Med anledning av propositionen 1979/80:100 såvitt gäller anslag till driften av grundskolor m. m. jämte motioner
UbU 1979/80:26
Utbildningsutskottets betänkande 1979/80: 26
med anledning av propositionen 1979/80:100 såvitt gäller anslag till driften av grundskolor m. m. jämte motioner
NIONDE HUVUDTITELN
1 detta betänkande behandlas förslag som regeringen förelagt riksdagen i propositionen 1979/80: 100 bilaga 12 (utbildningsdepartementet) under avsnittet Skolväsendet rubriken Det obligatoriska skolväsendet m. m. (punkterna C 11-C 13 och C 15—C 17) jämte yrkanden i motionerna 1979/ 80: 293, 425, 454, 526, 663, 1305, 1315, 1316, 1533 och 1718.
Punkten C 14. Sameskolor behandlar utskottet i betänkandet 1979/ 80: 25.
Det obligatoriska skolväsendet m. m.
I. Bidrag till driften av grundskolor m. m. Regeringen har under punkten C
11 (s. 259—269) föreslagit riksdagen att
1. godkänna vad som i propositionen förordats om statsbidrag för kommunernas vikariekostnader vid vård av adoptivbarn,
2. godkänna de riktlinjer för inrättande av tjänst som skoldirektör i kommun som förordats i propositionen,
3. godkänna vad som i propositionen förordats om statsbidrag till förberedande dansarundervisning i grundskolan,
4. godkänna de riktlinjer beträffande behörighet till ordinarie rektorsoch studierektorstjänster som förordats i propositionen,
5. till Bidrag till driften av grundskolor m. m. för budgetåret 1980/81 anvisa ett förslagsanslag av 11 737000000 kr.
Motionerna
1979/80: 293 av Olof Palme m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen beslutar att till Bidrag till driften av grundskolor m. m. för budgetåret 1980/81 anvisa ett i förhållande till regeringens förslag med 102 000000 kr. förhöjt förslagsanslag av 11 839 000000 kr. att fördelas i enlighet med vad som anförts i motionen.
1979/80:425 i v Lars Werner m. fl. (vpk), vari, såvitt nu är i fråga, yrkas
I. att riksdagen beslutar att för budgetåret 1980/81 anslå 50 000 000 kr. till den kommunala musikundervisningen.
(Yrkandet 2 behandlar utskottet i annat betänkande.)
1 Riksdagen 1979180. 14 sami. Nr 26
UbU 1979/80:26
1979/80:454 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari yrkas
1. att riksdagen uttalar att staten successivt bör överta kostnaderna för den kommunala skolverksamheten,
2. att riksdagen hos regeringen hemställer om förslag om ytterligare medel till kommunerna för att förverkliga SIA-skolan, att upptas på tilläggsbudget till 1980/81 års statsbudget,
3. att riksdagen uttalar att statsbidrag bör utgå för skolkuratorer och skolpsykologer, varvid delningstalet 1 000 elever per tjänst skall gälla.
1979/80:526 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari, såvitt nu är i fråga, yrkas
1. c) att riksdagen uttalar att åtgärder snarast måste vidtas för att utjämna de materiella villkoren för grundskolans undervisning och hemställer hos regeringen om förslag härom.
(Övriga yrkanden behandlar utskottet i betänkandet 1979/80: 21.)
1979/80: 663 av Rune Rydén (m) och Per Stenmarck (m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen anhåller om förslag till ändring av skolförordningens 12 kap. 6§ så att lärarkategorierna 20-23 blir behöriga till tjänst som extra ordinarie resp. ordinarie lärare vid skolform som ingår i rektors arbetsområde.
1979/80: 1305 av Göran Persson m.fl. (s) vari, såvitt nu är i fråga, yrkas
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om hemspråkslärares behörighet till tjänst som skolledare.
(Yrkandena 1—5 behandlar utskottet i annat betänkande.)
1979/80: 1315 av Karl-Erik Svartberg m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen beslutar som sin mening ge regeringen till känna att en särskild rektorstjänst för skolchef fr. o. m. den 1 juli 1980 får finnas i alla kommuner under 130 skolpoäng.
1979/80: 1316 av Åke Svensson (c) och Olle Eriksson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i motionen om att de mindre kommunernas problem skall beaktas vid prövningen av framställningar för inrättande av skolledartjänster.
Utskottet
Föredragande statsrådet erinrar inledningsvis om vad hon anfört under avsnittet Vissa gemensamma frågor inom skolväsendet (prop. 1979/80: 100 bilaga 12, s. 213-226) samt om tidigare riksdagsbeslut beträffande nytt statsbidragssystem (prop. 1977/78:85, UbU 1977/78:21, rskr 1977/78:260) och ny läroplan förgrundskolan (prop. 1978/79:180, UbU 1978/79:45, rskr 1978/79:422). De resurstillskott som dessa beslut inneburit har enligt statsrådet skapat ett tämligen gynnsamt utgångsläge för en fortsatt utveckling av grundskolan mot de mål som riksdagen fastställt genom beslutet om en
UbU 1979/80:26
reformering av skolans inre arbete (prop. 1975/76: 39, UbU 1975/76: 30, rskr 1975/76: 367) och beslutet om ny läroplan.
Föredragandens medelsberäkningar under förslagsanslaget Bidrag till driften av grundskolor m. m. grundar sig på löneläget våren 1979 med en viss uppräkning för de kostnadsökningar som kan förväntas. Totalt beräknas medelsbehovet under förevarande anslag uppgå till 11 737 000000 kr.
I motionen 1979/80:454 hemställs att riksdagen uttalar att staten successivt bör överta kostnaderna för den kommunala skolverksamheten (yrkandet 1).
Utskottet avstyrkte förra året ett liknande motionsyrkande (mot. 1978/ 79: 1900 yrkandet 1) i sitt yttrande till finansutskottet över vissa delar av propositionen 1978/79:95 om den kommunala ekonomin (UbU 1978/79: 1 y). Vidare erinras om att riksdagen våren 1978 vid sitt beslut om ett nytt statsbidragssystem för grundskolan (prop. 1977/78:85, UbU 1977/78:21, rskr 1977/78: 260) också tog ställning till hur kostnaderna för grundskolan skulle fördelas mellan stat och kommun. Utskottet föreslår därför att riksdagen avslår motionen 1979/80:454 yrkandet 1.
I motionen 1979/80:454 begärs förslag om ytterligare medel till kommunerna, att upptas på tilläggsbudget för budgetåret 1980/81, för att de skall kunna förverkliga beslutet om en reformering av skolans inre arbete (yrkandet 2). Motionärerna anser att statsbidraget är helt otillräckligt och att bidragsfördelningen måste ske med hänsyn till olika kommuners förutsättningar att bl. a. genomföra den samlade skoldagen.
Flera undersökningar under de senaste åren har enligt motionen 1979/ 80: 526 pekat på stora ekonomiska och sociala skillnader mellan och inom kommuner vilket får effekter bl. a. på utbildningsområdet. Med hänvisning till dessa rapporter yrkas att riksdagen uttalar att åtgärder snarast vidtas , för att utjämna de materiella villkoren för grundskolans undervisning och hos regeringen begär förslag härom (yrkandet 1 c).
Utskottet erinrar om att den s. k. förstärkningsresursen skall fördelas dels inom länet av länsskolnämnden efter kommunernas behov, dels inom kommunen av skolstyrelsen efter skolenheternas behov. Det finns alltså möjlighet att vid medelsfördelningen ta hänsyn till olika lokala behov. Med hänvisning härtill föreslår utskottet att riksdagen avslår motionen 1979/ 80: 526 yrkandet 1 c. Eftersom utskottet inte heller är berett biträda förslaget att riksdagen skall begära medel på tilläggsbudget för budgetåret 1980/ 81 för att lättare förverkliga SIA-skolan, föreslår utskottet att riksdagen också avslår motionen 1979/80:454 yrkandet 2.
I motionen 1979/80: 454 föreslås att statsbidrag bör utgå till tjänster som skolkurator och skolpsykolog och att delningstalet för dessa tjänster inte får överstiga 1 000 elever per tjänst (yrkandet 3).
I sitt yttrande över vissa delar av propositionen 1978/79:95 om den kommunala ekonomin avstyrkte utskottet förra året ett likalydande mo -
UbU 1979/80:26
tionsyrkande (mot. 1978/79:805 yrkandet 3) med hänvisning till att nya specialdestinerade statsbidrag inte bör införas (UbU 1978/79:1 y, s. 2, FiU 1978/79:35, rskr 1978/79:335). Utskottet erinrar också om att skolans förebyggande och stödjande verksamhet för elever f. n. utreds av elevvårdskommittén (U 1978:06). Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att motionen 1979/80:454 yrkandet 3 avslås av riksdagen.
1 motionen 1979/80: 293 föreslås en höjning av anslaget Bidrag till driften av grundskolor m. m. med 102 milj. kr. för att förbättra arbetsmiljön i skolan. Medlen skall enligt motionärerna tillföras den del av förstärkningsresursen som länsskolnämnd fördelar. De skall användas för att öka personaltätheten i skolan och därigenom ge ytterligare stöd och stimulans åt elever med behov härav samt skapa ökad omsorg under skoldagen, stimulera till nya arbetsformer m.m. Cirka två tredjedelar av resurstillskottet skall disponeras för undervisningsinsatser och cirka en tredjedel till andra insatser och fördelas mellan kommunerna utifrån deras resursbehov.
Utskottet avstyrkte föregående år ett motsvarande motionsyrkande (mot. 1978/79:629 yrkandet 1) med hänvisning till möjligheterna att flexibelt använda tillgängliga resurser och till det statsfinansiella läget (UbU 1978/79: 28, s. 2-3). Inte heller nu finner utskottet med tanke på det statsfinansiella läget anledning att biträda förslaget om ytterligare statsbidrag till verksamheten i grundskolan och föreslår att riksdagen avslår motionen 1979/80: 293.
I motionen 1979/80:425 yrkas att riksdagen anslår 50 milj. kr. till den kommunala musikundervisningen. Motionärerna anser att ett speciellt statsbidrag bör utgå till den kommunala musikskolan för att garantera utbyggnad till en hög och jämn standard över hela landet (yrkandet 1).
Utskottet har tidigare med hänvisning till det statsfinansiella läget avstyrkt likalydande motioner, senast i samband med behandlingen av det nya statsbidragssystemet för grundskolan. Riksdagen anslöt sig till utskottets bedömning (prop. 1977/78:85, UbU 1977/78:21 s. 14, rskr 1977/ 78:260). Med samma motivering föreslår utskottet nu att motionen 1979/ 80: 425 yrkandet 1 avslås av riksdagen.
Enligt förordningen (1978:345) om statsbidrag till driftkostnader för grundskolan m.m. utgår genom det s. k. tilläggsbidraget bidrag bl. a. till kommunernas kostnad för vikarie för rektor, studierektor eller lärare som är tjänstledig med högst B-avdrag med anledning av barns födelse. Enligt föredragande statsrådets mening bör i underlaget för beräkning av procentsatsen för tilläggsbidraget ingå vikariekostnader även i det fall tjänstledigheten avser vård av sådant adoptivbarn eller i adoptionssyfte mottaget fosterbarn som inte har fyllt tio år. Utskottet har inget att erinra mot detta förslag.
I riksdagsbeslutet år 1978 om den förberedande dansarundervisningen
UbU 1979/80:26
(prop. 1977/78:100, UbU 1977/78:16, rskr 1977/78:181) förutsattes att statsbidrag skulle utgå enbart för det antal timmar då eleverna i stället för vanlig grundskolundervisning fick undervisning i dans. Bidraget avsågs utgå med samma belopp som skulle ha utgått för den vanliga grundskolundervisningen. Genom att undervisningen i dans sker i små grupper överstiger emellertid antalet lärarveckotimmar elevveckotimmarna och merkostnaderna för detta m. m. faller helt på kommunerna. På kommunerna faller även kostnaden för den del av den förberedande dansarundervisningen, som ligger utanför de veckotimtal, som gäller för den obligatoriska grundskolundervisningen. Försökskommunerna Stockholm. Göteborg och Malmö har bl. a. av ekonomiska skäl haft vissa svårigheter att inleda verksamheten.
Föredragande statsrådet förordar därför att det statliga bidraget till den förberedande dansarundervisningen ökas. Ökningen bör motsvara 33,3 lärarveckotimmar per klass för mellanstadiet och 40,2 lärarveckotimmar per klass för högstadiet. Därvid har föredraganden även beaktat kostnader för ackompanjatörer. Förändringen bör enligt statsrådet gälla fr. o. m. budgetåret 1980/81. Bidraget bör omfattas av förskotts- och slutregleringsförfarande. Någon kostnad för staten uppstår därför inte förrän budgetåret 1981/82, för vilket år kostnaden beräknas till ca 600000 kr. Vid fullt utbyggd organisation i de tre kommunerna kan kostnaden för förslaget beräknas till 2,6 milj. kr. Utskottet har inte heller något att erinra mot detta förslag.
Utskottet tillstyrker således regeringens förslag om medelsanvisning under anslaget Bidrag till driften av grundskolor m. m.
Under förevarande anslag föreslår föredragande statsrådet att poänggränsen (1 kap. 7 § Skolförordningen) för inrättande av tjänst som skoldirektör sänks så att sådan tjänst finns i kommuner vars skolväsende omfattar lägst 130 poäng. Efter medgivande av SÖ bör tjänst som skoldirektör kunna inrättas ned till 110 poäng och, om synnerliga skäl föreligger och regeringen medger det, även vid lägre poängtal. Dessutom anmäler statsrådet att hon — för att förbättra situationen också för kommuner som inte heller med de föreslagna ändringarna får inrätta skoldirektörstjänst - avser föreslå extra nedsättning av undervisningsskyldigheten för dessa kommuners skolledare. För de kommuner vars skolväsende omfattar lägst 110 poäng bör nedsättning kunna medges med det antal undervisningstimmar som beräknas för en rektor eller studierektor, f. n. 210 undervisningstimmar per läsår. För de kommuner vars skolväsende omfattar mindre än 110 poäng bör nedsättning kunna medges med hälften av detta antal undervisningstimmar.
I motionen 1979/80:1315 yrkas att riksdagen ger regeringen till känna att en särskild rektorstjänst för skolchef bör få finnas fr. o. m. den I juli 1980 i alla kommuner under 130 poäng. Motionärerna framhåller att 97 kommuner trots de i budgetpropositionen föreslagna förändringarna tvingas
UbU 1979/80:26
bibehålla kombinationstjänsterna förste rektor och rektor tillika skolchef om inte SÖ eller regeringen medger dispens från gränsen 130 poäng. Dessa kombinationstjänster är enligt motionärerna alltför arbetskrävande med tanke på de ökningar av arbetsuppgifterna som senare års förändringar på skolområdet, arbetsrättslagstiftningen m. m. fört med sig. I motionen 1979/ 80:1316 yrkas att de mindre kommunernas problem skall beaktas vid prövning av framställningar om inrättande av skolchefstjänster. Även dessa motionärer anser att skolchefsarbetet tar huvudparten av arbetstiden för de befattningshavare som är förste rektor eller rektor tillika skolchef. Den extra nedsättning av undervisningsskyldigheten med 210 eller 105 undervisningstimmar som föreslagits i budgetpropositionen anser motionärerna inte vara någon reell förstärkning varför den bör ersättas av ökade möjligheter att inrätta fristående skolchefstjänster även i de mindre kommunerna.
Utskottet anser det angeläget med en förstärkning av skolledningen i de mindre kommunerna. Föredragande statsrådets förslag innebär förutom den generellt sänkta poänggränsen för inrättande av skoldirektörstjänst också att SÖ och regeringen har möjlighet att pröva framställningar om dispens från denna gräns. Utskottet inser att behov i många fall föreligger även för mindre kommuner att få inrätta fristående skolchefstjänster. Det statsfinansiella läget medger emellertid inte enligt utskottets mening ytterligare förstärkning av skolchefsfunktionen utöver vad föredragande statsrådet förordat, varför riksdagen med avslag på motionerna 1979/80:1315 och 1316 bör godkänna de riktlinjer för inrättande av tjänst som skoldirektör i kommun som förordats i propositionen 1979/80:100.
Riksdagen beslutade våren 1966 om behörighet till ordinarie tjänst som rektor eller studierektor i grundskolan (prop. 1966:74, SU 1966:90, rskr 1966: 205). Sådan behörighet har den som är behörig till ordinarie tjänst som lärare vid skolform som ingår i rektors arbetsområde. Behörig till ordinarie tjänst som rektor eller studierektor vid skolenhet med gymnasieskola är enligt riksdagsbeslut år 1970 den som är behörig till ordinarie tjänst som lärare vid skolform som ingår i skolenheten (prop. 1970:159, SU 1970: 222, rskr 1970:437). Sedermera har beslut om nya slag av lärartjänster fattats. En del av dessa lärartjänster får inte inrättas som ordinarie tjänster utan endast som extra ordinarie eller extra tjänster. Detta gäller exempelvis lärarkategorierna 20-23 i grundskolan (lärare i maskinskrivning och hemspråk samt vissa s. k. kombinationstjänster). Föredraganden förordar nu att behörighet till ordinarie rektors- och studierektorstjänst medges även för den som är behörig till extra ordinarie lärartjänst om ordinarie tjänst av samma slag inte finns (prop. 1979/80:100 bilaga 12, s. 268 -269).
1 motionen 1979/80: 1305 yrkas att hemspråkslärare skall bli behöriga till skolledartjänster (yrkandet 6). I motionen 1979/80:663 yrkas att lärarkate -
UbU 1979/80:26
gorierna 20—23 skall vara behöriga till ordinarie lärartjänst så att de därmed också blir behöriga till ordinarie skolledartjänst.
Orsaken till att vissa lärartjänster endast finns som extra ordinarie eller extra tjänster är att tjänsterna grundas på försöksverksamhet inom lärarutbildningen eller att underlaget för tjänsterna inte är så stabilt att det bedömts lämpligt att inrätta dem även som ordinarie tjänster (prop. 1979/ 80: 100 bilaga 12, s. 269).
Mot denna bakgrund kan utskottet inte tillstyrka att ordinarie tjänster inrättas för lärare 20—23, varför motionen 1979/80: 663 bör avslås i denna del. Utskottet tillstyrker de i budgetpropositionen förordade riktlinjerna för behörighet till ordinarie rektors- och studierektorstjänster. Genom dessa nya riktlinjer tillgodoses motionen 1979/80: 663 i denna del och motionen 1979/80:1305 yrkandet 6, varför dessa motionsyrkanden inte bör föranleda någon riksdagens åtgärd.
Åberopande det anförda hemställer utskottet
1. att riksdagen beträffande statens övertagande av kostnaderna för den kommunala skolverksamheten avslår motionen 1979/80:454 yrkandet 1,
2. att riksdagen beträffande åtgärder för att utjämna de materiella villkoren för grundskolans undervisning avslår motionen 1979/ 80: 526 yrkandet 1 c,
3. att riksdagen beträffande begäran om medel på tilläggsbudget för budgetåret 1980/81 avslår motionen 1979/80:454 yrkandet 2,
4. att riksdagen beträffande statsbidrag för skolkuratorer och skolpsykologer avslår motionen 1979/80:454 yrkandet 3,
5. att riksdagen beträffande åtgärder för att förbättra arbetsmiljön i skolan avslår motionen 1979/80: 293 i denna del,
6. att riksdagen beträffande statsbidrag till den kommunala musikskolan avslår motionen 1979/80:425 yrkandet 1 i denna del,
7. att riksdagen beträffande statsbidrag för kommunernas vikariekostnader vid vård av adoptivbarn godkänner vad som förordats i propositionen 1979/80: 100,
8. att riksdagen beträffande statsbidrag till förberedande dansarundervisning i grundskolan godkänner vad som förordats i propositionen 1979/80: 100,
9. att riksdagen beträffande medelsanvisningen med bifall till propositionen 1979/80: 100 och med avslag på motionerna 1979/ 80:293 i denna del och 1979/80:425 yrkandet 1 i denna del till Bidrag till driften av grundskolor m. m. för budgetåret 1980/81 anvisar ett förslagsanslag av 11 737000000 kr.,
10. att riksdagen beträffande riktlinjer för inrättande av tjänst som skoldirektör i kommun med avslag på motionerna 1979/80: 1315 och 1979/80: 1316 godkänner vad som förordats i propositionen 1979/80:100,
UbU 1979/80:26
11. att riksdagen beträffande vissa lärarkategoriers behörighet till ordinarie lärartjänst avslår motionen 1979/80: 663 i denna del,
12. att riksdagen beträffande behörighet till ordinarie rektors- och studierektorstjänst med avslag på motionen 1979/80:663 i denna del och motionen 1979/80: 1305 yrkandet 6 godkänner de riktlinjer som förordats i propositionen 1979/80: 100.
2. Information om läroplan för grundskolan. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten C 12 (s. 269—270) och hemställer
att riksdagen till Information om läroplan för grundskolan för budgetåret 1980/81 anvisar ett reservationsanslag av 5600000 kr.
3. Bidrag till svensk undervisning i utlandet m.m. Regeringen har under punkten C 13 (s. 270-273) föreslagit riksdagen att
1. bemyndiga regeringen att i huvudsaklig överensstämmelse med vad som förordats i propositionen träffa överenskommelse med norska resp. finska staten om samarbete på utlandsundervisningens område,
2. till Bidrag till svensk undervisning i utlandet m. m. för budgetåret 1980/81 anvisa ett förslagsanslag av 17 649000 kr.
Motionerna
1979/80: 1533 av Ingrid Sundberg m. fl. (m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag om hur den kompletterande undervisningen för svenska barn i utlandet skall organiseras för att täcka också barn i förskoleåldern.
1979/80: 1718 av Hans Nyhage m. fl. (m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen hemställer om förslag rörande inrättande av en skolledarresurs vid de svenska utlandsskolor som omfattar grundskolans samtliga stadier.
Utskottet
Efter förhandlingar mellan företrädare för den svenska staten och den norska staten har en preliminär överenskommelse träffats om samverkan mellan länderna vad gäller utlandsundervisningen. Föredragande statsrådet anför att överläggningar från svensk sida bör kunna bedrivas med syfte att uppnå samma former för samverkan med Finland som enligt den preliminära överenskommelsen med Norge och hemställer om riksdagens bemyndigande att träffa överenskommelse med norska resp. finska staten om samarbete på utlandsundervisningens område.
Utskottet har inget att erinra mot förslaget och föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen att träffa överenskommelser i enlighet med vad som förordats i propositionen 1979/80: 100.
Enligt uppgifter från skolöverstyrelsen (SÖ) undervisas innevarande år cirka 1 350 barn i svenska utlandsskolor. Ungefär lika många svenska barn
UbU 1979/80: 26
i utländska eller internationella skolor åtnjuter kompletterande undervisning i svenska språket och om svenska förhållanden. Dessutom anordnas handledd korrespondensundervisning på högstadiet och gymnasieskolstadiet för några hundratal elever. Sammanlagt deltar ca 3000 skolpliktiga svenska barn i utlandet i undervisning som till viss del finansieras genom bidrag från svenska staten.
I motionen 1979/80: 1533 yrkas att riksdagen skall begära förslag om hur kompletterande undervisning i svenska skall organiseras för att kunna erbjudas också barn i förskoleåldern. Motionärerna påpekar att svenska barn i utlandet inte har den rätt att få hemspråksträning i förskoleåldern som invandrarbarn i vårt land har.
Utskottet har inhämtat att svensk förskola har organiserats på 18 orter där också svensk utlandsskola finns. Cirka 250 svenska barn går i dessa förskolor, där givetvis svenska är det helt dominerande samtalsspråket. Enligt utskottets mening bör inte någon kompletterande undervisning i svenska erfordras i dessa förskolor. Utskottet anser att det rådande statsfinansiella läget inte medger statsbidrag till kompletterande undervisning i svenska före skolpliktsåldern för de svenska barn, som är bosatta i länder och på orter där svensk förskola inte finns. Motionen 1979/80: 1533 bör alltså avslås av riksdagen.
I motionen 1979/80: 1718 hemställs om förslag rörande inrättande av en särskild skolledarresurs vid de svenska utlandsskolor som omfattar grundskolans samtliga stadier. Motionärerna anser att det är otillfredsställande att svensk grundskola i utlandet inte får särskilt bidrag till avlöning av skolledare, vilket grundskola i Sverige får.
De sex utlandsskolor som omfattar grundskolans samtliga stadier har enligt SÖ innevarande läsår elevantal som varierar mellan 29 och 111 elever per skola. Endast en av skolorna (London) har över 100 elever. Regering och riksdag beslöt år 1978 med anledning av utlandsskoleutredningens förslag (SOU 1977:21, s. 157) att det särskilda driftbidraget till utlandsskolor skall utgöra ersättning för del av de kostnader som inte avser lärarlöner och lokalkostnader, dvs. kostnader för bl. a. skolledning och administration (prop. 1977/78:100, UbU 1977/78:18, rskr 1977/78:205). Detta bidrag är enligt inhämtade uppgifter i genomsnitt mer än dubbelt så stort för högstadieelev som för låg- och mellanstadieelever. Utskottet föreslår med hänvisning till det anförda att riksdagen avslår motionen 1979/ 80:1718.
Utskottet har inget att erinra mot regeringens förslag till medelsberäkning under förevarande anslag.
Med åberopande av det anförda hemställer utskottet
1. att riksdagen bemyndigar regeringen att i huvudsaklig överensstämmelse med vad som förordats i propositionen 1979/80: 100 träffa överenskommelse med norska resp. finska staten om samarbete på utlandsundervisningens område.
UbU 1979/80:26
2. att riksdagen beträffande kompletterande undervisning i svenska för svenska barn i utlandet i förskoleåldern avslår motionen 1979/80:1533,
3. att riksdagen beträffande skolledarresurs vid svenska utlandsskolor som omfattar grundskolans samtliga stadier avslår motionen 1979/80: 1718,
4. att riksdagen till Bidrag till svensk undervisning i utlandet m. m. förbudgetåret 1980/81 anvisar ett förslagsanslag av 17649000 kr.
4. Specialskolan m.m.: Utbildningskostnader m. fl. anslag. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkterna C 15-C 17 (s. 274-289) och hemställer
1. att riksdagen godkänner vad som i propositionen 1979/80: 100 förordats om inrättande av ett specialpedagogiskt centrum för synskadade elever vid Tomtebodaskolan,
2. att riksdagen godkänner vad som i propositionen 1979/80: 100 förordats om studie- och yrkesorientering i specialskolan,
3. att riksdagen till Specialskolan m. m.: Utbildningskostnader för budgetåret 1980/81 anvisar ett förslagsanslag av 119891 000 kr.,
4. att riksdagen till Specialskolan m. m.: Utrustning m. m. för budgetåret 1980/81 anvisar ett reservationsanslag av 2629000 kr.,
5. att riksdagen till Specialskolan m.m.: Resor för elever jämte ledsagare för budgetåret 1980/81 anvisar ett förslagsanslag av 8 377000 kr.
Stockholm den 17 april 1980
På utbildningsutskottets vägnar CLAES ELMSTEDT
Närvarande vid ärendets slutbehandling: Claes Elmstedt (c). Hans Nyhage (m). Bengt Wiklund (s), Lars Gustafsson (s), Rune Rydén (m). Helge Hagberg (s), Lennart Bladh (s), Kerstin Göthberg (c), Karl-Erik Häll (s), Gunnel Liljegren (m), Torsten Karlsson (s), Larz Johansson (c). Marianne Wahlberg (fp), Göran Persson (s) och Olle Grahn (fp).
Reservation
vid punkten 1 (Bidrag till driften av grundskolor m. m.) beträffande arbetsmiljön i skolan och medelsanvisningen av Bengt Wiklund, Lars Gustafsson, Helge Hagberg, Lennart Bladh, Karl-Erik Häll, Torsten Karlsson och Göran Persson (samtliga s) som anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 4 som börjar ”Utskottet avstyrkte” och slutar ”motionen 1979/80: 293” bort ha följande lydelse:
UbU 1979/80:26
11 Enligt utskottets mening är det nödvändigt att nu gå vidare såsom föreslås i motionen 1979/80: 293 och ytterligare stimulera reformarbetet för en bättre skola, som med en lugn och trygg arbetsmiljö kan grundlägga goda kunskaper och färdigheter samt åstadkomma en social utveckling hos alla elever. Både skolpersonal, elever och föräldrar framför ofta önskemålet om ökad personaltäthet i undervisningen. Utskottet instämmer i önskemålen om ökad personaltäthet där arbetsmiljön är särskilt besvärlig och föreslår en personalförstärkning i grundskolan i enlighet med vad som framförs i motionen 1979/80:293. Detta innebär att den behovsinriktade resursfördelningen förstärks och att man kan ta ökad hänsyn till att skolproblemen varierar från region till region, mellan olika kommuner inom samma region och även mellan skilda kommundelar och skolor. Utskottet förordar att riksdagen bifaller motionen 1979/80:293 och att anslaget Bidrag till driften av grundskolor m. m. räknas upp med 102 milj. kr. utöver vad regeringen föreslagit.
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar ”Utskottet tillstyrker” och slutar ”grundskolor m. m.” bort ha följande lydelse:
Med hänvisning till utskottets ställningstaganden i det föregående föreslår utskottet att riksdagen beträffande medelsanvisningen anvisar ett med 102 milj. kr. förhöjt förslagsanslag av 11839000000 kr. till Bidrag till driften av grundskolor m. m.
dels att utskottets hemställan under 5 och 9 bort ha följande lydelse:
5. att riksdagen beträffande åtgärder för att förbättra arbetsmiljön i skolan med bifall till motionen 1979/80: 293 i denna del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
9. att riksdagen beträffande medelsanvisningen med anledning av propositionen 1979/80: 100 och med bifall till motionen 1979/ 80:293 i denna del samt med avslag på motionen 1979/80:425 yrkandet 1 i denna del till Bidrag till driften av grundskolor m. m. för budgetåret 1980/81 anvisar ett förslagsanslag av 11 839000000 kr.,
Norstedts Tryckeri, Stockholm 1980