vissa former av skattebrott.
BRÅs styrelse har vidare i början av detta år inrättat ytterligare en arbetsgrupp med uppgift att behandla skattebrottslighet och skattefrågor. Avsikten är att gruppen främst skall behandla frågor om samordning mellan polis/åklagare och skattemyndigheter samt skattebrottsprocess och skatteprocess.
Enligt BRÅs uppfattning så motsvarar det inom rådet pågående översynsarbetet såväl innehållsmässigt som organisatoriskt till vissa delar vad som föreslås gälla för den eventuella skatteflyktskommissionen. Den förutsatta flexibiliteten i organisationen gör vidare att i den mån en intensifiering av verksamheten finnes påkallad så är det möjligt att tillföra organisationen ytterligare uppgifter. Genom den parlamentariska representationen i styrgruppen finns också goda möjligheter för riksdagspartierna att initiera att nya problemkomplex tas upp till behandling. 1 de hänseenden som den föreslagna kommissionens uppgifter kan anses sammanfalla med vad som faller inom ramen för det inom BRÅ bedrivna översynsarbetet anser därför BRÅ att någon ny organisation ej behöver tillskapas.
Motionen förutsätter dock arbetsuppgifter för den föreslagna skatteflykts -
SkU 1979/80:35
kommissionen som inte lämpligen kan anpassas till översynsarbetet inom BRÅ. Bl. a. förutsätts en kontinuerlig bevakning av skattedispositioner främst inom näringslivet och studier av förhållandena i främmande länder. Såvitt BRÅ kunnat förstå skulle kommissionens uppgift vidare vara att på ett mer allmänt plan verka för ett skattesystem som upplevs som rättvist. Vad gäller dessa sidor av kommissionens uppgifter kan dessa i viss mån sammanfalla med den tidigare i detta yttrande berörda verksamheten vid bokföringsnämnden och RSV. Med hänsyn till vad nu anförts förutsätter BRÅ att innan en eventuell skatteflyktskommission tillsätts så måste dess arbetsuppgifter och samverkansformer med nuvarande organ på området närmare preciseras.
Detta yttrande har avgetts av verkställande utskottet. I beslutet har deltagit ledamöterna Lindroth, ordförande, Jermsten, Polstam, Svensson och Sveri. Reservation har avgetts av ledamoten Nygren. Föredragande har varit jur. dr Victor.
Kurt Lindroth
Dag Victor
Reservation av Arne Nygren
Jag delar inte de negativa yttringarna i skrivningen om behovet av en skatteflyktskommission.
Bokföringsnämnden och BRÅ anförs som instrument som ska kunna fullgöra en skatteflytkskommissions ingripanden. Detta är helt fel.
Bokföringsnämnden har ingen skatterättslig funktion och kan inte vara något alternativ till en skatteflyktskommission av det slag som föreslås i motionen.
Brottsförebyggande rådet har så omfattande verksamhet att rådet inte kan vara något alternativ till ett så specialiserat organ som den skatteflyktskommission motionärerna föreslår. Däremot är BRÅs mera långsiktiga förebyggande verksamhet i kampen mot den ekonomiska brottsligheten ett bra komplement till de brandkårsutryckningar som kommissionen kan göra för att täppa till de brister i lagstiftningen som varje år upptäcks i pågående taxeringsarbete. Den mycket långsamma behandlingen som rådets förslag får i regeringen kan inte accepteras för de ingripanden som skatteflyktskommissionen ska göra.
GOTAB 64884 Stockholm 1980