Bet. 1979/80:TU10

Med anledning av propositionen 1979/80:100 såvitt gäller anslag till Statensjärnvägar jämte motioner

Typ: Betänkande
Datum: 1980-04-15
Källa: data.riksdagen.se

TU 1979/80:10

Trafikutskottets betänkande 1979/80:10

med anledning av propositionen 1979/80:100 såvitt gäller anslag till Statensjärnvägar jämte motioner

SJÄTTE HUVUDTITELN Statens järnvägar

Anslagen Järnvägar m. m. och Ersättning till statensjärnvägar för drift av icke lönsamma järnvägslinjer m. m. Regeringen har i propositionen 1979/ 80: 100 bilaga 9 (kommunikationsdepartementet) under rubricerade avsnitt (s. 88- 108) föreslagit riksdagen alt statens järnvägar inom ramen 25 000 000 kr. får träffa hyresköpsavtal med EUROF1MA (avsnittet D. s. 88—106), alt till Järnvägar m. m. för budgetåret 1980/81 anvisas ett reservationsanslag av I 308 300000 kr. (avsnittet D, s. 88- 106), att medge att statens järnvägars statskapital får sättas ned med 160000000 kr., i enlighet med vad som har anförts i propositionen (avsnittet D. s. 88-106),

att till Ersättning till statensjärnvägar för drift av icke lönsamma järnvägslinjer m. m. för budgetåret 1980/81 anvisas ett anslag av 790000000 kr. (punkten D 2, s. 106—108).

Motionerna

1 motionen 1979/80: 191 av Margareta Andrén (fp) yrkas att riksdagen hos regeringen begär en översyn av statens järnvägars bestämmelser om användande av tvåbädds sovkupé i 2:a klass för makar, då den ena är handikappad.

1 motionen 1979/80: 210 av Lars Werner m. fl. (vpk) yrkas

1. att riksdagen beslutar att under D 1. Järnvägar m. m. anvisa ytterligare 261,7 milj. kr. till investeringar eller summa 1 570 milj. kr.,

2. att riksdagen beslutar att under D 2. Ersättning till statensjärnvägar för drift av icke lönsamma järnvägslinjer m. m. anvisa ytterligare 96,9 milj. kr. eller summa 886,9 milj. kr.,

3. att riksdagen uttalar sig för en kraftig upprustning av SJ och i detta syfte rekommenderar en investeringsram på ca 3 miljarder kronor per år räknat i 1981/82 års prisnivå och gällande tioårsperioden 1981/82- 1990/91,

4. att riksdagen anhåller hos regeringen att, i samband med pågående långtidsplanering för SJ och med utgångspunkt i beslut enligt punkten 3, ett konkret investeringsprogram upprättas vilket sedan skall ligga till grund för SJ:s årliga anslagsframställning.

1 Riksdagen 1979180. 15 sami. Nr 10

Behandlas i utskottets

yttr. s. hemst. p.

11-12

27-28

11-13

38 TU 1979/80:10

2 Behandlas i

utskottets

yttr. s. hemst.

I motionen 1979/80: 244 av Iris Mårtensson (s) och Margareta Andrén 26 (fp) yrkas att riksdagen som sin mening uttalar att platsreservationer för barn under 12 år i första hand skall göras i kupé för ickerökare.

I motionen 1979/80: 245 av Gunnar Olsson m.fl. (s) yrkas att riksdagen 26—27 som sin mening uttalar att änkor som uppnått 60 år, alternativt som uppburit hustrutillägg, skall ges möjlighet till pensionärsrabatt på statens järnvägar.

I motionen 1979/80: 295 av Bertil Danielsson och Ewy Möller (båda m) 17—19 yrkas att riksdagen hos regeringen begär att frågan om en framtida ostkustbana tas med i SJ:s långsiktiga planering.

1 motionen 1979/80: 297 av Börje Hörnlund (c) yrkas att riksdagen hos 21 regeringen anhåller om att ostkustbanans till- och ombyggnad blir föremål för snabb utredning.

1 motionen 1979/80:301 av Elvy Nilsson m.fl. (s) yrkas att riksdagen 20 anhåller att regeringen uppdrar åt SJ att snarast utreda förutsättningarna för ett statligt övertagande av NKLJ.

I motionen 1979/80: 379 av Marie-Ann Johansson m. fl. (vpk) yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag rörande en upprustning av 15 järnvägsstationerna i enlighet med vad som anförts i punkten I i motionen (Upprustning av järnvägsstationerna),

2. att riksdagen uttalar sig för en ändring av gällande bestämmelser dels 25—26 vad gäller förbud för alkoholförtäring på tåg i enlighet med vad som anförts

i punkten 2 i motionen (Drogfria järnvägsresor), dels vad gäller resande med hund i enlighet med vad som anförts i punkten 4 i motionen (Speciella vagnar för hundar),

3. att riksdagen hos regeringen begär förslag om inskränkning i rätten 25—26 att servera alkohol i restaurangvagnar i enlighet med vad som anförts i punkten 2 i motionen (Drogfria järnvägsresor),

4. att riksdagen uttalar sig för en utökning av servicen från AB Trafik- 25—26 restauranger i enlighet med vad som anförts i punkten 3 i motionen (Utökad service från AB Trafikrestauranger på tågen) och begär förslag av regeringen härom,

5. att riksdagen hos regeringen begär förslag om personalförstärkning på 25—26 tågen i enlighet med vad som anförts i punkten 5 i motionen (Mer personal

på tågen).

1 motionen 1979/80: 380 av Gunnar Oskarson m. fl. (m, s, c, fp) yrkas att 22

riksdagen anhåller att regeringen skyndsamt låter utreda de miljömässiga och samhällsekonomiska effekterna av en utbyggnad av Västkustbanan till

P 35 37 19c 25 23 13 32 32 31a 31a 26 -

TU 1979/80:10

3 Behandlas i

utskottets

yttr. s. hemst.

dubbelspår i första hand på sträckan Göteborg-Veinge, samt hur olika deletapper bör prioriteras.

1 motionen 1979/80: 381 av Birger Rosqvist och Per-Axel Nilsson (båda 17-19

s) yrkas att riksdagen beslutar uttala att påbörjad upprustning av järnvägssträckan Oskarshamn—Nässjö och Hultsfred-Linköping fullföljs.

I motionen 1979/80: 383 av Lars Werner m. fl. (vpk) yrkas att riksdagen 26 uttalar att tvåbemanning av lok i första hand på nattågen bör återinföras.

I motionen 1979/80:429 av Ingrid Sundberg och Per Stenmarck (båda m) 16 yrkas att riksdagen hos regeringen begär en undersökning av trafikpolitiska och samhällsekonomiska möjligheter att införa biltåg i vårt land.

I motionen 1979/80: 530 av Raul Blucher (vpk) yrkas att riksdagen hemställer hos regeringen om åtgärder så att

1. bandelen Lesjöfors-Kristinehamn tillförsäkras fortsatt persontrafik, 17-19

2. bandelen Lesjöfors-Kristinehamn upprustas och ny vagnmateriel 17-19 (motorvagnar) sätts in för att få till stånd en bättre persontrafikstandard.

1 motionen 1979/80:531 av Raul Blucher (vpk) yrkas att riksdagen hos regeringen anhåller att åtgärder vidtas för att överföra NKLJ i statlig ägo och inordna företaget i det övriga järnvägsnätet.

I motionen 1979/80: 532 av Filip Fridolfsson och Tore Nilsson (båda m) 16 yrkas att riksdagen hos regeringen anhåller om utredning om biltransport på tåg i syfte att spara energi och avlasta vägarna en del av trafiken, i första hand under semestersäsongen.

I motionen 1979/80: 533 av Sven Henricsson och John Andersson (båda 17—19

vpk) yrkas att riksdagen hos regeringen hemställer om skyndsam upprustning av Forsmo-Hoting-banan till en standard som tillåter 20 tons axellast.

I motionen 1979/80:536 av Inga Lantz m. fl. (vpk) yrkas att riksdagen 11 — 12 hos regeringen hemställer att dubbelspåret sträckan Älvsjö-Flemingsberg med det snaraste projekteras och att regeringen skyndsamt framlägger förslag till medelsanvisning.

I motionen 1979/80:538 av Elvy Nilsson m.fl. (s) yrkas att riksdagen måtte besluta att hos regeringen anhålla

1. att SJ i samband med upprättande av investeringsplan för inlands- 17-19 banan utreder förutsättningarna för byggande av ett anslutningsspår mellan BJ-banan och inlandsbanan i östra Värmland,

2. att inlandsbanan mellan Herrhult och Kristinehamn elektrifieras. 17-19

P 21 33 15 I7d 17d 23 15 17a 2 17b 17b -

TU 1979/80:10

4 Behandlas i

utskottets

yttr. s. hemst. p.

I motionen 1979/80: 542 av Ivan Svanström (c) yrkas att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna att statens järnvägar i samråd med Svenska kommunförbundet och Riksförbundet för hembygdsvård. riksantikvarieämbetet och i de enskilda fallen berörd kommun bör eftersträva bevarande av så många kulturhistoriskt värdefulla stationshus och andra järnvägsbyggnader som möjligt.

I motionen 1979/80:543 av Oswald Söderqvist m. fl. (vpk) yrkas att riksdagen hos regeringen hemställer om åtgärder för att trafiken på Enköpingsbanan snarast skall återupptas.

I motionen 1979/80: 546 av Lars Werner m. fl. (vpk) yrkas

1. att riksdagen hos regeringen hemställer om att det nuvarande fraktavtalet mellan SJ och LKAB rivs upp och ersätts med ett avtal som konstrueras så att det gynnar de regionalpolitiska strävandena,

2. att riksdagen uttalar att medel anvisas för upprustning av malmbanans södra omlopp och hos regeringen hemställer om förslag härom,

3. att riksdagen uttalar sig för en sänkning av hamnavgifterna i Luleå malmhamn i syfte att upprätthålla verksamheten vid hamnen.

1 motionen 1979/80: 549 av Allan Åkerlind och Jan-Erik Virgin (båda m) yrkas att riksdagen begär att regeringen snarast upptar förhandlingar med Stockholms läns landsting för att säkerställa fortsatt järnvägsdrift i länets nordostregion.

I motionen 1979/80:673 av Rune Jonsson m.fl. (s) yrkas att riksdagen hos regeringen begär att Forsmo—Hoting-banan upprustas till en standard som tillåter 20 tons axeltryck.

I motionen 1979/80:674 av Rune Jonsson m.fl. (s) yrkas att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen anförts om anläggande av industrispår mellan Örnsköldsvik och Husum.

1 motionen 1979/80:678 av Iris Mårtensson m. fl. (s) yrkas att riksdagen hos regeringen begär att möjligheterna att förse väntsalarna under obemannade tider på dygnet med automatiska dörröppningsanordningar undersöks.

I motionen 1979/80:679 av Elvy Nilsson m.fl. (s) yrkas att riksdagen beslutar anhålla att regeringen utreder förutsättningarna för att elektrifiera Frykdalsbanan.

I motionen 1979/80: 680 av Margit Odelsparr och Martin Olsson (båda c) yrkas att riksdagen som sin mening uttalar att änkor, som uppnått 60 års ålder, alternativt uppburit hustrutillägg, skall ges möjlighet till pensionärsrabatt på statens järnvägar.

17-19

22-23

23-24

17-19

20-21

25-26

17-19

26-27

14b

18c

27b

17a

24a

31c

17e

37 TU 1979/80:10

5 Behandlas i

utskottets

yttr. s. hemst. p.

I motionen 1979/80: 681 av Ingegärd Oskarsson m. fl. (c) yrkas att riksdagen beslutar uttala sig för förnyad prövning om fortsatt persontrafik på bandelen Älmhult—Sölvesborg.

I motionen 1979/80:900 av Stina Andersson m. fl. (c) yrkas att riksdagen hos regeringen hemställer om åtgärder för att överläggningar kommer till stånd mellan staten. Stockholms läns landsting och berörda kommuner beträffande en bevarad och upprustad Roslagsbana.

I motionen 1979/80:903 av Jens Eriksson och Siri Häggmark (båda m) yrkas att riksdagen anhåller att regeringen ger SJ i uppdrag att inför kommande sommar med hög trafikintensitet vidta kraftfulla åtgärder för att avlasta trafiken på E 6.

I motionen 1979/80:905 av Helge Hagberg m. fl. (s) yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen sagts om att ett system med kommunikationsradio bör installeras i lok och vagnar på SJ:s tåg.

I motionen 1979/80: 906 av Birgitta Hambraeus m. fl. (c) yrkas att riksdagen anhåller att regeringen föreslår SJ att se över sin service på inlandsbanan så att den passar de nya upprustningsplanerna.

I motionen 1979/80:909 av Sven Henricsson och Bertil Måbrink (båda vpk) yrkas

1. att riksdagen beslutar om upprustning av järnvägen Växjö-Hultsfred—Västervik,

2. att riksdagen i samband härmed som sin mening uttalar att alternativet med en s. k. treskensbana bör prövas.

I motionen 1979/80: 910 av Karin Israelsson och Filip Johansson (båda c) yrkas att riksdagen som sin mening måtte ge regeringen till känna vad i motionen anförts beträffande åtgärder för att förbilliga och samordna transporterna av gods i Norrlands glesbygder.

I motionen 1979/80:911 av Bertil Jonasson m. fl. (c) yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts beträffande a)

behovet av parkeringsplatser vid järnvägsstationer,

b) åtgärder för att åstadkomma snabb biljettexpediering,

c) vikten av upprustning och underhåll av stationer, väntsalar och vagnar,

d) vikten av att vidta åtgärder för att minska antalet tågförseningar, förbättra tidtabellsuppläggningen samt förbättra informationen till resenärerna,

17-19

14-15

25-26

17-19

24-25

25-26

19d

31 d

19a

31b

TU 1979/80:10

6 Behandlas i

utskottets

yttr. s. hemst. p.

e) förbättrade serveringsmöjligheter, framför allt vid längre resor,

f) behovet av att fler stationer öppnas för trafik,

g) förbättrad styckegodsservice,

h) behovet av en till lågprissatsningen anpassad personalstyrka,

i) inriktningen av SJ:s investeringar och utvecklingsarbete.

I motionen 1979/80:913 av Eivor Nilsson och Stina Eliasson (båda c) yrkas att riksdagen anhåller att regeringen tillsätter en utredning som undersöker möjligheterna att bygga en bibana Sveg—Hede-Funäsdalen - Röros.

1 motionen 1979/80:914 av Eivor Nilsson och Stina Eliasson (båda c) yrkas att riksdagen anhåller att regeringen tillsätter en utredning som undersöker möjligheterna för SJ att erbjuda lågprissatsning på godstransporter och att en samordning av transporter på järnväg, landsväg och med båt utreds.

I motionen 1979/80:920 av Rolf Rämgård m. fl. (c) yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts beträffande återinförande av persontrafiken på järnvägslinjen Mora-Älvdalen.

I motionen 1979/80: 921 av Roland Sundgren m. 11. (s) yrkas att riksdagen anhåller att regeringen vidtar åtgärder så att statens järnvägar i sin 10- årsplan tar med investeringar för snabbtågsförbindelser i Mälardalen och därmed stimulerar till en balanserad regional utveckling i Mälarområdet.

25-26

24-25

25-26 13

17-19

24-25

17-19

31b

4 I7f

18a

1 motionen 1979/80:924 av Lars Werner m. fl (vpk) yrkas

1. att riksdagen beslutar att under en treårsperiod bevilja statens järnvä- 13—14 gar ett anslag på 390000000 kr. för förbättring av driftsäkerheten under vinterförhållanden, varvid början sker i 1980/81 års budget med ett anslag

på 130000000 kr.,

2. att riksdagen uttalar att statens järnvägars behov av materiel som 12 normalt skall anskaffas över investeringsanslaget ej skall anskaffas genom långsiktiga hyresavtal - s. k. leasing-avtal.

I motionen 1979/80: 1014 av Bernt Ekinge (fp) yrkas, såvitt nu är i fråga 14 (yrkandet 2), beträffande kommunikationerna inom Södermanlands län att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om nödvändigheten av att vid redovisningen av SJ:s investeringsbehov i Stockholmsområdet även tas med de frågor som i motionen aktualiserats beträffande järnvägstrafiken i Södermanland.

10 I motionen 1979/80: 1025 av Olof Palme m.fl. (s) yrkas, såvitt nu är i fråga (yrkandena 5 och 6), att riksdagen beslutar

TU 1979/80:10

7 Behandlas i utskottets

5. att begära att regeringen utreder frågan om avgifterna för LKAB:s järnvägstransporter och tar initiativ till en omförhandling av nu gällande transportavtal mellan SJ och LKAB.

6. att begära att regeringen utarbetar ett program för modernisering och förbättring av malmbanan.

I motionen 1979/80: 1026 av Olof Palme m. fl. (s) yrkas att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen 1979/80: 1025 anförts om avgiftsnivån på malmbanan.

1 motionen 1979/80: 1329 av Sven Aspling m.fl. (s) yrkas, såvitt nu är i fråga, att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen 1979/80: 1400 anförts om särskilda investeringar i väg- och järnvägssystemet i Värmland.

I motionen 1979/80: 1332 av Tore Claeson (vpk) yrkas att riksdagen uttalar att en omfattande upprustning och ombyggnad av Södertälje Södra järnvägsstation snarast bör komma till stånd och hemställer hos regeringen om förslag härom.

1 motionen 1979/80: 1340 av Wiggo Komstedt m. fl. (m) yrkas att riksdagen hos regeringen anhåller om prövning av vilka åtgärder som kan erfordras i syfte att förbättra servicen för SJ:s resenärer i enlighet med vad i motionen anförts.

I motionen 1979/80: 1342 av Kjell Mattsson och Märta Fredrikson (båda

c) yrkas att riksdagen beslutar uttala sig för att bandelen Lysekil-Smedberg överförs till gruppen riksnät på vilket persontrafik skall bibehållas.

I motionen 1979/80: 1343 av Bertil Måbrink (vpk) yrkas att riksdagen hemställer hos regeringen om förslag som innebär

1. att bandelen Karlskrona—Kristianstad upprustas och elektrifieras,

2. att bandelen Karlskrona—Emmaboda upprustas,

3. att bandelen Sölvesborg-Älmhult bibehålls och upprustas.

1 motionen 1979/80: 1345 av Eivor Nilsson och Stina Eliasson (båda c) yrkas att riksdagen hos regeringen begär initiativ syftande till att servicen vid järnvägsstationerna i Jämtlands län förbättras och att de stationer som tidigare varit bemannade öppnas och bemannas igen.

1 motionen 1979/80: 1349 av Erik Olsson m.fl. (m) yrkas att riksdagen anhåller att regeringen vidtar åtgärder för att en upprustning av järnvägslinjen Forsmo-Hoting skall komma till stånd med avseende på såväl godssom persontrafik.

yttr. s. 22-23

22-23

17-19

15-16

hemst. p.

27a

17c

25-26

17-19

19-20

17-19

25-26

17-19

14a

31 f

20b

22 I9e

19e

31e

17a

TU 1979/80:10

Behandlas i

utskottets

yttr. s. hemst. p.

I motionen 1979/80: 1352 av Olof Palme m.fl. (s) yrkas att riksdagen beslutar

1. att som sin mening ge regeringen till känna vad i motionen anförts om investeringsinriktningen för SJ,

2. att som sin mening ge regeringen till känna vad i motionen anförts om byggande av ett dubbelspår mellan Älvsjö och Järna,

3. att till Järnvägar m. m. för budgetåret 1980/81 under sjätte huvudtiteln anvisa ett i förhållande till regeringens förslag med 30000000 kr. förhöjt reservationsanslag av I 338 300000 kr.

I motionen 1979/80:1354 av Esse Petersson och Margareta Andrén (båda fp) yrkas att riksdagen beslutar att hos regeringen anhålla att åtgärder vidtas i enlighet med vad som i motionen anförts om kommunikationsradio på tåg m. m.

I motionen 1979/80: 1362 av Ivan Svanström och Åke Svensson (båda c) yrkas att riksdagen vid behandling av järnvägsfrågorna i budgetpropositionen som en målsättning för upprustningen av järnvägarna i Kalmar län uttalar

1. att linjen Västervik-Hultsfred—Växjö breddas,

2. att persontrafik återupptas på linjen Kalmar-Berga,

3. att järnvägslinjerna upprustas,

4. att den rullande materielen förnyas.

I motionen 1979/80: 1365 av Marianne Wahlberg m.fl. (fp) yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att den av SJ planerade utbyggnaden av dubbelspår mellan Älvsjö och Järna bör påbörjas under nästa budgetår.

I motionen 1979/80: 1366 av Lars Werner m. fl. (vpk) yrkas att riksdagen hos regeringen hemställer om åtgärder för att utan dröjsmål initiera samråd mellan statens järnvägar och berörda länstrafikorgan för att utvidga pendeltågstrafiken enligt de intentioner som framförs i motionen.

I motionen 1979/80: 1367 av Bengt Wiklund m. fl. (s) yrkas att riksdagen beslutar som sin mening ge regeringen till känna att frågan om anläggandet av ett stickspår till Utansjö fabrik i Härnösands kommun snarast bör prövas.

I motionen 1979/80: 1543 av Bertil Måbrink (vpk) yrkas att riksdagen hos regeringen hemställer om utredning och förslag om byggandet av en reparationsverkstad för SJ:s godsvagnar i Hybo.

I motionen 1979/80: 1548 av Eva Winther (fp) yrkas, såvitt nu är i fråga (yrkandet 2), att riksdagen beslutar anhålla att regeringen tar initiativ till en omprövning av fraktavtalet mellan LKAB och SJ.

11-12

14-15

17-19

11-12

20-21

22-23

19c

24b

28 TU 1979/80:10

9 Behandlas i

utskottets

yttr. s. hemst.

I motionen 1979/80: 1729 av Jan Fransson m.fl. (s) yrkas att riksdagen 17-19 som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen framhållits dels om behovet av upprustning av järnvägslinjen Gårdsjö-Håkantorp i dess helhet, dels om behovet av en utökad kapacitet vid bangården i Mariestad.

I motionen 1979/80: 1732 av Gunnel Jonäng m. fl. (c) yrkas att riksdagen 26—27 uttalar att de kvinnor som haft rätt till pensionärsbiljett på SJ skall ha fortsatt rätt till detta oavsett civilstånd.

I motionen 1979/80: 1733 av Ove Karlsson (s) yrkas att riksdagen uttalar 17-19

sig för att Västerdalsbanan rustas upp till sådan standard att den kan sammanföras med affärsbanenätet.

1 motionen 1979/80: 1736 av andre vice talmannen Thorsten Larsson (c) 17—19

och John Johnsson (s) yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om järnvägssträckan Malmö—Sjöbo samt uttalar sig för behovet av en utredning om vilka möjligheter det finns för återupprättande av persontrafik på nämnda järnvägslinje.

1 motionen 1979/80: 1744 av Lars-Ingvar Sörenson och Jan Bergqvist 22 (båda s) yrkas att riksdagen hos regeringen begär snara åtgärder för en projektering av västkustbanans utbyggnad till dubbelspår i de sträckningar som återstår.

Utskottet

1 Anslaget Järnvägar m. m.

/./ Medelsförbrukning samt investeringar för nästa budgetår m. m.

Investeringarna för statensjärnvägar under innevarande budgetår beräknades i prop. 1978/79:99 om en ny trafikpolitik till 835,2 milj. kr. Vid sin behandling av propositionen beslöt riksdagen höja anslaget och därmed medelsförbrukningen med 75 milj. kr. Den nu gällande investeringsramen för budgetåret 1979/80 uppgår därmed till 910.2 milj. kr.

Genom riksdagens beslut (prop. 1979/80: 25, TU 1979/80: 7, rskr 1979/ 80: 101) har SJ under nu löpande budgetår på tilläggsbudget I anvisats två särskilda investeringsanslag. Det ena. Anskaffning av ny tågfärja, omfattar 288 milj. kr. att användas under tre budgetår. Anslaget avser tidigareläggning av anskaffning av en tågfärja för leden Trelleborg-Sassnitz. Det andra anslaget. Särskilda investeringar i järnvägsanläggningar i Norrbot -

TU 1979/80:10

tens län. omfattar 275 milj. kr. att användas under sex budgetår. Anslaget avser tidigareläggning av bl. a vissa upprustningsarbeten på malmbanan.

För budgetåret 1980/81 har föredraganden beräknat en medelsförbrukning om 1 325,5 milj. kr. mot av SJ föreslagna 1 570 milj. kr. 1 förhållande till den investeringsram som föreslogs i propositionen 1978/79:99 anges den totala ramökningen för nästa budgetår uppgå till 490 milj. kr. Av sistnämnda belopp faller ca 300 milj. kr. på det nya investeringsbegrepp som införs fr. o. m. nästa budgetår. Detta innebär för SJ:s del att vissa kostnader, som hittills räknats som driftmedel, fr. o. m. budgetåret 1980/81 hänförs till investeringsanslaget. Omläggningen innebär enligt budgetpropositionen att SJ:s behov av investeringsanslag ökar samtidigt som de redovisade driftkostnaderna minskar. De statsfinansiella effekterna anges emellertid bli neutraliserade genom ökade avskrivningar. På det sättet anses varken investeringsbemyndigande eller resultat komma att påverkas i nämnvärd utsträckning.

Föredragandens förslag om en investeringsram för budgetåret 1980/81 om 1325,5 milj. kr. skall med hänsyn till det anförda jämföras med en investeringsram om ca 1 135 milj. kr. för budgetåret 1979/80. Enligt denna jämförelse innebär således föredragandens förslag en höjning av medelsförbrukningen med ca 190 milj. kr. för nästa budgetår. Under de i propositionen i övrigt angivna förutsättningarna krävs härför en medelsanvisning om 1 308 300000 kr.

Förslaget till investeringsram innebär enligt föredraganden att SJ:s program i väsentliga delar kan genomföras, även om en viss omprioritering måste ske. När det gäller fasta anläggningar anses investeringarna böra inriktas på fortsatt utbyggnad av terminalernas och linjenätets kapacitet, standard och säkerhet, fortsatt utbyggnad och modernisering av tele- och eldriftsanläggningar samt fortsatt förbättring av arbetsmiljön. Investeringarna sägs naturligen böra koncentreras till de trafikstarka huvudlinjerna. Även om så sker bör dock enligt utskottets uppfattning redan påbörjade förbättringsarbeten på andra linjer fortsättas och slutföras.

Beträffande det trafiksvaga bannätet erinrar föredraganden om att SJ på regeringens uppdrag skall lämna förslag till ett särskilt investeringsprogram för upprustning av sådana bandelar som ingår i riksnätet. SJ skall vidare upprätta förslag med anledning av riksdagens (TU 1978/79: 18, rskr 1978/79:419) uttalanden om fortsatt upprustning av inlandsbanan. Enligt föredragandens mening måste underlaget från SJ finnas innan ställning kan tas till vissa frågor om upprustningen av berörda bandelar. Investeringar i viss utsträckning måste emellertid enligt föredraganden göras redan innan ett investeringsprogram slagits fast. För innevarande budgetår har regeringen för inlandsbanans upprustning angett 20 milj. kr. Föredraganden förordar att anslaget under budgetåret 1980/81 — i avvaktan på SJ:s redovisning av nämnda uppdrag - utgår i oförändrad omfattning.

TU 1979/80:10

11 När det gäller SJ:s investeringar i rullande materiel belastas enligt propositionen budgetåret 1980/81 av stora betalningar för redan lagda beställningar av lok, motorvagnar, godsvagnar och personvagnar. Den av föredraganden förordade investeringsramen ger dock därutöver utrymme för nybeställningar av såväl gods- som persontrafikmateriel.

Investeringsramen för nästa budgetår ger också enligt förslaget utrymme åt investeringar för att stärka SJ:s vinterberedskap.

1 det förordade investeringsprogrammet ingår även investeringar i järnvägslinjer tillhörande det ersättningsberättigade bannätet samt vissa medel för försvarsberedskap och för utbyggnad av SJ:s utbildningskapacitet.

Med anledning av regeringens förslag yrkas (1) i motionen 1979/80: 1352 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om investeringsinriktningen för SJ samt (2) om byggande av ett dubbelspår mellan Älvsjö och Järna. Vidare föreslås (3) att anslaget till Järnvägar m. m. i förhållande till regeringens förslag höjs med 30 milj. kr.

Motionärerna erinrar därvid om riksdagens uttalanden i samband med 1979 års trafikpolitiska beslut. Riksdagen betonade sålunda investeringarnas betydelse för att ytterligare höja kvaliteten på järnvägens transporttjänster och därmed ge järnvägen möjligheter att spela den centrala roll den bör ha inom i första hand det interregionala person- och godstransportsystemet. Det investeringsprogram för SJ som redovisas i budgetpropositionen innebär enligt motionärerna att SJ:s ställning undermineras. Den ökade efterfrågan på järnvägsresor till följd av lågprissatsningen leder till en kraftig förslitning av SJ:s rullande materiel. Det är därför av största vikt att den ökade efterfrågan som det trafikpolitiska beslutet och energisituationen innebär möts med tillräckliga investeringar i bl. a. rullande materiel.

Riksdagens trafikpolitiska beslut innebar vidare enligt motionärerna bl. a. att den socialdemokratiska motionen om utbyggnad av ett nytt dubbelspår mellan Älvsjö och Järna bifölls. Riksdagen anvisade medel för projektering av i första hand sträckan Älvsjö-Flemingsberg. Riksdagen bör därför nu besluta att SJ ges erforderliga medel för att fortsätta med dubbelspåret.

Sammanfattningsvis förordas att investeringsramen för beställningar av lok, motorvagnar, godsvagnar och personvagnar ökas med 60 milj. kr. och att medel avsätts för att starta byggandet av dubbelspåret Älvsjö—Järna. Medel för dessa investeringar erhålls genom dels omprioritering inom ramen för SJ:s totala investeringar, dels genom att ytterligare 30 milj. kr. anvisas över budgeten. För att investeringsmedel skall kunna flyttas från fasta anläggningar till rullande materiel bör t. ex. följande verksamheter kunna ges lägre prioritet utan att avsedda arbetsmiljö- och säkerhetsförbättringar eftersätts, nämligen husbyggnader, eldrift och vissa inventarier. Genom att senarelägga projekt inom bl. a. dessa grupper kan den angelägna satsningen på inköp av rullande materiel genomföras.

TU 1979/80:10

12 Utskottet har för sin del - med beaktande främst av det statsfinansiella läget — funnit sig kunna godta den av föredraganden förordade medelsförbrukningen för nästa budgetår samt den häremot svarande anslagsberäkningen. Föredragandens uttalande om möjligheten för SJ att hyra materiel, som eljest skulle ha anskaffats över investeringsanslaget, föranleder ingen erinran från utskottets sida.

Utskottet tillstyrker vidare den i propositionen föreslagna fördelningen av medelsförbrukningen på olika investeringsändamål liksom anslagsberäkningen.

Av det anförda följer att utskottet avstyrker yrkandena I och 3 i motionen 1979/80: 1352 om investeringsinriktningen för SJ och en anslagshöjning med 30 milj. kr. samt yrkandet 1 i motionen 1979/80: 210 om en anslagshöjning med 261,7 milj. kr. Vidare avstyrks yrkandet 2 i motionen 1979/80: 924 att riksdagen uttalar att SJ:s behov av materiel ej skall tillgodoses genom s. k. leasingavtal.

Regeringen har - med anledning av 1979 års trafikpolitiska beslut — gett SJ i uppdrag att i kontakt med länsstyrelsen i Stockholms län och Stockholms läns landsting utreda de framtida förutsättningarna för den gods- och persontrafik på järnväg som berör Stockholmsregionen. Vidare pågår överläggningar mellan SJ och AB Storstockholms Lokaltrafik om lokaltrafikens utformning i Stockholmsområdet. Mot den bakgrunden förklarar sig föredraganden f. n. inte beredd att förorda medel för den dubblering av spårsystemet mellan Älvsjö och Flemingsberg som SJ har föreslagit. Med stöd av regeringens beslut den 27 mars 1980 har också en särskild utredare tillkallats för att bl. a. upprätta ett program för samordnade trafikpolitiska åtgärder i Stockholmsområdet. Utskottet finnér sig i avvaktan på resultatet av det samlade utrednings- och förhandlingsarbetet kunna godta föredragandens förslag i nu berörda del.

1 sammanhanget nämns också i propositionen att regeringen i enlighet med riksdagens tidigare beslut gett SJ i uppdrag att redovisa en långsiktig projektindelad plan över SJ:s investeringsbehov under den närmaste tioårsperioden. Planen skall utarbetas i enlighet med samtidigt givna riktlinjer för en utbyggd långsiktig planering inom transportsektorn. Uppdraget skall redovisas senast den I september 1980, vilket enligt propositionen innebär att statsmakterna kan ha tillgång till denna investeringsplan i nästa års budgetarbete. Vidare bör man då ha tillgång till de redovisningar som skall lämnas av SJ med anledning av bl. a. förut nämnda utredningsuppdrag om investeringsbehoven i Stockholmsområdet.

I avvaktan härpå och under hänvisning till vad utskottet i övrigt anfört avstyrks motionen 1979/80: 1352, yrkandet 2 om byggande av ett dubbelspår mellan Älvsjö och Järna. Utskottet avstyrker också motionen 1979/ 80: 536 — vari yrkas att riksdagen begär att dubbelspåret Älvsjö—Flemingsberg med det snaraste projekteras samt att regeringen skyndsamt lägger fram förslag till medelsanvisning. Detsamma gäller motionen 1979/ 80: 1365, vari begärs att den planerade utbyggnaden av dubbelspår mellan Älvsjö och Järna påbörjas under nästa budgetår.

TU 1979/80:10

13 Utskottet tillstyrker att SJ i enlighet med föredragandens förslag bemyndigas att inom en ram om 25 milj. kr. träffa finansieringsavtal med det av de europeiska järnvägsförvaltningarna samägda bolaget EUROFIMA.

Utskottet tillstyrker också att SJ:s avskrivningar för budgetåret 1980/81 i enlighet med föredragandens förslag får sättas ned med 160 milj. kr. och att förräntningskravet får sättas ned med 71 milj. kr. för fortsatta försök med rabatter och prisåtgärder i persontrafiken på järnväg. Förslaget beträffande minskade avskrivningar för nästa budgetår innebär att en häremot svarande nedskrivning av SJ:s statskapital sker.

Av det förut anförda följer att utskottet avstyrker yrkandet (3) i motionen 1979/80: 210 att riksdagen uttalar sig för en kraftig upprustning av SJ och i detta syfte rekommenderar en investeringsram på ca 3 miljarder kr. per år räknat i 1981/82 års prisnivå och gällande tioårsperioden 1981/82- 1990/91. Likaledes avstyrks yrkandet (4) i samma motion att - i samband med pågående långtidsplanering för SJ och med utgångspunkt i nyssnämnda investeringsbeslut - ett konkret investeringsprogram enligt motionärernas förslag upprättas. Utskottet vill f. ö. härvid erinra om det förut nämnda uppdrag, som redan meddelats SJ, att redovisa ett långsiktigt investeringsprogram för den närmaste tioårsperioden.

1 motionen 1979/80: 911 (i) framhålls av motionärerna att de utgår från att SJ:s investeringar och utvecklingsarbete överensstämmer med de regionalpolitiska riktlinjer vilka riksdag och regering uttalat sig för. Då även utskottet självfallet gör så torde någon framställning härom från riksdagens sida ej vara påkallad, varför motionen i denna del avstyrks.

I propositionen tar föredraganden bl. a. upp frågan om åtgärder för att förbättra samordningen mellan de statliga trafikverken. Utskottet återkommer härtill framdeles vid sin behandling av vissa motionsledes framställda yrkanden om trafikpolitiken m. m.

Av propositionen framgår att SJ i skrivelse den 9 november 1979 har hemställt om ett särskilt anslag om 390 milj. kr. (exkl. reserv) förförstärkning av vinterberedskapen. Skrivelsen har lämnats mot bakgrund av erfarenheterna från i första hand vintern 1978/79. De åtgärder som planeras avser såväl fasta anläggningar som rullande materiel. Enligt föredragandens mening är det angeläget att SJ bygger upp en beredskap så att trafiken kan bedrivas utan allvarligare störningar också under besvärliga vinterförhållanden. Detta bör dock ingå som en naturlig del av SJ:s långsiktiga investerings- och verksamhetsplanering. 1 sammanhanget erinras om den av riksdagen beslutade höjningen av SJ:s investeringsanslag för innevarande budgetår. Den utgjorde som nämnts 75 milj. kr. och avsåg bl. a. extraordinära insatser för att förbättra driftsäkerheten under vinterförhållanden. Av SJ:s skrivelse framgår också att man redan har vidtagit en rad åtgärder för såväl lokaltrafiken i Storstockholmsområdet som för fjärrtrafiken. Den

TU 1979/80:10

av föredraganden förordade ramen inkluderar en fortsatt tilldelning på den högre medelsnivån. Mot den bakgrunden förklarar sig föredraganden inte vara beredd att förorda något särskilt anslag för ändamålet. Investeringsramen för budgetåret 1980/81 har således beräknats för att ge utrymme åt investeringar för att stärka SJ:s vinterberedskap.

Utskottet har vid sin prövning av frågan funnit sig böra godta föredragandens förslag. Härav följer att utskottet avstyrker yrkandet (1) i motionen 1979/80:924 att riksdagen beslutar att under en treårsperiod bevilja statensjärnvägar ett anslag på 390 milj. kr. för förbättring av driftsäkerheten under vinterförhållanden, varvid början skulle ske i 1980/81 års budget med ett anslag på 130 milj. kr.

Under hänvisning till redan pågående utredningsarbete om förutsättningarna för den gods- och persontrafik på järnväg som berör Stockholmsregionen, m. m. avstyrks även motionerna 1979/80:549 om järnvägstrafiken i Stockholms läns nordostregion och 1979/80:900 om bibehållande av Roslagsbanan.

Av samma skäl och under hänvisning jämväl till förhandlingsarbetet beträffande huvudmannaskapet för den regionala trafiken avstyrks motionen 1979/80: 1366 om utvidgad pendeltågstrafik i Stockholmsregionen och angränsande länsdelar i norr, väster och söder.

Utskottet finner inte heller skäl föreligga att såsom i motionen 1979/ 80: 1014 föreslagits (2) från riksdagens sida nu begära att vid redovisningen av SJ:s investeringsbehov i Stockholmsområdet m. m. även tas med de frågor som i motionen aktualiserats beträffande järnvägstrafiken i Södermanlands län. Motionsyrkandet avstyrks därför.

I motionen 1979/80:921 yrkas att riksdagen anhåller att regeringen vidtar åtgärder så att statensjärnvägar i sin 10-årsplan tar med investeringar för snahhtågsförhindelser i Mälardalen och därmed stimulerar till en balanserad regional utveckling i Mälarområdet.

Av propositionen framgår att SJ räknar med att en pågående utredning om s. k. snabbtåg skall bli klar under våren 1980. Som högsta hastighet i en första etapp räknas med 160 km/tim. Tre prototyptåg kan bli beställda under år 1981 för leverans under budgetåren 1982/83—1983/84. Först när prototyperna har provats i försök och kommersiell drift kan en större beställning bli aktuell. Under hänvisning härtill och i avvaktan bl. a. på den förut nämnda redovisningen av SJ:s investeringsbehov under den närmaste tioårsperioden finner utskottet någon särskild åtgärd från riksdagens sida med anledning av motionen ej påkallad.

1.2 Vissa övriga investeringsfrågor

I motionen 1979/80: 905 yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen sagts om att ett system med kommunika -

TU 1979/80:10

tionsradio bör installeras i lok och vagnar på SJ:s tåg. Även i motionen 1979/80: 1354 yrkas att riksdagen beslutar att hos regeringen anhålla om åtgärder härför.

Såsom utskottet i sitt betänkande TU 1978/79: 18 framhållit anlitas radiotekniken alltmer vid transportledning och rangeringsarbeten. Tågorderradio för kommunikation mellan lok och trafikledning finns nu på sträckan Riksgränsen—Luleå samt inom Stockholmsområdet, varjämte viss radiokommunikation byggts ut inom Östersundsområdet. Fortsatt utbyggnad av radiosystem pågår. Personal som arbetar utmed spåret kan kommunicera med tågledningen med hjälp av driftradio. Likaså används kommunikationsradio vid växlingsarbete. I den föreslagna investeringsramen för nästa budgetår har också räknats bl. a. med en utbyggnad av ett system med trafikradio. Utskottet finner det för sin del av såväl säkerhetsskäl som med hänsyn till arbetsmiljön angeläget att utbyggnaden av trafik- och kommunikationsradion i möjligaste mån påskyndas och förutsätter också att så sker. Någon särskild framställning i ämnet från riksdagens sida anser emellertid utskottet under hänvisning till det anförda ej erforderlig och avstyrker därför motionerna.

1 motionen 1979/80: 379 yrkas såvitt nu är i fråga (1) att riksdagen hos regeringen begär förslag rörande en upprustning av järnvägsstationerna i enlighet med vad som anförs i motionen. En sådan upprustning blir enligt motionärerna allt nödvändigare och bör beträffande vänthallarna ske genom ommålning, anskaffning av nya sittmöbler och konstnärlig utsmyckning. Stationerna bör vidare upprustas så att de blir anpassade för handikappade. Framför allt på större stationer, där tågbyte förekommer, bör bl. a. installering ske av skötrum för resande med spädbarn. Även i motionen 1979/80:911 (yrkandet c) understryks vikten av upprustning och underhåll av stationer, väntsalar och vagnar.

Såsom utskottet senast vid föregående riksmöte framhållit finner även utskottet det i och för sig önskvärt att järnvägsstationerna upprustas och får en tidsenligare gestaltning. Utskottet förutsätter emellertid att SJ i sin fortlöpande investeringsplanering och sina årliga anslagsframställningar beaktar behovet härav liksom nödvändigheten av att underhålla vagnmaterielen. Under hänvisning härtill finner utskottet någon särskild framställning i ämnet från riksdagens sida ej påkallad och avstyrker därför yrkandena.

I motionen 1979/80: 1332 begärs att riksdagen uttalar att en omfattande upprustning och ombyggnad av Södertälje södra järnvägsstation snarast bör komma till stånd samt hos regeringen hemställer om förslag härom. Motionärerna pekar därvid särskilt på behovet av upprustning och handikappanpassning av förbindelserna mellan perrongerna m. m.

Utskottet har tidigare uttalat att frågan om upprustning och utbyggnad av den aktuella stationen i första hand måste prövas av SJ i samband med

TU 1979/80: 10

den fortlöpande investeringsplanering som sker inom verket samt förutsatt att de av motionärerna omnämnda förhållandena beaktas vid den prioritering som sker. Utskottet hyser fortfarande samma uppfattning i principfrågan. Av betydelse i sammanhanget är emellertid också dels att frågor om trafikering och utbyggnad av pendeltågstrafiken i Storstockholmsområdet regleras i det s. k. pendeltågsavtalet mellan SJ och Stockholms läns landsting, dels att mycket stora anspråk på investeringsmedel i övrigt föreligger för åtgärder på järnvägssystemet i Storstockholmsregionen. Under hänvisning härtill, ävensom till det tidigare nämnda uppdrag som meddelats SJ att utreda de framtida förutsättningarna för den spårbundna gods- och persontrafik som berör Storstockholmsregionen, finner utskottet någon särskild riksdagens åtgärd med anledning av motionen ej påkallad. Motionen avstyrks följaktligen.

1 motionen 1979/80: 542 yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att SJ i samråd med Svenska kommunförbundet. Riksförbundet för hembygdsvård, riksantikvarieämbetet och i de enskilda fallen berörd kommun bör eftersträva bevarande av så många kulturhistoriskt värdefulla stationshus och andra järnvägsbyggnader som möjligt. Motionären har därvid själv erinrat om att SJ har stor förståelse för kulturhistoriska synpunkter av det slag som anförts i motionen samt framhållit att ytterligare kontakter mellan SJ och Riksförbundet för hembygdsvård i dessa frågor planeras.

Under hänvisning härtill och i avvaktan på resultatet av planerade överläggningar m. m. kan utskottet inte finna något särskilt uttalande i frågan från riksdagens sida påkallat och avstyrker därför motionen i fråga.

I motionen 1979/80:429 yrkas att riksdagen hos regeringen begär en undersökning av trafikpolitiska och samhällsekonomiska möjligheter att införa biltåg i vårt land. Även i motionen 1979/80:532 begärs utredning om biltransporter på tåg - syftande till att spara energi och avlasta vägarna en del av trafiken, i första hand under semestersäsongen.

Enligt vad utskottet erfarit har viss försöksverksamhet med biltåg redan förevarit. Frågan om återupptagande av sådan verksamhet berör närmast den investeringsavvägning som SJ har att ta ställning till vid sin löpande planering av verksamheten. Möjligheter till biltransport av det slag motionärerna förordat finns dock redan nu på sträckan Kiruna-Narvik. Enligt vad utskottet vidare erfarit har man inom SJ - inte minst med hänsyn till de relativt höga transportavgifterna - funnit systemet med tåg/hyrbil vara ett måhända bättre alternativ än biltransport per tåg. Utvecklingen såväl utomlands som i övrigt följs dock med uppmärksamhet. Då utskottet förutsätter att så också framdeles sker och att därvid även synpunkter av det slag motionärerna anfört beaktas torde någon framställning i ämnet från riksdagens sida ej vara påkallad. Motionerna avstyrks därför.

TU 1979/80:10

17 I motionen 1979/80: 1543 yrkas under hänvisning till innehållet i motionen 1979/80: 1542 att riksdagen hos regeringen hemställer om utredning och förslag om byggandet av en reparationsverkstad för SJ:s godsvagnar i Hybo.

Med anledning härav vill utskottet erinra om den av 1972 års höstriksdag (prop. 1972: 133, TU 1972: 22, rskr 1972: 332) beslutade ändringen av SJ:s regionala organisation. Som en väsentlig del häri ingick att de tidigare till driftdistrikten knutna driftverkstäderna — med deras på serviceunderhåll inriktade verksamhet - skulle sammanföras med de under chefen för maskinavdelningen sorterande, industriellt arbetande huvudverkstäderna med tillhörande lokala enheter. Omorganisationen beräknades på några års sikt möjliggöra betydande rationaliserings- och effektivitetsvinster, bl. a. i form av minskning av personalbehovet avseende såväl administrativ personal som verkstadspersonal.

Den successiva moderniseringen av SJ:s lok- och vagnpark har också medfört att behovet av underhåll minskat samtidigt som verksamheten rationaliserats. Viss överkapacitet har till följd härav uppkommit i verkstäderna, vilket i sin tur lett till omfördelning av arbetena mellan de olika verkstäderna samt — genom naturlig avgång - successiv minskning av arbetsstyrkan. Vid den anpassning av verkstadsrörelsens omfattning till SJ:s verksamhet i stort som visat sig nödvändig kan av skilda skäl hänsyn inte enbart tas till en verkstad utan bedömningarna måste avse samtliga verkstäder. Utskottet förutsätter nu liksom tidigare att härvid även arbetsmarknads- och regionalpolitiska synpunkter i vederbörlig mån beaktas. Vidare utgår utskottet från att den yrkeskunskap som nu finns vid verkstäderna tillvaratas. Det är också viktigt att vid den upprustning av järnvägen som utskottet har förordat SJ:s reparations- och serviceberedskap utnyttjas i största möjliga utsträckning.

Under hänvisning härtill och med beaktande särskilt av nu föreliggande överkapacitet kan utskottet inte finna skäl föreligga att på de av motionären anförda grunderna inrätta ytterligare en verkstad med därvid föreslagen placering. Motionen avstyrks därför.

1.3 Upprustning och utbyggnad m.m. av vissa bandelar

I sitt betänkande 1978/79: 18 — om en ny trafikpolitik — framhöll utskottet att järnvägsnätet även i fortsättningen måste utgöra stommen i personoch godstrafiken, bl. a. med hänsyn till miljön, energin och trafiksäkerheten. Utgångspunkten för planeringen på järnvägsområdet måste vara att staten har ansvaret för såväl det interregionala riksnätet som det regionala bannätet. En långsiktig plan för järnvägsnätets utnyttjande borde vidare utarbetas.

När det gäller järnvägsnätets framtida utformning och funktion i vad avser persontrafiken fann utskottet det vara nödvändigt att i en funktionell

2 Riksdagen 1979180. 15 sami. Nr 10

TU 1979/80:10

prövning av olika järnvägslinjers roll i den regionala trafikorganisationen de regionala trafikhuvudmännen och kommunerna ges ett väsentligt inflytande. Frågan om vilka banor som skall ingå i ett framtida regionalt persontrafiksystem borde avgöras först sedan de regionala trafikhuvudmännen fått möjlighet att överväga vilken roll järnvägen bör fylla inom sina resp. områden.

Vad beträffade det i propositionen 1978/79:99 föreslagna riksnätet fann utskottet att detta, på de i propositionen anförda grunderna, borde kunna godtas. Med hänsyn till därvid berörda bandelars betydelse för bl. a. den interregionala trafiken och till behovet av att en så långt möjligt fast grundval skapas för bl. a. SJ:s långsiktiga planering av persontrafiken och banupprustningar borde det enligt utskottets mening slås fast att bandelarna i fråga skall ingå i det framtida persontrafiknätet. Avgränsningen av riksnätet borde dock inte ses som definitiv utan ändringar framdeles kunna göras som ett resultat av fortsatta utredningar angående olika trafiksvaga bandelars framtida utnyttjande.

I fråga om de trafiksvaga bandelar. vilka i propositionen föreslagits bli föremål för prövning av fortsatt persontrafik resp. ytterligare utredning, ansåg utskottet att i princip samtliga dessa borde bli föremål för ytterligare utredning inom ramen för den fortsatta regionala trafikplaneringen. De huvudmän eller de kommuner som skulle komma att ingå i en sådan organisation, som enligt riksdagens beslut vid 1977/78 års riksmöte skall finnas för den lokala och regionala kollektivtrafiken i länen, borde därvid enligt utskottets mening få möjlighet att förutsättningslöst överväga vilka bandelar som skall ingå i det framtida regionala och lokala persontrafiksystemet.

Beträffande de bandelar där en nedläggningsprövning redan inletts i enlighet med riksdagens tidigare fattade beslut (TU 1975/76: 19, rskr 1975/ 76: 209) borde dock hinder ej föreligga för ett fullföljande av prövningen i enlighet med vad som föreslagits i propositionen i detta avseende.

I en rad motioner hade yrkanden framförts om att en eller flera angivna bandelar skulle ingå i riksnätet för persontrafik eller att ny utredning om vissa bandelars framtida trafikering skulle göras eller att en upprustning och/eller utbyggnad av vissa bandelar skulle ske. Utskottet fann att syftet med motionerna, vad gäller yrkandena om persontrafikens bevarande eller inordnande i riksnätet etc., i allt väsentligt syntes bli tillgodosett om riksdagen godkände vad utskottet härom anfört.

Vidare fann utskottet att en stor del av de framförda yrkandena om upprustning och/eller utbyggnad avsåg sådana bandelar eller var av sådan art att resultatet av de fortsatta utredningarna om olika bandelars framtida funktion rimligen måste avvaktas innan ställning kunde tas till förslagen. Detta innebar dock inte att statens ansvar för underhållet på berörda sträckor finge eftersättas. Utskottet erinrade om dels den pågående — med länsplanering 1980 integrerade — regionala trafikplaneringen, dels vad

TU 1979/80:10

utskottet uttalat om vikten av att de regionala trafikhuvudmännen finge tillfälle att pröva vilka bandelar som borde ingå i det regionala och lokala kollektivtrafiksystemet.

Under hänvisning härtill fann utskottet motionerna i fråga besvarade. Riksdagen godtog utskottets uttalande härom.

Vad utskottet sålunda anförde äger alltjämt giltighet. Under hänvisning härtill och i avvaktan på resultatet av pågående utrednings- och förhandlingsarbete m. m., ävensom till de av föredraganden nämnda utredningsuppdragen till SJ, finner utskottet följande motioner i dessa frågor böra lämnas utan särskild åtgärd från riksdagens sida.

Det gäller motionerna 1979/80: 533, 1979/80: 673 och 1979/80: 1349, samtliga om upprustning av järnvägslinjen Forsmo—Hoting, samt motionerna 1979/80:538 om en investeringsplan för inlandsbanan, m. m., 1979/80:1329 om investeringar i Värmlands vägar och järnvägar, såvitt nu är i fråga — dock med undantag av NKLJ-banan som utskottet återkommer till i det följande - 1979/80:530 om bevarande av persontrafiken på bandelen Lesjöfors—Kristinehamn och 1979/80:679 om elektrifiering av järnvägssträckan Kil—Torsby. Även yrkandet i motionen 1979/80:913 om möjligheten att bygga en bibana Sveg-Hede—Röros bör hänföras hit.

Det gäller likaledes motionerna 1979/80: 920 om återinförande av persontrafik på järnvägssträckan Mora—Älvdalen, 1979/80: 1733 om upprustning av Västerdalsbanan och 1979/80:543 om återupptagande av trafiken på järnvägssträckan Enköping—Uppsala.

Vidare gäller det motionerna 1979/80:909 om upprustning av järnvägssträckan Växjö—Västervik, 1979/80:1362 om upprustning av järnvägarna i Kalmar län, 1979/80:295 om planering för en utbyggnad av ostkustbanan från Karlskrona över Kalmar och Linköping till Stockholm samt 1979/ 80: 681 om fortsatt persontrafik på järnvägssträckan Älmhult—Sölvesborg, 1979/80: 1343 om upprustning av järnvägsnätet i Blekinge län m. m., yrkandena 2 och 3, och 1979/80: 1736 om persontrafik på järnvägssträckan Malmö—Sjöbo.

Därtill gäller det motionerna 1979/80: 1729 om upprustning av järnvägssträckan Gårdsjö—Håkantorp och 1979/80: 1342 om bibehållande av persontrafiken på järnvägssträckan Lysekil-Smedberg.

Vad som anförts i motionen 1979/80:381 om fortsatt upprustning av järnvägssträckorna Oskarshamn—Nässjö och Hultsfred—Linköping förutsätter utskottet vara tillgodosett genom vad utskottet tidigare anfört om redan påbörjade förbättringsarbeten. Motionen i fråga bör därför inte föranleda någon ytterligare åtgärd från riksdagens sida.

I motionen 1979/80: 1343 yrkas (1) att riksdagen hos regeringen hemställer om förslag som innebär att bandelen Karlskrona—Kristianstad upprustas och elektrifieras.

Såsom framgår av propositionen (s. 103) gav regeringen — med anled -

TU 1979/80:10

ning av riksdagens beslut (1976/77: 18, rskr 1976/77:208) — den 15 december 1977 SJ i uppdrag att undersöka de åtgärder som kan vidtas för att förbättra järnvägskommunikationerna mellan Karlskrona och Kristianstad. SJ har redovisat sitt uppdrag den 30 oktober 1979. I redovisningen anges bl. a. olika bantekniska åtgärder för att förkorta restiderna på den ca 130 km långa sträckan. En elektrifiering av sträckan måste kombineras med vissa upprustningsåtgärder på banan. Detta skulle sammantaget kosta ca 118 milj. kr. i 1978 års prisnivå och ge en restidsvinst om 8-10 minuter. Restiden kan också förkortas genom kurvrätningar m. m. För ca 150 milj. kr. kan restiden förkortas med 24 minuter med bibehållen driftform. Enligt SJ är investeringarna till ingen del företagsekonomiskt lönsamma. De länsstyrelser och kommuner som SJ har samrått med har framhållit att samhällsekonomiska skäl och sysselsättningsskäl talar för att åtgärderna genomförs. AMS framhåller att projektet f. n. inte har något arbetsmarknadspolitiskt intresse men att det i ett senare skede kan ge ett angeläget bidrag till en stabilisering av arbetsmarknaden.

Föredraganden anför att han för egen del finner projektet värt att studera närmare. Det anses dock böra jämföras med andra liknande projekt och frågan därför böra tas upp när SJ har redovisat sitt förslag till investeringsprogram för riksnätet m. m.

Utskottet delar denna uppfattning och finner därför - i avvaktan härpå — yrkandet inte nu böra föranleda någon åtgärd från riksdagens sida.

I motionen 1979/80: 301 yrkas att riksdagen anhåller att regeringen uppdrar åt SJ att snarast utreda förutsättningarna för ett statligt övertagande av Nordmark-Klarälvens Järnvägar (NKLJ-banan) i Värmland. Även i motionen 1979/80: 531 begärs att regeringen vidtar åtgärder för att överföra NKLJ i statlig ägo och inordna företaget i det övriga järnvägsnätet. Önskemål härom framförs också i motionen 1979/80: 1329.

Utskottet vill med anledning härav framhålla att banan är i privat ägo och att hittills ingen framställning från ägarhåll om ett statligt övertagande av banan aktualiserats eller aviserats. Enligt vad utskottet vidare erfarit har närmare 85 % av transportvolymen förts över till landsvägstransport.

Utskottet finnér sig för sin del med hänvisning till det anförda inte kunna biträda motionärernas yrkanden och föreslår därför att motionsyrkandena i fråga lämnas utan åtgärd.

I motionen 1979/80: 674 yrkas att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen anförts angående anläggande av industrispår mellan Örnsköldsvik och Husum.

Utskottet vill med anledning härav erinra om att, enligt vad som angetts i propositionen 1978/79: 99, en utredning av de ekonomiska och driftmässiga förutsättningarna för att anlägga ett industrispår till Mo och Domsjö AB:s anläggningar i Husum utförts år 1974. Totalkostnaden beräknades i 1974 års prisnivå till 68 milj. kr., varav huvuddelen skulle falla på arbetsmark -

TU 1979/80: 10

nadsstyrelsen. I nämnda proposition framhålls vidare att arbetsmarknadssituationen i regionen hittills inte har varit sådan att den har motiverat igångsättning av arbetena och att totalkostnaden i 1979 års prisnivå kan uppskattas till ca 100 milj. kr.

På grundval av vad sålunda anförts förutsätter utskottet alltjämt att det aktuella projektet övervägs inom ramen för den fortlöpande sysselsättningspolitiska, regionalpolitiska och trafikpolitiska planeringen samt den ärendebehandling som sker i regeringskansliet. Under hänvisning härtill anser utskottet någon särskild åtgärd från riksdagens sida med anledning av motionen inte vara påkallad.

Samma bedömning bör gälla motionen 1979/80: 1367 om ett stickspår till Utansjö fabrik i Härnösands kommun.

I motionen 1979/80: 297 begärs att riksdagen hos regeringen anhåller om att ostkustbanans till- och ombyggnad blir föremål för snabb utredning.

Med anledning härav vill utskottet erinra om vad föredraganden anfört i propositionen 1978/79:99, nämligen att en förlängning av ostkustbanan skulle ge mycket begränsade förbättringar transportmässigt sett till en för samhället hög kostnad. Enligt föredraganden hänför sig förbättringarna främst till persontrafiken, genom de restidsförkortningar som en förlängning av banan möjliggör. Effekten härav är dock begränsad med hänsyn till att en betydande del av resorna sker med nattåg och att det finns möjlighet att utnyttja flyg i berörda relationer för resor på dagtid med krav på snabbhet.

Av den på grundval av en förlängd ostkustbana genererade ökningen av järnvägens godstrafik har ca 80% beräknats komma från Örnsköldsviksområdet och då främst Husum. För transporterna till och från berörda industrier i detta område finns enligt föredraganden andra lösningar. Det gäller främst användning av kombinerade väg/järnvägstransporter med utnyttjande av enhetslastteknik, alternativt anläggande av ett industrispår från befintligt järnvägsnät.

De regionalekonomiska och näringspolitiska effekterna av en förlängning av ostkustbanan - som i 1973 års pris- och lönenivå har beräknats dra en direkt investeringskostnad av ca 870 milj. kr. för sträckan Härnösand/ Kramfors-Umeå — skulle också blir begränsade enligt föredraganden. Dessutom skulle en förlängning föra med sig bieffekter i form av minskat antal sysselsättningstillfällen i vissa inlandsorter. På grundval av en samlad bedömning av de beräknade effekterna av en förlängning av ostkustbanan har föredraganden funnit sig ej kunna tillstyrka en fortsatt och mera detaljerad utredning av projektet.

Utskottet har för sin del, under hänvisning till vad här anförts, alltjämt ej funnit tillräckliga skäl föreligga för att, såsom motionären yrkar, hos regeringen begära en snabb utredning av det aktuella projektet. Vad utskottet härom anfört gäller även den av motionären ifrågasatta förlängningen till Skellefteå. Motionen i fråga avstyrks därför.

3 Riksdagen 1979/80. 15 sami. Nr 10

TU 1979/80:10

22 I motionen 1979/80: 380 begärs att riksdagen anhåller att regeringen skyndsamt låter utreda de miljömässiga och samhällsekonomiska effekterna av en utbyggnad av västkustbanan till dubbelspår i första hand på sträckan Göteborg—Veinge samt hur olika deletapper bör prioriteras. I motionen 1979/80:1744 yrkas vidare att riksdagen hos regeringen begär snara åtgärder för en projektering av västkustbanans utbyggnad till dubbelspår i de sträckningar som återstår.

Utskottet utgår för sin del från att de i motionerna upptagna frågorna - även de miljömässiga och samhällsekonomiska aspekterna - kommer att prövas i samband med den plan över investeringsbehovet under den närmaste tioårsperioden som SJ har att utarbeta. Dessutom torde kunna förutsättas att de även aktualiseras inom ramen för den fortlöpande sysselsättningspolitiska, regionalpolitiska och trafikpolitiska planeringen. I detta sammanhang vill utskottet erinra om förra årets beslut om en lösning av jämvägssituationen i Halmstadsområdet. Utskottet förutsätter att de beslutade arbetena snarast påbörjas. Under hänvisning härtill finner utskottet någon särskild åtgärd från riksdagens sida med anledning av motionerna inte nu påkallad.

I motionen 1979/80: 1025 yrkas (6) att riksdagen begär att regeringen utarbetar ett program för modernisering och förbättring av malmbanan. I motionen 1979/80: 546 yrkas (2) att riksdagen uttalar sig för en upprustning av banans södra omlopp och hos regeringen begär förslag härom.

Utskottet vill med anledning härav erinra om det förut nämnda investeringsanslag om 275 milj. kr. som på tilläggsbudget I för innevarande budgetår anvisats för vissa upprustningsarbeten på malmbanan och vari ingår flera stora arbeten på banans olika delar. Enligt vad utskottet vidare erfarit pågår inom skilda arbetsgrupper med representanter för de norska statsbanorna (NSB), SJ och LKAB utredning och översyn rörande lämpliga åtgärder på dels kortare, dels längre sikt i syfte att upprusta och rationalisera malmbanedriften i dess helhet och därmed bl. a. åstadkomma lägre fraktkostnader. Utskottet förutsätter för sin del att såväl regeringen som SJ med största uppmärksamhet följer härmed sammanhängande frågor samt framlägger de ytterligare förslag som ur planerings- och investeringssynpunkter visar sig lämpliga eller erforderliga.

Några särskilda åtgärder från riksdagens sida med anledning av motionsyrkandena finner utskottet mot bakgrund härav inte nu erforderliga.

I motionen 1979/80: 546 yrkas (1) att riksdagen hos regeringen hemställer att det nuvarande fraktavtalet mellan SJ och LKAB rivs upp och ersätts med ett avtal som konstrueras så att det gynnar de regionalpolitiska strävandena. 1 motionen 1979/80: 1025 begärs (5) att regeringen utreder frågan om avgifterna för LKAB:s järnvägstransporter och tar initiativ till en omförhandling av nu gällande transportavtal mellan SJ och LKAB. I motionen 1979/80: 1026 begärs att riksdagen beslutar att som sin mening ge

TU 1979/80: 10

regeringen till känna vad som i motionen anförts om avgiftsnivån på malmbanan. I motionen 1979/80: 1548 yrkas (2) att riksdagen hos regeringen anhåller att regeringen tar initiativ till en omprövning av fraktavtalet mellan LKAB och SJ.

Utskottet vill med anledning härav erinra om att SJ - som måste sträva efter att nå sina ekonomiska mål — enligt riksdagens beslut över en längre period skall förränta det kapital som staten lagt ned i företaget. I anslutning härtill må nämnas att SJ enligt egna uppgifter f. n. lämnar LKAB stora rabatter.

Utskottet anser för sin del i princip att varken regeringen eller riksdagen bör ingripa i SJ:s prisöverenskommelser. Sådana ingripanden skulle kunna i hög grad försvåra företagets ställning som affärsverk och därmed dess förmåga att konkurrera på lika villkor. Utskottet är mot bakgrund härav inte berett tillstyrka att riksdagen nu begär att avtalet rivs upp eller omprövas.

När det gäller malmbaneavtalet synes dock starkt skiljaktiga meningar föreligga beträffande grunderna för avtalet, såsom bedömningen av kapital- och förräntningskostnaderna för banan m. m. LKAB hävdar vidare att de ekonomiska betingelserna för gruv- och malmbanedriften i Kiruna och Malmberget genom avtalsvillkoren försämras.

Av stort intresse i sammanhanget är också de särskilda transportförutsättningar som råder på malmbanan. Det är från samhällsekonomisk synpunkt av vitalt intresse att transportförhållandena utformas så att de särskilda betingelser som råder i malmfälten tas till vara. Enligt utskottets mening bör därför en samhällsekonomiskt övergripande bedömning av den nuvarande situationen komma till stånd. Även frågan om att parterna tillsammans bildar ett företag för att handha malmbanedriften i dess helhet bör i anslutning härtill kunna aktualiseras. Berörda frågor bör sålunda övervägas i den ordning regeringen finner lämplig. Utskottet föreslår att så snarast sker samt att härav föranledda förslag föreläggs riksdagen.

Vad utskottet nu anfört bör av riksdagen ges regeringen till känna.

1 motionen 1979/80: 546 har också yrkats (3) att riksdagen uttalar sig för en sänkning av hamnavgifterna i Luleå malmhamn i syfte att upprätthålla verksamheten vid hamnen.

Vid riksdagsbehandlingen av propositionen 1977/78: 13, vilken låg till grund för det nya systemet för de statliga sjöfartsavgifterna, underströk utskottet (TU 1977/78:8, rskr 1977/78: 102) vikten av att det nya avgiftssystemet ej finge missgynna de svenska hamnarna i förhållande till hamnar i utlandet. Utskottet fann det därför vara betydelsefullt att dittillsvarande möjligheter för sjöfartsverket att i angivet syfte nedsätta sjöfartsavgifterna. dvs. fyr- och farledsavgifterna, bibehölls. I det sammanhanget borde enligt utskottet konkurrenssvårigheterna för Luleå hamn beträffande exporten av järnmalm kunna aktualiseras.

TU 1979/80: 10

1 sitt betänkande TU 1978/79: 11 (s. 36) underströk utskottet ånyo att en gynnsam konkurrenssituation för de svenska hamnarna är av utomordentlig vikt. Frågan ansågs därvid ha återverkningar inte endast på sjöfarten utan även på sysselsättningen i berörda områden. Utskottet fann det därför angeläget att regeringen snarast vidtog åtgärder för konkurrensneutralitet mellan hamnarna i Luleå och Narvik.

Under erinran härom finner utskottet motionsyrkandet i fråga inte nu böra föranleda någon åtgärd från riksdagens sida.

1.4 Vissa laxe-, service- och be mann ing sfrågor

1 motionen 1979/80:910 yrkas att riksdagen som sin mening måtte ge regeringen till känna vad som i motionen anförts beträffande åtgärder för att förbilliga och samordna transporterna av gods i Norrlands glesbygder. I motionen 1979/80: 914 yrkas att riksdagen anhåller att regeringen tillsätter en utredning som undersöker möjligheterna för SJ att erbjuda lågprissatsning på godstransporter och att en samordning av transporter på järnväg, landsväg och med båt utreds. I motionen 1979/80:911 framförs (g) också önskemål om en förbättrad styckegodsservice.

I sitt betänkande 1978/79: 18 framhöll utskottet det angelägna i att möjligheterna prövas att genom skilda taxeåtgärder stimulera och utveckla godstransporterna på järnväg. Utskottet fann det således av såväl samhällsekonomiska som trafiksäkerhets-, miljö- och energiskäl angeläget att ett ökat utnyttjande av järnvägen, framför allt vid långväga landtransporter, kommer till stånd. Det ansågs vara viktigt att taxor och service för främst styckegodstrafiken utformas så att de blir attraktiva för SJ:s kunder. Det var enligt utskottet angeläget att SJ utreder frågan om en försöksverksamhet i denna riktning. Det borde '.tå SJ fritt att bestämma den närmare inriktningen av ett sådant rabattförsök. Efter avslutad utredning, som borde bedrivas med största skyndsamhet, borde SJ för regeringen redovisa förutsättningarna för en försöksverksamhet. På grundval av SJ:s utredning borde regeringen därefter ta ställning till vilka vidare åtgärder som borde vidtas.

Vad utskottet härom anförde godtogs av riksdagen.

När det gäller godstrafiken pekade utskottet vidare på de möjligheter till ytterligare effektivisering av transportsystemet och de utomordentliga förutsättningar att erbjuda olika transportköpare samlade transportlösningar som ett utvidgat samarbete mellan de i SJ-koncernen ingående företagen — SJ, SVELAST, ASG, GDG m. fl. — borde kunna ge. Utskottet förutsatte, med hänsyn till vad som anförts i den då föreliggande propositionen om betydelsen av ett ökat samarbete och en ökad samverkan mellan olika trafikföretag och trafikmedel, att regeringen vidtog erforderliga åtgärder för att få till stånd ett ökat samarbete mellan de i SJ-koncernen ingående företagen. Riksdagen godtog också införandet av den av SJ föreslagna s. k. linjetariffen.

TU 1979/80:10

25 Under hänvisning till det anförda och då utskottet alltjämt förutsätter att här berörda frågor följs av såväl SJ som övriga transportmyndigheter synes någon åtgärd från riksdagens sida i ämnet i vart fall f. n. ej vara påkallad.

I motionen 1979/80: 379 yrkas (5) att riksdagen hos regeringen begär förslag om personalförstärkning på tågen för upprätthållande av bättre ordning samt (4) begär en utökning av servicen från AB Trafikrestauranger. I motionen 1979/80:911 begärs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts beträffande (a) behovet av parkeringsplatser vid järnvägsstationer, (b) åtgärder för att åstadkomma snabb biljettexpediering, (d) minskning av antalet tågförseningar, förbättring av tidtabellsuppläggningen och informationen till resenärerna, (e) förbättring av serveringsmöjligheterna, (f) behovet av fler stationer, öppnade för trafik och (h) behovet av en till lågprissatsning anpassad personalstyrka. 1 motionen 1979/80:678 yrkas att riksdagen hos regeringen begär att möjligheterna undersöks att förse väntsalar under obemannade tider på dygnet med automatiska dörröppningsanordningar. I motionen 1979/ 80: 906 begärs att riksdagen anhåller att regeringen föreslår SJ att se över sin service på inlandsbanan så att den passar de nya upprustningsplanerna. I motionen 1979/80: 1345 yrkas att riksdagen hos regeringen begär initiativ syftande till att servicen vid järnvägsstationerna i Jämtlands län förbättras och att de stationer som tidigare varit bemannade öppnas och bemannas igen. I motionen 1979/80: 1340 yrkas att riksdagen hos regeringen anhåller om prövning av vilka åtgärder som kan erfordras i syfte att förbättra servicen för SJ:s resenärer i fråga om öppethållande av SJ:s stationshus, väntsalar och toaletter m. m.

1 sitt betänkande TU 1978/79: 18 pekade utskottet på betydelsen av att även andra åtgärder — förutom taxeåtgärder — vidtas för att åstadkomma ett mer effektivt utnyttjande av järnvägen och öka dess attraktivitet och konkurrensförmåga, i fråga såväl om person- som godstrafik. För att kunna vidta erforderliga förbättringar av banstandarden, öka trafik- och driftsäkerheten, anskaffa lok, vagnar och godshanteringsutrustning, modernisera och bygga ut stationer och godsterminaler m. m. krävdes emellertid investeringsmedel.

Andra åtgärder — som inte vore primärt beroende av tillgången på investeringsmedel — vore t. ex. ökat samarbete med andra trafikföretag, förstärkt marknadsföring och förbättringar av servicen beträffande såväl person- som godstrafiken. När det gäller persontrafiken underströk utskottet bl. a. betydelsen av att resenärerna har tillgång till klimatskyddade väntutrymmen och kan få trafikinformation m. m. även på tider då stationerna är obemannade. Enklare och mera lättlästa tidtabeller och en förbättrad tidtabellsanpassning mellan olika trafikmedel vore exempel på andra åtgärder som minskar väntetider och ökar de kollektiva trafikmedlens attraktivitet.

TU 1979/80: 10

26 Utskottet, som alltjämt finner det angeläget att servicefrågor av det slag motionärerna aktualiserat tillmäts stor vikt, förutsätter dock att SJ med största uppmärksamhet följer utvecklingen på området samt vidtar härav föranledda åtgärder.

Under hänvisning till det anförda avstyrks samtliga nu nämnda motionsyrkanden.

Detsamma gäller yrkandet i motionen 1979/80: 379 (2) om särskilda kupéer för resande med hund samt (3) om ändring av gällande bestämmelser om förbud mot alkoholförtäring på tåg.

Ej heller finner sig utskottet för sin del berett att i enlighet med motionärernas förslag (3) begära inskränkning i rätten att servera alkohol i restaurangvagnarna. Härmed sammanhängande frågor torde f. ö. få tas upp i den ordning som föreskrivits för prövning av sådana ärenden.

1 särskild ordning torde också få prövas den i motionen 1979/80: 383 upptagna frågan om tvåbemanning av lok — i första hand på nattågen — som inrymmer högst betydande ekonomiska aspekter och främst får ses som en avtals- och förhandlingsfråga närmast berörda parter emellan. Under hänvisning härtill avstyrks motionen.

I motionen 1979/80:903 yrkas att riksdagen - med anledning av broraset vid Almön — anhåller att regeringen ger SJ i uppdrag att inför kommande sommar med hög trafikintensitet vidta kraftfulla åtgärder för att avlasta trafiken på E'6. Utskottet anser sig emellertid kunna förutsätta att främst vederbörande regionala och lokala myndigheter och trafikorgan m. fl. uppmärksammar härmed sammanhängande frågor och finnér därför någon åtgärd från riksdagens sida ej påkallad. Motionen avstyrks följaktligen.

1 motionen 1979/80:244 yrkas att riksdagen som sin mening uttalar att platsreservationer för barn under 12 år i första hand skall göras i kupé för ickerökare. Utskottet, som i och för sig finner önskvärt att så sker, kan dock inte finna någon åtgärd i ämnet från riksdagens sida påkallad och avstyrker därför motionen.

1 motionen 1979/80:191 yrkas att riksdagen hos regeringen begär en översyn av SJ:s bestämmelser om användande av tvåbädds sovkupé i 2:a klass för makar, då den ena är handikappad.

Då önskemålet härom redan torde vara tillgodosett genom den i samband med det trafikpolitiska beslutet införda riksfärdtjänsten avstyrks motionen.

1 motionerna 1979/80:245 och 1979/80:680 yrkas att riksdagen som sin mening uttalar att änkor, som uppnått 60 års ålder, alternativt uppburit hustrutillägg, skall ges möjlighet att få pensionärsrabatt på SJ. I princip samma yrkande framförs även i motionen 1979/80:1732.

TU 1979/80: 10

27 Utskottet har tidigare vid behandlingen av motioner i samma ämne — senast vid 1978/79 års riksmöte (TU 1978/79:18) - hänvisat till de gränsdragningsproblem gentemot andra grupper som ett bifall till yrkandena skulle medföra. Med hänsyn till att dessa svårigheter alltjämt kvarstår och med beaktande jämväl av den lågprissatsning för resor med SJ som numera införts finnér sig utskottet inte heller nu berett att biträda motionärernas yrkanden. Motionerna avstyrks därför.

2 Ersättning till statens järnvägar för drift av icke lönsamma järnvägslinjer m. m.

Ersättning för drift av icke lönsamma järnvägslinjer utgår sedan budgetåret 1964/65 enligt riksdagsbeslut år 1963 (prop. 1963: 191. S3LU 1963: 1, rskr 1963:424). Riksdagen har vidare (TU 1978/79: 18. rskr 1978/79:419) godkänt de av regeringen i den förut nämnda propositionen 1978/79:99 om en ny trafikpolitik förordade principerna för beräkning av ersättningen. Ersättningens storlek skall grundas på en vart tredje år förnyad bandelsundersökning. För den senaste undersökningen, som genomfördes år 1978, lämnades en redogörelse i propositionen 1978/79: 100 (bil. 9 s. 152).

Föredraganden säger sig vid sin bedömning av de olika faktorer som påverkar behovet av ersättning för nästa budgetår i första hand ha beaktat effekten av att SJ går över till ett vidgat investeringsbegrepp fr. o. m. budgetåret 1980/81. Genom denna förändring minskar kostnaderna på driftsidan och därmed behovet av driftersättning. Vidare har han bl. a. beaktat den taxehöjning i godstrafik som genomförts den 1 december 1979 och som också reducerar behovet av ersättning. Föredraganden anser därför anslaget under budgetåret 1980/81 för drift av icke lönsamma järnvägslinjer böra beräknas till 783,4 milj. kr., vilket innebär en ökning med ca 70 milj. kr. jämfört med innevarande budgetår.

SJ anses vidare — liksom tidigare — böra få ersättning med oförändrat 2,8 milj. kr. för de övergångsvisa taxenedsättningar som förekommer i samtrafik mellan järnvägsnätet och vissa platser vid nedlagda järnvägslinjer.

Ersättning för vissa icke lönsamma järnvägsstationer föreslås vidare utgå med 3,8 milj. kr. Ersättningen avser stationer på affärsbanenätet som regeringen under tidigare år ålagt SJ att bibehålla sedan resp. kommun gjort framställning härom.

Medelsbehovet för ersättning till SJ för drift av icke lönsamma järnvägslinjer m. m. för budgetåret 1980/81 uppgår därmed till (783,4+2,8+3.8) 790 milj. kr.

Förslaget tillstyrks av utskottet, som jämväl lämnar utan erinran vad föredraganden i sammanhanget i övrigt anfört.

TU 1979/80:10

28 Av det anförda följer att utskottet avstyrker yrkandet 2 i motionen 1979/ 80: 210 att till förevarande ändamål skall anvisas ytterligare 96,9 milj. kr. samt att anslaget skall tas upp med 886,9 milj. kr.

3 Hemställan

Utskottet hemställer

1. att riksdagen

a. med bifall till regeringens förslag samt med avslag på motionerna 1979/80: 210, yrkandet 1, och 1979/80: 1352, yrkandet 3, till Järnvägar m.m. för budgetåret 1980/81 anvisar ett reservationsanslag av 1 308 300 000 kr.,

b. avslår motionen 1979/80: 1352, yrkandet 1, om investeringsinriktningen för SJ,

c. avslår motionen 1979/80:924, yrkandet 2, om att SJ:s behov av materiel ej skall anskaffas genom långsiktiga hyresavtal,

2. att riksdagen avslår motionerna 1979/80:536, 1979/80: 1352, yrkandet 2, och 1979/80: 1365, samtliga om utbyggnaden av dubbelspår mellan Älvsjö och Järna,

3. att riksdagen avslår motionen 1979/80:210, yrkandena 3 och 4, om investeringsram för SJ m. m.,

4. att riksdagen avslår motionen 1979/80:911, yrkandet i, om inriktningen av SJ:s investeringar och utvecklingsarbete,

5. att riksdagen medger att statensjärnvägar inom ramen 25000000 kr. får träffa hyresköpsavtal med EUROF1MA,

6. att riksdagen medger att statens järnvägars statskapital får sättas ned med 160 000000 kr. i enlighet med vad föredragande departementschefen anfört,

7. att riksdagen avslår motionen 1979/80:924, yrkandet 1, om särskilt anslag för förstärkning av vinterberedskapen vid SJ, m. m.,

8. att riksdagen avslår motionerna 1979/80:549 om järnvägstrafiken i Stockholms läns nordostregion och 1979/80:900 om bibehållande av Roslagsbanan,

9. att riksdagen avslår motionen 1979/80: 1366 om utvidgad pendeltågstrafik,

10. att riksdagen avslår motionen 1979/80: 1014, yrkandet 2, om järnvägskommunikationerna i Södermanlands län, m. m.,

11. att riksdagen lämnar motionen 1979/80:921 om snabbtågsförbindelser i Mälardalen utan åtgärd,

12. att riksdagen avslår motionerna 1979/80:905 och 1979/80: 1354, båda om kommunikationsradio på SJ:s tåg m. m.,

13. att riksdagen avslår motionerna 1979/80:379, yrkandet 1, och 1979/80:911, yrkandet c, båda om upprustning av järnvägsstationer m. m..

TU 1979/80:10

14. att riksdagen

a. avslår motionen 1979/80: 1332 om upprustning och utbyggnad av Södertälje södra järnvägsstation,

b. avslår motionen 1979/80: 542 om bevarande av kulturhistoriskt värdefulla stationshus m. m.,

15. att riksdagen avslår motionerna 1979/80:429 och 1979/80:532, båda om införande av biltåg,

16. att riksdagen avslår motionen 1979/80:1543 om reparationsverkstad för SJ i Hybo,

17. att riksdagen lämnar utan åtgärd

a. motionerna 1979/80:533, 1979/80:673 och 1979/80:1349, samtliga om upprustning av järnvägslinjen Forsmo-Hoting,

b. motionen 1979/80:538 om en investeringsplan för inlandsbanan. m. m.,

c. motionen 1979/80: 1329, såvitt nu är i fråga, om investeringar i Värmlands järnvägar utom i vad avser NKLJ-banan,

d. motionen 1979/80: 530 om bevarande av persontrafiken på bandelen Lesjöfors—Kristinehamn,

e. motionen 1979/80:679 om elektrifiering av järnvägssträckan Kil-Torsby,

f. motionen 1979/80:913 om byggande av en bibana SvegHede—Röros,

18. att riksdagen lämnar utan åtgärd

a. motionen 1979/80:920 om återinförande av persontrafiken på järnvägssträckan Mora-Älvdalen,

b. motionen 1979/80: 1733 om upprustning av Västerdalsbanan,

c. motionen 1979/80:543 om återupptagande av trafiken på järnvägssträckan Enköping—Uppsala,

19. att riksdagen lämnar utan åtgärd

a. motionen 1979/80:909 om upprustning av järnvägssträckan Växjö—Västervik,

b. motionen 1979/80: 1362 om upprustning av järnvägarna i Kalmar län,

c. motionen 1979/80: 295 om planering för en utbyggnad av ostkustbanan från Karlskrona över Kalmar och Linköping till Stockholm,

d. motionen 1979/80:681 om fortsatt persontrafik på järnvägssträckan Älmhult—Sölvesborg,

e. motionen 1979/80: 1343 om upprustning av järnvägsnätet i Blekinge län m. m., yrkandena 2 och 3,

f. motionen 1979/80:1736 om persontrafik på järnvägssträckan Malmö—Sjöbo,

20. att riksdagen lämnar utan åtgärd,

a. motionen 1979/80: 1729 om upprustning av järnvägssträckan Gårdsjö—Håkantorp,

TU 1979/80: 10

b. motionen 1979/80: 1342 om bibehållande av persontrafiken på järnvägssträckan Lysekil—Smedberg,

21. att riksdagen lämnar motionen 1979/80:381 om upprustning av järnvägssträckorna Oskarshamn-Nässjö och Hultsfred-Linköping utan åtgärd,

22. att riksdagen lämnar motionen 1979/80: 1343, yrkandet I. om bandelen Karlskrona-Kristianstad utan åtgärd,

23. att riksdagen lämnar motionerna 1979/80:301, 1979/80:531 och, såvitt nu är i fråga, 1979/80: 1329 samtliga motioner om ett statligt övertagande av NKLJ-banan utan åtgärd,

24. att riksdagen lämnar utan åtgärd

a. motionen 1979/80:674 om anläggande av industrispår mellan Örnsköldsvik och Husum,

b. motionen 1979/80: 1367 om ett stickspår till Utansjö fabrik i Härnösands kommun,

25. att riksdagen avslår motionen 1979/80:297 om upprustning och utbyggnad av ostkustbanan norrut från Härnösand,

26. att riksdagen lämnar motionerna 1979/80:380 och 1979/80: 1744, båda om utbyggnad av västkustbanan, utan åtgärd,

27. att riksdagen lämnar utan åtgärd

a. motionen 1979/80: 1025, yrkandet 6, om modernisering och förbättring av malmbanan,

b. motionen 1979/80: 546, yrkandet 2, om upprustning av malmbanans södra omlopp,

28. att riksdagen med anledning av motionerna 1979/80: 546, yrkandet 1, 1979/80: 1025, yrkandet 5. 1979/80: 1026 och 1979/80: 1548, yrkandet 2, samtliga yrkanden om avgiftsnivån på malmbanan och fraktavtalet mellan LKAB och SJ, som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet härom anfört,

. 79 att riksdagen lämnar motionen 1979/80:546, yrkandet 3, om

sänkning av hamnavgifterna i Luleå malmhamn. utan åtgärd,

30. att riksdagen lämnar motionerna 1979/80: 910 om samordning av godstransporterna i Norrlands glesbygder och 1978/79:911, yrkandet g, om förbättrad styckegodsservice samt 1979/80: 914 om samordning av godstransporterna utan åtgärd,

31. att riksdagen avslår

a. motionen 1979/80: 379, yrkandena 4 och 5, om ökad trivsel på tågen,

b. motionen 1979/80:911, yrkandena a, b, d, e, f och h, om viss upprustning inom SJ,

c. motionen 1979/80: 678 om automatiska dörröppningsanordningar på obemannade järnvägsstationer,

d. motionen 1979/80: 906 om viss service på inlandsbanan,

e. motionen 1979/80: 1345 om bemanning av vissa järnvägsstationer m. m..

TU 1979/80:10

f. motionen 1979/80: 1340 om SJ:s service,

32. att riksdagen avslår motionen 1979/80: 379, yrkandena 2 och 3 om ökad trivsel på tågen,

33. att riksdagen avslår motionen 1979/80:383 om bemanningen av lok,

34. att riksdagen avslår motionen 1979/80:903 om åtgärder för att minska sommartrafiken på Europaväg 6,

35. att riksdagen avslår motionen 1979/80: 244 om tågresor för barn i kupéer för ickerökare,

36. att riksdagen avslår motionen 1979/80: 191 om översyn av sovvagnstaxan för handikappad,

37. att riksdagen avslår motionerna 1979/80:245, 1979/80:680 och 1979/80:1732, samtliga motioner om SJ:s pensionärsbiljetter,

38. att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionen 1979/80:210, yrkandet 2, till Ersättning till statens järnvägar för drift av icke lönsamma järnvägslinjer m. m. för budgetåret 1980/81 anvisar ett anslag av 790000000 kr.

Stockholm den 15 april 1980

På trafikutskottets vägnar BERTIL ZACHRISSON

Närvarande: Bertil Zachrisson (s), Rolf Clarkson (m). Bertil Jonasson (c). Rolf Sellgren (fp), Nils Hjorth (s), Wiggo Komstedt (m), Kurt Hugosson (s), Rune Torwald (c), Birger Rosqvist (s). Ove Karlsson (s), Eric Rejdnell (fp), Per Stenmarck (m). Rune Johansson (s), Ivar Franzén (c) och StenOve Sundström (s).

4 Reservationer

Bertil Zachrisson, Nils Hjorth, Kurt Hugosson, Birger Rosqvist, Ove Karlsson, Rune Johansson och Sten-Ove Sundström (alla s) anser att:

1. vid avsnittet 1 Anslaget Järnvägar m. m. (mom. 1).

dels den del av utskottets yttrande på s. 12 som börjar med ”Utskottet har” och slutar med ”s. k. leasingavtal" bort ha följande lydelse:

Utskottet delar helt motionärernas uppfattning om vikten av att den ökade efterfrågan som det trafikpolitiska beslutet och energisituationen innebär möts med tillräckliga investeringar i bl. a. rullande materiel. Behovet härav är stort. Många lok och vagnar tillverkades för mycket länge sedan och behovet att ersätta gamla lok och vagnar med ny materiel är trängande. Beställningar av personvagnar bör ske i ökad takt. Inte minst situationen förra vintern visar att det fortsättningsvis krävs en rejäl upp -

TU 1979/80:10

rustning av SJ:s lok- och vagnpark. Det är enligt utskottets uppfattning inte rimligt att. som föredraganden avser, låta SJ hyra lok och vagnar i stället för att ställa investeringsmedel till förfogande. I stället för den föreslagna leasingen vill utskottet förorda ökade investeringsmedel.

Utskottet vill mot bakgrund bl. a. härav och med tillstyrkan av motionen 1979/80: 1352, såvitt nu är i fråga, föreslå att investeringsramen för beställningar av lok, motorvagnar, godsvagnar och personvagnar ökas med 60 milj. kr. Medel för dessa investeringar liksom för byggandet av dubbelspåret Älvsjö-Järna kan som motionärerna föreslagit erhållas genom dels omprioritering inom ramen för SJ:s totala investeringar, dels genom att ytterligare 30 milj. kr. anvisas över budgeten.

Genom det anförda tillgodoses till viss del yrkandet 1 i motionen 1979/ 80: 210 om en höjning av anslaget till SJ med 261,7 milj. kr.

Vidare minskar eller bortfaller behovet av leasingmedel. Utskottet finner därför anledning inte föreligga att, såsom i motionen 1979/80:924 (2) från riksdagens sida direkt kräva att SJ:s behov av materiel ej får tillgodoses genom sådana medel. Motionsyrkandet avstyrks därför.

Slutligen skulle vid ett bifall till vad utskottet här föreslagit önskemålen i motionen 1979/80:924 (1) om ett särskilt anslag till SJ för förbättring av driftsäkerheten under vinterförhållanden i väsentliga delar kunna tillgodoses.

Vad utskottet i nu berörda delar anfört bör av riksdagen ges regeringen till känna.

dels utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. att riksdagen

a. med anledning av regeringens förslag och motionen 1979/ 80:210. yrkandet 1, samt med bifall till motionen 1979/80: 1352, yrkandet 3, till Järnvägar m.m. för budgetåret 1980/81 anvisar ett reservationsanslag av 1 338 300000 kr.,

b. med bifall till motionen 1979/80: 1352, yrkandet 1, som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om investeringsinriktningen för SJ,

c. avslår motionen 1979/80:924, yrkandet 2, om att SJ:s behov av materiel ej skall anskaffas genom långsiktiga hyresavtal,

2. vid avsnittet 1 Anslaget Järnvägar m. m. (byggande av dubbelspår mellan Älvsjö och Järna) mom. 2

dels den del av utskottets yttrande på s. 12 som boljar med ”Regeringen har” och slutar med ”nästa budgetår” bort ha följande lydelse:

Regeringen har — med anledning av 1979 års trafikpolitiska beslut - gett SJ i uppdrag att i kontakt med länsstyrelsen i Stockholms län och Stockholms läns landsting utreda de framtida förutsättningarna för den gods- och persontrafik på järnväg som berör Stockholmsregionen. Med stöd av rege -

TU 1979/80: 10

ringens beslut den 27 mars 1980 har vidare en särskild utredare tillkallats för att bl. a. upprätta ett program för samordnade trafikpolitiska åtgärder i Stockholmsområdet.

I sammanhanget må också erinras om att regeringen i enlighet med riksdagens tidigare beslut gett SJ i uppdrag att redovisa en långsiktig projektindelad plan över SJ:s investeringsbehov under den närmaste tioårsperioden. Planen skall utarbetas i enlighet med samtidigt givna riktlinjer för en utbyggd långsiktig planering inom transportsektorn. Uppdraget skall redovisas senast den 1 september 1980, vilket enligt propositionen innebär att statsmakterna kan ha tillgång till denna investeringsplan i nästa års bugdetarbete. Vidare bör man då ha tillgång till de redovisningar som skall lämnas av SJ med anledning av bl. a. förut nämnda utredningsuppdrag om investeringsbehoven i Stockholmsområdet.

Såsom i förutnämnda motion 1979/80: 1352 framhållits innebar dock redan 1979 års trafikpolitiska beslut bl. a. att en motion om utbyggnad av ett nytt dubbelspår mellan Älvsjö och Järna bifölls. Riksdagen anvisade också medel för projektering av i första hand sträckan Älvsjö-Flemingsberg. Utskottet finnér därför i likhet med årets motionärer att arbetena härmed bör fortsättas. Så bör kunna ske genom en omfördelning av medlen inom det för SJ föreslagna investeringsprogrammet. Utskottet tillstyrker följaktligen yrkandet 2 härom i motionen 1979/80:1352.

Utskottets ställningstagande härvidlag innebär också ett tillstyrkande av yrkandena i motionerna 1979/80:536 — att dubbelspåret Älvsjö-Flemingsberg med det snaraste projekteras m.m. - och 1979/80: 1365 - att den planerade utbyggnaden av dubbelspår mellan Älvsjö och Järna påbörjas under nästa budgetår.

Vad utskottet härom anfört bör av riksdagen ges regeringen till känna,

dels utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. att riksdagen med anledning av motionerna 1979/80:536, 1979/ 80: 1352, yrkandet 2, och 1979/80: 1365 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om utbyggnaden av dubbelspår mellan Älvsjö och Järna,

3. beträffande motiveringen för yrkandet under mom 14a och under förutsättning av bifall till den med 2 betecknade reservationen — vid avsnittet 1 Anslaget Järnvägar m.m. (upprustning och utbyggnad av Södertälje Södra järnvägsstation), mom. 14 a.

det stycke i utskottets yttrande på s. 15 som börjar med ”Utskottet har” och på s. 16 slutar med ”avstyrks följaktligen” bort ha följande lydelse:

Utskottet har tidigare uttalat att frågan om upprustning och utbyggnad av den aktuella stationen i första hand måste prövas av SJ i samband med den fortlöpande investeringsplanering som sker inom verket samt förutsatt att de av motionärerna omnämnda förhållandena beaktas vid den priorite -

TU 1979/80:10

ring som sker. Utskottet hyser fortfarande samma uppfattning i principfrågan. Av betydelse i sammanhanget är emellertid också dels att frågor om trafikering och utbyggnad av pendeltågstrafiken i Storstockholmsområdet regleras i det s. k. pendeltågsavtalet mellan SJ och Stockholms läns landsting, dels att mycket stora anspråk på investeringsmedel i övrigt för åtgärder på järnvägssystemet i Storstockholmsregionen föreligger. Genom utskottets ställningstagande i det föregående till frågan om utbyggnaden av dubbelspår mellan Älvsjö och Järna kommer en upprustning och utbyggnad av stationen att omedelbart aktualiseras. Under hänvisning härtill finnér utskottet någon särskild riksdagens åtgärd med anledning av motionen ej nu påkallad. Motionen avstyrks därför.

5 Särskilda yttranden

1. vid avsnittet 1 Anslaget Järnvägar m. m. (statligt övertagande av NKLJbanan) mom. 23.

Bertil Zachrisson, Nils Hjorth, Kurt Hugosson, Birger Rosqvist, Ove Karlsson, Rune Johansson och Sten-Ove Sundström (alla s) anför:

Av utskottets yttrande framgår att närmare 85 % av transportvolymen på NKLJ-banan förts över till landsvägstransport. En sådan utveckling är av såväl trafikpolitiska som trafiksäkerhetsmässiga skäl klart otillfredsställande. Ett återförande av transporterna till järnvägen framstår därför som önskvärt. Detsamma gäller den gods- och persontrafik som rimligen borde kunna tillföras banan genom en förbättring av densamma. Då något intresse härför från nuvarande ägarhåll inte synes föreligga har frågan om ett förstatligande av bandelen och därmed följande upprustning aktualiserats. En förutsättning härför är dock att förhandlingar i frågan parterna emellan kommer till stånd.

2. vid avsnittet 1 Anslaget Järnvägar m. m. (mom. 2, 8—11, 17—26)

Bertil Jonasson, Rune Torwald och Ivar Franzén (alla c) anför:

När trafikutskottet med anledning av fp-regeringens trafikpolitiska proposition våren 1979 redovisade sina ställningstaganden i TU:s betänkande 1978/79: 18 redovisade centerledamöterna utförligt sin uppfattning i bl. a. några reservationer mot utskottets beslut om investeringsinriktning, riksnät m. m. för SJ. Tyvärr avslog riksdagen våra yrkanden. Vi finner därför inte anledning att nu åter reservera oss. Med detta särskilda yttrande vill vi helt kort understryka att vi inte ändrat inställning i dessa frågor. För tillfället böjer vi oss emellertid för det majoritetsbeslut som fattades den 1 juni 1979 och som i stort återspeglas i årets budgetproposition. Detsamma gäller utskottets redovisningar och ställningstaganden i detta betänkande främst på sidorna 10—11, 13 samt 17—19.

Centern anser fortfarande, att beslutet att godta förslaget om ett riksnät

TU 1979/80:10

av i huvudsak den omfattning som redovisades i nyssnämnda trafikpolitiska proposition, på ett olyckligt sätt kommer att styra investeringarna mot trafikstarka bandelar till nackdel för mera regionalpolitisk! inriktade satsningar. Dessbättre lyckades vi dock få en majoritet i fjolårets riksdag bakom vårt krav på ett bibehållande och en upprustning av inlandsbanan. Vi noterar med tillfredsställelse, att också nästa budgetår 20 milj. kr. avdelas för detta ändamål, även om vi helst hade sett en större satsning redan nu.

Vi anser också fortfarande, att något dubbelspår mellan Älvsjö och Järna inte bör byggas f. n. Kapaciteten kräver inte detta förrän långt in på 1990-talet, om SJ dirigerar gods- och persontrafik — som inte är destinerad till Stockholmsregionen - via andra bansträckor, där det nu är mycket långt till kapacitetstaket. En sådan åtgärd skulle dessutom leda till en avlastning för växlings- och omlastningsfunktioner m. m. i Stockholmsregionen. SJ skulle på detta sätt kunna sysselsätta mera personal för dylika arbetsuppgifter på andra håll i landet, vilket även ur regionalpolitisk synpunkt är angeläget.

Ett dubbelspårsbygge Ätvsjö-Jäma skulle kräva minst 1 miljard kr. i investeringsmedel. Dessa anser vi i stället bör satsas på glesbygdsbanorna där regionalpolitiska och andra skäl talar för snabba insatser till fromma för glesbygdens invånare och näringsliv.

Flemingsbergs station anser vi däremot böra byggas. SJ bör därför få i uppdrag att utan tidsutdräkt planera för detta såväl när det gäller investering som trafikföring o. d.

TU 1979/80:10

36 Innehållsförteckning

Hemställan i propositionen 1

Motionerna 1

Utskottet

1 Anslaget Järnvägar m. m 9

1.1 Medelsförbrukning samt investeringar för nästa budgetår m. m. 9

1.2 Vissa övriga investeringsfrågor 14

1.3 Upprustning och utbyggnad m. m. av vissa bandelar 17

1.4 Vissa taxe-, service-och bemanningsfrågor 24

2 Ersättning till statens järnvägar för drift av icke lönsamma järnvägslinjer m. m 27

3 Hemställan 28

4 Reservationer 31

5 Särskilda yttranden 34

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1980