Med anledning av propositionen 1979/80:174 om transportstöd till Norrland m. m. jämte motioner
TU 1979/80:29
Trafikutskottets betänkande 1979/80:29
med anledning av propositionen 1979/80:174 om transportstöd till Norrland m. m. jämte motioner
Propositionen
I propositionen 1979/80:174 har regeringen (kommunikationsdepartementet) föreslagit riksdagen att
1. dels godkänna de av föredragande departementschefen förordade riktlinjerna för ett fortsatt transportstöd till Norrland,
2. dels godkänna de av föredragande departementschefen förordade riktlinjerna för ett fortsatt transportstöd till Gotland.
Ärendet bör enligt propositionen behandlas under innevarande riksmöte.
I propositionen föreslås att transportstödet till Norrland effektiviseras och förstärks samtidigt som bidragsförfarandet förenklas.
Stödområdet föreslås koncentreras och indelas i sex transportstödszoner, vilket ger möjlighet till att i högre utsträckning differentiera stödet mellan inlands- och kustregionerna. Den kortaste bidragsgrundande transportsträckan föreslås bli sänkt från 251 km till 151 km när det är fråga om transporter som berör inlandet. När det gäller bidragssatserna föreslås att dessa skall höjas, dels för transporter som berör den nordligaste transportstödszonen, dels för transporter som berör de inre delarna av Kopparbergs län och Torsby kommun i Värmlands län. En sänkning av bidragssatsen föreslås för kortare transporter.
Transportstödet föreslås i fortsättningen bli i huvudsak branschanknutet och inte som nu varuanknutet, vilket innebär en utbyggnad och förenkling av stödet. Den nedre viktgränsen föreslås bli sänkt från 250 kg till 100 kg. Samtidigt föreslås att kravet om verklig vikt slopas och att i fortsättningen den fraktdragande vikten skall läggas till grund för bedömning av bidrag. Härigenom uppnås en förenkling och större rättvisa för företag med volymlätt gods samt en förskjutning av stödet till små företag. Det sammanlagda bidragsgrundande belopp som krävs för att bidrag skall kunna utgå föreslås med hänsyn till inflationen bli höjt från 3 000 kr. per år till 6 000 kr. per år. Utbetalning av stödet föreslås ske två gånger per år i stället för en gång per år.
Bidragsförfarandet avses bli förenklat för att underlätta handläggningen hos såväl sökanden som transportrådet. Transportrådet kommer att få i uppdrag att undersöka hur transportstödet bör utformas så att kraven på administrativ enkelhet och regionalpolitisk effektivitet bäst kan förenas.
1 Riksdagen 1979180. 15 sami. Nr 29
TU, 1979/80:29
2 Föreslagna förbättringar ryms inom en i princip oförändrad kostnadsram.
I propositionen föreslås också viss förändring av stödet till Gotlandstrafiken.
Under den allmänna motionstiden väckta motioner
I motionen 1979/80:1548 av Eva Winther (fp) yrkas, såvitt nu är i fråga (yrkandet 1), att riksdagen beslutar att hos regeringen begära en utredning av förutsättningarna för att införa ett sjötransportstöd.
I motionen 1979/80:1848 av Marianne Stålberg m. fl. (s) yrkas, såvitt nu är i fråga (yrkandet 1), att riksdagen beslutar att transportstöd kan utgå för transport av jordbruksprodukter från glesbygdsområden där speciella transportinsatser krävs för att få produkter till förädlingsstället.
Med anledning av propositionen 1979/80:174 väckta motioner
I motionen 1979/80:2067 av Olle Westberg i Hofors m.fl. (s) yrkas att riksdagen beslutar uttala sig för att Hofors och Ockelbo kommuner inordnas i transportstödsområdet.
I motionen 1979/80:2068 av Rune Johansson m. fl. (s) yrkas att riksdagen beslutar uttala att Dalsland skall tillhöra transportstödszon 1.
I motionen 1979/80:2069 av Bertil Måbrink (vpk) yrkas att riksdagen beslutar uttala att Hofors och Ockelbo kommuner inordnas i transportstödsområdet.
I motionen 1979/80:2070 av Lars Werner m. fl. (vpk) yrkas
1. att riksdagen med ändring i propositionen 1979/80:174 beslutar uttala
a. att den kortaste bidragsgrundande transportsträckan skall vara 101 km att gälla inom de föreslagna zonerna 3, 5 och 6,
b. att bidragssatserna fastställs till de i motionen angivna,
c. att det bidragsgrundande beloppet bibehålls vid 3 000 kr.,
d. att transportstödet t. v. skall gälla också jordbruks- och livsmedelsprodukter även på transportsträckor under 251 km,
e. att transportstödet jämväl skall omfatta transporter som utförs med fartyg,
2. att riksdagen hemställer hos regeringen att eventuella effekter av regeringsförslaget om inskränkning av transportstödet för jordbruks- och livsmedelsprodukter inom avståndsintervallen 101-251 km utreds,
3. att riksdagen hemställer hos regeringen om utredning och förslag beträffande införande av persontransportstöd.
TU 1979/80:29
3 I motionen 1979/80:2071 av Bertil Zachrisson m. fl. (s) yrkas att riksdagen beslutar
1. att bidragssatsen för transportavstånd 251-400 km samt för transportavstånd 401-500 km i transportstödszon 1 skall vara 15 procent,
2. att den föreslagna inskränkningen i intransportstödet för vissa järn- och stålvaror avslås,
3. att hos regeringen begära förslag till transportstöd till Norrland i enlighet med de riktlinjer som anges i motionen,
4. att som sin mening ge regeringen till känna vad i motionen anförts om en utredning av stöd för sjötransporter,
5. att hos regeringen begära förslag om huvudmannaskaps- och ägareförhållandena för Gotlandstrafiken.
Utskottet
Inledning
I propositionen erinras inledningsvis om att som ett led i de regionalpolitiska strävandena att utveckla näringslivet i Norrland och övriga delar av det allmänna stödområdet infördes år 1971 ett transportstöd (prop. 1970:84, SU 1970:105, rskr 1970:271). Stödet skulle utgå under en treårig försöksperiod. Syftet var att minska de kostnadsmässiga olägenheter som följer med de stora avstånden inom stödområdet. Riksdagen tog förnyad ställning till transportstödet år 1973. Härvid beslöts om viss anpassning av stödets utformning och att stödet skulle gälla under ytterligare en femårig försöksperiod (prop. 1973:95, TU 1973:14, rskr 1973:250).
För att skapa gynnsammare betingelser för den näringsgeografiska utveckling som Gotlands inlemmande i stödområdet syftade till infördes den 1 februari 1972 - för en treårig försöksperiod - ett fraktstöd avseende de från Gotland utgående godstransporterna i Rederi AB Gotlands färjetrafik med fastlandet (prop. 1971:154, TU 1971:28, rskr 1971:350). Riksdagen tog förnyad ställning till stödet år 1974. Härvid beslöts om en viss utbyggnad av godstrafikstödet och att ett persontrafikstöd skulle införas samt att stödet skulle tillämpas under en fyraårig försöksperiod (prop. 1974:140, TU 1974:27, rskr 1974:347).
I syfte att uppnå en önskvärd samordning i utvärderingen av de båda transportstöden och regionalpolitiken i övrigt beslöt riksdagen vid 1978/79 års riksmöte (prop. 1978/79:25, TU 1978/79:8, rskr 1978/79:100) att transportstödet skulle förlängas att gälla t. o. m. år 1979.
I propositionen 1978/79:152 redovisades erfarenheterna av transportstödet till Norrland. Föredragande departementschefen föreslog att transportstödet skulle bibehållas som ett regionalpolitisk! medel men förordade vissa förändringar. Med anledning av propositionen framfördes i ett antal motioner en rad förslag till förändringar av stödet. Trafikutskottet (TU
1* Riksdagen 1979/80. 15 sami. Nr 29
TU 1979/80:29
1979/80:5) anförde därvid bl. a. att förslagen var av så omfattande och skiftande natur att de ekonomiska och organisatoriska konsekvenserna av deras genomförande svårligen lät sig överblickas. Utskottet fann sig inte berett att godta vare sig de i propositionen framlagda förslagen i den utformning de förelåg eller de i motionerna framställda yrkandena i ämnet.
Riksdagen beslutade (rskr 1979/80:54) att berörda frågor om transportstöd till Norrland ytterligare borde övervägas inom regeringens kansli samt att härav föranledda förslag snarast skuile föreläggas riksdagen. I avvaktan härpå skulle nu gällande regler för transportstödet till Norrland äga fortsatt giltighet.
Transportstöd till Norrland
I den nu förevarande propositionen framhålls att de mera generella kostnadsutjämnande åtgärderna på transportområdet inte alltid är tillräckliga utan behöver kompletteras med ett selektivt transportstöd. Motiven härför är i första hand regionalpolitiska. Ett sådant transportstöd sägs böra medverka till att ge företag i sysselsättningssvaga regioner långsiktiga möjligheter att på mer likvärdiga villkor konkurrera med företag i andra delar av landet. Stödet bör vara regionalpolitisk! effektivt, dvs. i första hand lämnas till företag i de inre delarna av Norrland och avse varugrupper som där befrämjar näringslivets utveckling. Transportstödet bör främst avse transporter över långa avstånd för att ge näringslivet inom stödområdet möjligheter som mer överensstämmer med vad företag utanför stödområdet har. Med den selektiva utformning av transportstödet som förordas i propositionen anses stödet kunna rymmas inom en i princip oförändrad kostnadsram.
Enligt föredragande departementschefen bör ett riktat transportstöd göras administrativt lätthanterligt för både företag och myndigheter. Föredraganden avser därför att föreslå regeringen att uppdra åt transportrådet att utarbeta förenklade administrativa rutiner för att ta bort onödig byråkrati. Stödet bör enligt föredraganden utifrån det allmänna syftet med detta utformas så att kraven på administrativ enkelhet och regionalpolitisk effektivitet bäst kan förenas.
I propositionen framhålls att det dock finns underlag för att göra vissa förändringar av transportstödet redan nu. Därvid anses huvuddragen i det transportstödssystem som föreslogs i propositionen 1978/79:152 kunna genomföras. Vissa justeringar av förslagen är emellertid enligt föredragandens uppfattning nödvändiga.
Förslagen i propositionen 1979/80:174 innebär i korthet följande. Stödområdet koncentreras och indelas i sex transportstödszoner. Härigenom ges möjlighet till att i högre utsträckning differentiera stödet mellan inlands- och kustregionerna. Den kortaste bidragsgrundande transportsträckan föreslås
TU 1979/80:29
bli sänkt från 251 km till 151 km när det är fråga om transporter som berör inlandet. När det gäller bidragssatserna förordas att dessa skall höjas dels för transporter som berör den nordligaste transportstödszonen, dels för transporter som berör de inre delarna av Kopparbergs län och Torsby kommun i Värmlands län. En sänkning av bidragssatsen föreslås för kortare transporter.
Intransportstödet föreslås i fortsättningen bli i huvudsak branschanknutet och inte som nu varuanknutet. Detta innebär en utbyggnad och förenkling av stödet. Samtidigt framhålls att den exakta avgränsningen av vilka transporter som är bidragsberättigade - såväl i form av uttransport- som intransportstöd - kan vara svår att göra på förhand. Därför föreslås att regeringen eller den myndighet regeringen föreskriver bemyndigas att göra den närmare avgränsningen i enlighet med stödets allmänna syfte. Samtidigt framhåller föredraganden att några tyngre vägande skäl till att vidga antalet varugrupper som omfattas av uttransportstöd inte har framkommit. Bl. a. av kostnadsskäl anses det också finnas anledning att inta en mycket restriktiv hållning till förslag om sådan utvidgning. Beträffande varuavgränsning för intransportstödet ansluter sig föredraganden till förslagen därom i propositionen 1978/79:152. Utskottet vill i anslutning härtill påpeka att när det i propositionen 1979/80:174 (s. 14) talas om att avgränsningen beträffande den kemiska industrin föreslogs oförändrad, torde därmed avses annan kemisk industri än de branscher som enligt förslaget i propositionen skall omfattas av intransportstödet.
Den nedre viktgränsen föreslås bli sänkt från 250 kg till 100 kg samtidigt som kravet på verklig vikt slopas. Till grund för bedömningen av bidrag skall i fortsättningen läggas den fraktdragande vikten. Härigenom sägs en förenkling uppnås och större rättvisa skapas för företag med volymlätt gods. Förändringen medför också en förskjutning av stödet till små företag. Det sammanlagda bidragsgrundande belopp som krävs för att bidrag skall kunna utgå föreslås med hänsyn till inflationen bli höjt från 3 000 kr. per år till 6 000 kr. per år. Utbetalning av stödet skall kunna ske två gånger per år i stället för en gång per år. Det transportstöd som har förordats i propositionen bör enligt denna kunna tillämpas fr. o. m. den 1 januari 1981.
I motionen 1979/80:2071 (s) framhålls att förslaget i propositionen inte tillgodoser kraven om att ersätta transportstödet med ett mera generellt utformat regionalpolitisk! stöd. Statsmakternas långsiktiga ansträngningar måste enligt motionärerna inriktas på en trafikpolitik som medger generellt förbättrade kommunikationsbetingelser för befolkning och näringsliv i Norrland. Målet för en sådan politik måste därvid vara att generellt reducera avståndens inverkan på taxor till och från Norrland och övriga delar av det inre stödområdet. Motionärerna förklarar sig dock beredda att som ett provisorium godta det föreliggande förslaget med de i motionen angivna justeringarna. Samtidigt yrkas (punkten 3) att riksdagen hos regeringen
TU 1979/80:29
begär förslag om transportstöd till Norrland i enlighet med de riktlinjer som anges i motionen.
När det gäller frågan om den framtida utformningen av transportstödet vill utskottet erinra om det uppdrag som avses att lämnas till transportrådet. Uppdraget innebär såsom omnämnts att rådet utifrån det allmänna syftet med stödet skall undersöka hur ett transportstöd bör utformas så att kraven på administrativ enkelhet och regionalpolitisk effektivitet bäst kan förenas. Rådet torde därvid ha att pröva lösningar av det slag som presenterats i motionen. Under hänvisning härtill finner utskottet det ej erforderligt att nu hos regeringen begära ett sådant förslag som motionärerna förordat och avstyrker därför motionsyrkandet i fråga.
Vad härefter angår de i propositionen framlagda förslagen till ändringar i bestämmelserna om transportstöd till Norrland har utskottet, särskilt mot bakgrund av det statsfinansiella läget, ej funnit anledning till erinran. Förslagen synes enligt utskottets mening väl ägnade att uppnå de regionalpolitiska syften på vilka stödet baseras. Sålunda torde stödet kunna bidra till en konkurrensutjämning mellan företag i sysselsättningssvaga regioner och företag i övriga delar av landet.
Av det anförda följer att utskottet avstyrker de förslag rörande bidragssatsernas storlek som har lämnats i den socialdemokratiska motionen 1979/80:2071 yrkandet 1 och i vänsterpartiet kommunisternas partimotion 1979/80:2070 yrkandet 1 b.
Av samma orsak avstyrker utskottet yrkandet 2 i motionen 1979/80:2071 (s) om avgränsningen av intransportstödet.
Utskottets ställningstagande innebär vidare att utskottet avstyrker de ändringsförslag som upptagits i yrkandena 1 a och 1 c-e i motionen 1979/80:2070 (partimotion, vpk). Detsamma gäller yrkandena i motionerna 1979/80:2067 (s) och 1979/80:2069 (vpk) om inordnande av Hofors och Ockelbo kommuner i stödområdet samt motionen 1979/80:2068 (s) om inplacering av Dalsland i stödzon 1. Utskottet vill i anslutning till sistnämnda motion erinra om att avvecklingen av stödsystemet i Älvsborgs län liksom i Göteborgs och Bohus län avses genomföras under en treårsperiod med en successiv avtrappning av fraktbidragen. Enligt propositionen bör regeringen eller myndighet som regeringen föreskriver ange hur denna avtrappning skall utformas. Utskottet förutsätter att regeringen eller myndigheten noga följer utvecklingen och - om sysselsättningen i ett företag skulle komma att äventyras enbart därför att nu utgående transportstöd avvecklas - vid behov lämnar förslag till lämpliga åtgärder.
Likaså avstyrker utskottet yrkandet 1 i motionen 1979/80:1848 (s) om transportstöd för transport av jordbruksprodukter. Den fråga som har berörts i motionen hänger närmast samman med de allmänna transportproblem som föreligger inom glesbygdsområden. Utskottet vill med anledning
TU 1979/80:29
härav erinra om att transportstödet inte har till syfte att lösa dessa problem. På grund härav avskiljs uppsamlings- och distributionstransporter av bl. a. jordbruksprodukter inom avståndsintervallen 151-250 km. Mot bakgrund av det anförda avstyrker utskottet även yrkandet 2 i vänsterpartiet kommunisternas partimotion 1979/80:2070 om en utredning av eventuella effekter av förslaget om inskränkning av transportstödet för jordbruks- och livsmedelsprodukter inom avståndsintervallen 101-251 km. Utskottet avstyrker vidare yrkandet 3 i sistnämnda motion om införande av persontransportstöd.
Utskottet finner ej heller skäl tillstyrka yrkandet 1 i motionen 1979/80:1548 (fp) och yrkandet 4 i motionen 1979/80:2071 (s) om en utredning av förutsättningarna att införa ett sjötransportstöd. Frågan om sådant stöd har ingående övervägts inom regeringskansliet. Dessa överväganden har utförligt redovisats i propositionen 1978/79:152 och berörs även i den nu ifrågavarande propositionen.
Transportstöd till Gotland
I propositionen behandlas även det fraktstöd som utgår för godstransporterna i Gotlandsbolagets färjetrafik med fastlandet. Föredraganden erinrar därvid om att vissa varuslag är undantagna från transportstödet i avsikt att undvika en samhällsekonomiskt olämplig fördelning mellan färjetrafiken och lastbåtstrafiken. Som en följd av den omfattning som det statliga stödet till färjetrafiken numera har fått sägs andra varor, som i en normal marknad naturligen skulle sökt sig till lastbåtstrafiken, ha kommit att transporteras i färjetrafiken. För att undvika en utveckling med en olämplig fördelning på trafikmedel av Gotlandsgodset bör det enligt propositionen finnas möjlighet att undanta ytterligare varuslag från det statliga stödet. Därför föreslås att regeringen eller den myndighet regeringen föreskriver bemyndigas att utföra en sådan närmare avgränsning.
Utskottet tillstyrker propositionens förslag i denna del.
I den socialdemokratiska motionen 1979/80:2071 yrkas (punkten 5) att riksdagen hos regeringen begär förslag om huvudmannaskaps- och ägareförhållandena för Gotlandstrafiken. Motionärerna framhåller därvid att det är angeläget att en prövning av frågan om en ordning där samhället får ett dominerande inflytande på företagets koncessionstrafik kommer till stånd. Som ett särskilt skäl till varför motionärerna ånyo aktualiserar denna fråga anges att styrelsen i Gotlandsbolaget föreslagit att utdelningen på bolagets aktier skall höjas från 11 kr. till 13 kr. En sådan ordning måste enligt motionen bedömas som helt orimlig. Det statliga bidraget uppgår till omkring två tredjedelar av bolagets omsättning. Det innebär att den höjda utdelningen helt får betalas av statliga medel. Motionärerna kräver därför en översyn av huvudmannaskaps- och ägareförhållandena i första hand med sikte på ett statligt huvudmannaskap.
TU 1979/80:29
8 Utskottet vill med anledning av motionen erinra om lagen (1970:871) om linjesjöfart på Gotland. Enligt denna meddelar regeringen tillstånd samt fastställer turplaner och taxor för färjetrafiken på Gotland. Tillståndshavare är vidare skyldig att lämna erforderliga uppgifter bl. a. för kontroll av att han fullgör sina åligganden enligt lagen. Staten har sålunda redan nu ett betydande inflytande samt en fullgod insyn i den verksamhet som bedrivs av Rederi AB Gotland. Enligt utskottets mening saknas därför anledning att tillmötesgå motionens krav om en översyn av huvudmannaskaps- och ägareförhållandena för bolaget. De omständigheter som har berörts i motionen förändrar inte utskottets synsätt härvidlag. Utskottet avstyrker därför motionsyrkandet i fråga.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. att riksdagen avslår motionen 1979/80:2071 yrkandet 3 om den framtida utformningen av transportstödet till Norrland,
2. att riksdagen beträffande bidragssatsernas storlek med bifall till propositionen i motsvarande del
a. avslår motionen 1979/80:2070 yrkandet 1 b,
b. avslår motionen 1979/80:2071 yrkandet 1,
3. att riksdagen beträffande avgränsningen av intransportstödet med bifall till propositionen i motsvarande del avslår motionen 1979/80:2071 yrkandet 2,
4. att riksdagen med godkännande av de i propositionen i övriga delar förordade riktlinjerna för ett fortsatt transportstöd till Norrland
a. avslår motionen 1979/80:1848 yrkandet 1 om transportstöd för jordbruksprodukter,
b. avslår motionerna 1979/80:2067 och 1979/80:2069 om inordnande av Hofors och Ockelbo kommuner i stödområdet,
c. avslår motionen 1979/80:2068 om inordnande av Dalsland i stödområdet,
d. avslår motionen 1979/80:2070 yrkandena 1 a samt 1 c-e om kortaste bidragsgrundande transportsträcka m. m.,
e. avslår motionen 1979/80:2070 yrkandet 3 om införande av ett persontransportstöd,
5. att riksdagen avslår motionen 1979/80:2070 yrkandet 2 om en utredning beträffande transportstödet för jordbruks- och livsmedelsprodukter,
6. att riksdagen avslår motionerna 1979/80:1548 yrkandet 1 och 1979/80:2071 yrkandet 4 om en utredning beträffande sjötransportstöd,
7. att riksdagen godkänner de i propositionen förordade riktlinjerna för ett fortsatt transportstöd till Gotland,
TU 1979/80:29
8. att riksdagen avslår motionen 1979/80:2071 yrkandet 5 om huvudmannaskaps- och ägareförhållandena i Gotlandstrafiken.
Stockholm den 27 maj 1980
På trafikutskottets vägnar BERTIL ZACHRISSON
Närvarande: Bertil Zachrisson (s), Rolf Clarkson (m), Bertil Jonasson (c), Essen Lindahl (s), Rolf Sellgren (fp), Nils Hjorth (s), Wiggo Komstedt (m), Rune Torwald (c), Birger Rosqvist (s), Sixten Pettersson (m), Olle Östrand (s), Anna Wohlin-Andersson (c), Eric Rejdnell (fp), Margit Sandéhn (s) och Sten-Ove Sundström (s).
Reservationer
Bertil Zachrisson, Essen Lindahl, Nils Hjorth, Birger Rosqvist, Olle Östrand, Margit Sandéhn och Sten-Ove Sundström (alla s) har till betänkandet fogat följande reservationer.
1. Den framtida utformningen av transportstödet (mom. 1)
Reservanterna anser att
dels det stycke i utskottets yttrande på s. 6 som börjar med ”När det” och slutar med ”i fråga.” bort ha följande lydelse:
Även utskottet anser det vara angeläget att ersätta det svåröverskådliga och byråkratiska system som transportstödet innebär. Det borde därvid finnas goda möjligheter att - i likhet med vad som skett inom teleområdet - med mer generella medel skapa rättvisare kostnadsfördelning. Utskottet instämmer i vad motionärerna anfört om målet för en sådan politik. Genom ett generellt verkande stöd skulle vidare kunna elimineras de gränsdragningsproblem som det rådande systemet innebär. Som exempel på sådana gränsdragningsproblem vilka i sin tur skapar icke önskvärda tröskeleffekter kan särskilt framhållas den geografiska indelningen och avgränsningen av stödområdet (jfr nu föreliggande motioner om inordnande av Hofors och Ockelbo kommuner i stödområdet). Utskottet är på grund av det anförda endast berett att acceptera förslaget i propositionen som ett provisorium. Frågan om ett transportstöd utformat efter de riktlinjer som utskottet angivit bör bli föremål för omedelbara överväganden inom regeringen och härav
TU 1979/80:29
föranledda förslag snarast föreläggas riksdagen. Detta bör av riksdagen ges regeringen till känna.
dels utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:
1. att riksdagen med anledning av motionen 1979/80:2071 yrkandet 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om den framtida utformningen av transportstödet,
2. Bidragssatsernas storlek (mom. 2)
Reservanterna anser att
dels den del i utskottets yttrande på s. 6 som börjar med ”Vad härefter” och slutar med ”yrkandet 1 b.” bort ha följande lydelse:
Utskottet anser sig endast tillfälligtvis kunna godta de i propositionen förordade riktlinjerna för transportstöd till Norrland i stort. Mot bakgrund härav finner sig utskottet ej heller böra ingå i någon närmare prövning av de motionsledes framställda ändringsförslagen. I vissa fall innebär förslagen i propositionen emellertid avsevärda försämringar i förhållande till gällande bestämmelser. Sådana förslag måste enligt utskottets mening avvisas. Det gäller till en början sänkningen av bidragssatserna för transportavstånden 251-400 km samt 401-500 km i transportstödszon 1. Yrkandet i den socialdemokratiska motionen 1979/80:2071 (punkten 1) om att denna procentsats även fortsättningsvis skall vara 15 procent bör därför bifallas. Härigenom tillgodoses till viss del yrkandet 1 b i vänsterpartiet kommunisternas partimotion 1979/80:2070.
dels utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:
2. att riksdagen med avslag på propositionen i motsvarande del och med bifall till motionen 1979/80:2071 yrkandet 1 samt med anledning av motionen 1979/80:2070 yrkandet 1 b som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om bidragssatsernas storlek,
3. Avgränsningen av intransportstödet (mom. 3)
Reservanterna anser att
dels det stycke i utskottets yttrande på s. 6 som börjar med ”Av samma” och slutar med ”av intransportstödet.” bort ha följande lydelse:
I propositionen har vidare föreslagits viss inskränkning i intransportstödet för vissa järn- och stålvaror. Förslaget innebär enligt utskottets uppfattning att man går emot syftet med intransportstödet, nämligen att bidra till en vidareförädling i ökad omfattning inom stödområdet av olika varuslag. I likhet med vad som anförts i den socialdemokratiska motionen 1979/80:2071 finner utskottet att propositionens förslag i denna del på grund härav inte kan godtas. Yrkandet 2 i den berörda motionen bör därför bifallas.
TU 1979/80:29
dels utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:
3. att riksdagen med avslag på propositionen i motsvarande del och med bifall till motionen 1979/80:2071 yrkandet 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om avgränsningen av intransportstödet,
4. Utredning beträffande sjötransportstöd (mom. 6)
Reservanterna anser att
dels det stycke i utskottets yttrande på s. 7 som börjar med ”Utskottet finner” och slutar med ”ifrågavarande propositionen." bort ha följande lydelse:
Vad däremot gäller frågan om stöd för sjötransporter anser utskottet - i likhet med vad som anförts i motionerna 1979/80:2071 (s) och 1979/80:1548 yrkandet 1 (fp) - starka skäl tala för att sådant stöd inrättas. Bl. a. kan konstateras att i Norge och Finland har sedan ett antal år tillbaka funnits sjötransportstöd. Genom ett införande av denna stödform i Sverige skulle skapas likartade transportstödsregler i Bottenhavet och Bottenviken. Ett ökat stöd för sjötransporter kan också motiveras av hänsyn till situationen på energiområdet. Under hänvisning till det anförda anser utskottet att den berörda frågan bör utredas skyndsamt. Samtidigt bör undersökas vilken inverkan transportstödet har på konkurrensförhållandena mellan olika transportmedel. Vad utskottet nu anfört bör av riksdagen ges regeringen till känna.
dels utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:
6. att riksdagen med anledning av motionerna 1979/80:1548 yrkandet 1 och 1979/80:2071 yrkandet 4 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om en utredning beträffande sjötransportstöd,
5. Huvudmannaskaps- och ägareförhållandena i Gotlandstrafiken (mom. 8)
Reservanterna anser att
dels det stycke i utskottets yttrande på s. 8 som börjar med ”Utskottet vill" och slutar med ”i fråga.” bort ha följande lydelse:
Även utskottet anser att det finns skäl att närmare överväga under vilka former staten skall engagera sig i Gotlandstrafiken. Som framhållits i motionen utgör det statliga bidraget - vilket för budgetåret 1980/81 uppgår till 40 milj. kr. - till Rederi AB Gotland en betydande del av företagets omsättning. Redan detta förhållande talar med styrka för ett statligt huvudmannaskap. Härtill kommer de omständigheter som berörts i motio -
TU 1979/80:29
nen. Dessa framstår som särskilt anmärkningsvärda mot bakgrund av den höjning av anslagen som medgivits för nästa budgetår och som motiverats av ett förväntat intäktsbortfall. Utskottet tillstyrker på grund av det anförda förslaget i den berörda motionen om en översyn av huvudmannaskaps- och ägareförhållandena för Gotlandsbolaget. Vad utskottet nu anfört bör av riksdagen ges regeringen till känna.
dels utskottets hemställan under 8 bort ha följande lydelse:
8. att riksdagen med anledning av motionen 1979/80:2071 yrkandet 5 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om huvudmannaskaps- och ägareförhållandena i Gotlands trafiken.
GOTAB 65231 Stockholm 1980