Med anledning av motioner om beskattning av barnpension m. m.
SkU 1979/80:4
Skatteutskottets betänkande 1979/80:4
med anledning av motioner om beskattning av barnpension m. m.
Motionerna
I detta betänkande behandlas motionerna
1978/79:243 av Marianne Karlsson (c) och Martin Olsson (c) vari hemställs att riksdagen hos regeringen begär utredning och förslag syftande till att barnpension från allmän försäkring blir helt eller delvis skattefri;
1978/79:295 av Anna-Greta Skantz m. fl. (s) vari hemställs att riksdagen hos regeringen begär att bestämmelserna om beskattning av föräldrapenning på garantinivån ändras så att föräldrapenning i samband med barns födelse undantas från beskattning i de fall den utgör enda inkomsten;
1978/79:678 av Rolf Dahlberg, m. fl. (m) vari hemställs att riksdagen beslutar att barnpension enligt lagen om allmän försäkring (AFL) ej skall utgöra skattepliktig inkomst.
Barnpension
Gällande bestämmelser
Barnpension enligt AFL kan utgå dels inom folkpensioneringen, dels inom försäkringen för tilläggspension (ATP).
Barnpension enligt folkpensioneringen utgårtill barn under 18 år,om en av eller båda föräldrarna avlidit. Har avliden förälder enligt bindande avtal åtagit sig att till utomäktenskapligt barn utge visst engångsbelopp föreligger rätt till barnpension endast i den mån pensionen överstiger en livränta, som inköpts eller kunnat inköpas åt barnet för beloppet.
Barnpension enligt folkpensioneringen utgör för år räknat minst 25 96 av basbeloppet. Den utgår dock alltid med sådant belopp att pensionen tillsammans med eventuell pension från ATP uppgår till 60 96 av basbeloppet om båda föräldrarna avlidit, till 30 96 av basbeloppet om barnet samtidigt uppbär bidragsförskott och till 40 96 av basbeloppet i övriga fall då barnet uppbär pension efter en av föräldrarna. I sistnämnda fall beaktas även sådan folkpension i form av änkepension, som utgår till barnets mor eller styvmor, om barnet och änkan stadigvarande sammanbor. Om flera barn är berättigade till barnpension, fördelas vid avräkningen änkepensionen lika mellan barnen.
De krav som uppställs för rätt till barnpension enligt försäkringen för ATP är desamma som för barnpension inom folkpensioneringen med den
1 Riksdagen 1979/80. 6 sami. Nr 4
SkU 1979/80:4
skillnaden att åldersgränsen beträffande barnet satts ett år högre. Pensionens storlek är beroende av den avlidne förälderns pensionspoäng, vilken i sin tur grundar sig på hans pensionsgrundande inkomst under ett visst antal år. Barnpensionens storlek kan därigenom variera inom tämligen vida gränser.
Såsom framgått ovan kan barnpensionen enligt folkpensioneringen påverkas av bl. a. huruvida bidragsförskott utgår. Enligt lagen (1964:143) om bidragsförskott utgår detta som ersättning för eller utfyllnad av underhållsbidrag. En förutsättning är att vårdnaden tillkommer endast en av föräldrarna eller att barnet inte står under föräldrarnas vårdnad. Vidare krävs att den förälder som inte har vårdnaden inte betalar underhållsbidrag eller betalar bidrag med lägre belopp än bidragsförskottet. I vissa fall utgår dock ej bidragsförskott, t. ex. om barnet bor tillsammans med den förälder, som inte har vårdnaden.
Bidragsförskott utgör för år räknat 40 % av basbeloppet. Skall bidragsförskottet utgå i förhållande till båda föräldrarna utgör det dock 30 % av basbeloppet i förhållande till envar av föräldrarna. Är barnet berättigat till barnpension enligt folkpensioneringen utgör bidragsförskottet likaledes 30 % av basbeloppet. Som utfyllnad utgår skillnaden mellan denna nivå och underhållsbidraget.
Pensionsförmåner utgör skattepliktig inkomst. Till följd av reglerna om extra avdrag blir inkomst som består endast av folkpensionsförmånerna och viss sidoinkomst i praktiken undantagna från beskattning. Rätt till extra avdrag föreligger om den skattskyldiges inkomst till inte obetydlig del' utgjorts av folkpension. Som folkpension räknas därvid inte barnpension.
Bidrag till barns underhåll, vare sig det sker genom underhållsbidrag eller bidragsförskott, utgör däremot icke skattepliktig inkomst för mottagaren.
Frågans tidigare behandling
1972 års skatteutredning prövade i sitt slutbetänkande (SOU 1977:91) Översyn av skattesystemet också frågan om beskattning av barnpension. Utredningen framhöll i samband därmed bl. a.
Oavsett om samhället träder in genom bidragsförskott eller barnpension bör samma beskattningsregler gälla. Detta kan åstadkommas antingen genom att bidragsförskottet görs skattepliktigt eller genom att barnpensionen, eventuellt i förening med andra pensionsförmåner som tillkommer barn, undantas från beskattning upp till nivån för bidragsförskottet.
Regeringen har den 22 september 1977 bemyndigat chefen för socialdepartementet att tillkalla en kommitté för att göra en översyn av samhällets stöd till ensamstående föräldrar m. m. Enligt direktiven bör kommittén bl. a. göra en genomgång av de olika samhälleliga stödformerna för ensamstående föräldrar och deras barn som nu finns i form av ekonomiskt stöd, inkl. de särskilda skatteförmånerna, och service av olika slag.
Vi har övervägt att föreslå att barnpension, i förekommande fall i förening
SkU 1979/80:4
med andra pensionsförmåner, inte skall vara skattepliktig inkomst upp till nivån för bidragsförskottet. Med hänsyn till det förestående utredningsarbetet inom socialdepartementet avstår vi emellertid från att lägga något konkret förslag och begränsar oss till att uttala att vi anser det önskvärt med en likformig behandling av de båda stödformerna.
Föräldrapenning
Föräldrapenning i samband med barns födelse utgår under 180 dagar sammanlagt för föräldrarna. Den kan tas ut längst till dess barnet är 270 dagar gammalt om inte föräldrarna viss tid har varit förhindrade att vårda barnet på grund av sjukdom hos barnet eller föräldrarna. I så fall förlängs tiden i motsvarande mån. Ersättning utgår i princip med belopp som motsvarar förälderns sjukpenning, dock alltid med lägst 32 kr. per dag (garantinivån).
Enligt bestämmelser som träder i kraft den 1 januari 1980 kan föräldrapenning för tillfällig vård av barn utgå för barn under 13 år under högst 60 dagar per barn och år för föräldrarna sammanlagt vid sjukdom eller smitta hos barnet eller dess ordinarie vårdare och vid besök i samhällets barnhälsovård. Läkarintyg skall liksom vid sjukpenning företes efter sju dagar. Fadern haren särskild, fristående rätt till föräldrapenning under tio dagar vid barns födelse.
Särskild föräldrapenning för vård av barn utgår under sammanlagt 90 dagar för varje barn längst till dess barnet fyller åtta år eller till utgången av det första skolåret. Den utges under samma antal dagar oavsett om det är en enbarnseiler flerbarnsfödsel.
Föräldrapenning för besök i förskoleverksamhet, som f. n. regleras enligt bestämmelserna om föräldrapenning för tillfällig vård av barn, skall fr. o. m. den 1 januari 1980 omfattas av reglerna för särskild föräldrapenning. Fr. o. m. samma tidpunkt skall föräldrapenning i samtliga fall utgå med belopp motsvarande förälderns sjukpenning, dock lägst med 32 kr. per dag.
All föräldrapenning utgör skattepliktig och pensionsgrundande inkomst.
Enligt den regeringsförklaring som avgetts av den nyligen bildade trepartiregeringen har denna för avsikt att förlänga ersättningen enligt föräldraförsäkringen från nuvarande nio till tolv månader och att räkna upp garantinivån.
Utskottet
1 de förevarande motionerna behandlas frågor om beskattning av barnpension och föräldrapenning.
Marianne Karlsson och Martin Olsson (båda c) begär i motionen 243 utredning och förslag om att barnpension från den allmänna försäkringen skall vara helt eller delvis skattefri, och Rolf Dahlberg m. fl. (m) begär i motionen 678 riksdagsbeslut om att barnpension inte skall utgöra skatte -
SkU 1979/80:4
pliktig inkomst. Motionärerna i den förra motionen framhåller att barnpension bör ses som en ersättning för det underhåll barnet skulle ha lått från föräldern om denne fått leva. Sådant underhåll är skattefritt för barnet vare sig underhållet utgår från förälder som sammanbor med barnet eller ej. Liknande synpunkter framförs i motionen 678. Motionärerna understryker att bidrag till barns underhåll, vare sig det utges som underhållsbidrag eller som bidragsförskott, utgör icke skattepliktig inkomst för mottagaren och att feriearbete därför beskattas lindrigare när barnet uppbär sådant bidrag eller förskott än då barnpension utgår.
Frågan om barnpensionens behandling i skattehänseende prövades av 1972 års skatteutredning. I sitt slutbetänkande kritiserade utredningen den bristande överensstämmelsen mellan å ena sidan underhållsbidrag och bidragsförskott och å andra sidan barnpension och menade att samma beskattningsregler borde gälla oavsett om samhället träder in genom bidragsförskott eller barnpension. Utredningen avstod emellertid från att lägga något konkret förslag i frågan under hänvisning till ensamförälderkommitténs utredningsarbete.
Det i motionerna behandlade spörsmålet har nära samband med efterlevandepensioneringens framtida utformning, en fråga som f. n. prövas av pensionskommittén. Utskottet anser att också den i motionerna aktualiserade beskattningsfrågan bör prövas av pensionskommittén och förordar därför att motionerna överlämnas till denna kommitté. Härigenom anser utskottet sig ha besvarat motionerna.
I motionen 295 av Anna-Greta Skantz m. fl. (s) begär motionärerna att föräldrapenning på garantinivå i samband med barns födelse skall undantas från beskattning i de fall den utgör enda inkomsten förden som vårdar barnet. Motionärerna menar att föräldrapenning motsvarande garantinivån inte kan anses utgöra ersättning för förlorad arbetsinkomst utan mera är ett bidrag till merkostnader i hemmet under tid då hemmamaken inte kan fullgöra sin arbetsinsats. Med nuvarande konstruktion gör enligt motionärernas uppfattning föräldrapenning på garantinivå inte skäl för benämningen garanti på samma sätt som sjukpenningen på garantinivån (8 kr./dag) för en familj med hemmamake.
Föräldrapenning utgår f. n. med belopp motsvarande förälderns sjukpenninggrundande inkomst, dock lägst med 32 kr./dag, den s. k. garantinivån. Denna nivå har avvägts med hänsyn till att föräldrapenningen utgör skattepliktig inkomst. Genom att den är skattepliktig har den också ansetts böra grunda rätt till ATP. Den skattebelastning som föräldrapenningen kan innebära för andra maken genom att dennes skattereduktion minskar motsvarar i det av motionärerna anförda exemplet knappt 30 % av föräldrapenningens bruttobelopp.
Utskottet är medvetet om de effekter som i form av bl. a. kvarskatt kan uppkomma till följd av att en hemmamake uppburit föräldrapenning på
SkU 1979/80:4
garantinivå. Från sådan föräldrapenning gör nämligen försäkringskassan inte något skatteavdrag. Detta problem bör emellertid enligt utskottets uppfattning närmast ses som en informationsfråga. Riksförsäkringsverket har också uppmärksammat detta genom en broschyr till föräldrarna i samband med att de ansöker om föräldrapenning. Av denna broschyr, till vilken f. ö. ansökningsblanketten hänvisar, framgår bl. a., att något skatteavdrag från föräldrapenningens garantinivå inte sker, att den som tar ut större delen av föräldraförsäkringens ersättningsdagar under samma kalenderår kan riskera att bli påförd slutlig skatt och därför själv kan begära att försäkringskassan skall göra skatteavdrag samt att andra maken till följd av föräldrapenningen kan få högre skatt och för att slippa kvarskatt därför bör kontakta den lokala skattemyndigheten.
Med det anförda anser utskottet sig böra avstyrka bifall till motionen 295.
Utskottet hemställer
1. beträffande barnpension att riksdagen med anledning av motionerna 1978/79:243 och 1978/79:678 hos regeringen begär att motionerna överlämnas till pensionskommittén,
2. beträffande föräldrapenning att riksdagen avslår motionen 1978/ 79:295.
Stockholm den 23 oktober 1979
På skatteutskottets vägnar ERIK WÄRNBERG
Närvarande: Erik Wärnberg (s), Knut Wachtmeister (m), Stig Josefson (c), Rune Ångström (fp), Rune Carlstein (s), förste vice talmannen Ingegerd Troedsson (m), Olle Westberg i Hofors (s)*, Tage Sundkvist (c), Hagar Normark (s)*, Bo Lundgren (m), Curt Boström (s), Ingemar Hallenius (c)*, Bo Forslund (s), Wilhelm Gustafsson (fp) och Egon Jacobsson (s).
* Ej närvarande vid betänkandets justering.
GOTAB 62764 Slockholm 1979