Med anledning av proposition 1979/80:146 med förslag till skatteregisterlag jämte motion

SkU 1979/80:56

Skatteutskottets betänkande 1979/80:56

med anledning av proposition 1979/80:146 med förslag till skatteregisterlag jämte motion

Propositionen

Regeringen (budgetdepartementet) föreslår i proposition 1979/80:146 att riksdagen antar vid propositionen fogade förslag till

1. skatteregisterlag,

2. lag om ändring i lagen (1937:249) om inskränkningar i rätten att utbekomma allmänna handlingar.

I propositionen läggs fram förslag till lagreglering av registerföringen i det nya ADB-systemet för beskattningen. Förslaget innebär i huvudsak följande. Registerföringen i fråga om inkomst- och förmögenhetstaxeringen samt den därmed sammanhängande uppbörden, som hittills har grundat sig på föreskrifter meddelade av regeringen och riksskatteverket, regleras i en särskild lag som kallas skatteregisterlag. I lagen tas in bestämmelser om bl. a. registrens ändamål och innehåll samt om åtkomsten till registeruppgifterna och tiden för lagringen av dessa. Vidare föreskrivs att utlämnande på ADB-medium till annan myndighet av uppgifter från registren får ske endast i enlighet med lag, förordning eller särskilt beslut av regeringen. I propositionen redovisas också de särskilda åtgärder som vidtas i sekretessoch säkerhetssyfte.

Författningsförslagen har följande lydelse

1 Riksdagen 1979180. 6 sami. Nr 56

SkU 1979/80:56

1 Förslag till Skatteregisterlag

Härigenom föreskrivs följande.

Inledande bestämmelser

1 § För de ändamål som anges i denna paragraf skall med hjälp av automatisk databehandling föras ett centralt skatteregister för hela riket och ett regionalt skatteregister för varje län.

Registren skall användas vid beskattning för

1. samordnad registerföring av identifieringsuppgifter beträffande fysiska och juridiska personer,

2. planering, samordning och uppföljning av revisions- och annan kontrollverksamhet,

3. inkomst- och förmögenhetstaxering samt bestämmande av pensionsgrundande inkomst,

4. bestämmande och uppbörd av skatt enligt uppbördslagen (1953: 272).

2 § Med beskattning avses i denna lag fastställande av underlag för bestämmande av skatt, bestämmande och uppbörd av skatt samt bestämmande av pensionsgrundande inkomst.

3 § Med skatt avses i denna lag, om inte annat anges

1. skatt enligt uppbördslagen (1953: 272) och sjömansskatt,

2. mervärdeskatt, annan indirekt skatt eller avgift för vilken riksskatteverket är beskattningsmyndighet och vägtrafikskatt,

3. arbetsgivaravgift,

4. skatte- och avgiftstillägg samt förseningsavgift,

5. ränta och avgift som utgår i samband med uppbörd eller indrivning av skatt eller avgift enligt 1-4.

Med skatt enligt uppbördslagen avses, förutom skatt och avgift enligt i 1 § nämnda lag, även annan avgift och ränta som utgår enligt bestämmelserna i lagen.

4 § Riksskatteverket förfogar över det centrala skatteregistret. Länsstyrelse och lokal skattemyndighet förfogar över det centrala skatteregistret såvitt gäller uppgifter som hänför sig till länet respektive fögderiet. Länsstyrelsen förfogar över det regionala registret för länet.

Det centrala skatteregistrets innehåll

5 § För fysisk person som är kyrkobokförd i riket skall i det centrala skatteregistret anges

SkU 1979/80:56

1. personnummer, namn, adress, kyrkobokförings- och mantalsskrivningsförhållanden,

2. registrering enligt lagen (1968: 430) om mervärdeskatt, särskilt registrerings- och redovisningsnummer, organisationsnummer och firma,

3. förhållanden som enligt lag eller förordning skall antecknas i skattelängd,

4. registrering i sjömansregistret, tillhörighet till icke territoriell församling, tillhörighet till svenska kyrkan,

5. nationalitet, civilstånd, datum för civilståndsändring, antal hemmavarande barn som inte har uppnått 16 eller 18 års ålder, personnummer för make och, om samtaxering sker med annan person, personnummer för denne,

6. slag av pensionsförmån som personen är berättigad till enligt lagen (1962: 381) om allmän försäkring, i den mån det behövs för att debitera socialförsäkringsavgift.

För person som inte har uppnått 18 års ålder skall också anges personnummer för den hos vilken personen är kyrkobokförd.

För person som inte har uppnått 15 års ålder skall införas endast uppgift om - personnummer, namn och adress samt personnummer för den hos vilken personen är kyrkobokförd, om inte ytterligare uppgifter som avses i första stycket behövs för beskattning.

För person som ej är kyrkobokförd här i riket skall uppgifter enligt första, andra eller tredje stycket införas i den mån det behövs för beskattning här i riket.

6 § För juridisk person skall i det centrala skatteregistret anges organisationsnummer, namn, firma, adress, hemortskommun, registrering enligt lagen (1968: 430) om mervärdeskatt, särskilt registrerings- och redovisningsnummer samt förhållanden som enligt lag eller förordning skall antecknas i skattelängd. För dödsbo skall även dagen för dödsfallet anges.

7 § För fysisk och juridisk person får, utöver de uppgifter som anges i 5 och 6 §§, det centrala skatteregistret innehålla följande uppgifter.

1. Sådana uppgifter om ägarförhållandena i fåmansföretag som avses i 25 § 8) taxeringslagen (1956: 623).

2. Uppgifter angående avslutad revision, verkställt taxeringsbesök eller annat sammanträffande enligt 31 § 2 mom. tredje stycket taxeringslagen. För varje sådan åtgärd får anges tid, art, beskattningsperiod, skatteslag, myndighets beslut om beloppsmässiga ändringar av skatt eller underlag för skatt med anledning av åtgärden samt uppgift huruvida bokföringsskyldighet har fullgjorts.

3. Uppgift om registrering av skyldighet att betala skatt, uppgifter som behövs för att bestämma skatt enligt uppbördslagen (1953: 272) samt uppgifter om redovisning, inbetalning och återbetalning av sådan skatt.

1* Riksdagen 1979180. 6 sami. Nr 56

SkU 1979/80:56

4. Uppgift om maskinellt framställt förslag till sådant beslut som enligt lag eller förordning skall antecknas i skattelängd.

5. Uppgift om beslut om anstånd med avgivande av självdeklaration, dock ej skälen för beslutet samt uppgift om att laga förfall föreligger för underlåtenhet att fullgöra deklarationsskyldighet.

6. Administrativa och tekniska uppgifter som behövs för beskattningen.

7. Uppgifter som skall lämnas i självdeklaration i sammanställningarna för statlig och kommunal inkomstskatt samt i förmögenhetsredovisningen om skattepliktig förmögenhet.

8. Uppgift om beslut om beskattning, dock ej skälen för beslutet, samt uppgift om utmätning enligt 68 § 6 mom. uppbördslagen.

9. Uppgift om att fordran mot personen registrerats hos kronofogdemyndighet, uppgift om beslut om ackord, likvidation eller konkurs samt uppgift om betalningsinställelse.

10. Uppgift om antal anställda och de anställdas personnummer.

11. Uppgift om telefonnummer samt särskild adress för skattsedelsförsändelse.

12. Uppgift från kontrolluppgift enligt 37 § 1-3, 3 b-3 f och 4 taxeringslagen.

13. Uppgift om beteckning, taxeringsvärde, delvärde och beskattningsnatur för fastighet som ägs eller innehas av personen, andelens storlek om fastigheten har flera ägare samt sådan uppgift om fastigheten som behövs för bedömning huruvida inkomst av fastigheten skall beräknas med tillämpning av 24 § 2 mom. kommunalskattelagen (1928: 370) och uppgift om intäkt som har beräknats med tillämpning av nämnda lagrum.

14. Uppgift om tid och art för planerad eller pågående revision samt beskattningsperiod och skatteslag som denna avser samt uppgift om tid för planerat taxeringsbesök eller annat sammanträffande enligt 31 § 2 mom. tredje stycket taxeringslagen.

15. Uppgift om postgiro- och bankgironummer, om personen är näringsidkare.

16. Uppgift om bruttointäkt av tjänst och dennas fördelning på olika kategorier av tjänst samt summan av avdrag från intäkten och dennas fördelning på kostnader för resor mellan bostad och arbetsplats å ena sidan och övriga kostnader å andra sidan.

17. Uppgift angående omsättning, varulager, resultat av bruttovinstberäkning, annan beräkning av relationstal eller liknande, nettointäkt eller underskott av förvärvskälla med angivande av den del därav som belöper på delägare, skönsmässig beräkning, belopp som under beskattningsåret har stått till förfogande för levnadskostnader, varuuttag, totala bilkostnader samt privat andel därav, bilförmån, bostadsförmån eller annan sådan förmån, avsättning till fond, investeringsreserv eller liknande, insättning på skogskonto eller liknande, nedskrivning av fordringar samt av- och

SkU 1979/80:56

nedskrivning med högsta möjliga belopp, dock endast uppgift om att här angivet förhållande föreligger och om belopp, procenttal eller årtal.

18. Uppgift från centrala bilregistret om innehav av fordon samt om fordonets registreringsnummer, märke, typ och årsmodell.

De regionala skatteregistrens innehåll

8 § Regionala skatteregister får innehålla de uppgifter som anges i 5-7 §§ i den mån de hänför sig till länet.

Gemensamma bestämmelser

9 § Uppgifter som avses i 7 och 8 §§ får tas in i registren endast i den utsträckning som föreskrivs av regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer.

Regeringen får föreskriva mindre avvikelser från bestämmelserna om registerinnehåll i denna lag.

10 § Terminalåtkomst till uppgifter i register enligt denna lag får finnas endast för de ändamål som anges i 1 § och i den utsträckning i övrigt som anges i andra-fjärde styckena.

Länsstyrelse och lokal skattemyndighet får ha terminalåtkomst till uppgifter som avses i 5 och 6 §§, 7 § 1-6 samt de uppgifter därutöver som behövs för utfärdande av skattsedel och duplettskattsedel.

Länsstyrelse och lokal skattemyndighet får vidare ha terminalåtkomst till uppgifter som avses i 7 § 7-15 och som hänför sig till länet.

Riksskatteverket får ha terminalåtkomst till uppgifter som avses i 5 och 6 §§ samt 7 § 1-15.

11 § Uppgifter i register enligt denna lag får lämnas ut till annan myndighet på medium för automatisk databehandling endast om detta följer av lag eller förordning eller regeringen har medgivit det. Regeringen får uppdra åt datainspektionen att lämna sådant medgivande i fråga om uppgifter som inte omfattas av sekretess. Talan mot beslut av datainspektionen förs hos regeringen genom besvär.

Första stycket gäller inte i fråga om utlämnande för beskattning.

Med utlämnande till annan myndighet jämställs utlämnande till annan verksamhetsgren inom samma myndighet.

12 § Utan hinder av vad som är föreskrivet i annan lag får uppgift i register enligt denna lag om registrerads namn, personnummer, adress, civilstånd eller kyrkobokförings- och mantalsskrivningsförhållanden lämnas ut till enskild om det inte av särskild anledning kan antas att den registrerade eller någon honom närstående lider men om uppgiften röjs.

SkU 1979/80:56

13 § Uppgifter i register enligt denna lag som hänför sig till viss beskattningsperiod och som inte skall tas upp i skattelängd får bevaras under högst sju år efter utgången av det kalenderår under vilket perioden gick ut.

Uppgift om revision får bevaras under högst tio år efter utgången av det år under vilket revisionen avslutades.

Regeringen får föreskriva om förlängd bevaringstid för uppgifter som avses i första eller andra stycket.

Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

SkU 1979/80:56

2 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1937:249) om inskränkningar i rätten att utbekomma allmänna handlingar

Härigenom föreskrivs att 17 a § lagen (1937:249) om inskränkningar i rätten att utbekomma allmänna handlingar1 skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

17 a §2

Uppgifter i register, som förs med hjälp av automatisk databehandling och som används i statens verksamhet avseende taxering eller eljest beskattning, angående enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden får inte utan samtycke från den som registreringen avser utlämnas till annan. Vad som nu har sagts gäller dock inte myndighets beslut om taxering eller eljest beskattning. Ar det av synnerlig vikt att uppgift i registret angående planerad eller beslutad taxeringsrevision eller annan skattekontroll beträffande skattskyldig inte kommer till dennes kännedom, får myndighet vägra att lämna ut uppgiften. Under pågående taxeringskontroll beträffande skattskyldig gäller detsamma också registrets innehåll i övrigt.

Utan hinder av bestämmelserna i första stycket får uppgift lämnas ut enligt vad som föreskrivs i lag om förfarandet vid beskattning eller i skatteregisterlagen (1980:000).

Denna lag träder i kraft två veckor efter den dag, då lagen enligt uppgift på den har utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

1 Lagen omtryckt 1976:611.

2 Senaste lydelse 1978:906.

SkU 1979/80:56

8 Motionen

I detta sammanhang behandlas den under allmänna motionstiden i år väckta motionen 1979/80:1841 av Göthe Knutson (m) vari med hänvisning till motionen 1840 hemställs att riksdagen hos regeringen anhåller om att en parlamentarisk utredning tillsätts med uppgift att utvärdera erfarenheter av och utbyggnadsplanläggning för det nya centrala datasystemet för direkt skatt, ävensom att planlägga en överföring av det nuvarande systemet till s. k. kompatibla regionala datorer, som till att börja med införs på prov i ett län vid 1981 års taxering.

Yttrande

Över propositionen har konstitutionsutskottet avgivit yttrande. Yttrandet är fogat som bilaga till betänkandet.

Utskottet

ADB har sedan länge använts inom stora delar av skatteområdet. ADB-stödet före 1975 var i huvudsak inriktat på uppbörden av skatt. Skattekontrollen däremot var tillgodosedd endast i mindre utsträckning. Någon direktåtkomst till registren var inte möjlig, och uppgifterna för de olika skatteslagen var registrerade i skilda ADB-system.

Genom principbeslut år 1975 antog riksdagen riktlinjer för en ny taxeringsorganisation i första instans som innebär en betydelsefull ändring i dessa avseenden. Enligt beslutet, vars grundläggande syfte är att genom en effektivisering av skatteadministrationen nå större likformighet och rättvisa vid taxeringen, är det i första hand kontrollfunktionerna som skall förstärkas. Det nya ADB-systemet, som till större delen tagits i bruk redan vid 1979 års taxering, bygger i stor utsträckning på en central registerföring hos riksskatteverket (RSV) med terminalåtkomst för länsstyrelser och lokala skattemyndigheter. Det centrala skatteregistret hos RSV skall innehålla inte bara uppgifter som behövs för taxeringen och uppbörden av direkt skatt. I ett särskilt organisationsregister, som ingår i det centrala registret, skall också finnas uppgifter om olika skatte- och avgiftsslag.

Arbetet med att utveckla och ta i drift det nya ADB-systemet har bedrivits av RSV och statskontoret inom det gemensamma s. k. RS-projektet. Förslag på grundval av rapporter från RS-utredningen har vid flera tillfällen lagts fram för riksdagen, senast i proposition 1978/79:161 om ändring i uppbördsförfarandet, som antogs av riksdagen våren 1979.1 RS-utredningens uppdrag har ingått att utreda de integritets- och sekretessfrågor samt övriga säkerhetsfrågor som är förknippade med användning av ADB inom skatteadministrationen.

Den nu aktuella propositionen bygger på förslag av RS-utredningen.

SkU 1979/80:56

9 Dessa förslag syftar huvudsakligen till att tillgodose de olika skyddsintressen som kan uppstå i samband med utnyttjandet av ADB. I korthet innebär förslagen följande.

Registerföringen i fråga om inkomst- och förmögenhetstaxeringen och den därmed sammanhängande uppbörden, som hittills grundat sig på föreskrifter meddelade av regeringen och RSV, regleras i en särskild lag, skatteregisterlagen. I denna föreskrivs att det skall föras ett centralt skatteregister för hela landet och ett regionalt skatteregister för varje län. Lagen innehåller också bestämmelser om registrens ändamål och innehåll, åtkomsten till uppgifterna i registren, utlämnande av dessa uppgifter på ADB-medium till annan myndighet och om utlämnande av vissa registeruppgifter till enskild.

Det grundläggande syftet med den nya taxeringsorganisationen är som tidigare nämnts att höja kvaliteten på taxeringen i första instans och därigenom få större likformighet och rättvisa vid taxeringen. Enligt 1975 års riksdagsbeslut skall detta effektueras bl. a. genom en bättre kontroll av särskilt de svårkontrollerade deklarationerna. En viktig målsättning i den nya taxeringsorganisationen är också att förbättra och förenkla förfarandet för såväl myndigheter som enskilda.

Som departementschefen framhåller i propositionen kan den omständigheten att man genom införandet av nya administrativa system gör det möjligt att vid beskattningen, effektivare än hittills, utnyttja uppgifter till ledning för beskattningsändamål i och för sig inte anses innebära något otillbörligt från integritetssynpunkt. Från rättssäkerhets- och integritetssynpunkt är det enligt utskottets mening däremot ett oavvisligt krav att systemet får en sådan utformning att man, så långt det är möjligt, eliminerar riskerna för att hemliga beskattningsuppgifter blir tillgängliga utanför den begränsade krets av myndigheter och tjänstemän som behöver dem för beskattningsverksamheten.

Enligt utskottets mening tillgodoser de bestämmelser om registerföring och om åtkomst till registeruppgifter som föreslås i propositionen rimliga effektivitets- och kontrollkrav utan att rättssäkerhets- och integritetsintressen åsidosätts. Utskottet tillstyrker därför i princip bifall till propositionen. Med hänsyn till att skatteregisterlagen är en nyhet i svensk skattelagstiftning och då - som departementschefen framhåller - ett effektivt skydd för individen torde förutsätta fortlöpande systematiska insatser vill utskottet understryka angelägenheten av att RSV i samråd med datainspektionen noga följer upp frågorna om bl. a. integritets- och sekretesskydd.

Enligt 11 § i förslaget till skatteregisterlag skall uppgifter i register få lämnas ut på medium för automatisk databehandling till annan myndighet endast om sådant utlämnande följer av lag eller förordning eller regeringen lämnat särskilt medgivande. Bestämmelsen är inte tillämplig i fråga om ”utlämning för beskattning”.

Konstitutionsutskottet som yttrat sig över propositionen - yttrandet är fogat som bilaga till detta betänkande - har med anledning av nämnda

SkU 1979/80:56

författningsrum framhållit att dess utformning bör ses som en följd av regeln i den nya sekretesslagen att sekretessen också i princip skall gälla mellan skilda myndigheter. Uppgift för vilken sekretess gäller får inte röjas för annan myndighet i andra fall än som anges i sekretesslagen eller i lag eller förordning till vilken sekretesslagen hänvisar. Sekretesslagen är således exklusiv i förhållande till annan lagstiftning. Detta får enligt konstitutionsutskottet beträffande 11 § skatteregisterlagen till följd att sekretessbelagd uppgift inte kan lämnas till annan myndighet med mindre det i enlighet med undantagsstadgande i 14 kap. 1 § sekretesslagen föreligger uppgiftsskyldighet enligt särskild författning. Föreligger inte sådan skyldighet tar sekretesslagens regler över, och 11 § kan då inte tillämpas om det inte finns en hänvisning till skatteregisterlagen i sekretesslagen.

Enligt vad utskottet inhämtat är 11 § inte avsedd att särreglera frågan om sekretess mellan myndigheter såvitt gäller uppgifterna i skatteregistren. Paragrafen reglerar endast möjligheterna att lämna ut uppgifterna på ADB-medium. Det är med andra ord fråga om en särskild begränsning när det gäller sättet för utlämnande av såväl offentliga som sekretessbelagda uppgifter.

Såvitt gäller sekretessbelagda uppgifter är det alltså meningen att en prövning skall ske dels enligt sekretesslagens bestämmelser, dels enligt 11 § skatteregisterlagen. Det innebär att om den utlämnande myndigheten efter en prövning av sekretessfrågan finner att uppgifterna bör lämnas ut - antingen på grund av att uppgiftsskyldighet föreligger (14 kap. 1 § SekrL) eller därför att det är uppenbart att intresset av att lämna ut uppgifterna har företräde framför det intresse som sekretessen skall skydda (14 kap. 3 § SekrL) - måste det för att utlämnande skall kunna ske på ADB-medium finnas ett särskilt författningsstöd eller inhämtas ett särskilt medgivande från regeringen.

Något förtydligande av lagtexten i 11 § behövs enligt utskottets mening inte med hänsyn till vad som nu har anförts. Det kan emellertid uppkomma vissa svårigheter att i förekommande fall göra prövningarna enligt 14 kap. 3 § SekrL och 11 § skatteregisterlagen fristående från varandra. Det kan därför finnas anledning att i samband med följdlagstiftningen till den nya sekretesslagen överväga om inte i 14 kap. 3 § bör tas in en föreskrift av innebörd att prövningen enligt denna paragraf, såvitt gäller utlämnande av sekretessbelagda uppgifter på ADB-medium från skatteregistren enligt 11 § skatteregisterlagen, skall ankomma på regeringen och inte på den utlämnande myndigheten.

11 § i förslaget till skatteregisterlag innehåller också en bestämmelse om att med utlämnande till annan myndighet skall jämställas utlämnande till annan verksamhetsgren inom samma myndighet.

Konstitutionsutskottet erinrar om att regeln om sekretess mellan olika verksamhetsgrenar inom samma myndighet ändrats i samband med riksdagsbehandlingen av nya sekretesslagen. Sekretess mellan olika verksamhetsgre -

SkU 1979/80:56

nar skall således gälla endast när verksamhetsgrenarna är att betrakta som självständiga i förhållande till varandra. 11 § skatteregisterlagen bör enligt konstitutionsutskottet därför ändras så att den överensstämmer med sekretesslagens lydelse enligt riksdagens beslut.

Skatteutskottet delar konstitutionsutskottets uppfattning och tillstyrker därför att författningsrummet ändras på sätt konstitutionsutskottet föreslagit Departementschefen

framhåller i propositionen att det är av värde att bestämmelserna kan träda i kraft snarast möjligt. Samtidigt kan, menar han, en viss omställningstid av tekniska skäl bli nödvändig, i den mån den registerföring som föreskrivs i lagen skiljer sig från den som påbörjats vid tiden för riksdagens beslut. Eftersom denna tid enligt hans mening kan vara svår att beräkna i förväg, begär han bemyndigande för regeringen att besluta om tidpunkten för ikraftträdandet.

Konstitutionsutskottet framhåller med anledning härav att utskottet i samband med dechargegranskning 1977 kritiserat ikraftträdandebestämmelser av detta slag och i samband därmed uttalat att en så obestämd tidpunkt för ikraftträdandet inte bör användas annat än i undantagsfall och när det av alldeles speciella skäl är motiverat.

Utskottet, som i andra sammanhang gjort samma bedömning som konstitutionsutskottet, anser sig mot bakgrund av det anförda böra förorda att skatteregisterlagen skall träda i kraft vid en bestämd tidpunkt. Denna bör med hänsyn till departementschefens uttalanden sättas till den 1 juli i år. Samma ikraftträdande bör gälla i fråga om förslaget till lag om ändring i lagen om inskränkningar i rätten att utbekomma allmänna handlingar.

I den under allmänna motionstiden i år väckta motionen 1841 begär motionären, med hänvisning till motivering i motionen 1840, en parlamentarisk utredning med uppgift att utvärdera erfarenheterna av det nya centrala datasystemet för direkt skatt. Han anser att skattedatasystemets centralisering är dess svaghet med hänsyn bl. a. till riskerna för driftstörningar och att man därför bör planlägga en överföring av det nuvarande systemet till s. k. kompatibla regionala datorer. Överföringen bör ske försöksvis i ett län och med början vid 1981 års taxering.

Av de uttalanden departementschefen gör i propositionen framgår att hittills föreliggande uppgifter om hur det nya ADB-systemet fungerat under genomförandeåret inte ger stöd för den kritik som framförts i bl. a. massmedia. I många avseenden har väsentliga förbättringar skett, och det finns därför - menar han - goda förutsättningar för att det nya systemet i framtiden verksamt kommer att bidra till den av riksdagen åsyftade rationaliseringen av skatteadministrationen.

Någon anledning att nu ompröva ett system av vars tillämpning i praktiken man ännu har mycket begränsad erfarenhet föreligger enligt utskottets mening inte. Det får som departementschefen framhåller anses ankomma på

SkU 1979/80:56

12 RSV att i samråd med datainspektionen noga följa upp frågorna om bl. a. driftsäkerheten i systemet. Utskottet avstyrker därför motionen.

Mot de delar i propositionen som utskottet inte behandlat särskilt har utskottet inte funnit anledning till erinran.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen med anledning av proposition 1979/80:146 antar de i propositionen framlagda förslagen till

a) skatteregisterlag med de ändringarna att 11 § och ikraftträdandebestämmelsen erhåller följande såsom utskottets förslag betecknade lydelse:

Föreslagen lydelse

1 Uppgifter i register enligt denna lag får lämnas ut till annan myndighet på medium för automatisk databehandling endast om detta följer av lag eller förordning eller regeringen har medgivit det. Regeringen får uppdra åt datainspektionen att lämna sådant medgivande i fråga om uppgifter som inte omfattas av sekretess. Talan mot beslut av datainspektionen förs hos regeringen genom besvär.

Första stycket gäller inte i fråga om utlämnande för beskattning.

Med utlämnande till, annan myndighet jämställs utlämnande till annan verksamhetsgren inom samma myndighet.

Utskottets förslag

§

Uppgifter i register enligt denna lag får lämnas ut till annan myndighet på medium för automatisk databehandling endast om detta följer av lag eller förordning eller regeringen har medgivit det. Regeringen får uppdra åt datainspektionen att lämna sådant medgivande i fråga om uppgifter som inte omfattas av sekretess. Talan mot beslut av datainspektionen förs hos regeringen genom besvär.

Första stycket gäller inte i fråga om utlämnande för beskattning.

Med utlämnande till annan myndighet jämställs utlämnande mellan olika verksamhetsgrenar inom samma myndighet, när de är att betrakta som självständiga i förhållande till varandra.

SkU 1979/80:56

13 Föreslagen lydelse Utskottets förslag

Ikraftträdandet

Denna lag träder i kraft den dag Denna lag träder i kraft den 1 juli regeringen bestämmer. 1980.

b) lag om ändring i lagen (1937:249) om inskränkningar i rätten att utbekomma allmänna handlingar med den ändringen att ikraftträdandebestämmelsen erhåller följande såsom utskottets förslag betecknade lydelse:

Föreslagen lydelse Utskottets förslag

Denna lag träder i kraft två veckor Denna lag träder i kraft den 1 juli efter den dag, då lagen enligt uppgift 1980. pä den har utkommit frän trycket i Svensk författningssamling.

2. att riksdagen avslår motionen 1979/80:1841.

Stockholm den 8 maj 1980

På skatteutskottets vägnar ERIK WÄRNBERG

Närvarande: Erik Wärnberg (s). Knut Wachtmeister (m). Stig Josefson (c). Valter Kristenson (s), Rune Carlstein (s), förste vice talmannen Ingegerd Troedsson (m), Olle Westberg i Hofors (s), Tage Sundkvist (c), Bo Lundgren (m), Curt Boström (s), Ingemar Hallenius (c), Bo Forslund (s), Wilhelm Gustafsson (fp), Egon Jacobsson (s) och Olle Grahn (fp).

SkU 1979/80:56 14

Bilaga

Konstitutionsutskottets yttrande 1979/80:3 y

angående propositionen 1979/80:146 med förslag till skatteregisterlag Till

skatteutskottet

Genom protokollsutdrag den 10 april 1980 har skatteutskottet berett konstitutionsutskottet tillfälle att yttra sig över bl. a. propositionen 1979/ 80:146 med förslag till skatteregisterlag.

Lagförslaget innebär att registerföringen i fråga om inkomst- och förmögenhetstaxeringen samt den därmed sammanhängande uppbörden, som hittills har grundat sig på föreskrifter, meddelade av regeringen och riksskatteverket, lagregleras. Det föreslås att det inrättas dels ett centralt register för hela landet, dels regionala register, ett för varje län. I lagförslaget finns bl. a. bestämmelser om registrens ändamål och innehåll, om åtkomsten till uppgifterna i registren, om utlämnande av dessa på ADB-medium till annan myndighet samt om utlämnande av vissa uppgifter i registren till enskild. Vidare föreslås en följdändring i 17 a § lagen (1937:249) om inskränkningar i rätten att utbekomma allmänna handlingar.

Som kan utläsas av det föregående är lagförslaget närmast att se som en lagreglering av det nya ADB-systemet (RS-systemet), vilket till större delen enligt riksdagens beslut införts fr. o. m. 1979 års taxering.

I 5-8 §§ i lagförslaget anges vilka uppgifter som skall eller får tas in i registren.

Terminalåtkomst till uppgifter i registren är begränsad enligt bestämmelser i 10 §. I princip innebär dessa regler att endast riksskatteverket har terminalåtkomst till det centrala registret i dess helhet, länsstyrelserna och de lokala skattemyndigheterna till de uppgifter i detta som hänför sig till det egna länet. Till de regionala registren har resp. länsstyrelse eller lokal skattemyndighet terminalåtkomst.

För vissa särskilt integritetskänsliga uppgifter, dvs. de som anges i 7 § 16-18, finns ingen åtkomstmöjlighet genom avläsning på bildskärm, utan dessa uppgifter kan endast tas ut i form av datakort.

I propositionen är det i första hand 11 och 12 §§ förslaget till skatteregisterlag samt den föreslagna ändringen i sekretesslagen som berör utskottets ämnesområden. Utskottet begränsar därför sitt yttrande till dessa delar och till ett par frågor av formell karaktär.

I 11 § regleras möjligheten att lämna uppgifter till annan myndighet på medium för automatisk databehandling. Detta föreslås bli tillåtet endast om uppgifterna skall lämnas till den andra myndigheten enligt föreskrift i lag eller förordning eller efter regeringens medgivande. Beträffande icke

SkU 1979/80:56

sekretessbelagda uppgifter kan regeringen uppdra åt datainspektionen att lämna sådant medgivande. Bestämmelsen är inte tillämplig ”i fråga om utlämnande för beskattning”.

Reglerna i 11 § är en följd av regelsystemet i den nya sekretesslagen att sekretessen också i princip skall gälla mellan skilda myndigheter. Vissa undantag har gjorts från denna regel. Sålunda gäller t. ex. sekretessen inte i förhållande till en annan myndighet när det föreligger uppgiftsskyldighet enligt lag eller förordning (14 kap. 1 § sekretesslagen). Vidare finns det en s. k. generalklausul i 14 kap. 3 § som föreskriver att sekretessbelagd uppgift får lämnas till annan myndighet, om det är uppenbart att intresset av att uppgiften lämnas har företräde framför det intresse sekretessen skall skydda.

Enligt föredragande statsrådet bör en anpassning i stort av reglerna i skattelagstiftningen till den nya sekretesslagen övervägas ytterligare och tas upp i senare sammanhang. Han fortsätter:

I detta sammanhang bör man enligt min mening begränsa sig till att införa bestämmelser om utlämnande av uppgifter på ADB-medium till andra myndigheter. I skatteregisterlagen bör i huvudsaklig överensstämmelse med vad som har förordats av utredningen och DI slås fast att sådant utlämnande i princip skall beslutas av statsmakterna, vare sig det gäller hemliga uppgifter eller offentliga uppgifter. Också frågan om ett regelmässigt utlämnande av offentliga uppgifter på ADB-medium kan nämligen ibland rymma sådana avvägningar som det bör ankomma på statsmakterna och inte DI att fatta beslut om. Jag tänker bl. a. på utlämnande för samköming med andra ADB-register i kontrollsyfte. Med hänsyn till att samma avvägning kan bli aktuell i fråga om utlämnande till myndighet i enstaka fall av uppgifter på ADB-medium anser jag att regeringen i princip bör besluta i dessa fall. Vad jag nu har sagt gäller främst utlämnande på ADB-medium till myndigheter utanför skatteområdet. Som jag tidigare har nämnt skall de nya ADBregistren betjäna flera olika myndigheter inom skatteområdet. Innan man har tagit ställning till den allmänna regleringen av utbytet av skatteuppgifter mellan olika myndigheter bör man enligt min mening inte införa något krav på författningsstöd för utbyte av ADB-information mellan de berörda skattemyndigheterna.

Jag föreslår således att det i skatteregisterlagen tas in bestämmelser av innebörd att uppgifter i skatteregistren inte får lämnas ut på ADB-medium till annan myndighet för annat än beskattningsändamål om det inte följer av lag eller förordning eller regeringen har medgivit det. Möjlighet bör dock finnas att låta DI medge utlämnande på ADB-medium såvitt gäller inte sekretessbelagda uppgifter. Bestämmelser härom bör också tas in i skatteregisterlagen. Jag återkommer till den närmare utformningen av bestämmelserna.

Enligt 1 kap 3 § sekretesslagen får uppgift för vilken sekretess gäller enligt sekretesslagen inte röjas för annan myndighet i andra fall än som anges i sekretesslagen eller i lag eller förordning till vilken sekretesslagen hänvisar. Sekretesslagen är således i princip exklusiv i förhållande till annan lagstiftning. Detta får beträffande 11 § skatteregisterlagen till följd att sekretessbelagd uppgift av den art som åsyftas med stadgandet inte kan

SkU 1979/80:56

lämnas till annan myndighet med mindre det i enlighet med undantagsstadgandet i 14 kap. 1 § sekretesslagen stadgas uppgiftsskyldighet i någon av de lagar eller förordningar vartill hänvisas i paragrafen. Föreligger däremot inte sådan skyldighet att lämna uppgifter tar sekretesslagens regler över och 11 § kan inte tillämpas om inte en hänvisning till skatteregisterlagen görs i sekretesslagen. Vidare bör framhållas, att enligt 14 kap. 8 § sekretesslagen kan regeringen för särskilt fall medge dispens från en sekretessregel när det är påkallat av synnerliga skäl. Den dispensregel som 11 § innehåller har fått en utformning som är generösare mot regeringen. Inte heller i detta hänseende kan emellertid sekretesslagens regelsystem förbigås.

Det bör även framhållas att sekretessen enligt den nya sekretesslagen inte följer en uppgift utanför det område eller den verksamhet som anges i det särskilda sekretesstadgandet. Skattesekretessen behandlas i 9 kap. 1 § i den nya sekretesslagen. Sekretessen enligt detta stadgande tar sikte på myndighets verksamhet, som avser bestämmande av skatt eller som avser taxering eller i övrigt fastställande av underlag för bestämmande av skatt. Vidare finns det särskilda regler i 11,12 och 13 kap. om att sekretessen följer en uppgift till vissa myndigheter (JO, JK, domstolar, revisionsmyndigheter m. fl.). Sekretessbelagd uppgift som med stöd av 11 § skatteregisterlagen lämnas ut till annan myndighet på medium för automatisk databehandling kan således bli offentlig hos den nya myndigheten, om sekretess inte särskilt medges enligt sekretesslagen.

Enligt 11 § tredje stycket i förslaget till skatteregisterlag jämställs med utlämnande till annan myndighet utlämnande till annan verksamhetsgren inom samma myndighet. Det bör erinras om att bestämmelsen om sekretess mellan olika verksamhetsgrenar inom samma myndighet ändrades vid riksdagsbehandlingen av sekretesslagen. Sekretess mellan olika verksamhetsgrenar gäller således enligt nya sekretesslagen endast när verksamhetsgrenarna är att betrakta som självständiga i förhållande till varandra. Då syftet med nu ifrågavarande bestämmelse i skatteregisterlagen synes vara att uppnå en anpassning till sekretesslagen, bör bestämmelsen ändras så att den överensstämmer med sekretesslagens lydelse enligt riksdagens beslut.

12 § i skatteregisterlagen har fått en lydelse som motsvarar bestämmelsen i 7 kap. 15 § sekretesslagen angående under vilka omständigheter folkbokföringsuppgifter kan sekretessbeläggas. I detta hänseende kan således ingen erinran riktas mot bestämmelsen. Däremot bör i sammanhanget pekas på bestämmelsen i 7 kap. 16 § sekretesslagen angående uppgifter i personregister enligt datalagen. Kan det i dessa fall antas att uppgiften skall användas för automatisk databehandling i strid mot datalagen liksom om det finns risk för att den skulle kunna användas på motsvarande sätt i utlandet med otillbörligt intrång i den personliga integriteten som följd får den enligt denna bestämmelse i sekretesslagen inte utlämnas. Bestämmelsen tar således över 12 § i skatteregisterlagen. Det kan vidare starkt ifrågasättas om inte uppgifterna, när de kommer från skattemyndighet, är sekretessbelagda

SkU 1979/80:56

enligt 9 kap. 1 § sekretesslagen. I så fall är utlämnande inte tillåtet.

Den föreslagna ändringen i 1°37 års sekretesslag är en följdändring till 12 § i skatteregisterlagen och eliminerar således den bristande överensstämmelse som annars skulle föreligga mellan skatteregisterlagen och denna lag för tiden innan den nya sekretesslagen träder i kraft.

Inrättande av personregister har inte ansetts hänförligt till sådana bestämmelser som enligt 8 kap. RF kräver stöd i lag eller annan författning. Att införandet av ifrågavarande register ändå getts lagform motiveras i propositionen med att skatteregister innehåller en omfattande information om de enskilda medborgarnas privata förhållanden. Redan på grund av att grundlagen inte kräver lagform fordras heller inte lagrådets hörande enligt 8 kap. 18 § RF innan lagen antas. Detta fordras emellertid i princip för ändringar i sekretesslagen. Med hänsyn till arten av ifrågavarande ändring torde dock lagrådets yttrande inte vara nödvändigt. Enligt bestämmelsen i 8 kap. 18 § RF borde dock en förklaring till att lagrådet inte hörts ha intagits i propositionen.

Det föreslås att skatteregisterlagen skall sättas i kraft på den dag då regeringen bestämmer. Ikraftträdandebestämmelser av detta slag har utskottet kritiserat i samband med dechargegranskningen (KU 1976/77:44 s. 21). Bl. a. uttalade utskottet att en så obestämd ikraftträdandebestämmelse inte är tillfredsställande från informationssynpunkt och att det därför är angeläget att en sådan ordning inte används annat än i undantagsfall och när det av alldeles speciella skäl är motiverat. I propositionen motiveras ikraftträdandebestämmelsen på följande sätt (s. 50):

Enligt min mening är det av värde att bestämmelserna kan träda i kraft snarast möjligt. I den mån den registerföring som föreskrivs i lagen skiljer sig från den som har påbörjats vid tiden för riksdagens beslut kan naturligtvis en viss omställningstid av tekniska skäl bli nödvändig. Denna tid kan vara svår att beräkna i förväg. Jag föreslår därför att regeringen bemyndigas besluta om tidpunkten för ikraftträdandet.

För den händelse skatteutskottet delar konstitutionsutskottets syn på ikraftträdandebestämmelsen får det ankomma på skatteutskottet att bestämma dag för ikraftträdandet. Även den föreslagna ändringen i sekretesslagen, för vilken ikraftträdandetiden satts till två veckor efter den dag då lagen enligt uppgift utkommit från trycket, bör i så fall kunna träda i kraft samtidigt.

Utskottet lägger i bilaga 1 fram förslag till sådan ändring av 11 § tredje stycket skatteregisterlagen som utskottet i det föregående förordat. Beträffande de påpekanden som utskottet i övrigt gjort är dessa av det slag att det

SkU 1979/80:56 18

kan förutsättas att de beaktas i det fortsatta följdarbetet med sekretesslagen.

Stockholm den 24 april 1980

På konstitutionsutskottets vägnar BERTIL FISKESJÖ

Närvarande: Bertil Fiskesjö (c), Hilding Johansson (s), Olle Svensson (s), Per Unckel (m), Yngve Nyquist (s), Wivi-Anne Cederqvist (s), Gunnar Biörck i Värmdö (m), Kurt Ove Johansson (s), Bengt Kindbom (c). Daniel Tarschys (fp), Kerstin Nilsson (s), Britta Hammarbacken (c). Sture Thun (s), Jan Prytz (m) och Eric Hägelmark (fp).

SkU 1979/80:56

19 Förslag till skatteregisterlag I propositionen föreslagen lydelse

11 Uppgifter i register enligt denna lag får lämnas ut till annan myndighet på medium för automatisk databehandling endast om detta följer av lag eller förordning eller regeringen har medgivit det. Regeringen får uppdra åt datainspektionen att lämna sådant medgivande i fråga om uppgifter som inte omfattas av sekretess. Talan mot beslut av datainspektionen förs hos regeringen genom besvär.

Första stycket gäller inte i fråga om utlämnande för beskattning.

Med utlämnande till annan myndighet jämställs utlämnande till annan verksamhetsgren inom samma myndighet.

Bilaga l

Av konstitutionsutskottet föreslagen lydelse

§

Uppgifter i register enligt denna lag får lämnas ut till annan myndighet på medium för automatisk databehandling endast om detta följer av lag eller förordning eller regeringen har medgivit det. Regeringen får uppdra åt datainspektionen att lämna sådant medgivande i fråga om uppgifter som inte omfattas av sekretess. Talan mot beslut av datainspektionen förs hos regeringen genom besvär.

Första stycket gäller inte i fråga om utlämnande för beskattning.

Med utlämnande till annan myndighet jämställs utlämnande mellan olika verksamhetsgrenar inom samma myndighet, när de är att betrakta som självständiga i förhållande till varandra.