Om anställningsskydd

!

S AU 1981/82:11

i

Arbetsmarknadsutskottets betänkande 1981/82:11

om anställningsskydd

I betänkandet behandlas

• propositionerna 1981/82:71 om ny anstäilningsskyddslag och 1981/82:90 om anställningsskyddet i statliga tjänster, m. m.,

• åtta motioner med anledning av propositionerna 71 och 90,

• tre motioner från allmänna motionstiden 1981,

• en motion med anledning av proposition 1980/81: 126 om arbetsmarknadspolitikens framtida inriktning,

• fem motioner från allmänna motionstiden 1982.

Sammanfattning

Regeringen har genom den i höstas framlagda propositionen 71 föreslagit en ny lag om anställningsskydd som skall ersätta den nuvarande lagen. Den nya lagen innehåller bestämmelser om provanställning och tillfälliga anställningar vid arbetstoppar. Andra nyheter är bl. a. en anpassning av bestämmelserna om det fackliga inflytandet i anställningsskyddsfrågor till vad som gäller enligt medbestämmandelagen samt vissa förändringar av skadeståndsreglerna. 1 många väsentliga hänseenden överensstämmer dock den nya lagen med den som nu gäller.

Dessutom har regeringen i en särskild proposition, 90, föreslagit vissa följdändringar i bl. a. lagen om offentlig anställning.

Utskottet tillstyrker att den nuvarande anställningsskyddslagen ersätts av en ny. När det gäller den nya lagens utformning tas i betänkandet upp framför allt följande frågor:

— Saklig grund för uppsägning.

— Lagens tillämpning på skolelever som utbildas i företag.

— Tillfällig anställning vid arbetstoppar.

— Reglerna om turordning vid uppsägningar och permitteringar.

— Frågan om relationen mellan å ena sidan den nya lagens bestämmelser om bl. a. provanställning och tidsbegränsade anställningar och å andra sidan regler om anställningsskydd i de kollektivavtal som gäller vid lagens ikraftträdande.

I dessa frågor har reservationer avgivits av moderata samlingspartiets företrädare i utskottet.

Socialdemokraterna vill i en reservation att riksdagen skall avslå regeringens förslag i alla delar. 1 ett särskilt yttrande markerar de att de inte funnit anledning att ta ställning till hur den nya lagen bör utformas i olika 1 Riksdagen 1981182. 18 sami. Nr 11

AU 1981/82:11

avseenden. Vid de omröstningar som förekommit i utskottet om dessa frågor har de därför lagt ned sina röster.

En följd härav är att centerpartiets och folkpartiets företrädare står för utskottsskrivningen i de avsnitt mot vilka företrädarna för moderata samlingspartiet har reserverat sig.

Regeringens förslag

Proposition 1981/82:71

I propositionen föreslår regeringen efter föredragning av statsrådet Eliasson att riksdagen skall anta

dels följande av lagrådet granskade lagförslag med vidtagna ändringar och tillägg

1. lag om anställningsskydd,

2. lag om ändring i lagen (1974: 13) om vissa anställningsfrämjande åtgärder,

3. lag om ändring i lagen (1939:727) om förbud mot uppsägning eller avskedande av arbetstagare med anledning av värnpliktstjänstgöring m. m.,

dels de vid regeringsprotokollet den 12 november 1981 fogade förslagen till

4. lag om ändring i lagen (1914:45) om kommission, handelsagentur och handelsresande,

5. lag om ändring i lagen (1936:320) om skydd mot vräkning vid arbetskonflikter,

6. lag om ändring i lagen (1970:943) om arbetstid m. m. i husligt arbete,

7. lag om ändring i lagen (1972:650) om rätt till ledighet och lön vid deltagande i svenskundervisning för invandrare,

8. lag om ändring i lagen (1974: 358) om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen,

9. lag om ändring i lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister,

10. lag om ändring i lagen (1974:981) om arbetstagares rätt till ledighet för utbildning,

11. lag om ändring i semesterlagen (1977:480),

12. lag om ändring i lagen (1978:410) om rätt till ledighet för vård av barn, m. m.,

13. lag om ändring i lagen (1979: 1118) om jämställdhet mellan kvinnor och män i arbetslivet,

14. lag om ändring i lagen (1979: 1184) om rätt till ledighet för vissa föreningsuppdrag inom skolan, m. m.

Lagförslagen i proposition 71 fogas till detta betänkande som bilaga I.

AU 1981/82:11

3 Proposition 1981/82:90

1 propositionen föreslår regeringen efter föredragning av statsrådet Johansson att riksdagen skall anta följande av lagrådet granskade lagförslag med vidtagna ändringar

1. en lag om ändring i lagen (1976: 600) om offentlig anställning,

2. en lag om ändring i lagen (1965:576) om ställföreträdare för kommun vid vissa avtalsförhandlingar m. m.,

3. en lag om ändring i brottsbalken,

4. en lag om ändring i sekretesslagen (1980: 100),

5. en lag om ändring i lagen (1966:413) om vapenfri tjänst,

6. en lag om ändring i lagen (1975:689) om tystnadsplikt för vissa tolkar och översättare,

7. en lag om ändring i lagen (1962: 381) om allmän försäkring.

Lagförslagen i proposition 90 fogas till detta betänkande som bilaga 2.

Motionsyrkandena

Motioner med anledning av proposition 1981/82:71 (ny anställningsskyddslag) 1981/82:152

av Sven Andersson (fp) och Johan Olsson (c)

I motionen yrkas att riksdagen beslutar att ett tillägg görs i förslaget till ny anställningsskyddslag så att en ny punkt tillförs 1 § enligt följande:

5. arbetstagare som är elever i grund- eller gymnasieskolan och som helt eller delvis får sin utbildning i företag.

1981182:153 av Johan Olsson (c) och Sven Andersson (fp)

1 motionen yrkas att riksdagen beslutar att anta följande tillägg till övergångsreglerna till förslaget till lag om anställningsskydd:

9. Kollektivavtal, som har ingåtts före lagens ikraftträdande och som gäller 5, 6, 28 och 32 §§, är utan verkan i denna del om det inte särskilt angivits att avvikelsen gäller i förhållande till den nya lagen.

1981182:157 av Eric Rejdnell m.fl. (fp, m, c)

I motionen yrkas att riksdagen beslutar att den nya anställningsskyddslagen (regeringens proposition 1981/82:71) måtte träda i kraft den 1 februari 1982.

1981/82:158 av Gösta Bohman m.fl.

I motionen yrkas

1. att riksdagen beslutar att lagen om anställningsskydd vid ikraftträdandet skall gälla samtidigt för hela arbetsmarknaden oavsett vad som stadgas i andra lagar eller i ingångna kollektivavtal på arbetsmarknaden,

2. att riksdagen beslutar att med godkännande av propositionens lagför -

AU 1981/82:11

slag i övrigt anta nedan angivna såsom Motionärernas förslag betecknade förslag i vad avser

a) Inledande bestämmelser

Behandlas i utskottets yttr. s hemst. p 13 5

Regeringens förslag Motionärernas förslag

1 §

Denna lag gäller arbetstagare i allmän och enskild tjänst. Från lagens tillämpning undantas dock

1. arbetstagare som med hänsyn till arbetsuppgifter och anställningsvillkor får anses ha företagsledande eller därmed jämförlig ställning,

2. arbetstagare som tillhör arbetsgivarens familj,

3. arbetstagare som är anställda för arbete i arbetsgivarens hushåll,

4. arbetstagare som har anvisats beredskapsarbete eller skyddat arbete.

Denna lag gäller arbetstagare i allmän och enskild tjänst. Från lagens tillämpning undantas dock

1. arbetstagare som med hänsyn till arbetsuppgifter och anställningsvillkor får anses ha företagsledande eller därmed jämförlig ställning,

2. arbetstagare som tillhör arbetsgivarens familj,

3. arbetstagare som är anställda för arbete i arbetsgivarens hushåll,

4. arbetstagare som har anvisats beredskapsarbete eller skyddat arbete,

5. den som i samråd med skolmyndigheterna anvisats arbete som ett led i utbildning eller introduktion i arbetslivet.

b) Anställningsavtalet 15 7

5 §

3. Avtal för viss tid, dock sam- 3. Avtal för viss tid, dock högst manlagt högst sex månader under sex månader, om det föranleds av

två år. om det föranleds av tillfällig tillfällig arbetsanhopning.

arbetsanhopning.

c) Turordning vid uppsägning och permittering 17 iq

22 §

Vid uppsägning 29 § Inom driftsenheten och avtals området

får vidare fastställas särskild turordning för de arbetstagare som har i huvudsak jämförbara arbetsuppgifter.

Om det finns särskilda skäl att

tillgodose behovet av att viss ar betstagare

med särskilt yrkeskunnande eller särskild lämplighet får stanna kvar i arbetet får arbetsgivaren vid bestämmande av turordningen lämna företräde åt sådan arbetstagare.

Behandlas

AU 1981/82:11 5 i utskottets

yttr. s hemst.

3. att riksdagen beslutar att hos regeringen begära en översyn av elevers 13 5

arbetsrättsliga ställning i enlighet med vad som anförs i motionen,

4. att riksdagen beslutar att hos regeringen anhålla om en skyndsam 15 8

översyn av begreppet saklig grund i lagen om anställningsskydd.

1981182:159 av Olof Palme m. fl. (s) 11 1

1 motionen yrkas

1. att riksdagen avslår proposition 1981/82:71,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om reformering av permitteringsinstitutet.

1981/82:160 av Lars Werner m. fl. (vpk) 11 1

I motionen yrkas

1. att riksdagen avslår proposition 1981/82:71,

2. att riksdagen med anledning av proposition 1981/82:71 hemställer hos regeringen om förslag till förändringar i anställningsskyddslagen som innebär: a)

att obligatorisk arbetsförmedling införs,

b) att rätt till full lön vid permittering från första dagen införs,

c) att deltagande i strejk aldrig skall kunna utgöra saklig grund för avsked,

d) att vetorätt införs för de lokala fackliga organisationerna mot arbetsgivarens åtgärder i vad gäller permittering, avsked, och nedläggning av företag eller del av företag,

e) att nya regler för ett effektivt utnyttjande av främjandelagen utarbetas.

Motioner med anledning av proposition 1981/82:90 (anställningsskyddet i statlig tjänst)

1981182:645 av Anna-Greta Leijon m. fl. (s) 21 17

I motionen yrkas att riksdagen avslår proposition 1981/82:90.

1981/82:1084 av Lars Werner m. fl. (vpk) 22 17

I motionen yrkas att riksdagen avslår proposition 1981/82:90 om anställningsskyddet i statliga tjänster m. m. vad gäller införande av provanställning.

Motioner från allmänna motionstiden 1981

1980181:330 av Lars Werner m.fl. (vpk)

I motionen yrkas att riksdagen beslutar anta följande

12 4

AU 1981/82:11

6 Förslag till

Lag om ändring i lagen om anställningsskydd (1974:12)

Nuvarande lydelse

21 Arbetstagare, som under anställningstiden har varit permitterad mer än två veckor i följd eller sammanlagt mer än 30 dagar under samma kalanderår, har rätt till lön och andra anställningsförmåner för överskjutande permitteringstid, såvida ej permitteringen är en följd av att arbetet är säsongsbetonat eller annars till sin natur icke sammanhängande.

Förmåner som

Om anställningsförmån

Motionärernas förslag §

Arbetstagare, som under anställningstiden blir permitterad har rätt till lön och andra anställningsförmåner för permitteringstiden, såvida ej permitteringen är en följd av att arbetet är säsongsbetonat eller annars till sin natur icke sammanhängande.

motsvarande tillämpning. icke sammanhängande.

Denna lag träder i kraft den i juli 1981.

1980181:337 av Tage Adolfsson (m)

1 motionen yrkas att riksdagen hos regeringen anhåller om förslag att utöka möjligheterna till lärlingsutbildning och provanställning. Motiveringen till yrkandet återfinns i motion 1980/81: 333.

1980181:829 av Sten Svensson m.fl. (m, c, fp)

I motionen yrkas att riksdagen hos regeringen anhåller om ett påskyndande av anställningsskyddskommitténs arbete så att ett förslag till en generell rätt till provanställning av arbetssökande som vid anställningstillfället icke fyllt 25 år kan framläggas under år 1981.

Motion med anledning av proposition 1980/81:126 (arbetsmarknadspolitiken) 1980181:2110

av Sonja Rembo m. fl. (m)

I motionen yrkas att riksdagen begär att regeringen i enlighet med vad som anförs i motionen föranstaltar om en utvärdering av turordningsreglerna i lagen om anställningsskydd.

Motioner från allmänna motionstiden 1982

Behandlas i utskottets yttr. s hemst. p

12 2

12 3

18 11

1981182:295 av Lars Werner m. fl. (vpk) 18 13

I motionen yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag om ändring i lagen om anställningsskydd så att arbetsköpare skall vara skyldig att före

AU 1981/82:11

nyanställningar erbjuda redan anställd med deltidsarbete förlängd arbets- Behandlas

. . i utskottets

tid.

Motiveringen till yrkandet återfinns i motion 1981/82: 293.

yttr. s hemst. p

1981182:372 av Tage Adolfsson (m) 12 2

I motionen yrkas att riksdagen hos regeringen anhåller om förslag om att utöka möjligheterna till lärlingsutbildning och provanställning.

Motiveringen till yrkandet återfinns i motion 1981/82:371.

1981/82:1077 av Ewy Möller m. fl. (m) 17 10

I motionen yrkas att riksdagen beslutar att i förslaget till lag om anställningsskydd ett tillägg görs till 22 § i form av ett nytt stycke med följande lydelse:

”Om det finns särskilda skäl att tillgodose behovet av att viss arbetstagare med särskilt yrkeskunnande eller särskild lämplighet får stanna kvar i arbetet får arbetsgivaren vid bestämmandet av turordningen lämna företräde åt sådan arbetstagare.”

1981182:1522 av Arne Lindberg (c) 16 9

I motionen yrkas att riksdagen beslutar begära att regeringen

1. företar en översyn av trygghetslagens tillämpning beträffande i motionen aktualiserade förhållanden och

2. inkommer med förslag som stöder kravet på trohet mot huvudman.

1981/82:1526 av Joakim Ollén (m) 13 5

1 motionen yrkas att riksdagen beslutar att sådan chefsperson som omförmäles i motionen inte skall omfattas av anställningsskyddslagen.

Utskottet

Inledning

Utskottet behandlar i betänkandet regeringens förslag i proposition 71 om ny anställningsskyddslag och i proposition 90 om anställningsskyddet i statliga tjänster, m.m. Den senare propositionen innehåller framför allt sådana förslag till ändringar i lagen om offentlig anställning som följer av den nya anställningsskyddslagen. I båda propositionerna föreslås också en rad ändringar i annan lagstiftning. Huvudsakligen är det fråga om följdändringar.

Lagrådet har granskat förslaget till ny anställningsskyddslag och ett par av de övriga lagförslagen i proposition 71 liksom samtliga lagförslag i proposition 90.

Med anledning av proposition 71 har väckts sex motioner och med anledning av proposition 90 två motioner. Två av motionerna är avgivna av socialdemokraterna och ytterligare två av vpk. I dessa yrkas att de båda

AU 1981/82:11

propositionerna skall avslås. Övriga fyra motioner innehåller förslag om ändringar i förslaget till ny anställningsskyddslag och om fortsatt översynsarbete i vissa avseenden.

Dessutom tar utskottet i detta sammanhang upp nio motioner med anknytning till lagen om anställningsskydd. Av dem väcktes tre under allmänna motionstiden 1981 och fem under allmänna motionstiden i år. Den återstående motionen lades fram våren 1981 med anledning av proposition 1980/81:126 om arbetsmarknadspolitikens framtida inriktning.

Anställningsskyddslagen

Nuvarande regler

Den anställningsskyddslag som nu gäller antogs av riksdagen på hösten 1973 och trädde i kraft den 1 juli 1974. Anställningsskyddslagen har det grunddraget gemensamt med andra arbetsrättsliga lagar att avvikelser från vad som gäller enligt lagen kan göras i kollektivavtal. Det förutsätts då att avtalet har slutits eller i vatje fall godkänts av ett fackförbund. Det bör dock framhållas att de grundläggande bestämmelserna i lagen till skydd för arbetstagarna är tvingande, dvs. de kan inte sättas ur kraft genom avtal.

Finns bestämmelser om anställningsskydd i andra lagar — t. ex. lagen om offentlig anställning - tar de över reglerna i anställningsskyddslagen. Avvikelser från anställningsskyddslagen kan även göras genom författningar som utfärdas av regeringen beträffande anställda i statligt reglerade anställningar.

1 övrigt kan huvuddragen i anställningsskyddslagen sammanfattas enligt följande.

Lagen utgår från att anställning tills vidare är det normala. Tidsbegränsade anställningar tillåts endast i de fall som anges i lagen eller om de har stöd av bestämmelser i kollektivavtal. Enligt lagen får anställning avse viss tid, viss säsong eller visst arbete ”endast om det föranleds av arbetsuppgifternas särskilda beskaffenhet”. Dessutom får tidsbegränsning ske vid praktikarbete och vikariat. Lagen saknar f. n. bestämmelser om anställning under den tid som behövs för att klara en tillfällig arbetsanhopning eller anställning på prov. Sådana anställningar förutsätter överenskommelse genom kollektivavtal.

En anställning tills vidare upphör som regel genom uppsägning från arbetsgivarens eller arbetstagarens sida medan en tidsbegränsad anställning upphör utan uppsägning när anställningstiden löper ut eller arbetet har blivit slutfört. För uppsägning från arbetsgivarens sida krävs saklig grund. Arbetsbrist är en sådan grund. Uppsägning kan också göras på grund av en arbetstagares personliga förhållanden. Då skall skälen vara starka. Ännu starkare skall skälen vara om anställningen skall upphöra genom avskedande med omedelbar verkan. Avskedande får tillgripas enbart i mycket allvarliga fall.

AU 1981/82:11

9 Vid uppsägning från arbetsgivarens sida skall vissa uppsägningstider iakttas. Dessas längd är beroende av arbetstagarens ålder. För arbetstagare under 25 år är uppsägningstiden en månad, för dem som fyllt 25 år två månader, 30 år tre månader etc. Längsta uppsägningstid är sex månader och avser arbetstagare som är 45 år eller äldre. En arbetstagare å sin sida har att iaktta en uppsägningstid av en månad. Under uppsägningstiden har arbetstagare rätt till lön och andra förmåner oavsett om arbetsgivaren kan erbjuda arbetsuppgifter eller ej.

Vid uppsägning på grund av arbetsbrist liksom vid permittering skall fastställas en turordning, där huvudprincipen är att den som senast anställts blir den som får gå först. Även för återgång till arbete efter permittering och för återanställning finns turordningsregler.

Den som har sagts upp på grund av arbetsbrist har företrädesrätt till återanställning.

Oriktiga uppsägningar och avskedanden kan ogiltigförklaras av domstol. De kan också leda till att arbetsgivaren åläggs att betala skadestånd.

Lagen ger vidare de lokala fackliga organisationerna medinflytande genom rätt till insyn i och överläggningar om arbetsgivarens beslut beträffande uppsägningar, avskedanden och permitteringar. Även dessa regler är skadeståndssanktionerade.

Slutligen föreskriver lagen en skyldighet för arbetsgivaren att betala permitteringslön sedan permitteringen pågått viss tid.

Huvudpunkterna i den föreslagna nya anställningsskyddslagen

På hösten 1977 tillsattes en kommitté, anställningsskyddskommittén, med uppdrag att göra en allmän översyn av lagstiftningen om trygghet i anställningen. I Uppdraget ingick två huvudfrågor. Den ena var att undersöka om anställningsskyddslagens bestämmelser om möjligheten att träffa kollektivavtal om provanställning eller tidsbegränsad anställning fungerade på ett tillfredsställande sätt. Om så inte visade sig vara fallet skulle kommittén överväga jämkningar i lagen. Den andra huvudfrågan var anställningsskyddet vid permitteringar och andra driftinskränkningar. Därutöver skulle kommittén göra en lagteknisk översyn och uppmärksamma samordningen med medbestämmandelagen, m. m. Genom tilläggsdirektiv fick kommittén i uppgift att pröva vissa förslag om de deltidsanställdas anställningsskydd.

Regeringen beslöt i februari 1981 att anställningsskyddskommittén skulle avbryta sitt arbete. Det material som utarbetats inom kommittén överlämnades till arbetsmarknadsdepartementet, där det färdigställdes och med vissa tillägg presenterades i promemorian (Ds A 1981:6) Anställningsskydd. Det är på denna departementspromemoria och däröver avgivna remissyttranden som proposition 71 bygger sina förslag.

Till underlaget för propositionen hör vidare en promemoria (Ds A 1981:7) av äldrearbetskraftskommittén beträffande avgångsskyldighet för arbetstagare i pensionsåldern.

AU 1981/82:11

10 Även om den föreslagna nya anställningsskyddslagen i många väsentliga hänseenden överensstämmer med den nuvarande är dock förändringarna sammantagna många och flera av dem betydelsefulla.

I detta sammanhang finns särskild anledning att notera förslaget att genom lagen öppna möjlighet till provanställning och visstidsanställning för tillfällig arbetsanhopning. Vidare införs möjlighet till tidsbegränsad anställning dels vid feriearbete, dels för arbetstagare i pensionsåldern. I samtliga fall skall andra regler kunna bestämmas genom kollektivavtal. Om en tidsbegränsad anställning sker - oavsett vilken form av anställning det är fråga om - skall arbetsgivare som är bundna av kollektivavtal underrätta de lokala fackliga organisationerna om anställningen. Härutöver ges anvisningar om när avtal om tidsbegränsade anställningar i övrigt får ingås.

Ingen förändring görs i den grundläggande regeln att det skall finnas saklig grund för att skilja en arbetstagare från anställningen. Propositionen utgår från att det liksom hittills får anförtros åt rättstillämpningen att genom ställningstaganden i konkreta fall ge innehåll åt begreppet saklig grund för uppsägning. Vissa vägledande uttalanden görs dock om onykterhet i tjänsten, brottsliga förfaranden och om samarbetssvårigheter (prop. s. 71-72).

I fråga om skadeståndsreglerna föreslås att de fackliga organisationernas rätt till s. k. allmänt skadestånd för egen del slopas i de fall det utgår vid sidan av skadestånd till en arbetstagare som har blivit oriktigt uppsagd eller avskedad. Om ett kollektivavtal innehåller regler om anställningsskydd kan dock en arbetsgivare i ett sådant fall liksom hittills bli skyldig att utge skadestånd till den fackliga organisationen. I det fallet aktualiseras nämligen medbestämmandelagens regler om skadeståndsskyldighet på grund av avtalsbrott. Inte heller förändras den fackliga organisationens rätt till skadestånd när en arbetsgivare åsidosätter sina i anställningsskyddslagen fastställda förpliktelser mot organisationen.

Vidare uttalas i propositionen att skadeståndet till enskilda arbetstagare bör kunna jämkas i mer svårbedömda fall. Skadestånd bör inte heller dömas ut i vissa fall då arbetsgivaren åsidosatt formella regler i lagen. Å andra sidan förordas en viss skärpning av skadeståndsreglerna, av betydelse för arbetstagare med mycket kort anställningstid.

En samordning mellan anställningsskyddslagen och medbestämmandelagen föreslås ske genom att förhandlingsreglerna i 11- 14 §§ medbestämmandelagen blir tillämpliga vid permitteringar och uppsägningar på grund av arbetsbrist. Nuvarande regler om varsel till den lokala fackliga organisationen och dennas rätt till överläggningar om den tilltänkta åtgärden slopas i sådana fall men behålls vid uppsägning på grund av en arbetstagares personliga förhållanden och vid avskedanden.

Slutligen har gjorts en lagteknisk och språklig bearbetning av lagen.

Den nya anställningsskyddslagen föreslås bölja gälla den 1 april 1982.

I propositionen tas inte upp till prövning frågorna om arbetsgivarnas

AU 1981/82:11

permitteringsrätt, avgångsvederlag till uppsagda arbetstagare och vidgat anställningsskydd för deltidsanställda.

Frågan om avslag på proposition 71

Socialdemokraterna och vpk yrkar i partimotionerna 1981/82:159 resp. 1981/82: 160 att regeringens förslag till en ny anställningsskyddslag skall avslås av riksdagen.

Socialdemokraterna säger sig inte ha funnit något behov av ändring i anställningsskyddslagen såvitt avser möjligheter till provanställning och anställning för arbetsanhopning. Till detta fogar motionärerna att propositionen saknar förslag som syftar till att reglera en så viktig fråga som permitteringsinstitutet. Såsom redan är fallet med nuvarande rättsregler för visstidsanställning för tillfällig arbetsanhopning skulle en reformering av permitteringsrätten stimulera arbetsgivarna att planera verksamheten bättre och iaktta större aktsamhet om arbetstagarnas förhållande. Den ekonomiska bördan av en reform borde kunna fördelas solidariskt mellan arbetsgivarna. Socialdemokraterna finner det angeläget att de problem som är förknippade med permitteringsinstitutet snarast löses. De kopplar därför samman sitt yrkande om avslag på propositionen med en begäran om att riksdagen som sin mening skall ge regeringen till känna vad de anfört om en reformering av permitteringsinstitutet.

Vpk ser propositionen som en utmaning mot hela arbetarrörelsen. Den måste därför avvisas i sin helhet. De föreslagna lagreglerna om provanställning och tillfällig anställning vid arbetsanhopning sägs förstärka utslagnings- och utsorteringsmekanismerna. En förändring av anställningsskyddslagen bör i stället syfta till att stärka de arbetandes och deras fackliga organisationers rättigheter. Regeringen bör lägga fram förslag till ändringar i anställningsskyddslagen som innebär att obligatorisk arbetsförmedling införs, att rätt till full lön vid permittering från första dagen införs, att deltagande i strejk aldrig får utgöra saklig grund för avsked, att de lokala fackliga organisationerna tillerkänns vetorätt vid permitteringar, avskedanden och nedläggning av företag eller del därav samt att nya regler utarbetas för ett effektivt utnyttjande av främjandelagen.

Utskottet konstaterar att socialdemokraterna och vpk, på grund av de föreslagna nya reglerna om provanställning och visstidsanställning för tillfällig arbetsanhopning, motsätter sig lagförslaget i dess helhet. Som anförs i propositionen finns det emellertid, om man ser till arbetsmarknaden i dess helhet, ett oomtvistligt och utbrett behov av dessa anställningsformer. För en stor del av arbetsmarknaden är detta behov inte i tillräcklig mån tillgodosett. Det bör särskilt påpekas att det f. n. inte finns förutsättningar för dessa slag av anställningar på de delar av arbetsmarknaden som inte omfattas av kollektivavtal. Mot denna bakgrund måste det från principiella utgångspunkter vara en riktig ordning att provanställning och anställning för tillfällig arbetsanhopning blir genom lag tillåtna anställningsformer

AU 1981/82:11

på hela arbetsmarknaden. Om man därtill — såsom förutsätts i regeringens förslag - ger möjlighet att genom kollektivavtal göra avvikelser från lagens regler får man den relation mellan lag och avtal som är den vanliga i nyare arbetsrättslig lagstiftning.

Det förhållandet att det i detta lagstiftningsärende inte varit möjligt att ta upp frågorna kring arbetsgivarnas permitteringsrätt är enligt utskottets mening heller inte skäl för att nu avstå från att ge anställningsskyddslagen en ny utformning. Hur frågan om permitteringsrätten och därmed sammanhängande spörsmål om arbetsgivarnas ekonomiska ansvar mot arbetstagarna skall lösas får övervägas i annat sammanhang. Det förtjänar påpekas att den nuvarande anställningsskyddslagens regler om permitteringslön - som överförs till den nya lagen utan sakliga ändringar - inte har till syfte att reglera permitteringsrätten utan har tillkommit för att hindra att reglerna om uppsägningstid och uppsägningslön kringgås.

Vpk:s riktlinjer för en ny anställningsskyddslag innehåller uppslag som tidigare prövats av riksdagen utan att vinna bifall. Utskottet finner inte skäl att föreslå riksdagen något ändrat ställningstagande till dessa förslag.

Utskottet anser sammanfattningsvis att den nuvarande anställningsskyddslagen bör ersättas av en ny. Socialdemokraternas och vpk:s yrkanden om avslag och därtill knutna tilläggsyrkanden avvisas sålunda. Till olika frågor som hänger samman med den närmare utformningen av regeringens förslag till den nya lagen återkommer utskottet i den följande framställningen. Framför allt gäller det frågor som har aktualiserats genom motioner.

Avslutningsvis i detta avsnitt finns anledning ta upp dels motionerna 1980/81: 337 och 1981/82: 372 av Tage Adolfsson (m), båda om ökad möjlighet till lärlingsutbildning och provanställning, dels motion 1980/81: 829 av Sten Svensson m.fl. (m, c, fp) vari begärs förslag om generell rätt till provanställning. Genom den nu framlagda propositionen får syftet med motionerna anses vara tillgodosett, och någon åtgärd med anledning av dessa är därför inte behövlig.

I motion 1980/81:330 av Lars Wemer m. fl. (vpk) begärs att 21 § anställningsskyddslagen ändras så att full lön skall utgå vid permittering från första dagen. Huvudregeln i denna paragraf är att arbetsgivaren blir skyldig att utge lön och andra anställningsförmåner först när permitteringen har pågått mer än två veckor i följd. Av de ovan redovisade ställningstagandena följer att utskottet inte är berett att tillstyrka motionen.

Undantag av vissa arbetstagare

Lagen om anställningsskydd — både den nuvarande och den nya — omfattar i princip alla arbetstagare. Endast ett fåtal grupper undantas. De räknas upp i lagens 1 §. Till de undantagna hör arbetstagare med företagsledande ställning, arbetstagare som ingår i arbetsgivarens familj eller arbetar i dennes hushåll samt arbetstagare i beredskapsarbete eller skyddat arbete.

AU 1981/82:11

13 Till kretsen av arbetstagare som undantas från anställningsskyddslagens tillämpning vill moderata samlingspartiet i motion 1981/82: 158 även föra elever i grundskolan och gymnasieskolan vilka som ett led i utbildningen arbetar i företag. I motion 1981/82: 152 av Sven Andersson (fp) och Johan Olsson (c) framställs ett likartat yrkande. Dessutom föreslås i moderata samlingspartiets motion att det skall göras en översyn av skolelevers arhetsrättsliga ställning när de under utbildningen vistas på en arbetsplats.

Den genom motionerna aktualiserade frågan har tidigare behandlats i proposition 1979/80:145 bilaga 2 (utbildningsdepartementet). Där uttalades att huvudregeln bör vara att något anställningsförhållande inte skall anses föreligga för gymnasieelever som helt eller delvis får sin utbildning på arbetsplatser utanför skolan. Riktlinjer som borde kunna tillämpas för att uppnå detta angavs också. Emellertid har arbetsdomstolen i några fall ansett att ett anställningsförhållande inträtt för skolelever som deltar i inbyggd utbildning i gymnasieskolan eller s.k. anpassad studiegång i grundskolan. Dessa elever har alltså i de aktuella fallen betraktats som arbetstagare.

I den nu framlagda propositionen (s. 95) anför arbetsmarknadsministern att i det läge som uppkommit efter arbetsdomstolens domar bör hithörande frågor övervägas på nytt inom en arbetsgrupp med en i propositionen närmare angiven sammansättning. Arbetsmarknadsministern tillägger att om arbetsgruppen inte snabbt skulle komma till något resultat, återstår inte någon annan lösning än att genom lagstiftning lägga grunden för statsmakternas utbildnings- och arbetsmarknadspolitiska strävanden för dessa ungdomsgrupper.

Önskemålet i moderata samlingspartiets motion om en översyn av skolelevers arbetsrättsliga ställning får anses tillgodosett med de förnyade överväganden som skall ske i den särskilda arbetsgruppen och vad arbetsmarknadsministern därutöver anfört. Motionen bör i den delen således inte föranleda någon åtgärd. Frågan om anställningsskyddslagens tillämpning på skoleleverna är självklart ett väsentligt led i det uppdrag arbetsgruppen har att fullgöra. Dess överväganden bör inte föregripas genom att man redan nu tillgriper lagstiftning. Utskottet avstyrker därför motionsyrkandena om att 1 § anställningsskyddslagen skall undanta skolelever från lagens tillämpning.

Som nämnts inledningsvis i detta avsnitt gör anställningsskyddslagen undantag för arbetstagare med företagsledande eller därmed jämförlig ställning. Enligt uttalanden i förarbetena till 1974 års lag skall regeln tolkas snävt, dvs. endast en liten grupp personer skall undantas från lagens regler.

Joakim Ollén (m) yrkar i motion 1981/82: 1526 att lagen skall ändras så att en vidgad krets av högre befattningshavare undantas från lagens tilllämpningsområde. Motionärens uppfattning är att en anställd som har betrotts med chefsuppgifter men inte håller måttet skall kunna skiljas från

AU 1981/82:11

sin befattning utan hinder av lagens generella regler om anställningsskydd.

Begreppet arbetstagare med företagsledande ställning diskuterades utförligt vid den nuvarande anställningsskyddslagens tillkomst (se prop. 1973:129 s. 194—195 och 230, InU 1973:36 s. 27-28). En motion med samma inriktning som den nu aktuella har därefter behandlats av utskottet i betänkande AU 1980/81:5. Motionen avstyrktes vid det tillfället av utskottet och avslogs av riksdagen.

Frågan tas upp på nytt i proposition 71. Bakgrunden härtill är att det under anställningsskyddskommitténs arbete hade aktualiserats problem i den praktiska tillämpningen av undantagsregeln. Problemen gäller arbetstagare som med hänsyn till sin ställning i företaget visserligen är att beteckna som företagsledare men som inte har häremot svarande löneförmåner m.m. Arbetsmarknadsministern anför i propositionen (s. 93—94) följande:

Undantaget i anställningsskyddslagen bör självfallet gälla endast dem som i verklig mening kan betraktas som företagsledare. Häri ligger enligt min mening att man inte bara bör göra en bedömning av deras formella position utan även av andra omständigheter som är typiska för företagsledare i gängse mening, exempelvis de ekonomiska villkor under vilka de arbetar.

Jag har stannat för en lösning som innebär att begreppet företagsledande eller därmed jämförlig ställning i och för sig behålls i den nya lagens text men med ett tillägg som markerar en viss förskjutning i synsättet.

Bestämmelsen skall liksom tidigare tillämpas restriktivt och ges en snäv innebörd. En förutsättning för att en arbetstagare skall anses ha företagsledande eller därmed jämförlig ställning har angetts vara att arbetstagaren inte bara har företagsledande funktioner såsom de tidigare har beskrivits utan också att arbetstagaren är tillförsäkrad löneförmåner och andra anställningsvillkor som normalt tillkommer företagsledare.

Utskottet ansluter sig till arbetsmarknadsministerns synsätt. Det innebär att utskottet inte kan dela den uppfattning som förs fram i motionen. De högre befattningshavare som avses i denna bör liksom hittills vara tillförsäkrade det anställningsskydd som lagen ger. De skall alltså kunna skiljas från anställningen endast om saklig grund föreligger. Om uppsägning sker skall iakttas den ordning och de uppsägningstider som föreskrivs i lag eller avtal. Som utskottet framhållit i det tidigare nämnda betänkandet är emellertid arbetstagarens ställning och tjänstens beskaffenhet givetvis omständigheter som i det enskilda fallet inverkar på bedömningen av vad som utgör saklig grund för att skilja arbetstagaren från anställningen. Med det anförda avstyrker utskottet motion 1981/82:1526.

Av ställningstagandena till de nu behandlade motionerna följer att utskottet biträder propositionens förslag till avfattning av den nya lagens 1 §.

AU 1981/82:11

15 Avvikelser från lagen genom kollektivavtal

I 2 § lagförslaget anges i vilken utsträckning avvikelser får göras från lagen genom kollektivavtal som har slutits eller godkänts av en central facklig organisation. Bl. a. föreslås att avvikelse på detta sätt skall kunna göras från reglerna i 15 § om besked att en tidsbegränsad anställning skall upphöra. Utskottet har vid granskningen av lagförslaget funnit lämpligt föreslå att även förfarandereglerna i fråga om tidsbegränsade anställningar i 30 § i motsvarande mån görs dispositiva. Därigenom blir det möjligt att liksom hittills genom kollektivavtal ersätta de aktuella lagreglerna med exempelvis det samrådsförfarande som förekommer inom byggnadsbranschen.

Anställning på grund av tillfällig arbetsanhopning

Med regeringens förslag öppnas genom lagen möjlighet till tidsbegränsade anställningar för att avhjälpa tillfälliga arbetsanhopningar, t. ex. under realisationer eller julruschen inom handeln. En och samma arbetstagare får anställas i denna form i sammanlagt högst sex månader under två år.

Moderata samlingspartiet vänder sig i motion 1981/82:158 mot den ena av lagförslagets begränsningsregler och yrkar sålunda att tvåårsgränsen skall utgå ur lagen. Motionärerna anser att regeln blir alltför generellt verkande. Den hindrar exempelvis en arbetsgivare att under två sommarperioder om vardera fyra månader anställa samma arbetstagare. En arbetstagare som varit anställd tidigare är många gånger den som är bäst lämpad för anställning vid det nästkommande rekryteringstillfället. Den aktuella situationen sägs ofta uppkomma i samband med vikariat.

Den konstruktion som valts i lagförslaget har till syfte att ge enkla och praktiskt hanterliga regler och samtidigt förebygga missbruk av anställningsformen. Tidsramen två år är från dessa utgångspunkter ett nödvändigt komplement till sexmånadersregeln. Utskottet avstyrker med hänsyn härtill motionsyrkandet.

Saklig grund för uppsägning

I såväl den nuvarande som den nya lagens 7 § ges den grundläggande regeln att en uppsägning från arbetsgivarens sida skall vara sakligt grundad. Paragrafen anger dock inte vad som skall anses som saklig grund, bortsett från en regel som säger att saklig grund inte föreligger om det är skäligt att kräva att arbetsgivaren försöker omplacera arbetstagaren. I stället har valts tekniken att i lagmotiven ange vad som skall förstås med saklig grund. Därutöver har angetts att den närmare innebörden av begreppet får utmejslas i rättspraxis. I arbetsdomstolen har, särskilt under de första åren efter den nuvarande anställningsskyddslagens tillkomst, avgjorts ett ansenligt antal mål där tvistefrågan huvudsakligen gällt om det funnits saklig grund för en uppsägning.

Moderata samlingspartiet begär i motion 1981/82:158 en skyndsam över -

AU 1981/82:11

syn av begreppet saklig grund och hävdar att begreppet har lett till en så ensidig rättstillämpning att förutsättningarna för uppsägning behöver utredas närmare.

1 propositionen redovisas en, jämfört med motionen, mer utförlig kritik som i andra sammanhang förts fram mot rättstillämpningen. Arbetsmarknadsministern anser dock inte att det bör komma i fråga att nu göra någon ändring i den grundläggande regeln i 7 §. Utskottet har samma uppfattning. Som nämnts i ett föregående avsnitt har arbetsmarknadsministern gjort uttalanden om vilken syn som bör prägla rättstillämpningen i vissa fall av uppsägningar och avskedanden. Utskottet kan ansluta sig till dem och anser det därmed inte vara motiverat med en översyn av det slag som begärs i motionen. Denna avstyrks alltså i den aktuella delen.

I motion 1981/82:1522 gör Arne Lindberg (c) gällande att det inte visat sig möjligt att skilja anställda i verksamheter av politisk, religiös eller annan ideell art från deras befattningar fastän de motverkar sin huvudmans intressen. En arbetstagare som motarbetar sin huvudmans ideella syften bör enligt motionären inte kunna göra anspråk på att få stå kvar i sin tjänst. Han vill därför att regeringen skall företa en översyn av anställningsskyddslagens tillämpning i detta hänseende och inkomma med förslag som stöder kravet på trohet mot huvudman.

Frågor av den art som motionären för fram övervägs inte i den nu föreliggande propositionen. I 1973 års proposition om den nuvarande anställningsskyddslagen gjordes däremot uttalanden av innebörd att uppsägningar på grund av arbetstagarens nationalitet, religion, hudfärg eller dylikt eller på grund av arbetstagarens politiska uppfattning normalt inte kan anses vara sakligt grundade. Som exempel på undantagsfall där uppsägningar kan vara befogade angavs att en funktionär i ett politiskt parti lämnar partiet eller en präst eller person med liknande befattning hos ett religiöst samfund inte längre delar samfundets religiösa uppfattning.

Som framgår av de nu refererade uttalandena i 1973 års proposition kan de av motionären önskade lojalitetskraven ställas på dem som i en ideell verksamhet intar en utpräglad förtroendeställning. I den mån motionären vill utsträcka dessa krav till att omfatta en vidare krets av anställda innebär det en förändring av gällande rätt som utskottet inte är berett att medverka till. På grund av vad nu anförts avstyrks motionen.

Turordningsreglerna

Vid uppsägningar på grund av arbetsbrist liksom vid permitteringar skall en turordning fastställas mellan arbetstagarna. Huvudregeln enligt den nu gällande lagen är att arbetstagarnas plats i turordningen bestäms av deras sammanlagda anställningstid hos arbetsgivaren. Den som har längre anställningstid har med andra ord företräde framför den med kortare tid (principen ”sist in — först ut”). Vid lika anställningstid ger högre ålder företräde. Arbetstagare som är 45 år eller äldre får dessutom tillgodoräkna

AU 1981/82:11

sig extra anställningstid. Om en arbetstagare i samband med driftinskränkningen kan få fortsatt arbete endast efter omplacering förutsätts att arbetstagaren har särskilda kvalifikationer för arbetet. För arbetshandikappade finns en regel om företräde oberoende av turordningen. Denna företrädesrätt är dock inte ovillkorlig.

Normalt bestäms turordningen för varje driftsenhet och kollektivavtalsområde för sig. Har arbetsgivaren flera driftsenheter på samma ort kan en lokal facklig organisation begära gemensam turordning för samtliga enheter beträffande arbetstagarna inom organisationens avtalsområde.

Motsvarande turordningsregler gäller vid återgång till arbete efter permittering och vid återanställning av arbetstagare som uppsagts på grund av arbetsbrist.

Med undantag för den särskilda regeln om arbetshandikappade kan lagens turordningsregler ersättas av bestämmelser i kollektivavtal.

I moderata samlingspartiets motion 1981/82:158 liksom i motion 1981/ 82:1077 av Ewy Möller m.fl. (m) begärs att turordningsreglerna skall byggas ut med en rätt för arbetsgivaren att fastställa en särskild turordning i vissa fall. Enligt partimotionen bör lagen kompletteras med regler som gör det möjligt att dels upprätta en särskild turordning för arbetstagare med i huvudsak jämförbara uppgifter, dels vid bestämmande av turordningen ge företräde åt en arbetstagare med särskilt yrkeskunnande eller särskild lämplighet. Lagstiftningsyrkandet i motionen av Ewy Möller m. fl. överensstämmer med det senare ledet i partimotionens förslag.

I båda motionerna framhålls behovet av att företagen vid driftinskränkningar får behålla nyckelpersoner och att arbetsstyrkan även i övrigt får en sådan sammansättning att produktionen kan upprätthållas. Detta behov kan visserligen tillgodoses avtalsvägen, men i de pressade situationer som det här är fråga om kan det vara svårt för en facklig organisation att gå med på en särskild turordningslista som innebär att man avtalar bort medlemmarnas intjänade rättigheter. I motionen av Ewy Möller m.fl. tilläggs att turordningsproblemen är särskilt kännbara i de mindre företagen som ofta uteslutande är hänvisade till lagens turordningsregler.

Tillägg till turordningsreglerna av den typ som förespråkas i de båda motionerna diskuteras i propositionen på s. 57-64. Arbetsmarknadsministern kommer fram till att han inte vill föreslå några ändringar i de aktuella hänseendena.

Mot förslaget att företräde skall kunna ges åt arbetstagare med särskild duglighet och lämplighet talar för det första att det är ett viktigt syfte med anställningsskyddslagen att i första hand värna om de äldre arbetstagarna och arbetstagare med nedsatt arbetsförmåga. Denna grundprincip bör man vidhålla. För det andra har det inte varit meningen att principen "sist in - först ut” skall vara undantagslös. Avsteg från principen görs emellertid bäst genom avtal, vari arbetsgivaren och den fackliga organisationen i samråd kommer fram till en lösning som är anpassad till vad situationen 2 Riksdagen 1981182. 18 sami. Nr II

AU 1981/82:11

kräver. Härtill kommer att en lagregel, hur den än utformas, kommer att ge utrymme för subjektiva bedömningar, som i sin tur kan ge missnöjda arbetstagare anledning att domstols vägen överklaga arbetsgivarens beslut.

Vad nu sagts har tillämpning även på det andra förslaget i moderata samlingspartiets motion, om möjlighet att fastställa särskild turordning för arbetstagare med i huvudsak jämförliga arbetsuppgifter. Även i detta fall är kollektivavtalsvägen att föredra.

Det anförda innebär att utskottet ansluter sig till de överväganden som görs i propositionen. Någon ändring i de principer för turordningsreglerna som hittills gällt bör inte göras, och yrkandena i motionerna 158 och 1077 avstyrks därför.

I propositionens lagförslag i denna del - 22 § — ingår ett tillägg i förhållande till vad som nu gäller. Enligt denna tilläggsregel får arbetsgivaren möjlighet att utan hinder av turordningsreglerna permittera de arbetstagare som närmast berörs av ett driftsavbrott på grund av t. ex. maskinhaveri. Det skall alltså vara fråga om en enstaka och kortvarig permittering som dessutom inte skall ha kunnat förutses. Utskottet godtar detta tillägg och föreslår att lagrummet antas av riksdagen i enlighet med regeringens förslag.

I sammanhanget tar utskottet upp den på våren 1981 väckta motionen 1980/81: 2110 av Sonja Rembo m. fl. (m) om en utvärdering av turordningsreglerna i nuvarande anställningsskyddslag. Med hänsyn till vad utskottet nyss anfört om turordningsreglerna kan den begärda utvärderingen inte längre anses vara aktuell. Motionen bör därför lämnas utan åtgärd.

Företrädesrätt till återanställning

Arbetstagare som har sagts upp på grund av arbetsbrist har enligt anställningsskyddslagen företrädesrätt till återanställning inom den verksamhet där de tidigare har varit sysselsatta.

Företrädesrätten uppkommer under förutsättning att arbetstagarna under de två senaste åren har varit anställda hos arbetsgivaren sammanlagt ”minst” tolv månader (enligt den nya lagen ”mer än” tolv månader). För säsonganställda gäller en tid av sex månader. I båda fallen krävs att arbetstagaren har tillräckliga kvalifikationer för den nya anställningen.

De återgivna reglerna finns i 25 § (både den nuvarande och den nya lagen). Av lagrummets formulering bör enligt utskottets mening framgå klarare än nu sker att den företrädesrätt efter sex månaders anställning som uppkommer för säsongarbetande avser ny säsonganställning. Utskottet gör ett förtydligande härom i det förslag till ändrad lydelse av paragrafen som läggs fram i hemställan.

Besläktad med företrädesrätten till återanställning är en fråga som behandlas i vpk:s motion 1981/82:295. I motionen begärs förslag till lagändring som medför skyldighet för arbetsgivaren att erbjuda förlängd arbetstid åt deltidsanställda. Motionärerna syftar på de fall där arbetssökande

AU 1981/82:11

enbart erbjuds anställning med kortare arbetstid än heltid och utan möjlighet att gå över till heltid. Deltidsarbetande måste dock få möjlighet att utöka sin arbetstid om de så önskar. Ett sätt att uppnå detta är att ålägga arbetsgivarna skyldighet att erbjuda förlängd arbetstid innan nyanställningar sker.

I ett betänkande om deltidsanställdas villkor förde jämställdhetskommittén fram tanken på någon form av företrädesrätt till heltidsarbete för dem som arbetar på deltid. Frågan överlämnades till anställningsskyddskommittén för övervägande men hann inte behandlas av kommittén innan den upplöstes. Den berörs inte heller närmare i proposition 71. Utskottet utgår emellertid från att frågan aktualiseras på nytt av regeringen i lämpligt sammanhang. Det kan tilläggas att det föreliggande motionsförslaget bör ses mot bakgrunden av att det är ett led i vpk:s program för övergång till sex timmars arbetsdag under loppet av 1980-talet. Programmet presenteras i den till socialutskottet hänvisade motionen 1981/82:293. Med hänsyn härtill och till vad i övrigt anförts finnér utskottet inte skäl att föreslå någon åtgärd med anledning av motionen.

Övergångsbestämmelserna

Regeringen föreslår att den nya anställningsskyddslagen skall träda i kraft den 1 april 1982, då den nuvarande lagen samtidigt skall upphöra att gälla.

Eric Rejdnell m. fl. (fp, m, c) yrkar i motion 1981/82:157 att den nya lagen skall börja tillämpas redan den I februari i år. Yrkandet förutsätter i praktiken att behandlingen av regeringsförslaget och däröver avgivna motioner i såväl utskottet som kammaren hade kunnat avslutas före juluppehållet i riksdagens arbete. Detta har inte varit möjligt med hänsyn till att tiden för avlämnande av motioner med anledning av proposition 71 löpte ut först den 7 december. Motionsyrkandet är numera inaktuellt men bör av formella skäl avslås.

Till de i propositionen föreslagna övergångsbestämmelserna i övrigt vill moderata samlingspartiet i motion 1981/82:158 och Johan Olsson (c) och Sven Andersson (fp) i motion 1981/82: 153 foga en ytterligare bestämmelse som reglerar förhållandet mellan den nya lagen och de vid ikraftträdandet gällande kollektivavtalen.

Det för båda motionerna gemensamma syftet är att de nya reglerna i lagen om provanställning och om anställning vid tillfällig arbetsanhopning så snabbt som möjligt skall slå igenom på hela arbetsmarknaden. I moderata samlingspartiets motion anförs bl. a. att flertalet fackförbund har kollektivavtal som i någon form reglerar provanställning eller anställning vid arbetstoppar. Många avtal erbjuder emellertid sämre eller t. o. m. mycket sämre möjlighet till sådana anställningar än regeringens lagförslag. Dessa avtal löper ut först med utgången av år 1982. Sannolikt kommer avtalsreg -

AU 1981/82:11

lema att gälla till dess, och sedan blir det en förhandlingsfråga för avtalsparterna i vilken utsträckning de nya lagreglerna skall tillämpas. Därmed uppnås inte den effekt som åsyftats, att skapa nya arbetstillfällen till gagn för alla inte minst ungdomar och andra utsatta grupper på arbetsmarknaden. Med hänsyn härtill föreslås i motionen att övergångsbestämmelserna tillförs en regel som innebär att anställningsskyddslagen vid ikraftträdandet skall gälla för hela arbetsmarknaden oavsett vad som stadgas i andra lagar eller i ingångna kollektivavtal på arbetsmarknaden.

Yrkandet i motion 153 av Johan Olsson (c) och Sven Andersson (fp) tar sikte på att anställningsskyddslagen skall ta över vad som bestämts genom kollektivavtal i de delar den nya lagen innebär förändringar av stor materiell eller principiell betydelse. Detta gäller enligt motionärerna reglerna i 5 och 6 §§ om bl. a. provanställning och anställning vid arbetstoppar liksom reglerna om förhandlingar m. m. i 28 och 32 §§. Motionärerna föreslår en bestämmelse enligt vilken kollektivavtal som ingåtts före lagens ikraftträdande och som gäller de angivna paragraferna skall vara utan verkan i den delen såvida inte särskilt angivits att avvikelsen gäller i förhållande till den nya lagen.

Utskottet vill först konstatera att lagens tvingande bestämmelser givetvis blir gällande fr. o. m. lagens ikraftträdande. Detta förhållande är inte heller ifrågasatt. Däremot är situationen mer komplicerad när det gäller lagens dispositiva föreskrifter. Ett enkelt fall utgör en arbetsplats där det inte finns något kollektivavtal eller där avtal visserligen gäller, men detta inte innehåller avvikelser trän den nuvarande lagen. På en sådan arbetsplats kommer lagens regler om t. ex. provanställning eller anställning för arbetstoppar att omedelbart bli giltiga.

Komplikationerna inträder när man kommer över på de delar av arbetsmarknaden som täcks av kollektivavtal med avvikelser från eller tillägg till den nuvarande anställningsskyddslagen. Dessa avtal utgör normalt en del av avtalen om allmänna anställningsvillkor. Som påpekas i moderata samlingspartiets motion löper dessa avtal ut först vid årsskiftet 1982-1983.

På s. lili proposition 71 framhålls att det inte är möjligt att ge ett och samma svar för alla situationer i vad mån avtalsföreskrifter om anställningsskydd förfaller eller består när de nya dispositiva lagreglerna träder i kraft. Dessa föreskrifter visar nämligen upp en sinsemellan helt olika reglering av anställningsskyddsfrågorna. Hur det rättsligt förhåller sig med giltigheten av de löpande kollektivavtalen i olika hänseenden är, anför arbetsmarknadsministern vidare, en tolkningsfråga som får avgöras från fall till fall enligt de principer som gäller för domstolarnas avtalstolkning. Utskottet delar denna uppfattning och ansluter sig även i övrigt till vad arbetsmarknadsministern anfört i denna fråga.

Med hänsyn till vad som sagts i moderata samlingspartiets motion om att lagförslaget i denna del leder till att man inte kommer att nå de sysselsättningseffekter som åsyftats vill utskottet tillägga följande.

AU 1981/82:11

21 Mycket av den kritik som riktats mot den nuvarande lagen har gått ut på att särskilt de mindre företagen har känt sig utestängda från möjligheterna att anställa extrapersonal för arbetstoppar eller att låta en anställning inledas med en prövotid. Det har t.o.m. hävdats att dessa företag skulle verksamt bidra till en ökad sysselsättning om de fick rätt att använda dessa anställningsformer. Dessa möjligheter öppnas nu genom lagförslaget. Därmed har den kritik som tidigare framförts mot anställningsskyddslagen på en avgörande punkt blivit tillgodosedd.

Det anförda innebär att utskottet ställer sig bakom de övergångsbestämmelser som har föreslagits i propositionen liksom vad där anförts i anslutning till dessa. Samtidigt avstyrks de i motionerna 1981/82:153 och 1981/ 82:158 föreslagna tilläggen till dessa bestämmelser.

Återstående delar av lagförslagen i proposition 71

Som inledningsvis anmärkts har utskottet framför allt uppehållit sig vid de frågor kring den nya anställningsskyddslagen som aktualiserats motionsvägen. Till följd härav har utskottet i den tidigare framställningen inte haft anledning att närmare gå in på vissa av de mer betydelsefulla förändringar som nämns i avsnittet Huvudpunkterna i den föreslagna nya anställningsskyddslagen. Inte heller har berörts olika förslag till smärre jämkningar i förhållande till gällande rätt som lagförslaget innebär av bl. a. lagteknisk natur. Utskottet har inte funnit anledning till erinran mot lagförslaget i dessa delar.

Vad nu och tidigare anförts i betänkandet innebär sammanfattningsvis att utskottet tillstyrker det av regeringen framlagda förslaget till ny anställningsskyddslag i dess helhet, med de smärre ändringar som följer av vad utskottet förordat beträffande 2 och 25 §§.

Proposition 71 innehåller också förslag till ändringar i en rad andra lagar, däribland den s. k. främjandelagen och lagen om förbud mot uppsägning eller avskedande av arbetstagare med anledning av värnpliktstjänstgöring m.m. Väsentligen är det fråga om ändringar till följd av den nya anställningsskyddslagen. Utskottet biträder dessa lagförslag.

Anställningsskyddet i statliga tjänster

1 anslutning till den i proposition 71 föreslagna nya anställningsskyddslagen föreslår regeringen i proposition 90 en del följdändringar i lagen om offentlig anställning. Dessutom föreslås några formella ändringar, bl. a. att uttrycket ”allmänna inrättningar” slopas i vissa lagar med anledning av vad som anförts från riksdagens sida (KU 1981/82: 7, rskr 4).

Som en konsekvens av det socialdemokratiska yrkandet om avslag på regeringens förslag till ny anställningsskyddslag yrkar Anna-Greta Leijon m. fl. (s) i motion 1981/82:645 att proposition 90 skall avslås.

AU 1981/82:11

22 Vpk yrkar för sin del i motion 1981/82:1084 att proposition 90 skall avslås i vad den gäller införande av provanställning.

Utskottet har i den föregående framställningen biträtt regeringens förslag att den nuvarande anställningsskyddslagen från den 1 april i år ersätts av en ny motsvarande lag. De följdändringar m.m. i lagen om offentlig anställning och andra lagar som förordas av regeringen lämnar utskottet utan erinran. Utskottet tillstyrker alltså förslagen i proposition 90 och avstyrker samtidigt motionerna 1981/82:645 och 1981/82:1084.

Utskottets hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande avslag på proposition 1981182:71 om ny anställningsskyddslag, m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1981/82:159 och 1981/82:160,

2. beträffande ökad möjlighet till lärlingsutbildning och provanställning att

riksdagen avslår motionerna 1980/81:337 och 1981/82:372,

3. beträffande förslag om generell rätt till provanställning att riksdagen avslår motion 1980/81:829,

4. beträffande full lön vid permittering från första dagen att riksdagen avslår motion 1980/81: 330,

5. beträffande undantag av vissa arbetstagare från anställningsskyddslagen att

riksdagen med avslag på motionerna 1981/82:152, 1981/ 82:158 yrkandena 2 a och 3 samt 1981/82:1526 antar 1 § i det genom proposition 1981/82:71 framlagda förslaget till lag om anställningsskydd,

6. beträffande avvikelse från lagen genom kollektivavtal

att riksdagen med förklaring att 2 § i det genom proposition 1981/ 82: 71 framlagda förslaget till lag om anställningsskydd bör ändras antar lagrummet i följande som Utskottets förslag betecknade lydelse:

Propositionens förslag Utskottets förslag

2 §

Finns det i annan lag eller i förordning som har meddelats med stöd av lag särskilda föreskrifter som avviker från denna lag, gäller de föreskrifterna.

Avtal är ogiltiga i den mån de Avtal är ogiltiga i den mån de

upphäver eller inskränker arbetsta- upphäver eller inskränker arbetstagarnas rättigheter enligt denna lag. garnas rättigheter enligt denna lag.

Genom kollektivavtal som har slu- Genom kollektivavtal som har slu -

AU 1981/82:11

23 Propositionens förslag

tits eller godkänts av en central arbetstagarorganisation får dock göras avvikelser från 5, 6, 11, 15, 21, 22, 24 -28, 32, 33 , 40 och 41 §§. Den närmare beräkningen av förmåner som avses i 12 § samt avvikelser från bestämmelserna i 30 och 31 §§ om den lokala arbetstagarorganisationens rättigheter får också bestämmas på det sättet.

Utskottets förslag

tits eller godkänts av en central arbetstagarorganisation får dock göras avvikelser från 5, 6, 11, 15, 21, 22, 24-28, 32, 33, 40 och 41 §§. Den närmare beräkningen av förmåner som avses i 12 § samt avvikelser från bestämmelserna i 30 §, såvitt gäller besked enligt 15 §, liksom från bestämmelserna i 30 och 31 §§, såvitt gäller den lokala arbetstagarorganisationens rättigheter, får också bestämmas på det sättet.

En arbetsgivare som är bunden av ett sådant kollektivavtal får tillämpa avtalet även på arbetstagare som inte är medlemmar av den avtalsslutande arbetstagarorganisationen men sysselsätts i arbete som avses med avtalet.

7. beträffande anställning på grund av tillfällig arbetsanhopning att riksdagen med avslag på motion 1981/82:158 yrkande 2 b antar 5 § i det genom proposition 1981/82:71 framlagda förslaget till lag om anställningsskydd,

8. beträffande översyn av begreppet saklig grund

att riksdagen avslår motion 1981/82:158 yrkande 4,

9. beträffande översyn av anställningsskyddslagens tillämpning i fråga om arbetstagare som motverkar huvudmannens ideella syften

att riksdagen avslår motion 1981/82:1522,

10. beträffande turordningsreglerna

att riksdagen med avslag på motionerna 1981/82:158 yrkande 2 c och 1981/82:1077 antar 22 § i det genom proposition 1981/82:71 framlagda förslaget till anställningsskyddslag,

11. beträffande utvärdering av turordningsreglerna att riksdagen avslår motion 1980/81:2110,

12. beträffande företrädesrätt till återanställning för säsonganställda att

riksdagen med förklaring att 25 § i det genom proposition 1981/82:71 framlagda förslaget till lag om anställningsskydd bör ändras antar lagrummet i följande som Utskottets förslag betecknade lydelse:

Propositionens förslag Utskottets förslag

25 §

Arbetstagare som har sagts upp Arbetstagare som har sagts upp på grund av arbetsbrist har före- på grund av arbetsbrist har företrädesrätt till återanställning i den trädesrätt till återanställning i den

verksamhet där de tidigare har varit verksamhet där de tidigare har varit

Kartong: S. 24, hemställan mom. 16 Tillkommer: med den

6 §.

AU 1981/82:11

24 Propositionens förslag

sysselsatta. Detsamma gäller arbetstagare som har anställts för begränsad tid enligt 5 § och som på grund av arbetsbrist inte har fått fortsatt anställning. En förutsättning för företrädesrätt är dock att arbetstagaren har varit anställd hos arbetsgivaren sammanlagt mer än tolv eller, vid säsonganställning, sex månader under de senaste två åren och att arbetstagaren har tillräckliga kvalifikationer för den nya anställningen.

Utskottets förslag

sysselsatta. Detsamma gäller arbetstagare som har anställts för begränsad tid enligt 5 § och som på grund av arbetsbrist inte har fått fortsatt anställning. En förutsättning för företrädesrätt är dock att arbetstagaren har varit anställd hos arbetsgivaren sammanlagt mer än tolv eller, när det gäller företrädesrätt till ny säsonganställning för en tidigare säsonganställd arbetstagare, sex månader under de senaste två åren och att arbetstagaren har tillräckliga kvalifikationer för den nya anställningen.

Företrädesrätten gäller från den tidpunkt då uppsägning skedde eller besked lämnades eller skulle ha lämnats enligt 15 § första stycket och därefter till dess ett år har förflutit från den dag då anställningen upphörde. Vid säsonganställning gäller företrädesrätten i stället från tidpunkten då besked lämnades eller skulle ha lämnats enligt 15 § andra stycket och därefter till dess ett år har förflutit från den nya säsongens böljan. Har under de nu nämnda tidsperioderna företaget eller den del av företaget där verksamheten bedrivs övergått till en ny arbetsgivare, gäller företrädesrätten mot den nye arbetsgivaren.

Om arbetsgivaren har flera driftsenheter eller om det i arbetsgivarens verksamhet finns olika kollektivavtalsområden, gäller företrädesrätten anställning inom den enhet och det avtalsområde där arbetstagaren var sysselsatt när den tidigare anställningen upphörde. Finns det i ett sådant fall flera driftsenheter på samma ort, skall inom en arbetstagarorganisations avtalsområde företrädesrätten gälla arbetsgivarens samtliga enheter på orten, om organisationen beéar det senast vid förhandlingar enligt 32 §.

13. beträffande skyldighet att erbjuda förlängd arbetstid åt deltidsarbetande att

riksdagen avslår motion 1981/82:295,

14. beträffande tidpunkten för anställningsskyddslagens ikraftträdande (punkt 1 övergångsbestämmelserna)

att riksdagen med avslag på motion 1981/82:157 bifaller regeringens förslag,

15. beträffande övriga övergångsbestämmelser till anställningsskyddslagen att

riksdagen med avslag på motionerna 1981/82:153 och 1981/ 82:158 yrkande 1 bifaller regeringens lagförslag,

16. beträffande de genom proposition 1981182:71 framlagda lagförslagen i återstående delar

att riksdagen bifaller regeringens förslag, med den ändring i 4 § andra stycket förslaget till lag om anställningsskydd att hänvis -

AU 1981/82:11

ningen i detta lagrum till 6 § första stycket ersätts av hänvisning till 6 §,

17. beträffande anställningsskyddet i statliga tjänster, m.m.,

att riksdagen med avslag på motionerna 1981/82:645 och 1981/ 82:1084 bifaller regeringens förslag i proposition 1981/82:90.

Stockholm den 9 februari 1982

På arbetsmarknadsutskottets vägnar ELVER JONSSON

Närvarande: Elver Jonsson (fp), Anna-Greta Leijon (s), Arne Fransson (c), Erik Johansson (s), Bernt Nilsson (s), Sten Svensson (m), Frida Berglund (s), Pär Granstedt (c), Margit Odelsparr (c), Marianne Stålberg (s), Eva Winther (fp), Bengt Wittbom (m), Lahja Exner (s), Sonja Rembo (m) och Nils-Olof Grönhagen (s).

Reservationer

1. Avslag på proposition 1981/82:71 om ny anställningsskyddslag, m.m. (mom. 1)

Anna-Greta Leijon, Erik Johansson, Bernt Nilsson, Frida Berglund, Marianne Stålberg, Lahja Exner och Nils-Olof Grönhagen (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 boljar ”Utskottet konstaterar” och på s. 12 slutar ”inte behövlig” bort ha följande lydelse: Utskottet delar socialdemokraternas liksom vpk:s uppfattning att regeringens förslag om en ny anställningsskyddslag skall avslås och gör det av två skäl.

Tvärtemot vad som anförs i propositionen kan utskottet inte finna att det behövs några regler i anställningsskyddslagen om provanställning och anställning vid arbetstoppar. Regeringsförslaget innebär i stället att man slår sönder det samspel som i dag råder mellan lag och avtal i fråga om dessa anställningsformer. Förslaget kan inte uppfattas annat än som ett misstroende mot de fackliga organisationerna. Arbetsmarknadsministern har i propositionen särskilt framhållit att en lagreglering erfordras för att dessa anställningsformer skall kunna utnyttjas av företag som inte omfattas av kollektivavtal. Därmed skulle man i realiteten offra anställningsskyddet för stora grupper av löntagare på den grunden att det finns arbetsgivare som inte vill godta att arbetsförhållandena skall vara kollektivavtalsreglerade. Detta kan inte accepteras. Det är en allmänt omfattad mening att alla är betjänta av starka organisationer, både på arbetsgivar- och arbetstagarsidan. Regeringsförslaget skulle medföra att denna ordning undergrävs.

AU 1981/82:11

26 Det andra skälet för avslag är att propositionen helt saknar förslag i den fundamentala frågan om permitteringsrätten. Denna rätt bygger på föråldrade värderingar. Som framhålls i den socialdemokratiska partimotionen är det orättfärdigt att vissa arbetstagare skall tjänstgöra som konjunkturregulator och genom ekonomiska uppoffringar säkerställa näringslivets konkurrenskraft. Den ekonomiska bördan bör i stället fördelas solidariskt mellan arbetsgivarna.

En reformering av permitteringsinstitutet har hittills fått anstå i avvaktan på att anställningsskyddskommittén i enlighet med sina direktiv utarbetade förslag i ämnet. Att kommittén inte hann utarbeta något förslag gör det så mycket angelägnare att regeringen snarast tar itu med problemet och presenterar en lösning, så att nya regler om permitteringar kan införas i anställningsskyddslagen. I samband med denna reformering av permitteringsinstitutet kan det bli tillfälle att på nytt aktualisera överarbetningen av denna lag i de delar som inte ovan berörts.

Vpk har i sin partimotion till avslagsyrkandet knutit riktlinjer för en ny anställningsskyddslag. 1 dessa ingår den nyss behandlade frågan om permittering. De andra uppslagen har tidigare prövats av riksdagen utan att vinna bifall, och det blir f. ö. anledning att återkomma till dem i senare sammanhang.

Avslutningsvis tas upp tre motioner om utökad möjlighet till provanställning, nämligen 1980/81:337 och 1981/82:372 båda av Tage Adolfsson (m) samt 1980/81:829 av Sten Svensson m.fl. (m, c, fp). Dessa motioner avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

I. beträffande avslag på proposition 1981182:71 om ny anställningsskyddslag, m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1981/82:159 samt med anledning av motion 1981/82:160 dels avslår proposition 1981/82:71,

dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om en reformering av permitteringsinstitutet.

2. Undantag av vissa arbetstagare från anställningsskyddslagen, m.m. (mom. 5-7, 10, 12, 14-17)

under förutsättning av bifall till reservation 1

Anna-Greta Leijon, Erik Johansson, Bernt Nilsson, Frida Berglund, Marianne Stålberg, Lahja Exner och Nils-Olof Grönhagen (alla s) anser med hänvisning till vad som anförts i reservation 1 att utskottet — i stället för vad som hemställts i mom. 5-7, 10, 12, 14—17 - bort hemställa

a) att riksdagen med bifall till motionerna 1981/82:645 och 1981/ 82:1084 avslår proposition 1981/82:90,

AU 1981/82:11

b) att riksdagen avslår de med anknytning till proposition 1981/ 82:71 väckta motionerna 1981/82: 152, 1981/82: 153, 1981/82: 157, 1981/82:158 yrkandena 1, 2 och 3, 1981/82:1077 och 1981/ 82;1526.

3. Undantag av vissa arbetstagare från anställningsskyddslagen (mom. 5)

Sten Svensson, Bengt Wittbom och Sonja Rembo (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 13 som börjar ”Den genom” och slutar ”lagens tillämpning” bort ha följande lydelse:

Gymnasieelever som får sin utbildning helt eller delvis förlagd till arbetsplatser utanför skolan skall som regel inte anses vara anställda av det företag där de placeras. Detta fastslogs i riktlinjer som angavs i den av riksdagen godkända propositionen 1979/80: 145 bilaga 2 (utbildningsdepartementet).

Emellertid har arbetsdomstolen i några fall avgjort att elever i företagsförlagd utbildning är att betrakta som arbetstagare. Bl. a. har i domen 1976: 106 en elev i inbyggd gymnasieutbildning ansetts som arbetstagare i anställningsskyddslagens mening. Det finns därför skäl att i detta lagstiftningsärende klarare än tidigare fastslå statsmakternas intentioner, dvs. att företagen normalt inte ikläder sig arbetsgivaransvar när de tar emot elever från grundskolan eller gymnasieskolan för utbildning eller yrkesintroduktion under skolmyndigheternas huvudmannaskap. Detta kan lämpligen ske genom att 1 § förses med ett tillägg på sätt föreslås i motion 1981/82: 158. Därmed tillgodoses det motsvarande yrkandet i motion 1981/82: 152.

Principen att elever inte skall betraktas som arbetstagare har betydelse även utanför anställningsskyddets område. Sådana arbetsrättsliga komplikationer av annat slag kan inte beaktas i detta sammanhang. En generell lösning av frågan om skolelevers arbetsrättsliga ställning bör dock eftersträvas, och utskottet föreslår med anslutning till förslaget härom i motion 1981/82: 158 att riksdagen begär att regeringen skall företa en översyn med det syftet.

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:

5. beträffande undantag av vissa arbetstagare från anställningsskyddslagen A.

med bifall till motion 1981/82: 158 yrkande 2 a samt med anledning av motion 1981/82:152 antar 1 § i det genom proposition 1981/82:71 framlagda förslaget till lag om anställningsskydd i följande som Reservanternas förslag betecknade lydelse:

AU 1981/82:11

28 Regeringens förslag Reservanternas förslag

1 §

Denna lag gäller arbetstagare i allmän eller enskild tjänst.

Från lagens tillämpning undantas dock

1. arbetstagare som med hänsyn till arbetsuppgifter och anställningsvillkor får anses ha företagsledande eller därmed jämförlig ställning,

2. arbetstagare som tillhör arbetsgivarens familj,

3. arbetstagare som är anställda för arbete i arbetsgivarens hushåll,

4. arbetstagare som har anvisats beredskapsarbete eller skyddat arbete.

Från lagens tillämpning undantas dock

1. arbetstagare som med hänsyn till arbetsuppgifter och anställningsvillkor får anses ha företagsledande eller därmed jämförlig ställning,

2. arbetstagare som tillhör arbetsgivarens familj,

3. arbetstagare som är anställda för arbete i arbetsgivarens hushåll,

4. arbetstagare som har anvisats beredskapsarbete eller skyddat arbete.

5. den som i samråd med skolmyndigheterna anvisats arbete som ett led i utbildning eller introduktion i arbetslivet.

B. med bifall till motion 1981/82:158 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om en översyn av skolelevers arbetsrättsliga ställning.

4. Anställning på grund av tillfällig arbetsanhopning (mom. 7)

Sten Svensson, Bengt Wittbom och Sonja Rembo (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 15 som börjar ”Den konstruktion” och slutar ”härtill motionsyrkandet” bort ha följande lydelse:

Regeringsförslaget tillåter att en arbetstagare anställs på grund av tillfällig arbetsanhopning upp till sex månader inom en tidsram av två år. Den senare begränsningsregeln torde ha det vällovliga syftet att förebygga missbruk av den nya anställningsformen. Regeln kommer emellertid att verka alltför generellt och måste bli svår att hantera. Som föreslås i motion 1981/82:158 bör den därför utgå.

dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse:

7. beträffande anställning på grund av tillfällig arbetsanhopning att riksdagen med bifall till motion 1981/82:158 yrkande 2 b antar 5 § i det genom proposition 1981/82:71 framlagda förslaget till lag om anställningsskydd i följande som Reservanternas förslag betecknade lydelse:

AU 1981/82:11

29 Regeringens förslag

5 §

Avtal om tidsbegränsad anställning får träffas i följande fall:

1. Avtal för viss tid, viss säsong eller visst arbete, om det föranleds av arbetets särskilda beskaffenhet.

2. Avtal för viss tid som avser vikariat, praktikarbete eller feriearbete.

3. Avtal för viss tid, dock sammanlagt högst sex månader under två år, om det föranleds av tillfällig arbetsanhopning.

4. Avtal som gäller för tiden till dess arbetstagaren skall börja värnpliktstjänstgöring eller annan därmed jämförlig tjänstgöring, som skall pågå mer än tre månader.

5. Avtal för viss tid som avser anställning efter pensionering, om arbetstagaren har uppnått den ålder som medför skyldighet att avgå från anställningen med ålderspension eller, om någon sådan avgångsskyldighet inte finns, när arbetstagaren har fyllt 65 år.

Reservanternas förslag

Avtal om tidsbegränsad anställning får träffas i följande fall:

1. Avtal för viss tid, viss säsong eller visst arbete, om det föranleds av arbetets särskilda beskaffenhet.

2. Avtal för viss tid som avser vikariat, praktikarbete eller feriearbete.

3. Avtal för viss tid, dock högst sex månader, om det föranleds, av tillfällig arbetsanhopning.

4. Avtal som gäller för tiden till dess arbetstagaren skall börja värnpliktstjänstgöring eller annan därmed jämförlig tjänstgöring, som skall pågå mer än tre månader.

5. Avtal för viss tid som avser anställning efter pensionering, om arbetstagaren har uppnått den ålder som medför skyldighet att avgå från anställningen med ålderspension eller, om någon sådan avgångsskyldighet inte finns, när arbetstagaren har fyllt 65 år.

5. Översyn av begreppet saklig grund (mom. 8)

Sten Svensson, Bengt Wittbom och Sonja Rembo (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 16 som börjar ”1 propositionen” och slutar ”aktuella delen” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar uppfattningen i motion 1981/82:158 att en översyn bör göras av begreppet saklig grund för uppsägningar. Till grund för denna översyn bör ligga en mer nyanserad avvägning av arbetsgivar- och arbetstagarintressena än som skedde i 1973 års proposition om den nuvarande anställningsskyddslagen. Detta översynsarbete bör inledas omgående.

dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande lydelse:

8. beträffande översyn av begreppet saklig grund

att riksdagen med bifall till motion 1981/82:158 yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

AU 1981/82:11

6. Turordningsreglerna (mom. 10)

Sten Svensson, Bengt Wittbom och Sonja Rembo (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 17 börjar "Mot förslaget” och på s. 18 slutar ”avstyrks därför” bort ha följande lydelse:

Vid driftsinskränkningar är det angeläget för både företaget och dess anställda att den arbetsstyrka som skall bli kvar får en sammansättning som gör fortsatt verksamhet möjlig. Inte sällan är det vitalt att någon eller några befattningshavare stannar inom företaget. På arbetsplatser där kollektivavtal råder kan överenskommelse träffas om avvikelser från de i lagen fastställda turordningsreglerna. Som framhålls i motionerna 1981/ 82: 158 och 1981/82:1077 befinner sig de berörda arbetstagarorganisationerna i detta läge i en pressad situation, och lagen bör därför ge möjligheter till en smidig lösning med hänsyn till vad som krävs i det enskilda fallet.

dels att utskottets hemställan under 10 bort ha följande lydelse:

10. beträffande turordningsreglerna

att riksdagen med bifall till motion 1981/82:158 yrkande 2 c samt med anledning av motion 1981/82:1077 antar 22 § i det genom proposition 1981/82:71 framlagda förslaget till anställningsskyddslag i följande såsom Reservanternas förslag betecknade lydelse:

Regeringens förslag Reservanternas förslag

22 §

Vid uppsägning på grund av arbetsbrist och vid permittering skall arbetsgivaren iaktta följande turordningsregler.

Arbetstagarnas plats i turordningen bestäms med utgångspunkt i varje arbetstagares sammanlagda anställningstid hos arbetsgivaren. Arbetstagare med längre anställningstid har företräde framför arbetstagare med kortare anställningstid. Vid lika anställningstid ger högre ålder företräde. Kan en arbetstagare endast efter omplacering beredas fortsatt arbete hos arbetsgivaren, gäller som förutsättning för företräde enligt turordningen att arbetstagaren har tillräckliga kvalifikationer för det fortsatta arbetet.

Har arbetsgivaren flera driftsenheter, fastställs turordningen för varje enhet för sig. Om arbetsgivaren är eller brukar vara bunden av kollektivavtal, fastställs en särskild turordning för varje avtalsområde. Finns det i ett sådant fall flera driftsenheter på samma ort, skall inom en arbetstagarorganisations avtalsområde fastställas en gemensam turordning för samtliga enheter på orten, om organisationen begär det senast vid förhandlingar enligt 29 §.

Vid en permittering som är av enstaka och kortvarig natur och som inte har kunnat förutses får arbetsgivaren, utan hinder av reglerna i andra och tredje styckena, permittera de arbetstagare som närmast berörs av driftsavbrottet.

AU 1981/82:11

31 Regeringens förslag Reservanternas förslag

Inom driftsenheten och avtalsområdet får vidare fastställas särskild turordning för de arbetstagare som har i huvudsak jämförbara arbetsuppgifter.

Om det finns särskilda skäl att tillgodose behovet av att viss arbetstagare med särskilt yrkeskunnande eller särskild lämplighet får stanna kvar i arbetet får arbetsgivaren vid bestämmande av turordningen lämna företräde åt sådan arbetstagare.

7. Övriga övergångsbestämmelser till anställningsskyddslagen (mom. 15)

Sten Svensson, Bengt Wittbom och Sonja Rembo (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 20 börjar ”Utskottet vill” och på s. 21 slutar ”dessa bestämmelser” bort ha följande lydelse:

De två viktigaste nyheterna i regeringens förslag är att regler införs i lag om provanställningar och anställningar för tillfälliga arbetsanhopningar. Detta innebär en länge önskad förändring i lagstiftningen, och allt talar för att nya arbetstillfällen härigenom kommer att skapas till gagn för alla - särskilt för ungdomar och andra utsatta grupper på arbetsmarknaden. Det är därför, inte minst med tanke på det rådande sysselsättningsläget, angeläget att de nya reglerna får ett så snabbt genomslag på arbetsmarknaden som möjligt.

Som lagförslaget är konstruerat kommer de nya reglerna att genast bli tillämpliga på de företag som står utanför kollektivavtalsförhållanden, dvs. främst vid de mindre företagen. Detta är en gynnsam effekt eftersom dessa företag hittills har varit helt utestängda från möjligheterna att anställa arbetstagare på prov eller för arbetstoppar. Annorlunda är situationen vid företag som omfattas av kollektivavtal med föreskrifter om de aktuella anställningsformerna. Dessa avtal täcker den avgjort stora delen av den privata arbetsmarknaden. Särskilt betydelsefullt är att häri inryms de större företagen och att det är dessa företag som i dagens läge kan tänkas svara för nyanställningar av betydelse för sysselsättningen.

De löpande kollektivavtalen erbjuder i många fall sämre eller t.o.m. mycket sämre möjligheter till provanställning och anställning för arbetstoppar. Avtalen kan sägas avspegla den restriktiva hållning till dessa anställningsformer som präglar den nuvarande lagstiftningen. Situationen blir nu den omvända. Den nya lagen ger normalregler för vad som skall gälla vid provanställning och anställning för arbetstoppar. Meningen är att det är från dessa normalregler som avvikelser skall kunna göras genom

AU 1981/82:11

kollektivavtal. Problemet är nu att vid lagens ikraftträdande kommer relationen mellan den nya lagens regler och föreskrifterna i de löpande kollektivavtalen att vara oklar. Arbetsmarknadsministern för i propositionen ett resonemang som mynnar ut i att det problemet i sista hand får bli en fråga för domstolarna att avgöra med hjälp av sedvanliga regler för avtalstolkning. Men detta skapar ett milt talat diffust rättsläge som inte kan godtas från lagstiftarens sida.

Härtill kommer en viktig omständighet av annat slag. Som redan nämnts innebär de två viktigaste nyheterna i lagen, de om provanställning och anställning vid arbetstoppar, en fullständig omkastning av rättsläget i förhållande till vad som nu gäller för dessa anställningsformer. Situationen blir därmed analog med vad som inträffade vid införandet av medbestämmandelagen. Och i denna meddelades en uttrycklig bestämmelse om att den skulle ta över då gällande kollektivavtal och träda i kraft samtidigt på hela arbetsmarknaden.

På nu anförda skäl bör den nya anställningsskyddslagens övergångsbestämmelser tillföras en regel om att lagen sätter ur kraft föreskrifterna om anställningsskydd i de kollektivavtal som gäller då lagen skall börja tillämpas. 1 enlighet med tidigare tillämpad praxis bör dock sådana föreskrifter i kollektivavtal få fortsätta att tillämpas om de uttryckligen överenskommits som avvikelser från bestämmelser i den nya lagen.

Ställningstagandet innebär att motion 1981/82: 158 i denna del bör bifallas och att yrkandet i motion 1981/82:153 blir tillgodosett.

dels att utskottets hemställan under 15 bort ha följande lydelse:

15. beträffande övriga övergångsbestämmelser till anställningsskyddslagen att

riksdagen med bifall till motion 1981/82:158 yrkande 1 samt med anledning av motion 1981/82:153 antar regeringens lagförslag med nedan under Reservanternas förslag angivna tillägg:

Regeringens förslag Reservanternas förslag

2. Den nya lagens bestämmelser om arbetstagare som får anses ha företagsledande eller därmed jämförlig ställning och om tidsbegränsad anställning gäller endast anställningsavtal som har ingåtts efter lagens ikraftträdande. Beträffande tidigare ingångna sådana anställningsavtal tilllämpas även efter ikraftträdandet den äldre lagens bestämmelser.

3. När den nya lagens bestämmelser om beräkning av anställningstid skall tillämpas, gäller de även anställningstid före ikraftträdandet.

4. Har före den nya lagens ikraftträdande lämnats underrättelse eller varsel enligt den äldre lagen, tillämpas även efter ikraftträdandet den lagens bestämmelser i fråga om den åtgärd som underrättelsen eller varslet avser. Den nya lagens bestämmelser om företrädesrätt till återanställning från den tidpunkt då besked har lämnats enligt 15 §, gäller endast om beskedet har eller skulle ha lämnats efter ikraftträdandet.

5. Bestämmelserna i 33 § första stycket i den nya lagen tillämpas på arbetstagare som fyller 65 år den 1 maj 1982 eller senare. För arbetstagare som är äldre, tillämpas motsvarande bestämmelser i den äldre lagen.

AU 1981/82:11

33 Regeringens förslag Reservanternas förslag

6. Den nya lagens bestämmelser om skadestånd och preskription tillämpas endast om den omständighet, vartill yrkandet hänför sig, har inträffat efter ikraftträdandet. I annat fall tillämpas den äldre lagens motsvarande bestämmelser.

7. Den äldre lagens bestämmelser om rättegångskostnad tillämpas även efter den nya lagens ikraftträdande, om talan har väckts före ikraftträdandet.

8. Förekommer i lag eller annan författning hänvisning till föreskrift som har ersatts genom bestämmelse i denna lag tillämpas i stället den nya bestämmelsen.

9. Kollektivavtal, som har ingal ts före lagens ikraftträdande, är utan verkan i den mån avtalet innefattar avvikelse från lagen. Har avtalet tillkommit för att utgöra avvikelse från regler, som avses i 2 § andra stycket, gäller dock avtalet i den delen.

Särskilda yttranden

1. Avslag på proposition 1981/82:71 om ny anställningsskyddslag, m.m.

Anna-Greta Leijon, Erik Johansson, Bernt Nilsson, Frida Berglund, Marianne Stålberg, Lahja Exner och Nils-Olof Grönhagen (alla s) anför:

Vi har vid utskottsbehandlingen yrkat att regeringens förslag till en ny anställningsskyddslag skall avstyrkas i alla delar. Överröstade i denna huvudfråga har vi i konsekvens med vår inställning inte funnit anledning att ta ställning till hur den nya lagen bör utformas i olika avseenden och vi har därför lagt ned våra röster vid de omröstningar som har förekommit vid den fortsatta behandlingen av förslaget till ny anställningsskyddslag.

2. Undantag av vissa arbetstagare från anställningsskyddslagen

Sten Svensson, Bengt Wittbom och Sonja Rembo (alla m) anför:

Motionerna 1981/82:1522 av Arne Lindberg (c) och 1981/82:1526 av Joakim Ollén (m) utgår från olika utgångspunkter att man vid tillämpningen av lagen om anställningsskydd måste kunna ta hänsyn till de krav som följer med innehavet av vissa anställningar antingen på grund av tjänsteställningen eller på grund av verksamhetens art. Vi har i sak inte något att invända mot vad utskottet anfört med anledning av dessa motioner men vill samtidigt hänvisa till att vi — som framgår av reservation 5 - föreslagit en översyn av begreppet saklig grund för uppsägning. Vi anser att den frågan behöver tas upp till en allsidig belysning och finnér det 3 Riksdagen 1981/82. 18 sami. Nr 11

AU 1981/82:11

naturligt att man i det sammanhanget även kommer in på problem av det slag som behandlats i de båda motionerna. När resultatet av översynen föreligger blir det aktuellt att ta ställning till det behov av de i motionerna begärda förändringarna som då kan visa sig föreligga.

AU 1981/82:11

35 De i proposition 1981/82:71 framlagda lagförslagen Bilaga 1

1 Förslag till

Lag om anställningsskydd

Härigenom föreskrivs följande.

Inledande bestämmelser

1 § Denna lag gäller arbetstagare i allmän eller enskild tjänst.

Från lagens tillämpning undantas dock

1. arbetstagare som med hänsyn till arbetsuppgifter och anställningsvillkor får anses ha företagsledande eller därmed jämförlig ställning,

2. arbetstagare som tillhör arbetsgivarens familj,

3. arbetstagare som är anställda för arbete i arbetsgivarens hushåll,

4. arbetstagare som har anvisats beredskapsarbete eller skyddat arbete.

2 § Finns det i annan lag eller i förordning som har meddelats med stöd av lag särskilda föreskrifter som avviker från denna lag, gäller de föreskrifterna.

Avtal är ogiltiga i den mån de upphäver eller inskränker arbetstagarnas rättigheter enligt denna lag. Genom kollektivavtal som har slutits eller godkänts av en central arbetstagarorganisation får dock göras avvikelser från 5, 6, 11, 15, 21, 22, 24-28, 32, 33, 40 och 41 §§. Den närmare beräkningen av förmåner som avses i 12 § samt avvikelser från bestämmelserna i 30 och 31 §§ om den lokala arbetstagarorganisationens rättigheter får också bestämmas på det sättet.

En arbetsgivare som är bunden av ett sådant kollektivavtal får tillämpa avtalet även på arbetstagare som inte är medlemmar av den avtalsslutande arbetstagarorganisationen men sysselsätts i arbete som avses med avtalet.

3 § Vid tillämpning av 11, 15, 22, 25, 26 och 39 §§ gäller följande särskilda bestämmelser om beräkning av anställningstid:

1. En arbetstagare, som byter anställning genom att övergå från en arbetsgivare till en annan, får i den senare anställningen tillgodoräkna sig också tiden i den förra, om arbetsgivarna vid tidpunkten för övergången tillhör samma koncern.

2. En arbetstagare, som byter anställning i samband med att ett företag eller en del av ett företag övergår från en arbetsgivare till en annan, får tillgodoräkna sig tiden hos den förre arbetsgivaren när anställningstid skall beräknas hos den senare.

3. Om det sker flera sådana byten av anställning som avses i 1-2, får arbetstagaren räkna samman anställningstiderna hos alla arbetsgivarna.

Vid tillämpning av 22, 26 och 39 §§ får arbetstagaren tillgodoräkna sig en extra anställningsmånad för varje anställningsmånad som arbetstagaren har påböijat efter fyllda 45 år. Sammanlagt får arbetstagaren dock tillgodoräkna sig högst 60 sådana extra anställningsmånader.

Arbetstagare som har fått återanställning enligt 25 § skall anses ha uppnått den anställningstid som fordras för rätt till uppsägningstid enligt 11 § andra stycket, besked enligt 15 § och företrädesrätt enligt 25 §.

Anställningsavtalet

4 § Anställningsavtal gäller tills vidare. Avtal om tidsbegränsad anställning får dock träffas i de fall som anges i 5 och 6 §§. Träffas i annat fall ett

AU 1981/82:11

sådant avtal, kan arbetstagaren på det sätt som anges i 36 § få domstols förklaring att avtalet skall gälla tills vidare.

Anställningsavtal som gäller tills vidare kan sägas upp av arbetsgivaren eller arbetstagaren för att upphöra efter en viss uppsägningstid. En tidsbegränsad anställning upphör utan föregående uppsägning vid anställningstidens utgång eller när arbetet är slutfört, om inte annat har avtalats eller följer av 6 § första stycket. I 33 § finns särskilda regler om avgång med pension.

En arbetstagare får med omedelbar verkan frånträda sin anställning, om arbetsgivaren i väsentlig mån har åsidosatt sina åligganden mot arbetstagaren. I de fall som avses i 18 § kan en arbetsgivare genom avskedande avbryta anställningen med omedelbar verkan.

Att arbetsgivaren i vissa fall är skyldig att informera och överlägga med arbetstagaren och berörd arbetstagarorganisation samt att tillämpa ett visst förfarande i samband med att ett anställningsavtal ingås eller upphör följer av 6, 8-10, 15, 16, 19, 20 och 28-33 §§.

5 § Avtal om tidsbegränsad anställning får träffas i följande fall:

1. Avtal för viss tid, viss säsong eller visst arbete, om det föranleds av arbetets särskilda beskaffenhet.

2. Avtal för viss tid som avser vikariat, praktikarbete eller feriearbete.

3. Avtal för viss tid, dock sammanlagt högst sex månader under två år, om det föranleds av tillfällig arbetsanhopning.

4. Avtal som gäller för tiden till dess arbetstagaren skall börja värnpliktstjänstgöring eller annan därmed jämförlig tjänstgöring, som skall pågå mer än tre månader.

5. Avtal för viss tid som avser anställning efter pensionering, om arbetstagaren har uppnått den ålder som medför skyldighet att avgå från anställningen med ålderspension elier, om någon sådan avgångsskyldighet inte finns, när arbetstagaren har fyllt 65 år.

6 § Avtal får även träffas om tidsbegränsad provanställning, om prövotiden är högst sex månader.

Vill inte arbetsgivaren eller arbetstagaren att anställningen skall fortsätta efter det att prövotiden har löpt ut, skall besked om detta lämnas till motparten senast vid prövotidens utgång. Sker det ej, övergår provanställningen i en tillsvidareanställning.

Om inte annat har avtalats, får en provanställning avbrytas även före prövotidens utgång.

Uppsägning från arbetsgivarens sida

7 § Uppsägning från arbetsgivarens sida skall vara sakligt grundad. Saklig grund föreligger ej om det är skäligt att kräva att arbetsgivaren

bereder arbetstagaren annat arbete hos sig.

Om uppsägningen beror på förhållanden som hänför sig till arbetstagaren personligen, får den inte grundas enbart på omständigheter som arbetsgivaren har känt till mer än en månad innan underrättelse lämnades enligt 30 §. Har arbetsgivaren underlåtit att underrätta, räknas tiden i stället från tidpunkten för uppsägningen.

8 § Uppsägning från arbetsgivarens sida skall vara skriftlig.

I uppsägningsbeskedet skall arbetsgivaren ange vad arbetstagaren skall

AU 1981/82:11

iaktta för det fall att arbetstagaren vill göra gällande att uppsägningen är ogiltig eller yrka skadestånd med anledning av uppsägningen. I beskedet skall vidare anges om arbetstagaren har företrädesrätt till återanställning eller ej. Har arbetstagaren företrädesrätt och krävs det anmälan för att företrädesrätten skall kunna göras gällande, skall det också anges.

9 § Arbetsgivaren är skyldig att på arbetstagarens begäran uppge de omständigheter som åberopas som grund för uppsägningen. Uppgiften skall vara skriftlig, om arbetstagaren begär det.

10 § Uppsägningsbeskedet skall lämnas till arbetstagaren personligen. Är det inte skäligt att kräva detta, får beskedet i stället sändas i rekommenderat brev till arbetstagarens senast kända adress.

Uppsägning anses ske när arbetstagaren får del av uppsägningen. Om arbetstagaren inte kan anträffas och ett uppsägningsbesked har sänts i brev enligt första stycket, anses uppsägning ha skett tio dagar efter det att brevet lämnades till posten för befordran. Har arbetstagaren semester, anses uppsägning ha skett tidigast dagen efter den då semestern upphörde.

Uppsägningstid

11 § För både arbetsgivare och arbetstagare gäller en minsta uppsägningstid av en månad.

Om en arbetstagare vid uppsägningstillfället har varit anställd hos arbetsgivaren de senaste sex månaderna i följd eller sammanlagt minst tolv månader under de senaste två åren, har arbetstagaren rätt till en uppsägningstid av

två månader vid fyllda 25 år, tre månader vid fyllda 30 år, fyra månader vid fyllda 35 år, fem månader vid fyllda 40 år, sex månader vid fyllda 45 år.

Lön och andra förmåner under uppsägningstiden

12 § En arbetstagare som har blivit uppsagd har rätt att under uppsägningstiden behålla sin lön och andra anställningsförmåner även om arbetstagaren inte får några arbetsuppgifter alls eller får andra arbetsuppgifter än tidigare.

Om vissa anställningsförmåner enligt lag utgår endast för arbetad tid, skall med sådan tid jämställas tid under vilken arbetstagaren uppbär förmåner enligt första stycket.

13 § Om arbetsgivaren har förklarat att arbetstagaren inte behöver stå till förfogande under uppsägningstiden eller en del därav, får arbetsgivaren från förmåner enligt 12 § första stycket avräkna inkomster som arbetstagaren under samma tid har förvärvat i annan anställning. Arbetsgivaren har också rätt att avräkna inkomster som arbetstagaren under denna tid uppenbarligen kunde ha förvärvat i annan godtagbar anställning. Utbildningsbidrag som utgår efter beslut av arbetsmarknadsmyndighet får avräknas i den mån bidraget avser samma tid som anställningsförmånerna och har beviljats arbetstagaren efter uppsägningen.

AU 1981/82:11

14 § En uppsagd arbetstagare får inte förflyttas till annan ort under uppsägningstiden, om arbetstagarens möjligheter att söka nytt arbete därigenom skulle icke obetydligt försämras.

Under uppsägningstiden har en uppsagd arbetstagare också rätt till skälig ledighet från anställningen med bibehållna anställningsförmåner för att besöka arbetsförmedlingen eller på annat sätt söka arbete.

Besked om att tidsbegränsad anställning inte kommer att fortsätta

15 § En arbetstagare som är anställd för begränsad tid enligt 5 § och som inte kommer att få fortsatt anställning när anställningen upphör, skall få besked av arbetsgivaren om detta minst en månad före anställningstidens utgång. En förutsättning för rätt till sådant besked är dock att arbetstagaren, när anställningen upphör, har varit anställd hos arbetsgivaren mer än tolv månader under de senaste två åren. Är anställningstiden så kort att besked inte kan lämnas en månad i förväg, skall beskedet i stället lämnas när anställningen böljar.

Om en säsonganställd arbetstagare, som när anställningen upphör har varit anställd för viss säsong hos arbetsgivaren mer än sex månader under de senaste två åren, inte kommer att få fortsatt säsonganställning vid den nya säsongens böljan, skall arbetsgivaren ge arbetstagaren besked om detta minst en månad innan den nya säsongen boljar.

16 § Besked enligt 15 § skall vara skriftligt.

I beskedet skall arbetsgivaren ange vad arbetstagaren skall iaktta för det fall att arbetstagaren vill föra talan om att anställningsavtalet skall förklaras gälla tills vidare eller yrka skadestånd för brott mot 4 § första stycket. I beskedet skall vidare anges om arbetstagaren har företrädesrätt till återanställning eller ej. Har arbetstagaren företrädesrätt och krävs det anmälan för att företrädesrätten skall kunna göras gällande, skall det också anges.

Beskedet skall lämnas till arbetstagaren personligen. Är det inte skäligt att kräva detta, får beskedet i stället sändas i rekommenderat brev till arbetstagarens senast kända adress.

17 § En arbetstagare som har fått besked enligt 15 § första stycket har rätt till skälig ledighet från anställningen med bibehållna anställningsförmåner för att besöka arbetsförmedlingen eller på annat sätt söka arbete.

Avskedande

18 § Avskedande får ske, om arbetstagaren grovt har åsidosatt sina åligganden mot arbetsgivaren.

Avskedandet får inte grundas enbart på omständigheter som arbetsgivaren har känt till mer än en månad innan underrättelse lämnades enligt 30 §. Har arbetsgivaren underlåtit att underrätta, räknas tiden i stället från tidpunkten för avskedandet.

19 § Avskedande skall vara skriftligt.

I beskedet om avskedande skall arbetsgivaren ange vad arbetstagaren skall iaktta för det fall att arbetstagaren vill göra gällande att avskedandet är ogiltigt eller yrka skadestånd med anledning av avskedandet.

Arbetsgivaren är skyldig att på arbetstagarens begäran uppge de omständigheter som åberopas som grund för avskedandet. Uppgiften skall vara skriftlig, om arbetstagaren begär det.

AU 1981/82:11

20 § Beskedet om avskedande skall lämnas till arbetstagaren personligen. Är det inte skäligt att kräva detta, får beskedet i stället sändas i rekommenderat brev till arbetstagarens senast kända adress.

Avskedande anses ske när arbetstagaren får del av avskedandet. Om arbetstagaren inte kan anträffas och ett besked om avskedande har sänts i brev enligt första stycket, anses avskedande ha skett tio dagar efter det att brevet lämnades till posten för befordran. Har arbetstagaren semester, anses avskedande ha skett tidigast dagen efter den då semestern upphörde.

Lön och andra förmåner under permittering

21 § En arbetstagare som under anställningstiden har varit permitterad mer än två veckor i följd eller sammanlagt mer än 30 dagar under samma kalenderår har rätt till lön och andra anställningsförmåner för ytterligare permitteringstid. Förmånerna får inte understiga vad som normalt skulle ha utgått om arbetstagaren hade fått behålla sina arbetsuppgifter.

Har en arbetstagare varit permitterad före ett sådant byte av anställning som avses i 3 § första stycket, skall permitteringen räknas med när det avgörs om arbetstagaren har rätt till förmåner enligt första stycket. Om vissa anställningsförmåner enligt lag utgår endast för arbetad tid, skall med sådan tid jämställas tid under vilken arbetstagaren uppbär förmåner enligt första stycket.

Rätten till lön och andra anställningsförmåner gäller ej, om permitteringen är en följd av att arbetet är säsongbetonat eller av andra skäl inte är sammanhängande till sin natur.

Turordning vid uppsägning och permittering

22 § Vid uppsägning på grund av arbetsbrist och vid permittering skall arbetsgivaren iaktta följande turordningsregler.

Arbetstagarnas plats i turordningen bestäms med utgångspunkt i vaije arbetstagares sammanlagda anställningstid hos arbetsgivaren. Arbetstagare med längre anställningstid har företräde framför arbetstagare med kortare anställningstid. Vid lika anställningstid ger högre ålder företräde. Kan en arbetstagare endast efter omplacering beredas fortsatt arbete hos arbetsgivaren. gäller som förutsättning för företräde enligt turordningen att arbetstagaren har tillräckliga kvalifikationer för det fortsatta arbetet.

Har arbetsgivaren flera driftsenheter, fastställs turordningen för vaije enhet för sig. Om arbetsgivaren är eller brukar vara bunden av kollektivavtal, fastställs en särskild turordning för varje avtalsområde. Finns det i ett sådant fall flera driftsenheter på samma ort, skall inom en arbetstagarorganisations avtalsområde fastställas en gemensam turordning för samtliga enheter på orten, om organisationen begär det senast vid förhandlingar enligt 29 §.

Vid en permittering som är av enstaka och kortvarig natur och som inte har kunnat förutses får arbetsgivaren, utan hinder av reglerna i andra och tredje styckena, permittera de arbetstagare som närmast berörs av driftsavbrottet.

23 § Arbetstagare som har nedsatt arbetsförmåga och som på grund därav har beretts särskild sysselsättning hos arbetsgivaren skall, om det kan ske utan allvarliga olägenheter, få företräde till fortsatt arbete oberoende av turordningen.

AU 1981/82:11

24 § Arbetstagare sorn har permitterats har företrädesrätt till arbete i den verksamhet där de tidigare har varit sysselsatta. Vid återintagning efter permittering tillämpas turordningsreglerna i 22 och 23 §§.

Har företaget eller den del av företaget där verksamheten bedrivs övergått till en ny arbetsgivare under permitteringstiden, gäller företrädesrätten mot den nye arbetsgivaren.

Företrädesrätt till återanställning

25 § Arbetstagare som har sagts upp på grund av arbetsbrist har företrädesrätt till återanställning i den verksamhet där de tidigare har varit sysselsatta. Detsamma gäller arbetstagare som har anställts för begränsad tid enligt 5 § och som på grund av arbetsbrist inte har fått fortsatt anställning. En förutsättning för företrädesrätt är dock att arbetstagaren har varit anställd hos arbetsgivaren sammanlagt mer än tolv eller, vid säsonganställning, sex månader under de senaste två åren och att arbetstagaren har tillräckliga kvalifikationer för den nya anställningen.

Företrädesrätten gäller från den tidpunkt då uppsägning skedde eller besked lämnades eller skulle ha lämnats enligt 15 § första stycket och därefter till dess ett år har förflutit från den dag då anställningen upphörde. Vid säsonganställning gäller företrädesrätten i stället från tidpunkten då besked lämnades eller skulle ha lämnats enligt 15 § andra stycket och därefter till dess ett år har förflutit från den nya säsongens början. Har under de nu nämnda tidsperioderna företaget eller den del av företaget där verksamheten bedrivs övergått till en ny arbetsgivare, gäller företrädesrätten mot den nye arbetsgivaren.

Om arbetsgivaren har flera driftsenheter eller om det i arbetsgivarens verksamhet finns olika kollektivavtalsområden, gäller företrädesrätten anställning inom den enhet och det avtalsområde där arbetstagaren var sysselsatt när den tidigare anställningen upphörde. Finns det i ett sådant fall flera driftsenheter på samma ort, skall inom en arbetstagarorganisations avtalsområde företrädesrätten gälla arbetsgivarens samtliga enheter på orten, om organisationen begär det senast vid förhandlingar enligt 32 §.

26 § Om flera arbetstagare har företrädesrätt till återanställning, bestäms turordningen dem emellan med utgångspunkt i vaije arbetstagares sammanlagda anställningstid hos arbetsgivaren. Arbetstagare med längre anställningstid har företräde framför arbetstagare med kortare anställningstid. Vid lika anställningstid ger högre ålder företräde.

27 § Har besked om företrädesrätt till återanställning lämnats enligt 8 § andra stycket eller 16 § andra stycket, kan företrädesrätt inte göras gällande innan arbetstagaren har anmält anspråk på företrädesrätt hos arbetsgivaren.

En arbetstagare som antar ett erbjudande om återanställning behöver inte tillträda den nya anställningen förrän efter skälig övergångstid.

Om arbetstagaren avvisar ett erbjudande om återanställning som skäligen borde ha godtagits, har arbetstagaren förlorat sin företrädesrätt.

Förhandlingar m.m.

28 § En arbetsgivare som är bunden av kollektivavtal och som träffar avtal om tidsbegränsad anställning för arbete som avses med kollektivavta -

AU 1981/82:11

let, skall snarast underrätta den berörda lokala arbetstagarorganisationen om anställningsavtalet. Underrättelse skall lämnas även när kollektivavtal tillfälligt inte gäller.

Någon underrättelse behöver dock inte lämnas, om anställningstiden är högst en månad.

29 § I fråga om en arbetsgivares skyldighet att förhandla före beslut om uppsägning på grund av arbetsbrist, permittering eller återintagning efter permittering gäller 11-14 §§ lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet.

30 § En arbetsgivare som vill avskeda eller säga upp en arbetstagare på grund av omständigheter som hänför sig till arbetstagaren personligen eller lämna besked enligt 15 § om att en tidsbegränsad anställning skall upphöra, skall underrätta arbetstagaren om detta i förväg. Gäller underrättelsen uppsägning eller besked enligt 15 §, skall den lämnas minst två veckor i förväg, och gäller den avskedande, skall den lämnas minst en vecka i förväg. Är arbetstagaren fackligt organiserad, skall arbetsgivaren samtidigt med underrättelsen varsla den lokala arbetstagarorganisation som arbetstagaren tillhör.

Är anställningstiden så kort att besked enligt 15 § första stycket skall lämnas när anställningen börjar, skall underrättelsen och varslet i stället lämnas samtidigt med beskedet.

Arbetstagaren och den lokala arbetstagarorganisation som arbetstagaren tillhör har rätt till överläggning med arbetsgivaren om den åtgärd som underrättelsen och varslet avser. En förutsättning är dock att överläggning begärs senast en Vecka efter det att underrättelsen eller varslet lämnades. I det fall som avses i andra stycket skall överläggning begäras omgående.

Har överläggning begärts, får arbetsgivaren inte verkställa uppsägning eller avskedande förrän överläggningen har avslutats.

31 § En arbetsgivare som avser att ge en arbetstagare besked om att en provanställning skall avbrytas i förtid eller avslutas utan att övergå i en tillsvidareanställning skall underrätta arbetstagaren om detta minst två veckor i förväg. Är arbetstagaren fackligt organiserad, skall arbetsgivaren samtidigt med underrättelsen varsla den lokala arbetstagarorganisation som arbetstagaren tillhör.

Arbetstagaren och den lokala arbetstagarorganisationen har rätt till överläggning med arbetsgivaren om beskedet.

32 § En arbetsgivare som avser att anställa en arbetstagare, när någon annan har företrädesrätt till återanställning i verksamheten, skall först förhandla med den berörda arbetstagarorganisationen på det sätt som anges i 11-14 §§ lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet. Detsamma gäller när fråga uppkommer om vem av flera företrädesberättigade som skall få återanställning.

Avgång med pension m. m.

33 § En arbetsgivare, som vill att en arbetstagare skall lämna sin anställning när arbetstagaren uppnår den ålder som medför skyldighet att avgå med ålderspension eller, om någon sådan avgångsskyldighet inte finns, vid fyllda 65 år, skall skriftligen ge arbetstagaren besked om detta minst en månad i förväg.

AU 1981/82:11

42 Om en arbetsgivare vill att en arbetstagare skall lämna sin anställning i samband med att arbetstagaren får rätt till hel förtidspension enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring, skall arbetsgivaren skriftligen ge arbetstagaren besked om detta så snart arbetsgivaren har fått kännedom om pensionsbeslutet.

En arbetstagare som är anställd tills vidare och har uppnått den ålder som anges i första stycket har inte rätt till längre uppsägningstid än en månad och har inte heller företrädesrätt enligt 22-25 §§.

Tvister om giltigheten av uppsägningar eller avskedanden m.m.

34 § Om en arbetstagare sägs upp utan saklig grund, skall uppsägningen förklaras ogiltig på yrkande av arbetstagaren. Detta gäller dock ej, om uppsägningen angrips endast därför att den strider mot turordningsregler.

Uppkommer tvist om en uppsägnings giltighet, upphör ej anställningen till följd av uppsägningen förrän tvisten har slutligt avgjorts. Arbetstagaren får inte heller avstängas från arbete på grund av de omständigheter som har föranlett uppsägningen annat än om det finns särskilda skäl. Arbetstagaren har rätt till lön och andra förmåner enligt 12-14 §§ så länge anställningen består.

Domstol kan för tiden intill det slutliga avgörandet besluta att anställningen skall upphöra vid uppsägningstidens utgång eller vid den senare tidpunkt som domstolen bestämmer eller att en pågående avstängning skall upphöra.

35 § Har en arbetstagare blivit avskedad under omständigheter som inte ens skulle ha räckt till för en giltig uppsägning, skall avskedandet förklaras ogiltigt på yrkande av arbetstagaren.

Om ett sådant yrkande framställs, kan domstol besluta att anställningen trots avskedandet skall bestå tills tvisten har slutligt avgjorts.

Har en domstol meddelat beslut enligt andra stycket, får arbetsgivaren inte avstänga arbetstagaren från arbete på grund av de omständigheter som har föranlett avskedandet. Arbetstagaren har rätt till lön och andra förmåner enligt 12-14 §§ så länge anställningen består.

36 § Ett anställningsavtal, som har tidsbegränsats i strid mot 4 § första stycket, skall förklaras gälla tills vidare på yrkande av arbetstagaren.

Om ett sådant yrkande framställs, kan domstol besluta att anställningen trots avtalet skall bestå tills tvisten har slutligt avgjorts. Arbetstagaren har rätt till lön och andra förmåner enligt 12-14 §§ så länge anställningen består.

37 § Om en domstol genom lagakraftvunnen dom har ogiltigförklarat en uppsägning eller ett avskedande, får arbetsgivaren inte avstänga arbetstagaren från arbete på grund av de omständigheter som har föranlett uppsägningen eller avskedandet.

Skadestånd

38 § En arbetsgivare som bryter mot denna lag skall betala inte bara lön och andra anställningsförmåner som arbetstagaren kan ha rätt till utan även ersättning för skada som uppkommer. En arbetstagare är skadeståndsskyldig om han eller hon inte iakttar den uppsägningstid som anges i 11 § första stycket.

AU 1981/82:11

43 Skadestånd enligt första stycket kan avse både ersättning för den förlust som uppkommer och ersättning för den kränkning som lagbrottet innebär. Ersättning för förlust som avser tid efter anställningens upphörande får under alla förhållanden bestämmas till högst det belopp som anges i 39 §.

Om det är skäligt, kan skadeståndet sättas ned eller helt falla bort.

39 § Om en arbetsgivare vägrar att rätta sig efter en dom, varigenom en domstol har ogiltigförklarat en uppsägning eller ett avskedande eller har förklarat att en tidsbegränsad anställning skall gälla tills vidare, skall anställningsförhållandet anses som upplöst. Arbetsgivaren skall för sin vägran betala skadestånd till arbetstagaren enligt följande bestämmelser.

Skadeståndet beräknas med utgångspunkt i arbetstagarens sammanlagda anställningstid hos arbetsgivaren när anställningsförhållandet upplöses och bestäms till ett belopp motsvarande 16 månadslöner vid mindre än fem års anställningstid,

24 månadslöner vid minst fem men mindre än tio års anställningstid,

32 månadslöner vid minst tio års anställningstid.

Har arbetstagaren fyllt 60 år, höjs beloppet så att det motsvarar 24, 36 respektive 48 månadslöner.

Skadeståndet får dock inte bestämmas så att beloppet beräknas efter flera månadslöner än som motsvarar antalet påbörjade anställningsmånader hos arbetsgivaren. Har arbetstagaren varit anställd mindre än sex månader, skall beloppet likväl motsvara sex månadslöner.

Preskription

40 § En arbetstagare som avser att yrka ogiltigförklaring av en uppsägning eller ett avskedande, skall underrätta arbetsgivaren om detta senast två veckor efter det att uppsägningen eller avskedandet skedde. Har arbetstagaren inte fått något sådant besked om ogiltighetstalan som avses i 8 § andra stycket eller 19 § andra stycket, uppgår dock tidsfristen till en månad och räknas från den dag då anställningen upphörde.

Om en arbetstagare gör gällande att ett anställningsavtal har tidsbegränsats i strid mot 4 § första stycket och avser att yrka förklaring att avtalet skall gälla tills vidare, skall arbetstagaren underrätta arbetsgivaren om detta senast en månad efter anställningstidens utgång.

Har inom underrättelsetiden påkallats förhandling rörande tvistefrågan enligt lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet eller med stöd av kollektivavtal, skall talan väckas inom två veckor efter det att förhandlingen avslutades. I annat fall skall talan väckas inom två veckor efter det att tiden för underrättelse gick ut.

41 § Den som vill kräva skadestånd eller framställa annat fordringsanspråk som grundar sig på bestämmelserna i denna lag skall underrätta motparten om detta inom fyra månader från den tidpunkt då den skadegörande handlingen företogs eller fordringen förföll till betalning. Har en arbetstagare inte fått något sådant besked om skadeståndstalan som avses i 8 § andra stycket eller 19 § andra stycket, räknas tiden i stället från den dag då anställningen upphörde. Avser arbetstagarens yrkande brott mot 4 § första stycket, räknas tidsfristen från anställningstidens utgång.

Har inom underrättelsetiden påkallats förhandling rörande tvistefrågan enligt lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet eller med stöd av kollektivavtal, skall talan väckas inom fyra månader efter det att förhand -

AU 1981/82:11

lingen avslutades. I annat fall skall talan väckas inom fyra månader efter det att tiden för underrättelse gick ut.

42 § Lämnas inte underrättelse eller väcks inte talan inom den tid som föreskrivs i 40 eller 41 §, har parten förlorat sin talan.

Rättegången

43 § Mål om tillämpning av denna lag handläggs enligt lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister. Mål som avses i 34-36 §§ skall handläggas skyndsamt.

Ett yrkande om beslut enligt 34 § tredje stycket, 35 § andra stycket eller 36 § andra stycket får ej bifallas utan att motparten har beretts tillfälle att yttra sig. Om ett dröjsmål skulle medföra risk för skada, får dock domstolen omedelbart bifalla yrkandet att gälla till dess annat förordnas. Beslut som en tingsrätt har meddelat under rättegången får överklagas särskilt genom besvär.

1. Denna lag träder i kraft den 1 april 1982, då lagen (1974:12) om anställningsskydd skall upphöra att gälla.

2. Den nya lagens bestämmelser om arbetstagare som får anses ha företagsledande eller därmed jämförlig ställning och om tidsbegränsad anställning gäller endast anställningsavtal som har ingåtts efter lagens ikraftträdande. Beträffande tidigare ingångna sådana anställningsavtal tilllämpas även efter ikraftträdandet den äldre lagens bestämmelser.

3. När den nya lagens bestämmelser om beräkning av anställningstid skall tillämpas, gäller de även anställningstid före ikraftträdandet.

4. Har före den nya lagens ikraftträdande lämnats underrättelse eller varsel enligt den äldre lagen, tillämpas även efter ikraftträdandet den lagens bestämmelser i fråga om den åtgärd som underrättelsen eller varslet avser. Den nya lagens bestämmelser om företrädesrätt till återanställning från den tidpunkt då besked har lämnats enligt 15 §, gäller endast om beskedet har eller skulle ha lämnats efter ikraftträdandet.

5. Bestämmelserna i 33 § första stycket i den nya lagen tillämpas på arbetstagare som fyller 65 år den 1 maj 1982 eller senare. För arbetstagare som är äldre, tillämpas motsvarande bestämmelser i den äldre lagen.

6. Den nya lagens bestämmelser om skadestånd och preskription tillämpas endast om den omständighet, vartill yrkandet hänför sig, har inträffat efter ikraftträdandet. I annat fall tillämpas den äldre lagens motsvarande bestämmelser.

7. Den äldre lagens bestämmelser om rättegångskostnad tillämpas även efter den nya lagens ikraftträdande, om talan har väckts före ikraftträdandet.

8. Förekommer i lag eller annan författning hänvisning till föreskrift som har ersatts genom bestämmelse i denna lag tillämpas i stället den nya bestämmelsen.

AU 1981/82:11

2 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1974:13) om vissa anställningsfrämjande åtgärder

Härigenom föreskrivs att 6, 7, 14 och 19 lagen (1974:13) om vissa anställningsfrämjande åtgärder skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

6 §

Om arbetsgivare till följd av driftsinskränkning, som berör minst fem arbetstagare, på grund av lag eller avtal lämnar varsel till arbetstagarorganisation innan varselskyldighet enligt 2 § eller 3 § inträtt, skall länsarbetsnämnden samtidigt varslas om driftsinskränkningen. Sådant varsel skall inom tid som anges i 2 eller 3 § kompletteras med uppgifter enligt 5 §.

En arbetsgivare får i stället för att varsla länsarbetsnämnden om driftsinskränkning underrätta nämnden om att arbetsgivaren har påkallat eller avser att påkalla förhandling enligt 11 § lagen (1976: 580) om medbestämmande i arbetslivet eller motsvarande bestämmelser i kollektivavtal om en sådan förändring av sin verksamhet som medför eller kan medföra en driftsinskränkning. För att arbetsgivaren skall få förfara på detta sätt i stället för att varsla krävs att underrättelsen är skriftlig, att den lämnas senast vid den tidpunkt för varsel som anges i 2-4 §§ samt att arbetsgivaren senast då också lämnar sådana uppgifter som avses i 5 § första stycket. Annars kvarstår varselskyldigheten.

7 §

Länsarbetsnämnd får, i den utsträckning nämnden anser det påkallat, förelägga arbetsgivare att lämna uppgift

1. om arbetsstyrkans storlek och sammansättning med avseende på arbetstagarnas ålder, kön, nationalitet och huvudsakliga arbetsuppgifter,

2. om antalet arbetstagare med nedsatt arbetsförmåga, samt

3. om förestående förändringar i arbetsstyrkan såsom uppsägningar, permitteringar, omplaceringar eller lediga platser som föranleder nyanställning.

Länsarbetsnämnd får i den utsträckning nämnden anser det påkallat, förelägga arbetsgivare att lämna uppgift

1. om arbetsstyrkans storlek och sammansättning med avseende på arbetstagarnas ålder, kön, nationalitet och huvudsakliga arbetsuppgifter,

2. om antalet arbetstagare med nedsatt arbetsförmåga,

3. om förestående förändringar i arbetsstyrkan såsom uppsägningar, permitteringar, omplaceringar eller lediga platser som föranleder nyanställning, samt

4. om förekomsten av tidsbegränsade anställningar.

Föreläggande kan förenas med vite. Innan föreläggande meddelas skall arbetsgivaren samt berörda arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer beredas tillfälle att yttra sig.

AU 1981/82:11

46 Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

14 §

Åsidosätter arbetsgivare vid anställning av arbetstagare i väsentlig omfattning bestämmelserna i 5 § andra stycket lagen (1974:12) om anställningsskydd eller utnyttjar han annars rätten enligt nämnda lagrum att sluta avtal för begränsad tid på sätt som strider mot god sed på arbetsmarknaden, meddelar länsarbetsnämnden erforderliga föreskrifter om inskränkning i arbetsgivarens rätt att sluta avtal för begränsad tid.

Föreskrifter enligt första stycket skall förenas med vite. Innan föreskrifter meddelas skall arbetsgivaren samt berörda arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer beredas tillfälle att yttra sig.

Om en arbetsgivare vid upprepade tillfällen avtalar om tidsbegränsad anställning i strid mot 4 § första stycket lagen (1982:000) om anställningsskydd utan att arbetstagarna för talan däremot, kan länsarbetsnämnden förbjuda arbetsgivaren att träffa avtal om tidsbegränsad anställning eller inskränka arbetsgivarens möjligheter att träffa sådana avtal.

19 §

Den som i varsel enligt denna lag eller i uppgift som avses i 7 § uppsåtligen eller av grov oaktsamhet lämnar oriktig uppgift, vilken ej saknar betydelse, dömes till böter eller fängelse i högst ett år.

Den som i varsel enligt denna lag eller i underrättelse eller i uppgift som avses i 6 och 7 §§ uppsåtligen eller av grov oaktsamhet lämnar oriktig uppgift, vilken ej saknar betydelse, dömes till böter eller fängelse i högst ett år.

Denna lag träder i kraft den 1 april 1982.

3 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1939:727) om förbud mot uppsägning eller avskedande av arbetstagare med anledning av värnpliktstjänstgöring m.m.

Härigenom föreskrivs att 2 och 5-7 §§ lagen (1939:727) om förbud mot uppsägning eller avskedande av arbetstagare med anledning av värnpliktstjänstgöring m.m.1 skall ha nedan angivna lydelse.

1 Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:362.

AU 1981/82:11

47 Nuvarande lydelse

2 §2

Avtal om att anställning skall avse tiden intill dess arbetstagare påbörjar värnpliktstjänstgöring eller vapenfri tjänst får träffas om tjänstgöringen är till tiden i lag bestämd och skall pågå mer än tre månader.

Arbetstagare är skyldig att, därest han önskar återinträda i arbetet efter tjänstgöring som avses i första stycket, på förfrågan underrätta arbetsgivaren därom före tjänstgöringens böljan.

5 §3

Sker uppsägning eller avskedande i strid mot denna lag, skall åtgärden på yrkande av arbetstagaren förklaras ogiltig. Beträffande tvist om giltigheten av uppsägning eller avskedande gälla 34-37 och 39 §§ samt 41 § första och andra styckena lagen (1974:12) om anställningsskydd.

Åsidosätter arbetsgivare sina förpliktelser enligt denna lag skall han utge, förutom lön och andra anställningsförmåner vartill arbetstagare på grund av lagen kan vara berättigad, ersättning för uppkommen skada. Härvid äger 38 § tredje och fjärde styckena samt 40 § lagen (1974:12) om anställningsskydd motsvarande tillämpning.

Föreslagen lydelse

Bestämmelser om anställning för viss tid inför värnpliktstjänstgöring eller annan därmed jämförlig tjänstgöring finns i 5 § lagen (1982:000) om anställningskydd.

En arbetstagare som vill återinträda i arbetet efter sådan tjänstgöring som avses i första stycket är skyldig att på förfrågan underrätta arbetsgivaren om detta före tjänstgöringens böljan, om tjänstgöringen skall pågå mer än tre månader.

Om uppsägning eller avskedande sker i strid mot denna lag, skall åtgärden förklaras ogiltig på yrkande av arbetstagaren. Beträffande tvist om giltigheten av uppsägning eller avskedande skall 34, 35, 37, 39, 40, 42 och 43 §§ lagen (1982:000) om anställningsskydd gälla.

6 §4

En arbetsgivare som bryter mot denna lag skall betala inte bara lön och andra anställningsförmåner som arbetstagaren kan ha rätt till utan även ersättning för skada som uppkommer. Härvid skall 38 § andra och tredje styckena samt 41 och 42 §§ lagen (1982:000) om anställningsskydd gälla.

Mål om tillämpning av denna lag handläggas enligt lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister.

I mål som avses i första stycket äga 41 § tredje stycket och 42 § andra stycket lagen (1974:12) om anställningsskydd motsvarande tillämpning.

I mål som avses i första stycket skall 43 § andra stycket lagen (1982:000) om anställningsskydd gälla.

Denna lag träder i kraft den 1 april 1982.

2 Senaste lydelse 1974:362.

3 Senaste lydelse 1974:362.

4 Senaste lydelse 1974:362.

5 Senaste lydelse 1974:375.

AU 1981/82:11

4 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1914:45) om kommission, handelsagentur och handelsresande

Härigenom föreskrivs att 86 § lagen (1914:45) om kommission, handelsagentur och handelsresande skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

86 §'

Är handelsresande anställd i sin huvudmans tjänst, har han rätt till en uppsägningstid av minst tre månader, räknat från utgången av den kalendermånad då uppsägningen skedde. Att handelsresanden i vissa fall har rätt till längre uppsägningstid följer av lagen (1974:12) om anställningsskydd.

Underlåter huvudmannen att iakttaga uppsägningstid enligt första stycket, äga 38 § första, tredje och fjärde styckena samt 40 § lagen (1974:12) om anställningsskydd motsvarande tillämpning.

1 Senaste lydelse 1976:582.

Avtal som innebär inskränkning av handelsresandes rättigheter enligt första eller andra stycket är ogiltigt i den delen. Avvikelse från första stycket får dock göras med stöd av kollektivavtal som på handelsresandens sida har slutits eller godkänts av organisation som är att anse som central arbetstagarorganisation enligt lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet.

Mål om tillämpning av denna paragraf handlägges på sätt som anges i 42 § lagen (1974:12) om anställningsskydd. I sådant mål äger 41 § tredje stycket samma lag motsvarande tillämpning.

Är en handelsresande anställd, har han rätt till en uppsägningstid av minst tre månader, räknat från utgången av den kalendermånad då uppsägningen skedde. Att handelsresande i vissa fall har rätt till längre uppsägningstid följer av lagen (1982:000) om anställningsskydd.

Underlåter handelsresandens huvudman att iaktta uppsägningstid enligt första stycket, skall 38 § första stycket första meningen, andra och tredje styckena samt 41 och 42 §§ lagen (1982:000) om anställningsskydd gälla.

Avtal är ogiltiga i den mån de upphäver eller inskränker handelsresandenas rättigheter enligt första eller andra stycket. Avvikelse från första stycket får dock göras med stöd av kollektivavtal som har slutits eller godkänts av en central arbetstagarorganisation.

Mål om tillämpning av denna paragraf handläggs enligt lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister.

Denna lag träder i kraft den 1 april 1982.

1 Senaste lydelse 1976:582.

AU 1981/82:11 49

5 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1936:320) om skydd mot vräkning vid arbetskonflikter

Härigenom föreskrivs att 2§ lagen (1936:320) om skydd mot vräkning vid arbetskonflikter skall ha nedan angiven lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 §'

Vad i 1 § sägs skall ej gälla,

a) om arbetstagaren är i arbetsgivarens kost;

b) om anställning som avser viss säsong upphört, eller om anställning som avser viss tid eller visst arbete upphört och arbetstagaren, i fall som avses i 15 § första stycket lagen (1974:12) om anställningsskydd, fått underrättelse som där sägs;

c) om arbetsavtalet upphört på grund av uppsägning som verkställts före konflikten och som uppenbarligen icke äger samband med denna;

d) om arbetstagaren befunnits skyldig att avflytta från lägenheten på grund av dröjsmål med erläggande av hyra som utgår i penningar; e)

om lägenheten erfordras till bostad åt annan arbetstagare, med vilken överenskommelse angående arbete vid arbetsgivarens av konflikten berörda företag träffats för den tid, konflikten varar, eller för bestämd tid, ej understigande tre månader;

f) om arbetstagaren, efter det hans rätt att nyttja lägenheten upphört, vägrat avflytta till annan tjänlig och på skäliga villkor upplåten bostad i orten, som beretts honom genom arbetsgivarens försorg;

g) om arbetstagaren dröjt med erläggande av sådan ersättning som omförmäles i 3 § utöver sju söckendagar efter förfallodagen, och vad sålunda ligger honom till last icke

Vad i 1 § sägs skall ej gälla,

a) om arbetstagaren är i arbetsgivarens kost;

b) om arbetsavtalet upphört på grund av uppsägning som verkställts före konflikten och som uppenbarligen icke äger samband med denna;

c) om arbetstagaren befunnits skyldig att avflytta från lägenheten på grund av dröjsmål med erläggande av hyra som utgår i penningar; d)

om lägenheten erfordras till bostad åt annan arbetstagare, med vilken överenskommelse angående arbete vid arbetsgivarens av konflikten berörda företag träffats för den tid, konflikten varar, eller för bestämd tid, ej understigande tre månader;

e) om arbetstagaren, efter det hans rätt att nyttja lägenheten upphört, vägrat avflytta till annan tjänlig och på skäliga villkor upplåten bostad i orten, som beretts honom genom arbetsgivarens försorg;

f) om arbetstagaren dröjt med erläggande av sådan ersättning som omförmäles i 3 § utöver sju söckendagar efter förfallodagen, och vad sålunda ligger honom till last icke

1 Senaste lydelse 1974:360.

4 Riksdagen 1981/82. 18 sami. Nr 11

AU 1981/82:11

50 Nuvarande lydelse

finnes vara av ringa betydenhet; eller h)

om arbetstagaren efter konfliktens inträde genom uppenbar vanvård eller annorledes grovt åsidosatt honom såsom innehavare av lägenheten åvilande förpliktelser eller ock stört ordningen på arbetsplatsen.

Första stycket b) gäller endast, om anledning till att fortsatt anställning icke erbjudes arbetstagaren uppenbarligen ej har samband med konflikten.

Föreslagen lydelse

finnes vara av ringa betydenhet; eller g)

om arbetstagaren efter konfliktens inträde genom uppenbar vanvård eller annorledes grovt åsidosatt honom såsom innehavare av lägenheten åvilande förpliktelser eller ock stört ordningen på arbetsplatsen.

Bestämmelserna i 1 § gäller inte heller när en arbetstagare är anställd för viss tid, viss säsong eller visst arbete och säsongen har upphört eller arbetstagaren har fått besked enligt 15 § första stycket lagen (1982:000) om anställningsskydd om att anställningen inte kommer att fortsätta och anledningen härtill uppenbarligen inte har samband med konflikten.

Denna lag träder i kraft den 1 april 1982.

6 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1970:943) om arbetstid m.m. i husligt arbete

Härigenom föreskrivs att 11- 12b §§ samt 20 och 21 §§ lagen (1970:943) om arbetstid m.m. i husligt arbete skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

11 §

i- „

Avtal om anställning i husligt ar- Avtal om anställning i husligt bete skall upprättas skriftligen, om bete skall upprättas skriftligen,

endera parten begär det. arbetsgivaren eller arbet staga

begär det.

12 §'

Anställning gäller tills vidare, om ej annat har avtalats. Sådan anställning kan genom uppsägning bringas att upphöra vid utgången av viss uppsägningstid. Uppsägning från arbetsgivarens sida skall ske skriftligen.

' Senaste lydelse 1974:361.

Anställningsavtalet gäller tills vidare, om inte annat har avtalats. Anställningsavtal som gäller tills vidare kan sägas upp av arbetsgivaren eller arbetstagaren för att upphöra efter en viss uppsägningstid. Uppsägning från arbetsgivarens sida skall vara skriftlig.

AU 1981/82:11

51 Nuvarande lydelse

För såväl arbetsgivare som arbetstagare gäller en uppsägningstid av en månad. Arbetstagare, som vid uppsägningen har varit anställd hos arbetsgivaren sammanlagt minst fem år, har dock rätt till en uppsägningstid av två månader. Har anställningstiden varat minst tio år, har arbetstagaren rätt till en uppsägningstid av tre månader.

Vid bestämmande av anställningstid enligt andra stycket skall medräknas tid under vilken arbetstagaren varit anställd hos förutvarande arbetsgivare, om arbetet kan anses utfört i ett och samma hushåll.

12 Arbetstagare har rätt till lön och andra anställningsförmåner under uppsägningstiden även om arbetsgivaren icke erbjuder honom arbete. Sådana förmåner får ej understiga vad som normalt skulle ha utgått till arbetstagaren, om han hade fått behålla sina arbetsuppgifter.

Om anställningsförmån enligt lag utgår endast för arbetad tid, skall med sådan tid likställas tid under vilken arbetstagaren enligt första stycket är berättigad till lön och andra anställningsförmåner.

Från lön som utgår på grund av första stycket får arbetsgivaren avräkna inkomst som arbetstagaren under den tid lönen avser har förvärvat i annan anställning. Rätt till avräkning föreligger också beträffande inkomst som arbetstagaren under nämnda tid uppenbarligen kunde ha förvärvat i annan anställning som han skäligen bort godtaga. Utbildningsbidrag som utgår

Föreslagen lydelse

För både arbetsgivare och arbetstagare gäller en minsta uppsägningstid av en månad. Om en arbetstagare vid uppsägningstillfället har varit anställd hos arbetsgivaren minst fem år, har arbetstagaren rätt till en uppsägningstid av två månader. Om en arbetstagare har varit anställd hos arbetsgivaren minst tio år, har arbetstagaren rätt till en uppsägningstid av tre månader.

En arbetstagare, som byter anställning genom att övergå från en arbetsgivare till en annan, får i den senare anställningen tillgodoräkna sig också tiden i den förra, om arbetet kan anses utfört i ett och samma hushåll. Om det sker flera sådana byten av anställning, får arbetstagaren räkna samman anställningstiderna hos alla arbetsgivarna.

l§

En arbetstagare som har blivit uppsagd har rätt att under uppsägningstiden behålla sin lön och andra anställningsförmåner även om arbetstagaren inte får några arbetsuppgifter alls eller får andra arbetsuppgifter än tidigare.

Om vissa anställningsförmåner enligt lag utgår endast för arbetad tid, skall med sådan tid jämställas tid under vilken arbetstagaren uppbär förmåner enligt första stycket.

Om arbetsgivaren har förklarat att arbetstagaren inte behöver stå till förfogande under uppsägningstiden eller en del därav, får arbetsgivaren från förmåner enligt första stycket avräkna inkomster som arbetstagaren under samma tid har förvärvat i annan anställning. Arbetsgivaren har också rätt att avräkna inkomster som arbetstagaren under denna tid uppenbarligen kun -

AU 1981/82:11

52 Nuvarande lydelse

av statsmedel vid arbetsmarknadsutbildning får avräknas, i den mån bidraget avser samma tid som lönen och arbetstagaren har blivit berättigad till bidraget efter uppsägningen.

Under uppsägningstiden har arbetstagaren rätt till ledighet med bibehållna anställningsförmåner i den utsträckning som skäligen fordras för att han skall kunna besöka arbetsförmedlingen eller annars söka arbete.

12 Anställning får av arbetstagaren frånträdas med omedelbar verkan, om arbetsgivaren eller någon medlem av dennes hushåll i väsentlig grad har åsidosatt sina åligganden mot arbetstagaren.

Anställning kan av arbetsgivaren genom avskedande bringas att upphöra omedelbart, om arbetstagaren grovt har åsidosatt sina åligganden mot arbetsgivaren.

Som grund för anställnings upphörande enligt första eller andra stycket får icke åberopas enbart omständighet som varit känd mer än en vecka innan anställningen frånträddes eller avskedandet ägde rum.

Avskedande skall ske skriftligen. Arbetsgivaren är skyldig att på arbetstagarens begäran uppge de omständigheter som åberopas som grund för avskedandet. Uppgiften skall vara skriftlig, om arbetstagaren begär det.

20 Åsidosätter arbetsgivare sina förpliktelser enligt avtalet eller denna lag skall han utge, förutom lön och andra anställningsförmåner vartill arbetstagaren på grund av avtalet

Föreslagen lydelse

de ha förvärvat i annan godtagbar anställning. Utbildningsbidrag som utgår efter beslut av arbetsmarknadsmyndighet får avräknas i den mån bidraget avser samma tid som anställningsförmånerna och har beviljats arbetstagaren efter uppsägningen.

Under uppsägningstiden har en uppsagd arbetstagare rätt till skälig ledighet från anställningen med bibehållna anställningsförmåner för att besöka arbetsförmedlingen eller på annat sätt söka arbete.

§

En arbetstagare får med omedelbar verkan frånträda sin anställning, om arbetsgivaren eller någon medlem av dennes hushåll i väsentlig mån har åsidosatt sina åligganden mot arbetstagaren.

En arbetsgivare får genom avskedande avbryta anställningen med omedelbar verkan, om arbetstagaren grovt har åsidosatt sina åligganden mot arbetsgivaren.

Som grund för en anställnings upphörande enligt första eller andra stycket får inte åberopas enbart omständigheter som har varit kända mer än en vecka innan anställningen frånträddes eller avskedandet ägde rum.

Avskedande skall vara skriftligt. Arbetsgivaren är skyldig att på arbetstagarens begäran uppge de omständigheter som åberopas som grund för avskedandet. Uppgiften skall vara skriftlig, om arbetstagaren begär det.

§2

En arbetsgivare som åsidosätter sina förpliktelser enligt anställningsavtalet eller bryter mot denna lag skall betala inte bara lön och andra anställningsförmåner som ar -

2 Senaste lydelse 1974:361.

AU 1981/82:11

53 Nuvarande lydelse

eller lagen kan vara berättigad, ersättning för uppkommen skada.

Arbetstagare som åsidosätter sina skyldigheter enligt avtalet eller denna lag skall ersätta arbetsgivaren uppkommen skada.

Vid bedömande om och i vad mån skada har uppstått tages hänsyn även till omständigheter av annan än rent ekonomisk betydelse. Skadestånd med anledning av person- eller sakskada bestämmes dock med tillämpning av allmänna skadeståndsregler.

Om det är skäligt med hänsyn till den skadevållandes ringa skuld, den skadelidandes förhållande med avseende på tvistens uppkomst eller omständigheterna i övrigt, får skadeståndets belopp nedsättas eller fullständig befrielse från skadeståndsskyldighet äga rum.

Talan om skadestånd enligt 20 § skall anhängiggöras inom sex månader från det skadan inträffade. Försummas det, är rätten till talan förlorad.

Föreslagen lydelse

betstagaren kan ha rätt till utan även ersättning för skada som uppkommer.

En arbetstagare som åsidosätter sina förpliktelser enligt anställningsavtalet eller bryter mot denna lag skall betala ersättning för skada som uppkommer.

Skadestånd enligt första eller andra stycket kan avse både ersättning för den förlust som uppkommer och ersättning för den kränkning som avtals- eller lagbrottet innebär. Skadestånd med anledning av person- eller sakskada bestäms dock med tillämpning av allmänna skadeståndsregler.

Om det är skäligt, kan skadeståndet sättas ned eller helt falla bort.

§

Den som vill kräva skadestånd enligt 20 § skall väcka talan inom sex månader från den tidpunkt då den skadegörande handlingen företogs. Väcks inte talan inom den tiden, har parten förlorat sin talan.

Denna lag träder i kraft den 1 april 1982.

7 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1972:650) om rätt till ledighet och lön vid deltagande i svenskundervisning för invandrare

Härigenom föreskrivs att 6a, 7 och 9§§ lagen (1972:650) om rätt till ledighet och lön vid deltagande i svenskundervisning för invandrare1 skall ha nedan angivna lydelse.

1 Lagen omtryckt 1974:195.

AU 1981/82:11

54 Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

6 a §2

Förklaring, varigenom arbetstagare frånsäger sig sin rätt enligt denna lag i annat avseende än i 2 § sägs, är ogiltig.

Sker uppsägning eller avskedande enbart av det skälet att arbetstagaren begär eller utnyttjar sin rätt enligt denna lag, skall åtgärden på yrkande av arbetstagaren förklaras ogiltig. Beträffande tvist om giltigheten av uppsägning eller avskedande gäller 34-37 och 39 §§ samt 41 § första och andra styckena lagen (1974:12) om anställningsskydd.

Sker uppsägning eller avskedande enbart av det skälet att arbetstagaren begär eller utnyttjar sin rätt enligt denna lag, skall åtgärden på yrkande av arbetstagaren förklaras ogiltig. Beträffande tvist om giltigheten av uppsägning eller avskedande skall 34, 35, 37, 39, 40, 42 och 43 §§ lagen (1982:000) om anställningsskydd gälla.

7 §

Åsidosätter arbetsgivare sina förpliktelser enligt denna lag skall han utge, förutom lön och andra anställningsförmåner vartill arbetstagaren på grund av lagen kan vara berättigad, ersättning för uppkommen skada. Härvid äger 38 § tredje och fjärde styckena samt 40 § lagen (1974:12) om anställningsskydd motsvarande tillämpning.

Åsidosätter arbetsgivare sina förpliktelser enligt denna lag skall han utge, förutom lön och andra anställningsförmåner vartill arbetstagaren på grund av lagen kan vara berättigad, ersättning för uppkommen skada. Härvid skall 38 § andra och tredje styckena samt 41 och 42 §§ lagen (1982:000) om anställningsskydd gälla.

9 §4

Mål om tillämpning av denna lag handläggs enligt lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister.

I mål som avses i första stycket I mål som avses i första stycket äger 41 § tredje stycket och 42 § skall 43 § andra stycket lagen

andra stycket lagen (1974:12) om (1982:000) om anställningsskydd

anställningsskydd motsvarande gälla,

tillämpning.

Utan hinder av första stycket prövas fråga, som avses i 1 § andra stycket 1 och 2, i den ordning regeringen bestämmer.

Denna lag träder i kraft den 1 april 1982.

2 Senaste lydelse 1974:364.

3 Senaste lydelse 1974:364.

4 Senaste lydelse 1974:377.

AU 1981/82:11

8 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1974:358) om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen

Härigenom föreskrivs att 8 § lagen (1974:358) om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Vid uppsägning på grund av arbetsbrist och vid permittering skall facklig förtroendeman, utan hinder av 22 § lagen (1974:12) om anställningsskydd, ges företräde till fortsatt arbete, om det är av särskild betydelse för den fackliga verksamheten på arbetsplatsen. Kan förtroendemannen endast efter omplacering beredas fortsatt arbete, gäller som förutsättning för att han skall ges företräde att han har tillräckliga kvalifikationer för detta arbete.

Uppsägning som sker i strid med första stycket skall på yrkande av förtroendemannen förklaras ogiltig. Härvid äger 34 § andra och tredje styckena, 36,37, 39 och 41 §§ lagen (1974:12) om anställningsskydd motsvarande tillämpning.

Denna lag träder i kraft den 1 april

Vid uppsägning på grund av arbetsbrist och vid permittering skall facklig förtroendeman, utan hinder av 22 § lagen (1982:000) om anställningsskydd, ges företräde till fortsatt arbete, om det är av särskild betydelse för den fackliga verksamheten på arbetsplatsen. Kan förtroendemannen endast efter omplacering beredas fortsatt arbete, gäller som förutsättning för att han skall ges företräde att han har tillräckliga kvalifikationer för detta arbete.

Uppsägning som sker i strid med första stycket skall på yrkande av förtroendemannen förklaras ogiltig. Härvid skall 34 § andra och tredje styckena, 37, 39, 40 och 42 §§ samt 43 § andra stycket lagen (1982:000) om anställningsskydd gälla.

1982.

9 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister

Härigenom föreskrivs att 5 kap. 2§ lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister' skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

5 kap. 2 §2

I mål som handlägges enligt den- I mål som handlägges enligt denna lag kan förordnas att vardera na lag kan förordnas att vardera

parten skall bära sin rättegångs- parten skall böra sin rättegångs 1

Lagen omtryckt 1977:530.

2 Senaste lydelse 1976:581.

AU 1981/82:11

56 Nuvarande lydelse

kostnad, om den part som förlorat målet hade skälig anledning att få tvisten prövad. Innehåller annan lag än rättegångsbalken bestämmelse som avviker från vad nu sagts, tillämpas dock den bestämmelsen.

Kostnad för sådan förhandling eller överläggning som avses i 4 kap.7 § och grundas på lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet eller på kollektivavtal ersättes ej som rättegångskostnad.

Skyldighet för flera medparter att ersätta rättegångskostnad i mål, som upptagits av arbetsdomstolen som första domstol, skall fördelas mellan dem efter vad som är skäligt med hänsyn till deras förhållande till saken och rättegången.

Denna lag träder i kraft den 1 april 1982.

Föreslagen lydelse

kostnad, om den part som förlorat målet hade skälig anledning att få tvisten prövad.

10 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1974:981) om arbetstagares rätt till ledighet för utbildning

Härigenom föreskrivs att 8 och 13 §§ lagen (1974:981) om arbetstagares rätt till ledighet för utbildning skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Sker uppsägning eller avskedande enbart av det skälet att arbetstagare begär eller tar i anspråk sin rätt till ledighet, skall åtgärden på yrkande av arbetstagaren förklaras ogiltig. Därvid gäller 34-37 och 39 §§ samt 41 § första och andra styckena lagen (1974:12) om anställningsskydd.

Åsidosätter arbetsgivare sina förpliktelser enligt denna lag eller kollektivavtalsbestämmelser som med stöd av 2 § andra stycket har trätt i stället för 3 §, 4 § tredje stycket, 5 §, 7 § eller 10 § andra och tredje styckena eller som avses i 9§ andra stycket skall han utge, förutom lön och andra anställningsförmåner vartill arbetstagaren kan vara berät -

§

Sker uppsägning eller avskedande enbart av det skälet att arbetstagare begär eller tar i anspråk sin rätt till ledighet, skall åtgärden på yrkande av arbetstagaren förklaras ogiltig. Därvid skall 34, 35, 37, 39, 40, 42 och 43 §§ lagen (1982: 000) om anställningsskydd gälla.

§

Åsidosätter arbetsgivare sina förpliktelser enligt denna lag eller kollektivavtalsbestämmelser som med stöd av 2 § andra stycket har trätt i stället för 3 §, 4 § tredje stycket, 5 §, 7 § eller 10 § andra och tredje styckena eller som avses i 9§ andra stycket skall han utge, förutom lön och andra anställningsförmåner vartill arbetstagaren kan vara berät -

AU 1981/82:11

57 Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

tigad, ersättning för uppkommen skada. Vid bedömande om och i vad mån skada har uppstått skall hänsyn tagas även till arbetstagarens organisations intresse av att lagens bestämmelser iakttages i förhållande till organisationens medlemmar samt till övriga omständigheter av annan än rent ekonomisk betydelse. Ersättning för skada som avser tid efter anställningens upphörande bestämmes högst till belopp som avses i 39 § lagen (1974:12) om anställningsskydd.

tigad, ersättning för uppkommen skada. Vid bedömande om och i vad mån skada har uppstått skall hänsyn tagas även till arbetstagarens organisations intresse av att lagens bestämmelser iakttages i förhållande till organisationens medlemmar samt till övriga omständigheter av annan än rent ekonomisk betydelse. Ersättning för skada som avser tid efter anställningens upphörande bestämmes högst till belopp som avses i 39 § lagen (1982:000) om anställningsskydd.

Arbetstagarorganisation kan åläggas att utge skadestånd om den, vid utnyttjande av den rätt som enligt 11 § tillkommer arbetstagarorganisation, har föranlett felaktig tillämpning av lagen eller kollektivavtal som avses i första stycket och organisationen har insett eller uppenbarligen borde ha insett felaktigheten.

Om det med hänsyn till skadans storlek eller andra omständigheter är skäligt, kan skadeståndet jämkas.

Denna lag träder i kraft den 1 april 1982.

11 Förslag till

Lag om ändring i semesterlagen (1977:480)

Härigenom föreskrivs att 29 § semesterlagen (1977:480) skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

29 §

Semesterersättning bestämmes enligt grunderna för beräkning av semesterlön. För arbetstagare, som har rätt till fri kost i arbetsgivarens hushåll, skall kostersättning dock utgå endast för det antal dagar för vilka semesterersättning skall beräknas.

För sparade semesterdagar skall semesterersättning beräknas som om de hade tagits ut under det semesterår då anställningen upphörde.

Har arbetstagaren mottagit se- Har arbetstagaren mottagit semester i förskott, minskas semes- mester i förskott, minskas semesterersättningen med sådan semes- terersättningen med sådan semesterlön. Detta gäller dock ej, om den terlon. Detta gäller dock ej, om den

förskottsvis erhållna semesterlönen förskottsvis erhållna semesterlönen

har utgått mer än fem år före an- har utgått mer än fem år före anställningens upphörande eller om ställningens upphörande eller om

anställningen upphört på grund av anställningen upphört på grund av

1. arbetstagarens sjukdom, 1. arbetstagarens sjukdom,

5 Riksdagen 1981182. 18 sami. Nr 11

AU 1981/82:11

58 Nuvarande lydelse

2. förhållande som avses i 6§ tredje stycket första meningen lagen (1974:12) om anställningsskydd eller

3. uppsägning från arbetsgivarens sida, som beror på förhållande som ej hänför sig till arbetstagaren personligen.

Föreslagen lydelse

2. förhållande som avses i 4§ tredje stycket första meningen lagen (1982:000) om anställningsskydd eller

3. uppsägning från arbetsgivarens sida, som beror på förhållande som ej hänför sig till arbetstagaren personligen.

Denna lag träder i kraft den 1 april 1982.

12 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1978:410) om rätt till ledighet för vård av barn, m.m.

Härigenom föreskrivs att 5 och 14 §§ lagen (1978:410) om rätt till ledighet för vård av barn, m.m.1 skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

5 §2

Som villkor för rätt till ledighet Som villkor för rätt till ledighet gäller, att arbetstagaren vid ledig- gäller, att arbetstagaren vid ledighetens början varit anställd hos ar- hetens böljan varit anställd hos arbetsgivaren antingen de senaste sex betsgivaren antingen de senaste sex

månaderna eller sammanlagt minst månaderna eller sammanlagt minst

tolv månader under de senaste två tolv månader under de senaste två

åren. Vid beräkningen av anställ- åren. Vid beräkningen av anställningstid tillämpas 4§ lagen (1974: ningstid tillämpas 3 § första stycket

12) om anställningsskydd. lagen (1982:000) om anställnings skydd.

Det i första stycket angivna villkoret gäller ej för rätt till ledighet under tid, då arbetstagaren uppbär

1. föräldrapenning för tillfällig vård av barn enligt 4 kap. 8§ lagen (1962:381) om allmän försäkring,

2. särskild föräldrapenning för ändamål som anges i 4 kap. 11 § fjärde stycket samma lag.

Villkoret gäller ej heller för rätt till ledighet som avses i 4§ andra stycket.

14 §3

Mål om tillämpningen av denna lag handläggs enligt lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister.

Förs talan med anledning av upp- Förs talan med anledning av uppsägning eller avskedande, gäller i sägning eller avskedande, skall 34

' Lagen omtryckt 1979:645.

2 Senaste lydelse 1979:645.

3 Senaste lydelse 1979:645.

AU 1981/82:11

59 Nuvarande lydelse

tillämpliga delar 34-37 §§, 38 § tredje stycket andra meningen, 39-41 §§ samt 42 § andra stycket lagen (1974:12) om anställningsskydd. I fråga om annan talan tillämpas 64-66 och 68 §§ lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet på motsvarande sätt.

Föreslagen lydelse

och 35§§, 37 §, 38 § andra stycket andra meningen, 39-42 §§ samt 43 § första stycket andra meningen och andra stycket lagen (1982:000) om anställningsskydd gälla i tillämpliga delar. I fråga om annan talan tillämpas 64-66 och 68 §§ lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet på motsvarande sätt.

Denna lag träder i kraft den 1 april 1982.

13 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1979:1118) om jämställdhet mellan kvinnor och män i arbetslivet

Härigenom föreskrivs att 14 § lagen (1979:1118) om jämställdhet mellan kvinnor och män i arbetslivet skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

14 §'

Förs talan med anledning av uppsägning eller avskedande, gäller i tillämpliga delar 34-37§§, 38 § tredje stycket andra meningen, 39-41 §§ samt 42 § andra stycket lagen (1974:12) om anställningsskydd. I fråga om annan talan tillämpas 64-66 och 68 §§ lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet på motsvarande sätt. En sådan skadeståndstalan som avses i 8 § andra stycket får dock ej väckas senare än sex månader efter missgynnandet eller, när en organisation har försuttit denna tid och talan väcks av den som är eller har varit medlem i organisationen, senare än en månad efter det att sexmånaderstiden löpt ut. Talan som förs av jämställdhetsombudsmannen behandlas som om talan hade förts av arbetstagaren eller av den arbetssökande på egna vägnar.

Förs talan med anledning av uppsägning eller avskedande, skall 34 och 35§§, 37 §, 38 § andra stycket andra meningen, 39-42 §§ samt 43 § första stycket andra meningen och andra stycket lagen (1982:000) om anställningsskydd gälla i tillämpliga delar. I fråga om annan talan tillämpas 64-66 och 68 §§ lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet på motsvarande sätt. En sådan skadeståndstalan som avses i 8 § andra stycket får dock ej väckas senare än sex månader efter missgynnandet eller, när en organisation har försuttit denna tid och talan väcks av den som är eller har varit medlem i organisationen, senare än en månad efter det att sexmånaderstiden löpt ut. Talan som förs av jämställdhetsombudsmannen behandlas som om talan hade förts av arbetstagaren eller av den arbetssökande på egna vägnar.

Denna lag träder i kraft den 1 april 1982.

1 Senaste lydelse 1980:412.

AU 1981/82:11 60

14 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1979:1184) om rätt till ledighet för vissa föreningsuppdrag inom skolan, m.m.

Härigenom föreskrivs att 10 § lagen (1979:1184) om rätt till ledighet för vissa föreningsuppdrag inom skolan, m.m. skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

14 §

Mål om tillämpning av denna lag rättegången i arbetstvister.

Förs talan med anledning av uppsägning eller avskedande gäller i tillämpliga delar 34-37 §§, 38 § tredje stycket andra meningen, 39-41 §§ samt 42 § andra stycket lagen (1974:12) om anställningsskydd. I fråga om annan talan tillämpas 64-66 och 68 §§ lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet på motsvarande sätt.

handläggs enligt lagen (1974:371) om

Förs talan med anledning av uppsägning eller avskedande skall 34 och 35§§, 37 §, 38 § andra stycket andra meningen, 39-42 §§ samt 43 § första stycket andra meningen och andra stycket lagen (1982:000) om anställningsskydd gälla i tillämpliga delar. I fråga om annan talan tillämpas 64-66 och 68 §§ lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet på motsvarande sätt.

Denna lag träder i kraft den 1 april 1982.

AU 1981/82:11

61 De i proposition 1981/82:90 framlagda lagförslagen

I Förslag till

Lag om ändring i lagen (1976:600) om offentlig anställning

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1976:600) om offentlig anställning1 dels

att nuvarande 2 kap. 4§ samt 7 kap. 9 och 10§§ skall betecknas 2 kap. 5 §, 7 kap. 10 respektive 11 §§, dels att 1 kap. 1 och 6§§, nya 2 kap. 5§, 4 kap. 7§, 7 kap. 2§ och nya

II §, 8 kap. 1 och 3 §§, 9 kap. 1-3 §§, 11 kap. 4 §, 14 kap. 7 §, 15 kap. 1 och 8 §§ samt 16 kap. 1, 5 och 7 §§ skall ha nedan angivna lydelse,

dels att rubriken till 9 kap. skall ha nedan angivna lydelse, dels att i lagen skall införas tre nya paragrafer, 2 kap. 4 och 6§§ samt 7 kap. 9 §, av nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 kap.

1 Denna lag är, med de undantag som framgår av 2-6 §§, tillämplig på arbetstagare hos

1. staten,

2. kommun, landstingskommun, kommunalförbund, församling, kyrklig samfällighet eller allmän försäkringskassa,

3. annan allmän inrättning, om anställningen är statligt reglerad.

6 Lagen gäller ej arbetstagare som av arbetsmarknadsmyndighet meddelas arbetslöshetshjälp i form av beredskapsarbete eller som har anvisats arbete i verkstad inom arbetsvärden.

§2

Denna lag är, med de undantag som framgår av 2—6§§, tillämplig på arbetstagare hos

1. staten,

2. kommuner, landstingskommuner, kommunalförbund, församlingar, kyrkliga samfälligheter eller allmänna försäkringskassor,

3. andra arbetsgivare, om anställningen är statligt reglerad.

§3

Lagen gäller inte arbetstagare som har anvisats beredskapsarbete eller skyddat arbete.

2 kap.

4 §

Av lagen <1976:580) om medbestämmande i arbetslivet och lagen (1982:000) om anställningsskydd framgår att vad som sägs där skall

' Lagen omtryckt 1977:1047.

2 Senaste lydelse 1981:372.

3 Senaste lydelse 1979:384.

AU 1981/82:11

62 Nuvarande lydelse

4 §

Föreskrifterna i 2 samt 21 och 22 §§ lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet tillämpas ej i anställningsförhållande som omfattas av denna lag.

Föreskrifterna i 11 —14 §§ lagen om medbestämmande i arbetslivet tillämpas ej i fråga om beslut som meddelas med stöd av 10-13 kap.

Föreslagen lydelse

tillämpas i den mån något annat inte föreskrivs i lag eller i författning som har meddelats med stöd av lag.

5 §

Föreskrifterna i 2 samt 21 och 22 §§ lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet skall inte tillämpas i anställningsförhållanden som omfattas av denna lag.

Föreskrifterna i 11 —14 §§ lagen om medbestämmande i arbetslivet skall inte tillämpas i fråga om beslut som meddelas med stöd av 10-13 kap.

§

I fråga om statligt reglerade anställningar skall även föreskrifter i andra författningar än lagar tillämpas utan hinder av att de avviker från lagen (1982:000) om anställningsskydd. Detsamma gäller i fråga om anställningar hos riksdagen eller dess myndigheter.

4 kap. 7 §

Förordnande, som har tidsbegränsats i strid mot 5 § lagen (1974:12) om anställningsskydd eller mot föreskrift i sådant kollektivavtal som avses i 3 § andra stycket samma lag, skall på talan av arbetstagaren förklaras gälla utan tidsbegränsning.

I fråga om arbetstagare i verksledande eller därmed jämförlig ställning får förordnande tidsbegränsas enligt vad regeringen bestämmer.

Förordnanden, som har tidsbegränsats i strid mot 4 § första stycket lagen (1982:000) om anställningsskydd eller mot ett sådant kollektivavtal som avses i 2 § andra stycket samma lag, skall på talan av arbetstagaren förklaras gälla utan tidsbegränsning.

I fråga om arbetstagare i verksledande eller därmed jämförlig ställning får förordnanden tidsbegränsas enligt vad regeringen bestämmer.

7 kap. 2 §

Arbetstagare som är förordnad tills vidare får sägas upp enligt lagen (1974:12) om anställningsskydd. Innehar arbetstagaren statligt reglerad anställning hos annan än staten, tillämpas även bestäm -

Arbetstagare som är förordnade tills vidare får sägas upp enligt lagen (1982:000) om anställningsskydd. Om en sådan arbetstagare innehar statligt reglerad anställning hos någon annan än staten, tilläm -

AU 1981/82:11

63 Nuvarande lydelse

melse om uppsägning i annan författning.

I fråga om grund för uppsägning, förfarandet vid uppsägning, varsel och överläggning samt tvist om giltigheten av uppsägning äger lagen om anställningsskydd motsvarande tillämpning på arbetstagare i verksledande eller därmed jämförlig ställning med förordnande tills vidare, i den mån annat ej följer av denna lag eller, såvitt rör andra frågor än grunden för uppsägning, av föreskrift som regeringen meddelar.

Föreslagen lydelse

pas även de bestämmelser om uppsägning som finns i andra författningar.

I fråga om grund för uppsägning, förfarandet vid uppsägning, varsel och överläggning samt tvist om giltigheten av uppsägning tillämpas lagen om anställningsskydd också på sådana arbetstagare i verksledande eller därmed jämförlig ställning som är förordnade tills vidare, i den mån något annat inte följer av denna lag eller, såvitt rör andra frågor än grunden för uppsägning, av föreskrifter som regeringen meddelar.

Uppsägning som avses i första eller andra stycket skall ske skriftligen för att vara giltig.

Arbetstagare, som är förordnade för provanställning enligt lagen (1982:000) om anställningsskydd, får vid eller före prövotidens utgång skiljas från sin anställning genom besked om detta enligt samma lag.

Beskedet skall lämnas skriftligen för att vara giltigt.

10 §

Erhåller arbetstagare annan anställning och är denna statligt reglerad, upphör den första anställningen utan särskild åtgärd, om ej annat följer av föreskrift om förening av tjänster. Sådan föreskrift meddelas i kollektivavtal eller, i fråga om förening av en fullmaktstjänst med annan allmän tjänst, av regeringen. Vad nu har sagts äger tillämpning även där den andra anställningen ej är statligt reglerad, om denna utgör anställning hos riksdagen eller dess myndigheter eller hos allmän försäkringskassa.

11 §

Erhåller en arbetstagare någon annan anställning och är denna statligt reglerad, upphör den första anställningen utan särskild åtgärd, om inte annat följer av föreskrifter om förening av tjänster. Sådana föreskrifter meddelas i kollektivavtal eller, i fråga om förening av en fullmaktstjänst med annan allmän tjänst, av regeringen. Vad nu har sagts tillämpas även där den andra anställningen är en anställning hos riksdagen eller dess myndigheter.

Föreligger särskilda skäl, får regeringen besluta att anställning skall bestå utan hinder av första stycket.

AU 1981/82:11

64 Att justitieråd och regeringsråd ej får inneha eller utöva annan statlig tjänst är särskilt föreskrivet.

8 kap.

1 §

Uppkommer fråga om uppsägning på grund av arbetsbrist, skall, när det behövs, turordning för uppsägningen fastställas.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1 fråga om turordning vid uppsägning äger lagen (1974:12) om anställningsskydd motsvarande tilllämpning på arbetstagare i verksledande eller därmed jämförlig ställning, i den mån regeringen ej föreskriver annat.

I fråga om turordningen tillämpas lagen (1982:000) om anställningsskydd också på arbetstagare i verksledande eller därmed jämförlig ställning, i den mån regeringen inte föreskriver annat.

3 §

Uppsägning, som strider mot bestämmelse om turordning, skall på talan av arbetstagaren förklaras ogiltig.

Vid tvist om giltigheten av uppsägning enligt första stycket äger 34 § andra och tredje styckena samt 36 och 37 §§ lagen (1974:12) om anställningsskydd motsvarande tilllämpning.

Vid tvist om giltigheten av uppsägning enligt första stycket tillämpas 34 § andra och tredje styckena, 37 §, 40 § första och tredje styckena samt 42 § lagen (1982:000) om anställningsskydd. I fråga om avvikelser i kollektivavtal från vad som sägs i 40 § första och tredje styckena lagen om anställningsskydd tilllämpas 2 § andra stycket samma lag.

9 kap. Företrädesrätt till ny anställning I

ärende om tillsättning av tjänst skall, när det behövs, turordning för företrädesrätt till ny anställning fastställas.

I fråga om företrädesrätt till ny anställning äger lagen (1974:12) om anställningsskydd motsvarande tillämpning på arbetstagare i verksledande eller därmed jämförlig ställning, i den mån regeringen ej föreskriver annat.

Om grund för tjänstetillsättning gäller vad som sägs i 4 kap. 3 §.

9 kap. Företrädesrätt till återanställning § I

ärenden om tjänstetillsättning skall, när det behövs, fastställas turordning för företrädesrätt till återanställning.

I fråga om företrädesrätt till återanställning tillämpas lagen (1982:000) om anställningsskydd också på arbetstagare i verksledande eller därmed jämförlig ställning, i den mån regeringen inte föreskriver annat.

Om grunder för tjänstetillsättning gäller vad som sägs i 4 kap. 3 §.

AU 1981/82:11

65 Nuvarande lydelse

2 Företrädesrätt till ny anställning gäller ej till högre tjänst än den som det tidigare förordnandet avsåg, om ej särskilda skäl föranleder annat. Sådan företrädesrätt gäller ej heller gentemot arbetstagare som skall omplaceras på grund av 7§ andra stycket lagen (1974:12) om anställningsskydd.

Anmälan enligt 27 § första stycket lagen (1974:12) om anställningsskydd av anspråk på företrädesrätt till ny anställning skall för att vara giltig göras skriftligen hos den myndighet där arbetstagaren är eller senast har varit anställd.

I beslut om uppsägning på grund av arbetsbrist och i underrättelse om att tidsbegränsat förordnande på grund av arbetsbrist ej kommer att förnyas skall tagas in erinran om var och hur anmälan skall göras.

Föreslagen lydelse

§

Företrädesrätt till återanställning gäller inte till högre tjänst än den som det tidigare förordnandet avsåg, om det inte finns särskilda skäl till något annat. Sådan företrädesrätt gäller inte heller gentemot arbetstagare som skall omplaceras på grund av 7§ andra stycket lagen (1982:000) om anställningsskydd.

§

Anmälan enligt 27 § första stycket lagen (1982:000) om anställningsskydd av anspråk på företrädesrätt till återanställning skall för att vara giltig göras skriftligen hos den myndighet där arbetstagaren är eller senast har varit anställd.

I beslut om uppsägning på grund av arbetsbrist och i besked om att ett tidsbegränsat förordnande på grund av arbetsbrist inte kommer att förnyas skall det tas in en upplysning om var och hur anmälan skall göras.

11 kap.

4 §

Har i annan lag än lagen (1974:12) om anställningsskydd eller i annan författning meddelats bestämmelse, som inskränker rätten att avskeda arbetstagare i förhållande till vad som föreskrives i 1 eller 2 §, gäller i stället den bestämmelsen.

Om det i annan lag än lagen (1982:000) om anställningsskydd eller i annan författning har meddelats någon bestämmelse, som inskränker rätten att avskeda arbetstagare i förhållande till vad som föreskrivs i 1 eller 2 §, gäller i stället den bestämmelsen.

14 kap. 7 §

Uppkommer fråga om avskedande, skall myndigheten så snart det kan ske varsla arbetstagarorganisation därom. Påkallar organisationen senast en vecka efter varslet överläggning i frågan, skall myndigheten lämna organisationen tillfälle därtill, innan frågan avgöres.

Uppkommer fråga om att avskeda en arbetstagare, skall myndigheten, om arbetstagaren är fackligt organiserad, minst en vecka före avskedandet varsla den lokala arbetstagarorganisation som arbetstagaren tillhör om detta. Om organisationen senast en vecka efter varslet begär överläggning i frågan, skall överläggningen ha avslutats, innan frågan avgörs.

AU 1981/82:11

66 Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Beslutas avstängning enligt 13 kap. 1 eller 2 §, skall arbetstagarorganisation genast underrättas om beslutet.

Med arbetstagarorganisation förstås i detta lagrum lokal arbetstagarorganisation i förhållande till vilken arbetsgivaren är eller brukar vara bunden av kollektivavtal, såvitt gäller berörd arbetstagarkategori.

Beslutas avstängning enligt 13 kap. 1 eller 2§, skall myndigheten, om arbetstagaren är fackligt organiserad, genast underrätta den lokala arbetstagarorganisation som arbetstagaren tillhör om beslutet.

15 kap.

1 Fråga om anställnings upphörande som avses i 7 kap. 2-4 eller 9 § prövas av den myndighet som tillsätter tjänsten, om ej annat följer av 5 § nedan eller av föreskrift eller särskilt beslut som regeringen meddelar.

Fråga om anställnings upphörande enligt 7 kap. 5 eller 7 § prövas av regeringen, om ej annat följer av 5 § nedan. Närmare föreskrifter meddelas av regeringen.

Fråga om anställnings upphörande som avses i 7 kap. 2—4, 9 eller /0§ prövas av den myndighet som tillsätter tjänsten, om inte annat följer av 5 § nedan eller av föreskrift eller särskilt beslut som regeringen meddelar.

Fråga om anställnings upphörande enligt 7 kap. 5 eller 7 § prövas av regeringen, om inte annat följer av 5§ nedan. Närmare föreskrifter meddelas av regeringen.

8 §4

Har statlig myndighet beträffande arbetstagare hos annan än staten meddelat beslut om anställnings upphörande eller om disciplinansvar, avstängning eller läkarundersökning enligt denna lag, skall staten anses som arbetsgivare i tvist som rör beslutet.

Aven om en arbetstagare är anställd hos någon annan än staten, skall staten anses som hans arbetsgivare i tvister som rör beslut av en statlig myndighet om anställnings upphörande eller om disciplinansvar, avstängning eller läkarundersökning enligt denna lag.

16 kap. 1 §

Om handläggningen av mål angående tillämpningen av denna lag föreskrives i lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister.

I fråga om rättegångskostnad i mål som rör disciplinansvar, avskedande, avstängning eller läkarundersökning enligt denna lag äger

Om handläggningen av mål angående tillämpningen av denna lag föreskrivs i lagen (1974: 371) om rättegången i arbetstvister.

4 Senaste lydelse 1979:214.

AU 1981/82:11

67 Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

41 § tredje stycket lagen (1974:12) om anställningsskydd motsvarande tillämpning.

Talan om skadestånd enligt 3 kap. 6 § väckes senast tre månader efter det att stridsåtgärden har avslutats.

Talan som avses i 4 kap. 7 § första stycket väckes senast två månader efter förordnandetidens utgång.

Talan om skadestånd enligt 3 kap. 6 § väcks senast tre månader efter det att stridsåtgärden har avslutats.

Talan som avses i 4 kap. 7 § första stycket väcks senast två månader efter förordnandetidens utgång. Detta gäller även om förhandling, som påkallats inom den i 40 § andra stycket lagen (1982:000) om anställningsskydd föreskrivna underrättelsetiden, inte har avslutats.

7 §5

Bryter myndighet i ärende om disciplinansvar, avskedande, avstängning eller läkarundersökning mot 14 kap. 1 eller 3-9§, 15 kap. 3, 4 eller 7 §, föreskrift enligt 13 kap. 4 § om handläggning av ärende om avstängning eller läkarundersökning eller föreskrift som avses i 15 kap. 3 eller 6§, äger 38§ första, tredje och fjärde styckena samt 40 § lagen (1974:12) om anställningsskydd motsvarande tillämpning.

Bestämmelserna om skadestånd i 38, 41 och 42 §§ lagen (1982:000) om anställningsskydd skall tillämpas, om en myndighet i ärenden om disciplinansvar, avskedande, avstängning eller läkarundersökning bryter mot någon av följande bestämmelser: 1.

14 kap. 1 eller 3-9 §,

2. 15 kap. 3, 4 eller 7§,

3. föreskrifter enligt 13 kap. 4§ om handläggning av ärende om avstängning eller läkarundersökning,

4. föreskrifter som avses i 15 kap. 3 eller 6 §.

I fråga om avvikelser i kollektivavtal från vad som sägs i 41 § lagen om anställningsskydd tillämpas 2 § andra stycket samma lag.

1. Denna lag träder i kraft den 1 april 1982.

2. Har varsel eller underrättelse enligt 14 kap. 7 § lämnats före ikraftträdandet, tillämpas även därefter lagrummet i dess äldre lydelse.

3. I fråga om skadestånd som hänför sig till omständigheter som har inträffat före ikraftträdandet tillämpas äldre bestämmelser.

4. I fråga om rättegångskostnader i mål där talan har väckts före ikraftträdandet tillämpas äldre bestämmelser.

5 Senaste lydelse 1979:214.

AU 1981/82:11

2 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1965:576) om ställföreträdare för kommun vid vissa avtalsförhandlingar m. m.

Härigenom föreskrivs att 1§ lagen (1965:576) om ställföreträdare för kommun vid vissa avtalsförhandlingar m. m. skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 §'

Om sådant anställnings- eller arbetsvillkor för arbetstagare hos kommun, som må bestämmas genom avtal, enligt lag eller särskilt beslut av riksdagen skall fastställas under medverkan av regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer, skall statens arbetsgivarverk på kommunens vägnar föra förhandling samt sluta och uppsäga kollektivavtal om villkoret eller på annat sätt enhetligt reglera detta.

Med kommun likställas i denna Med kommun likställas i denna lag landstingskommun, kommunal- lag landstingskommun, kommunalförbund, församling, kyrklig sam- förbund, församling, kyrklig samfällighet, allmän försäkringskassa fällighet, allmän försäkringskassa

och annan allmän inrättning. och annan arbetsgivare med offent lig

ställning.

Denna lag träder i kraft den 1 april 1982. Senaste lydelse 1981: 373.

3 Förslag till

Lag om ändring i brottsbalken

Härigenom föreskrivs att 20 kap. 2 och 4§§ brottsbalken skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

20 kap.

2 §'

Arbetstagare som mottager, låter åt sig utlova eller begär muta eller annan otillbörlig belöning för sin tjänsteutövning, dömes för mutbrott till böter eller fängelse i högst två år. Detsamma skall gälla, om arbetstagaren begått gärningen innan han erhöll anställningen eller efter det han slutat densamma. Är brottet grovt, dömes till fängelse i högst sex år.

Vad i första stycket sägs om ar- Vad i första stycket sägs om betstagare äger motsvarande till- arbetstagare äger motsvarande lämpning på tillämpning på

1 Senaste lydelse 1977: 103.

AU 1981/82:11

69 Nuvarande lydelse

1. ledamot av styrelse, verk, nämnd, kommitté eller annan sådan myndighet som hör till staten eller till kommun,

2. den som utövar uppdrag som är reglerat i författning,

3. krigsman eller annan som fullgör lagstadgad tjänsteplikt,

4. den som utan att inneha anställning eller uppdrag som nu har sagts utövar myndighet och

5. den som i annat fall än som avses i 1 —4 på grund av förtroendeställning såsom syssloman eller eljest fått att för annan sköta rättslig eller ekonomisk angelägenhet eller öva tillsyn å skötseln av sådan angelägenhet.

Med kommun likställes annan allmän inrättning som avses i I kap. I§ 2 eller 3 lagen (1976:600) om offentlig anställning.

Den som har valts till statligt eller kommunalt uppdrag med vilket följer myndighetsutövning må av rätten skiljas från uppdraget, om han har begått brott för vilket är stadgat fängelse i två år eller däröver och han genom brottet har visat sig uppenbarligen olämplig att inneha uppdraget.

Skiljes uppdragstagare från uppdraget enligt första stycket, skall hänsyn tagas därtill vid bestämmande av straff för brottet.

Med kommun likställes annan allmän inrättning som avses i I kap. I § 2 eller 3 lagen (1976:600) om offentlig anställning.

Föreslagen lydelse

1. ledamot av styrelse, verk, nämnd, kommitté eller annan sådan myndighet som hör till staten eller till kommun, landstingskommun, kommunalförbund, kyrklig samfällighet, allmän försäkringskassa eller till någon sådan arbetsgivare som avses i 1 kap. I § 3 lagen (1976:600) om offentlig anställning,

2. den som utövar uppdrag som är reglerat i författning,

3. krigsman eller annan som fullgör lagstadgad tjänsteplikt,

4. den som utan att inneha anställning eller uppdrag som nu har sagts utövar myndighet och

5. den som i annat fall än som avses i 1 -4 på grund av förtroendeställning såsom syssloman eller eljest fått att för annan sköta rättslig eller ekonomisk angelägenhet eller öva tillsyn å skötseln av sådan angelägenhet.

,2

Den som har valts till sådant uppdrag hos staten eller hos en kommun med vilket följer myndighetsutövning får av rätten skiljas från uppdraget, om han har begått brott för vilket är stadgat fängelse i två år eller däröver och han genom brottet har visat sig uppenbarligen olämplig att inneha uppdraget.

Skiljs uppdragstagare från uppdraget enligt första stycket, skall hänsyn tas därtill vid bestämmande av straff för brottet.

Med uppdrag hos staten eller hos kommun likställs uppdrag hos andra sådana arbetsgivare som avses i 2§ andra stycket l.

Denna lag träder i kraft den 1 april 1982. 2 Senaste lydelse 1976:601.

AU 1981/82:11

4 Förslag till

Lag om ändring i sekretesslagen (1980:100)

Härigenom föreskrivs att i 9 kap. 20§ sekretesslagen (1980: 100)' orden ”lagen (1974:12) om anställningsskydd” skall bytas ut mot ”lagen (1982:000) om anställningsskydd”.

Denna lag träder i kraft den 1 april 1982.

1 Lagen omtryckt 1980:880.

5 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1966:413) om vapenfri tjänst

Härigenom föreskrivs att 19 § lagen (1966:413) om vapenfri tjänst skall ha nedan angivna lydelse.

Föreslagen lydelse 19 §'

Nuvarande lydelse

Befogenhet att meddela vapenfri tjänstepliktig tillrättavisning tillkommer hos staten eller hos kommun anställd civilförsvars-, brandeller arbetschef i fråga om underställd personal. Med kommun likställes annan allmän inrättning som avses i 1 kap. 1 § 2 eller 3 lagen (1976:600) om offentlig anställning.

Befogenhet att meddela vapenfri tjänstepliktig tillrättavisning tillkommer hos staten eller hos kommun anställd civilförsvars-, brandeller arbetschef i fråga om underställd personal. Med kommuner likställs landstingskommuner, kommunalförbund, församlingar, kyrkliga samfälligheter, allmänna försäkringskassor och sådana arbetsgivare som avses i 1 kap. 1 § 3 lagen (1976:600) om offentlig anställning.

Innan någon meddelar tillrättavisning, skall han vid förhör med den felande lämna denne tillfälle att förklara sig.

Denna lag träder i kraft den 1 april 1982.

1 Senaste lydelse 1976:604.

6 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1975:689) om tystnadsplikt för vissa tolkar och översättare

Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1975:689) om tystnadsplikt för vissa tolkar och översättare skall ha nedan angivna lydelse.

AU 1981/82:11

71 Nuvarande lydelse

1 §'

Denna lag äger tillämpning på tolk och översättare som anlitas av myndighet eller annat organ som utövar verksamhet för vars fullgörande staten eller kommun svarar samt på tolk och översättare som genomgått av regeringen eller av förvaltningsmyndighet som regeringen bestämmer föreskriven prövning. Med kommun likställes annan allmän inrättning som avses i 1 kap. 1 § 2 eller 3 lagen (1976:600) om offentlig anställning.

Föreslagen lydelse

Denna lag äger tillämpning på tolk och översättare som anlitas av myndighet eller annat organ som utövar verksamhet för vars fullgörande staten eller kommun svarar samt på tolk och översättare som genomgått av regeringen eller av förvaltningsmyndighet som regeringen bestämmer föreskriven prövning. Med kommuner likställs landstingskommuner, kommunalförbund, församlingar, kyrkliga samfälligheter, allmänna försäkringskassor och sådana arbetsgivare som avses i 1 kap. 1 § 3 lagen (1976:600) om offentlig anställning.

Denna lag träder i kraft den 1 april 1982. 1 Senaste lydelse 1976:609.

7 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1981:326) om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring

Härigenom föreskrivs att 18 kap. 13 § lagen (1962:381) om allmän försäkring i den lydelse paragrafen erhållit genom lagen (1981:326) om ändring i nämnda lag skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

18 kap.

13 §

Direktören och de andra tjänstemän, beträffande vilka regeringen föreskriver det, tillsätts och entledigas av riksförsäkringsverket. Övriga tjänstemän tillsätts och entledigas av kassan.

Riksförsäkringsverket skall vid tillsättande och entledigande av tjänstemän hos kassan inhämta yttrande från kassans styrelse.

För de tjänstemän, för vilka re- Tjänstemännens anställningsgeringen föreskriver det, skall an- och arbetsvillkor skall fastställas

ställnings- och arbetsvillkor fast- under medverkan av regeringen el ställas

under medverkan av rege- ler den myndighet som regeringen

ringen eller den myndighet som re- bestämmer,

geringen bestämmer.

I den utsträckning regeringen föreskriver det får försäkringskassan inrätta nya tjänster endast efter medgivande av riksförsäkringsverket.

AU 1981/82:11 72

Innehållsförteckning

Sammanfattning 1

Regeringens förslag 2

Proposition 1981/82:71 2

Proposition 1981/82:90 3

Motionsyrkandena 3

Motioner med anledning av proposition 1981/82:71 (ny

anställningsskyddslag) 3

Motioner med anledning av proposition 1981/82:90 (anställningsskyddet i statlig tjänst) 5

Motioner från allmänna motionstiden 1981 5

Motion med anledning av proposition 1980/81: 126

(arbetsmarknadspolitiken) 6

Motioner från allmänna motionstiden 1982 6

Utskottet 7

Inledning 7

Anställningsskyddslagen 8

Nuvarande regler 8

Huvudpunkterna i den föreslagna nya anställningsskyddslagen ... 9

Frågan om avslag på proposition 71 11

Undantag av vissa arbetstagare 12

Avvikelser från lagen genom kollektivavtal 15

Anställning på grund av tillfällig arbetsanhopning 15

Saklig grund för uppsägning .* 15

Turordningsreglerna 16

Företrädesrätt till återanställning 18

Övergångsbestämmelserna 19

Återstående delar av lagförslagen i proposition 71 21

Anställningsskyddet i statliga tjänster 21

Utskottets hemställan 22

Reservationer 25

1. Avslag på proposition 1981/82:71 om ny anställningsskyddslag,

m. m. (s) 25

2. Undantag av vissa arbetstagare från anställningsskyddslagen,

m. m. (s) 26

3. Undantag av vissa arbetstagare från anställningsskyddslagen (m) 27

4. Anställning på grund av tillfällig arbetsanhopning (m) 28

5. Översyn av begreppet saklig grund 29

6. Turordningsreglerna (m) 30

7. Övriga övergångsbestämmelser till anställningsskyddslagen (m) . 31

Särskilda yttranden 33

1. Avslag på proposition 1981/82:71 om ny anställningsskyddslag, m.m. (s) 33

2. Undantag av vissa arbetstagare från anställningsskyddslagen m. m. 33

Bilaga 1 35

Bilaga 2 61

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1982