Bet. 1979/80:SkU51

Med anledning av en motion om beskattningen av ideella föreningar

Typ: Betänkande
Datum: 1980-05-08
Källa: data.riksdagen.se

SkU 1979/80:51

Skatteutskottets betänkande 1979/80:51

med anledning av en motion om beskattningen av ideella föreningar -

Motionen

I detta betänkande behandlas motionen 1979/80:353 av Knut Wachtmeister m. fl. (m) vari hemställs att riksdagen antar följande

Förslag till

Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)

Härigenom föreskrivs att punkt 4 av anvisningarna till 54 § kommunalskattelagen (1928:370) skall ha nedan som motionärernas förslag betecknade lydelse.

Nuvarande lydelse

Motionärernas förslag

Anvisningar till 54 §

4. Förening, som är hänförlig under 53 § 1 mom. e), är frikallad från skattskyldighet för sådan inkomst av fastighet och rörelse som till huvudsaklig del härrör från verksamhet som har naturlig anknytning till föreningens allmännyttiga ändamål. Vad nu sagts gäller även inkomst av verksamhet som av hävd utnyttjats som finansieringskälla för ideellt arbete.

4. Förening, som är hänförlig under 53 § 1 mom. e), är frikallad från skattskyldighet för sådan inkomst av fastighet och rörelse som till övervägande del härrör från verksamhet som har naturlig anknytning till föreningens allmännyttiga ändamål. Vad nu sagts gäller även inkomst av verksamhet som av hävd utnyttjats som finansieringskälla för ideellt arbete.

Inkomst som — Till verksamhet

allmännyttiga ändamål. -- samlingslokaler e. d.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1981 och tillämpas första gången vid 1982 års taxering.

Gällande bestämmelser m. m.

Våren 1977 genomfördes nya regler för beskattningen av ideella föreningar (prop. 1976/77:135, SkU 1976/77:45). Reglerna återfinns i huvudsakliga delar i 53 § 1 mom. första stycket e). 54 8 första stycket i), punkt 9 av

1 Riksdagen 1979/80. 6 sami. Nr 51

SkU 1979/80:51

anvisningarna till 53 § och punkt 4 av anvisningarna till 54 § kommunalskattelagen (1928:370- KL) och i 7 § första stycket f) lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt. De nya principerna, som tillämpas fr. o. m. 1979 års taxering, innebär följande.

Vissa föreningar med kvalificerat allmännyttiga ändamål - bl. a. trossamfund som utövar kyrklig verksamhet - har tidigare varit befriade från skattskyldighet för vissa inkomster. Detta gäller nu generellt för ideella föreningar som har ett i vid bemärkelse allmännyttigt ändamål.

Avsikten har varit att skattebefrielsen skall omfatta alla föreningar som redan varit befriade från gåvoskatt. Härför erfordras att det huvudsakliga syftet med verksamheten är att främja religiösa, välgörande, sociala, politiska, konstnärliga, idrottsliga eller andra därmed jämförliga ändamål eller att främja andra kulturella ändamål. Bestämmelserna bör enligt uttalanden i förarbetena få en vidsträckt tillämpning. I propositionen sägs dock att rena sällskapsföreningar inte omfattas av de nya reglerna. Syftet får inte heller vara att gynna medlemmarnas eller andra bestämda personers ekonomiska intressen. Det krävs också att föreningen så gott som uteslutande driver en verksamhet av allmännyttig karaktär och - i princip - att vem som helst skall kunna få medlemskap i föreningen. Befrielsen omfattar all inkomst utom vissa rörelse- och fastighetsinkomster. Sådana inkomster är också befriade från beskattning, om inkomsten till huvudsaklig del härrör från verksamhet som har ett naturligt samband med föreningens allmännyttiga ändamål. Inkomst av fastighet beskattas dock endast kommunalt. Från beskattning har också frikallats inkomst av verksamhet som traditionellt brukar utnyttjas som finansieringskälla för ideellt arbete. Här åsyftas bl. a. vissa hyresinkomster, inträdesavgifter m. m. och överskott på bingo och andra lotterier.

För att undvika beskattning av småbelopp har ett grundavdrag på 2 000 kr. införts för allmännyttiga föreningar som har skattepliktig inkomst av rörelse eller fastighet.

Det kan inträffa att en förening bedriver rörelse vars inkomster till en del är av skattepliktig natur och till en del av sådant slag att skattefrihet kan komma i fråga. Vidare kan det förekomma att en fastighet delvis används i den ideella verksamheten och delvis för annat ändamål. En rörelse eller en fastighet som tillhör en ideell förening skall emellertid alltid behandlas enhetligt i skattehänseende, så att förvärvskällans inkomst blir antingen skattepliktig eller fullständigt skattefri. Förvärvskällans huvudsakliga inriktning bör enligt vad departementschefen uttalade i propositionen i sådana fall vara avgörande för bedömningen av om inkomsten skall vara skattefri eller inte.

Någon proportionering av förvärvskällans inkomster på en skattepliktig och skattefri del skall alltså inte förekomma. Departementschefen uttalade sammanfattningsvis (prop. 1976/77:135 s. 92) att fastigheter, som tillhör en allmännyttig ideell förening, skattemässigt alltid kommer att behandlas

SkU 1979/80:51

enhetligt om de ingår i en och samma förvärvskälla. Äger en ideell förening en fastighet, som delvis används i det ideella arbetet och delvis hyrs ut för annat ändamål, blir föreningen befriad från skatt för all fastighetsinkomst om fastigheten huvudsakligen är avsedd för den ideella verksamheten. I annat fall skall föreningen beskattas för hela sin inkomst av fastighet eller rörelse. Avsikten har varit att motsvarande skall gälla också i fråga om garantibeskattningen för fastighetsinnehav. Beträffande denna fråga hänvisas till den följande framställningen.

De angivna principerna för beskattningen av en allmännyttig ideell förenings inkomst av fastighet och rörelse har tagits in vid 54 § KL och en ny punkt 4 av anvisningarna till detta lagrum. Samtidigt har tidigare regler om fastighetsbeskattningen m. m. fått stå kvar i avvaktan på 1976 års fastighetstaxeringskommittés förslag. Detta gör att lagstiftningen i fråga om fastigheter blivit svåröverskådlig och komplicerad. Kommittén har numera lagt fram sitt förslag som föranlett lagstiftning hösten 1979 (prop. 1979/80:40, SkU 1979/80:17). Denna lagstiftning berör också de nu aktuella frågorna.

Enligt tidigare regler har byggnader som tillhör vissa i hög grad allmännyttiga stiftelser och föreningar - däribland trossamfund och nykterhetsföreningar - varit undantagna från skatteplikt enligt bestämmelserna om fastighetstaxering (5 § 1 mom. KL) och därmed också från garantibeskattningen (4 och 47 §§ KL). Undantagen från skatteplikt har också gällt för vissa offentliga byggnader och institutioner m. fl. För att en byggnad skall vara undantagen från skatteplikt vid fastighetstaxeringen har krävts att den har varit avsedd för den verksamhet som motiverat skattefriheten. Om fastigheten även använts för annat ändamål och t. ex. hyrts ut, har skatteplikt förelegat för en häremot svarande del av fastighetens värde.

De tidigare bestämmelserna har också inneburit att ägaren har varit frikallad från skattskyldighet för inkomst av en sådan fastighet som avses i 5 § 1 mom. (54 § första stycket d) KL) till den del inkomsten uppkommit genom användning för ändamål som avses i nämnda moment. För fastigheter med blandad användning har inkomsten delats upp på en skattepliktig och en icke skattepliktig del. Eftersom garantibeskattningen är knuten till fastighetstaxeringen, har garantibelopp utgått endast för den skattepliktiga delen av fastigheten.

1977 års reform för de ideella föreningarna innebär - som framgått ovan - att beskattningen av föreningarnas fastighets- och rörelseinkomster sker enligt en huvudsaklighetsprincip. Inkomsten skall enligt denna princip i sin helhet vara antingen skattepliktig eller skattefri. Bestämmelserna i 5 § 1 mom. och 54 § första stycket d) KL står emellertid kvar oförändrade - med ett undantag - eftersom det ansågs olämpligt att föregripa 1976 års fastighetstaxeringskommittés förslag rörande fastighetstaxeringen. Dessa bestämmelser omfattar enligt sin ordalydelse samtliga allmännyttiga ideella föreningar, således även dem som omfattas av den nya lagstiftningen. Som

SkU 1979/80:51

framgår av förarbetena och utformningen i övrigt av de nya bestämmelserna (jfr 54 § första stycket i) punkt 4 av anvisningarna till detta lagrum och 47 § KL) har emellertid avsikten varit att 5 § 1 mom. e) skall ha samma innebörd som tidigare och att 54 § första stycket d) inte längre skall avse de allmännyttiga ideella föreningarna. Omfattningen av deras skattskyldighet skulle i stället framgå av de nya bestämmelserna i punkt 4 av anvisningarna till lagrummet.

När det gäller garantibeskattningen innebar 1977 års ställningstaganden att en förening som enligt de nya principerna skulle vara frikallad från beskattning av inkomst av en fastighet inte heller skulle redovisa garantibelopp för fastigheten (47 § KL). Skulle däremot inkomsten beskattas i sin helhet skulle också garantibelopp tas upp för hela fastigheten. Samtidigt bör framhållas att garantibelopp givetvis utgår endast för fastigheter som behandlats som helt eller delvis skattepliktiga vid fastighetstaxeringen. Hur dessa och härmed sammanhängande frågor kommer att bedömas vid den praktiska tillämpningen är oklart.

De ändringar i lagstiftningen som genomfördes hösten 1979 inför 1981 års allmänna fastighetstaxering återfinns i bihanget till de av riksskatteverket utgivna skatte- och taxeringsförfattningarna 1980. Den nya fastighetstaxeringslagen (1979:1152) - FTL - har trätt i kraft den 29 december 1979 men skall tillämpas första gången i fråga om allmän fastighetstaxering år 1981. 3 kap. innehåller nya bestämmelser om skatteplikt för fastighet. 2 och 3 §§ innebär att vissa offentliga och liknande byggnader med tillhörande mark undantas från skatteplikt. Motsvarande fråga för fastigheter som ägs av de ideella föreningarna eller av stiftelser och andra institutioner regleras i 4 §. Dessa bestämmelser innebär att byggnader med tillhörande mark m. m. skall undantas från skatteplikt, om fastigheten ägs av en sådan institution och om den till övervägande del används i dess verksamhet såsom sådan. Skattefriheten avser endast annan fastighet än jordbruksfastighet. I sammanhanget kan nämnas att indelningen i taxeringsenheter enligt de nya bestämmelserna skall göras efter skattepliktsförhållandena. En taxeringsenhet skall inte få omfatta både skattepliktig och icke skattepliktig egendom.

Till grund för ändringarna 1979 ligger bl. a. uppfattningen att en huvudsaklighetsprincip bör tillämpas även vid fastighetstaxeringen. I sammanhanget anförde departementschefen (prop. 1979/80:40 s. 71) att ”huvudsaklighetsprincipen innebär att byggnaden till övervägande del, dvs. till mer än hälften, skall användas för det ändamål som motiverar skattefrihet”.

Samtidigt med dessa ändringar upphävdes bl. a. bestämmelserna om skatteplikt i 5 § KL. Det tillägg som infördes 1977 i 47 § KL för att anpassa skyldigheten att redovisa garantibelopp till skattskyldigheten för de ideella föreningarna ansågs inte längre fylla någon funktion (SOU 1979:32) och slopades. Även dessa ändringar har trätt i kraft den 29 december 1979 och tillämpas första gången i fråga om 1981 års allmänna fastighetstaxering och

SkU 1979/80:51

1982 års inkomsttaxering. Av uttalanden i propositionen (s. 70) framgår att avsikten varit att ändringarna i fråga om skatteplikt vid fastighetstaxeringen skall slå igenom även vid inkomstbeskattningen. 54 § första stycket d) KL kvarstår emellertid fortfarande i sin tidigare lydelse.

Utskottet

I motionen behandlas en detaljfråga rörande de nya regler för beskattningen av ideella föreningar som antogs 1977 och som har tillämpats fr. o. m. 1979 års taxering. Dessa regler innebär att ideella föreningar som har ett i vid bemärkelse allmännyttigt ändamål i allmänhet har frikallats från inkomstbeskattning och förmögenhetsbeskattning. Endast vissa rörelseinkomster och fastighetsinkomster skall fortfarande beskattas, och i så fall förmögenhetsbeskattas också det kapital som nedlagts i den skattepliktiga förvärvskällan.

Även inkomst av fastighet och av rörelse frikallas från beskattning, om inkomsten till huvudsaklig del härrör från verksamhet som har ett naturligt samband med föreningens allmännyttiga ändamål. I annat fall skall inkomsten beskattas i sin helhet. Inkomst av fastighet beskattas dock endast kommunalt. Traditionella finansieringskällor, t. ex. inträdesavgifter, bingo m. m., har också frikallats från beskattning.

Det i motionen framställda yrkandet innebär att huvudsaklighetskravet ändras, så att inkomst av fastighet eller rörelse som till övervägande del har anknytning till det allmännyttiga ändamålet skall frikallas från beskattning. Motionärerna vänder sig mot att åtminstone 75 % av en fastighet måste användas i den ideella verksamheten för att inkomsten av fastigheten skall vara befriad från skatt. Detta har enligt deras uppfattning lett till icke förutsedda skatteskärpningar. De åberopar också att de nya fastighetstaxeringsreglerna, som genomfördes hösten 1979, innebär att en fastighet som till övervägande del, dvs. till mer än hälften, används för det ideella ändamålet undantas från skatteplikt.

Nyheterna i förhållade till de regler som har gällt för de kvalificerat allmännyttiga föreningarna t. o. m. 1978 års taxering-bl. a. för trossamfunden - är framför allt att föreningarna i motsats till tidigare befrias från beskattning inte endast för vissa fastighetsinkomster utan också för rörelseinkomster och att befrielsen omfattar hela inkomsten, även om en mindre del därav inte har naturlig anknytning till föreningens allmännyttiga verksamhet. Reglerna innebär å andra sidan att en inkomst, som inte till huvudsaklig del har en sådan anknytning till den allmännyttiga verksamheten, skall beskattas i sin helhet. Enligt de nya principerna skall beskattningen i sådana fall även omfatta exempelvis den del av en fastighet som används i den egna verksamheten, medan däremot äldre regler innebar att endast den del av inkomsten som hänförde sig till uthyrning e. d. beskattades. Motsvarande gäller i viss utsträckning även för garantibeskattningen och

SkU 1979/80:51

förmögenhetsbeskattningen.

Syftet med de nya regierna var att genomföra skattelättnader för de ideella föreningarna. Även omläggningen av principerna för beskattningen av fastighets- och rörelseinkomster skulle tjäna detta syfte, men avsikten var för fastigheternas del främst att åstadkomma förenklingar. När lagstiftningen genomfördes var man medveten om, att ändringarna i enstaka fall också kunde medföra skatteskärpningar för vissa föreningars fastighetsinkomster, och olika åtgärder vidtogs också för att begränsa sådana olägenheter.

Som framgår av den tidigare redogörelsen har reglerna blivit svåröverskådliga, och de erbjuder också olika tillämpningsproblem. Problemen gäller inte minst fastigheter som delvis används i föreningens egen verksamhet och delvis hyrs ut. Enligt vad utskottet inhämtat har taxeringsnämnderna i allmänhet krävt att åtminstone 75-80 % av fastigheten använts i den egna verksamheten för att huvudsaklighetskravet skall anses uppfyllt medan man i andra fall tillämpat en 50-procentsgräns. Reglerna torde ha medfört skatteskärpningar i ett betydligt större antal fall än som förutsatts, och skärpningarna har många gånger varit betydande.

Den i motionen behandlade frågan bör också ses mot bakgrund av de ändringar av begreppet skattepliktig fastighet som genomförts i den nya fastighetstaxeringslagen (1979:1152). Dessa ändringar innebär bl. a. att en byggnad med tillhörande mark (ej jordbruk), som ägs av en allmännyttig ideell förening och som till övervägande del - dvs. till mer än 50 % - används i föreningens verksamhet såsom sådan, skall undantas från skatteplikt fr. o. m. 1981 års allmänna fastighetstaxering. Motsvarande regler har också införts för vissa allmännyttiga stiftelser och andra institutioner. Från skatteplikt undantas även vissa specialbyggnader, oavsett ägandeförhållandena, och vissa fastigheter av offentlig karaktär.

Avsikten har varit att de nya principerna om skatteplikt vid fastighetstaxeringen skall slå igenom också vid inkomstbeskattningen. En ändring i denna riktning skulle enligt utskottets uppfattning innebära att den nuvarande lagstiftningen för de ideella föreningarna blir lättare att förstå och att de nackdelar som uppkommit för vissa föreningar jämfört med tidigare i allmänhet kommer att falla bort. Mot bakgrund av de problem som uppkommit med reglerna för inkomstbeskattningen förordar utskottet att denna ändring nu genomförs för föreningarnas vidkommande. Omständigheterna motiverar att föreningar som begär det skall få tillämpa de nu föreslagna reglerna retroaktivt fr. o. m. 1979 års taxering. I övrigt bör ikraftträdandet samordnas med de ändringar som nyligen genomförts med anledning av 1981 års allmänna fastighetstaxering.

Som framgår av vad utskottet redan anfört bör vissa ändringar i gällande regler övervägas också beträffande beskattningen av inkomst av andra fastigheter som undantas från skatteplikt enligt de nya fastighetstaxeringsreglerna. Denna fråga, som bl. a. berör stiftelserna, bör enligt utskottets uppfattning övervägas ytterligare mot bakgrund bl. a. av hittillsvarande

SkU 1979/80:51

erfarenheter av reglerna för de ideella föreningarna och av stiftelseutredningens (Ju 1975:01) pågående arbete. Samtidigt bör framhållas att de nya fastighetstaxeringsreglerna kommer att slå igenom fr. o. m. beskattningsåret 1981. Utskottet utgår därför från att regeringen skyndsamt behandlar denna fråga och lägger fram de förslag som aktualiseras av fastighetstaxeringslagstiftningen senare i år. I denna översyn kan givetvis ytterligare detaljändringar rörande de ideella föreningarna aktualiseras.

Genom utskottets ställningstagande får yrkandet i motionen anses vara i huvudsak tillgodosett.

Utskottet hemställer

att riksdagen med anledning av motion 1979/80:353 antar följande -

Förslag till

Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)

Härigenom föreskrivs att punkt 4 av anvisningarna till 54 § skall ha nedan angivna lydelse.

Föreslagen lydelse

Anvisningar

till 54 §

Gällande lydelse

4. Förening, som är hänförlig under 53 § 1 mom. e), är frikallad från skattskyldighet för inkomst av fastighet, som tillhör föreningen och som använts på sätt som anges i 3 kap. 4 § fastighetstaxeringslagen (1979:1152), samt för sådan inkomst av fastighet och rörelse som till huvudsaklig del härrör från verksamhet som har naturlig anknytning till föreningens allmännyttiga ändamål. Vad nu sagts gäller även inkomst av verksamhet som av hävd utnyttjats som finansieringskälla för ideellt arbete. Övriga inkomster av fastighet eller av rörelse utgör i sin helhet skattepliktig inkomst för föreningen.

SkU 1979/80:51

8 Gällande lydelse

Inkomst som

Föreslagen lydelse allmännyttiga ändamål.

Till verksamhet

samlingslokaler e. d.

Denna lag träder i kraft den 30 juni 1980 och tillämpas första gången i fråga om beskattningsår för vilket taxering sker i första instans år 1982. För ideell förening som begär det tillämpas de nya bestämmelserna även i fråga om 1979-1981 års taxeringar. Förening som vid 1979 eller 1980 års taxering beskattats i vidare omfattning än som följer härav får anföra besvär över taxeringen enligt 100 § taxeringslagen (1956:623).

Stockholm den 8 maj 1980

På skatteutskottets vägnar ERIK WÄRNBERG

Närvarande: Erik Wärnberg (s), Knut Wachtmeister (m), Stig Josefson (c), Valter Kristenson (s), Rune Carlstein (s). Olle Westberg i Hofors (s), Tage Sundkvist (c), Bo Lundgren (m), Curt Boström (s), Ingemar Hallenius (c), Bo Forslund (s), Wilhelm Gustafsson (fp), Anita Johansson (s), Olle Grahn (fp) och Ewy Möller (m).

GOTAB 65142

Stockholm 1980