Med anledning av propositionen 1979/80:100 såvitt gäller anslag till Sjöfart jämte motioner
TU 1979/80:11
Trafikutskottets betänkande 1979/80:11
med anledning av propositionen 1979/80:100 såvitt gäller anslag till Sjöfart jämte motioner
SJÄTTE HUVUDTITELN Sjöfart
1. Allmän översikt över utvecklingen. Anslagen till sjöfartsverkets verksamhet. I propositionen 1979/80:100, bilaga 9 (kommunikationsdepartementet) har regeringen före behandlingen av de skilda anslagen under avsnittet Sjöfart lämnat en allmän översikt över utvecklingen inom sjöfarten och dels gett riksdagen till känna vad som i propositionen har anförts om sjöfartsverket m. m.,
dels föreslagit riksdagen att godkänna att förvaltningen av Falsterbokanalen överförs till sjöfartsverket från statens naturvårdsverk.
Regeringens förslag till medelsanvisning för budgetåret 1980/81 under de skilda anslagen m. m. innebär
att till Farledsverksamhet, exkl. isbrytning anvisas ett förslagsanslag av 266 072 000 kr. (punkten E 1, s. 139), att till Isbrytning anvisas ett förslagsanslag av 135 000 000 kr. (punkten E 2, s. 140),
att till Fartygsverksamhet anvisas ett förslagsanslag av 23 600 000 kr. (punkten E 3, s. 140-141), att till Sjöfartsmateriel m. m. anvisas ett reservationsanslag av 37 900 000 kr. (punkten E 4, s. 141-142).
att till Övrig verksamhet anvisas ett förslagsanslag av 3 558 000 kr. (punkten E 5, s. 142-143).
Regeringen har vidare (s. 141-142) föreslagit riksdagen att medge att sjöfartsverket lämnas det beställningsbemyndigande gällande leveranser av sjöfartsmateriel som har förordats i propositionen.
Motionerna
I motionen 1979/80:540 av Bengt Silfverstrand m. fl. (s) yrkas
1. att riksdagen hos regeringen anhåller att åtgärder vidtas för att säkerställa dygnet-runt-bemanning vid Kullens fyrplats med statlig myndighet som huvudman,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i motionen beträffande behovet av riktlinjer för den framtida bemanningen av fyrplatser.
1 Riksdagen 1979/80. 15 sami. Nr 11
TU 1979/80:11
2 I motionen 1979/80:672 av Hans Gustafsson m. fl. (s) yrkas
1. att riksdagen hos regeringen begär en skyndsam utredning av de negativa konsekvenserna för sjöfarten och lokalbefolkningen vid de fyrplatser där en avbemanning redan skett,
2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om en återbemanning av fyrplatserna där så kan vara erforderligt och att fyrpersonalen får möjlighet att fullgöra serviceuppgifter till förmån för sjöräddningen, yrkesfisket, naturvården, vädertjänsten m. m.,
3. att situationen vid sydkusten med dess täta trafik av handelsfartyg, marina enheter, yrkesfiskare och fritidsbåtar ägnas särskild uppmärksamhet genom ett återupprättande av tidigare fullgjorda funktioner vid Hanö fyr och Utklippan.
I motionen 1979/80:902 av Bertil Dahlén (fp) yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om det nuvarande sjömätningssystemet.
I motionen 1979/80:1730 av Pär Granstedt m. fl. (c) yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att hastighetsbegränsningarna i farlederna Stockholm-Sandhamn och Stockholm-Furusund bör gälla utan dispenser,
2. att riksdagen hos regeringen hemställer om initiativ så att skadade strandpartier längs dessa leder återställs och drabbade ägare av bryggor m. m. får en rimlig ersättning.
I motionen 1979/80:1746 av Åke Wictorsson och Lilly Bergander (båda s) yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag om införande av lotstvång inomskärs.
Utskottet
Sjöfartsverkets verksamhet är uppdelad på tre program, Farledsverksamhet, Fartygsverksamhet och Övrig verksamhet. Medel till programmet Farledsverksamhet anvisas över två anslag, Farledsverksamhet, exkl. isbrytning resp. Isbrytning. Härigenom ges möjlighet att särredovisa den icke avgiftsfinansierade isbrytningen i förhållande till de avgiftsfinansierade verksamhetsgrenarna inom programmet Farledsverksamhet. De övriga programmen motsvaras av anslag med samma benämning som programmen. För verkets investeringar anvisas medel över anslaget Sjöfartsmateriel m. m.
Sjöfartsverket har för sin verksamhet för nästa budgetår föreslagit en medelsanvisning av 439,0 milj. kr., en ökning med 46,3 milj. kr. jämfört med innevarande budgetår.
Anslagen föreslås av regeringen tas upp med sammanlagt 428,3 milj. kr. Härav belöper 266,1 milj. kr. på Farledsverksamhet, exkl. isbrytning, 135,0
TU 1979/80:11
milj. kr. på Isbrytning, 23,6 milj. kr. på Fartygsverksamhet och 3,6 milj. kr. på Övrig verksamhet. Efter samråd med chefen för jordbruksdepartementet har det totala bidraget från tionde huvudtiteln för detta budgetår beräknats till 20,0 milj. kr., varav 1,0 milj. kr. avser fiskets andel av fartygsverksamheten. I bidrag från fjärde huvudtiteln har föredragande departementschefen efter samråd med chefen för försvarsdepartementet beräknat 2,7 milj. kr. för den militära sjökartläggningen.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag i förevarande delar.
Vad härefter angår medel för investeringar har verket begärt ett anslag om 145,0 milj. kr. Föredraganden beräknar för sin del en medelsförbrukning av 54,5 milj. kr. Därvid inkluderas medel om 11,4 milj. kr. som beviljats sjöfartsverket genom ianspråktagande av finansfullmakten enligt särskilda regeringsbeslut. Vidare har föredraganden beräknat ytterligare 14,0 milj. kr. för det distriktsfartyg, till vilket riksdagen beviljade 28,0 milj. kr. på förslag på tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1978/79. I övrigt säger sig föredraganden ha prioriterat investeringar för ombyggnader och automatisering av fyrar och investeringar i positionsbestämningsinstrument för sjömätningen. Föredraganden förklarar sig inte vara beredd att föreslå medel för ytterligare investeringar i nya fartyg eller större ombyggnader av äldre fartyg. Med beaktande av det sålunda anförda beräknar föredraganden anslaget till 37,9 milj. kr. Därvid förutsätts att den medelsbehållning som vid utgången av innevarande budgetår beräknas finnas kvar på sjöfartsverkets fond i sin helhet förs över till det reservationsanslag som skapas genom budgetomläggningen.
Utskottet har för sin del funnit sig kunna godta den förordade investeringsramen. Vidare tillstyrker utskottet att sjöfartsverket lämnas det av föredraganden begärda beställningsbemyndigandet.
Av budgetpropositionen framgår att statens naturvårdsverk i skrivelse den 17 april 1979 hemställt att ansvaret för Falsterbokanalens förvaltning flyttas över från naturvårdsverket till sjöfartsverket och att i samband därmed beslutas om hur kanalens framtida underskott skall täckas.
Föredraganden erinrar om att förvaltningen av kanalen fördes över till naturvårdsverket efter förslag i propositionen 1969:58 men att naturvårdsverket funnit att förvaltningsansvaret bör föras tillbaka till sjöfartsverket, vars verksamhet mer naturligt omfattar kanaldrift. Föredraganden säger sig finna detta rimligt och förordar efter samråd med chefen för jordbruksdepartementet att så sker. Överförandet bör ske den 1 juli 1980.
Kostnaderna för kanalen bör enligt propositionen bestridas av dem som nyttjar den och för vars ändamål kanalen är byggd. Kanalen anlades i början av 1940-talet för försvarsändamål. Kapitalkostnaden belastar handelssjöfarten via anslaget E 1. Farledsverksamhet, exkl. isbrytning, till hälften som totalförsvarskostnad. Genom särskilda passageavgifter betalar handelssjöfarten för gång genom kanalen. Fritidsbåtarna är avgiftsbefriade. Under 1*
Riksdagen 1979180. 15 sami. Nr 11
TU 1979/80:11
skottet i kanalen, som för budgetåret 1978/79 uppgick till 785 000 kr., täcks med medel från det under jordbruksdepartementets huvudtitel upptagna anslaget Stöd till idrotten: Anläggningsstöd m. m.
Enligt föredraganden finns inte skäl att — utöver normal höjning av kanaltaxan - belasta handelssjöfarten med ytterligare kostnader för Falsterbokanalen. Vad gäller fritidsbåtarna anses kanalens betydelse för båtlivet fortsätta att öka de närmaste åren. Föredraganden finner därför f. n. inte heller skäl att ändra det förhållandet att fritidsbåtarnas andel av driftkostnaderna för kanalen utbetalas via jordbruksdepartementets huvudtitel och således kommer att ingå som del av bidraget från tionde huvudtiteln. Bidraget, som skall täcka uppkommande underskott i kanalrörelsen, beräknas i propositionen till 1 000 000 kr. för budgetåret 1980/81.
Vad föredraganden under förevarande avsnitt anfört beträffande denna och övriga sjöfartsfrågor har inte gett utskottet anledning till erinran eller särskilt uttalande.
I motionen 1979/80:540 hemställs att åtgärder vidtas för att säkerställa dygnet-runt-bemanning vid Kullens fyrplats med statlig myndighet som huvudman. Vidare yrkas att riksdagen som sin mening skall ge regeringen till känna vad som anförts i motionen beträffande behovet av riktlinjer för den framtida bemanningen av fyrplatser. 1 motionen 1979/80:672 yrkas att riksdagen hos regeringen begär en skyndsam utredning av de negativa konsekvenserna för sjöfarten och lokalbefolkningen vid de fyrplatser där en avbemanning redan skett. Vidare yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag till återbemanning av fyrplatserna där så kan vara erforderligt samt att tidigare fullgjorda funktioner återupprättas vid Hanö fyr och Utklippan.
Redan när frågan om nya riktlinjer för lots- och fyrväsendets organisation behandlades (prop. 1970:119, SU 1970:143, rskr 1970:347) framhöll dåvarande statsutskottet bl. a. att de organisationsfrågor som uppkom inte enbart fick bedömas från företagsekonomiska synpunkter. Sålunda borde även beaktas allmänt samhällsekonomiska och lokaliseringspolitiska grunder, varvid hänsyn tas till övrig verksamhet avseende kust- och havsövervakningen. Trafikutskottet har härefter vid flera tillfällen, senast i betänkandet TU 1978/79:11 (s. 32-33), hänvisat till uttalandena vid 1970 års riksdag och förklarat sig förutsätta att det sålunda anförda beaktas vid behandlingen av frågor av förevarande slag. I det nämnda betänkandet förklarade sig utskottet vilja återigen understryka vikten av att också andra intressen än sådana som direkt berör handelssjöfarten läggs till grund vid denna bedömning. Särskilt starkt borde hänsyn tas till sysselsättnings- och regionalpolitiska aspekter. Vidare utgör havsövervakningen vad gäller fiskezoner och säkerheten ur försvarssynpunkt sådana faktorer som borde vägas in. Hänsyn borde också tas till den positiva effekt för sjöräddningsväsendet som bemanningen av fyrar utgör. Även frågor som rör anställningsförhållanden för den personal som är anställd vid fyrplatser borde få en från personalsynpunkt acceptabel lösning.
TU 1979/80:11
5 Det program för automatisering och avbemanning av fyrar som redovisades första gången år 1960 har sedermera utvidgats och beräknas leda till total avbemanning av samtliga fyrplatser i vad avser fyrteknisk tjänst under budgetåret 1980/81. Den 1 januari 1980 automatiserades fyrplatserna Ölands Södra Udde, Hanö och Grundkallen. Den återstående delen av automatiseringsplanen omfattar fyrarna Sydostbrotten, Örskär och Holmögadd .vilka avses automatiseras den 1 januari 1981. Beträffande vissa redan automatiserade fyrar har emellertid beslutats om fortsatt bemanning. Sålunda har regeringen i beslut den 23 november 1978 föreskrivit att Kullens fyrplats skall hållas bemannad tills vidare. Samtidigt uppdrog regeringen åt sjöfartsverket att snarast med berörda myndigheter komma överens om huvudmannaskapet och kostnadsfördelningen för den fortsatta bemanningen av Kullens fyr. I anslutning härtill förutsattes sjöfartsverket - efter samråd med andra berörda myndigheter - även redovisa intresset för och därmed viljan att ekonomiskt bidra till en eventuellt fortsatt bemanning vid de fyrplatser som enligt redovisade planer skulle automatiseras den 1 januari 1980.
Enligt vad som upptagits i sjöfartsverkets verksamhetsplan för budgetåren 1979/80-1984/85 har verket funnit det lämpligt att i sina överläggningar med myndigheterna även diskutera de fyrplatser som planeras avbemannas den 1 januari 1981. Verkets överläggningar med andra intressenter har resulterat i att man träffat överenskommelse om att under en treårig försöksperiod upprätthålla bemanning på Kullen, Hanö och Ölands Södra Udde. Huvudmän för verksamheten blir för Kullen AB Kullabergs Natur, som svarar för skötseln av naturreservatet, och för Hanö och Ölands Södra Udde Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI). Enligt verksamhetsplanen har ej redovisats något intresse för fortsatt bemanning av Grundkallen. Av verksamhetsplanen framgår vidare att det bildats en arbetsgrupp med företrädare för sjöfartsverket, SMHI och naturvårdsverket i syfte att utarbeta förslag till långsiktiga lösningar för de tre nämnda fyrplatserna. Arbetsgruppen skall vidare mera konkret diskutera åtgärder med anledning av de tre sista fyrarna i automatiseringsprogrammet - Sydostbrotten, Örskär och Holmögadd. Representanter för andra myndigheter med speciella intressen vid de olika fyrprojekten samt för berörda länsstyrelser skall beredas möjlighet att delta i arbetet. Arbetsgruppen skall även se över de övriga platser som nu är bemannade enligt särskilda överenskommelser eller vars bemanning motiverats av regionalpolitiska hänsyn.
Utskottet vill också hänvisa till det betänkande (Ds Kn 1980:2) Personal för tillsyn av kust och skärgård som helt nyligen har lagts fram av utredningen (Kn 1979:05) om tillsyn av kusterna (TAK). I betänkandet lämnas förslag till ett system för handläggning och beslut i bemanningsfrågor. Den föreslagna handläggningsordningen innebär att de myndigheter som bedriver verksamhet längs kusterna åläggs att i god tid informera andra berörda centrala myndigheter samt länsstyrelsen i det aktuella länet innan åtgärder vidtas som
TU 1979/80:11
syftar till indragning av kuststationerad personal. De centrala myndigheter som skulle beröras härav är rikspolisstyrelsen, överbefälhavaren, televerket, vägverket, sjöfartsverket, SMHI, fiskeristyrelsen, naturvårdsverket och generaltullstyrelsen. Länsstyrelsen föreslås vid behov verkställa en utredning som närmare klarlägger om personalinskränkningen får negativa återverkningar på annan verksamhet i det aktuella kustområdet. Om länsstyrelsens utredning visar att personalinskränkningen medför betydande olägenheter för andra samhällsintressen skall länsstyrelsen utarbeta ett förslag som tillgodoser dessa. Förslaget skall om möjligt innehålla lösningar som innebär att de olika arbetsuppgifterna så långt möjligt samordnas. Till huvudman bör utses den som enligt länsstyrelsens bedömning företräder det starkaste intresset. Förslaget skall vidare enligt utredningen överlämnas till den myndighet som anmält sin avsikt att företa indragning av tjänster. Om länsstyrelsens förslag inte godtas skall det överlämnas till regeringen för prövning.
Såsom tidigare anförts har utskottet vid upprepade tillfällen betonat vikten av ett övergripande samhällsekonomiskt och regionalpolitisk! synsätt när det gällt frågor om avbemanning av fyrplatser. Alltjämt kvarstår ett behov av att skapa fastare former för den fortsatta handläggningen av frågorna. I det sammanhanget vill utskottet särskilt hänvisa till TAK:s nu avgivna förslag. Mot bakgrund av att programmet för automatisering av fyrplatserna i det närmaste slutförts förutsätter utskottet att de frågor som tagits upp i TAK:s betänkande bereds skyndsamt. Någon ytterligare avbemanning bör ej ske förrän regeringens förslag i anledning av TAK:s betänkande förelagts riksdagen. Utskottet förutsätter likaledes att regeringen i sammanhanget uppmärksammar frågan om huvudmannaskapet för de fyrplatser som framgent skall vara bemannade. Med hänsyn till vad sålunda anförts finner utskottet någon särskild framställning från riksdagens sida ej nu erforderlig med anledning av de berörda motionerna.
I motionen 1979/80:902 yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om det nuvarande sjömätningssystemet. Motionären hänvisar till att det för sjöfarten är mycket viktigt att uppgifterna på sjökorten är riktiga, varför det bör utredas om den svenska sjömätningsutrustningen är tillfyllest och motsvarar dagens krav på tillförlitlighet.
I budgetpropositionen erinrar föredraganden om att frågan om effektiviteten och tillförlitligheten i processen från sjömätning till färdiga sjökort har varit föremål för översyn av en särskild utredare (K 1978:05). Därvid framhålls att utredaren i en avslutande kommentar till sitt förslag (Ds K 1978:14) Sjöfartsverkets sjökortsframställning konstaterar att de instrument och mätmetoder som används vid sjökartläggning i Sverige är av mycket hög klass. Av budgetpropositionen framgår vidare att sjöfartsverket för nästa budgetår tillförs nya resurser på sjömätningssidan. Sålunda kan det nya sjömätningsfartyget som sjösattes hösten 1979 börja utnyttjas. Regeringen
TU 1979/80:11
har också gett sjöfartsverket bemyndigande att beställa en ny ledarmotorbåt för sjömätning till en kostnad av 12,8 milj. kr. Leverans är bestämd till den 30 april 1981. I investeringsmedlen för nästa budgetår har vidare beräknats medel för bl. a. positionsbestämningsinstrument.
Även utskottet finner det angeläget att instrument och resurser i övrigt som ställs till förfogande för sjömätningsarbetet och sjökarteframställningen är tillfyllest för att åstadkomma tillförlitliga sjökort. Under hänvisning till det tidigare anförda och till pågående utredningsarbete inom sjöfartsverket i syfte att åstadkomma ökad farledssäkerhet synes emellertid någon ytterligare utredning i frågan ej vara erforderlig. Utskottet avstyrker därför den berörda motionen.
I motionen 1979/80:1730 yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att hastighetsbegränsningarna i farlederna Stockholm-Sandhamn och Stockholm-Furusund bör gälla utan dispenser. Vidare yrkas att riksdagen hos regeringen hemställer om initiativ så att skadade strandpartier längs dessa leder återställs och drabbade ägare av bryggor m. m. får en rimlig ersättning. I motionen erinras om de fartbegränsningar som enligt regeringens beslut den 17 mars 1977 skall gälla i de berörda farlederna, varvid maximihastigheten sattes till 12 knop och på vissa särskilt trånga avsnitt till 8 knop. Samtidigt medgavs dispens för Waxholmsbolagets båtar och Finlandstrafiken. För den senare gäller en högsta tillåten hastighet av 15 knop. Enligt motionärerna har denna höga hastighet visat sig medföra betydande nackdelar. Sålunda har svallvågorna åstadkommit stora problem, bl. a. i form av erosion på stränderna och sönderslagna bryggor.
Det i motionen nämnda regeringsbeslutet trädde i kraft den 1 juni 1978. I beslutet gavs sjöfartsverket i uppdrag att under en treårsperiod följa upp verkningarna av de nya hastighetsbestämmelserna. Som ett led i denna uppföljning har sjöfartsverket under slutet av föregående år avlämnat en rapport i frågan till regeringen. Sjöfartsverket har därvid haft överläggningar med naturvårdsverket och med länsstyrelsen i Stockholms län. Naturvårdsverket har vidare - såsom framhålls i motionen - till regeringen avgivit ett eget yttrande i ärendet. De berörda frågorna övervägs alltså f. n. inom regeringskansliet. Enligt vad utskottet inhämtat har regeringen att i sammanhanget även behandla ansökningar från bl. a. strandägare om slopande av de berörda dispenserna.
Utskottet vill för sin del understryka vikten av att frågorna om främst säkerheten i de berörda farlederna men även skadeverkningar på strandpartierna ges stort utrymme vid regeringens behandling av det aktuella ärendet. Härvid kan hänvisas till pågående arbete inom länsstyrelsen i Stockholms län i syfte att kartlägga särskilt besvärliga områden i förevarande farleder. Mot bakgrund av det tidigare anförda synes emellertid någon särskild framställning i ärendet från riksdagens sida ej vara nödvändig. Vad härefter angår frågan om återställande av skadade strandpartier och ersättning till drabbade
TU 1979/80:11
strandägare går det ej att bedöma vilka möjligheter regeringen har att agera förrän orsakerna till och omfattningen av skadorna har fastställts. Under hänvisning härtill avstyrker utskottet motionen även i nu berörd del.
I motionen 1979/80:1746 yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag om införande av lotslvång inomskärs. Motionärerna erinrar i motionen om att den gamla lotsplikten slopades vid årsskiftet 1966-1967 och ersattes med s. k. efterfrågeanpassad servicenivå, vilket innebär att befälhavaren på ett fartyg själv från fall till fall avgör om lots skall anlitas eller ej. Därefter har inom vissa områden införts lotsplikt för oljelastade fartyg och fartyg med vissa allmänfarliga laster i bulk över 1 200 bruttoton. Det tillämpade systemet har enligt motionärerna visat sig ha påtagliga brister både ur säkerhetssynpunkt och med hänsyn till lotsverksamhetens utveckling. För att motverka detta föreslås en allmän lotsplikt för fartyg över 400 bruttoton vid färd inomskärs.
Som framgår av propositionen har sjöfartsverket i skrivelse den 13 augusti 1979 till regeringen lämnat förslag till en utökad skyldighet att anlita lots inom svenskt inre vatten utanför kusten m. m. Förslaget bör enligt skrivelsen ses som ett led i det program för ökad farledssäkerhet som verket redovisat under våren 1979. Till skillnad från andra föreslagna åtgärder torde enligt verket en utvidgning av lotstvånget kunna genomföras snabbt och inom ramen för befintliga resurser. Förslaget innebär i korthet dels en geografisk utvidgning av den lotsplikt som gäller för oljetankfartyg med en bruttodräktighet överstigande 1 600 registerton, dels ett införande av lotsplikt för samtliga fartyg med en bruttodräktighet över 10 000 ton. Härutöver skärps lotsplikten för fartyg med allmänfarlig last i bulk. Vidare begär sjöfartsverket bemyndigande att i vissa särskilda fall få föreskriva lotsskyldighet. Skrivelsen har remissbehandlats och ärendet bereds f. n. i regeringskansliet.
Motionärerna har tagit upp frågan om en allmän lotsplikt för fartyg över viss storlek medan sjöfartsverket i sitt förslag angående ökad skyldighet att anlita lots skiljer mellan oljetankfartyg, fartyg som transporterar allmänfarlig last i bulk och övriga fartyg. Även utskottet anser att frågan om en vidgad lotsplikt utgör ett viktigt led i strävan att åstadkomma ökad säkerhet i farlederna. Utskottet förutsätter dock att regeringen vid beredningen av ärendet tar upp frågan i hela dess vidd och därvid beaktar synpunkter av det slag som framförts i motionen. Under hänvisning härtill synes någon framställning i ämnet från riksdagens sida ej erforderlig. Utskottet avstyrker därför den berörda motionen.
Utskottet hemställer
1. att riksdagen godkänner att förvaltningen av Falsterbokanalen överförs till sjöfartsverket från statens naturvårdsverk,
2. att riksdagen för budgetåret 1980/81 anvisar
a. till Farledsverksamhet, exkl. isbrytning ett förslagsanslag av 266 072 000 kr.,
TU 1979/80:11
b. till Isbrytning ett förslagsanslag av 135 000 000 kr.,
c. till Fartygsverksamhet ett förslagsanslag av 23 600 000 kr.,
d. till Övrig verksamhet ett förslagsanslag av 3 558 000 kr.,
3. att riksdagen
a. medger att sjöfartsverket lämnas det beställningsbemyndigande gällande leveranser av sjöfartsmateriel som har förordats i propositionen,
b. till Sjöfartsmateriel m. m. för budgetåret 1980/81 anvisar ett reservationsanslag av 37 900 000 kr.,
4. att riksdagen
a. lämnar motionen 1979/80:540 om bemanningen av Kullens m. fl. fyrplatser utan åtgärd,
b. lämnar motionen 1979/80:672 om bemanningen av fyrplatser utan åtgärd,
5. att riksdagen avslår motionen 1979/80:902 om sjömätningssystemet,
6. att riksdagen avslår motionen 1979/80:1730 om hastighetsbegränsningar i vissa av Stockholms skärgårds farleder m. m.,
7. att riksdagen avslår motionen 1979/80:1746 om obligatorisk lotsning inomskärs.
Övriga sjöfartsändamål
2. Handelsflottans pensionsanstalt. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten E 6 (s. 143-144) och hemställer
att riksdagen till Handelsflottans pensionsanstalt för budgetåret 1980/81 anvisar ett anslag av 1 000 kr.
3. Bidrag till vissa resor av sjöfolk. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten E 7 (s. 144-145) och hemställer
att riksdagen till Bidrag till vissa resor av sjöfolk för budgetåret 1980/81 anvisar ett förslagsanslag av 1 000 kr.
4. Handelsflottans kultur- och fritidsråd. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten E 8 (s. 145-147) och hemställer
att riksdagen till Handelsflottans kultur- och fritidsråd för budgetåret 1980/81 anvisar ett förslagsanslag av 1 000 kr.
5. Ersättning till viss kanaltrafik. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten E 9 (s. 147) och hemställer
att riksdagen till Ersättning till viss kanaltrafik för budgetåret 1980/81 anvisar ett förslagsanslag av 1 000 kr.
TU 1979/80:11
6. Lån till den mindre skeppsfarten. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten E 10 (s. 147-148) och hemställer
att riksdagen till Lån till den mindre skeppsfarten för budgetåret 1980/81 anvisar ett reservationsanslag av 1 000 kr.
Stockholm den 11 mars 1980
På trafikutskottets vägnar BERTIL ZACHRISSON
Närvarande: Bertil Zachrisson (s), Rolf Clarkson (m), Bertil Jonasson (c), Essen Lindahl (s). Rolf Sellgren (fp), Nils Hjorth (s), Rune Torwald (c), Birger Rosqvist (s), Sixten Pettersson (m), Olle Östrand (s), Anna Wohlin-Andersson (c), Eric Rejdnell (fp), Per Stenmarck (m). Rune Johansson (s) och Sten-Ove Sundström (s).
Reservation
Allmän översikt över utvecklingen. Anslagen till sjöfartsverkets verksamhet (mom. 4).
Bertil Zachrisson, Essen Lindahl, Nils Hjorth, Birger Rosqvist, Olle Östrand, Rune Johansson och Sten-Ove Sundström (alla s) anser
dels att det stycke på s. 6 som börjar med ”Såsom tidigare” och slutar med ”berörda motionerna” bort ha följande lydelse:
Såsom tidigare anförts har utskottet vid upprepade tillfällen betonat vikten av ett övergripande samhällsekonomiskt och regionalpolitisk! synsätt när det gällt frågor om avbemanning av fyrplatser. Dessa uttalanden har endast i ringa mån beaktats vid tidigare handläggning av dessa frågor. Flertalet av de överenskommelser som träffats om fortsatt bemanning har vidare inneburit lösningar som bl. a. från personalsynpunkt framstår som oacceptabla. Härutöver kvarstår ett behov av att skapa fastare former för den fortsatta handläggningen av frågorna. I det sammanhanget vill utskottet särskilt hänvisa till TAK:s nu avgivna förslag. Mot bakgrund av att programmet för automatisering av fyrplatserna i det närmaste slutförts bör de frågor som tagits upp i TAK:s betänkande beredas skyndsamt. Någon ytterligare avbemanning bör ej heller ske utan att riksdagen beretts tillfälle att ta ställning härtill. Regeringen bör i sammanhanget även uppmärksamma frågan om huvudmannaskapet för de fyrplatser som framgent skall vara bemannade och snarast återkomma till riksdagen med förslag i frågan. Vad utskottet nu anfört med anledning av de berörda motionerna bör av riksdagen ges regeringen till känna.
TU 1979/80:11
dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:
4. att riksdagen med anledning av motionerna 1979/80:540 och 1979/80:672 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om bemanning av fyrplatser,