Med anledning av propositionen 1979/80:104 om vissa högskoleadministrativa frågor samt propositionen 1979/80:100 såvitt gäller anslag till Kungl, biblioteket och till vissa särskilda utgifter inom högskolan m. m. jämte motioner
UbU 1979/80:29
Utbildningsutskottets betänkande 1979/80:29
med anledning av propositionen 1979/80:104 om vissa högskoleadministrativa frågor samt propositionen 1979/80:100 såvitt gäller anslag till Kungl, biblioteket och till vissa särskilda utgifter inom högskolan m. m. jämte motioner
NIONDE HUVUDTITELN
I betänkandet behandlas förslag som regeringen (utbildningsdepartementet) förelagt riksdagen dels i propositionen 1979/80:104 om vissa högskoleadministrativa frågor, dels i propositionen 1979/80:100 bilaga 12 under punkterna D 25 och D 35.
Med anledning av propositionen 1979/80:104 har väckts motionerna 1979/80:1928, 1929 och 1930.
I betänkandet behandlas vidare yrkanden som framställts i de under allmänna motionstiden 1980 väckta motionerna 1979/80:521 och 1979/ 80:1313.
Utbildningsutskottet har berett näringsutskottet tillfälle att avge yttrande över yrkandena 1 och 2 i motionen 1979/80:1313. Näringsutskottets yttrande (NU 1979/80:4 y) är som bilaga fogat till detta betänkande.
1. Befogenhetsfördelningen inom högskolan
Propositionen 1979/80:104 Regeringen har (s. 17) föreslagit riksdagen att
1. godkänna den ändrade sammansättning av regionstyrelserna som föreslagits i propositionen,
2. godkänna den förändrade ordning för justering av planeringsramar som förordats i propositionen.
Motionerna
1979/80:1928 av Stig Alemyr (s) m. fl. vari, såvitt nu är i fråga, yrkas
1. att riksdagen beslutar avslå förslaget om ändring av regionstyrelsernas sammansättning.
1979/80:1930 av Ingrid Sundberg (m) och Olle Aulin (m) vari yrkas att riksdagen beslutar att regionstyrelserna skall avvecklas.
1 Riksdagen 1979180. 14 sami Nr 29
UbU 1979/80:29
2 Utskottet
I samband med högskolereformen 1977 (prop. 1975:9, UbU 1975:17, rskr 1975:179, prop. 1976/77:59, UbU 1976/77:20, rskr 1976/77:246) genomfördes stora förändringar av administrationen av högskolan i syfte att föra ned besluten på en nivå så nära den berörda verksamheten som möjligt. En omfattande decentralisering genomfördes och regionala organ inrättades. De nya beslutande organen fick en sammansättning som var avvägd med hänsyn till bl. a. högskolans samhälleliga betydelse och uppgifter. Statsmakternas beslut om den nya högskoleorganisationen baserades på ett omfattande utredningsarbete och remissförfarande.
Våren 1977 tillsatte regeringen en arbetsgrupp, decentraliseringsgruppen, för att göra en översyn av ansvarsfördelningen mellan centrala, regionala och lokala myndigheter inom högskolan, bl. a. för att söka åstadkomma en ytterligare decentralisering. Decentraliseringsgruppen avgav i januari 1979 rapporten (Ds U 1979:1) En decentraliserad högskola. Rapporten har remissbehandlats.
I propositionen 1979/80:104 redovisar regeringen sina ställningstaganden till decentraliseringsgruppens förslag och föreslår därvid en ändrad sammansättning av regionstyrelserna och en ändrad handläggningsordning vid beslut om större justeringar av planeringsramarna.
Decentraliseringsgruppen har övervägt tre modeller för beslutsnivåerna inom högskolan. Modell 1 skulle innebära en organisation utan universitetsoch högskoleämbetet (UHÄ), modell 2 en organisation utan regionstyrelser och modell 3 den nuvarande organisationen med tre beslutsnivåer, en lokal, en regional och en central nivå. Decentraliseringsgruppen har funnit att såväl UHÄ som regionstyrelserna bör finnas kvar i den framtida högskolan med i stort sett oförändrad befogenhetsfördelning sinsemellan. Vissa remissinstanser anser att regionstyrelserna är en onödig mellaninstans och att de därför bör avvecklas.
Föredragande statsrådet anför att han finner det naturligt att åsikterna kan gå isär i fråga om regionstyrelserna och deras arbetsuppgifter med hänsyn till den korta tid som de har varit i funktion. Åsikterna om regionstyrelserna var också delade vid tillkomsten av den nya högskoleorganisationen. Han ansluter sig därför till den bedömning som decentraliseringsgruppen har gjort att det fortfarande bör finnas tre nivåer för planerings- och beslutsbefogenheterna inom högskoleorganisationen. Tiden är enligt hans mening ännu inte mogen att göra en mer slutgiltig bedömning av den nuvarande beslutshierarkin inom högskoleorganisationen.
I motionen 1979/80:1930 yrkas att regionstyrelserna avvecklas, eftersom det är svårt att finna några sakliga skäl för att denna nya beslutsinstans i högskolan skall bibehållas. Inte minst av ekonomiska skäl är det nödvändigt, menar motionärerna, att begränsa högskolebyråkratin. Innevarande år uppgår kostnaderna för regionstyrelserna till drygt 10 milj. kr., och om några
UbU 1979/80:29
år kommer de samlade resurserna till regionstyrelserna att uppgå till betydande belopp.
Utskottet delar föredragande statsrådets redovisade uppfattning i frågan och föreslår därför att riksdagen avslår motionen 1979/80:1930.
Riksdagen anslöt sig vid beslutet 1975 om högskolereformen (prop. 1975:9, UbU 1975:17, rskr 1975:179) i fråga om regionstyrelsernas sammansättning till föredragande statsrådets uttalande att omkring 2/3 av regionstyrelsens ledamöter bör vara företrädare för allmänna intressen och att omkring 1/3 av ledamöterna bör hämtas inom högskolan.
Regionstyrelserna har f. n. 21 ledamöter, varav 14 företräder allmänintressena, två verksamheten inom högskolan, tre de anställda och två de studerande. Mot bakgrund av en viss kritik mot det stora antalet ledamöter i regionstyrelserna föreslog decentraliseringsgruppen att antalet ledamöter minskas från 21 till 18 genom att antalet företrädare för allmänna intressen blir elva i stället för fjorton.
Föredragande statsrådet anför att det är angeläget att en fortsatt diskussion förs om regionstyrelsernas nuvarande utformning från främst två utgångspunkter. Den ena är att antalet ledamöter i regionstyrelserna är så stort att det kan ifrågasättas om deras funktion som styrelser blir tillfredsställande. Den andra är att trots styrelsernas storlek endast två av ledamöterna företräder verksamheten inom högskoleenheterna. Föredraganden anser att det bör vara möjligt att med bibehållande av de grundläggande principerna för regionstyrelsernas utformning ge dem en för styrelseuppgifter mera ändamålsenlig storlek. Löntagarorganisationerna ingår för närvarande i styrelserna dels i egenskap av företrädare för allmänna intressen, dels som representanter för de anställda inom högskolan. Den sistnämnda formen av representation i regionstyrelserna anser föredraganden vara tillräcklig, och regionstyrelserna bör därför minskas genom att löntagarorganisationernas dubbla representation utgår.
I motionen 1979/80:1928 (yrkandet 1) yrkas avslag på regeringens förslag i detta avseende eftersom en längre tids erfarenhet än den som hittills finns bör ligga till grund för förändringar i regionstyrelsernas sammansättning. Motionärerna anser också att den föreslagna förändringen rubbar den balans mellan olika intressen som fastslogs i samband med högskolereformen och som gällde sammansättningen av högskolestyrelser och regionstyrelser. I högskolestyrelsen skulle allmänintressena vara företrädda till en tredjedel, i regionstyrelserna till två tredjedelar. Motionärerna anser dessutom att löntagarnas representation inte kan räknas som dubbel, eftersom de i det ena fallet företräder de anställda inom högskolan, i det andra ett övergripande samhällsintresse som arbetsmarknadens parter, arbetsgivare såväl som arbetstagare, har. En minskning av regionstyrelserna bör dessutom enligt motionärernas uppfattning vara större för att någon effekt skall kunna nås.
I likhet med föredragande statsrådet anser utskottet att löntagarorganisa -
UbU 1979/80:29
tionernas dubbla representation skall minskas till hälften. Regeringen bör dock ånyo pröva om representationen bör ske genom att de anställda inom högskolan nominerar företrädare eller genom att löntagarorganisationerna ges utrymme inom gruppen av företrädare för de allmänna intressena. Skulle regeringen vid denna prövning finna att representationen förde anställda bör utgå och att löntagarorganisationernas allmänrepresentation skall kvarstå bör ett lagförslag föreläggas riksdagen under hösten 1980. Vad utskottet här anfört bör riksdagen med anledning av propositionen 1979/80:104 och med avslag på motionen 1979/80:1928 yrkandet 1 som sin mening ge regeringen till känna.
Riksdagen beslutar om lokalisering och dimensionering av allmänna utbildningslinjer. Utbildningsutskottet uttalade vid behandlingen av beslutsordningen i denna del (UbU 1976/77:20. s. 78 ff.) att beträffande linjer där riksdagen efter förslag i budgetpropositionen anger det antal utbildningsplatser inom vilket den faktiska antagningen vid varje högskoleenhet i stort bör hållas det bör vara möjligt för styrelsen för varje högskoleenhet att besluta om smärre justeringar av planeringsramarna uppåt eller nedåt alltefter de lokala förutsättningarna.
Utskottet uttalade vidare:
I fråga om övriga allmänna utbildningslinjer bör det ankomma på styrelsen för högskoleenheten att med utgångspunkt i av riksdagen per sektor och högskoleenhet angiven resursram och planeringsram bestämma antalet antagningsplatser på den eller de linjer som högskolestyrelsen beslutar skall anordnas vid högskoleenheten. Självklart föreligger en allmän skyldighet för högskolestyrelse att inte åsidosätta de intentioner som kommit till uttryck genom riksdagens beslut om medelsanvisning. Därest högskolestyrelse finner anledning att frångå det förslag på vilket riksdagens beslut om resursram och planeringsram grundar sig genom att inställa en tidigare högt prioriterad allmän utbildningslinje, anordna en tidigare lågt prioriterad sådan linje eller göra större justeringar i antagningstalet mellan linjer bör beslut om detta tas först efter samråd med UHÄ.
Med anledning av förslag från decentraliseringsgruppen om att nu nämnda samrådsskyldighet med UHÄ skall utgå föreslår regeringen i propositionen 1979/80:104 att fråga om större justeringar av planeringsramarna under ett budgetår skall underställas regeringen eller den myndighet regeringen utser.
Som anförts inledningsvis beslutar riksdagen i allmänhet i samband med sina ställningstaganden till förslagen i budgetpropositionen om lokalisering och dimensionering av allmänna utbildningslinjer.
1 budgetpropositionen anges för vissa allmänna utbildningslinjer, s. k. a)-linjer, planeringsram per linje och högskoleenhet. För sådana linjer bör det i enlighet med utskottets tidigare uttalande (UbU 1976/77:20 s. 78) vara möjligt för styrelsen för högskoleenhet att besluta om smärre justeringar uppåt eller nedåt alltefter de lokala förutsättningarna. Större förändringar bör alltjämt inte göras utan riksdagens godkännande.
UbU 1979/80:29
5 För övriga allmänna utbildningslinjer, s. k. b)-linjer, anges i budgetpropositionen planeringsram per sektor och högskoleenhet tillsammans med ett beräkningsunderlag i form av beräknad antagning per linje och högskoleenhet. Riksdagen tar i detta sammanhang ställning till lokaliseringen av de allmänna utbildningslinjerna. Om högskolestyrelse för ett budgetår finner anledning frångå riksdagens beslut beträffande lokalisering av sådan allmän utbildningslinje som nu är i fråga eller finner anledning göra större justeringar i planeringsramen för en sektor vid högskoleenheten bör i fortsättningen beslut härom, såsom föredragande statsrådet föreslagit, underställas regeringen eller den myndighet regeringen utser.
Med det anförda godkänner utskottet den i propositionen 1979/80:104 föreslagna förändrade ordningen för justering av planeringsramarna.
Utskottet hemställer
1. att riksdagen beträffande avveckling av regionstyrelserna avslår motionen 1979/80:1930,
2. att riksdagen beträffande sammansättningen av regionstyrelserna med anledning av propositionen 1979/80:104 och med avslag på motionen 1979/80:1928 yrkandet 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
3. att riksdagen beträffande ordning för justering av planeringsramar godkänner vad som förordats i propositionen 1979/ 80:104.
2. Dokumentation och statistik om högskoleutbildning
Propositionen 1979/80:104 Regeringen har (s. 31) föreslagit riksdagen att
3. godkänna vad som i propositionen anförts beträffande den lokala studiedokumentationen som underlag för den löpande statistiken,
4. besluta att ett centralt studeranderegister skall finnas vid statistiska centralbyrån i huvudsaklig överensstämmelse med vad som anförts i propositionen,
5. godkänna de principer beträffande den lokala statistikproduktionens roll som förordats i propositionen,
6. bemyndiga regeringen att besluta i frågan om registrering av uppgifter om gäststuderande m. fl.,
7. godkänna vad som i propositionen anförts beträffande ansvarsfrågor i samband med studiedokumentation och statistik.
Motionerna
1979/80:1928 av Stig Alemyr m. fl. (s) vari, såvitt nu är i fråga, yrkas
2. att riksdagen beslutar som sin mening ge regeringen till känna vad som i
1* Riksdagen 1979180. 14 sami. Nr 29
UbU 1979/80:29
motionen anförts om säkerställande av kompletterande statistikinformation på högskoleområdet.
1979/80:1929 av Kurt Hugosson (s) och Arne Gadd (s) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär att det centrala högskoleregistret hos SCB utformas i enlighet med vad som anförts i motionen.
Utskottet
Statistik om den högre utbildningen har i någon form funnits sedan riksdagen i slutet på 1930-talet fattade principiellt beslut om att inrätta en universitetsstatistik. Vid 1956 års riksdag beslöts att universitetsstatistiken skulle omfatta alla utbildningar för vilka studentexamen i princip utgjorde inträdeskrav.
Det högskoleregister som nu förs vid statistiska centralbyrån (SCB) omfattar i princip alla personer som under senare tid inskrivits för utbildning vid svenska universitet och högskolor. Registret innehåller personuppgifter som på olika sätt har att göra med personens egenskap av studerande. Sålunda finns uppgifter om inskrivning, närvaro och examina, vissa studieresultat, forskarutbildning, ansökning och antagning till spärrad utbildning, utbildnings- och yrkesplaner vid examenstillfället, arbetsmarknadssituationen viss tid efter examen m. m. Registret började föras som ADB-register i början av 1960-talet. Även uppgifter som tidigare insamlats i SCB:s manuella högskoleregister (fr. o. m. 1937) har överförts till nuvarande högskoleregister om personen varit aktiv som studerande efter ca 1964. I enlighet med olika beslut av riksdag och regering under 1960-talet utvidgades successivt mängden av uppgifter som insamlades för varje studerande. Högskoleregistret innehåller därför generellt sett mer information om dem som varit studieaktiva under de senaste åren.
Högskolereformen aktualiserade behovet av statistik och studiedokumentation i den nya högskolan, och en utredning om studiedokumentation och statistik för högskolan tillsattes därför. Utredningens huvuduppgift blev att lägga fram förslag om innehåll i högskolestatistiken samt om underlag och organisation för den. Utredningen lade i juni 1979 fram sina förslag i betänkandet (SOU 1979:47) Dokumentation och statistik om högskoleutbildning. Betänkandet har remissbehandlats.
I propositionen 1979/80:104 föreslås att statistiken beträffande studerande och studieresultat för högskolan skall organiseras på ett enhetligt sätt som svarar mot den högskoleorganisation som infördes den 1 juli 1977. Förslag till riktlinjer läggs fram, vilka bl. a. innebär att statistik skall kunna tas fram både lokalt och centralt vid SCB. Det centrala studeranderegistret vid SCB föreslås bli minskat i förhållande till nu gällande ordning. Det nya statistiksystemet för högskolan är avsett att i sin helhet genomföras fr. o. m. den 1 juli 1981.
UbU 1979/80:29
7 I propositionen konstaterar föredragande statsrådet sammanfattningsvis att planeringen av den nya högskolans verksamhet förutsätter kommunikation och samverkan dels mellan organ på olika nivåer inom högskoleområdet, dels mellan högskolemyndigheter och myndigheter i övrigt samt arbetsmarknadens organisationer. En slutsats som kan dras av dessa förhållanden är, menar föredraganden, att en övergripande planering måste finnas för statistiken i fråga om studerande och studieresultat.
Mot bakgrund av högskoleorganisationens uppbyggnad anger föredraganden hur han rent allmänt anser att statistikproduktionen för högskolan bör organiseras. En vägledande princip bör vara att de statistikbehov som följer av högskolans decentraliserade beslutsstruktur bör tillgodoses i första hand. Det gäller således att se till att de lokala och regionala organen snabbt får tillgång till sådan statistik som de behöver för att planera, genomföra och utvärdera utbildningen. De centrala organens behov av statistik är också väsentliga, men tyngdpunkten i statistikproduktionen bör enligt föredraganden förläggas till de lokala enheterna.
En annan huvudprincip bör enligt föredraganden vara att den helhetssyn på högskoleutbildningen som kännetecknar högskolereformen skall styra utformningen av grunderna för högskolestatistiken. Man bör således vid uppbyggnaden av statistiksystemen förutsätta att alla utbildningsområden skall kunna ges en likvärdig statistisk belysning. Föredraganden ansluter sig således till utredningens ståndpunkt att den skillnad i fråga om statistisk belysning som tidigare rått mellan olika utbildningar måste upphöra även om detta med hänsyn till de resurser som står till förfogande måste innebära en sänkt ambitionsnivå för den statistiska belysningen av vissa utbildningar.
Med begreppet studiedokumentation avses den lokala bokföringen av uppgifter om de studerande och deras studieresultat. Enligt utredningen motiveras den lokala studiedokumentationen framför allt av behovet att kunna planera och administrera utbildningen lokalt och att kunna dokumentera enskilda studerandes studieresultat. Till den administrativa verksamhet som kräver studiedokumentation hör främst personalplaneringen och dispositionen av läroanstaltens lokaler och ekonomiska resurser för olika utbildningslinjer och kurser. Hit hör också löpande uppföljning av studieresultat. Studerande som godkänts i kurs eller annat utbildningsmoment har vidare rätt att få utbildningsbevis, vilket kräver att läroanstalten fortlöpande dokumenterar studieresultaten.
Den lokala studiedokumentationen skall enligt utredningen innehålla en obligatorisk gemensam kärna för all grundläggande högskoleutbildning. Den behövs för rikstäckande statistik samt för regional och central planering. Föredragande statsrådet anför att det ankommer på regeringen att meddela närmare föreskrifter om den lokala studiedokumentationens innehåll i denna del. Varje läroanstalt har möjlighet att därutöver dokumentera ytterligare uppgifter om detta motiveras av lokala behov.
UbU 1979/80:29
8 Den lokala studiedokumentationen skall enligt utredningens förslag ligga till grund både för läroanstalternas egen statistikproduktion och för inrapportering av uppgifter till ett centralt högskoleregister vid SCB. Föredraganden ansluter sig till principen att den lokala studiedokumentationen skall utgöra grundvalen för den löpande statistiken.
Utskottet tillstyrker vad som nu förordats.
Föredragande statsrådet anser att ett centralt studeranderegister är nödvändigt även fortsättningsvis. Det är enligt föredraganden mycket viktigt att det finns ett tillräckligt faktaunderlag för att man skall kunna bedöma hur högskolan i verkligheten fungerar i förhållande till intentionerna. Ett sådant faktaunderlag kan inte framställas enbart genom sammanställningar av lokalt producerad statistik. Statistiken måste nämligen kunna belysa vad olika grupper gör under en lång följd av år och vid olika utbildningsanstalter. Några andra praktiska möjligheter att tillgodose dessa behov än med ett centralt studeranderegister av den typ utredningen föreslagit finns enligt föredragandens mening inte. Det är nödvändigt att registret är individbaserat, eftersom uppgifter om en och samma individ från skilda läroanstalter och olika tidpunkter måste kunna sammanföras.
Frågan om vilka uppgifter som skall ingå i det centrala registret har enligt föredragande statsrådet övervägts noga. Han ansluter sig till utredningens förslag att registret skall innehålla namn och personnummer på den studerande samt år och termin för första registrering och uppgift om läroanstalt. Vidare skall ingå uppgifter om närvaro vid början av en termin eller en kursperiod på linje (eller i förekommande fall centralt fastställd gren, variant etc. av linje) eller på grupp av enstaka kurser samt uppgift om slutförd utbildning på viss linje eller om slutförda enstaka kurser om sammanlagt minst 60 poäng.
Registreringen skall enligt förslaget i propositionen avse studerande såväl på linjer som på enstaka kurser. De centrala statistikuppgifterna för studerande på enstaka kurser skall innefatta uppgift om kursernas omfattning med användning av intervallen 1-20 poäng. 21-40 poäng och mer än 40 poäng. Uppgifterna skall vidare bygga på en klassificering av kurserna.
I högskoleregistret skall dessutom enligt förslaget i propositionen ingå grund för allmän behörighet, inbegripet uppgift om vilken linje i gymnasieskolan den studerande har genomgått.
Det centrala högskoleregistret kan bilda en urvalsram för särskilda undersökningar. Ur registret kan grupper av studerande väljas ut. från vilka ytterligare uppgifter kan samlas in genom enkäter. Det kan gälla uppgifter om tidigare utbildning, arbetslivserfarenhet och social bakgrund. Föredraganden anser att dessa enkäter kan genomföras med treårsintervall som riktpunkt men att frekvensen kan variera med hänsyn till behov och ekonomiska möjligheter.
Sammantaget innebär det föreliggande förslaget enligt föredraganden att det centrala högskoleregistret kommer att innehålla ett väsentligt mindre
UbU 1979/80:29
antal uppgifter än tidigare. Detta är motiverat av integritetsskäl samt av de praktiska och ekonomiska möjligheterna att hålla registeruppgifterna riktiga och aktuella. Regeringen föreslår att riksdagen beslutar att ett centralt studeranderegister skall finnas i huvudsaklig överensstämmelse med vad föredraganden anfört.
Enligt motionen 1979/80:1929 är den metod för redovisning av social bakgrund som anvisats i propositionen otillräcklig. SCB och UHÄ bör därför få i uppdrag att ytterligare utreda de ekonomiska och administrativa konsekvenserna av att inhämta uppgifter i detta avseende från samtliga sökande och antagna till högskoleutbildning. Först genom en sådan metod blir det enligt motionärerna möjligt att få fullständig information om huruvida en jämnare social rekrytering till högskolan uppnåtts. Motionärerna föreslår vidare att även uppgift om slutförda kurser om 20 resp. 40 poäng skall ingå i det centrala högskoleregistret. Riksdagen bör därför enligt motionärerna hos regeringen begära att det centrala högskoleregistret utformas i enlighet härmed.
I motionen 1979/80:1928 yrkas att regeringen återkommer till riksdagen med en mera preciserad plan för hur kompletterande statistikinformation i form av longitudinella undersökningar och tvärsnittsundersökningar skall säkras och finansieras (yrkandet 2). Detta är enligt motionärerna en förutsättning för att ett centralt högskoleregister med den begränsade omfattning som föreslås skall kunna godtas.
Utskottet ansluter sig till föredragandens bedömning att en begränsning av det centrala registret är nödvändig av integritetsskäl och att de praktiska och ekonomiska möjligheterna att hålla innehållet i registret riktigt och aktuellt bör beaktas när omfattningen av registret bestäms. Utskottet kan därför inte ansluta sig till förslaget i motionen 1979/80:1929 om en utvidgning av det centrala registret så att det omfattar även uppgifter om slutförda kurser om 20 resp. 40 poäng. Sådana uppgifter kan vid behov tas fram lokalt ur den lokala studiedokumentationen.
De studerandes sociala bakgrund m. m. måste enligt utskottets uppfattning kunna studeras närmare än som är möjligt med tillgång enbart till de uppgifter som ingår i högskoleregistret. Utredningen har i sitt betänkande påvisat behov av information som också utskottet anser nödvändiga för att bl. a. kunna följa effekterna av högskolereformen.
Vad angår den metod för redovisning av social bakgrund m. m. som anvisats i propositionen, nämligen att högskoleregistret bildar en urvalsram för enkätundersökningar, vill utskottet understryka att förslaget i denna del grundar sig på överväganden av utredningen och gjorda provundersökningar. Någon ytterligare utredning i denna fråga anser utskottet inte motiverad.
Frågan om frekvens och omfattning av föreslagna enkätundersökningar måste avgöras genom en avvägning mellan behov och kostnader. Föredragande statsrådet har i propositionen uttalat att verksamheten med högskolestatistik vid SCB kan täckas inom ramen för nuvarande medelstilldelning
UbU 1979/80:29
genom lämpliga avvägningar och prioriteringar. Det måste enligt utskottets uppfattning bli en uppgift för SCB att efter samråd med högskolemyndigheter och andra intressenter lägga fram förslag i det årliga budgetarbetet om medelsanvisning för verksamheten som grund för regeringens och riksdagens ställningstaganden. Utskottet kan därför inte ansluta sig till kravet i motionen 1979/80:1928 yrkandet 2 om att en mera preciserad plan nu behöver läggas fram för hur ifrågavarande kompletterande statistikinformation skall säkras och finansieras. Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår motionerna 1979/80:1929 och 1979/80:1928 yrkandet 2. Riksdagen bör därför ansluta sig till förslaget i propositionen 1979/80:104 om ett centralt studeranderegister vid SCB i huvudsaklig överensstämmelse med vad som förordats i propositionen.
Med det begränsade innehåll som högskoleregistret nu förutsätts få vad gäller framför allt uppgifter om studieresultat och om studiernas omfattning under terminerna måste visst statistikbehov tillgodoses genom lokal statistikproduktion. Det gäller bl. a. den statistik om antal utnyttjade årsstudieplatser som behövs även för den centrala resursplaneringen och den statistik som behövs för det studiesociala området. Föredragande statsrådet föreslår att riksdagen godkänner att den lokala statistikproduktionen skall tillgodose statisti k be hov som är av betydelse för den centrala planeringen.
Utskottet föreslår att riksdagen godkänner förslaget i denna del.
Föredragande statsrådet framhåller att det finns behov av statistik rörande gäststuderande som bl. a. kan grundas på uppgifter om medborgarskap och status i Sverige men att det är uppenbart att det i dessa sammanhang finns speciella integritetsproblem. Eftersom det centrala registret vid SCB är sekretesskyddat bör en registrering av uppgifter om medborgarskap och status i Sverige där kunna komma i fråga. Gäststuderandekommitténs (U1978:03) förslag i detta avseende bör emellertid avvaktas, och i propositionen föreslås därför att det bör ankomma på regeringen att besluta i dessa frågor sedan gäststuderandekommittén avgivit sina förslag. Föredraganden föreslår att riksdagen ger regeringen ett sådant bemyndigande.
Utskottet har inget att erinra och föreslår därför att riksdagen bemyndigar regeringen att besluta i frågan.
Beträffande ansvarsfrågorna föreslås i propositionen att UHÄ skall ha ansvaret för den fortsatta utvecklingen av de datorbaserade lokala studiedokumentationssystemen. Ansvaret för den centrala statistikproduktionen föreslås även i fortsättningen ligga hos SCB. Högskolestyrelserna skall liksom nu primärt ha ansvaret för integritetsfrågorna.
Utskottet tillstyrker förslagen i denna del.
Utskottet hemställer
1. att riksdagen beträffande den lokala studiedokumentationen som underlag för den löpande statistiken godkänner vad som
UbU 1979/80:29
förordats i propositionen 1979/80:104.
2. att riksdagen med avslag på motionerna 1979/80:1928 yrkandet 2 och motionen 1979/80:1929 beslutar att ett centralt högskoleregister skall finnas i huvudsaklig överensstämmelse med vad som förordats i propositionen 1979/80:104,
3. att riksdagen beträffande den lokala statistikproduktionens roll godkänner vad som förordats i propositionen 1979/80:104,
4. att riksdagen bemyndigar regeringen att besluta i frågan om registrering av uppgifter om gäststuderande m. fl.,
5. att riksdagen beträffande ansvarsfrågor i samband med studiedokumentation och statistik godkänner vad som förordats i propositionen 1979/80:104.
3. Vissa särskilda utgifter inom högskolan m. m.
Propositionerna 1979180:100 och 1979180:104
Regeringen har under punkten D 35 i propositionen 1979/80:100 bilaga 12 (s. 547-550) föreslagit riksdagen att till Vissa särskilda utgifter inom högskolan m. m. för budgetåret 1980/81 anvisa ett reservationsanslag av 25 734 000 kr.
Sedermera har regeringen i propositionen 1979/80:104 (s. 31) föreslagit att nämnda reservationsanslag förs upp med 26 134 000 kr. (yrkandet 8 i hemställan).
Motionerna
1979/80:521 av Olof Palme m. fl. (s) vari, såvitt nu är i fråga, yrkas 12. att riksdagen beslutar att till Vissa särskilda utgifter inom högskolan m. m. för budgetåret 1980/81 anvisa ett i förhållande till regeringens förslag (i budgetpropositionen) med 5 000 000 kr. förhöjt reservationsanslag av 30 734 000 kr. i enlighet med vad som anförts i motionen.
(Övriga yrkanden behandlar utskottet i andra sammanhang.)
1979/80:1313 av Ingvar Svanberg m. fl. (s) vari - med hänvisning till vad som anförts i den till näringsutskottet remitterade motionen 1979/80:1443 - såvitt nu är i fråga yrkas
1. att riksdagen beslutar inleda försöksverksamhet med intensifierat informationsutbyte mellan tekniska högskolan i Luleå och länets företag enligt riktlinjer som angivits i sistnämnda motion,
2. att riksdagen beslutar att, utöver regeringens förslag i budgetpropositionen 1980, anvisa ytterligare 3 milj. kr. under anslaget D 35. Vissa särskilda utgifter inom högskolan m. m. för det under yrkandet 1 upptagna ändamålet.
(Yrkandena 3 och 4 behandlar utskottet i betänkandet 1979/80:20.)
UbU 1979/80:29
12 Utskottet
Från anslaget föreslås bestridas bl. a. kostnader för internationell kontaktverksamhet inom högskolan, utveckling av lokala system för studiedokumentation, statistik och antagning, försöksverksamhet med kontaktforskare, utveckling och försöksvis drift av överbryggande kurser och påbyggnadsutbildning samt kostnader för universitetslektorers m. fl. tjänstledighet för forskning. I propositionen 1979/80:100 (bilaga 12) har regeringen föreslagit att anslaget förs upp med 25 734 000 kr.
Föredragande statsrådet räknar i budgetpropositionen med en resursförstärkning om 500 000 kr. för internationalisering av utbildningen inom högskolan. Vidare föreslås i propositionen att medlen för finansiering av universitetslektorers m. fl. tjänstledighet för forskning ökas med 5 000 000 kr.
I motionen 1979/80:521 föreslås att utöver budgetpropositionens förslag ytterligare 5 000 000 kr. anvisas för sistnämnda ändamål och fördelas med utgångspunkt i forskningens behov (yrkandet 12).
Utskottet konstaterar att det genom förslaget i årets budgetproposition kommer att finnas sammanlagt 12 500 000 kr. till förfogande för finansiering av universitetslektorers m. fl. tjänstledighet för forskning. Lärartjänstutredningen har i sitt nyligen avgivna betänkande (SOU 1980:3) Lärare i högskolan behandlat frågan om forskningsmöjligheter för bl. a. denna kategori lärare och lagt fram förslag i anslutning därtill. Betänkandet är nu föremål för remissbehandling.
Med hänvisning härtill och till det statsfinansiella läget föreslår utskottet att riksdagen avslår motionen 1979/80:521 yrkandet 12 i denna del och godkänner den av regeringen föreslagna medelsanvisningen för finansiering av universitetslektorers m. fl. tjänstledighet för forskning.
I motionen 1979/80:1313 yrkandena 1 och 2 (med motivering i motionen 1979/80:1443) föreslås att en försöksverksamhet startas i Norrbotten för att stimulera små och medelstora företag där att anställa civilingenjörer utexaminerade från högskolan i Luleå. Verksamheten föreslås omfatta 25 civilingenjörer per år och bekostas av högskolan, varför ytterligare 3 milj. kr. bör anvisas under förevarande anslag. Försöksverksamheten, som föreslås pågå under tre år, skall bidra till att lösa sysselsättningsproblemen för de nyexaminerade civilingenjörerna och samtidigt stödja företagens utvecklingssträvanden.
Genom beslut den 5 februari 1980 har utbildningsutskottet berett näringsutskottet tillfälle att avge yttrande över motionsyrkandena. Näringsutskottets yttrande 1979/80:4 y är fogat som bilaga till detta betänkande.
Utbildningsutskottet ansluter sig till vad näringsutskottet anfört i sitt yttrande och föreslår med hänvisning härtill att riksdagen avslår motionen 1979/80:1313 yrkandet 1 och därmed även yrkandet 2 i motionen.
UbU 1979/80:29
13 Utskottet tillstyrker förslaget i propositionen 1979/80:104 om ytterligare 400 000 kr. för budgetåret 1980/81 för den fortsatta utvecklingen av de lokala studiedokumentationssystemen.
Utskottet har inget att erinra mot medelsberäkningen i övrigt under anslaget.
Utskottet hemställer
1. att riksdagen beträffande finansiering av universitetslektorers m. fl. tjänstledighet för forskning avslår motionen 1979/80:521 yrkandet 12 i denna del,
2. att riksdagen beträffande försöksverksamhet vid högskolan i Luleå avslår motionen 1979/80:1313 yrkandet 1,
3. att riksdagen beträffande medelsanvisningen med anledning av propositionen 1979/80:100 och med bifall till propositionen 1979/80:104 samt med avslag på motionen 1979/80:521 yrkandet 12 i denna del och motionen 1979/80:1313 yrkandet 2 till Vissa särskilda utgifter inom högskolan m. m. för budgetåret 1980/81 anvisar ett reservations anslag av 26 134 000 kr.
4. Organisation m. m. för statens psykologisk-pedagogiska bibliotek
Propositionen 1979180:104 Regeringen har (s. 35) föreslagit riksdagen att
9. godkänna vad som i propositionen förordats om statens psykologiskpedagogiska biblioteks ställning, organisation och styrelse,
10. till Statens psykologisk-pedagogiska bibliotek under nionde huvudtiteln för budgetåret 1980/81 anvisa ett reservationsanslag av 2 034 000 kr.
Utskottet
Statens psykologisk-pedagogiska bibliotek (SPPB) är ett specialbibliotek inom ämnesområdena psykologi och pedagogik med ett nationellt ansvar för referens- och beståndsservicen inom dessa områden. SPPB är f. n. ett fristående bibliotek som leds av en bibliotekschef och en styrelse utsedd av humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet (HSFR). Frågan om SPPB:s organisatoriska ställning har behandlats i en rad utredningar.
Regeringen förelägger nu riksdagen förslag om SPPB:s ställning, organisation och styrelse. Förslaget grundar sig på ett under hösten 1979 framlagt och remissbehandlat betänkande. Utredning och förslag rörande statens psykologisk-pedagogiska bibliotek. Regeringen lägger också fram förslag om medelsanvisning för biblioteket.
Föredragande statsrådet anför att det av utredningen och yttrandena framgår att SPPB är ett väl fungerande bibliotek som under lång tid har spelat
UbU 1979/80:29
en viktig roll för den psykologisk-pedagogiska utbildningen och forskningen i vårt land. Detta förhållande samt det faktum att flertalet remissinstanser uttalar sig för att biblioteket bör bibehålla sin fristående ställning föranleder statsrådet att förorda att SPPB förblir en självständig myndighet direkt underställd regeringen.
SPPB:s styrelse består f. n. av ordförande och ytterligare två ledamöter, alla utsedda av HSFR. De båda styrelseledamöterna vid sidan om ordföranden representerar f. n. psykologisk och pedagogisk forskning.
Föredraganden delar den uppfattning som flertalet av de remissinstanser som vill bibehålla SPPB som ett fristående bibliotek fört fram. nämligen att den nuvarande styrelsen bör breddas. Styrelsens sammansättning bör framför allt spegla SPPB:s karaktär av specialbibliotek på sitt område och därmed också ge inflytande åt större anslagsgivare och centrala myndigheter med ansvar för bl. a. beteendevetenskaplig forskning. Även universitetet och högskolan för lärarutbildning i Stockholm bör enligt föredraganden vara företrädda i styrelsen. I likhet med utredningen anser föredraganden vidare att SPPB:s föreståndare bör ingå i styrelsen.
Utskottet tillstyrker att SPPB förblir en självständig myndighet, direkt underställd regeringen, och att dess styrelse breddas. Det bör ankomma på regeringen att närmare bestämma styrelsens sammansättning.
SPPB erhåller under innevarande budgetår medel under reservationsanslaget Kungl, biblioteket. Regeringen föreslår att medelsanvisningen för nästa budgetår sker över ett särskilt reservationsanslag, benämnt Statens psykologisk-pedagogiska bibliotek, och att anvisningen uppgår till 2 034 000 kr. I detta belopp ingår en allmän förstärkning av bibliotekets resurser med 350 000 kr.
Utskottet tillstyrker förslaget.
Utskottet hemställer
1. att riksdagen godkänner vad som i propositionen 1979/80:104 förordats om statens psykologisk-pedagogiska biblioteks ställning, organisation och styrelse,
2. att riksdagen till Statens psykologisk-pedagogiska bibliotek under nionde huvudtiteln för budgetåret 1980/81 anvisar ett reservationsanslag av 2 034 000 kr.
5. Kungl, biblioteket
Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten D 25 i propositionen 1979/80:100 bilaga 12 (s. 535-538) och hemställer
att riksdagen till Kungl, biblioteket för budgetåret 1980/81 anvisar ett reservationsanslag av 28 218 000 kr.
UbU 1979/80:29 15
Stockholm den 30 april 1980
På utbildningsutskottets vägnar STIG ALEMYR
Närvarande vid ärendets slutbehandling: Stig Alemyr (s), Claes Elmstedt (c), Hans Nyhage (m), Bengt Wiklund (s), Linnea Hörlén (fp). Lars Gustafsson (s), Helge Hagberg (s), Sven Johansson (c), Birgitta Rydle (m), Lena Hjelm-Wallén (s), Karl-Erik Häll (s). Jörgen Ullenhag (fp). Gunnel Liljegren (m), Lars Johansson (c) och Iris Mårtensson (s).
Reservationer
1. vid punkten 1 (Befogenhetsfördelningen inom högskolan) beträffande regionstyrelsernas sammansättning av Stig Alemyr, Bengt Wiklund. Lars Gustafsson, Helge Hagberg, Lena Hjelm-Wallén, Karl-Erik Häll och Iris Mårtensson (samtliga s) som anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 3 börjar "I likhet” och på s. 4 slutar ”till känna” bort ha följande lydelse:
Utskottet anser liksom motionärerna att för kort tid förflutit sedan regionstyrelsernas tillkomst för att tillräckliga erfarenheter kan ha vunnits för en förändring av styrelsernas sammansättning. En minskning med tre ledamöter gör dessutom enligt utskottets uppfattning styrelsen inte mera ändamålsenlig för sina uppgifter än det antal ledamöter som finns i dag.
Förslaget i propositionen motiveras med att löntagarorganisationerna har en dubbel representation. Detta påstående är riktigt bara i mycket formell mening. Reellt kan inte löntagarnas representation räknas som dubbel. När denna representation tillkom var det en klart uttalad avsikt att dels de inom högskolan anställda, dels arbetsmarknadens parter, arbetstagare lika väl som arbetsgivare, skulle bli företrädda i styrelsen. Det specifika löntagarintresset från de anställdas sida skulle således kompletteras med det övergripande samhällsintresse som arbetsmarknadens parter företräder. Den föreslagna förändringen rubbar dessutom den balans mellan "externa" och "interna" intressen som åstadkoms genom sammansättningen av såväl regionstyrelser som högskolestyrelser. Nu behandlas regionstyrelsernas sammansättning helt skilt från högskolestyrelsernas trots att det vid tillkomsten var fråga om en sammanvägning av olika intressen. Utskottet anser att regionstyrelserna tills vidare skall ha oförändrad sammansättning, varför utskottet föreslår att riksdagen med bifall till motionen 1979/80:1928 yrkandet 1 avslår propositionen 1979/80:104.
UbU 1979/80:29
dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:
2. att riksdagen beträffande sammansättningen av regionstyrelserna med bifall till motionen 1979/80:1928 yrkandet 1 avslår propositionen 1979/80:104,
2. vid punkten 2 (Dokumentation och statistik för högskolan) beträffande ett centralt högskoleregister av Stig Alemyr, Bengt Wiklund, Lars Gustafsson, Helge Hagberg, Lena Hjelm-Wallén, Karl-Erik Häll och Iris Mårtensson (samtliga s) som anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar "Utskottet ansluter” och på s, 10 slutar "i propositionen" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att en begränsning av det centrala registret är önskvärd och att de praktiska och ekonomiska möjligheterna att hålla innehållet i registret korrekt och aktuellt bör beaktas, när omfattningen av registret bestäms.
De studerandes sociala bakgrund m. m. måste enligt utskottets uppfattning kunna studeras närmare än vad som är möjligt med tillgång enbart till de uppgifter som ingår i det föreslagna högskoleregistret. Utredningen har i sitt betänkande påvisat behov av information som också utskottet anser nödvändig för att bl. a. kunna följa effekterna av högskolereformen.
Utskottet anser i likhet med vad som anförs i motionen 1979/80:1928 att det är nödvändigt att en garanti ges för att longitudinella undersökningar och tvärsnittsundersökningar kan göras. Utskottet anser inte att tillräckliga garantier ges för att sådana undersökningar kan komma till stånd i framtiden om medelsbehovet skall täckas inom ramen för den nuvarande årliga medelsanvisningen till SCB. Regeringen bör i stället presentera en plan för verksamhetens fortsatta finansiering, som garanterar att undersökningarna kommer till stånd. I denna plan bör också redovisas kostnader för alternativa urvalsstorlekar. Vidare bör, mot bakgrund av departmentschefens uttalande om likvärdig belysning av linje-utbildning och enstaka kurs-utbildning, redovisas kostnader för en dokumentation av resultat även på enstaka kurser i enlighet med motionen 1979/80:1929.1 planen bör slutligen ingå förslag om ansvarsfördelning och kostnader för longitudinella databaser.
Utskottet bör därför ansluta sig till förslaget i propositionen 1979/80:104 om ett centralt högskoleregister vid SCB i huvudsaklig överensstämmelse med vad som förordats i propositionen men samtidigt begära att den kompletterande statistikinformationen säkerställs.
Vad utskottet nu anfört bör riksdagen med anledning av propositionen 1979/80:104 samt med bifall till motionen 1979/80:1928 yrkandet 2 och med anledning av motionen 1979/80:1929 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:
2. att riksdagen beslutar att ett centralt högskoleregister skall finnas i huvudsaklig överensstämmelse med vad som förordats i
UbU 1979/80:29
propositionen 1979/80:104 samt med bifall till motionen 1979/ 80:1928 yrkandet 2 och med anledning av motionen 1979/ 80:1929 som sin mening ge regeringen till känna vad utskottet anfört om säkerställande av kompletterande statistikinformation,
vid punkten 3 (Vissa särskilda utgifter inom högskolan m. in.)
3. beträffande finansiering av universitetslektorers tjänstledighet för forskning av Stig Alemyr, Bengt Wiklund, Lars Gustafsson. Helge Hagberg. Lena Hjelm-Wallén, Karl-Erik Häll och Iris Mårtensson (samtliga s) som anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12 börjar "Med hänvisning” och slutar "för forskning" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser det emellertid nödvändigt att i avvaktan på förslag på grundval av lärartjänstutredningens betänkande ytterligare medel anvisas för att bereda universitetslektorer m. fl. möjlighet att forska.
Utskottet föreslår därför att riksdagen med bifall till motionen 1979/80:521 yrkandet 12 i denna del anvisar ytterligare 5 000 000 kr. för ändamålet.
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:
1. att riksdagen beträffande finansiering av universitetslektorers m. fl. tjänstledighet för forskning med bifall till motionen 1979/80:521 yrkandet 12 i denna del beslutar anvisa ytterligare 5 000 000 kr.,
4. beträffande försöksverksamhet vid högskolan i Luleå av Stig Alemyr. Bengt Wiklund, Lars Gustafsson. Helge Hagberg, Lena Hjelm-Wallén. Karl-Erik Häll och Iris Mårtensson (samtliga s) som anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12 börjar "Utbildningsutskottet ansluter” och slutar "i motionen" bort ha följande lydelse: Utskottet anser det angeläget att högskolan i Luleå får större möjligheter att arbeta i samklang med den kringliggande regionen. Ett sätt är att underlätta för de nyexaminerade civilingenjörerna från högskolan att få anställning vid företagen i regionen och därigenom bl. a. utgöra en informationskanal mellan högskolan och företagen. Detta kan bidra till utvecklingen av näringslivet och till sysselsättningen för blivande civilingenjörer inom regionen. Utskottet vill understryka att det inte är fråga om någcn permanent verksamhet utan försök under en övergångsperiod för nu angivna syften. Utskottet föreslår därför att riksdagen med bifall till motionen 1979/80:1313 yrkandena 1 och 2 ger regeringen till känna att en sådan försöksverksamhet skall inledas och anvisar 3 000 000 kr. för ändamålet.
UbU 1979/80:29
dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:
2. att riksdagen beträffande försökverksamhet vid högskolan i Luleå med bifall till motionen 1979/80:1313 yrkandet 1 som sin meni ig ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
5. beträffande medelsanvisningen av Stig Alemyr, Bengt Wiklund, Lars Gustafsson, Helge Hagberg, Lena Hjelm-Wallén, Karl-Erik Häll och Iris Mårtensson (samtliga s) som - vid bifall till någon av eller båda reservationerna 3 och 4 - anser
dels - vid bifall till reservationen 3 och vid avslag på reservationen 4 - att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:
3. att riksdagen beträffande medelsanvisningen med anledning av propositionerna 1979/80:100 och 1979/80:104 samt med bifall till motionen 1979/80:521 yrkandet 12 i denna del och med avslag på motionen 1979/80:1313 yrkandet 2 till Vissa särskilda utgifter inom högskolan m. m. för budgetåret 1980/81 anvisar ett reservationsanslag av 31 134 000 kr.
dels - vid bifall till reservationen 4 och med avslag på reservationen 3 - att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:
3. att riksdagen beträffande medelsanvisningen med anledning av propositionerna 1979/80:100 och 1979/80:104 samt med bifall
till motionen 1979/80:1313 yrkandet 2 och med avslag på
motionen 1979/80:521 yrkandet 12 i denna del till Vissa särskilda utgifter inom högskolan m. m. för budgetåret 1980/81 anvisar ett reservationsanslag av 29 134 000 kr.
dels - med bifall till både reservationen 3 och reservationen 4 - att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:
3. att riksdagen beträffande medelsanvisningen med anledning av propositionerna 1979/80: UK) och 1979/80:104 samt med bifall
till motionerna 1979/80:521 yrkandet 12 i denna del och
1979/80:1313 yrkandet 2 till Vissa särskilda utgifter inom högskolan m. m. för budgetåret 1980/81 anvisar ett reservationsanslag av 34 134 000 kr.
UbU 1979/80:29
19 Näringsutskottets yttrande Bilaga
1979/80:4 y
över motion om högskolan i Luleå m. m.
Till utbildningsutskottet
Utbildningsutskottet har berett näringsutskottet tillfälle att avge yttrande över motionen 1979/80:1313 av Ingvar Svanberg m.fl. (s) i vad avser hemställan att riksdagen
1. beslutar inleda försöksverksamhet med intensifierat informationsutbyte mellan tekniska högskolan i Luleå och länets företag enligt riktlinjer som angivits i motionen 1979/80: 1443,
2. utöver regeringens förslag i budgetpropositionen anvisar ytterligare 3 milj. kr. under anslaget D 35, Vissa särskilda utgifter inom högskolan m. m., för det under punkten 1 upptagna ändamålet.
Motionen
De åberopade riktlinjerna i motionen 1979/80: 1443 finns i avsnittet 6.2 (s. 15), där följande föreslås. 25 civilingenjörer per år anställs av högskolan i Luleå för insatser i norrbottniska företag. Varje civilingenjör knyts för viss tid till ett och samma företag. Försöksverksamheten skall fortgå i minst tre år och sedan utvärderas.
l ill motivering av detta förslag anför motionärerna bl. a. följande. De små och medelstora företagen i Norrbotten saknar i mycket stor utsträckning erfarenhet av vilket värde det kan ha för företaget att ha en civilingenjör anställd. Detta leder till att många av de civilingenjörer som examineras vid högskolan i Luleå tvingas välja mellan arbetslöshet eller att flytta söderut. Deras kompetens blir därför inte utnyttjad för länets utveckling. En försöksverksamhet av föreslagen art skulle öka företagens benägenhet att anställa civilingenjörer.
Tidigare behandling av liknande förslag
Ett liknande förslag framfördes i en motion år 1978. Det avslogs av riksdagen på förslag av näringsutskottet (NU 1977/78: 75). Utskottet hänvisade (s. 16) till olika initiativ som hade tagits i syfte att få till stånd ett närmare samarbete mellan högskoleforskning och näringslivet. Särskilt framhölls att utbildningsutskottet hade tillstyrkt att en försöksverksamhet med näringslivskontakt för forskare skulle inledas under budgetåret 1978/ 79. Syftet skulle vara att finna lämpliga former för en kontakt mellan
UbU 1979/80:29 20
Bilaga
forskare, medelstora och små företag samt myndigheter. Resultatet av denna försöksverksamhet borde avvaktas, anförde näringsutskottet.
Viss försöksverksamhet
Sådan försöksverksamhet med kontaktforskare som berörs i föregående avsnitt har kommit till stånd under ledning av forskningssamverkanskommittén (U 1978:01) (Fosam). Denna verksamhet har inriktats på fyra försöksområden, ett för var och en av fyra högskoleregioner. För varje område finns en arbetsgrupp för ändamålet. Fosam har lämnat en redogörelse för försöksverksamheten i en skrivelse till regeringen (utbildningsdepartementet) i maj 1979. Denna redogörelse omfattar tolv projekt, varav tre i Västerbottens och Norrbottens län. Inget projekt omfattade mer än tolv manmånader. Ytterligare tio projekt - varav ett i Norrbottens län - hade godkänts av Fosam. I skrivelsen angav Fosam vidare en plan för fortsatt försöksverksamhet under budgetåret 1979/80 enlig! i huvudsak oförändrade riktlinjer. Fosam sade sig avse att pröva om man med en systematisk uppsökande verksamhet kan få till stånd projekt som ingår som ett led i en mer långsiktig plan för utveckling inom ett företag.
Kostnader för försöksverksamheten bestrids från det anslag under nionde huvudtiteln (utbildningsdepartementet). Vissa särskilda utgifter inom högskolan m.m.. som berörs i motionen 1979/80: 1313. Den största kostnadsposten avser vikariat för de berörda forskarna. Principen för kostnadsfördelningen mellan Fosam och företagen är att Fosam betalar lönekostnaderna för forskaren medan företaget står för övriga kostnader (för biträdeshjälp. laboratorieresurser m. m.).
Fosam räknar med att kunna preliminärt redovisa erfarenheterna av de tio-femton första projekten i kommitténs huvudbetänkande, som är aviserat att komma under år 1980. Försöksverksamheten med kontaktforskare avses fortsätta även därefter.
Sedan hösten 1978 har i Norrbottens län bedrivits en försöksverksamhet med beredskapsarbeten vid mindre företag för civilingenjörer som utexaminerats från högskolan i Luleå. Kontakt- och forskningssekretariatet vid högskolan har lämnat en kortfattad redogörelse för försöksverksamheten i en promemoria i januari 1980.
Till grund för försöksverksamheten låg överläggningar mellan högskolan. företag och länsarbetsnämnden i Norrbottens län. Av ca 300 civilingenjörer som intill dess hade utexaminerats från högskolan arbetade endast några få i mindre och medelstora företag i regionen. En del var anställda i storföretag där. men huvuddelen hade flyttat söderut. Syftet med försöksverksamheten var att ge möjlighet för Iler civilingenjörer att stanna i regionen och därigenom stimulera regionens näringsliv. Den breddning av kompetensen i mindre och medelstora företag som därige -
UbU 1979/80:29 21
Bilaga
nom skulle erhållas bedömdes komma att på sikt leda till ett mer differentierat näringsliv i regionen och ett ökat antal sysselsatta.
Anställningar av detta slag har förekommit vid 14 företag, varav tio mekaniska verkstäder, tre elektronikföretag och en ingenjörsbyrå. I några läll har anställningen varat blott en kortare tid. Bortsett från sex anställningar som sträcker sig in på våren 1980 har den längsta anställningstiden varit 15 månader. Erfarenheterna av försöksverksamheten summeras i redogörelsen på följande sätt:
Huvuddelen av tiden har beredskapsarbetarna fått arbeta med utvecklingsuppdrag, dvs. satsningar för framtiden.
Erfarenheterna hittills är mycket positiva. Företagen får en chans att accelerera utvecklingsarbetet och civilingenjörerna har upplevts som ett mycket positivt tillskott. Företagen skulle själva ha svårt att på en gång bära hela kostnaden för en civilingenjör (inkörningsperioden är ju lång), men via beredskapsarbetet får man en mycket smidig inkörningsperiod. Arbetet har också lett till framtagning av ett antal nya eller modifierade produkter.
För högskolans del har arbetet inneburit ökade kontakter med företagen och möjligheter till ökat samarbete inför framtiden.
Näringsutskottet
Det förslag i motionen 1979/80: 1313 som näringsutskottet har fått tillfälle att yttra sig över går ut på att årligen 25 civilingenjörer skall anställas vid högskolan i Luleå för att - under överinseende av forskare vid högskolan - arbeta i mindre och medelstora företag i Norrbottens län. Syftet är att företagen härigenom skall tillföras teknisk kompetens, som kan befordra deras utveckling, och att de skall stimuleras att själva anställa civilingenjörer. Kostnaderna skall enligt motionen täckas med medel från anslaget Vissa utgifter inom högskolan m. m.. för ändamålet höjt med 3 milj. kr.
När ett liknande förslag framlades år 1978 hänvisade näringsutskottet (NU 1977/78:75) till att en försöksverksamhet med näringslivskontakt för forskare skulle inledas, bekostad med medel från det nyssnämnda anslaget. Denna försöksverksamhet pågår. En preliminär utvärdering av ett antal projekt inom den är under år 1980 att vänta från forskningssamverkanskommittén (U 1978:01). Försöksverksamheten har hittills endast till ringa del berört Norrbottens län. Den torde dessutom ha en något mera avancerad inriktning än den verksamhet som föreslås i de nu aktuella motionsyrkandena. När det gäller att ta ställning till dessa vill näringsutskottet därför inte i första hand hänvisa till försöksverksamheten med näringslivskontakt för forskare.
Som framgår av redogörelsen i det föregående förekommer sedan hösten 1978 en försöksverksamhet med beredskapsarbetande civilingenjörer för samarbete mellan högskolan i Luleå och mindre företag i Norrbottens län. Erfarenheterna redovisas vara mycket positiva. Utskottet har emellertid
UbU 1979/80:29 22
Bilaga
erfarit att arbetsmarknadsverket inte räknar med att kunna ställa beredskapsarbeten av detta slag till förfogande efter detta budgetårs slut.
Det är enligt näringsutskottets mening önskvärt att ett samarbete mellan högskolan i Luleå och företag i regionen kan pågå även framgent. Såvitt utskottet kan bedöma kan det emellertid knappast vara rimligt att en sådan verksamhet som det nu gäller finansieras med medel från ett anslag som avser utgifter inom högskoleväsendet. Dess syfte är ju väsentligen att främja den tekniska utvecklingen i mindre företag och därigenom sysselsättningen, direkt av civilingenjörer och indirekt också av annan personal. Således är utskottet inte berett att tillstyrka motionen 1979/80: 1313 i berörd del. Utskottet förutsätter emellertid att intressenterna i den nuvarande försöksverksamheten noga prövar möjligheterna att åstadkomma en fortsättning av den med finansiering ur andra källor.
Stockholm den 25 mars 1980
På näringsutskottets vägnar INGVAR SVANBERG
Närvarande: Ingvar Svanberg (s). Johan Olsson (c). Erik Hovhammar (m). Hugo Bengtsson (s). Nils Erik Wååg (s). Birgitta Hambraeus (c). Lilly Hansson (s). Tage Adolfsson (m). Thage Peterson (s). Bengt Sjönell (c). Lennart Pettersson (s). Carl Tham (fp). Karl Björzén (m). Rune Jonsson (s) och Christer Eirefelt (fp).
Avvikande mening
Ingvar Svanberg. Hugo Bengtsson. Nils Erik Wååg. Lilly Hansson. Thage Peterson. Lennart Pettersson och Rune Jonsson (alla s) anser att sista stycket i yttrandet bort ha följande lydelse:
Det är enligt näringsutskottets mening angeläget att en verksamhet av här angiven art kan pågå även framgent. Utskottet har emellertid förståelse för att medel för beredskapsarbeten inte varaktigt kan utnyttjas för detta ändamål. Då ett väsentligt syfte med försöksverksamheten är att åstadkomma fastare hand mellan högskolan i Luleå och företagen i den kringliggande regionen synes en sådan finansiering som motionärerna förordar vara motiverad. Näringsutskottet vill därför rekommendera utbildningsutskottet att föreslå riksdagen ett beslut enligt motionärernas intentioner.
GOTAB 65077 Slockholm 1980