Om arbetsmarknadspolitiken (prop. 1981/82:100)

AU 1981/82:21

Arbetsmarknadsutskottets betänkande 1981/82:21

om arbetsmarknadspolitiken (prop. 1981/82:100)

I betänkandet behandlas proposition 1981/82:100 bilaga 15 Arbetsmarknadsdepartementet såvitt gäller de under avsnitten Arbetsmarknad m. m. och Arbetsmiljö upptagna anslagen B 1 —B 2, B 4, B 6—B 7 och C 3—C 5. De aktuella avsnitten har i regeringen föredragits av statsrådet Eliasson.

I anslutning till de olika anslagen tar utskottet upp 52 motioner som väckts under den allmänna motionstiden i år.

Betänkandet inleds med en sammanfattning. Därefter har motionsyrkandena sammanställts i ett särskilt avsnitt. I övrigt är betänkandet uppställt under rubriker som i huvudsak ansluter till anslagen. Regeringens förslag redovisas i den löpande framställningen. I sammanställningen av motionsyrkandena hänvisas till var i betänkandet dessa behandlas.

Frågan om ändring av reglerna för det tillfälliga sysselsättningsbidraget för äldre arbetskraft inom textil- och konfektionsindustrin under punkt B 4 tar utskottet upp senare vid behandlingen av propositionen (1981/82:148, bil. 2) om åtgärder för tekoindustrin, m. m. Anslaget B 5. Totalförsvarsverksamhet tas upp i anslutning till behandlingen av proposition (1981/ 82:102, bil. 9) om säkerhets- och försvarspolitiken. Anslaget B 3. Bidrag till arbetslöshetsersättning och utbildningsbidrag kommer att behandlas senare under våren i samband med en proposition om ändringar i lagen om arbetslöshetsförsäkring (prop. 1981/82:139).

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet flertalet anslag till arbetsmarknadspolitiken för nästa budgetår och de 52 motioner som har väckts i anslutning därtill. Bland frågor som återstår att behandla kan nämnas ersättning vid arbetslöshet. Till betänkandet har fogats 27 reservationer.

O För arbetsmarknadspolitiska åtgärder under nästa budgetår tillstyrks 9,2 miljarder kronor. De anslag som tas upp senare uppgår enligt regeringens förslag till i runt tal 2,5 miljarder kronor.

O Utskottet föreslår att regeringen utarbetar ett åtgärdsprogram som innebär att alla ungdomar upp till 21 års ålder erbjuds utbildning eller arbete. O 420 nya tjänster vid arbetsmarknadsverket tillstyrks utöver regeringens förslag. Reservationer har avgetts av c och fp resp. m.

O Utskottet föreslår att regeringen tillsätter en parlamentarisk utredning om de handikappades möjligheter i stort på arbetsmarknaden.

1 Riksdagen 1981/82. 18 sami. Nr 21

AU 1981/82:21

2 O Utskottet tillstyrker att den föreslagna nämnden för vapenfriverksamheten lokaliseras till Karlstad.

O Utskottet föreslår att nedanstående belopp anvisas för arbetsmarknadspolitiken under nästa budgetår.

Milj. kr.

Arbetsmarknadsservice

1 177,9

Arbetsmarknadsutbildning

1 680,5

Sysselsättningsskapande åtgärder

1929,2

Särskilda åtgärder för arbetsanpassning och sysselsättning

1633,0

Samhällsföretag

2 321,0

Yrkesinriktad rehabilitering

458,4

Övrigt

2,7

Totalt

9 202,7

Beloppen är ”konjunkturneutralt” beräknade. Den ekonomiska utvecklingen får avgöra det slutliga behovet av medel. Regeringspartierna reserverar sig för propositionens förslag, vilket innebär ca 40 milj. kr. mindre än utskottet har förordat. Socialdemokraterna reserverar sig för ytterligare anslagsökningar med 220 milj. kr. under innevarande budgetår och ca 210 milj. kr. för budgetåret 1982/83. Moderata samlingspartiet har i reservationer lagt fram förslag som innebär att totalbeloppet blir ca 65 milj. kr. lägre än utskottet har förordat. Vpk har lagt fram förslag som i kostnader överstiger motsvarande belopp med ca 780 milj. kr.

Arbetsmarknadspolitiska riktlinjer m. m.

I ett inledande avsnitt behandlar utskottet riktlinjerna för arbetsmarknadspolitiken och pekar därvid på den särskilda ställning som målet om den fulla sysselsättningen har. För att nå målet förutsätts en framgångsrik ekonomisk politik som kan skapa tillväxt i ekonomin. De senaste årens ekonomiska politik har syftat till att bl. a. förbättra den svenska industrins konkurrenskraft. Utskottet gör den bedömningen att trots sådana insatser kommer betydande sysselsättningsproblem att kvarstå under hela år 1982. Detta kräver en fortsatt aktiv arbetsmarknadspolitik.

Socialdemokraterna kritiserar i en reservation den ekonomiska politik som har förts och menar dessutom att de arbetsmarknadspolitiska insatser som har gjorts har kommit för sent och haft för liten omfattning.

Utskottet tar särskilt upp ungdomarnas sysselsättningsproblem och konstaterar att genom tidigare vidtagna åtgärder - främst av utbildningspolitiskt slag — kan alla ungdomar i åldern 16-17 år inom kort beredas en utbildningsplats, s. k. ungdomsplats eller reguljärt arbete. Utskottet föreslår nu att regeringen lägger fram ett åtgärdsprogram som innebär att alla ungdomar upp till 21 års ålder erbjuds utbildning eller arbete. F. n. är ca 25000 i den åldersgruppen — varav ca 20000 i åldern 18—20 år - arbetslösa. Socialdemokraterna har reserverat sig även på denna punkt med hänvisning bl. a. till de program för ungdomar som de vill genomföra.

AU 1981/82:21

3 Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader m. m.

Under denna rubrik behandlas de sammanlagda kostnaderna för verkets personal, lokaler m.m. Utskottet tillstyrker att AMS, i enlighet med en socialdemokratisk partimotion, får 380 nya tjänster utöver regeringens förslag. Reservationer har avlämnats av ledamöterna från folkpartiet och centerpartiet som föreslår en ökning av 60 tjänster i enlighet med regeringens förslag samt av moderaterna som motsätter sig en ökning av antalet tjänster.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag att vapenfriverksamheten bryts ut från AMS och överförs på en särskild nämnd som lokaliseras till Karlstad.

Arbetsmarknadsservice

Under denna rubrik behandlas anslagen till arbetsförmedlingen och flyttningsbidrag. Utskottet tillstyrker i sammanhanget att AMS får skaffa ytterligare 25 dataterminaler till platsförmedlingarna.

Arbetsmarknadsutbildning

I detta avsnitt tillstyrker utskottet bl. a. regeringens förslag om att arbetsmarknadsutbildningen för budgetåret 1982/83 dimensioneras för ca 110000 elever. Socialdemokraterna har reserverat sig för att utbildning skall planeras för 12000 elever.

Beredskapsarbeten m.m.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om vissa ändringar i bidragsreglerna för beredskapsarbeten bl. a. en maximering av bidragsunderlaget till 3000 kr. per dagsverke. För beredskapsarbeten avsätts 1,9 miljarder kronor under nästa budgetår, vilket innebär en planering för 4,5 miljoner dagsverken. Socialdemokraterna reserverar sig mot ändringar i bidragsreglerna och för en planering av 7 miljoner dagsverken. Utskottet förutsätter att finansfullmakten vid behov kommer till användning.

Särskilda åtgärder för arbetsanpassning och sysselsättning

Under detta anslag behandlas skilda former av stöd som syftar till att ge handikappade sysselsättning. Utskottet tillstyrker regeringens förslag beträffande anslaget för dessa ändamål under nästa budgetår. Samtidigt avstyrks en rad motioner om ändrade bidragsregler beträffande arbetshjälpmedel åt handikappade, näringshjälp och lönebidrag samt om översyn av den s.k. främjandelagen, införande av rehabiliteringslön m.m. Socialdemokraterna reserverar sig till förmån för sina förslag till bidragsförbättringar.

AU 1981/82:21

4 Bidrag till Stiftelsen Samhällsföretag

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om att bidraget till Samhällsföretag under nästa budgetår skall utgöra 129% av lönesumman. Socialdemokraterna föreslår i en reservation utökade resurser både för innevarande och nästa budgetår.

Utskottet tillstyrker även regeringens förslag när det gäller tillskott till Samhällsföretag för investeringar. Moderaterna föreslår i en reservation ett lägre belopp.

Med anledning av flera motioner om lönebidraget till handikappade som placeras på den reguljära arbetsmarknaden samt om utslussningen av arbetstagare från Samhällsföretag föreslår utskottet att en parlamentarisk utredning tillsätts som tar upp de handikappades möjligheter på arbetsmarknaden i stort. Riksdagen bör göra ett tillkännagivande till regeringen på denna punkt.

Yrkesinriktad rehabilitering I detta avsnitt tillstyrker utskottet bl. a. att 40 nya tjänster tillförs arbetsmarknadsinstituten i enlighet med en socialdemokratisk motion. Regeringspartierna reserverar sig för propositionens förslag. Moderaterna reserverar sig för besparingar i förhållande till utskottets förslag på 12 milj. kr.

Behandlas i

utskottets

yttr. s. hemst. p.

Motionerna

1981/82:244 av Gullan Lindblad (m) och Göthe Knutson (m) 32 7 A

I motionen yrkas att riksdagen hos regeringen anhåller om förslag att personer i åldrarna 18—25 år som uppbär någon form av arbetslöshetsunderstöd skall vara skyldiga att efter arbetsförmedlingens anvisning utföra någon form av samhällsservice under bidragstiden på sätt som i motionen angetts.

1981/82:245 av Sture Thun (s) 66 41

I motionen yrkas att riksdagen beslutar att hos regeringen hemställa om att anslaget B 4. Sysselsättningsskapande åtgärder inom arbetsmarknadsdepartementet fördelas så att igångsättning av byggande av nytt polishus i Mjölby kan ske under 1982.

1981/82:286 av Arne Andersson i Gamleby (s) 66 42

I motionen yrkas att riksdagen hos regeringen uttalar att med hänvisning till departementschefens uttalande bör tillbyggnaden av polishuset i Västervik igångsättas av sysselsättningsskäl.

ÅU 1981/82:21

1981182:288 av Per Olof Håkansson m.fl. (s)

I motionen yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om ett förslag till stöd för ”fadderarbetsplatser” inom byggnadssektorn.

1981182:324 av Göte Jonsson m. fl. (m)

I motionen yrkas

1. att riksdagen hos regeringen anhåller om åtgärder för att via Stiftelsen Samhällsföretag bereda handikappade arbete på den reguljära arbetsmarknaden i enlighet med vad som anförts i motionen,

2. att riksdagen beträffande målsättningarna angående konkurrens och prissättning som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförs beträffande behovet av noggrann marknadsanalys vid produktval för att undvika negativa konkurrenskonflikter med befintliga företag.

1981/82:335 av Marianne Karlsson (c)

I motionen yrkas att riksdagen som sin mening uttalar att produkter tillverkade inom den ”skyddade” och av samhället subventionerade sektorn skall beläggas med en balansavgift så att rättvisa konkurrensförhållanden uppstår mellan offentlig och övrig näringsverksamhet.

1981182:367 av Gullan Lindblad (m) och Göthe Knutson (m)

I motionen yrkas

1. att riksdagen uttalar att en begränsning av Samhällsföretags verksamhet till att gälla endast lego- och underleverantörstillverkning bör ske för att förhindra osund konkurrens gentemot det fria näringslivet,

2. att riksdagen uttalar att i första hand endast indirekt export bör ske och att Samhall avvecklas,

3. att riksdagen uttalar att den av regeringen tillsatta översynsgruppen bör fortsätta sitt arbete och därvid särskilt beakta de av oss påtalade riskerna för osund konkurrens gentemot det fria näringslivet vad gäller prissättnings-, kopierings- och marknadsföringsfrågor samt lämna förslag till åtgärder.

1981/82:455 av Inga Lantz m.fl. (vpk)

I motionen yrkas att riksdagen uttalar att rekryteringen till de s.k. riksyrkesskolorna efter omorganisationen också skall omfatta elever i åldern 16-18 år.

1981/82:456 av Gullan Lindblad (m) och Göthe Knutson (m)

I motionen yrkas att riksdagen hos regeringen anhåller om förslag till åtgärder i syfte att successivt minska antalet anställda vid Samhällsföretag till förmån för anställning med lönebidrag i det reguljära arbetslivet i

AU 1981/82:21

enlighet med motionen, bl. a. med en treårig försöksperiod med väsentligt höjda, individuellt anpassade lönebidrag i något eller några arbetsförmedlingsdistrikt.

1981182:633 av Stig Alftin m.fl. (s)

I motionen yrkas att riksdagen som sin mening uttalar sig att inom ramen för givna arbetsmarknadspolitiska resurser ges ökade möjligheter att disponera medel för att utveckla primära rekreationsområden.

1981182:637 av Wivi-Anne Cederqvist m.fl. (s)

I motionen yrkas att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad som anförs i motionen angående behovet av en bättre sysselsättningsstatistik.

1981182:646 av Gunnar Olsson m. fl. (s)

I motionen yrkas att riksdagen hos regeringen begär att stamkvistning av skog skall aktualiseras av arbetsmarknadsmyndigheterna för att kunna erbjudas arbetslös ungdom som ett lämpligt beredskapsarbete.

1981182:667 av Ann-Cathrine Haglund (m) och Birgitta Rydle (m)

I motionen yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att vårdarbete i hemmet skall tas med i statistiska uppgifter över sysselsättning.

Motiveringen till yrkandet återfinns i motion 1981/82:666.

Yrkande 1 i motionen kommer att behandlas under riksmötet 1982/83.

1981182:840 av Birgitta Hambraeus (c)

I motionen yrkas att riksdagen hos regeringen begär utredning om metoder att skapa fler deltidsarbeten.

1981182:842 av John Johnsson m. fl. (s)

I motionen yrkas att riksdagen hos regeringen hemställer att statens vägverk ges i uppdrag att i samverkan med arbetsmarknadsstyrelsen utföra ett ökat antal vägarbeten i Skåne med beredskapsmedel i enlighet med vad som i motionen anförts.

1981/82:844 av Margit Odelsparr m. fl. (c)

I motionen yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag om ändrade regler för anställning med lönebidrag i syfte att underlätta arbetshandikappades övergång från Samhällsföretags skyddade verkstäder till den reguljära arbetsmarknaden.

1981/82:845 av Åke Polstam (c)

I motionen yrkas att riksdagen beslutar att hos regeringen begära sådan fördelning av anslaget B 4. Sysselsättningsskapande åtgärder inom arbets -

AU 1981/82:21

marknadsdepartementets verksamhetsområde att igångsättning av nytt polishus i Mjölby kan ske under år 1982.

1981/82:850 av Anna Wohlin-Andersson m. fl. (c)

I motionen yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts beträffande val av ledamöter i länsarbetsnämnder.

1981182:946 av Margot Håkansson m.fl. (fp)

I motionen yrkas att riksdagen hos regeringen begär en översyn av förtidspensioneringen, som berör handikappade ungdomar, så att utbildnings-, studie- eller lönebidrag i större utsträckning används i stället för förtidspension.

1981182:1067 av Arne Andersson i Ljung (m)

I motionen yrkas att riksdagen som sin mening ger arbetsmarknadsstyrelsen till känna vad i motionen anförts beträffande avvecklingen av AMS egenregiverksamhet.

1981/82:1068 av Ylva Annerstedt (fp)

1 motionen yrkas att riksdagen beslutar att hos regeringen hemställa att åtgärder vidtas för att det vid arbetsförmedlingarna också i fortsättningen skall finnas yrkesvägledare och arbetsvårdare till de arbetssökandes förfogande.

1981/82:1076 av Helge Klöver m. fl. (s)

I motionen yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförs om kompletterande svenskundervisning.

1981182:1079 av Johan Olsson m. fl. (c, m, fp)

1 motionen yrkas att riksdagen hos regeringen begär en översyn av bidragsreglerna för sysselsättning av partiellt arbetsföra i syfte att möjliggöra att flera av dessa skall kunna få arbete på den öppna arbetsmarknaden.

1981/82:1081 av Olof Palme m.fl. (s)

I motionen yrkas

1. att riksdagen godkänner de riktlinjer för arbetsmarknadspolitiken som förordats i motionen,

2. att riksdagen beslutar att utöver regeringens förslag i budgetpropositionen 1982 medel beräknas för ytterligare 380 tjänster vid arbetsmarknadsverket,

3. att riksdagen för budgetåret 1982/83 utöver regeringens förslag anvisar 38 000 000 kr. under anslaget B 1. Arbetsmarknadsservice för det under p. 2 upptagna ändamålet,

AU 1981/82:21

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om fortsatt ADB-användning vid arbetsförmedlingarna,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om verksamhet med beredskapsarbeten i kombination med yrkesutbildning under våren 1982,

6. att riksdagen till anslaget B 3. Sysselsättningsskapande åtgärder på tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1981/82 anvisar ett reservationsanslag av 200000000 kr.,

7. att riksdagen godkänner de riktlinjer för verksamheten med beredskapsarbeten under budgetåret 1982/83 som förordats i motionen,

8. att riksdagen avslår regeringens förslag om ändrade regler för beräkning av statsbidrag till beredskapsarbeten,

9. att riksdagen avslår regeringens förslag om förkortning av vissa beredskapsarbeten,

10. att riksdagen för budgetåret 1982/83 utöver regeringens förslag anvisar 145000000 kr. under anslaget B 4. Sysselsättningsskapande åtgärder,

11. att riksdagen godkänner de riktlinjer för verksamheten med arbetsmarknadsutbildning under budgetåret 1982/83 som förordas i motionen,

12. att riksdagen beslutar höja bidraget för utbildning av personal inom industri- och byggnadsverksamhet som riskerar permittering eller uppsägning till 35 kr. per timme för utbildning som bedrivs under perioden från den 1 april till den 31 december 1982,

13. att riksdagen beslutar att förhöjt bidrag enligt p. 12 får utgå för hela stödperioden, dvs. 960 timmar,

14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vidgade försök att stimulera äldre arbetssökande att bl. a. genomgå arbetsmarknadsutbildning,

15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om riktlinjer för en solidarisk politik för arbete åt grupper med svag ställning på arbetsmarknaden,

16. att riksdagen till anslaget C 4. Bidrag till Stiftelsen Samhällsföretag på tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1981/82 anvisar ett förslagsanslag av 20000000 kr.,

17. att riksdagen för budgetåret 1982/83 utöver regeringens förslag anvisar 41 000000 kr. under anslaget C 4. Bidrag till Stiftelsen Samhällsföretag,

18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om fördelning av platser inom Stiftelsen Samhällsföretag,

19. att riksdagen beslutar att utöver regeringens förslag i budgetpropositionen 1982 medel beräknas för ytterligare 40 tjänster vid arbetsmarknadsinstituten,

AU 1981/82:21

20. att riksdagen för budgetåret 1982/83 utöver regeringens förslag anvisar 4000000 kr. under anslaget C 5. Yrkesinriktad rehabilitering för det under p. 19 upptagna ändamålet,

21. att riksdagen för budgetåret 1982/83 utöver regeringens förslag anvisar 13 500000 kr. under anslaget C 3. Särskilda åtgärder för arbetsanpassning och sysselsättning,

22. att riksdagen beslutar att ändra reglerna för bidrag till arbetshjälpmedel i enlighet med vad som förordas i motionen,

23. att riksdagen beslutar att ändra reglerna för bidrag och lån till motorfordon i enlighet med vad som förordas i motionen,

24. att riksdagen avslår regeringens förslag om särskild ram för verksamheten med anställning med lönebidrag vid allmännyttiga organisationer.

Yrkande 25 kommer att behandlas i betänkande AU 1981/82:17.

1981182:1086 av Lars Werner m. fl. (vpk)

I motionen yrkas

1. att riksdagen beslutar att med ändring i proposition 1981/82:100, bil. 15, arbetsmarknadsdepartementet, C 3. Särskilda åtgärder för arbetsanpassning och sysselsättning anvisa ett i förhållande till regeringens förslag med 258800000 kr. förhöjt belopp,

2. att riksdagen hos regeringen hemställer om förslag innebärande att statsbidrag för anställda med lönebidrag skall kunna utgå till 100% i enlighet med vad som anförs i motionen samt att medel härför upptas på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1982/83.

1981182:1118 av Lars Werner m. fl. (vpk)

I motionen yrkas att riksdagen hos regeringen hemställer om förslag till åtgärder för arbetsrehabilitering och garanti för rätt till arbete eller utbildning för ungdom enligt motionens aktionsprogram.

Motiveringen till yrkandet återfinns i motion 1981/82:1117.

1981/82:1137 av Eric Holmqvist m.fl. (s)

I motionen yrkas

3. att riksdagen uttalar att statens vägverk bör ges i uppdrag att i samverkan med arbetsmarknadsstyrelsen utföra ett ökat antal vägarbeten i Skåne med beredskapsmedel,

4. att riksdagen uttalar att Skåne bör tillföras arbetsförmedlingsresurser så att förmedlingskontor kan inrättas i samtliga Skånekommuner,

6. att riksdagen uttalar att arbetsmarknadsutbildningen i Skåne bör förstärkas i enlighet med vad som anförts i motionen,

7. att riksdagen uttalar att Skåne bör erhålla ytterligare medelstilldelning för beredskapsarbeten och att länsarbetsnämnden erhåller en mera

AU 1981/82:21

flexibel budget som möjliggör överföring av medel mellan olika konton i syfte att uppnå bättre effektivitet,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts om stöd för ”fadderarbetsplatser inom byggnadssektorn” och en försöksverksamhet i de båda Skånelänen,

9. att riksdagen uttalar att Malmöhus län bör erhålla motsvarande platsantal som gäller för landet i övrigt vad avser Samhällsföretags skyddade verkstäder.

Yrkandena 1, 2 och 5 kommer att behandlas i betänkande AU 1981/ 82:23.

Motiveringen till yrkandena återfinns i motion 1981/82:1131.

1981/82:1276 av Boije Nilsson (s)

I motionen yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag om rehabiliteringsersättning i enlighet med vad som sägs i motionen.

1981/82:1508 av Margareta Gard (m) och Mona S:t Cyr (m)

I motionen yrkas att riksdagen begär att regeringen tillsätter en opartisk utredning för översyn av Samhällsföretagsgruppens organisation på såväl central som regional nivå.

1981/82:1512 av Per Olof Håkansson (s) och Oskar Lindkvist (s)

I motionen yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om ett samhälleligt förmedlingsorgan för musiker och sceniska artister m. m.

1981182:1513 av Boije Hörnlund m.fl. (c)

I motionen yrkas att riksdagen begär att regeringen skyndsamt låter utreda det förslag till garanterad utbildning/arbete för ungdomar som framförs i motionen.

1981/82:1514 av Ella Johnsson (c) och Gunhild Bolander (c)

I motionen yrkas att riksdagen hos regeringen hemställer att resurserna vid arbetsmarknadsverket disponeras så att hörselskadade får tillgång till specialister på länsnivå.

1981/82:1519 av Anna-Greta Leijon m.fl. (s)

1 motionen yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts beträffande svenskundervisning för invandrare inom ramen för AMU,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts beträffande förberedande utbildning inför planerad yrkesutbildning,

AU 1981/82:21

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts beträffande svenskundervisningen i samband med yrkesinriktad rehabilitering.

Yrkandena 1, 5 och 6 behandlas i betänkande AU 1981/82:22.

1981182:1524 av Boije Nilsson (s)

I motionen yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag om bidrag till arbetsbiträde vid anställning med lönebidrag samt vid syo, prao och annan praktik.

1981182:1527 av Gunnar Oskarson (m) och Mårten Werner (m)

I motionen yrkas att riksdagen beslutar uttala sig för att vapenfriverksamheten inom AMS organiseras enligt utredningens B-alternativ och att samlokaliseringen med AMS i Stockholm bibehålls.

1981182:1537 av Allan Åkerlind (m)

I motionen yrkas att riksdagen beslutar att lagen om skyldighet för arbetsgivare att anmäla ledig plats till den offentliga arbetsförmedlingen skall upphöra att gälla en månad efter riksdagens beslut i ärendet.

1981/82:1538 av Allan Åkerlind (m)

I motionen yrkas

1. att riksdagen vid behandlingen av proposition 1981/82:100, bilaga 15, C4 beslutar att bidraget till Stiftelsen Samhällsföretag fr. o. m. den 1 januari 1983 skall minskas från 129% till 123% av lönekostnaderna för de anvisade arbetstagarna och att anslaget minskas med motsvarande belopp,

2. att riksdagen uttalar att regeringen bör göra en ytterligare nedskärning av anslaget C 4. Bidrag till Stiftelsen Samhällsföretag med 6 % fr. o. m. årsskiftet 1983-1984.

1981182:1569 av Lars Werner m.fl. (vpk)

I motionen yrkas att riksdagen beslutar till arbetsmarknadsutbildning anslå 1902500000 kr. i enlighet med AMS och SÖ:s äskanden.

Motiveringen till yrkandet återfinns i motion 1981/82:1567.

1981182:1618 av Erik Hovhammar m.fl. (m)

I motionen yrkas

1. att riksdagen med godkännande av i motionen framlagda förslag avseende personaltillskott till arbetsförmedlingsverksamheten och förändrad bidragsnivå för starthjälp till Arbetsmarknadsverket för budgetåret 1982/83 anvisar ett förslagsanslag av 1 142351000 kr.,

2. att riksdagen med godkännande av motionens förslag avseende högsta gräns för dagsverkskostnader i beredskapsarbete för budgetåret 1982/83, för sysselsättningsskapande åtgärder, anvisar ett reservationsanslag av 2225650000 kr.,

Behandlas i

utskottets

yttr. s. hemst. p.

39 8B, 19,

64 37,47

AU 1981/82:21

3. att riksdagen med godkännande av motionens förslag avseende driftbidrag och ägartillskott till Stiftelsen Samhällsföretag för budgetåret 1982/ 83 anvisar ett förslagsanslag av 2275000000 kr.,

4. att riksdagen till Arbetsmarknadsinstituten för budgetåret 1982/83, för yrkesinriktad rehabilitering, anvisar ett reservationsanslag av 446362000 kr.

1981182:1958 av Ylva Annerstedt (fp) och Gabriel Romanus (fp)

I motionen yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om AMS-medel till projektering av en tvärled mellan väg 73 och E4.

1981182:1961 av Roland Brännström (s)

I motionen yrkas att riksdagen beslutar uttala att handläggning av vapenfriverksamheten från årsskiftet 1982-1983 förs över från AMS till Cfs.

1981/82:1974 av Eivor Nilson (c)

I motionen yrkas att riksdagen hos regeringen begär initiativ innebärande att länsarbetsnämnden i Jämtlands län får i uppdrag att utgöra en försöksverksamhet med ”företagsintroduktion och inskolning” i Härjedalens kommun.

1981/82:1976 av Kerstin Nilsson m.fl. (s)

I motionen yrkas

1. att riksdagen beslutar att uttala sig för att riksyrkesskolan i Hedenäset bibehålls som självständig enhet,

2. att riksdagen — om yrkandet under 1 inte vinner bifall beslutar uttala sig för att AMU-filialen i Hedenäset ges möjlighet att bereda plats även för 16-18-åringar samt att kvotering sker i enlighet med vad i motionen anförts.

1981/82:1977 av Margit Odelsparr (c)

I motionen yrkas att riksdagen begär att regeringen för beaktande överlämnar denna motion till den utredning som tillsatts för att se över AMV:s organisation och ansvarsområde.

1981/82:1979 av Magnus Persson m.fl. (s)

I motionen yrkas att riksdagen hos regeringen anhåller att ovannämnda erosionsskydd efter Norsälven får utföras som beredskapsarbete med början innevarande år.

1981/82:1982 av Lars Werner m.fl. (vpk)

I motionen yrkas att riksdagen hos regeringen hemställer om att förelägga riksdagen förslag till lag om allmän ungdomsgaranti enligt motionens riktlinjer i god tid för att ärendet skall kunna slutbehandlas av 1981/82 års riksmöte.

Behandlas i

utskottets

yttr. s. hemst. p.

82 60,61

90 68

66 43

33 7B

AU 1981/82:21

1981182:2054 av Gösta Bohman m. fl. (m)

I motionen yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts om arbetsmarknadspolitikens inriktning,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts rörande förändringar och lättnader i arbetsrätts-, ledighets- och trygghetslagstiftningen,

4. att riksdagen begär att regeringen vidtar åtgärder för att förbättra den yrkesmässiga och geografiska rörligheten på arbetsmarknaden,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts om effektivisering av arbetsmarknadsutbildningen,

6. att riksdagen uttalar att resurserna för beredskapsarbeten inriktas på sysselsättningen inom den enskilda sektorn.

Motiveringen till yrkandena återfinns i motion 1981/82:2018.

Yrkande 2 kommer att behandlas i ett senare betänkande.

1981/82:2056 av Gösta Bohman m. fl. (m)

I motionen yrkas att riksdagen hos regeringen begär utvärdering av den s. k. främjandelagen.

Motiveringen till yrkandet återfinns i motion 1981/82:2018.

1981/82:2059 av Gösta Bohman m. fl. (m)

I motionen yrkas att riksdagen hos regeringen anhåller om en kartläggning av arbetsmarknadsutbildningens effekter för kvinnlig arbetskraft.

Motiveringen till yrkandet återfinns i motion 1981/82:2018.

1981182:2087 av Britta Hammarbacken m.fl. (c)

I motionen yrkas

2. att riksdagen beslutar att hemställa att regeringen ger AMS-utredningen tilläggsdirektiv att utreda en långtgående decentralisering av arbetsmarknadspolitiken.

Yrkande 1 kommer att behandlas i betänkande AU 1981/82: 15.

Motiveringen till yrkandet återfinns i motion 1981/82:2080.

1981182:2105 av Ylva Annerstedt (fp) och Christer Eirefelt (fp)

I motionen yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om arbete för ungdom.

Motiveringen till yrkandet återfinns i motion 1981/82:2104.

1981/82:2127 av Lars Werner m. fl. (vpk)

I motionen yrkas

1. att riksdagen med ändring i proposition 1981/82: 100, bil. 15, beslutar

a) att under Bl. Arbet smarknads service anvisa 40000000 kr. utöver

AU 1981/82:21

14 Behandlas i

utskottets

yttr. s. hemst. p.

regeringens förslag, avseende 300 nya tjänster för förstärkt service för arbetshandikappade,

b) att under C 4. Bidrag till stiftelsen Samhällsföretag anvisa 300000000 82 61

kr. utöver regeringens förslag avseende bl. a. insatser för gravt handikappade och utvecklingsstörda,

2. att riksdagen uttalar att regeringens förhållningssätt till Stiftelsen 82 61

Samhällsföretags verksamhet, som det tagit sig uttryck i nedskärningar av resursramar och alltför kraftigt framhävande av effektivitets- och ekonomimålen, ej är förenligt med riksdagen beslut om inriktningen av företagets Verksamhet.

Utvecklingen på arbetsmarknaden

Antalet sysselsatta ökade under hela 1970-talet. Därefter har utvecklingen avstannat och under slutet av år 1980 t. o. m. gått tillbaka. I februari 1982 var 4,18 miljoner sysselsatta.

Sysselsättningsutvecklingen enligt arbetskraftsundersökningama (AKU) sedan år 1970 åskådliggörs i nedanstående figur. Skillnaden mellan utbud av arbetskraft och sysselsättning utgör arbetslöshet.

Figur I. Utbud av arbetskraft och sysselsätting enligt AKU Säsongrensat, kvartalsgenomsnitt

personer i arbetskraften

4,3

4,2

sysselsatta

4,0

3,9

3,8

1970 Källa: AMS, Arbetsmarknadsutsikterna vintern 1981/82

72 AU 1981/82:21

15 Antalet inträdande på arbetsmarknaden är f.n. relativt stort. Enligt SCB:s befolkningsprognoser kommer antalet ungdomar i åldern 16—18 år att vara ovanligt högt under de fyra första åren på 1980-talet för att därefter minska. År 1975 var 320000 ungdomar i åldern 16-18 år. Därefter steg antalet till 330000 år 1979 och till 360000 år 1981.

Även om antalet sysselsatta ökade under 1970-talet minskade det totala antalet arbetade timmar. Mellan åren 1980 och 1981 har däremot antalet arbetade timmar ökat något.

Figur 2. Antal sysselsatta och antal arbetstimmar under perioden 1960- 2000.

Index 1960=100

130 Antal sysselsatta

120- -

110- ■

Total befolkning

100-

90- -

Totalantal arbetstimmar

•«,

Arbetstimmar per invånare

70| ,

7 960 1970 1980

Källa: SCB. Information i prognosfrågor 1981: 1.

1990 Som bakomliggande faktorer till utvecklingen under 1970-talet kan nämnas ökad frånvaro och fler deltidsarbeten. Den senare företeelsen hänger bl. a. samman med ett kraftigt ökat antal kvinnor i arbetslivet. Den totala arbetstiden för kvinnorna har ökat med 11% mellan åren 1970 och 1981 samtidigt som den för männen minskat med 16%. Slutligen kan i sammanhanget nämnas att medelarbetstiden för personer i arbete har minskat för såväl män som kvinnor sedan år 1970.

Som framgår av figur 3 har utvecklingen varierat mellan skilda näringsgrenar. Inom varuhandeln, hotell och restaurangbranschen har antalet sysselsatta exempelvis ökat med 5% sedan år 1970 medan antalet arbetstimmar har minskat med 8%. Antalet sysselsatta inom tillverkningsindustrin har minskat med 7% under perioden 1970-1981 medan antalet ar -

AU 1981/82:21

betstimmar minskat med 20%. Den största minskningen kan noteras inom byggnadsindustrin där den totala arbetstiden reducerats med inte mindre än 35% under perioden.

Figur 3. Antal arbetstimmar per vecka

Antal timmar 10000-tal

130004 \

12000 Totalt

4 000

Tillverkning * industri m

Offentliga

tjänster

Övriga

2000* •

"■••iaavg|aaaauaalBliaaaaa«ti|*1

Varuhandel, ■•■■naa hotell Och restaurang

Byggnadsindustrijord - skog

80 Källa: AMS

Förvärvsfrekvensen, dvs. de sysselsattas andel av befolkningen, är internationellt sett mycket hög i Sverige. Bland männen har den i stort sett legat konstant sedan ett tjugotal år tillbaka. I de högre åldrarna har emellertid under senare år skett en nedgång som delvis är föranledd av en sänkt pensionsålder. Förvärvsfrekvensen bland kvinnorna har däremot ökat kraftigt de senaste decennierna. I början av 1970-talet var alltjämt färre än 60% av kvinnorna i yrkesverksam ålder sysselsatta. År 1981 var andelen sysselsatta 74% (figur 4).

AU 1981/82:21

17 Figur 4. Sysselsättningsgrad (Antal sysselsatta i procent av befolkningen)

Sysselsättnings

grad

%

Män

80-

Totalt

Kvinnor .'jf Kvinnor med barn > 7 år

70'

60-

Källa: SCB, Arbetsmarknadsstatistisk årsbok 1981

Arbetslösheten har under år 1981 fortsatt att stiga och uppgick i februari 1982 till 135 000 personer. Jämfört med februari 1981 innebär detta en ökning med 29000 personer. Antalet arbetslösa har dock minskat sedan januari i år då antalet uppgick till 153000.

Skogslänen och i synnerhet Norrbottens län hade den högsta relativa arbetslösheten under år 1981. Även i Södermanlands, Blekinge, Malmöhus och Västmanlands län var arbetslösheten betydligt över riksgenomsnittet. 1 Malmöhus län var bristen på lediga platser särskilt markant. De regionala skillnaderna framgår av figur 5.

Figur 5. Kvarstående arbetslösa samt kvarstående lediga platser i länen, årsmedeltal 1981. Indexserie riket = 100

- Förklaring: Ovanför strecket=Fler arbetslösa/platser i

förhålande till befolkningen än riksgenomsnittet.

Kvarstående Kvarstående le 150

arbetslösa diga platser/

Bef. 16-64 år Bef. 16-64 år

Riket 100

ABCDE FGH I K LM NO PR ST UWX Y ZACBD

Källa: AMS och Riksdagens upplysningstjänst 2 Riksdagen 1981182. 18 sami. Nr 21

AU 1981/82:21

18 Fördelningen av arbetslösheten på ålder och kön redovisas i figur 6. Av figuren framgår att utvecklingen varit mest negativ för ungdomar i åldern 16-19 år. Som nämnts tidigare har detta förhållande delvis demografiska orsaker. Trenden sedan böljan av 1960-talet är dock att arbetslösheten bland ungdomar ökar. Unga flickor har oberoende av konjunkturläget haft en markant högre arbetslöshetsnivå än unga pojkar under hela 1960- och 1970-talen, och denna trend tycks bli bestående in på 1980-talet.

Figur 6. Relativa arbetslöshetstal med fördelning efter kön och ålder åren 1970-1981 (%)

Anm. Relativa arbetslöshetstalet=antalet arbetslösa i procent av befolkningen i arbetskraften i respektive åldersklass.

Relativt arbets- Kvinnor

losnetstai (%;

10,0i

16—19 år 10,5%

9,0

Män 16-19 år 8,2 %

8,0

7,0

6,0

Män

20-24 år 4,8% Kvinnor 20-24 år 4,6%

5,0

4,0

3,0

Samtliga 2,5% Kvinnor 25-64 år 1,8% Män

25-64 år 1,7%

2,0

/> / v /

1970 72 74 76 ;

Källa: Arbetsmarknadsstatistisk årsbok, AKU

Bristen på arbetslivserfarenhet är nu det problem som möter ungdomarna vid inträdet på arbetsmarknaden. Som framgår av figur 7 finns ett klart samband mellan utbildning och arbetslöshet. Ungdomar med kort utbildning har betydligt högre arbetslöshetsnivå än ungdomar med längre skolutbildning.

AU 1981/82:21

19 Figur 7. De arbetslösas utbildningsbakgrund, genomsnitt för åren 1977-

1980 Relativ

arbetslöshet

A

10-

9-

8-

7-

6-

5-

4-

2-

1-

Förgymnasial

utbildning

II

Gymnasial utb högst 1 år

Gymnasial utbildning längre än 1 år

16-19 år

■

20-24 år

□

16-74 år

Källa: AKU

Efter gymnasial utbildning

Ålder

En annan särskilt utsatt grupp utgör de utländska medborgarna i landet. Under fjärde kvartalet 1981 var arbetslösheten bland dem 5,7%, att jämföra med 2,8% för svenska medborgare.

Den vanligaste orsaken till arbetslöshet för såväl män som kvinnor är att tidsbegränsat arbete var slutfört. En tredjedel av de arbetslösa under första halvåret 1981 hade slutat sitt arbete på grund av att vikariat eller ippdrag avsett en begränsad tidsperiod. Denna andel har ökat kontinuerligt under 1970-talet och början på 1980-talet. Tidsbegränsade anställningar i form av vikariat, objekts-, säsong-, praktik- eller provanställning tycks således ha blivit vanligare som bakgrund till arbetslöshet de senaste åren. Figur 8 visar arbetslöshetens bakgrund för olika åldersgrupper under första halvåret 1977 och första halvåret 1981.

AU 1981/82:21

20 Figur 8. Arbetslöshetens bakgrund för olika åldersgrupper under första halvåret 1977 och första halvåret 1981

Q första halvåret 1977 B första halvåret 1981

%

i- »(O

Återinträde

Personal- eller driftsinsk.

Nyinträde

tidsbegränsat arbete

permitterade

Källa: AMS

Utskottet

Arbetsmarknadspolitiska riktliryer m. m.

Läget på arbetsmarknaden har efter hand försämrats under det senaste året. Som framgår av den statistiska redovisningen tidigare i betänkandet uppgick antalet arbetslösa i januari i år till 153 000 personer, vilket motsvarar 3,6% av arbetskraften. Detta innebär en ökning med 45000 i förhållande till motsvarande månad året före. Siffran för januari månad i år är f. ö. den högsta som noterats i arbetskraftsundersökningarna — den näst högsta, 3,5%, registrerades i januari 1972. Även ökningen från december till januari, en hel procentenhet, är ovanligt stor. En så stor ökning mellan två månader har bara skett vid två tidigare tillfällen, mellan december 1970 och januari 1971 samt mellan juli och augusti 1972. Enligt nyligen redovisade siffror för februari månad hade antalet arbetslösa sjunkit till 135 000 eller 3,1% av arbetskraften. Februarisiffran i år överstiger dock motsvarande siffra förra året med 29000. I sammanhanget bör nämnas att de arbetslös -

ÅU 1981/82:21

hetstal som nu redovisas för flertalet länder i Västeuropa och för USA är väsentligt högre. Som exempel kan nämnas att arbetslösheten i januari i år uppgick till 7,5 % i Västtyskland, 9,0% i Frankrike, 10,7 % i Danmark samt 11,8% i Storbritannien.

Problemen på arbetsmarknaden är särskilt stora för ungdomarna. Antalet ungdomar i åldern 16—24 år som var utan arbete i januari i år uppgick till 61 000, vilket motsvarar 9,4% av arbetskraften i den åldersgruppen. I februari månad var antalet 45000, dvs. 16 000 färre. I samma månad förra året var 35000 ungdomar arbetslösa.

Efterfrågan på arbetskraft har under de senaste månaderna varit liten. I januari månad uppgick antalet kvarstående lediga platser till 16800. Motsvarande tal samma månad året före var 32400. Antalet lediga platser fördubblades i stort sett under februari månad. Det rör sig dock i stor utsträckning om tillfälliga anställningar.

Varsel utfärdades under de tre senaste månaderna för knappt 17000 personer, vilket kan jämföras med drygt 11000 under samma period förra året.

Antalet sysselsatta har under de senaste åren ökat successivt. Den positiva utvecklingen bröts i höstas, och i januari var de sysselsatta drygt 60000 färre än för ett år sedan. Antalet sysselsatta har dock ökat mellan januari och februari.

Som en följd av det försämrade läget på arbetsmarknaden har de sysselsättningspolitiska åtgärderna successivt förstärkts. På förslag av regeringen i kompletteringspropositionen år 1981 anvisades ytterligare drygt 1 miljard kronor till arbetsmarknadspolitiska åtgärder för innevarande budgetår utöver de medel som beräknats i budgetpropositionen. Regeringen har därefter genom skilda beslut i september och november 1981 med anlitande av finansfullmakten anvisat ytterligare 860 milj. kr. för sådana åtgärder, varav 400 milj. kr. för främst enskilda beredskapsarbeten för ungdomar i åldern 18—24 år samt 60 milj. kr. för s.k. arbetspraktik för ungdomar under 18 år. I slutet av februari månad i år fattade regeringen därutöver beslut om 160 milj. kr. till beredskapsarbeten. Regeringen har inom byggsektorn också tidigarelagt offentliga investeringar för sammanlagt ca 640 milj. kr.

De ökade insatserna har bl. a. medfört att antalet personer som omfattas av arbetsmarknadspolitiska åtgärder i februari i år var ca 27 000 större än under motsvarande månad året före.

I budgetpropositionen framhålls att man inte kan räkna med någon påtaglig förbättring av arbetsmarknadsläget förrän mot slutet av år 1982. Statsrådet Eliasson utgår emellertid från att läget under vinterhalvåret 1982/83 kan komma att bli bättre än under innevarande vinter. En verklig högkonjunktur kan väntas tidigast sommaren 1983.

Behovet av en hög arbetsmarknadspolitisk beredskap förstärks enligt propositionen av att den industriella strukturomvandlingen kan förutsättas

AU 1981/82:21

pågå i minst nuvarande takt under åtskilliga år framåt. Statsrådet Eliasson framhåller i detta sammanhang att det inte kan vara en arbetsmarknadspolitisk uppgift att bromsa industrins nödvändiga anpassning till ändrade marknadsförhållanden. Det omställningsbidrag som infördes på försök genom riksdagsbeslut våren 1981 är ägnat att underlätta personalens övergång till stadigvarande sysselsättning. Ett huvudmål för regeringens ekonomiska politik är att främja expansion i de industrigrenar som kan ge långsiktig trygghet för de anställda. Arbetsmarknadspolitiken skall hjälpa dem som är eller löper risk att bli arbetslösa att få arbeten som kan ge trygghet för framtiden.

Enligt de av riksdagen beslutade riktlinjerna skall tyngdpunkten i arbetsmarknadspolitiken ligga på förmedling av arbeten på den öppna marknaden. I propositionen föreslås nu att verket skall tillföras ytterligare 60 tjänster till platsförmedlingen genom omprioritering inom arbetsmarknadsverket. Datorsystemet för sökning och matchning av lediga platser via terminaler föreslås bli utbyggt. Arbetet med att förenkla och effektivera förmedlingens arbetsformer fortsätter. I övrigt gäller budgetpropositionens huvudförslag om 2% minskning av förvaltningskostnaderna, efter prisoch löneomräkning, för arbetsmarknadsverket liksom för statsförvaltningen i övrigt.

I den mån de arbetslösa inte kan beredas arbete på den öppna marknaden skall i första hand en lämplig yrkesutbildning aktualiseras. Arbetsmarknadsutbildningen beräknas därför få stor omfattning även under nästa budgetår. De kurser som är direkt yrkesinriktade prioriteras. Det framhålls emellertid i propositionen att arbetsmarknadsutbildningen inte kommer att nå lika stor sammanlagd omfattning under denna lågkonjunktur som i slutet av 1970-talet. Som orsak härtill anges en ökad återhållsamhet med utbildningsbidrag för utbildningar som inte är klart yrkesinriktade.

Beredskapsarbetena bör enligt propositionen ges en varierad inriktning med hänsyn till att arbetslösheten drabbar många olika yrkesgrupper.

Budgetpropositionens beräkning av medelsbehovet för arbetsmarknadspolitiska åtgärder är liksom tidigare år konjunkturneutral. Statsrådet Eliasson utgår dock ifrån att regeringen även under nästa budgetår får disponera en särskild finansfullmakt som gör det möjligt att med kort varsel anvisa medel som behövs för extra arbetsmarknadspolitiska insatser.

Socialdemokraterna uttrycker i sin partimotion 1081 kritik mot regeringen för bristande ambitioner att hålla arbetslösheten nere. De insatser regeringen vidtagit har inte varit tillräckliga och har därtill satts in alltför sent. Den förda politiken hotar enligt motionärerna att bli inledningen till en allmän urholkning av sådana värden som rätt till arbete och demokrati i arbetslivet. I sammanhanget kritiseras även förslaget att beskära det lagfästa anställningsskyddet.

I motionen redovisar socialdemokraterna sitt program för att skapa full sysselsättning. Sammanfattningsvis innebär förslaget enligt motionärerna

AU 1981/82:21

o en genomgripande förändring av den ekonomiska politiken,

o en maximal insats av arbetsmarknadspolitiska medel,

o en solidarisk personalpolitik för att värna rätten till arbete för de mest

utsatta.

När det gäller den ekonomiska politiken föreslås bl. a. ökade investeringar. Ett investeringsprogram till en total kostnad av ca 7 miljarder kronor beräknas kunna innebära 30000-40000 nya arbetstillfällen.

Förslaget på det arbetsmarknadspolitiska området innebär en koncentration av insatserna på arbetsmarknadsverket med särskild tonvikt på arbetsförmedlingarna, beredskapsarbeten, arbetsmarknadsutbildning, insatser för handikappade samt särskilda insatser mot ungdomsarbetslösheten. Till delförslagen återkommer utskottet senare i betänkandet. I detta sammanhang kan dock nämnas att det socialdemokratiska förslaget innebär att 380 nya tjänster tillförs arbetsmarknadsverket utöver regeringens förslag. Härtill föreslår socialdemokraterna att 40 tjänster skall tillföras AMI-verksamheten.

I partimotion 2054 redovisar moderata samlingspartiet förslag som syftar till att skapa balans i ekonomin. Bl. a. förordas ett stopp för statliga subventioner till branscher och företag som inte bedöms ha någon framtid. Vidare framhålls att löneutvecklingen måste bli sådan att den svenska konkurrenskraften förbättras. Enligt motionärerna måste arbetslösheten bekämpas på bred front. Arbetsmarknadspolitiken måste främst underlätta en industriell expansion. Bland förslagen kan nämnas en effektivering av arbetsmarknadsverket, en översyn av arbetsförmedlingslagen som enligt motionärerna ger den offentliga arbetsförmedlingen en monopolställning, en översyn av arbetsrätts- och ledighetslagarna samt en ökad yrkesmässig och geografisk rörlighet. Vidare föreslås att utbildning och yrkesvägledning inriktas på att stimulera till yrkesval inom den enskilda sektorn, en förbättring av stödet till lärlingsutbildning och annan företagsintern utbildning samt en inriktning av beredskapsarbetena på arbete inom den enskilda sektorn. Frågor om arbetsförmedlingslagen behandlar utskottet i ett senare betänkande.

Vänsterpartiet kommunisterna redovisar i motion 1567 en rad förslag på det ekonomisk-politiska området. I det sammanhanget föreslås bl. a. ett program för 100000 nya arbetstillfällen under tre år. Motionen behandlas av finansutskottet i betänkande 1981/82:20. Arbetsmarknadsutskottet behandlar längre fram i detta betänkande bl. a. yrkanden från vpk om en s. k. ungdomsgaranti, förstärkta förmedlingsinsatser samt ytterligare insatser för de arbetshandikappade.

Utskottet behandlade förra året proposition 1980/81:126 om arbetsmarknadspolitikens framtida inriktning. Därvid framhölls bl. a. att målet om den fulla sysselsättningen har en särskild ställning. Utskottet framhöll bl. a. att lika väl som arbetet har en mängd positiva effekter för den enskilde skapar arbetslösheten svåra ekonomiska och mänskliga problem.

AU 1981/82:21

24 Utskottet anförde även att arbetslösheten är ett slöseri med nationens resurser på både det ekonomiska och mänskliga området. Mot denna bakgrund ansåg sig inte utskottet kunna acceptera ett synsätt som innebär att man medvetet använder arbetslösheten som regulator i den ekonomiska politiken (AU 1980/81:21).

Utskottet har samma inställning i dag. Målet att alla som önskar arbete skall ges möjlighet till det står alltså fast även med dagens försämrade arbetsmarknad.

De främsta skälen till de rådande problemen på arbetsmarknaden är den internationella lågkonjunkturen och strukturomvandlingarna inom för sysselsättningen viktiga branscher. Som en följd av bl. a. den mycket ambitiösa arbetsmarknadspolitik som har förts de senaste åren är som tidigare har nämnts arbetslösheten väsentligt lägre i Sverige än i flertalet andra länder i västvärlden.

Som departementschefen framhåller i budgetpropositionen finns det anledning räkna med att svårigheterna på arbetsmarknaden kommer att kvarstå under hela år 1982. Enligt arbetsmarknadsstyrelsens senaste rapport väntas en mycket låg efterfrågan på arbetskraft inom samtliga sektorer av ekonomin under större delen av året. Antalet sysselsatta väntas fortsätta att minska under hela året, främst inom industrin men också inom byggnadsverksamhet, handel och samfärdsel. Man räknar dock med att nedgången i den totala industrisysselsättningen skall upphöra under senare delen av året, förutsatt att exporten kommer i gång som väntat.

Beaktas normala säsongvariationer bedöms sysselsättningen inom byggnadsverksamheten komma att minska hela året. Härtill kommer att en väntad minskning av den privata konsumtionen i år med närmare 2 % torde medföra att sysselsättningen sjunker inom såväl parti- som detaljhandeln. Ökningstakten bedöms avta successivt inom den offentliga sektorn. Enligt finansplanen väntas sysselsättningsökningen inom denna sektor uppgå till inemot 20000 personer.

Sysselsättningen inom industrisektorn beräknas enligt den prognos för industrisysselsättningen som redovisas i finansplanen och den preliminära nationalbudgeten öka med ca 30000 personer under år 1982. Finansutskottet gör emellertid i sitt betänkande 1981/82:20 den bedömningen att produktionstillväxten blir något lägre än vad som antagits samt att någon mer påtaglig sysselsättningsökning inom industrin inte sker förrän in på år 1983.

Utskottet vill i detta sammanhang understryka att en förutsättning för ökad sysselsättning under de kommande åren är en framgångsrik ekonomisk politik som kan skapa tillväxt i ekonomin. Den industriella kapaciteten måste byggas ut och investeringar i ny teknik m. m. måste stimuleras. Detta innebär att samhällets resurser måste riktas mot de branscher och verksamheter som kan bedömas ha goda framtidsutsikter. Vidare måste den svenska industrins konkurrenskraft vidmakthållas och förstärkas, vil -

AU 1981/82:21

ket bl. a. förutsätter en måttlig löneutveckling. Det är slutligen av väsentlig betydelse att industrins tillväxt inte hindras av brist på yrkesutbildad arbetskraft. Att industrisysselsättningen utvecklas positivt är viktigt inte minst mot bakgrund av den redan påböijade uppbromsningen av expansionen inom den offentliga sektom.

Den ekonomiska politik som förts under senare år har syftat till att bl. a. förbättra den svenska industrins konkurrenskraft. Inte minst de devalveringar som genomförts och den dämpning av inflationstakten som åstadkommits har haft betydelse i sammanhanget.

Mot bakgrund av utsikterna på arbetsmarknaden under år 1982 delar utskottet departementschefens uppfattning att det behövs en hög arbetsmarknadspolitisk beredskap. Utskottet stödjer även principen att den direkta förmedlingsverksamheten av arbeten på den öppna marknaden skall prioriteras. För dem som inte kan beredas arbete bör i första hand en lämplig yrkesutbildning aktualiseras.

Regeringen har under innevarande budgetår vid flera tillfällen använt finansfullmakten för särskilda arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Utskottet ställer sig bakom budgetpropositionens förslag att de arbetsmarknadspolitiska medelsbehoven även för nästa budgetår räknas konjunkturneutralt. Liksom hittills kan regeringen sedan använda sig av finansfullmakten, som utskottet räknar med kommer att stå till regeringens förfogande även nästa budgetår.

Utskottet vill slutligen peka på den betydelse för sysselsättningen under året som den av riksdagen nyligen antagna nya anställningsskyddslagen (prop. 1981/82:71, AU 1981/82:11) kan komma att få. De utvidgade möjligheter till provanställning och visstidsanställning som den nya lagen ger bör leda till en ökad benägenhet hos arbetsgivarna att anställa främst ungdomar. En fortlöpande översyn sker även av andra lagar av betydelse på arbetsmarknaden, bl. a. på det arbetsrättsliga området och av ledighetslagstiftningen. Utskottet tar f. ö. i ett senare avsnitt upp behovet av insatser mot ungdomsarbetslösheten. I det sammanhanget berörs bl. a. frågan om särskilda ungdomsplatser.

Vad utskottet anfört om riktlinjer för arbetsmarknadspolitiken under budgetåret 1982/83 med anledning av propositionen och motion 2054 av moderata samlingspartiet i dessa delar innebär att den socialdemokratiska partimotionen 1081 avstyrks i motsvarande del.

Utskottet övergår härefter till att behandla ett antal enskilda motioner som gäller bl. a. decentralisering av arbetsmarknadspolitiken, tillskapande av deltidsarbeten samt sysselsättningsstatistiken.

I motion 2087 av Britta Hammarbacken m. fl. (c) presenteras en rad olika förslag inom skilda verksamhetsområden som syftar till en utveckling mot ökad livskvalitet. På det arbetsmarknadspolitiska området föreslås en decentralisering av AMS ansvar och resurser. Motionärerna anför bl. a. att

AU 1981/82:21

det är på det lokala planet som man har den bästa överblicken över den lokala arbetsmarknaden och över behovet av arbetsinsatser. AMS uppgifter bör därför främst begränsas till att omfatta det övergripande ansvaret för genomförandet av arbetsmarknadspolitiken. Kommuner och länsorgan bör fa ett avsevärt större sysselsättningsansvar. Motionärerna föreslår därför att en stor del av de resurser som i dag används för arbetsmarknadspolitiska åtgärder bör föras över till kommuner och länsorgan. Även ansvaret för arbetsmarknadsutbildningen bör förås ner på regional och kommunal nivå och inordnas i den ordinarie utbildningen. Med föreslagen decentralisering av AMS ansvar och resurser skulle effektiviteten öka och förbättrade möjligheter skapas att slussa in arbetslösa i arbetslivet. En annan effekt av de föreslagna åtgärderna skulle enligt motionärerna vara att administrationskostnaderna skulle minska. Vad som anförs i motionen om decentralisering inom arbetsmarknadspolitiken bör delges den parlamentariska utredningen om AMS ansvarsområde och organisation som tillläggsdirektiv, slutar motionärerna.

Utskottet har i tidigare sammanhang uttalat sig för ökad decentralisering från central till regional nivå av besluten inom arbetsmarknadspolitiken. På denna punkt har således utskottet inte någon annan uppfattning än motionärerna. Utvecklingen under senare år har också gått i den riktningen. Besluten om hur beredskapsmedlen skall fördelas inom länen fattas t. ex. numera i huvudsak av resp. länsarbetsnämnd. Tidigare låg dessa avgöranden centralt hos regeringen och AMS.

Kommuner och länsorgan har under senare år tagit ett allt större ansvar för att ge främst arbetslösa ungdomar sysselsättning. Utskottet har självfallet en positiv inställning till de initiativ som tas på kommunal och regional nivå för att hålla sysselsättningen uppe. Detta kommer bl. a. till uttryck i utskottets förslag beträffande ungdomsarbetslösheten som redovisas i ett senare avsnitt. Samtidigt finns det starka skäl som talar för att arbetsmarknadsmyndigheterna bör ha det övergripande ansvaret för arbetsmarknadspolitiken. Detta utesluter inte att uppgifter decentraliseras inom arbetsmarknadsverket samt att vissa funktioner inom verket förs över till annan huvudman. Dessa frågor kommer att behandlas av den parlamentariska utredningen (Dir. 1981:65) om arbetsmarknadsverkets ansvarsområde och organisation. Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motion 2087 i här aktuell del.

Behovet av fler deltidsarbeten tas upp i motion 840 av Birgitta Hambraeus (c). Enligt motionären skulle fler deltidsarbeten innebära att fler människor fick arbete med minskad arbetslöshet som följd. Motionärerna pekar dock på att de administrativa kostnaderna stiger för arbetsgivaren ju fler som har deltidsarbete. Staten bör underlätta inrättandet av fler deltidsarbeten. En utredning bör tillsättas med representanter för parterna på arbetsmarknaden med uppgift att lägga fram förslag till hur antalet deltidsarbeten skall kunna öka.

AU 1981/82:21

27 Antalet deltidsarbetande har ökat under en lång följd av år. Utvecklingen har haft stor betydelse för främst hemarbetande kvinnors möjlighet att träda ut i förvärvslivet. Att deltidsarbetet i så stor utsträckning koncentrerats till kvinnor har emellertid medfört problem från jämställdhetssynpunkt. Deltidsarbetet återfinns nämligen främst i branscher med ofta låga löner.

Utskottet delar motionärens uppfattning att ett flexibelt arbetsliv, med möjlighet att välja hel- eller deltidsarbete, ger stora fördelar för både den enskilde arbetstagaren och samhället. Utskottet kan emellertid inte stödja motionärens uppfattning att sysselsättningsproblemen skall lösas genom delning av heltidstjänster. Målsättningen måste - som utskottet har framhållit tidigare i betänkandet - vara att sysselsättningsproblemen skall lösas genom att den totala efterfrågan på arbetskraft ökar. Utskottet vill slutligen framhålla att frågan om att inrätta deltidstjänster i första hand bör lösas av arbetsmarknadens parter.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motion 840.

Behovet av en mer samlad bedömning av utvecklingen på arbetsmarknaden på längre sikt tas upp av Margit Odelsparr (c) i motion 1977. Enligt motionären redovisas i skilda sammanhang prognoser för utvecklingen på längre sikt inom områden av betydelse för sysselsättningen. Motionären anför vidare att det från olika utgångspunkter skulle vara värdefullt om AMS på grundval av dessa prognoser någon gång vaije år redovisade sin bedömning av utvecklingen på arbetsmarknaden på åtminstone några års sikt. Avsikten är därvid att AMS med sin speciella kompetens skulle översiktligt bedöma behovet av skilda yrkesgrupper under de närmaste åren samt även ange i vilka delar av landet arbetsmarknaden kan väntas vara särskilt sårbar med hänsyn till förväntade strukturförändringar. Härigenom skulle skapas en bättre framförhållning när det gäller resursanvändningen inom verket. Motionen bör enligt motionären överlämnas till den parlamentariska utredningen om arbetsmarknadsverkets ansvarsområde och organisation för beaktande.

Utskottet anser i likhet med motionären att det finns ett behov av att AMS med sin speciella kunskap om arbetsmarknaden redovisar en mer samlad bedömning av utvecklingen på arbetsmarknaden på några års sikt. I sammanhanget kan nämnas att AMS i dag tar fram planer på fem års sikt om utvecklingen på byggarbetsmarknaden. Utskottet utgår från att det ingår i verkets fortlöpande verksamhet att göra överväganden av detta slag. Inte minst för verkets egen resursplanering torde det vara nödvändigt med en sådan framförhållning.

Utskottet räknar med att AMS i lämpligt sammanhang - exempelvis i samband med anslagsframställningen - redovisar sina överväganden om utvecklingen på arbetsmarknaden på några års sikt. I årets anslagsframställning finns f. ö. ett särskilt kapitel om arbetsmarknadspolitikens förutsättningar på sikt, som emellertid inte innehåller den information som här avses.

AU 1981/82:21

28 Av det anförda framgår att utskottet ställer sig positivt till syftet i den aktuella motionen. Utskottet anser emellertid inte att något initiativ från riksdagens sida är erforderligt. Utöver vad som har sagts ovan beträffande förväntningar om att AMS i lämpligt sammanhang redovisar sina överväganden om den långsiktiga utvecklingen på arbetsmarknaden vill utskottet inte utesluta att den tidigare nämnda parlamentariska utredningen om arbetsmarknadsverket kan komma att beröra dessa frågor.

Med hänvisning till det anförda bör motion 1977 inte föranleda någon riksdagens åtgärd.

I ett par motioner behandlas arbetsmarknadsstatistikens innehåll. I motion 637 av Wivi-Anne Cederqvist m. fl. (s) påtalas nuvarande brister beträffande sysselsättnings statistiken på kommunnivå. Motionärerna menar att det i dag saknas aktuell statistik som visar sysselsättningsutvecklingen på kommunnivå och föreslår att skatteregistret skall utnyttjas för framställning av sådan statistik. Motionärerna pekar på att frågan har utretts men att det visat sig vara svårt att få ett resultat av utredningsarbetet. Med tanke på vikten av att få ett bra sakunderlag för sysselsättningspolitiken och med tanke på de brister som nu finns i sysselsättningsstatistiken föreslås att arbetet med att få fram en bättre statistik på detta område påskyndas.

Utskottet har samma uppfattning som motionärerna beträffande behovet av en bättre sysselsättningsstatistik för kommunerna. Som framhålls i motionen är denna statistik nu ofta inaktuell och därför otillfredsställande för kommunernas planering.

Enligt vad utskottet inhämtat har statistiska centralbyrån på regeringens uppdrag utrett möjligheterna att utnyttja skatteregistret för det här aktuella ändamålet. Frågan bereds f. n. i regeringens kansli och viss försöksverksamhet pågår. Utskottet utgår mot denna bakgrund från att frågan om en bättre sysselsättningsstatistik på kommunnivå löses inom kort. Med hänvisning härtill bör motion 637 inte föranleda någon riksdagens åtgärd.

I motion 667 av Ann-Cathrine Haglund (m) och Birgitta Rydle (m) yrkas att vårdarbete i hemmet skall inräknas i statistiken över antalet sysselsatta. Enligt motionärerna måste vårdarbete betraktas som arbete oavsett om det utförs i eller utanför hemmet.

Utskottet delar motionärernas uppfattning så till vida att de som vårdar anhöriga i hemmet utför insatser som är av stor betydelse för samhället. När det gäller frågan om vårdarbete i hemmet skall räknas in i statistiken över antalet sysselsatta gäller i dag att de som får ekonomisk ersättning av samhället, dvs. utför ett avlönat arbete, betraktas som sysselsatta. Det kan nämnas att ersättning i dag kan utgå för vård i hemmet av sjuk anhörig. Utskottet anser för sin del att det vore principiellt tveksamt att räkna in även personer som utför icke avlönat arbete i hemmet i statistiken över antalet sysselsatta.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motion 667 i denna del.

AU 1981/82:21

29 Åtgärder mot ungdomsarbetslösheten

Antalet ungdomar i åldern 16-24 år har under senare år ökat betydligt. De beräknas fortsätta att öka med ca 10000 per år fram till år 1985. Antalet ungdomar i åldern 16-18 år är ca 373000, men antalet väntas härefter komma att minska och uppgå till ca 337000 år 1990. År 2000 beräknas antalet vara ca 300000.

Antalet sysselsatta ungdomar i åldern 16—24 år har under de senaste åren varierat mellan 645000 och 674000 med det högsta årsmedeltalet år

1980. Under år 1981 sjönk antalet och för januari månad i år redovisas 584000 ungdomar som sysselsatta, vilket är den lägsta månadssiffran under flera år.

Under år 1981 ökade samtidigt antalet arbetslösa ungdomar i samma åldersgrupp och i januari månad i år uppgick deras antal till 61000. Detta innebär i sin tur att nästan var tionde person på arbetsmarknaden i denna åldersgrupp var utan arbete. Situationen förbättrades dock under februari månad då 45 000 var utan arbete.

Enligt statistik som tagits fram av AMS har den genomsnittliga tiden i arbetslöshet ökat för ungdomarna. För drygt ett år sedan var 2% av 16— 17-åringarna anmälda som arbetslösa under mer än sex månader. Motsvarande andel i dag är 10%.

Enligt AMS uppgifter uppbär 74 % av de arbetslösa ungdomarna i åldern 16-17 år inte någon form av arbetslöshetsersättning från samhället. Motsvarande siffra för hela gruppen arbetslösa under 25 år är 41 %.

Orsakerna till de höga arbetslöshetstalen för ungdomarna är flera. Här kan nämnas den internationella konjunkturen och det f. n. ovanligt stora antalet ungdomar, den s.k. ungdomspuckeln. Svårigheterna för ungdomarna att komma in på arbetsmarknaden har också förklarats med de höga ingångslöner som i dag gäller. Kostnaden för arbetsgivaren att i stället anställa en erfaren yrkesarbetare är därför i många fall oväsentligt högre.

Statsmakterna har gjort både utbildnings- och arbetsmarknadspolitiska insatser för att hålla arbetslösheten nere bland ungdomarna. De utbildningspolitiska åtgärderna faller inom utbildningsutskottets beredningsområde.

I detta sammanhang redovisas därför de senaste årens arbetsmarknadspolitiska åtgärder till förmån för ungdomar i form av arbetsmarknadsutbildning (AMU) och beredskapsarbeten som har tillgripits för ungdomar under 25 år från 1978. Uppgifterna avser sista kvartalet resp. år.

1981 Beredskapsarb.

38 300

17100 AMU

21 100

12100 AU 1981/82:21

30 För ett par år sedan fattade riksdagen beslut om nya riktlinjer för arbetsmarknadsmyndigheternas och gymnasieskolans insatser (prop. 1979/ 80: 145, UbU 34, AU 25). Dessa riktlinjer utgick från att skolan hade tilldelats ett särskilt uppföljningsansvar för ungdomar i åldern 16-17 år. De utbildningspolitiska insatserna för denna ungdomsgrupp betonades därför, medan de tidigare omfattande arbetsmarknadspolitiska stödåtgärderna i form av arbetsmarknadsutbildning och beredskapsarbeten kraftigt begränsades. På utbildningsområdet beslutades bl. a. att de berörda ungdomarna i denna åldersgrupp i första hand skulle erbjudas utbildning i gymnasieskolans reguljära yrkesinriktade linjer och specialkurser. För de ungdomar som var arbetslösa men som trots detta inte ville påbörja en utbildning inom någon av gymnasieskolans linjer eller specialkurser beslutades att kommuner med gymnasieskola skulle anordna introduktionsprogram för utbildning om högst fyra veckor. Härtill kom en möjlighet till yrkesintroduktion om högst 40 veckor. Yrkesintroduktionen skulle anordnas i samverkan med företag, institutioner m.fl. och ge erfarenheter och meriter för anställning.

Skolöverstyrelsen har utvärderat verksamheten med yrkesintroduktion. Utvärderingen bygger på rapporter från länsskolnämnderna som behandlar frågor om nämndernas och kommunernas erfarenheter av försök med yrkesintroduktion under det första verksamhetsåret 1980/81.

Av skolöverstyrelsens rapport framgår bl. a. att kommuner och gymnasieskola med få undantag anordnat försök med yrkesintroduktion. Antalet deltagare uppgick till 9 600, vilket i det närmaste var dubbelt så många som beräknats. Flertalet kommuner har kunnat ordna tillräckligt antal elevplatser vid företag och institutioner. Av rapporten kan vidare utläsas att det har varit lättare att anskaffa platser inom den privata än inom den offentliga sektorn. Drygt en tiondel av ungdomarna har avbrutit yrkesintroduktionen utan att ha annan ordnad sysselsättning. Slutligen kan nämnas att ingen har avstått från gymnasiestudier för att i stället delta i yrkesintroduktion. Elever som av andra skäl avbrutit sådana studier har dock funnit att yrkesintroduktionen är ett bra sysselsättningsalternativ. Huvudintrycken av utvärderingen sammanfattar SÖ på följande sätt:

— yrkesintroduktionen uppfattas som ett betydelsefullt komplement till övriga alternativ för ungdomarna,

— yrkesintroduktionens oväntade stora omfattning i många kommuner och totalt i riket visar att åtgärden som sådan har anpassats till rådande förutsättningar och behov,

— möjligheterna till anställning varierar kraftigt och följer den lokala arbetsmarknadssituationen. Uppskattningsvis får en tredjedel av ungdomarna någon form av anställning i anslutning till yrkesintroduktionen,

— ett förhållandevis stort antal ungdomar skaffar sig erfarenheter och kvalifikationer för fortsatta studier. Uppskattningsvis är den grupp som söker utbildning i anslutning till yrkesintroduktionen lika stor som den som får anställning.

AU 1981/82:21

31 Arbetsgivarnas erfarenheter av verksamheten med yrkesintroduktion är mycket positiva. Detta visar en undersökning som SIFO utfört på Svenska arbetsgivareföreningens uppdrag. Undersökningen bygger på enkäter som har utförts med 310 slumpvis utvalda företag. De intervjuade företagen hade haft 543 elever.

69% av företagen anser att yrkesintroduktionen ”absolut” underlättat för eleverna att senare få anställning. Var femte elev har fått anställning hos den arbetsgivare som gav dem yrkesintroduktion. Medräknas de elever som gått vidare till lärlingsutbildning på arbetsplatsen och de elever som bedömdes ha möjlighet att stanna kvar på företaget när elevtiden var slut uppgår andelen till 25 %.

Verksamheten med yrkesintroduktion har även utvärderats i undersökningar på det lokala och regionala planet. I Stockholms län visar en undersökning att yrkesintroduktionen också upplevts positivt av eleverna.

Svenska arbetsgivareföreningen har även låtit SIFO intervjua 210 slumpvis utvalda företag om erfarenheterna av lärlingsutbildninge n. Företagen visade sig därvid ha en mycket positiv inställning även till denna utbildningsform. 93% av de företag som ingick i undersökningen ansåg att erfarenheterna av lärlingsutbildningen var positiva.

Riksdagen fattade förra året beslut om särskilt rekryteringsstöd för långtidsarbetslösa ungdomar i åldern 18-20 år (prop. 1980/81: 126, AU 21). Bidraget kan utgå till arbetsgivarna inom den enskilda sektorn, företrädesvis industrin. Bidraget utgör 40% av lönekostnaderna under tolv månader. De ungdomar som kommer i fråga för anställning med rekryteringsstödet skall ha varit arbetslösa under en sammanhängande period av minst fem månader.

Rekryteringsstödet har hittills inte fått någon större omfattning. Antalet ungdomar som fått anställning med hjälp av bidraget uppgår till mindre än 400. En orsak till att bidraget inte fått större betydelse är enligt AMS att andra insatser som t. ex. beredskapsarbete bedömts vara mer attraktiva.

Regeringen beslöt den 26 november och i regleringsbrev den 3 december 1981 att, med stöd av finansfullmakten, anslå 460 milj. kr. till sysselsättningsskapande åtgärder för ungdomar. Av beloppet skall 400 milj. kr. användas för beredskapsarbeten — i första hand enskilda arbeten - för ungdomar i åldern 18-24 år.

Det återstående beloppet, 60 milj. kr., avsattes för arbetspraktik åt ungdomar under 18 år. Villkoren för denna form av sysselsättning förutsattes bli reglerad genom avtal mellan arbetsmarknadens parter.

En överenskommelse om ungdomsplatser träffades den 23 december 1981 mellan Svenska arbetsgivareföreningen (SAF), Landsorganisationen i Sverige (LO) och Privattjänstemannakartellen (PTK). För att bli gällande skall överenskommelsen antas på förbundsnivå. Ungdomsplatserna skall sedan inrättas genom lokala överenskommelser på vaije arbetsplats. Liknande överenskommelser har kommit till stånd även mellan parterna på det statliga resp. kommunala avtalsområdet.

AU 1981/82:21

32 Överenskommelsen mellan SAF, LO och PTK bygger på att statsbidrag lämnas till ungdomsplatsema. Regeringen utfärdade den 8 januari 1982 en särskild förordning om bidrag till ungdomsplatser. Den innebär att bidrag utgår för ungdomar som vid anställningens böljan inte har fyllt 18 år och inte har kunnat placeras i utbildning eller ordinarie arbete. Ungdomsplatserna skall anvisas genom den offentliga arbetsförmedlingen. Innan anvisning sker i ett enskilt fall, skall arbetsförmedlingen efter samråd med skolstyrelsen ha prövat möjligheterna att bereda den arbetslöse lämplig utbildning eller yrkesintroduktion.

Bidraget upphör om den anställde påbörjar en utbildning eller ett ordinarie arbete eller om det skäligen kan krävas att han eller hon lämnar ungdomsplatsen för att anta ett erbjudande om utbildning eller ordinarie arbete.

Bidraget uppgår till 75 kr. för varje dag som den anvisade är närvarande på arbetsplatsen. Till statliga myndigheter får dock bidrag lämnas enligt de bestämmelser som gäller om statsbidrag till statliga beredskapsarbeten enligt arbetsmarknadskungörelsen (1966: 368). Enligt regeringens beslut får bidraget utgå t. o. m. utgången av juni 1982 under högst sex månader.

Ungdomsplatsema är inte avsedda att vara ett alternativ till utbildning eller ordinarie arbete. De skall enligt statsrådet Eliasson i stället ses som ett nytt inslag i arbetet med att lösa arbetslösheten bland ungdomar som lämnat skolan. Den nya bidragsformen bör därför inte leda till att exempelvis skolmyndigheterna sänker ambitionsnivån när det gäller att finna lämpliga former för utbildning.

Slutligen är avsikten att ungdomarna på ungdomsplatsema skall kunna utföra uppgifter som medhjälpare eller assistenter åt den ordinarie arbetsstyrkan vid företaget eller myndigheten. Ungdomarna skall också kunna utföra arbetsuppgifter som normalt inte förekommer på arbetsplatsen.

Frågan om åtgärder mot ungdomsarbetslösheten behandlas i flera motioner.

I motion 244 av Gullan Lindblad (m) och Göthe Knutson (m) föreslås att arbetslösa personer i åldrarna 18-25 år, som uppbär någon form av arbetslöshetsunderstöd, skall vara skyldiga att efter arbetsförmedlingens anvisning utföra någon form av samhällsservice under bidragstiden. Inom kommunerna finns en rad arbetsuppgifter, som skulle kunna utföras av arbetslösa ungdomar. Som exempel nämns i motionen snöröjning, vissa gatuarbeten, buskröjning och gräsklippning.

Boije Hörnlund m. fl. (c) föreslår i motion 1513 att alla ungdomar upp till 21 år skall garanteras utbildning eller arbete. Motionärerna framhåller bl. a. att samhället måste slå fast att alla arbeten är mer meningsfulla än arbetslöshet. Erbjudet arbete bör därför antas av den arbetslöse i avvaktan på utbildningsplats eller anställning. Kommunerna bör få ansvaret för att ungdomar som varken är under utbildning eller har arbete erbjuds sysselsättning med exempelvis skogsröjningar, allmänna miljövårdsarbeten eller

AU 1981/82:21

upprustningsarbeten av skilda slag. Enligt motionärerna har kommunerna genom sina förvaltningar och förtroendevalda de bästa förutsättningar att ha detta ansvar. Samhället kan med förslaget göra stora besparingar genom att arbetslöshetsersättningar och sociala bidrag inte längre behöver utgå. Att ge de känsligaste ungdomsgrupperna antingen utbildning eller arbete ger även vinster för samhället på längre sikt. Motionärerna föreslår vidare att staten i huvudsak skall svara för kostnaderna för genomförandet av den föreslagna ungdomsgarantin.

Vpk föreslår i motion 1982 att en allmän ungdomsgaranti införs. Den bör omfatta hela arbetsmarknaden och utformas som en lag, som ger arbetsförmedlingen rätt att anvisa en arbetslös ungdom per 50 anställda i såväl privat som offentlig verksamhet. Den skall också innebära en skyldighet för företagen och förvaltningarna att bereda ungdomarna en meningsfull sysselsättning. Garantin skall utlösas när alla andra försök att bereda ungdomarna arbete är uttömda, och den bör gälla upp till 25 års ålder. Lönerna för ungdomarna skall vara avtalsenliga och arbetsuppgifternas karaktär så lik de ordinarie arbetsuppgifterna på resp. arbetsplatser som möjligt.

Vpk återkommer till kravet på en s. k. ungdomsgaranti i motion 1118.

I motion 2104 av Ylva Annerstedt (fp) och Christer Eirefelt (fp) föreslås en rad åtgärder som syftar till att bereda de arbetslösa ungdomarna utbildning eller arbete. Arbetsmarknadsutskottet behandlar de arbetsmarknadspolitiska yrkandena som återfinns i följdmotion 2105. Motionärerna pekar inledningsvis på att arbetsmarknaden försämrats för ungdomarna inom hela OECD-området. Vid en jämförelse med övriga OECD-länder är de svenska ungdomarnas arbetslöshetsperioder längre. Detta bör analyseras och lämpliga åtgärder vidtas. De stödinsatser som påböijats för att minska ungdomsarbetslösheten måste byggas ut, kompletteras och samordnas, framhåller motionärerna vidare. De betonar även vikten av att den enskilde arbetstagaren, de fackliga representanterna och arbetsgivaren samverkar för att lösa problemen. Bland de konkreta förslagen kan nämnas att AMU i samverkan med utvecklingsfonderna bör utarbeta och erbjuda ”starta eget”-utbildningar. AMU bör också sätta i gång datautbildning på lägre nivåer för att undvika ”flaskhalsar” när konjunkturen vänder och datoriseringen vunnit ytterligare insteg. Slutligen föreslår motionärerna att en särskild arbetsgrupp med representanter för utbildnings- och arbetsmarknadsdepartementen tillsätts för att - med beaktande av motionens förslag - utarbeta en plan för ungdomens sysselsättning på kort och lång sikt.

I sammanhanget bör slutligen nämnas att socialdemokraterna i en särskild motion — 774 - tagit upp problemen med ungdomens sysselsättning. Förslag till en rad konkreta åtgärder förs fram. Motionen — som i huvudsaklig del är utbildningsinriktad — behandlas av utbildningsutskottet. Arbetsmarknadsutskottet behandlar emellertid i ett särskilt yttrande till ut3 Riksdagen 1981182. 18 sami. Nr 21

AU 1981/82:21

bildningsutskottet vissa delar av motionen (AU 1981/82: ly). Det gäller bl. a. socialdemokraternas förslag att verksamheten med yrkesintroduktion skall upphöra och ersättas med ett system med ungdomsplatser. Utskottet kommer i den följande framställningen att knyta an till det yttrandet.

Som utskottet har redovisat tidigare slår problemen på arbetsmarknaden f. n. särskilt hårt mot ungdomarna. Att ungdomar står utan både arbete och utbildning kan inte accepteras av samhället. Som också framhålls i motionerna kan denna arbetslöshet få negativa följder även på längre sikt inte bara för de berörda ungdomarna utan även för samhället i övrigt.

Utskottet har tidigare i detta avsnitt redovisat de mycket omfattande åtgärder som redan har vidtagits för att hålla arbetslösheten nere bland ungdomarna. Utöver mer traditionella insatser som arbetsmarknadsutbildning och beredskapsarbeten har även nya initiativ tagits.

En grupp för sig utgör 16 — 17-åringarna. Som tidigare nämnts bestämdes våren 1980 att stödåtgärderna för denna åldersgrupp i allt väsentligt skulle vara av utbildningspolitiskt slag. Bl. a. infördes möjligheten till yrkesintroduktion, förlagd till företag och institutioner utanför skolan. Enligt utskottets uppfattning var det en riktig åtgärd att starta denna verksamhet. Som redovisats i det föregående har de som i första hand berörts - ungdomarna, arbetsgivarna och skolan - visat sig ha en samstämmigt positiv inställning till verksamheten.

Fr. o. m. i år har tillkommit ett nytt instrument för samma åldersgrupp. Sedan regeringen i slutet av förra året ställt 60 milj. kr. till förfogande för praktikplatser för ungdomar under 18 år träffade SAF, LO och PTK den 23 december 1981 en central överenskommelse om ungdomsplatser. Den centrala överenskommelsen skall bekräftas på förbundsnivå, varefter platserna skall tas fram genom lokala överenskommelser på vaije arbetsplats. Senare har motsvarande centrala överenskommelser träffats för de kommunala och statliga avtalsområdena.

Överenskommelserna mellan arbetsmarknadsparterna förutsätter att statsbidrag utgår till platserna. Enligt en i januari utfärdad förordning utgår bidrag med 75 kr. per dag och plats. Bidragsverksamheten administreras av arbetsförmedlingen, som också skall förfoga över platserna och svara för tillsynen.

Socialdemokraterna har — som tidigare nämnts — i motion 774, som hänvisats till utbildningsutskottet, föreslagit att yrkesintroduktionen avskaffas från den 1 juli i år och ersätts med ett system med ungdomsplatser byggt på vad som överenskommits mellan arbetsmarknadens parter. I motionen föreslås samtidigt att ansvaret för verksamheten inkl. administration, tillsyn och uppföljning skall flyttas från arbetsförmedlingen till skolstyrelserna, som skall anvisa ungdomar till platserna. Arbetsmarknadsutskottet har i det nyligen avgivna yttrandet AU 1981/82:1 y avstyrkt motionsförslagen. Som skäl för avstyrkandet har hänvisats till de hittillsva -

AU 1981/82:21

rande goda erfarenheterna av yrkesintroduktionen och till att det kan ifrågasättas om det över huvud taget är praktiskt möjligt att så snabbt ersätta yrkesintroduktionen - som fått en betydande volym - med ungdomsplatser som ännu är i startskedet och har en blygsam omfattning. Utskottet noterade också att riksdagen så sent som i december i fjol tog ställning till yrkesintroduktionens utformning för att stärka dess utbildningspolitiska syfte.

Arbetsmarknadsutskottet står fast vid denna ståndpunkt. Slopas möjligheten till yrkesintroduktion för de berörda ungdomarna kan detta få till följd en ökad arbetslöshet i denna åldersgrupp.

Bakom arbetsmarknadsparternas överenskommelser ligger en klart uttalad ambition att bidra till att ge sysselsättning åt ungdomar som inte har kunnat placeras i utbildning eller i ordinarie arbete. Det är självfallet angeläget att statsmakterna tar fasta på parternas vilja till medverkan. Härigenom öppnas nya möjligheter att få fram lämpliga ingångsarbeten som kan ge ungdomar värdefull arbetslivserfarenhet liksom meningsfull sysselsättning åt dessa ungdomar.

Enligt regeringens tidigare redovisade förordning kan statsbidrag utgå till ungdomsplatserna till utgången av juni i år. Utskottet har nyss framhållit betydelsen av arbetsmarknadsparternas initiativ som ett komplement till andra åtgärder för ungdomar i denna åldersgrupp. Svårigheterna för dem väntas bestå under överblickbar tid. Statsmakterna bör därför genom att ställa bidragsmedel till förfogande säkra att verksamheten kan fortsätta. Enligt vad utskottet inhämtat är det regeringens avsikt att verksamheten skall fortsätta även nästa budgetår.

Arbetsmarknadsministern har den 10 mars hållit överläggningar med parterna om den fortsatta verksamheten. Om inte annan bedömning framkommit vid överläggningarna bör regeringen i kompletteringspropositionen lägga fram förslag till medelsanvisning som motsvarar en verksamhet med den omfattning som parterna bedömer som realistisk.

Av de ungdomar som registrerades som arbetslösa i februari i år beräknas ca 5000 vara i åldern 16-17 år. För ungdomarna i denna åldersgrupp skall som nyss framhållits utbildningspolitiska insatser - inkl. introduktionsprogrammen för utbildning och yrkesintroduktionen - vara de som främst kommer i fråga. Som nyss framhållits kan yrkesintroduktionen inte ersättas med de särskilda ungdomsplatserna på det sätt socialdemokraterna förespråkar. Dessa platser är dock ett gott komplement till övriga åtgärder för denna ungdomsgrupp och utskottet utgår följaktligen från att samtliga ungdomar i åldern 16-17 år inom kort skall erbjudas en utbildningsplats, ungdomsplats eller reguljärt arbete.

Annorlunda förhåller det sig med ungdomar i åldern 18 till 21 å r. Antalet ungdomar i denna åldersgrupp som står utan arbete beräknas i februari uppgå till i runt tal 20000. I stor utsträckning rör det sig här om ungdomar med genomgången gymnasieutbildning. Även om stora insatser

AU 1981/82:21

redan nu görs för att stödja dessa ungdomar med arbetsmarknadspolitiska medel som beredskapsarbeten och arbetsmarknadsutbildning anser utskottet att insatserna bör kunna ytterligare intensifieras och kompletteras. Enligt utskottets uppfattning måste sådana åtgärder vidtas att alla arbetslösa ungdomar upp till 21 år erbjuds arbete eller utbildning i stället för arbetslöshetsersättning eller annat ekonomiskt stöd från det allmänna. Detta innebär att motionärernas krav i detta avseende i allt väsentligt tillmötesgåtts.

Utskottet utgår från att den av riksdagen nyligen antagna nya anställningsskyddslagen — som innebär vidgade möjligheter till provanställning och visstidsanställning - skall komma att leda till att ett betydande antal av de nu arbetslösa ungdomarna får möjlighet till anställning.

För övriga ungdomar som fortfarande står utan arbete måste en bred arsenal med åtgärder sättas in. Utöver beredskapsarbeten och arbetsmarknadsutbildning vill utskottet i nuvarande svåra sysselsättningsläge inte utesluta möjligheten av att ungdomsplatser erbjuds även de något äldre arbetslösa ungdomarna. Regeringen bör vidare tillsammans med de båda kommunförbunden överväga de uppslag om samhällstjänst och ett kommunalt ansvar för de arbetslösa som förs fram i motionerna 244 och 1513. Redan i dag tar åtskilliga kommuner ett betydande ansvar för de arbetslösa ungdomarna i den egna kommunen. Staten bör enligt utskottets uppfattning vara beredd att erbjuda kommunerna ett långtgående bidrag i ett sådant läge. I sammanhanget vill utskottet framhålla att nivån på den ersättning som skall utgå till ungdomarna bör bestämmas bl. a. utifrån det rådande ekonomiska läget.

Det är självfallet förenat med stora svårigheter att i dag precisera kostnaden för det åtagande för ungdomens sysselsättning som utskottet förordar. Insatserna bör avse hela budgetåret 1982/83. Kostnaderna bör emellertid avta under år 1983 i takt med den förväntade uppgången av konjunkturen. Utskottet utgår från att regeringen även kan utnyttja finansfullmakten för de åtgärder som måste vidtas. Utskottet är f. ö. övertygat om att den satsning som föreslås för att erbjuda alla ungdomar upp till 21 år antingen utbildning eller arbete även är samhällsekonomiskt motiverad. I dag utgår exempelvis arbetslöshetsunderstöd till i runda tal 15000 arbetslösa ungdomar upp till 21 år, vilket kan beräknas innebära en kostnad för staten på uppskattningsvis 300—400 milj. kr. för helår. Antalet arbetslösa ungdomar upp till 21 år som står utan någon form av arbetslöshetsunderstöd kan beräknas uppgå till uppemot 10000. I sammanhanget bör även medräknas de negativa sociala konsekvenser och därav följande kostnader på både kort och lång sikt som kan bli följden av att tusentals ungdomar står utanför både utbildningssystemet och arbetsmarknaden.

Det får ankomma på regeringen att närmare utforma ett åtgärdsprogram som innebär att alla ungdomar upp till 21 års ålder kan erbjudas utbildning eller arbete. Utskottet utgår från att - som föreslås i motion 2105 —

AU 1981/82:21

arbetsmarknads- och utbildningsdepartementen har en nära samverkan i frågan. Även arbetsmarknadens parter bör självfallet engageras i frågan. Som tidigare nämnts hade arbetsmarknadsministern ett sammanträffande med parterna den 10 mars för att diskutera den här aktuella frågan.

Utskottet vill slutligen stryka under vikten av att alla berörda parter tar sitt ansvar för att möjliggöra att det uppställda målet nås. Ungdomarna bör inse att vaije arbetstillfälle — exempelvis de typer av samhällstjänster som presenteras i motionerna 244 och 1513 — ger värdefulla erfarenheter inför framtiden. Utskottet utgår vidare från att arbetsgivarna nu tar till vara möjligheten att provanställa arbetslösa ungdomar samt i ökad utsträckning bereda ungdomar möjlighet till yrkesintroduktion, lärlingsutbildning samt ungdomsplatser. Utskottet utgår också från att de fackliga organisationerna tar sitt ansvar när det gäller ungdomarnas möjligheter att komma in på arbetsmarknaden.

Vad utskottet anfört i anslutning till motionerna 244, 1513 och 2105 om åtgärder mot ungdomsarbetslösheten bör regeringen underrättas om. Med utskottets ställningstagande kan även syftet med motionerna 1118 och 1982 — att skapa sysselsättning för ungdomar - anses vara i huvudsak tillgodosedda. Utskottet kan emellertid inte ställa sig bakom den form motionärerna valt för att uppnå detta syfte, dvs. ett lagstiftat arbetsförmedlingstvång, och avstyrker därför motionerna.

För de arbetslösa ungdomar som är 21 år och äldre måste främst arbetsmarknadspolitiska insatser som beredskapsarbete och arbetsmarknadsutbildning sättas in. Målsättningen måste självfallet vara att i största möjliga utsträckning hålla nere arbetslösheten även för dessa ungdomar.

Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader m. m.

Arbetsmarknadsverkets budget är indelad i tio program. I den följande framställningen redovisas sex av dessa. Det gäller arbetsmarknadsinformation, yrkesmässig och geografisk rörlighet, sysselsättningsskapande åtgärder, särskilda åtgärder för arbetsanpassning och sysselsättning, yrkesinriktad rehabilitering samt förvaltning av utrustning. Övriga program behandlas i andra betänkanden. Det gäller regionalpolitiska stödåtgärder (AU 1981/82:23), åtgärder för flyktingar (AU 1981/82:22) samt kontant stöd vid arbetslöshet (AU 1981/82:13). Programmet totalförsvarsverksamhet behandlas i anslutning till propositionen (1981/82:102, bil. 9) om säkerhets- och försvarspolitiken.

Förvaltningskostnaderna avser i huvudsak lönekostnader och andra omkostnader för personalen vid AMS, länsarbetsnämnderna och arbetsförmedlingen samt kostnader för lokaler och automatisk databehandling (ADB), dvs. AMS administrativa datasystem. ADB-verksamheten inom arbetsförmedlingen bekostas av särskilda medel på anslaget Arbetsmarknadsservice. I en programbudget skall förvaltningskostna -

AU 1981/82:21

derna belasta varje program. Liksom tidigare särredovisas arbetsmarknadsverkets totala förvaltningskostnader.

Av den följande sammanställningen framgår att förvaltningskostnaderna under nästa budgetår beräknas till ca 989 milj. kr.

1981/82 Beräknad ändring 1982/83

AMS Före draganden -

Personal

+500

+58

Utgiftsposter

Lönekostnader

+ 113254000

+62672000

Personalutbildning

+ 12104000

+ 1212000

därav engångsutgift

450000 Reseersättningar

+ 4650000

+ 363000

Expenser

+ 16915000

+ 1210000

ADB, administration

+ 821000

+ 44000

Lokalkostnader

a) AMS

+ 3 800000

+ 3344000

b) Länsarbetsnämnderna

och arbetsförmedlingen

+ 40575000

+ 21274000

Arvoden

+ 2471000

—

Sjukvårdskostnader

+ 675 000

-

Postavgifter

+ 105000

- 1044000

Kapitalkostnader

2 100000

+ 9300000

-

899 720000

+204670000

+89075 000

I budgetpropositionen föreslås att medel för arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader skall beräknas med utgångspunkt i huvudförslaget, dvs. en neddragning av de administrativa kostnaderna med 2% efter prisoch löneomräkning. AMS har begärt 500 nya tjänster för att i huvudsak förstärka de platsförmedlande insatserna. Enligt propositionen ger inte nuvarande budgetläge utrymme för den begärda personalökningen. För att förstärka platsförmedlingen tillstyrks AMS hemställan att få omplacera 60 assistenter och tillsynsmän från arbetsplatser för specialanvisade till platsförmedlingsuppgifter. Tillskottet av dessa tjänster innebär att huvudförslagets konsekvenser för lönemedlen till arbetsförmedlingen mildras.

AMS förslag att få använda medel från anslaget B 4. Sysselsättningsskapande åtgärder för punktvisa och temporära förstärkningar av arbetsförmedlingen avstyrks i propositionen. Statsrådet Eliasson erinrar härvid om att den parlamentariska kommitté (1981:65) som skall se över arbetsmarknadsverkets ansvarsområde och organisation bl. a. fått i uppdrag att dels pröva frågan hur en ökad flexibilitet skall kunna åstadkommas mellan olika anslag, dels undersöka förutsättningarna för att tillfälligt förstärka arbetsmarknadsverkets personalresurser.

I propositionen föreslås vidare att två tjänster på AMS centralt dras in. Orsak härtill är att lokalförsöijningsansvaret för länsarbetsnämndernas kanslier, arbetsförmedlingskontoren och arbetsmarknadsinstituten fr. o. m. den 1 juli 1981 handhas av byggnadsstyrelsen.

AU 1981/82:21

39 Frågan om personalförstärkning till arbetsmarknadsverket tas upp i fyra motioner.

I den socialdemokratiska partimotionen 1081 föreslås att verket tilldelas 380 tjänster utöver regeringens förslag. Det yrkandet får stöd i motion 1137 av Eric Holmqvist m.fl. (s). I den sistnämnda motionen pekar man speciellt på behovet av förstärkta förmedlingsinsatser i Skåne, vilket skulle möjliggöras om det socialdemokratiska förslaget om nya tjänster vinner bifall. Socialdemokraterna framhåller att huvudförslaget trots överföringen av resurser från egenregiverksamheten innebär en minskning på 80 tjänster. För att bibehålla nuvarande personalresurser måste verket således till en början tillföras 80 nya tjänster. Mot bakgrund av det rådande arbetsmarknadsläget föreslås härutöver att medel tillförs verket för inrättande av ytterligare 300 nya tjänster. Därmed skulle verket ges rimligare förutsättningar att kunna både höja aktiviteten i det egentliga förmedlingsarbetet och intensifiera insatserna för de handikappade.

I motion 2127 av vpk föreslås att verket tillförs 300 nya tjänster för insatser bland de arbetshandikappade. Utskottet behandlar senare i betänkandet de motiv vpk för fram för ökade insatser för att bereda de handikappade möjlighet till ett arbete.

Erik Hovhammar m.fl. (m) yrkar slutligen i motion 1618 avslag på regeringens förslag om överföring av 60 tjänster från egenregiverksamheten till platsförmedlingen. Motionärerna menar att även arbetsmarknadsverket måste klara de rationaliseringsåtgärder som huvudförslaget innebär. Ett avvisande av propositionens förslag på denna punkt innebär en besparing för samhället på 7,5 milj. kr. under budgetåret 1982/83.

Utskottet tillstyrker det socialdemokratiska förslaget att 380 tjänster tillförs arbetsmarknadsverket utöver regeringens förslag. Som framhålls i partimotion 1081 finns en uppenbar risk att arbetslösheten med den förda politiken kommer att öka ytterligare. Mot den bakgrunden krävs en omedelbar förstärkning av de platsförmedlande resurserna.

En ökad satsning på den platsförmedlande verksamheten är f. ö. även samhällsekonomiskt motiverad. Arbetslöshetstiderna kan reduceras vilket bl. a. innebär att de sociala konsekvenserna av långa arbetslöshetstider kan minska liksom även kostnaderna för arbetslöshetsunderstöd.

Med hänvisning till det anförda tillstyrker utskottet motion 1081 i denna del. Härigenom tillgodoses förslagen i motionerna 1137 och 2127. Av ställningstagandet följer att den i motion 1618 föreslagna personalnedskärningen avvisas.

Utskottet tillstyrker slutligen i detta avsnitt ett i propositionen föreslaget bemyndigande för AMS att även under budgetåret 1982/83 besluta om avskrivning av lånefordran uppkommen inom arbetsmarknadsverket. Bemyndigandet bör avse sådana fall som anges i propositionen.

AU 1981/82:21

40 Viss omorganisation av vapenfriverksamheten

Organisationen av vapenfriverksamheten är delad på två myndigheter. Vapenfrinämnden handlägger ansökningar om tillstånd att fullgöra vapenfri tjänst. Nämnden sorterar under försvarsdepartementet. Vapenfrisektionen inom AMS administrerar utbildningen m.m. av vapenfria tjänstepliktiga.

AMS har vid upprepade tillfällen, bl. a. i sina anslagsframställningar, begärt att verket — som ett led i strävan att koncentrera resurserna till de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna — skall få frigöra sig från andra uppgifter, däribland vapenfriverksamheten.

Frågan om vapenfrisektionens organisatoriska placering har varit föremål för utredning. I betänkandet (Ds A 1981:5) Förslag till viss omorganisation av vapenfriverksamheten presenteras följande tre alternativa förslag.

1. Vapenfriverksamheten inom AMS förs över till en ny myndighet under arbetsmarknadsdepartementet. En särskild nämnd inrättas, nämnden för vapenfriutbildning.

2. AMS behåller sitt nuvarande ansvar för vapenfriverksamheten.

3. Vapenfriverksamheten inom AMS överförs till civilförsvarsstyrelsen (Cfs).

I propositionen förordas att vapenfriverksamheten inom AMS omlokaliseras till Karlstad och där bildar en egen myndighet under arbetsmarknadsdepartementet kallad nämnden för vapenfriutbildning. Bakom förslaget ligger bl. a. regionalpolitiska skäl. I propositionen erinras om arbetsmarknadsutskottets uttalande för ett år sedan att det kan finnas skäl att pröva om delar av verksamheter eller funktioner i den statliga förvaltningen kan flyttas från Stockholm (AU 1980/81:23).

I administrativt avseende föreslås nämnden för vapenfriutbildning repliera på redan befintliga servicefunktioner inom Cfs. I propositionen förutsätts vidare att den personal - ett trettiotal personer — som f. n. finns inom AMS vapenfrisektion skall övergå till den nya myndigheten.

Kostnaderna för en omlokalisering av vapenfriverksamheten inom AMS till Karlstad har uppskattats till knappt 200000 kr. Driftkostnaderna beräknas öka med ca 500000 kr. per år. En organisationskommitté skall tillsättas med uppgift att — i samråd med berörda myndigheter och personal - vidta nödvändiga förberedelser för genomförande av förslaget. Omorganisationen avses bli genomförd den 1 januari 1983.

Propositionens förslag medför vissa ändringar i lagen (1966:413) om vapenfri tjänst.

Propositionens förslag har föranlett två motioner. I motion 1527 av Gunnar Oskarson (m) och Mårten Werner (m) föreslås att AMS behåller sitt nuvarande ansvar för verksamheten. Motionärerna pekar bl. a. på att flera remissinstanser — däribland LO och TCO — förordat denna lösning.

AU 1981/82:21

41 Vidare ifrågasätts de kostnadsberäkningar som gjorts. I motion 1961 av Roland Brännström (s) yrkas att vapenfriverksamheten inom AMS skall föras över till Cfs. Motionären framhåller bl. a. att Cfs har en utbyggd utbildningsorganisation för ändamålet. Som ett ytterligare skäl anförs att ca 75 % av de vapenfria krigsplaceras efter avslutad grundutbildning inom civilförsvaret.

Utskottet tillstyrker propositionens förslag att vapenfriverksamheten inom AMS omlokaliseras till Karlstad och där bildar en egen myndighet under arbetsmarknadsdepartementet. Som nämns i propositionen överensstämmer förslaget f. ö. med AMS önskemål om att få koncentrera sina insatser på det egentliga arbetsmarknadspolitiska området. Utskottet noterar slutligen med tillfredsställelse att regionalpolitiska hänsyn tagits vid beslutet.

Av utskottets ställningstagande följer att de här aktuella motionerna 1527 och 1961 bör avslås av riksdagen.

De i propositionen föreslagna följdändringarna i lagen om vapenfri tjänst lämnar utskottet utan erinran.

Till de anslagsfrågor som aktualiseras av omorganisationen blir det anledning att återkomma i senare sammanhang.

Arbetsmarknadsservice

1980/81 Utgift 1061975000

1981/82 Anslag 1055873000

1982/83 Förslag 1 139 851000

Som framgår av följande sammanställning finansieras från anslaget Arbetsmarknadsservice programmet Arbetsmarknadsinformation samt de under programmet Yrkesmässig och geografisk rörlighet upptagna delprogrammen Flyttningsbidrag och Inlösen av egna hem m. m.

1980/81 1981/82 1982/83

Utgift Anslag Beräknad ändring

AMS Föredra ganden -

Programmet ArbetsmarknadsinformationProgrammet Yrkesmässig och geografisk rörlighet Flyttningsbidrag Inlösen av egna hem m. m. Förvaltningskostnader

885 129000

173 327000 171526000

+207654 000

+ 70490000 + 70300000

+ 190000

+84128000

- 150000

- 300000

+ 150000

1061975000 1 055873000 +348634000 +83978000

AU 1981/82:21

42 Programmet omfattar olika verksamheter som syftar till att ge arbetssökande stöd för att få ett lämpligt arbete och att medverka till att arbetsgivare får erforderlig personal. Avdelningen för arbetsmarknadsservice vid AMS handhar verksamheten centralt. Länsvis och lokalt är länsarbetsnämnderna resp. arbetsförmedlingen ansvariga.

I propositionen föreslås under punkt B 1 (s. 52 - 64) att riksdagen skall till Arbetsmarknadsservice för budgetåret 1982/83 anvisa ett förslagsanslag av 1 139851000 kr.

Arbetsmarknadsinformation

I programmet ingår större delen av arbetsförmedlingens verksamhet. Denna verksamhet omfattar information, platsförmedling och arbetsförberedande åtgärder.

I vaije län finns en länsarbetsnämnd som är länsmyndighet för allmänna arbetsmarknadsfrågor. Nämnden leder arbetsförmedlingen i länet. Chefstjänsteman är länsarbetsdirektören. En länsarbetsnämnd består av tio ledamöter. En av dessa är länsarbetsdirektören. Ordföranden, i regel landshövdingen, och vice ordföranden utses av regeringen. Övriga ledamöter utses av AMS, sex av dessa på förslag av de stora centrala organisationerna på arbetsmarknaden. Två ledamöter representerar SAF, två LO, en TCO och en SACO/SR. Övriga ledamöter skall företräda kvinnor jordbrukare eller kommuner i länet.

Anna Wohlin-Andersson m. fl. (c) tar i motion 850 upp länsarbetsnämndens sammansättning. Motionärerna reagerar mot att AMS utser vissa ledamöter i länsarbetsnämnderna. Detta tillvägagångssätt skiljer sig enligt motionärerna markant från vad som tillämpas vid tillsättning av övriga regionala statliga nämnder. I dessa utses majoriteten av ledamöterna av politiskt valda organ. Länsarbetsnämndernas sammansättning bör enligt motionärerna återspegla de skilda politiska riktningarna i länet. Detta kan ske genom att regeringen och berört landsting, eller i förekommande fall kommun, utser fyra ledamöter vardera. Länsarbetsdirektören bör enligt motionärerna även i fortsättningen vara självskriven ledamot och regeringen liksom hittills utse ordförande och vice ordförande.

Utskottet behandlade förra året ett likalydande yrkande i betänkande AU 1980/81:21. Motionen avstyrktes av utskottet med hänvisning, dels till att man inom länsdemokratiutredningen diskuterade olika tänkbara modeller - däribland den av motionärerna förordade - för länsarbetsnämndernas sammansättning, dels till att den parlamentariska utredningen om arbetsmarknadsverkets ansvarsområde och organisation kunde komma in på den aktuella frågan. Utskottet har samma inställning i år. Det kan tilläggas att länsdemokratiutredningen avser att avge sitt slutbetänkande under innevarande år.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motion 850.

Som tidigare framhållits har ADB-resurserna byggts ut fortlöpande vid

AU 1981/82:21

platsförmedlingarna. I propositionen redovisas resultatet av en första utvärdering av de terminalbaserade s.k. modellkontorsförsöken inom arbetsförmedlingen i Södermanlands län, en lägesrapport om försöken med utbyggt söksystem i övriga län samt en undersökning om efterlevnaden av lagen om allmän platsanmälan.

Försöksverksamheten med de s. k. modellkontoren i Södermanlands län har för de sökande bl. a. inneburit att det stora flertalet fått träffa samma förmedlare vid sina besök och därtill fått den hjälp de förväntat sig av förmedlingen. Även för platsförmedlarna har försöksverksamheten fått positiva effekter. De pekar bl. a. på att tidsbokningen för sökande gör det möjligt för förmedlarna till bättre kontakt med dem. Möjligheterna att söka i platsutbudet från terminal och möjligheten att med ADB bevaka nytillkommande platser för de sökandes räkning betraktas som mycket verksamma nya inslag i förmedlingens service.

Den samhällsekonomiska kalkylen visar att det terminalbaserade platsförmedlingssystem som f. n. prövas i Eskilstuna- och Katrineholmsdistrikten tillför samhället mera resurser än vad verksamheten förbrukar.

AMS avser att fortsätta utvärderingen av modellkontorsförsöken under våren 1982. AMS räknar därefter med att återkomma till frågan.

AMS har för de fortsatta försöken med sökning av lediga platser via terminal begärt ytterligare 220 terminaler. F. n. disponerar AMS sammanlagt 223 terminaler.

I budgetpropositionen föreslås i avvaktan på den fortsatta utvärderingen endast en mindre utbyggnad av terminalsystemet för nästa budgetår. För att i det statsfinansiella mycket kärva läget möjliggöra en sådan utbyggnad föreslås att den utgiftsökning som detta kommer att medföra skall bekostas med en motsvarande besparing på anslagsposten för ADB-platslistor. Med hänsyn härtill föreslås att AMS får avgöra det antal terminaler — dock högst 25 - som får införskaffas under nästa budgetår.

Socialdemokraterna framhåller i partimotion 1081 att ADB-resurserna i platsförmedlingen måste byggas ut för att ytterligare höja effektiviteten i förmedlingsarbetet. När AMS till våren redovisar sina mer definitiva bedömningar finns underlag för beslut om ytterligare terminaler. Enligt socialdemokraterna bör riksdagen föreläggas förslag i frågan så snart detta underlag presenterats av AMS.

Enligt utskottets uppfattning är det glädjande att införandet av ADB har bedömts leda till förbättrad effektivitet i platsförmedlingen. Innan beslut fattas om ytterligare investeringar i terminaler bör dock - som framhålls i propositionen - AMS aviserade mer definitiva bedömning av verksamheten avvaktas. Redovisning väntas ske under nästa budgetår. Utskottet utgår från att regeringen därefter i lämpligt sammanhang återkommer till riksdagen i frågan. Någon åtgärd från riksdagens sida med anledning av motion 1081 i denna del synes inte vara erforderlig. Motionen avstyrks därför i denna del.

AU 1981/82:21

44 En undersökning som gjorts i juni 1980 inom arbetsmarknadsverket om efterlevnaden av lagen om allmän platsanmälan visar att 79% av de i dagspressen utannonserade platserna har anmälts till förmedlingarna. Resultatet tyder på en fortsatt förbättring av efterlevnaden jämfört med tidigare undersökningar. Efterlevnaden är sämst i storstadslänen. Anmälningsbenägenheten är vidare relativt låg bland arbetsgivare inom handel, restaurang, hotell samt banker och försäkrings verksamhet. Det är slutligen främst de mindre företagen som inte anmäler lediga platser till förmedlingarna.

Enligt utskottets uppfattning är det uppenbart att tillflödet av lediga platser till arbetsförmedlingen ökat betydligt sedan allmän platsanmälan infördes på försök år 1976. Införandet av allmän platsanmälan har också inneburit vidgade möjligheter för platsförmedlarna att erbjuda den platssökande önskat arbete. Mot denna bakgrund avstyrker utskottet motion 1537 av Allan Åkerlind (m). I den motionen föreslås nämligen att lagen om allmän platsanmälan skall upphöra att gälla.

PLOG, en arbetsgrupp inom AMS som haft till uppgift att se över arbetsförmedlingens organisation, har föreslagit en omläggning av arbetsförmedlingens organisation med syfte att effektivera platsförmedlingen. Det har bl. a. gällt att bredda och förbättra vägledningsinsatserna i samband med arbetsförberedande åtgärder. Förslagen redovisades i 1981 års budgetproposition och godtogs av riksdagen (AU 1980/81:21). Genomförandet av PLOG:s förslag har påbörjats under budgetåret 1981/ 82. Nya organisationsplaner för arbetsförmedlingskontoren gäller fr. o. m. den 1 juli 1981.

Ett av PLOG:s förslag innebar att tjänstekategorierna arbetsvårdare och yrkesvägledare ersätts av arbetsvägledare som skall vägleda sökande som inte utan arbetsförberedande eller sysselsättningsskapande åtgärder kan arbetsplaceras. Däremot kommer enligt PLOG:s förslag uppgifterna yrkesvägledning och arbetsvärd att bestå och utvecklas inom den nya tjänstekategorin.

I motion 1068 av Ylva Annerstedt (fp) yrkas att yrkesvägledare och arbetsvårdare även i fortsättningen skall stå till de arbetssökandes förfogande vid arbetsförmedlingarna. Motionären framhåller bl. a. att den kunskapsöverföring som sker mellan främst yrkesvägledare och arbetsvårdare går förlorad med den nya ordningen, vilket i sin tur innebär försämrad service till de arbetssökande.

Utskottet behandlade ett motsvarande yrkande förra året. Utskottet framhöll därvid att förslaget att arbetsvägledama som en sammanhållen personalkategori skall handlägga ärenden oavsett om de faller inom arbetsvärds- eller yrkesvägledningsområdena motiveras av PLOG bl. a. med att det är en anpassning till att många vägledningssökande har behov av insatser av båda slagen. För att de nya arbetsuppgifterna skall klaras kommer det att behövas särskilda utbildningsinsatser för de arbetsvårdare,

AU 1981/82:21

yrkesvägledare och allmänna platsförmedlare som rekryteras som arbetsvägledare. Men PLOG räknar också med att det för handläggning av mer komplicerade vägledningsfall kommer att behövas specialkunskaper som går utöver dem som kommer att ges i den för arbetsvägledarna gemensamma utbildningen. Vissa arbetsvägledare kommer därför att tilldelas s. k. bevakningsuppdrag med uppgift att följa utvecklingen inom de fält som arbetsvärdarna och yrkesvägledarna i dag är speciellt inriktade på.

Utskottet pekade vidare på att ett kollektivavtal träffats mellan AMS och arbetstagarorganisationerna inom verket om genomförandet av PLOG. När det gäller att föra ut reformen i praktiken räknade utskottet slutligen med att det skulle ske i samverkan med de olika berörda personalkategorierna och att man skulle finna former som tillvaratar de olika gruppernas speciella kunskaper. Med det anförda avstyrktes motionen (AU 1980/81:21).

Utskottet - som har samma inställning i dag - vill härutöver tillägga att det f. n. pågår arbete med att ta fram en framtida fullständig utbildning för både platsförmedlare och arbetsvägledare. Den satsning verket gör på utbildning av personalen i samband med genomförandet av PLOG:s förslag är f. ö. mycket omfattande. Slutligen bör nämnas att AMS beslutat om en särskild uppföljning av genomförandet av förslagen. Personalen har garanterats inflytande i det arbetet. Uppföljningen avser samtliga delar av organisationsförändringen, dvs. även utbildningsinsatserna.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motion 1068.

Även i motion 1514 av Ella Johnsson (c) och Gunhild Bolander (c) tas upp frågan om specialiseringen inom arbetsförmedlingen. Motionärerna föreslår att de hörselskadade i varje län skall ha tillgång till specialister vid platsförmedlingen. Motionärerna pekar bl. a. på att de hörselskadade inte får de arbetsuppgifter som de genom utbildning och tekniska hjälpmedel kan utföra. Det har även visat sig att de hörselskadade anser att kontakten med arbetsförmedlingen är otillfredsställande. De framhåller bl. a. att de upplever att kunskapen om de problem som möter den hörselskadade i arbetslivet är bristfällig på platsförmedlingarna. Det bör därför finnas personal inom arbetsmarknadsverket som har god kännedom om de hörselhandikappade och deras speciella svårigheter på arbetsmarknaden.

Utskottet delar motionärernas uppfattning att det är viktigt att det inom arbetsmarknadsverket finns kunskap och förståelse för de handikappades situation. Arbetsmarknadsverket har också ambitionen att inom givna ramar tillgodose skilda sökandekategoriers speciella behov. När det gäller problemen för döva platssökande förfogar verket f. n. över elva regionala dövkonsulenter för sökande som kommunicerar med teckenspråk.

Arbetsmarknadsverket har f. ö. den principiella inställningen att de hörselskadade bör integreras, dvs. betjänas inom ramen för det normala förmedlingsarbetet. Enligt verkets uppfattning löser man inte de hörselskadades problem genom att man placerar en specialist på området i vaije

AU 1981/82:21

län. De hörselskadades problem måste i stället angripas på ett bredare fält, bl. a. på arbetsmiljöområdet och på hjälpmedelsområdet.

Utskottet delar verkets principiella inställning i frågan. Det får ankomma på verket att bedöma hur resurserna skall disponeras med tanke på behoven. Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motion 1514.

Utskottet tar härefter upp frågan om arbetsförmedling av kulturarbetare.

Enligt arbetsförmedlingslagen får arbetsförmedling inte bedrivas i förvärvssyfte, dvs. i avsikt att verksamheten skall ge vinst. Arbetsförmedling mot självkostnadsersättning får däremot bedrivas efter tillstånd av AMS. Tillstånd får i princip inte ges till enskild person utan endast till organisationer eller föreningar.

Genom en ändring år 1976 i arbetsförmedlingslagen har möjlighet öppnats att i begränsad omfattning bevilja enskild person eller annan tillstånd att i förvärvssyfte bedriva arbetsförmedling för musiker och sceniska artister. Tillstånd får endast ges för verksamhet som innefattar förmedling av anställning utomlands åt den som är bosatt i Sverige eller av anställning i Sverige åt den som är bosatt utomlands. Tillstånd får beviljas för högst tre år i sänder.

Den sistnämnda verksamheten tas upp till behandling i motion 1512 av Per Olof Håkansson (s) och Oskar Lindkvist (s). Motionärerna har invändningar mot att förmedlingen av musiker och sceniska artister inom det samhällsfinansierade svenska kulturlivet domineras av två privata företag med mycket hög omsättning. En förmedling i samhällets regi bör därför etableras. Därmed skulle bl. a. åstadkommas ett effektivare utnyttjande av de medel som står till förfogande för denna sektor av kulturlivet. Man skulle också få en förmedlingsverksamhet som bättre överensstämmer med de kulturpolitiska målen.

Frågan om arbetsförmedling på kulturområdet har under 1960- och 1970- talen utretts upprepade gånger. Statsmakterna tog senast ställning till frågan år 1976. Därvid fattades beslut om en förhållandevis kraftig utbyggnad av den offentliga förmedlingen.

Regeringen tillsatte våren 1980 en utredning på arbetsförmedlingslagens område. Utredningen skall i första hand behandla frågan om arbetsförmedling av korttidsanstäilda på kontorsområdet. Därutöver skall emellertid även frågan om arbetsförmedling på kulturområdet prövas.

Med hänvisning till att frågan om förmedling av tjänster på kulturområdet f. n. är under beredning finns det inte skäl att föreslå någon ändring på grund av motionen.

Problem som hör samman med bristande industritradition i glesbygden behandlas i motion 1974 av Eivor Nilson (c). Motionären framhåller bl. a. att avsaknaden av industritradition i glesbygden ofta försvårar rekryteringen av utbildad personal från orten och föreslår en försöksverksamhet med företagsintroduktion och inskolning i Häijedalens kommun med ekono -

AU 1981/82:21

miskt stöd såväl till den som genomgår inskolning som till arbetsgivaren. Enligt förslaget skulle det ekonomiska stödet utgå i 24 veckor. Bidraget skulle minska efter hand under perioden varefter den person som utbildats skulle anställas. Med förslaget skulle kvinnornas möjligheter att genomgå utbildning och erhålla anställning på orten öka.

Som motionären framhåller är den industriella traditionen i många glesbygdskommuner begränsad. Det är bl. a. mot denna bakgrund regionalpolitisk! sysselsättnings- och utbildningsstöd kan lämnas till företag i dessa orter i samband med nyetablering eller utvidgning av verksamheten. Behovet av utbildad personal bör även kunna tillgodoses genom arbetsmarknadsutbildningen. Förutsättningen för industriell verksamhet i glesbygdskommunerna torde f. ö. komma att beröras i anslutning till behandlingen av regeringsförslagen om regionalpolitiken (prop. 1981/82:113) och om småföretagsamheten (prop. 1981/82:118).

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motion 1974.

Utskottet tar i detta sammanhang slutligen upp ett par motioner — 288 av Per Olof Håkansson m.fl. (s) och 1137 av Eric Holmqvist m.fl. (s) - om inrättande av s. k. fadderarbetsplatser inom byggnadssektorn. Enligt motionärerna bör regeringen utarbeta ett förslag som innebär att man i speciella projekt kan sammanföra äldre arbetskraft med lärlingar. Därmed skulle bl. a. kontinuiteten i branschen säkerställas och sysselsättningsläget förbättras. I motion 1137 föreslås att försöksverksamhet påbörjas i de båda Skånelänen.

Utskottet har ingen annan uppfattning än motionärerna beträffande värdet av samverkan mellan äldre yrkesarbetare och lärlingar. Hur lärlingsutbildningen skall läggas upp är emellertid en fråga för parterna på arbetsmarknaden och utbildningsmyndigheterna. Utskottet kan f. ö. inte ställa sig bakom förslaget att beredskapsarbetena skulle utnyttjas i detta utbildningssyfte. En sådan ordning skulle nämligen innebära att dessa arbeten öppnas för icke arbetslösa, vilket strider mot de av riksdagen fastställda principerna för dessa arbeten.

Utskottet avstyrker med hänvisning till vad som anförts de här aktuella motionsyrkandena.

Flyttningsbidrag m.m.

Flyttningsbidraget innehåller komponenterna respenning och starthjälp. Respenningen inkluderar ersättning av kostnader för olika slag av resor samt för flyttning av bohag. Starthjälpen är avsedd att täcka kostnader som på den nya orten uppkommer i samband med omställningen. Bidraget beviljas vid tillträde av en ny anställning som beräknas vara minst sex månader. Starthjälpen utgår i dag med 6000 kr. till arbetstagare vars hushåll består av två eller flera personer som följer med vid flyttningen och i övriga fall med 3 000 kr.

Riksdagen fattade förra året beslut om genomgripande ändringar av

AU 1981/82:21

flyttningbidragen (AU 1980/81:21, rskr 404). Beslutet innebar bl. a. att alla former av flyttningsbidrag enligt arbetsmarknadskungörelsen gjordes skattefria. Mot bakgrund härav är statsrådet Eliasson inte beredd tillmötesgå AMS förslag om ytterligare ändringar i bidragsreglerna. Den kostnad arbetstagaren får betala vid dagliga resor enligt 36 § arbetsmarknadskungörelsen (1966: 368) bör emellertid enligt statsrådet Eliasson - i enlighet med AMS förslag - bli uppjusterad från 90 kr./månad till 100 kr./månad. Det ankommer på regeringen att besluta i den frågan.

I motion 1618 av Erik Hovhammar m.fl. (m) föreslås att starthjälpen höjs till 3500 kr. resp. 7000 kr. Enligt motionärerna är det viktigt att bidragsnivån för dem som flyttar inte urholkas av inflationen. Det är vidare en förutsättning för ett fullt utnyttjande av vår produktionskapacitet att den yrkesmässiga och geografiska rörligheten är tillräckligt hög. Slutligen framhåller motionärerna att det är väsentligt att alla tendenser till fusk och överutnyttjande av starthjälpen motverkas. Möjligheten att endast utge ersättning för verifierbara kostnader bör därför utnyttjas. Även i moderata samlingspartiets partimotion 2054 framhålls vikten av att den regionala och lokala rörligheten på arbetsmarknaden främjas.

Som tidigare redovisats fattade riksdagen för ett år sedan beslut om betydande förändringar i reglerna och villkoren för flyttningsbidragen. De nya reglerna har varit i kraft endast ett par månader och bör tillämpas ytterligare en tid innan väsentliga förändringar görs. När det gäller bidragsbeloppen vill utskottet erinra om att de numera är skattefria. Med hänvisning härtill avstyrker utskottet motionerna 1618 och 2054 i de aktuella delarna.

I propositionen redovisas erfarenheterna från försöksverksamheten med stöd till s. k. sökanderesor mellan Finland och Sverige. I samarbete mellan finska och svenska arbetsmarknadsmyndigheter utkom i februari 1979 en rapport om vidareutveckling av det svensk-finska samarbetet i arbetsmarknadsfrågor och åtgärder för att förbättra tryggheten vid flyttning mellan länderna. I rapporten framfördes bl. a. förslag om försöksverksamhet med sökanderesor mellan Finland och Sverige. Syftet med sökanderesor skulle vara att i ökad utsträckning kanalisera flyttning mellan länderna genom arbetsförmedlingen.

Regeringen gav senare under året AMS i uppdrag att efter samråd med arbetskraftsministeriet i Finland utfärda tillämpningsföreskrifter för försöksverksamhet med sökanderesor mellan de två länderna. I förutsättningarna ingick att likartade bestämmelser för resorna borde tillämpas av bägge länder samt att kostnaderna för resorna skulle bekostas av det land dit den arbetssökande avsåg att flytta.

Verksamheten med sökanderesor påböijades den 1 februari 1980. AMS har bemyndigande att bedriva denna verksamhet under innevarande budgetår. I Finland gällde en motsvarande förordning t. o. m. utgången av år

1981.

AU 1981/82:21

49 Enligt den av AMS framtagna utvärderingen av verksamheten framgår att andelen arbetstagare som kontaktat finsk arbetsförmedling före flyttning till Sverige ökade från 68% år 1979 till 77% under år 1980. Antalet genomförda sökanderesor från Finland under år 1980 uppgick till 321, medan 103 skett från Sverige till Finland. Av de arbetssökande som beviljats sökanderesor från Finland har 65% erhållit arbete i Sverige. Motsvarande siffra för arbetstagare från Sverige var 45 %.

Resultaten tyder enligt AMS inte på att införandet av sökanderesor medfört någon ökning av sökandeströmmen mellan länderna. Erfarenheterna från verksamheten är ännu begränsade, och AMS föreslår därför fortsatta försök under ytterligare ett år.

Statsrådet Eliasson anmäler i propositionen sin avsikt att senare föreslå regeringen att försöksverksamheten får fortsätta även under budgetåret 1982/83. Utskottet har ingenting att invända mot vad som anförs i propositionen på denna punkt.

Inlösen av egna hem

För inlösen av egna hem m. m. föreslås oförändrat belopp om 1000 kr. Utskottet tillstyrker förslaget.

Anslagberäkning

Det sammanlagda medelsbehovet under anslaget Arbetsmarknadsservice beräknas i propositionen till 1 139851000 kr. Med hänvisning till vad tidigare anförts om en ytterligare förstärkning med 380 tjänster vid arbetsmarknadsverket, vilket förslag utskottet tillstyrkt med anledning av den socialdemokratiska partimotionen 1081, bör det i propositionen föreslagna medelsbehovet föras upp med ytterligare 38 milj. kr. Med utskottets förslag kan även vpk-motion 2127 sägas vara i huvudsak tillgodosedd. Med det anförda avstyrks yrkandet i motion 1618 av Erik Hovhammar m. fl. (m) om ytterligare 2,5 milj. kr., vilket hänförs till av utskottet tidigare avstyrkta förslag dels om avslag på propositionens förslag om överförande av 60 tjänster från egenregiverksamheten till platsförmedlingen, dels om höjda starthjälpsbelopp.

4 Riksdagen 1981182. 18 sami. Nr 21

AU 1981/82:21

50 Arbetsmarknadsutbildning

1980/81 Utgift 3161000000' Reservation -

1981/82 Anslag 19014000002

1982/83 Förslag 1680 500000

1 varav 2 231400000 kr. utgör anslagsmedel och återstoden betalas via influtna arbetsgivaravgifter. Av disponibla medel har dessutom 158,4 milj. kr. använts för eftersläpande fondrekvisitioner för budgetåret 1979/80.

2 utöver anslagna medel får arbetsmarknadsstyrelsen disponera 600 milj. kr. av den arbetslöshetsfond som inrättades enligt lagen (1973:372, upphävd 1981:552) om arbetsgivaravgift till arbetslöshetsförsäkringen och det kontanta arbetsmarknadsstödet för eftersläpande utgifter för delprogrammet Arbetsmarknadsutbildning och programmet Yrkesinriktad rehabilitering för budgetåret 1980/81 eller i övrigt enligt bestämmelserna för anslagen.

Utgifterna för delprogrammet Arbetsmarknadsutbildning under programmet Yrkesmässig och geografisk rörlighet bestreds före den 1 juli 1981 från en särskild arbetsmarknadsutbildningsfond, som finansierades med dels arbetsgivaravgifter, dels av medel som anvisades under anslaget B 2. Bidrag till arbetsmarknadsutbildning.

Fr. o. m. budgetåret 1981/82 finansieras utbildningsbidragen till elever dels genom arbetsgivaravgifter, dels från reservationsanslaget B 3. Bidrag till arbetslöshetsersättning och utbildningsbidrag. Utgifter för kurskostnader, företagsutbildning m. m. bestrids från förevarande anslag.

1980/81

Utgift

1981/82

Anslag

1982/83

Beräknad ändring

AMS+SÖ

Föredra-

ganden

Arbetsmarknads- utbildning Förvaltningskostn.

2191 154000 40 246000

-2790000 +3 890000

-224800000 + 3900000

1901400 000

+ 1 100000

-220 900000

Regeringen har i budgetpropositionen under punkt B 2 (s. 65—81) föreslagit att riksdagen skall

1. godkänna de ändringar i reglerna för jämställdhetsbidraget m. m. som regeringen förordat,

2. till Arbetsmarknadsutbildning för budgetåret 1982/83 anvisa ett reservationsanslag av 1 680500000 kr.

Arbetsmarknadsutbildningens huvuduppgift är att stärka den som har en svag ställning på arbetsmarknaden och samtidigt tillgodose angelägna behov av yrkesutbildad arbetskraft. Utbildningen är främst förbehållen personer över 20 år som är eller löper risk att bli arbetslösa eller är svårplacerade på arbetsmarknaden. Efter hand har även andra grupper fått möjlighet att delta i arbetsmarknadsutbildning genom tillkomsten av bl. a. bristyrkesutbildning och utbildning av permitteringshotad personal. Även ungdomar som inte fyllt 20 år har efter hand givits sådana möjligheter.

AU 1981/82:21

51 Arbetsmarknadsutbildning bedrivs vid AMU-centra och andra av skolöverstyrelsen (SÖ) särskilt anordnade kurser. Deltagarna får studiesocialt stöd i form av utbildningsbidrag som utbetalas av de allmänna försäkringskassorna.

Arbetsmarknadsutbildningens huvuduppgift är att stärka den som har en svag ställning på arbetsmarknaden och samtidigt tillgodose angelägna behov av yrkesutbildad arbetskraft. Utbildningen är främst förbehållen personer över 20 år som är eller löper risk att bli arbetslösa eller är svårplacerade på arbetsmarknaden. Efter hand har även andra grupper fått möjlighet att delta i arbetsmarknadsutbildning genom tillkomsten av bl. a. bristyrkesutbildning och utbildning av permitteringshotad personal. Även ungdomar som inte fyllt 20 år har efter hand givits sådana möjligheter.

Arbetsmarknadsutbildning bedrivs vid AMU-centra och andra av skolöverstyrelsen (SÖ) särskilt anordnade kurser. Deltagarna får studiesocialt stöd i form av utbildningsbidrag som utbetalas av de allmänna försäkringskassorna.

Arbetsmarknadsutbildningen kan också ordnas så att deltagare hänvisas till det reguljära utbildningsväsendet eller till kurser i regi av t. ex. studieförbunden. I dessa fall svarar kursanordnaren för utbildningskostnaderna medan deltagarna får utbildningsbidrag. Är kursen avgiftsbelagd får deltagarna ersättning härför genom tillägg till utbildningsbidraget.

Slutligen kan arbetsmarknadsutbildning förläggas till företag. I sådana fall skall deltagaren vara anställd vid företaget och uppbära avtalsenlig lön under utbildningstiden. Företaget skall vidare svara för utbildningskostnaderna men uppbär i gengäld bidrag med belopp som varierar med utbildningens inriktning och syfte.

Ansvaret för arbetsmarknadsutbildningen ligger på två myndigheter, AMS och SÖ. Arbetsmarknadsverket bedömer utbildningsbehov och fastställer inriktning och lokalisering av utbildningen medan SÖ har det pedagogiska, tekniska och ekonomiska ansvaret för verksamheten vid AMUcentra och övriga av SÖ anordnade särskilda kurser. Utbetalningen av utbildningsbidrag till eleverna görs, sorn redan nämnts, av de allmänna försäkringskassorna.

Under budgetåret 1980/81 deltog totalt 95 800 personer i arbetsmarknadsutbildning, vilket var ca 45000 personer färre än AMS ursprungligen hade bedömt. Det var också en kraftig nedgång jämfört med budgetåret 1979/80 då antalet deltagare var 138400.

1 följande sammanställning visas hur antalet personer i arbetsmarknadsutbildning under budgetåren 1979/80—1980/81 fördelade sig på olika kursanordnare.

AU 1981/82:21

52 Kursanordnare

Antal personer som deltagit i utbildning under budgetåret

Procentuell andel kvinnor

1980/81

1979/80

1980/81

1979/80

Skolöverstyrelsens

AMU-kurser

40,0

44,0

Reguljära utbild-

ningsväsendet

25 177

66,4

67,5

Övriga kursanordnare

45,7

46,4

Uppgift saknas

56,5

52,4

Summa AMU exkl.

företagsutbildning

126 521

47,7

52,4

Företagsutbildning

11 839

33,4

30,6

Därav utbildning

vid permitteringshot

5 541

21,0

19,6

Samtliga

95 837

46,5

50,5

Källa: Arbetsmarknadsstatistik 1981:6 B. AMS

AMS uppföljning av de elever som avslutade arbetsmarknadsutbildning under andra kvartalet 1980 visar att av de drygt 14500 elever som fullföljde utbildningen förvärvsarbetade 68% sex månader efter utbildningen. Andelen arbetslösa var 14%.

Volym och medelsbehov m.m.

Statsrådet Eliasson räknar med att ca 110000 personer kommer att delta i arbetsmarknadsutbildning under budgetåret 1982/83 varav 79000 i SÖkurser. För denna omfattning beräknas AMS kostnader till 248,5 milj. kr. och SÖ:s till 1432 milj. kr. Sammanlagt föreslås således att anslaget Arbetsmarknadsutbildning förs upp med 1680500000 kr.

Socialdemokraterna föreslår i sin partimotion 1081 vissa riktlinjer för arbetsmarknadsutbildningen under budgetåret 1982/83. Bl. a. begärs att ramen för planering av utbildningen vidgas från 110000 till 120000 elever, vilket är i enlighet med AMS förslag. Motionärerna begär även att regeringen i anslutning till tilläggsbudgeterna I och II för budgetåret 1982/83 skall redovisa aktuell planeringsberedskap samt precisera behovet av medel för arbetsmarknadsutbildning.

Även vänsterpartiet kommunisterna kräver i sin motion 1569 att AMS begäran om resurser till arbetsmarknadsutbildningen tillgodoses. Motionärerna föreslår således att 1902,5 milj. kr. anslås till arbetsmarknadsutbildningen, vilket är en ökning med 222 milj. kr. i jämförelse med regeringens förslag.

Utskottet godtar regeringens förslag om arbetsmarknadsutbildningens volym och därmed anslagets storlek. Om utvecklingen på arbetsmarknaden skulle komma att motivera en större volym för arbetsmarknadsutbildningen än som här har förordats får behovet av medel härför prövas senare. Som en följd av utskottets ställningstagande avstyrks motionerna 1081 och 1569 i berörda delar.

AU 1981/82:21

53 I sina riktlinjer för arbetsmarknadsutbildningen kräver socialdemokraterna också att regeringen i kompletteringspropositionen våren 1982 skall redovisa orsakerna till att AMU-verksamheten trots den stigande arbetslösheten tilläts förbli underutnyttjad under år 1981. Motionärerna vill också att regeringen preciserar de åtgärder som vidtagits för att vid behov faktiskt uppnå de planeringstal som riksdagen anger för budgetåret 1982/ 83. Därvid skall särskilt anges de åtgärder som syftar till att öka intresset för utbildning bland grupper med särskilt svåra problem på arbetsmarknaden. Som exempel på sådana grupper anges medelålders och äldre kvinnor samt unga flickor.

Arbetsmarknadsministern framhåller i budgetpropositionen att det finns olika orsaker till att den möjliga kapaciteten under 1980/81 inte helt har kunnat utnyttjas och betonar att nedgången i antalet genomförda utbildningar i viss mån är en följd av effektiviseringar och avgränsningar gentemot andra ansvarsområden. Gymnasieskolans ökade möjligheter att fr. o. m. den 1 juli 1980 erbjuda yrkesutbildning av olika slag har således lett till att arbetsmarknadsutbildningen för ungdomar under 18 år har kunnat begränsas. Viss betydelse har också de av AMS utfärdade föreskrifterna haft om begränsning av arbetsmarknadsutbildningen för ungdomar under 25 år inom det reguljära skolväsendet.

Mot bakgrund av nedgången i antalet deltagare i arbetsmarknadsutbildningen under budgetåret 1980/81 jämfört med den planerade omfattningen för samma period har AMS, med hänvisning till bl. a. de socialdemokratiska motionärernas begäran nyligen fått regeringens uppdrag att före den 1 april 1982 redovisa vilka förutsättningar som krävs för ett utökat resursutnyttjande inom arbetsmarknadsutbildningen. Därvid skall även anges de åtgärder som vidtagits i samband med planering av arbetsmarknadsutbildning för budgetåret 1982/83. Utskottet har inhämtat att arbetsmarknadsministern avser att i kompletteringspropositionen senare i vår lämna en slutlig redovisning i frågan. Som framgår av det anförda har motionärernas önskemål tillgodosetts på denna punkt. Motion 1081 bör därför inte föranleda någon åtgärd i denna del.

Utskottet behandlar i detta sammanhang också ett yrkande i motion 1137 av Eric Holmqvist m. fl. (s) om utökade resurser för arbetsmarknadsutbildningen i Malmöhus län. Motionärerna föreslår tillskapandet av ett nytt AMU-center i Malmö-Lundregionen och att AMU-centret i Helsingborg tillförs ett livsmedelstekniskt block.

Utskottet vill med anledning av motionen erinra om att det enligt arbetsmarknadskungörelsen är AMS eller, efter styrelsens bestämmande, länsarbetsnämnd som prövar behovet av kurser för olika slag av arbetsmarknadsutbildning. AMS utreder och planerar i samråd med länsarbetsnämnderna och arbetsmarknadens parter utbildningens omfattning, yrkesinriktning, lokalisering och tidsplanering. I detta arbete deltar också en rad regionala organ. SÖ anordnar därefter den av AMS fastställda utbildningen vid AMU-centra eller filialer till dessa.

AU 1981/82:21

54 Utskottet är väl medvetet om att situationen på arbetsmarknaden i Malmöhus län har försämrats avsevärt under senare år. En viktig orsak härtill är strukturförändringarna inom varvsnäringen. Utskottet tog därför förra året initiativ till en tillfällig förstärkning av arbetsförmedlingen i länet (AU 1980/81:17). När det gäller arbetsmarknadsutbildningens omfattning i länet anser utskottet dock att det som hittills bör ankomma på arbetsmarknadsmyndigheterna att enligt den ordning som har redovisats ovan besluta härom inom ramen för tilldelade anslag. Med hänsyn till det anförda avstyrks motionen i denna del.

Kvinnor och äldre i AMU

I motion 1081 av Olof Palme m. fl. (s) framhålls de särskilda svårigheter som möter kvinnor i åldrarna 45-64 år när de söker sig ut på arbetsmarknaden. Samtidigt är antalet kvinnor i dessa åldrar i arbetsmarknadsutbildning litet. Motionärerna hänvisar till de lokala försök som gjorts av sysselsättningsutredningen och AMS med särskilda utbildningsinsatser för medelålders och äldre kvinnor. Resultatet av verksamheten har varit uppmuntrande, och motionärerna vill att verksamheten därför skall utvecklas och föras ut till andra delar av landet med låg kvinnlig yrkesverksamhet. Förslagets genomförande är dock beroende av en förstärkning av arbetsförmedlingen.

Riksdagen har vid ett flertal tillfällen behandlat socialdemokratiska förslag om stimulans för äldre kvinnor att delta i arbetsmarknadsutbildning. Utskottet har därvid som skäl för avstyrkan angivit att AMS är oförhindrad att starta sådan verksamhet som anges i motionen samt att förberedande teoretiska studier kan erbjudas vid folkhögskolor och inom kommunal vuxenutbildning. Utskottet vidhåller denna sin uppfattning och avstyrker därför motionen i denna del.

I motion 2059 av Gösta Bohman m. fl. (m) föreslås att arbetsmarknadsutbildningens effekter för kvinnlig arbetskraft kartläggs. Motionärerna framhåller bl. a. att många kvinnor drabbas särskilt hårt vid hög arbetslöshet men att sysselsättningspolitiken i hög grad är inriktad på de arbetslösa männens behov av bl. a. arbetsmarknadsutbildning.

Den nuvarande inriktningen av arbetsmarknadsutbildningen har sin grund i riksdagens beslut år 1975 om nya riktlinjer för arbetsmarknadsutbildningen. I enlighet därmed skall utbildningen medverka till att stödja dem som har den svagaste ställningen på arbetsmarknaden. En uppgift för kommittén (A 1980:02) för arbetsmarknadsutbildning och företagsutbildning (KAFU) är att pröva i vad mån den nuvarande inriktningen av arbetsmarknadsutbildningen svarar mot bl. a. detta mål eller behöver ändras. Motionens önskemål kan därmed anses tillgodosett. Motionen bör alltså i denna del inte föranleda någon åtgärd.

AU 1981/82:21

55 Utbildning i företag

AMS har i sin anslagsframställning för budgetåret 1982/83 föreslagit ett antal förändringar av gällande regler för bidrag till utbildning i företag. Förslagen berör bl. a. jämställdhetsbidraget - dvs. stödet till företag som utbildar nyanställd personal till yrken med ojämn könsfördelning — och stödet till utbildning av anställd i kombination med anställning av ersättare. AMS framhåller att trots höjning av bidraget till 20 kr. per timme för de båda utbildningsformerna har stödet fått liten omfattning. Därför föreslås att de två bidragsformerna slås samman till ett bidrag. En sådan ändring sägs också innebära en administrativ förenkling. I propositionen tillstyrker statsrådet förslaget och föreslår att riksdagen skall godkänna de redovisade ändringarna i reglerna. Utskottet biträder propositionens framställning.

Bidraget för utbildning av anställda i företag då påtaglig risk föreligger för permittering eller uppsägning utgår med 20 kr. för varje anställd och utbildningstimme. Utbildningstiden för en och samma person får uppgå till högst 960 timmar under två år. Bidraget utgår inte för de 40 första utbildningstimmarna. Stödformen har tidigare haft en mycket stor omfattning. Under budgetåret 1977/78 var antalet deltagare ca 120000. Motsvarande antal under 1980/81 var ca 3800.

I motion 1081 av Olof Palme m. fl. (s) föreslås en höjning av bidraget till utbildning i företag vid permitteringshot. Motionärerna hänvisar till att antalet varsel om permittering och uppsägning f. n. är stort samt att utbildningen av permitterings- och uppsägningshotad personal ligger på en låg nivå. Mot denna bakgrund föreslår motionärerna i likhet med AMS att bidraget höjs från 20 kr. till 35 kr. per timme samt att bidraget får utgå under hela utbildningstiden, dvs. även under de 40 första timmarna. Enligt motionärerna skall de nya bidragsreglerna gälla under tiden den 1 april till den 31 december 1982. Stödet skall i första hand förbehållas industri- och byggnadsverksamhet. De merkostnader som följer av bidragsändringen sägs mer än väl kunna täckas med redan beviljade medel.

Riksdagen beslutade hösten 1981 påförslag av arbetsmarknadsutskottet (AU 1981/82:1, rskr 1981/82:15) att regeringen skulle ha möjlighet att under resten av budgetåret 1981/82 lämna ett högre bidrag än 20 kr. per timme till industriföretag som väljer att utbilda anställda i stället för att permittera. I budgetpropositionen konstaterar det föredragande statsrådet att han inte avser att f. n. förorda någon höjning av ifrågavarande bidrag. Som skäl härtill anges bl. a. att ett förhöjt bidrag skulle kunna medföra risk för fördröjning av pågående strukturomvandling. Dessutom hänvisas till den pågående utredningen om arbetsmarknadsutbildning och utbildning i företag.

Utskottet delar i princip uppfattningen att ett bidrag till utbildning av permitteringshotad personal i vissa fall kan motverka en önskvärd strukturomvandling. Detta tog utskottet också hänsyn till i sitt ställningstagande

AU 1981/82:21

hösten 1981. Avsikten var således att möjligheten att tillämpa ett högre bidrag än 20 kr./tim. endast skulle utnyttjas i företag inom branscher med övergående sysselsättningsproblem. I sådana fall har bidraget visat sig vara ett verksamt medel för att bevara sysselsättningen. Utskottet vill dessutom framhålla att den förbättrade yrkesskicklighet som utbildningen kan leda till i vissa fall kan vara till hjälp för företagen att komma över en strukturkris. Utskottet vidhåller således uppfattningen att det i vissa fall kan vara av stort sysselsättningspolitiskt värde att kunna höja det aktuella bidraget. Mot bakgrund av att den besvärliga sysselsättningssituationen enligt utskottets mening kommer att bestå under hela år 1982 bör möjligheten att höja bidraget förlängas t.o.m. utgången av året. Utskottet vill liksom tidigare framhålla att den statsfinansiella effekten av förslaget inte bör bli ökade kostnader, då alternativet till utbildningsstöd är arbetslöshetsersättning som ofta torde ställa sig mera kostsam för samhället. Det anförda innebär att utskottet till en del har gått motionärerna till mötes. Utskottet har dock i övrigt inte kunnat biträda motionens förslag om ändring av bidragsreglerna. Vad utskottet anfört med anledning av propositionen och motion 1081 i aktuell del bör regeringen underrättas om.

I motion 2054 av Gösta Bohman m. fl. (m) sägs bl. a. att arbetsmarknadsutbildningen bör förändras så att utbildningsresurser i större utsträckning köps direkt ute iföretagen. Den mer grundläggande utbildningen av reguljär karaktär inom AMU bör enligt motionen tas över av SÖ inom ramen för det ordinarie utbildningssystemet. På det sättet sägs resurser friställas som kan satsas på att stimulera ökad företagsintern yrkesutbildning.

Frågan om arbetsmarknadsutbildning i företag behandlades av utskottet våren 1981 med anledning av proposition (1980/81:126) om arbetsmarknadspolitikens framtida inriktning (AU 1980/81: 21). I propositionen framhöll det föredragande statsrådet bl. a.:

Det finns, som jag här har framhållit, flera goda skäl att i ökad utsträckning utforma arbetsmarknadsutbildningen i nära samarbete med företagen. Formerna för köp av ledig utbildningskapacitet i företag och förvaltningar bör vidareutvecklas. Särskilt i svaga konjunkturlägen bör det finnas resurser i företagen i form av kvalificerad personal, lokaler och utrustning som kan utnyttjas för utbildningsåtgärder. Genom en samverkan mellan de fasta institutionerna och företagen bör flexibla utbildningsprogram kunna läggas upp där vissa delar av utbildningen förläggs till AMU-center och filialer och andra delar förläggs till företagen. En permanent organisation för AMU är nödvändig men för att skapa ökad flexibilitet bör man pröva möjligheten att i större utsträckning köpa ledig utbildningskapacitet hos andra utbildningsanordnare (s. 91).

Utskottet anslöt sig till det redovisade uttalandet.

Utskottet vill också peka på att AMS i en skrivelse till samtliga länsarbetsnämnder våren 1981 har framhållit att ett ökat behov av utbildningskapacitet bör mötas med köp av lämplig utbildning i form av hela kurser i

AU 1981/82:21

näringslivet. På så sätt kan långtidsinvesteringar inom AMS undvikas och en närmare anknytning av utbildningen till arbetslivet erhållas. En förutsättning för dessa köp skall dock vara att resurser inte finns inom den egna verksamheten. Med hänvisning till det anförda kan motion 2054 i denna del anses vara tillgodosedd.

Svenskundervisning för invandrare

Invandrare med bristande kunskaper i svenska kan som nödvändig förberedelse till yrkesinriktad arbetsmarknadsutbildning beviljas svenskundervisning. Utbildningen får i första hand omfatta nio veckor, men kan efter individuell prövning förlängas med ytterligare nio veckor. Flertalet kursdeltagare får sådan förlängning. Undervisningen i svenska för invandrare får således totalt omfatta högst 18 veckor. Undervisningen är i möjligaste mån förlagd till AMU-center.

I motion 1519 av Anna-Greta Leijon m. fl. (s) pekas på den höga arbetslösheten hos invandrare samt på att deras yrkesrörlighet ofta hämmas av dåliga kunskaper i svenska. Mot den bakgrunden krävs extraordinära insatser för att erbjuda arbetslösa invandrare svenskundervisning. Motionärerna föreslår att invandrare som är anmälda som arbetslösa vid förmedlingarna under år 1982 skall få undervisning i svenska inom ramen för arbetsmarknadsutbildningen. Ersättning föreslås utgå enligt gängse regler för sådan utbildning. Kostnaderna för verksamheten sägs kunna täckas med beviljade medel för budgetåret 1981/82 som inte tas i anspråk till följd av ofullständigt kapacitetsutnyttjande under detta budgetår.

I motionen hänvisas även till den försöksverksamhet med bl. a. svenskundervisning och/eller preparandkurser före yrkesutbildning som bedrivits vid ett antal AMU-centra. Motionärerna vill att liknande kurser startas på flera håll i landet.

Även Helge Klöver m.fl. (s) tar i motion 1076 upp svenskundervisningen för invandrare. Motionärerna framhåller att invandrare som deltar i vissa AMU-kurser ofta har stora svårigheter att följa undervisningen på grund av bristfälliga språkkunskaper. Därför föreslås att extra undervisning i svenska skall kunna erbjudas till invandrare som trots tidigare undervisning inte har tillräckliga språkkunskaper för att kunna tillgodogöra sig arbetsmarknadsutbildningen. Studiemedel bör enligt motionen kunna utgå enligt samma regler som gäller för AMU-kurser.

I ett nyligen avlämnat betänkande om svenskundervisning för vuxna invandrare (SOU 1981:86 och 87) föreslås att en ny utbildning för invandrare skall inrättas under enhetligt huvudmannaskap. Målet för utbildningen skall enligt förslaget vara att ge aktiva och funktionella språkkunskaper. Undervisningen skall också innehålla samhälls- och arbetslivsorientering samt studie- och yrkesorientering (SYO). Utbildningen skall omfatta 600 timmar indelade i två etapper om vardera 300 timmar. Den första etappen skall avse nybörjarundervisning och anordnas snarast efter in -

AU 1981/82:21

vandringen. Den andra etappen kan få olika inriktning beroende på invandrarens fortsatta planer. Den kan t. ex. få viss yrkesinriktning och varvas med arbete eller annan utbildning. Betänkandet remissbehandlas f. n.

Utskottet vill liksom motionärerna framhålla den stora betydelse som kunskaper i svenska språket har för invandrarnas möjligheter att få inträde på den svenska arbetsmarknaden. De åtgärder och försök i olika former som bedrivits på skilda orter med yrkesutbildning på invandrarspråk jämte yrkesutbildning varvad med teoretisk preparandkurs har varit värdefulla. Utskottet stöder därför de uttalanden som görs i propositionen om bl. a. det motiverade i att utöka antalet kurser på invandrarspråk varvade med kurser i svenska för invandrare. Motion 1519 tillgodoses således på denna punkt.

Samhällets insatser för att ge invandrare svenskundervisning är omfattande och sker i olika former. Grundläggande svenskundervisning anordnas således förutom i samband med arbetsmarknadsutbildning bl. a. genom studieförbunden, vid mottagningsförläggningar för flyktingar och inom den kommunala vuxenutbildningen. När det gäller undervisningen i samband med arbetsmarknadsutbildning är som nämnts ovan syftet att vid behov ge invandrare sådana kunskaper och färdigheter i svenska och i svenskt samhällsliv som krävs för att kunna genomgå planerad yrkesutbildning. År 1980 deltog ca 8000 invandrare i sådan utbildning. Kostnaderna härför var ca 250 milj. kr. inkl. utbildningsbidragen. Motionärerna vill nu vidga möjligheterna till svenskundervisning inom arbetsmarknadsutbildningen dels genom att temporärt slopa kravet på efterföljande yrkesutbildning för anmälda arbetslösa (motion 1519), dels genom att vid behov tillåta en förlängning av utbildningstiden utöver nuvarande 18 veckor (motion 1076). Utskottet vill i och för sig inte förneka behovet av utökad svenskundervisning i vissa fall. Motionärernas förslag innebär emellertid grundläggande förändringar av nuvarande regler för svenskundervisningen inom arbetsmarknadsutbildningen. I avvaktan på ställningstaganden till det ovan redovisade utredningsförslaget bör enligt utskottet några ändringar i nuvarande regler inte göras av det slaget. Härtill kommer att några outnyttjade resurser inom arbetsmarknadsutbildningen för innevarande budgetår sannolikt inte kommer att föreligga. Det i motion 1519 framlagda förslaget till finansiering av den utvidgade svenskundervisningen är därför inte längre aktuellt. Utskottet avstyrker därför motionerna 1076 och 1519 i denna del.

Riksyrkesskolorn a

Riksyrkesskolorna tillkom i början av 1960-talet som komplement till den på många håll otillräckligt utbyggda gymnasieskolan/yrkesskolan. Antalet riksyrkesskolor var ursprungligen sju. Av dessa återstår i dag fyra, nämligen i Hedenäset, Torpshammar, Hudiksvall och Gamleby. Vid dessa skolor anordnas yrkesinriktade AMU-kurser om 1 —2 år för arbetslös ungdom i åldrarna 15-21 år utan möjlighet till annan yrkesutbildning. Plåt -

AU 1981/82:21

serna disponeras av arbetsförmedlingen. Tidigare rekryterades eleverna från hela landet men i takt med gymnasieskolans utbyggnad har riksrekryteringen minskat betydligt. I dag kommer således flertalet elever från det län där skolan är belägen. Därtill kommer att många är bosatta i själva skolkommunen eller i angränsande kommuner.

AMS beslutade i augusti 1981 efter samråd med SÖ att de fyra riksyrkesskolorna successivt skall avvecklas och omvandlas till AMU-filialer. Beslutet innebär att de sista riksyrkesskoleleverna kommer att rekryteras under innevarande vårtermin. Den fullständiga avvecklingen kommer att ske vid årsskiftet 1983-1984.

Den beslutade omvandlingen av riksyrkesskolorna till AMU-filialer tas upp i två motioner. Inga Lantz m.fl. (vpk) framhåller i motion 455 den viktiga uppgift riksyrkesskolorna har haft med sin inriktning på social fostran och yrkesutbildning. Därför yrkas att rekryteringen till dessa skolor även efter omorganisationen skall omfatta elever under 18 år.

I motion 1976 av Kerstin Nilsson m.fl. (s) begärs med hänsyn till bl.a. det dåliga arbetsmarknadsläget för ungdomar i Norrbotten och den viktiga sociala uppgift som denna skoltyp har att riksyrkesskolan i Hedenäset bibehålls som självständig enhet. Om Hedenässkolan ändå blir AMU-fdial föreslås att den skall få ta emot 16— 18-åringar.

Utskottet vill med anledning av motionerna anföra följande.

Arbetsmarknadspolitiken och utbildningspolitiken har på väsentliga punkter förändrats sedan riksyrkesskolornas tillkomst i början av 1960- talet. En klarare gränsdragning har bl. a. gjorts mellan skolans och arbetsmarknadspolitikens ansvarsområden. Skolstyrelserna i kommunerna har fått ett övergripande uppföljningsansvar för ungdomar under 18 år samtidigt som gymnasieskolan har givits ökade resurser att erbjuda yrkesutbildning av olika slag. Antalet intagningsplatser på gymnasieskolans reguljära yrkesinriktade linjer och specialkurser har ökat, och statsbidragen för inbyggd utbildning och gymnasial lärlingsutbildning har förbättrats. Därtill kan gymnasieskolan erbjuda introduktionsprogram och yrkesintroduktion till ungdom som är osäker om sitt yrkesval.

Mot denna bakgrund saknas det bärande motivet för att bibehålla återstående riksyrkesskolor. Inte heller gymnasieutredningen, som haft i uppdrag att utreda riksyrkesskolornas fortsatta ställning, har i sitt nyligen avlämnade betänkande (SOU 1981:96) En reformerad gymnasieskola haft något att invända mot AMS beslut att avveckla skolorna i deras nuvarande form.

Utskottet har samma principiella inställning. Det bör framhållas att övergången till annan verksamhetsform kommer att ske med i huvudsak oförändrat utnyttjande av riksyrkesskolornas nuvarande lokaler och personal. När det gäller skolan i Hedenäset, som har stor andel elever i åldrarna 16—17 år och därav många med sociala problem, hyser utskottet förståelse för de socialdemokratiska motionärernas uppfattning att det i

AU 1981/82:21

rådande svåra arbetsmarknadsläge för ungdomar inte är lämpligt att genomföra den beslutade avvecklingen. Skolan har en viktig roll att fylla med sin inriktning både på yrkesutbildning och social fostran. Utskottet har dock som tidigare den meningen att när det gäller arbetsmarknadsutbildningens omfattning och inriktning i de olika regionerna bör det ankomma på AMS att besluta härom. Med hänsyn till det anförda avstyrker utskottet att riksdagen skall ta något initiativ på grund av motionerna 445 och 1976.

Sysselsättningsskapande åtgärder

1980/81 Utgift 2857741000 Reservation 1184952000

1981/82 Anslag 3768900000'

1982/83 Förslag 2229150000

1 Inkl. 860 milj. kr. anvisade med utnyttjande av finansfullmakten. I beloppet ingår vidare 40 milj. kr. inom bostadsdepartementets verksamhetsområde. Från anslaget bestrids utgifterna för programmet Sysselsättningsskapande åtgärder.

Programmet Sysselsättningsskapande åtgärder består av delprogrammen Beredskapsarbeten. Tillfälligt sysselsättningsbidrag. Industribeställningar, Detaljplaneringsbidrag och Investeringsfondsärenden.

1980/81

Utgift

1981/82

Anslag

1982/83

Beräknad ändring AMS

Föredraganden

Beredskapsarbeten

+584000000

-1386500000

Tillfälligt sysselsättningsbidrag

- 30000000

- 20000000

Industribeställningar

53 152000

-100000000

- 100000000

Detaljplaneringsbidrag

43 274 000

+ 4000000

- 36000000

Förvaltningskostnader

28355 000

+ 3 155 000

+ 2750000

+461155000

-1539750000

2 Ingick tidigare i delprogrammet beredskapsarbeten.

Regeringen har i budgetpropositionen under punkt B 3 (s. 85-98) föreslagit riksdagen att

1. godkänna vad som anförts i propositionen om ändring av reglerna för tilläggsbidraget vid beredskapsarbeten,

2. bereda riksdagen tillfälle att ta del av vad som i propositionen anförts om medel till Umeå universitet,

3. till Sysselsättningsskapande åtgärder för budgetåret 1982/83 anvisa ett reservationsanslag av 2229 150000 kr.

Frågan om det tillfälliga sysselsättningsbidraget för äldre arbetskraft inom textil- och konfektionsindustrin tas upp senare i samband med behandlingen av en särskild proposition (1981/82:148) om åtgärder för tekoindustrin.

AU 1981/82:21

61 Beredskapsarbeten

Delprogrammet Beredskapsarbeten omfattar främst statliga beredskapsarbeten samt statsbidrag till kommunala och enskilda beredskapsarbeten. Även det statliga stöd som utgår till tidsbegränsad fortsatt drift vid nedläggningshotade företag omfattas av delprogrammet.

Beredskapsarbetenas omfattning har efter en nedgång under år 1980 åter ökat. Antalet personer i beredskapsarbete under fjärde kvartalet år 1981 uppgick till 31 000 mot 18900 vid samma tidpunkt året före. Under samma period år 1978 var 56 100 personer placerade i beredskapsarbeten. För hela budgetåret 1978/79 uppgick antalet sysselsättningsdagar i beredskapsarbeten till ca 11,1 miljoner mot ca 4,5 miljoner under förra budgetåret. Antalet sysselsättningsdagar under innevarande budgetår kan beräknas uppgå till ca 7 miljoner.

Som tidigare framhållits har anslagsberäkningen baserats på en konjunktumeutral bedömning av behovet av beredskapsarbeten. För innevarande budgetår har anslagits ca 2,4 miljarder kronor för beredskapsarbeten. Under budgetåret har emellertid hittills till följd av konjunkturläget ytterligare ca 1 miljard kronor ställts till AMS förfogande för beredskapsarbeten med utnyttjande av finansfullmakten. För nästa budgetår föreslås att ca 1,9 miljarder kronor skall anslås för verksamheten, vilket beräknas möjliggöra ca 4,5 miljoner sysselsättningsdagar. Detta sägs motsvara behovet under ett normalår.

Utskottet vill inledningsvis ta upp till behandling frågan om ytterligare medel till beredskapsarbeten under innevarande budgetår. Mot bakgrund av det besvärliga läget på arbetsmarknaden föreslås i den socialdemokratiska partimotionen 1081 att 200 milj. kr. skall anvisas till beredskapsarbeten på tilläggsbudget II senare i vår. Därmed skulle enligt motionärerna en ytterligare stegring av arbetslösheten kunna motverkas.

Socialdemokraterna föreslår dessutom att stödformen BAMU, som avskaffades för drygt ett år sedan, skall återupptas omgående. BAMU innebar att bidrag utgick till lönekostnader för beredskapsarbetare i statlig och kommunal förvaltning som tillfälligt ersatte ordinarie personal som deltog i yrkesutbildning. Stödformen är enligt motionärerna särskilt motiverad med hänsyn till att arbetsmarknadsläget är svårt i synnerhet för kvinnorna.

Den administrativa hanteringen av stödformen föreslås få en enklare utformning än tidigare. Vidare bör regeringen omgående uppdra åt utredningen om arbetsmarknadsutbildning och utbildning i företag (KAFU) att i nära kontakt med arbetsmarknadens parter undersöka möjligheterna att tillfälligt vidga verksamheten med BAMU även till den privata sektorn.

Motionärernas avsikt är att de föreslagna åtgärderna sedan skall ersättas av ett system med utbildningsfonder. Slutligen föreslår motionärerna att det särskilt bör undersökas om BAMU-verksamheten kan omfatta t. ex. datautbildning av kvinnor inom kontors- och serviceyrken.

De merkostnader för verksamheten med beredskapsarbeten under inne -

AU 1981/82:21

varande budgetår som följer av de redovisade förslagen täcks enligt motionärerna av det föreslagna medelstillskottet på 200 milj. kr.

Utskottet har tidigare i betänkandet givit uttryck för sin oro för utvecklingen på arbetsmarknaden. Utskottet har även ställt sig bakom den hittills tillämpade principen för medelsberäkningen, som innebär att finansfullmakten kommer till användning när utvecklingen på arbetsmarknaden tillfälligtvis avviker från det normala. I sammanhanget bör erinras om att regeringen i dagarna fattat beslut att på det sättet anvisa ytterligare 160 milj. kr. till beredskapsarbeten. Mot den angivna bakgrunden saknas skäl att tillstyrka det socialdemokratiska förslaget om ytterligare anslag på tilläggsbudget för beredskapsarbeten under innevarande budgetår.

Utskottet är inte heller berett tillstyrka förslaget om återinförande av BAMU. Det fanns starka skäl för att verksamheten avvecklades. Utöver vad som anförs i motionen om tidsödande hanteringsrutiner och verksamhetens begränsade volym kan nämnas den principiella invändningen att utbildning av anställda primärt bör åligga arbetsgivaren samt dessutom att beredskapsarbetet inte ledde till varaktigt arbete för ersättaren.

Slutligen vill utskottet hänvisa till att KAFU har i uppdrag att studera avgränsningen mellan arbetsmarknadsutbildning och personalutbildning och överväga om de nuvarande formerna av arbetsmarknadsutbildning i företag är ändamålsenliga eller behöver ändras.

Med det anförda avstyrker utskottet det socialdemokratiska förslaget att BAMU-verksamhet skall återupptas.

När det gäller riktlinjer för verksamheten med beredskapsarbetena under nästa budgetår anser socialdemokraterna i partimotion 1081 att AMS planering bör inriktas mot en volym om 7 miljoner dagsverken i överensstämmelse med AMS bedömningar, dvs. 3,5 miljoner fler dagsverken än enligt budgetpropositionens förslag. Motionärerna pekar bl. a. på att arbetsmarknadsläget under hela år 1982 kan väntas vara mycket ansträngt. Härtill kommer att en underskattning av det faktiska behovet omöjliggör erforderlig planering. Bl. a. måste beslut om investeringsarbeten tas i ett tidigt skede av budgetåret för att arbetena skall få en rimlig säsongsanpassning. Socialdemokraterna föreslår vidare att regeringen i anslutning till tilläggsbudget I och II för budgetåret 1982/83 skall redovisa för riksdagen aktuell planeringsberedskap samt precisera behovet av medel för beredskapsarbeten. Det slutgiltiga medelsbehovet för nästa budgetår bör prövas i anslutning till behandlingen av tilläggsbudget I och II och de begärda lägesredovisningarna.

Utskottet har tidigare i detta betänkande godtagit den i budgetpropositionen redovisade principen för medelsberäkningen till beredskapsarbetena. Utskottet utgår från att regeringen även under nästa budgetår utnyttjar finansfullmakten om behov uppstår av insatser utöver det normala. Utskottet avvisar följaktligen den socialdemokratiska motionen på denna punkt. Utskottet noterar f. ö. med viss förvåning att socialdemokraterna

AU 1981/82:21

inte redan i samband med budgetbehandlingen valt att föreslå den höjning av anslaget som motiveras av den högre beredskapsnivå som anges i motionen.

När det gäller det socialdemokratiska yrkandet om regeringens redovisning av planeringsberedskapen vill utskottet hänvisa till den redogörelse som årligen presenteras i budgetpropositionen. Utskottet utgår från att regeringen — om den finner lämpligt — härutöver redovisar det aktuella planeringsläget när det gäller beredskapsarbeten även i andra sammanhang under året, t. ex. i anslutning till tilläggsbudgeterna. Med det anförda avstyrks motion 1081 i denna del.

I motion 2054 av Gösta Bohman m.fl. (m) framhålls att resurserna för beredskapsarbeten skall inriktas på sysselsättning inom den enskilda sektorn. Därmed skulle den industriella expansionen underlättas.

Utskottet har ingen annan uppfattning än motionärerna om värdet av beredskapsarbeten inom den enskilda sektorn. Utskottet utgår också från att AMS och länsarbetsnämnderna prioriterar sådana projekt. Regeringen har f. ö. i samband med att beslut fattats under hösten 1981 om beredskapsarbeten för ungdomar särskilt uttalat att beredskapsarbetena inom den enskilda sektorn skall prioriteras och då främst inom industrin. Med hänvisning till att syftet med motionen därmed kan anses vara tillgodosett bör denna i här aktuell del inte föranleda någon åtgärd från riksdagens sida.

I budgetpropositionen framhålls att en förskjutning av beredskapsarbeten visserligen skett under tidigare år från investeringsarbeten till arbeten inom tjänste- och vårdsektorerna. Under budgetåret 1980/81 har emellertid denna bild förändrats, bl. a. beroende på skolmyndigheternas vidgade ansvar för de ungdomar som slutat skolan men ännu inte fyllt 18 år. Andelen investeringsarbeten bör därför återigen ökas.

I budgetpropositionen framhålls att beredskapsarbetena i första hand bör inriktas på dagsverksbilliga arbeten. I detta syfte föreslås vissa ändringar i 96 § arbetsmarknadskungörelsen (1966:368) beträffande bidragsbestämmelserna för beredskapsarbetena (punkterna 1 och 2). I propositionen anmäler även departementschefen sin avsikt att föreslå regeringen ett par andra förändringar i bidragsbestämmelserna för beredskapsarbeten (punkterna 3 och 4). Förslagen innebär följande.

1. Tilläggsbidraget sänks från normalt 20% till normalt 15%. Den möjlighet regeringen i dag har att med hänsyn till konjunkturläget höja tilläggsbidraget kvarstår liksom möjligheten för AMS att regionalt variera bidraget. Beräknad besparing: 58 milj. kr.

2. Tilläggsbidraget beviljas på skillnaden mellan de totala godkända kostnaderna och lönekostnaderna. I dag utgår bidraget för skillnaden mellan den för arbetet godkända kostnaden och grundbidraget. Beräknad besparing: 7 milj. kr.

3. Bidragsunderlaget för beredskapsarbeten maximeras till 3000 kr. per dagsverke räknat efter den totala dagsverkskostnaden för varje projekt.

AU 1981/82:21

64 Detta förslag innebär inte att arbeten med högre dagsverkskostnad än 3 000 kr. inte kan genomföras utan att bidrag får beräknas på högst 3000 kr. Beräknad besparing: 9 milj. kr.

4. Tiden för beredskapsarbeten inom tjänstesektorn sänks från sex månader till fem månader. Syftet med förändringen anges vara en ökad omsättning på personer i beredskapsarbeten. Beräknad besparing: 80 milj. kr.

De besparingar som redovisas under de fyra punkterna ovan ingår i regeringens besparingsprogram för budgetåret 1982/83.

I den socialdemokratiska partimotionen 1081 avvisas regeringens förslag beträffande ändring av bidragsbestämmelserna för beredskapsarbeten.

Enligt motionärerna måste investeringarna öka om nedgången i den svenska ekonomin skall kunna vändas. Detta måste beaktas även vid sammansättningen av beredskapsarbetena. Även den snabba ökningen av antalet arbetslösa bland byggnads- och industriarbetarna talar mot att investeringsarbetenas relativa andel dras ned. Investeringsarbetena ger vidare goda spridningseffekter. Propositionens förslag skulle enligt motionärerna innebära en lägre andel investeringsarbeten. Dessutom vältras kostnaderna för arbetsmarknadspolitiken över på kommunerna.

En sänkning av tiden för beredskapsarbetena inom tjänstesektorn till fem månader avstyrks av socialdemokraterna med hänsyn till att förslaget skulle drabba särskilt kvinnorna. Förslaget skulle vidare innebära snabbt ökade utgifter för arbetslöshetsunderstöd.

I motion 1618 av Erik Hovhammar m.fl. (m) föreslås en ytterligare skärpning av förslaget om högsta dagsverkskostnad för beredskapsarbeten. Motionärerna föreslår att den högsta dagsverkskostnaden sätts till 2900 kr., vilket skulle innebära en ytterligare besparing på 3,5 milj. kr. Som skäl anförs dels det statsfmansiella läget, dels den i propositionen uttalade ambitionen att styra beredskapsarbetena mot områden med lägre dagsverkskostnad.

Utskottet tillstyrker propositionens förslag till vissa ändringar i reglerna för beredskapsarbeten. Syftet med förslagen är - som framhålls i propositionen - att få till stånd en ökad inriktning mot dagsverksbilliga arbeten. Inte minst i det rådande statsfmansiella läget är detta en viktig strävan.

Utskottet vill härutöver anföra att även om tilläggsbidraget sänks i normalfallet, har regeringen alltid möjligheten att höja bidraget om starka skäl föreligger. Förslaget beträffande tilläggsbidraget syftar f. ö. till en renodling av bidragsandelen till löner resp. investeringar. När det slutligen gäller förslaget att maximera tiden för beredskapsarbeten inom tjänstesektorn till fem månader vill utskottet erinra om syftet med denna förändring, nämligen att åstadkomma större omsättning på personer i beredskapsarbete och därmed öka möjligheterna för arbetsförmedlingen till aktiva placeringsinsatser. Med det anförda avstyrker utskottet motion 1081 i här behandlade delar.

AU 1981/82:21

65 När det gäller den föreslagna högsta dagsverkskostnaden är utskottet inte berett frångå propositionens förslag. Sedan erfarenheter vunnits av effekterna av den i propositionen föreslagna dagsverkskostnaden får frågan övervägas på nytt. Motionerna 1081 och 1618 avstyrks följaktligen i denna del.

I propositionen anmäls att regeringen under våren 1981 gav AMS i uppdrag att i samråd med riksrevisionsverket (RRV) göra en fortsatt översyn av styrelsens rutiner för uppföljning av beslutade beredskapsarbeten med sikte på att förbättra den löpande redovisningen av arbetenas sysselsättningseffekt och kostnader. AMS har kommit in med en redovisning av uppdraget. Däri anförs att tidigare ordning inte möjliggjorde någon tillfredsställande redovisning förrän 3-4 månader efter budgetårets slut. De nya rutiner som införts innebär en avsevärt bättre uppföljning av sysselsättning och dagsverkskostnader än tidigare. Utskottet noterar med tillfredsställelse denna förbättring.

Utskottet går härefter över till motioner i vilka föreslås förstärkta medel för beredskapsarbeten i Skåne samt speciella projekt som beredskapsarbete.

I motion 1137 av Eric Holmqvist m. fl. (s) yrkas att Skåne skall tilldelas ytterligare medel för beredskapsarbeten. Motionärerna pekar även på länsarbetsnämndernas problem att anpassa verksamheten till konjunktursvängningarna. I motionen yrkas slutligen att statens vägverk skall ges i uppdrag att i samverkan med AMS utföra ett ökat antal vägarbeten i Skåne med beredskapsmedel. Det sistnämnda yrkandet återkommer även i motion 842 av John Johnsson m.fl. (s). Bakgrunden till yrkandena i de båda motionerna är det besvärliga sysselsättningsläget i Skåne.

Utvecklingen på arbetsmarknaden i Skåne har varit negativ under senare år. Orsaken härtill är - utöver det allmänna konjunkturläget - strukturomvandlingen inom för landsdelen viktiga näringsgrenar som exempelvis varvs- och tekoindustrin. Det får emellertid ankomma på arbetsmarknadsverket att inom givna ramar fördela beredskapsmedlen mellan länen. Vid valet av projekt som skall ges stöd med beredskapsmedel är det avgörande att objektet är lämpligt att utföra av arbetslösa samt behovet av sysselsättning på orten. När det slutligen gäller förutsättningarna för länsarbetsnämndernas planering vill utskottet hänvisa till att den tidigare nämnda parlamentariska utredningen om arbetsmarknadsverkets ansvarsområde och organisation skall utreda hithörande frågor.

Med det anförda avstyrker utskottet motionerna 1137 i aktuella delar och 842.

I motion 633 av Stig Alftin m.fl. (s) yrkas att arbetsmarknadspolitiska medel i ökad utsträckning skall användas för att utveckla de primära rekreationsområdena. Motionärerna syftar främst på angelägna projekt i Ljusnandalen, vilka skulle kunna medföra att arbetslösa inom regionen får ökade möjligheter till arbete.

5 Riksdagen 1981/82. 18 sami. Nr 21

AU 1981/82:21

66 I motion 646 av Gunnar Olsson m. fl. (s) yrkas att stamkvistning av skog skall kunna utföras av arbetslösa ungdomar som beredskapsarbete. Motionärerna pekar dels på att intresset för stamkvistning har ökat, dels på den höga arbetslösheten bland ungdomarna i skogslänen.

I motionerna 245 av Sture Thun (s) och 845 av Åke Polstam (c) yrkas att beredskapsmedel anvisas för uppförande av ett nytt polishus i Mjölby. Motionärerna motiverar sitt yrkande med det nuvarande polishusets dåliga standard samt den höga arbetslösheten bland byggnadsarbetare i Östergötland.

I motion 286 av Arne Andersson i Gamleby (s) yrkas att polishuset i Västervik undergår restaurering och tillbyggnad av sysselsättningsskäl. Bl. a. hänvisas i motionen till att yrkesinspektionen anmärkt på lokalernas nuvarande beskaffenhet.

I motion 1958 av Ylva Annerstedt (fp) och Gabriel Romanus (fp) yrkas att arbetsmarknadspolitiska medel skall utgå för projektering av en tvärled mellan väg 73 och Europaväg 4 (E 4). Bl. a. anförs att fältmätningar och markundersökningar kan utföras med hjälp av ungdomar.

I motion 1979 av Magnus Persson m.fl. (s) yrkas att beredskapsmedel skall utgå för genomförande av erosionsskydd efter Norsälven i Värmlands län. Även om det f. n. inte föreligger någon överhängande fara för skred är förstärkningsåtgärder nödvändiga. En väsentlig del i de förstärkningsåtgärder som är aktuella utgörs av skogsvårdsåtgärder, vilka bedöms vara lämpliga som beredskapsarbete.

Utskottet vill med anledning av motionerna inledningsvis framhålla att beredskapsarbetenas primära syfte är sysselsättningspolitiskt. Det måste alltså finnas behov av sysselsättning på orten samtidigt som arbetena måste lämpa sig för de arbetslösa. De typer av arbeten som föreslås i motionerna kan i och för sig vara lämpliga att anordna som beredskapsarbete. Det bör emellertid ankomma på arbetsmarknadsmyndigheterna att avgöra var och i så fall i vilken omfattning beredskapsarbeten skall komma till stånd. Denna principiella uppfattning har utskottet hävdat under en lång rad av år, och riksdagen har godkänt utskottets ställningstagande. Utskottet har samma inställning i år. Motionerna avstyrks därför.

I anslutning till motionerna vill utskottet härutöver tillägga följande. Beträffande yrkandet i motion 633 om åtgärder i de primära rekreationsområdena kan nämnas att arbeten på hotell och anläggningar inom turistnäringen redan i dag kan utföras som beredskapsarbete om det föreligger synnerliga skäl. Med anledning av den i motion 646 väckta frågan om stamkvistning som beredskapsarbete kan nämnas att regeringen i september förra året beslöt att AMS vid fördelning av medlen för beredskapsarbeten särskilt skulle beakta angelägenheten av att främja skogsvården genom att påskynda bl. a. röjning och dikning. Denna typ av beredskapsarbeten kan f. ö. ske för enskild arbetsgivares räkning. När det slutligen gäller yrkandena i motionerna 245, 286 och 845 om beredskapsmedel för uppfö -

AU 1981/82:21

rande av polishus vill utskottet hänvisa till att regeringen av sysselsättningsskäl kan besluta om tidigareläggningar av statliga byggen. Uppförande av nytt polishus i Mjölby finns f. ö. med som ett projekt i det förslag till tidigareläggningar av statliga byggen som AMS nyligen lade fram för regeringen.

Utskottet övergår härefter till att behandla frågor om sådana beredskapsarbeten som bedrivs i AMS egen regi.

AMS bedriver sedan länge vissa beredskapsarbeten i egen regi. Arrangemanget motiveras främst av behovet att sysselsätta vissa grupper av handikappade, som är svåra att passa in i reguljära arbetsförhållanden. Huvudsakligen gäller det alkoholskadade men till någon del även patienter från kriminalvård och mentalvård. De brukar betecknas som ”specialanvisade”, och man talar om specialarbetsplatser. Vid dessa arbetsplatser finns ofta särskilda förläggningar, där de anvisade får bostad och mat samt kurativ service.

Efter noggranna studier och kontakter med sociala myndigheter är man nu i färd med att lägga ned förläggningarna och inkvartera de specialanvisade i vanliga bostäder. Behovet av sociala insatser avses bli tillgodosett genom vederbörande kommun.

I viss utsträckning går AMS in som entreprenör även i andra beredskapsarbeten än de nu redovisade. I sak innebär det att AMS tar hand om de funktioner som kommuner eller entreprenörer på den öppna marknaden annars utför. Detta kan vara motiverat för att stödja en kommun som har otillräckliga ledningsresurser - vilket dock numera är mindre vanligt - eller för att snabbt få i gång ett projekt utan tidskrävande upphandling. Den sistnämnda situationen förutsätter att normal planering saknas och att AMS i det läget har ledig kapacitet att sätta in.

Under budgetåret 1980/81 sysselsattes i medeltal 790 specialan visade. Antalet förläggningar och förläggningsplatser under perioden 1978-1981 redovisas i följande tabell.

År

1981 Antal förläggningar

22 Antal förläggningsplatser

502 Enligt AMS uppfattning bör förläggningarna i princip avvecklas. Som skäl härför anförs bl. a. att erfarenheterna av övergång från förläggningsboende till integrerat boende hittills varit goda. Enligt befintliga planer skall ytterligare nio förläggningar avvecklas under år 1982, varav två redan är beslutade. Efter år 1982 skulle därmed återstå en tredjedel av de förläggningar som fanns år 1979.

Frågan om egenregiverksamhetens omfattning har behandlats av utskottet vid flera tillfällen under senare år. I sin behandling av proposition 1980/ 81:126 om sysselsättningspolitiken ställde sig utskottet (AU 1980/81:21,

AU 1981/82:21

rskr 404) bakom propositionens förslag att den parlamentariska utredningen om arbetsmarknadsverkets ansvarsområde och organisation skulle ges i uppdrag att förutsättningslöst pröva omfattningen och formerna för AMS egenregiverksamhet. Därvid förutsattes i propositionen också att AMS i avvaktan på utredningens överväganden inte skulle vidta någon åtgärd som innebar en väsentlig ändring i den nuvarande organisationen och administrationen av verksamheten. Utskottet framhöll emellertid att utredningsarbetet inte får medföra att man under utredningstiden underlåter att ta till vara de besparings- och rationaliseringsmöjligheter som föreligger.

När det gäller frågan om förläggningsboendet framhöll utskottet att det kan finnas anledning att inte forcera nedläggningen av de förläggningar som finns kvar. Som skäl härför angav utskottet att övergången till integrerat boende visat sig medföra vissa problem samt hänvisade till den parlamentariska utredningens uppdrag.

Vad utskottet anförde med anledning av motioner i ämnet gavs regeringen till känna.

I en skrivelse från AMS med anledning av riksdagens uttalande till samtliga länsarbetsnämnder daterad den 28 september 1981 framhålls bl. a. att nedläggning av förläggningarna inte behöver forceras, vilket innebär att det är möjligt att i vissa fall ha kvar förläggningsboende även efter år 1982. En förutsättning härför anges dock vara att det finns tillräckligt med lämpliga arbetsobjekt för att sysselsätta dem som bor på förläggningen, att platserna i förläggningen utnyttjas på ett ekonomiskt försvarbart sätt samt att det i övrigt inte finns speciella skäl att avveckla förläggningen.

Den nämnda skrivelsen från AMS behandlas i motion 1067 av Arne Andersson i Ljung (m). Enligt motionären visar AMS uttalanden att verket inte tar riksdagens uttalande på allvar och att man inte har för avsikt att avvakta den parlamentariska utredningen. Mot den angivna bakgrunden anser motionären att utskottet i år bör upprepa sitt uttalande förra året i frågan om förläggningsboendet.

Utskottet har för sin del samma uppfattning i år som förra året beträffande avvecklingen av de förläggningar som finns kvar. Verkets planer på en avveckling av ytterligare ett tiotal förläggningar i år kan enligt utskottets uppfattning inte sägas överensstämma med utskottets uttalande förra året. Utskottet vill mot denna bakgrund göra det klarläggandet i frågan att verket utöver de avvecklingar som redan beslutats endast i undantagsfall bör fatta beslut om ytterligare nedläggning av förläggningar. Ett sådant undantag kan t. ex. vara brist på objekt. Med denna uppläggning ges den parlamentariska utredningen ett tillräckligt underlag för sina överväganden om verksamhetens framtid.

Vad utskottet anfört i anslutning till motion 1067 bör regeringen underrättas om.

Utskottet noterar slutligen ett i propositionen anmält regeringsbeslut

AU 1981/82:21

som innebär ett bemyndigande för AMS att under en treårsperiod ställa sammanlagt 5,6 milj. kr. till Umeå universitets — den demografiska databasen — förfogande för vissa beställningar vid den filial som stiftelsen Servicecentralen i Gällivare - SIGA - kommer att upprätta i Kiruna.

1 propositionen föreslås att till beredskapsarbeten anvisas 1889,5 milj. kr. varav högst 300 milj. kr. får användas för beredskapsarbeten på vägar. Utskottet godtar detta förslag men erinrar om att anslagsberäkningen får anses vara preliminär. Konjunkturutvecklingen får avgöra det slutliga behovet av medel.

I konsekvens med tidigare ställningstaganden avstyrker utskottet förslaget i motion 1081 av Olof Palme m.fl. (s) om ytterligare 145 milj. kr. till beredskapsarbeten. Likaså avstyrks förslaget i motion 1618 av Erik Hovhammar m.fl. (m) om en reducering av medelsberäkningen med 3,5 milj. kr.

Industribeställningar

I propositionen föreslås ett belopp om 10 milj. kr. för ändamålet. Utskottet tillstyrker förslaget. Under budgetåret 1980/81 har AMS lagt ut industribeställningar för sammanlagt 5,6 milj. kr., vilket motsvarar ca 5 200 sysselsättningsdagar. För innevarande budgetår har anvisats 110 milj. kr. som avser såväl s.k. rådrumsbeställningar som tidigareläggning av ordinarie statliga beställningar. Beloppet beräknas motsvara ca 70000 sysselsättningsdagar.

Anslagsberäkning

Det totala medelsbehovet - exkl. medel till tillfälligt sysselsättningsbidrag som utskottet tar upp i samband med behandlingen av proposition (1981/82:148, bil. 2) om åtgärder för tekoindustrin, m.m. senare i vår - under anslaget uppgår enligt propositionen till 1929150000 kr. varav 29650000 kr. avser förvaltningskostnader. Utskottet har tillstyrkt medelsanvisningen under delprogrammen. Riksdagen bör alltså bevilja det begärda anslaget och avslå motionerna 1081 och 1618 i motsvarande delar.

Arbetsmarknadsverket: Anskaffning av utrustning

Detta anslag används för arbetsmarknadsverkets utgifter för inköp av utrustning, vars anskaffningsvärde överstiger 10000 kr. och vars livslängd överstiger tre år. Även engångsanskaffningar bekostas från anslaget. Annan utrustning anskaffas med anlitande av resp. programanslag.

Regeringen har under punkt B 6 (s. 101 — 102) föreslagit riksdagen att till Arbetsmarknadsverket: Anskaffning av utrustning för budgetåret 1982/83 anvisa ett reservationsanslag av 2,7 milj. kr.

Utskottet godtar medelsberäkningen. Anslaget bör alltså föras upp med det begärda beloppet.

AU 1981/82:21

70 Arbetsmarknadsverket: Förvaltning av utrustning

Under anslaget redovisas kostnader och intäkter för programmet Förvaltning och utrustning. Från anslaget bekostas kapitalkrävande utrustning som används vid genomförande av övriga program. Sådan utrustning får hyras ut inom eller utom arbetsmarknadsverket. Hyran skall beräknas så, att samtliga uppkommande kostnader täcks.

Regeringen har under punkt B 7 (s. 103—105) föreslagit riksdagen att i likhet med tidigare budgetår till Arbetsmarknadsverket: Förvaltning av utrustning för budgetåret 1982/83 anvisa ett reservationsanslag av 1 000 kr. Utskottet har ingen erinran mot propositionens förslag.

Särskilda åtgärder för arbetsanpassning och sysselsättning

1980/81 Utgift 1533316000 Reservation 76024000

1981/82 Anslag 1529030000

1982/83 Förslag 1632965 000

Anslaget omfattar programmet Särskilda åtgärder för arbetsanpassning och sysselsättning, vari ingår delprogrammen Arbetshjälpmedel åt handikappade, Näringshjälp, Anställning med lönebidrag samt Förvaltningskostnader.

1980/81

1981/82

1982/83

Utgift

Anslag

Beräknad ändring

AMS

Föredraganden

Arbetshjälpmedel åt handikappade

53295 000

+ 11700000

_

Näringshjälp

+ 600000

- 13 500000

Anställning med lönebidrag

+237100000

+ 115215000

Förvaltningskostnader

+ 13670000

+ 2220000

+263070000

+ 103935000

Regeringen har i budgetpropositionen under punkt C 3 (s. 130-139) föreslagit att riksdagen skall till Särskilda åtgärder för arbetsanpassning och sysselsättning för budgetåret 1982/83 anvisa ett reservationsanslag av 1632965000 kr.

Arbetshjälpmedel åt handikappade

Delprogrammet omfattar stödformerna bidrag till arbetsbiträde, bidrag till särskilda anordningar på arbetsplatser och bidrag till speciella arbetstekniska hjälpmedel. Även bidrag och lån till handikappbilar finansieras av medel från detta program.

Bidrag till arbetsbiträde skall göra det möjligt för arbetshandikappade att med hjälp av biträde kunna utföra i stort sett normala arbetsinsatser. Offentlig eller enskild arbetsgivare samt egenföretagare eller fri yrkesut -

AU 1981/82:21

övare kan få bidrag för detta ändamål. Bidrag lämnas även till arbetsgivare som ställer platser till förfogande för handikappade ungdomar för praktisk yrkesorientering, praktiktjänstgöring eller annan anställning samt för dem som är inskrivna vid arbetsmarknadsinstitut. Bidrag till arbetsbiträde får inte beviljas handikappad för vilken lönebidrag utgår. Dock kan bidrag utgå för ungdomar under 25 år som omfattas av försöksverksamheten med förhöjt lönebidrag och som behöver viss personlig assistans i samband med förflyttningar, måltider etc.

Till arbetsgivare som anställer arbetshandikappade utgår bidrag för särskilda anordningar på arbetsplatsen som möjliggör och underlättar arbetet för handikappade. Om särskilda skäl föreligger kan bidrag lämnas även för personer som blivit arbetshandikappade sedan de anställts. Bidrag kan lämnas till arbetshandikappad för inköp av speciella och nödvändiga arbetstekniska hjälpmedel som arbetsgivaren normalt inte tillhandahåller. För att möjliggöra för arbetshandikappade att få sin utkomst av arbete eller förvärva yrkesutbildning lämnas bidrag och lån till anskaffning av motorfordon för färd mellan bostad och arbetsplats eller skola.

AMS räknar med ett ökat utnyttjande av bidragen till arbetstekniska hjälpmedel, särskilda anordningar på arbetsplatser och arbetsbiträden budgetåret 1982/83 jämfört med innevarande budgetår. Antal personer som söker bidrag och lån till motorfordon beräknas vara oförändrat. Utvecklingen under perioden 1979/80—1982/83 framgår av följande tabell.

Budgetår

Speciella ar- betstekniska hjälpmedel

Särskilda an- ordningar på arbetsplatsen

Arbetsbiträ-

den

Motorfordon för handi- kappade

Antal bidrag

Antal bidrag

Antal biträden

Antal bidrag

Antal

lån

1979/80

2 089

1 364

1980/81

1 168

1981/82'

1982/83'

3 150

1 200

1 Beräkningar enligt AMS.

Statsrådet Eliasson konstaterar för sin del att det mot bakgrund av det statsfmansiella läget inte är ekonomiskt möjligt att utöka bidragsgivningen. För arbetsmarknadsverket sägs detta medföra krav på noggrann prövning av bidragsgivningen och bedömning om arbetsgivaren enligt gällande bestämmelser skall delta i finansieringen av anordningen vid fall av rationaliseringsvinster eller allmän arbetsmiljöåtgärd.

I propositionen anmäler statsrådet också sin avsikt att föreslå regeringen att den fastställer en gemensam ram för vissa mera kostsamma beslut om bidrag till hjälpmedel och anordningar.

I den socialdemokratiska partimotionen 1081 om arbetsmarknadspolitiken föreslås vissa ändringar av gällande regler för arbetshjälpmedel i syfte

AU 1981/82:21

att öka möjligheterna för de svårast handikappade att få arbete. Motionärerna vill således att när en arbetsplats måste anpassas i förväg för att kunna ta emot arbetshandikappade skall bidrag kunna utgå utan att det knyts till viss person. Det skall beräknas mot ett förväntat rekryteringsbehov av handikappade under de närmaste åren. Vidare föreslås att bidrag till arbetsbiträde skall få kombineras med lönebidrag oavsett den handikappades ålder i de fall den sökande är så handikappad att en anställning är utesluten. I motionen yrkas också att en arbetsgivare som anställer flera svårt handikappade personer skall kunna få full kostnadstäckning för att anställa socialkurativ personal som arbetsbiträde. Slutligen föreslås förbättring av bidragsreglerna till motorfordon för handikappade. Motionärerna konstaterar att antalet ansökningar om stöd på senare tid inte har utvecklats i förväntad omfattning vilket kan tyda på att stödet inte längre förslår. Med tanke på den avgörande betydelse som tillgången till egen bil kan ha för handikappades möjligheter att få och behålla ett arbete föreslås därför en uppräkning av stödbeloppen.

Boije Nilsson (s) erinrar i motion 1524 om att bidrag till arbetsbiträde inte kan utgå i de fall anställning sker med stöd av lönebidrag. De nackdelar som följer härav uppstår enligt motionären även vid praktiktillfällen. I motionen föreslås därför att regeringen lämnar förslag om bidrag till arbetsbiträde vid anställning med lönebidrag samt vid studie- och yrkesorientering (syo), praktisk arbetslivsorientering (prao) och annan praktik.

I fråga om utökat bidrag till motorfordon för handikappade vill utskottet erinra om att bilstödskommittén (S 1979:04) sedan april 1979 har haft uppdraget att göra en allsidig utredning av bilstödet till handikappade. Bl. a. kommer stödets konstruktion och nivå att tas upp. Härvid skall även frågan om inkomstprövning övervägas och en avvägning göras mellan bidrag och lån. Resultatet av kommitténs arbete beräknas kunna presenteras under våren 1982. Med hänvisning till den stora betydelse som stödformen har för de handikappade anser utskottet att ambitionen bör vara att ett förslag kan föreläggas riksdagen under kommande höst så att de nya reglerna kan träda i kraft den 1 januari 1983.1 avvaktan härpå finns det inte skäl att nu göra några ändringar av stödet.

När det gäller i motionerna framförda övriga förslag om utökad stödnivå för arbetshjälpmedel åt handikappade delar utskottet den uppfattning som förs fram i propositionen att det f. n. inte finns ekonomiska förutsättningar att utöka bidragsgivningen. Med det anförda avstyrker utskottet motion 1524 och motion 1081 i här aktuell del.

Näringshjälp

Näringshjälp i form av bidrag eller lån skall ge handikappad, medelålders eller äldre arbetstagare, för vilken det inte finns någon annan lämpligare arbets vårdsåtgärd, möjlighet att starta ett företag eller, beträffande handikappad, att på vissa villkor fortsätta sådan verksamhet. Som förutsättning

AU 1981/82:21

gäller att personen i fråga inte kan erhålla lämpligt arbete på den reguljära arbetsmarknaden, men kan driva egen verksamhet och därigenom helt eller delvis få sin utkomst.

Under budgetåret 1980/81 erhöll 232 personer näringshjälp för att bölja eller i vissa fall fortsätta verksamhet som egen företagare. 232 bidrag och 108 lån lämnades till ett sammanlagt värde av 6,9 milj. kr. Under senare år har en minskning av antalet personer som utnyttjat stödet kunnat märkas.

Den tidigare nämnda parlamentariska utredningen om arbetsmarknadsverkets ansvarsområde och organisation skall enligt sina direktiv även se över näringshjälpen. Därvid skall bl. a. möjligheterna undersökas att föra över stödformen till annan huvudman.

I propositionen beräknas inga särskilda medel för delprogrammet näringshjälp vilket sägs ge en besparing på 13,5 milj. kr. jämfört med innevarande budgetår. Utgifterna för näringshjälpen föreslås i stället få belasta delprogrammet Arbetshjälpmedel åt handikappade under budgetåret 1982/ 83.

I den socialdemokratiska partimotionen 1081 avvisas regeringens sparförslag med hänvisning till näringshjälpens stora värde för vissa handikappades utkomstmöjligheter. Motionärerna föreslår således att medel för näringshjälp även fortsättningsvis upptas på statsbudgeten. För budgetåret 1982/83 beräknas medelsbehovet till 13,5 milj. kr.

Utskottet godtar regeringens förslag om besparingar på detta område. Motionen avstyrks därmed i denna del.

Utskottet återkommer till frågan om näringshjälpen vid behandlingen av vissa förslag i proposition (1981/82:118, bil. 3) om åtgärder för små och medelstora företag.

Anställning med lönebidrag

Stödformen anställning med lönebidrag ersatte den 1 juli 1980 halvskyddad sysselsättning och arkivarbete. Enligt en särskild förordning (1980: 338, senast ändrad 1981:1142) kan lönebidrag lämnas till en arbetsgivare som anställer en arbetssökande som på grund av nedsatt arbetsförmåga eller i vissa fall på grund av ålder eller andra personliga förhållanden annars inte skulle kunna få arbete på den reguljära arbetsmarknaden.

Arbetsgivare som beviljas lönebidrag för en anställd får hel eller reducerad ersättning för sina lönekostnader enligt nedanstående sammanställning.

AU 1981/82:21

74 Anställning med lönebidrag. Bidragets storlek i % av lönekostnaden (inom parentes hänvisning till förordningen om anställning med lönebidrag).

År 1

År 2

År 3

År 4

År 5

Statliga myndigheter,

100'

allm. försäkringskassor

m. fl. (9: 1). Även till

andra arbetsgivare enl.

reg:s föreskrifter (10:1)

Allmännyttiga org. (9:2)

90'

Kommuner, landsting,

kan för-

affärsdrivande verk,

längas 25 %

enskilda företag (9:3)

Förhöjt bidrag (10:2)

kan för- längas 50%

Svårt handikappade ung-

kan för-

domar under 25 år (9a: 1)

längas max 50%

över 25 år (9a: 2)

kan för- längas 25 %

Överföring från skyddat

kan för-

arbete (9a: 3)

längas max 50 %

Överföring av redan an-

ställd (ll)2

1 Så länge villkoren är uppfyllda.

2 Endast om 1. den anställde återgår till arbetet efter att ha uppburit helt sjukbidrag och bedöms inte kunna behålla anställning utan att lönebidrag lämnas samt 2. en annan arbetshandikappad anställs inom högst sex månader. Får inte utgå till statliga myndigheter, affärsdrivande verk, allmänna försäkringskassor eller allmännyttiga organisationer.

I januari 1982 hade 33 166 personer anställning med lönebidrag. Motsvarande antal ett år tidigare var 30059.

Regeringen har beslutat om följande begränsningar av antalet platser för vilka lönebidrag kan utgå:

Högst antal platser

Lönebidrag motsvarande hela lönekostnaden 6 200

därav statliga myndigheter 5 900

Förhöjt lönebidrag för svårt handikappade ungdomar under 25 år 850

Lönebidrag till arbetstagare som sysselsatts i skyddat arbete 300

Förhöjt lönebidrag tredje och fjärde anställningsåren 25

Enligt vad utskottet inhämtat avser arbetsmarknadsministern att tillkalla en särskild utredare för att se över lönebidragen. Arbetet skall bl. a. syfta till en förenkling av det svåröverskådliga regelsystemet och en differentiering av bidragens storlek med hänsyn till handikappets art och svårighet.

I propositionen anförs att av statsfinansiella skäl måste antalet platser hos arbetsgivare som får särskilt hög täckning för sina lönekostnader begränsas. Statsrådet Eliasson meddelar att han därför avser föreslå regeringen att den i regleringsbrev fastslår det högsta antal platser med 90% i lönebidrag som får finnas hos allmännyttiga organisationer.

AU 1981/82:21

75 Den i propositionen aviserade åtgärden kritiseras i socialdemokraternas partimotion 1081. Den slår enligt motionärerna direkt mot möjligheterna att utvidga verksamheten med lönebidrag vid de allmännyttiga organisationerna, vilket sägs vara särskilt olämpligt då denna anställningsform visat sig mycket betydelsefull under år 1981. Åtgärden bör därför inte genomföras.

Utskottet anser i princip att det måste ankomma på regeringen att inom de ekonomiska ramar som riksdagen anvisar besluta om det antal platser för vilka lönebidrag av olika slag kan lämnas. 1 det svåra arbetsmarknadsläge som nu råder med ett stort antal arbetslösa handikappade är det emellertid olyckligt att begränsa antalet platser hos arbetsgivare som varaktigt får 90% av lönekostnaden. Den statsfinansiella vinsten av en sådan åtgärd torde dessutom vara begränsad. Enligt utskottet bör regeringen därför avvakta med ett beslut i denna fråga tills situationen på arbetsmarknaden har förbättrats. Utskottet vill också hänvisa till den utredning om de handikappade som utskottet kommer att föreslå senare i betänkandet. Vad utskottet anfört i anslutning till propositionen och motion 1081 i denna del bör regeringen underrättas om.

1 motion 1086 av Lars Werner m. fl. (vpk) föreslås att statligt lönebidrag i vissa fall skall kunna utgå med 100%. I första hand bör denna bidragsnivå gälla anställda inom folkrörelsernas organisationer, intresseorganisationer och ideella föreningar.

När det gäller frågan om lönebidragets storlek till de allmännyttiga organisationerna vill utskottet peka på att förslag om bidrag med 100% tidigare har behandlats av riksdagen (AU 1978/79:20, 1979/80:21). Utskottet pekade därvid på att det vid tillkomsten av stödformen lönebidrag ansågs vara av stor betydelse att arbetsgivaransvaret flyttades över från arbetsmarknadsverket till organisationerna som dessförinnan, när det gäller arkivarbetare, endast haft att svara för arbetsledning och tillsyn. Det ansågs mot den bakgrunden rimligt att organisationerna svarar för åtminstone en del av lönekostnaden. Utskottet framhöll dessutom att eftersom de allmännyttiga organisationerna har tagit över statens roll som kollektivavtalspart när det gäller löner och övriga anställningsvillkor är det skäligt att det därmed också följer ett direkt ekonomiskt ansvar för konsekvenserna av avtalsuppgörelserna. Med hänvisning till den översyn av lönebidragssystemet som planeras finnér utskottet i dag inte skäl att ompröva sin tidigare ståndpunkt i denna fråga. Motionen avstyrks därför.

Utskottet kommer under avsnittet Bidrag till Samhällsföretag att behandla ytterligare fyra motioner som berör anställning med lönebidrag.

Anslagsberäkning

1 budgetpropositionen har följande medelsbehov beräknats under anslaget för budgetåret 1982/83:

AU 1981/82:21

76 Arbetshjälpmedel åt handikappade inkl. näringshjälp

Anställning med lönebidrag

Förvaltningskostnader

Totalt

80750000 kr. 1527495000 kr.

24720000 kr. 1632965 000 kr.

Det totala medelsbehovet beräknas sålunda till 1632965000 kr., en ökning med 103935 000 kr. i förhållande till innevarande budgetår. Vänsterpartiet kommunisterna föreslår i sin partimotion 1086 att det av regeringen föreslagna anslaget räknas upp med 258800000 kr. Detta motionsyrkande avstyrks. Utskottet har tidigare under avsnittet Näringshjälp avstyrkt ett socialdemokratiskt yrkande om höjning av anslaget till näringshjälp med 13,5 milj. kr.

Med hänsyn härtill och till ställningstagandena till de båda motionsförslagen bör anslaget föras upp med det i propositionen begärda beloppet.

Främjandelagen och anpassningsgrupper

Lagen om vissa anställningsfrämjande åtgärder, den s. k. främjandelagen (1974:13), har tillkommit som ett medel att påverka företagens anställningspolitik när det gäller äldre och arbetshandikappade. Lagen bygger på att arbetsmarknadsmyndigheterna skall förmå arbetsgivare, i första hand genom frivilliga åtaganden, att anställa svårplacerad arbetskraft. Om detta misslyckas kan successivt hårdare metoder tillämpas, i sista hand förelägganden att viss del av arbetsstyrkan skall tillhöra dessa kategorier. Anpassningsgrupper har sedan 1970-talets böljan successivt skapats för att ta hand om handikappfrågorna på arbetsplatserna. I grupperna ingår representanter för företagsledning, anställda samt arbetsförmedlingen. Grupperna arbetar med frågor som rör omplacering av redan anställda, men avsikten är att de även skall vara instrument för att främja anställning av svårplacerad arbetskraft. Arbetsförmedlingens insatser skall framför allt avse inplacering av arbetssökande i företagen.

I den socialdemokratiska partimotionen 1081 framhålls främjandelagen som en viktig del i utvecklingen mot en solidarisk personalpolitik under ökat deltagande av de anställda. Enligt motionärerna bör främjandelagen vidareutvecklas dels genom fortlöpande förtydliganden av arbetsgivarnas ansvar för tillvaratagande av allas arbetsförmåga, dels genom ökade resurser för koncentrerade förmedlingsinsatser på lokal och regional nivå. I motionen föreslås vidare att verksamheten med anpassningsgrupper i företagen stärks. Gruppernas resurser bör utvecklas och förenas med eget ekonomiskt ansvar. Motionärerna anger dessutom att möjligheterna bör vidgas att genom regelrätta kontrakt mellan företag och samhälle anpassa statens bidrag i det enskilda fallet för att handikappade skall få anställning.

Främjandelagen tas också upp i motion 2056 av Gösta Bohman m. fl. (m). Lagen sägs ha varit föga effektiv. Motionärerna föreslår därför att regeringen skall ta initiativ till en utvärdering av främjandelagens effekter.

Utskottet konstaterar att mot bakgrund av den allt sämre situationen för arbetshandikappade på arbetsmarknaden har en rad åtgärder vidtagits för

AU 1981/82:21

att fa en effektivare tillämpning av främjandelagen. AMS antog i oktober 1979 ett handlingsprogram i detta syfte. Den ökade aktiviteten i anslutning till programmet resulterade i att flera arbetshandikappade fick anställning på den reguljära marknaden. Den ökade förmedlingsaktiviteten ledde sannolikt också till att användningen av bidrag för speciella arbetstekniska hjälpmedel och särskilda anordningar på arbetsplatsen ökade. Ett betydande antal företag, statliga myndigheter, kommuner och landsting kallades till överläggningar enligt främjandelagen med resultat att tillfredsställande överenskommelser kunde träffas med bl. a. SJ, bankerna, försäkringskassorna, Landstingsförbundet och Kommunförbundet. Resultatet av handlingsprogrammet angavs vara förbättrade möjligheter för de arbetshandikappade att få arbete på den reguljära marknaden.

Verksamheten i anslutning till handlingsprogrammet för arbete åt handikappade har fortsatt. Under år 1981 har ca 200 konferenser med ca 10000 deltagare genomförts för i första hand anpassningsgruppernas ledamöter. Syftet har varit att förstärka gruppernas arbete på den reguljära arbetsmarknaden. Antalet anpassningsgrupper är f. n. ca 5 300.

Två utredningar som berör de i motionerna upptagna frågorna har nyligen tillkallats. Utredningen (A 1981:03) rörande åtgärder för att påverka arbetsgivarnas rekryteringspolitik skall bl. a. analysera effekterna av ett system med arbetsförmedlingskontrakt. Syftet med sådana kontrakt är att påverka arbetsgivarnas rekryteringspolitik. I direktiven sägs att om utredaren finner att det syftet bättre nås med andra metoder så bör utredaren föreslå sådana alternativ.

En särskild utredare (A 1981:04) har också tillkallats för att närmare klargöra hur samverkan, ansvars- och arbetsfördelning skall utformas mellan arbetsmarknadsverkets anpassningsverksamhet och de arbetsmiljöoch arbetarskyddsansvariga organen. Arbetet skall grundas på överväganden om hur anpassningsgruppernas anställningsfrämjande funktioner och funktionen som kontaktorgan skall kunna fullgöras, effektiveras och renodlas.

Genom det omfattande arbete som bedrivs inom arbetsmarknadsverket för att få en effektivare tillämpning av främjandelagen och genom det nyligen inledda utredningsarbete som beskrivits ovan får motionernas önskemål i allt väsentligt anses tillgodosedda. Utskottet avstyrker därför motionerna 1081 i dessa delar och 2056.

Rehabiliteringslön m.m.

Som framgår av nedanstående tabell har antalet personer med förtidspension eller sjukbidrag ökat med 130000 eller 80% under tiden 1970— 1980. Ökningen kan huvudsakligen hänföras till åldersgruppen 50-64 år. I åldrarna 16—29 år har antalet pensionärer däremot varit i huvudsak oförändrat under perioden.

AU 1981/82:21 78

Antal förtidspensioner och sjukbidrag inom folkpensioneringen 1970—1980

Januari

år

Antal

Per 1 000 av befolkningen

Ålder, år 16-29

30-49

50-59

60-64

16-64

Ålder, år 16-64

31,7

198 322

38,3

17 249

44,9

87 227

95 670

247 272

16 287

57 381

108 347

293 334

56,5

I tre motioner läggs fram förslag om att ersätta förtidspension, främst för yngre och medelålders, med någon annan form av grundtrygghet i samband med rehabilitering och försök till förvärvsarbete. Socialdemokraterna framhåller i sin partimotion 1081 att i den del pensioneringen av yngre och medelålders personer återspeglar en situation med utslagning och utestängning från arbetsmarknaden måste denna förändras. Motionärerna föreslår därför att yngre och medelålders personer i stället för förtidspension/sjukbidrag bör garanteras särskild rehabiliteringslön.

Motion 1276 av Boije Nilsson (s) har ett liknande innehåll. Motionären säger att det är ytterst otillfredsställande att framför allt ungdomar erhåller sjukbidrag/förtidspension innan en omfattande rehabilitering satts in som syftar till att återföra dem i arbete eller utbildning.

Därför föreslås att statsmakterna snarast gör en översyn av ersättningsreglerna till personer med handikapp som genomgår rehabilitering i syfte att skapa ett system med rehabiliteringsersättning. Sjukbidrag/förtidspension bör enligt motionen inte beviljas förrän samtliga rehabiliteringsmöjligheter är uttömda.

Margot Håkansson m. fl. (fp) tar i motion 946 upp frågan om det ökande antalet förtidspensionärer och de olika negativa konsekvenser det för med sig för samhället och den enskilde. Motionärerna begär en översyn av den förtidspensionering som berör handikappade ungdomar så att utbildnings-, studie- eller lönebidrag i större utsträckning används i stället för förtidspension.

Utskottet framhöll redan förra året, vid behandlingen av motioner med liknande förslag, att det främsta syftet med förtidspensioneringen är att personer som på grund av handikapp eller sjukdom saknar försöijningsmöjlighet tillförsäkras en rimlig trygghet. Det sades att det är viktigt att värna om denna rättighet även i framtiden. Utskottet har fortfarande samma mening, vilken även kommer till uttryck i socialdemokraternas motion.

I motionerna finns en gemensam grunduppfattning att förtidspensionering alltid måste vara den sista utvägen för samhället att lösa unga människors försöijningsproblem. Utskottet delar denna uppfattning. Även om

AU 1981/82:21

gruppen förtidspensionärer i åldrarna 16-29 år inte har ökat sedan böljan av 1970-talet är det ändå betänkligt att ett så stort antal unga människor förtidspensionerats. Stora ansträngningar måste därför göras för att med hjälp av bl. a. rehabiliterings- och anpassningsverksamhet i stället erbjuda arbete.

Utskottet vill i detta sammanhang erinra om möjligheten till s. k. vilande förtidspension. En förtidspensionär kan således under en kortare period göra ett arbetsförsök utan att pensionen påverkas. Är försöket framgångsrikt skall pensionen efter 3—4 månader dras in eller minskas med hänsyn till den förbättrade arbetsförmågan. Om pensionären misslyckas i sitt försök till förvärvsarbete kan den indragna eller reducerade förtidspensionen återfås genom ett förenklat prövningsförfarande. Denna möjlighet till vilande pension har tidigare stått öppen främst för äldre förvärvsarbetande. Genom beslut av riksdagen våren 1981 (prop. 1980/81:126, AU 1980/ 81:21) kan denna möjlighet till förenklat prövningsförfarande nu också komma till ökad användning för yngre förtidspensionärer. Bakom riksdagens beslut ligger uppfattningen att det är viktigt att förtidspensionerade ungdomar på alla sätt uppmuntras att pröva sina möjligheter i arbetslivet.

Av vad som sagts ovan framgår att utskottets uppfattning är att alla möjligheter till arbete skall ha uttömts innan pensioneringen kommer i fråga. Reglerna om vilande förtidspension ger en möjlighet till ekonomisk grundtrygghet medan rehabiliteringsinsatser pågår. Enligt utskottet är därför motionärernas förslag om rehabiliteringslön eller andra stödformer redan tillgodosedda. Med hänvisning härtill bör motionerna inte föranleda någon åtgärd.

Avslutningsvis i detta avsnitt behandlar utskottet vpk:s motion 1118. Som en punkt i ett aktionsprogram mot utslagning föreslår motionärerna rätt till arbetsrehabilitering för alla som slagits ut från arbetsmarknaden. För detta krävs enligt motionen ett program för att ge lämpliga arbeten åt alla som vistas på vårdinstitutioner av alla slag och åt dem som nu uppbär förtidspension och vill återgå till arbetsmarknaden.

Vad tidigare anförts om de nya reglerna om vilande förtidspension har tillämpning även på denna motion. I övrigt hänvisas till det system av åtgärder i rehabiliteringssyfte som har byggts upp inom arbetsmarknadspolitikens ram för att underlätta de arbetshandikappades återgång till arbetslivet. På grund härav avstyrks motionen.

AU 1981/82:21

80 Bidrag till Stiftelsen Samhällsföretag

1980/81 Utgift 1935000000

1981/82 Anslag 2054000000

1982/83 Förslag 2321000000

Från anslaget utgår bidrag till Stiftelsen Samhällsföretag dels för täckande av underskottet i verksamheten vid verkstäderna för skyddat arbete, dels för investeringar.

1981/82 Beräknad ändring 1982/83

Stiftelsen Före Samhällsföretag

draganden

Driftbidrag

Bidrag till fastighetsfonden Ägartillskott för investeringar

+313000000 + 60000000 + 70000000

+443000000

+272000000 + 5000000 - 10000000

+267000000

Regeringen har i budgetpropositionen under punkt C 4 (s. 140-160) föreslagit att riksdagen skall

1. medge att regeringen vid behov får besluta om nya platser för skyddat arbete under budgetåret 1982/83,

2. till driften av verksamheten anslå medel motsvarande 129% av lönesumman (inkl. lönebikostnader) för arbetstagarna i skyddat arbete,

3. till Bidrag till Stiftelsen Samhällsföretag för budgetåret 1982/83 anvisa ett förslagsanslag av 2321000000 kr.

Samhällsföretagsgruppen omfattar den centrala stiftelsen Samhällsföretag och 24 regionala stiftelser/foretag. För samordning av viss försäljning och marknadsföring, främst på export, har det gemensamma säljbolaget Samhall AB bildats. Till Samhällsföretag hör vidare en fastighetsfond som äger och förvaltar företagsgruppens fastigheter.

Stiftelseorganisationen har sedan den 1 januari 1980 ansvaret för den skyddade verksamheten i landet. Den primära uppgiften är att bereda arbete åt personer som på grund av nedsatt arbetsförmåga inte kan beredas plats på den reguljära marknaden.

Under budgetåret 1982/83 kommer verksamheten enligt Samhällsföretags beräkningar att sysselsätta 30900 personer fördelade på 370 verkstäder och 24 huvudkontor. Därav beräknas antalet arbetshandikappade uppgå till ca 25200 och antalet direkt anställda (tjänstemän, arbetsledare, instruktörer m. fl.) till ca 5 700. Det sistnämnda antalet är både absolut och relativt sett mindre än vad som beräknades i anslagsframställningen för 1981/82.

AU 1981/82:21

81 Medelstilldelning m.m.

Finansieringen av den löpande verksamheten inom stiftelseorganisationen skall ske genom intäkter och statliga driftbidrag. En schablonteknik har beslutats som innebär att bidragets storlek skall beräknas på grundval av lönesumman för arbetstagare i skyddat arbete. Procentsatsen skall årligen fastställas av riksdagen.

Stiftelsen tilldelades våren 1981 ett driftbidrag för innevarande budgetår som motsvarade 135% av lönekostnaderna. Bidragsprocenten sänktes dock efter beslut av riksdagen (prop. 1981/82: 30, AU 1981/82: 1) till 129% fr. o. m. den 1 januari 1982, vilket innebar en besparing av 80 milj. kr. per helår.

Stiftelsen har för täckande av underskott i rörelsen (exkl. fastighetsfonden) under budgetåret 1982/83 begärt 131,4% av den beräknade lönesumman eller 2025 milj. kr. Enligt propositionen bör underskottet kunna minska något genom effektivitetsförbättringar. Statsrådet Eliasson föreslår således att anslaget beräknas efter ett bidrag av 129% på lönesumman samt att 1984 milj. kr. anvisas för kommande budgetår.

Kostnaderna för fastighetsfonden beräknas av stiftelsen till 362 milj. kr. Genom att basera de kalkylmässiga avskrivningarna på fastigheternas ursprungliga anskaffningsvärde i stället för som stiftelsen gjort på ett uppskattat återanskaffningsvärde på fastighetsbeståndet har enligt propositionens beräkningar behovet av avskrivningsmedel kunnat minskas med 55 milj. kr. I propositionen föreslås således att fonden för budgetåret 1982/83 tillförs 307 milj. kr.

Behovet av investeringsbidrag i form av ägartillskott beräknas i propositionen till 30 milj. kr. Medlen skall användas till arbetsmiljöinriktade investeringar i kapacitetsförbättrande syfte. Av stiftelsen begärda medel för omdisponeringar av platser inom och mellan länen har därmed inte tillmötesgåtts av regeringen.

Det sammanlagda medelsbehovet under anslaget Bidrag till Stiftelsen Samhällsföretag utgör således 2321 milj. kr.

Bidragsprocentens och medelstilldelningens storlek behandlas i fyra motioner.

Socialdemokraterna tar i sin partimotion 1081 först upp stiftelsens ekonomiska situation under innevarande budgetår. Med hänvisning till en skrivelse från Samhällsföretag till regeringen i november 1981 sägs att företaget inte kan bära en neddragning av driftbidraget under löpande budgetår utan att anställningstryggheten för de sysselsatta äventyras. Motionärerna föreslår därför att ytterligare 20 milj. kr. anvisas som driftbidrag till stiftelsen. Medlen bör enligt motionen anslås på tilläggsbudget lil till statsbudgeten för budgetåret 1981/82. Socialdemokraterna är också kritiska mot regeringens nedskärning av stiftelsens äskande för budgetåret 1982/83. Riksdagens mål för verksamheten sägs därmed inte kunna uppnås. Motionärerna föreslår mot den bakgrunden att Stiftelsen Samhälls6 Riksdagen 1981/82. 18 sami. Nr 21

AU 1981/82:21

företag utöver regeringens förslag beviljas 41 milj. kr. för budgetåret 1982/ 83. Dessa extra medel motsvarar ett bidrag på 131,4% av den beräknade lönesumman.

Erik Hovhammar m.fl. (m) vill i motion 1618 ha en sänkning av såväl driftsbidraget som investeringsbidraget till Samhällsföretag. Motionärerna framhåller att rationaliseringskraven på stiftelsen bör ökas ytterligare och föreslår att bidragsprocenten skall sättas till 127%. Detta sägs ge en besparing på 26 milj. kr. under budgetåret. Med hänsyn till det statsfinansiella läget vill motionärerna också att investeringsverksamheten skall hållas på lägsta möjliga nivå. Endast sådana investeringar får göras som om de inte genomfördes skulle leda till förelägganden från yrkesinspektionen. För detta krävs enligt motionen 10 milj. kr. för budgetåret 1982/83. Det totala medelsbehovet för Samhällsföretag under kommande budgetår uppgår således enligt motionärerna till 2275 milj. kr., en minskning med 46 milj. kr. jämfört med regeringens förslag.

Vänsterpartiet kommunisterna vill ha en ökad satsning på Samhällsföretag. I partimotion 2127 framhålls att de krav på effektivisering och lönsamhet som ställs på Samhällsföretag och som nu sägs öka genom de föreslagna nedskärningarna innebär att stiftelsen inte längre kan fullgöra sin sociala målsättning. Därför föreslås att 300 milj. kr. skall anslås utöver regeringens förslag för att bryta den framtvingade utvecklingen. Motionärerna begär också att riksdagen uttalar att regeringens förhållningssätt till Samhällsföretags verksamhet, som det tagit sig uttryck i nedskärningar av resursramar och alltför kraftigt framhävande av effektivitets- och ekonomimålen, inte är förenligt med riksdagens beslut om inriktningen av företagets verksamhet.

Enligt motion 1538 av Allan Åkerlind (m) torde det finnas stort utrymme för minskade anslag till Samhällsföretag. Bidragsprocenten bör därför enligt motionären sänkas med sex procentenheter per år. Således föreslås att driftbidraget skall vara 123% av lönekostnaderna under år 1983 och att en ytterligare sänkning med sex procentenheter per år skall genomföras fr. o.m. år 1984.

Den övergripande uppgiften för Samhällsföretag är att bereda arbetshandikappade som inte har andra alternativ till sysselsättning ett avlönat och meningsfullt arbete vilket bör ske till lägsta möjliga kostnad för samhället. Utskottet vill inledningsvis stryka under denna målsättning och framhålla att arbetet med att förbättra företagets resultat inte får bedrivas på sådant sätt att de sociala målen hotas. Samtidigt vill utskottet med tillfredsställelse peka på de olika åtgärder som vidtagits från Samhällsföretags sida för att förbättra det ekonomiska resultatet. Med de förslag till omstrukturering av produktion och marknadsföring samt därtill anpassade organisatoriska förändringar som föreslagits i den begränsade översyn som nyligen gjorts av Samhällsföretagsgruppen väntas bidragsbehovet kunna minskas till 115% budgetåret 1986/87, vilket kan jämföras med utfallet under budgetåret 1980/81 då bidraget uppgick till 138% av lönesumman.

AU 1981/82:21

83 När det gäller bidragets storlek under innevarande budgetår vill utskottet anföra följande. Det beslut riksdagen har fattat om en sänkning av bidragsprocenten från 135 % till 129% för första halvåret 1982 bör stå fast. Enligt utskottet bör Samhällsföretag ha goda förutsättningar att nå det uppsatta sparmålet. Utskottet tar för givet att regeringen fortlöpande hålls underrättad om utvecklingen i företaget. Den socialdemokratiska motionen avstyrks således i denna del.

Utskottet godtar även regeringens förslag om en oförändrad bidragsprocent på 129% för budgetåret 1982/83. Regeringens bedömning att det angivna resultatet bör kunna uppnås genom effektivitetsförbättringar av stiftelseorganisationen delas av utskottet. Med det anförda avstyrks de motsvarande motionsyrkandena i motionerna 1081, 1538 och 1618.

Det totala bidraget till Stiftelsen Samhällsföretag - inkl. medel till fastighetsfonden samt ett investeringsbidrag om 30 milj. kr. - bör således uppgå till 2 321 milj. kr. Som följd härav och med hänvisning till bl. a. vad som ovan sagts om de sociala målens övergripande betydelse är något uttalande av det slag som föreslås av vpk inte motiverat. Utskottet avstyrker därmed motionerna 1081, 1618, 2127 och 1538 i tillämpliga delar.

Platsantalet vid Samhällsföretag

Antalet platser för skyddat arbete uppgår till totalt 21800. Stora skillnader föreligger i fördelningen av platserna mellan länen. Räknat per 1000 invånare i yrkesverksam ålder har Jämtlands län med 13,1, Gotlands län med 8,6 och Kopparbergs län med 7,4 flest platser, medan Stockholms län med 2,6 och Södermanlands län och Göteborgs och Bohus län med 2,9 platser har minst antal.

AMS räknar med att behovet av arbetstillfällen i Samhällsföretag kommer att vara stort under överskådlig framtid. Enligt styrelsen bör behovet under budgetåret 1982/83 kunna tillgodoses genom ett effektivare utnyttjande av befintliga resurser. Stiftelsen har med hänvisning härtill inte begärt några nya platser för kommande budgetår. Statsrådet Eliasson gör samma bedömning men föreslår i budgetpropositionen att regeringen vid behov skall få besluta om nya platser. Utskottet tillstyrker att riksdagen lämnar ett sådant bemyndigande.

Enligt stiftelsens bedömning är det möjligt att omdisponera drygt 1 000 platser inom länet och 300 platser mellan vissa län. Omdisponeringen bör enligt planerna ske under en treårsperiod. Som tidigare har angetts har stiftelsens krav på 70 milj. kr. för det första årets omdisponeringar inte fått regeringens stöd. De planerade omdisponeringarna måste enligt statsrådet Eliasson komma i andra hand efter miljöinvesteringarna och genomföras över en längre tid än beräknats.

Frågan om fördelningen av platser mellan länen tas upp i två motioner. Socialdemokraterna framhåller i partimotion 1081 att län som i tidigare skeden väl byggt ut den skyddade verksamheten inte varaktigt bör förlora

AU 1981/82:21

fördelarna härav till följd av otillräcklig platsutbyggnad i andra delar av landet. De omdisponeringar av platser inom företaget som görs mellan länen bör därför enligt motionärerna ske som en tillfällig lösning.

I motion 1137 av Eric Holmqvist m. fl. (s) anges att 1645 platser kommer att finnas inom den skyddade verksamheten i Malmöhus län 1982/83. Motionärerna begär att antalet platser skall utökas till 2 000 för att motsvara riksgenomsnittet per 1000 invånare.

Utskottet vill här erinra om att det ankommer på AMS och Samhällsföretag att besluta om hur platserna för skyddat arbete skall fördelas mellan länen. Genom den reduktion av investeringsbidraget som föreslås i propositionen kommer en eventuell omdisposition dessutom troligen att genomföras över en längre tid än som tidigare beräknats. Med det anförda avstyrker utskottet motionerna.

Utskottet tar i detta sammanhang även upp motion 1508 av Margareta Gard (m) och Mona S:t Cyr (m) som föreslår att en opartisk organisationsutredning omfattande central och regional nivå inom Samhällsföretag företas av en företagskonsult och att utredningen direkt underställs regeringen.

Samhällsföretag fick i juni 1981 regeringens uppdrag att genomföra en kartläggning och begränsad översyn av verksamheten inom stiftelseorganisationen för skyddat arbete. I december 1981 avlämnades rapporten Begränsad översyn av Samhällsföretagsgruppen. Rapporten innehåller en kartläggning samt prövning av möjligheterna till kostnadsbesparande och resultatförbättrande förändringar i verksamheten inom ramen för gällande arbetsmarknadspolitiska och sociala mål. Förslagen avser dels åtgärder som Samhällsföretag har för avsikt att genomföra inom ramen för sina befogenheter och som därför endast har karaktären av anmälan, dels åtgärder som erfordrar statsmakternas ställningstaganden.

Samhällsföretags översynsrapport är under remissbehandling fram till den 25 mars, och regeringen avser eventuellt att lägga fram en proposition om stiftelsens organisation senare i vår. Om remissutfallet ger anledning därtill är det i första hand regeringens sak att bedöma behovet av kompletterande utredningsmaterial. Under alla förhållanden blir det möjligt att i samband med riksdagsbehandlingen av regeringens förslag aktualisera frågan om erforderligt underlag föreligger för riksdagens ställningstagande, om detta befinns påkallat. Utskottet avstyrker således motionen.

Överföring av anställda från Samhällsföretag till den reguljära arbetsmarknaden I

fyra motioner tas frågan upp om anställning med lönebidrag som alternativ till anställning i Samhällsföretag.

Göte Jonsson m. fl. (m) framhåller i motion 324 att det är angeläget att skapa alternativ till en ensidig satsning inom stiftelsegruppen när det gäller att skapa arbete åt arbetshandikappade. Ett sådant alternativ sägs vara

AU 1981/82:21

olika former av inbyggd verksamhet vid företag ute i näringslivet. Verksamhet av det slaget bör stimuleras enligt motionärerna. De företag som är beredda att ingå ett sådant samarbete med Samhällsföretag bör få lönebidrag motsvarande den nedsatta arbetsförmågan hos de arbetshandikappade. I motionen föreslås att lönebidraget inte automatiskt minskas över tiden utan att stödet fastställs utifrån den anställdes faktiska arbetsförmåga.

I motion 456 av Gullan Lindblad (m) och Göthe Knutson (m) konstateras att verksamheten i Samhällsföretag är dyr. Motionärerna frågar om det inte finns någon billigare, effektivare och för de arbetshandikappade lika acceptabel form av anställning som vid Samhällsföretag. Man pekar på stödformen anställning med lönebidrag och föreslår en försöksverksamhet med en successiv avtrappning av anställningar vid Samhällsföretag till förmån för anställning med väsentligt höjda och individuellt anpassade lönebidrag i enskilda företag inom några arbetsförmedlingsdistrikt.

Margit Odelsparr m.fl. (c) säger i motion 844 att en utslussning från Samhällsföretag till den reguljära marknaden försvåras av de stora skillnader mellan samhällets stöd till en anställd i Samhällsföretag och till en anställning med lönebidrag. Därför föreslås att reglerna för anställning med lönebidrag ändras så att en övergång underlättas.

Till sist pekar också Johan Olsson m.fl. (c, m, fp) i motion 1079 på att Samhällsföretag inte lyckats med utslussningen till den reguljära marknaden. Även dessa motionärer säger att lönebidraget bör ha en sådan storlek att företagets konkurrenskraft inte försämras. Dessutom bör bidraget kunna omprövas och inte trappas av automatiskt som f. n. Motionärerna yrkar på en översyn av bidragsreglerna för sysselsättning av partiellt arbetsföra i syfte att möjliggöra att flera av dessa kan få arbete på öppna marknaden.

Utskottet konstaterar att en av målsättningarna i Samhällsföretags verksamhet är att arbetet för de arbetshandikappade skall leda till rehabilitering och helst en anställning på den reguljära marknaden. Antalet anställda som beretts sådan anställning har under senare delen av 1970-talet varit i genomsnitt ca 1 %. Genom ett särskilt handlingsprogram och intensifierade insatser beräknas denna andel kunna öka till 2,5% under innevarande budgetår, vilket motsvarar drygt 600 personer. Följande åtgärder av betydelse kan nämnas:

— Samrådsgrupper har bildats vid de 370 verkstäderna med företrädare för företaget/verkstaden, de fackliga organisationerna, företagshälsovården och arbetsförmedlingen. Dessa grupper har bl. a. till uppgift att stimulera ökad övergång till reguljära marknaden.

— Enligt kollektivavtal från år 1980 har den som gått över till anställning på öppna marknaden rätt till återanställning inom tolv månader.

— De nya reglerna om förhöjt lönebidrag vid övergång från Samhällsföretag till reguljära marknaden.

— Riktlinjer för samverkan mellan arbetsförmedlingen och verk -

AU 1981/82:21

städerna har fastställts. Vaije verkstad skall årligen inventera hur många som kan klara ett arbete utanför Samhällsföretag. Med denna utgångspunkt görs ett mål upp om utslussning som sedan följs upp.

Vid sidan om ovan redovisade åtgärder kan nämnas utbildning, individuella utvecklingsplaner, praktik, studiebesök, arbetsväxling m. m.

Tanken med utslussningen av arbetshandikappade från Samhällsföretag är att ge andra partiellt arbetsföra möjlighet att få skyddat arbete. Strävan är att ta emot svårt handikappade. Möjligheten till ytterligare utslussning minskar därmed i samma utsträckning som Samhällsföretag lyckas leva upp till ambitionen att ta emot personer med allt svårare handikapp.

Möjligheten till förhöjt lönebidrag till 90% första året för dem som lämnar Samhällsföretag har utnyttjats i ett fåtal fall hittills. Av de ca 160 anvisade personer som lämnade Samhällsföretag under andra halvåret 1981 berördes endast 14 av det förhöjda lönebidraget.

Ett viktigt mål för sysselsättningspolitiken är att undanröja olika förvärvshinder så att arbete kan erbjudas alla som vill delta i arbetslivet. Detta ställer stora krav på samhälle och näringsliv. Samhällsföretag inrättades för att vara ett instrument i arbetet med att erbjuda handikappade arbete. Utskottet — som tidigare i detta betänkande har behandlat frågan om resurser till Samhällsföretag - har den uppfattningen att politikens huvudinriktning bör vara att i största möjliga utsträckning ge de handikappade sysselsättning på den öppna arbetsmarknaden. Medel för att uppnå detta är dels främjandelagen (1974:13), dels bidrag till arbetsgivare som anställer handikappade. Utskottet har ovan behandlat dessa medel.

Som utskottet har redovisat i det föregående aktualiseras hithörande frågor i två utredningar. Det gäller dels den planerade översynen av lönebidraget, dels den interna översynen av Samhällsföretagsgruppen. Den senare utredningen syftar till att öka effektiviteten inom ramen för gällande sociala mål.

Antalet arbetssökande med handikapp som inte kan erbjudas arbete f. n. är - trots de mycket omfattande åtgärder som vidtas — emellertid betydande. I slutet av januari 1982 var antalet kvarstående sökande av detta slag drygt 24000. Mot den bakgrunden bör arbetet med att placera handikappade på den reguljära arbetsmarknaden göras mera effektivt. Enligt utskottets uppfattning finns det ett uttalat behov av att närmare utreda de handikappades möjligheter på arbetsmarknaden i stort. En särskild parlamentarisk utredning bör därför tillsättas för detta uppdrag. De ovan redovisade utredningarna bör kunna utgöra ett viktigt underlag för den mera övergripande utredning som utskottet förordar. Bland frågor som utredningen bör ta upp kan nämnas en differentiering av bidragens storlek med hänsyn till handikappets art och svårighet samt åtgärder som syftar till att underlätta utslussningen av arbetstagare från Samhällsföretag. Vad utskottet här anfört med anledning av motionerna 324, 456, 844 och 1079 bör regeringen underrättas om.

AU 1981/82:21

87 Samhällsföretags konkurrenssituation m.m.

I tre motioner tas frågor upp som berör den skyddade sektorns produktion, marknadsföring och konkurrenssituation.

1 motion 324 av Göte Jonsson m. fl. (m) erinras om att Samhällsföretags verksamhet skall bedrivas med affärsmässiga principer och därmed följande marknadsmässiga priser. Samhällsföretag har dock erhållit kritik från konkurrerande företag för sitt sätt att följa denna princip. Motionärerna föreslår att Samhällföretag, för att undvika konflikter, bör göra noggranna marknadsanalyser vid val av produkter.

Gullan Lindblad (m) och Göthe Knutson (m) tar i motion 367 upp olika frågor som har att göra med Samhällsföretags konkurrens gentemot andra företag. Den angelägna målsättningen att sysselsätta de arbetshandikappade gagnas bäst av att Samhällsföretag samverkar och inte konkurrerar med det fria näringslivet. I motionen föreslås därför att Samhällsföretags verksamhet skall begränsas till att gälla endast lego- och underleverantörstillverkning. Dessutom krävs att endast indirekt export får ske och att Samhall avvecklas. Motionärerna begär också att den av regeringen tillsatta översynsgruppen bör fortsätta sitt arbete och därvid beakta riskerna för osund konkurrens gentemot det fria näringslivet.

I motion 335 av Marianne Karlsson (c) sägs att stora delar av näringslivet brottas med svårigheter till följd av konkurrensen på olika villkor från den s.k. skyddade sektorn, vars verksamhet stöds av subventioner från samhället. För att komma till rätta med detta syfte föreslår motionären införandet av en balansavgift som motsvarar skillnaden mellan produktionspriset inom den skyddade, subventionerade sektorn och näringslivets fria produktionspris.

Utskottet behandlade likartade förslag förra året (AU 1980/81:21). Därvid anfördes bl. a.:

Utskottet vill inledningsvis erinra om att det i lagen om regionala stiftelser för skyddat arbete (2 §) slås fast att de regionala stiftelsernas verksamhet skall bedrivas effektivt och med iakttagande av affärsmässiga principer. Det innebär att verksamheten inte får bedrivas på sådant sätt att företag med likartad produktion utsätts för en diskriminerande konkurrens. Det bör också påpekas att det i proposition 1977/78:30, som låg till grund för riksdagens beslut 1977 om nytt huvudmannaskap för det skyddade arbetet, framhölls att prissättningen skall grundas på marknadsmässiga principer för kalkylering. Organisationer skall således ses som en del av näringslivet som konkurrerar med andra företag på lika villkor. Därav följer också att kraven inom denna sektor på effektiva former för marknadsföring, försäljning, ekonomi och personalfrågor är stora och att de satsningar som görs är motiverade från de utgångspunkter som statsmakterna angivit för verksamheten.

Samhällsföretag har fastställt riktlinjer för prissättningen av varor och tjänster som skall gälla inom företagsgruppen. I dessa konstateras inledningsvis att betydande statliga bidrag utgår till företagsgruppen för att kompensera de merkostnader som är förbundna med verksamheten i järn -

AU 1981/82:21

förelse med andra företag. Det gäller merkostnader för t. ex. fler arbetsledare, särskilt anpassade maskiner och ett lugnare arbetstempo. En annan merkostnad är att verkstäderna är lokaliserade efter sociala och arbetsmarknadspolitiska kriterier i stället för efter företagsekonomiska grunder. I riktlinjerna slås vidare fast att prissättningsbesluten måste tillmätas stor vikt inom företagsgruppen. Som huvudregel skall därvid gälla att priset på varor och tjänster skall sättas så att — sedan de sociala och arbetsmarknadspolitiska målen är tillgodosedda — resultatet över en längre period blir det bästa möjliga i företagsgruppen. Med bästa möjliga resultat menas lägsta möjliga krav på statliga bidrag till företagsgruppen. Priset får dock inte understiga det pris som i jämförelse med konkurrenter får anses vara normalt marknadspris med hänsyn också tagen till andra villkor som allmänt anses böra påverka priset, t. ex. försäljningsvolym, kvalitet, distribution och service. Skäl att underskrida det normala marknadspriset kan dock motiveras av påvisbara effektivitetsfördelar för företag i Samhällsföretagsgruppen jämfört med andra företag.

Det främsta hjälpmedlet för att utröna det normala marknadspriset sägs enligt riktlinjerna vara en god och fortlöpande kontakt med marknaden. Härvid sägs undersökningar av konkurrerande företags prissättning och försäljningsvillkor vara ett hjälpmedel.

För att bl. a. kunna bedöma påstådd illojal konkurrens från Samhällföretag har ett kontroll- och samrådsorgan i marknadsfrågor etablerats. Häri ingår förutom Samhällsföretag också Sveriges Industriförbund, SHIO - Familjeföretagen och Svenska handelskammarförbundet. Resultatet av samrådsorganets arbete har visat att den övervägande delen av den kritik som riktats mot Samhällsföretag för otillbörlig konkurrens har varit ogrundad.

Samhällsföretagsgruppens produktion utgörs till 70% av lego- och underleverantörsuppdrag till övrig industri. Denna höga andel har upplevts som ett problem eftersom den sägs öka konjunkturkänsligheten. Det har märkts en tendens hos uppdragsgivarna att i en lågkonjunktur ”ta hem” uppdragen för produktion i egen regi.

Samhällsföretags försäljning uppgick budgetåret 1980/81 till 995 milj. kr., varav 80 milj. kr. eller 8% utgjorde direkt exportförsäljning. Härtill kommer export från Samhällsföretags kunder. På sikt eftersträvas en ökning av den direkta exporten.

Av redovisningen ovan framgår principerna och riktlinjerna för Samhällsföretags affärsmässiga verksamhet. Utskottet har också pekat på olika åtgärder sorn vidtagits från företagsgruppens sida för att komma till rätta med problem av det slag som tas upp i motionerna. Av stor vikt i detta sammanhang är de kontakter som knutits med det svenska näringslivet både på central och regional nivå. Frågor som rör prissättning, konkurrensförhållanden m.m. bör enligt utskottet bäst kunna tas upp i dessa sammanhang.

När det gäller de begränsningar av verksamheten inom stiftelseorganisationen som begärs i motion 367 kan erinras om att Samhällsföretag enligt

AU 1981/82:21

riksdagens beslut skall vara en resurs i det svenska näringslivet och att den så långt som möjligt skall fungera på dess villkor. Enligt utskottet synes detta svårt att förena med motionens krav som om de tillgodosågs skulle innebära en avsevärd försämring av möjligheterna att uppfylla delmålet om ekonomisk effektivitet.

Utskottet vill avslutningsvis framhålla att den av utskottet tidigare förordade utredningen om de handikappade på arbetsmarknaden bör behandla vissa av de frågor som motionärerna tar upp och som syftar till att förbättra förutsättningarna för den skyddade verksamheten.

Med hänvisning till utskottets redovisning ovan avstyrks motionerna 324 i denna del samt 367 och 335 i tillämpliga delar.

Yrkesinriktad rehabilitering

1980/81 Utgift 414392000

1981/82 Anslag 420400000

1982/83 Förslag 454362000

Anslaget finansierar verksamheten vid arbetsmarknadsinstituten med den programindelning som framgår av den följande sammanställningen. Beträffande de anslagstekniska förändringar som genomförts med verkan fr. o.m. innevarande budgetår hänvisas till förra årets riksdagsbeslut (prop. 1980/81:145, AU 21 s. 46).

Programmet Yrkes- inriktad rehabi- litering

1980/81

Utgift

1981/82

Anvisat

Beräknad ändring 1982/83

AMS

Föredraganden

Arbetsmarknadsinstitut

402046 000

402 500000

+45 805 000

+32789000

Metodutveckling,

forskning och utbildning

+ 1 160000

+ 553 000

Förvaltningskostnader

6 300000

+ 665 000

+ 620000

414392 000

420400 000

+ 47 630000

+33962000

Regeringen har i budgetpropositionen under punkt C 5 (s. 160-166) föreslagit riksdagen att till Yrkesinriktad rehabilitering för budgetåret 1982/ 83 anvisa ett reservationsanlag av 454 362000 kr.

Arbetsmarknadsinstituten

Arbetsmarknadsinstituten — Ami - började sin verksamhet den 1 januari 1980. Instituten tillkom för att samordna verksamhet som tidigare bedrevs av landstingskommunala huvudmän vid arbetsvårdsinstitut m.fl. I princip skall alla arbetssökande som har behov av att klarlägga sina arbetsförutsättningar och förbereda sig inför arbetslivet ha tillgång till institutens resurser i den mån arbetsförmedlingens normala insatser är otillräckliga.

Vid slutet av budgetåret 1980/81 var 140 arbetslag i gång av de 180 som organisationen slutligen skall omfatta. Ca 14000 sökande beviljades utred -

AU 1981/82:21

ning vid arbetsmarknadsinstituten under budgetåret. I följande sammanställning redovisas utskrivna från instituten med fördelning på åtgärder 1980/81.

Anställning i öppna marknaden inkl. anställning med lönebidrag ca 22% Anställning i Samhällsföretag ca 6%

Arbetsmarknadsutbildning och annan utbildning ca 18%

Beredskapsarbete ca 3 %

Till arbetsförmedlingen med rekommendation om annan arbetsmarknadspolitisk åtgärd ca 22 %

Till arbetsförmedlingen med yttranden (försäkringskasseärende/ pensionsärende) ca 3 %

Till arbetsförmedlingen med yttrande (andra ärenden) ca 5 %

Utskrivna på grund av sjukdom, av familjeskäl m. m. ca 17 %

Ej angivna skäl ca 4%

För innevarande budgetår kommer enligt AMS bedömning ca 170 arbetslag att kunna betjäna 17000 sökande.

Enligt de ursprungliga planerna skulle arbetsmarknadsinstituten vara fullt utbyggda budgetåret 1982/83. Statsrådet Eliasson gör dock i budgetpropositionen bedömningen att den fortsatta utbyggnaden av Ami-organisationen kan ske i något långsammare takt än som tidigare planerats. Medel till arbetsmarknadsinstituten har beräknats enligt huvudförslaget, dvs. en minskning med 2% efter pris- och löneomräkning. De samlade kostnaderna för verksamheten vid arbetsmarknadsinstituten beräknas uppgå till 435 289000 kr.

Socialdemokraterna finnér i partimotion 1081 att en nedskärning av resurserna till den yrkesinriktade rehabiliteringen enligt regeringsförslaget är oförenlig med arbetarrörelsens strävan till en solidarisk arbetsmarknadspolitik. För att eliminera effekterna av nedskärningen på personalsidan föreslår motionärerna att verksamheten tillförs ytterligare 4 milj. kr. motsvarande kostnaderna för 40 tjänster vid arbetsmarknadsinstituten.

En motsatt uppfattning om arbetsrehabiliteringens framtida omfattning ges till känna i motion 1618 av Erik Hovhammar m.fl. (m). Motionärerna kräver dels att utbyggnaden av arbetsmarknadsinstituten stoppas, vilket för budgetåret 1982/83 sägs innebära en besparing på 8 milj. kr., dels en omprövning av arbetsmarknadsinstitutens fortsatta verksamhet med siktet inställt på en lägre ambitionsnivå.

Utskottet delar de socialdemokratiska motionärernas uppfattning att regeringens förslag om en nedskärning av resurserna till den yrkesinriktade rehabiliteringen slår hårt mot de svårt handikappade. Särskilt kommer arbetssökande med psykiska och socialmedicinska handikapp att drabbas. Det är angeläget att arbetsmarknadsinstituten byggs ut i den takt som ursprungligen har varit tänkt. Utskottet tillstyrker därför förslaget i motion 1081 om ytterligare 4 milj. kr. utöver regeringens förslag till denna verksamhet. Därmed avstyrks förslagen i propositionen och motion 1618 på denna punkt.

Anna-Greta Leijon m.fl. (s) väcker i motion 1519 bl.a. frågan om

AU 1981/82:21

svenskundervisning för invandrare i samband med yrkesinriktad rehabilitering. I motionen framhålls att den yrkesinriktade rehabiliteringen i praktiken ofta är stängd för invandrare med bristfälliga kunskaper i svenska. Dessutom erinras om de särskilda svårigheter som äldre handikappade har att lära sig ett nytt språk. Motionärerna yrkar därför att större hänsyn tas till de individuella förutsättningarna vid utformningen och längden av svenskundervisningen i samband med yrkesinriktad rehabilitering än vad som nu är fallet.

Utbildning i svenska får beviljas en invandrare i samband med yrkesinriktad rehabilitering vid arbetsmarknadsinstitut i första hand i nio veckor plus informationsdagar. Möjlighet finns sedan att efter individuell prövning vid behov förlänga undervisningen med ytterligare nio veckor.

Frågan om en utbyggd svenskundervisning för invandrare i detta liksom i andra sammanhang får tas upp till en samlad bedömning vid behandlingen av SFI-kommitténs förslag. Med hänvisning till det anförda avstyrks motionen.

Metodutveckling, forskning och utbildning

Statsrådet Eliasson anmäler i budgetpropositionen att ett projekt för utveckling och utvärdering av metoder för vägledning och rehabilitering av arbetssökande invandrare med särskilda svårigheter har inletts. Projektet bedrivs dels i Södertälje, dels i norra Storstockholm. För den fortsatta verksamheten beräknas 2,3 milj. kr. Utöver dessa medel beräknas 2782000 kr. för metodutveckling och 4984200 kr. för personalutbildning. Dessutom föreslås 2086800 kr. till extra tjänster inom Ami-organisationen. Sammanlagt beräknas för delprogrammet Metodutveckling, forskning och utbildning 12 153000 kr. för budgetåret 1982/83. Utskottet godtar förslaget.

Regeringen föreslår i proposition 1981/82: 143 om åtgärder mot alkoholoch narkotikamissbruk att delprogrammet bör räknas upp med 200000 kr. Medlen skall användas för utveckling av metoder för vägledning och rehabilitering av unga f. d. narkotikamissbrukare. Utskottet avser att behandla förslaget i betänkande AU 1981/82:28.

Anslagsberäkning

Utskottet har tidigare i betänkandet tillstyrkt ett förslag i motion 1081 om en ökning av anslaget till arbetsmarknadsinstituten med 4 milj. kr. i jämförelse med regeringens förslag. Samtidigt avstyrktes motion 1618 i denna del. Inberäknat förvaltningskostnader om 6920000 kr. bör kostnaderna för programmet Yrkesinriktad rehabilitering beräknas till 458362000 kr.

AU 1981/82:21

92 Utskottets hemställan

Utskottet hemställer Riktlinjer m.m.

1. beträffande arbetsmarknadspolitikens inriktning för budgetåret 1982183

att riksdagen

dels med anledning av proposition 1981/82:100 bilaga 15 i motsvarande del och motion 1981/82:2054 yrkandena 1 och 3 godkänner vad utskottet anfört, dels avslår motion 1981/82:1081 yrkande 1,

2. beträffande decentralisering av AMS ansvar och resurser att riksdagen avslår motion 1981/82:2087 yrkande 2,

3. beträffande tillskapande av fler deltidsarbeten att riksdagen avslår motion 1981/82:840,

4. beträffande behovet av en mer samlad bedömning av utvecklingen på arbetsmarknaden på längre sikt

att riksdagen avslår motion 1981/82: 1977,

5. beträffande sysselsättningsstatistik på kommunnivå att riksdagen avslår motion 1981/82:637,

6. beträffande vårdarbete i hemmet i sysselsättningsstatistiken att riksdagen avslår motion 1981/82:667 yrkande 2,

Ungdomsarbetslöshet

7. beträffande åtgärder mot ungdomsarbetslösheten

A. att riksdagen med anledning av motionerna 1981/82:244, 1981/82:1513 och 1981/82:2105 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

B. att riksdagen avslår motionerna 1981/82:1118 i motsvarande del och 1981/82:1982 ,

Arbetsmarknadsservice

8. beträffande personalförstärkning till arbetsmarknadsverket

A. att riksdagen med bifall till motion 1981/82:1081 yrkande 2 samt med anledning av dels propositionens förslag, dels motionerna 1981/82:1137 yrkande 4 och 1981/82:2127 yrkande la i motsvarande del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

B. att riksdagen avslår motion 1981/82:1618 yrkande 1 i motsvarande del,

9. att riksdagen medger att regeringen får bemyndiga AMS att under budgetåret 1982/83 besluta om avskrivning av vissa lånefordringar under de förutsättningar som angivits i propositionen,

res. 1 (s)

res. 4 (s)

res. 5 (fp, c) res. 6 (m)

AU 1981/82:21

10. beträffande viss omorganisation av vapenfriverksamheten inom AMS

att riksdagen med avslag på motionerna 1981/82:1527 och 1981/ 82:1961

dels godkänner de i propositionen förordade riktlinjerna i fråga om en ny organisation för vapenfriutbildningen, dels antar det genom propositionen framlagda förslaget till lag om ändring i lagen (1966:413) om vapenfri tjänst,

11. beträffande länsarbetsnämndernas sammansättning att riksdagen avslår motion 1981/82:850,

12. beträffande ADB-resurserna inom platsförmedlingen att riksdagen avslår motion 1981/82:1081 yrkande 4,

13. beträffande allmän platsanmälan

att riksdagen avslår motion 1981/82:1537,

14. beträffande avveckling av tjänstekategorierna arbetsvårdare och yrke svägledare

att riksdagen avslår motion 1981/82: 1068,

15. beträffande de hörselskadades tillgång till specialister vid platsförmedlingen att

riksdagen avslår motion 1981/82:1514,

16. beträffande arbetsförmedling för kulturarbetare att riksdagen avslår motion 1981/82:1512,

17. beträffande försök med företagsintroduktion och inskolning i glesbygden

att riksdagen avslår motion 1981/82:1974,

18. beträffande s. k. fadderarbetsplatser inom byggnadssektorn

att riksdagen avslår motionerna 1981/82:288 och 1981/82:1137 yrkande 8,

19. beträffande åtgärder för ökad rörlighet på arbetsmarknaden

att riksdagen avslår motionerna 1981/82:1618 yrkande 1 i motsvarande del och 1981/82:2054 yrkande 4,

20. att riksdagen

dels med bifall till motion 1981/82:1081 yrkande 3 samt med anledning av förslagen i propositionen och i motion 1981/82: 2127 yrkande 1 a i motsvarande del,

dels med avslag på motion 1981/82: 1618 yrkande 1 i motsvarande del till Arbetsmarknadsservice för budgetåret 1982/83 anvisar ett förslagsanslag av 1 177 851000 kr.,

Arbetsmarknadsutbildning

21. beträffande riktlinjer för arbetsmarknadsutbildningen att riksdagen avslår motion 1981/82:1081 yrkande 11,

22. att riksdagen med bifall till budgetpropositionens förslag, samt med avslag på motion 1981/82:1569, till Arbetsmarknadsutbild -

res. 7 (m)

res. 8 (fp, c) res. 9 (m)

res. 10 (s)

AU 1981/82:21

ning för budgetåret 1982/83 anvisar ett reservationsanslag av 1680500000 kr.,

23. beträffande utökade resurser för arbetsmarknadsutbildningen i Malmöhus län

att riksdagen avslår motion 1981/82:1137 yrkande 6,

24. beträffande utbildningsinsatser för medelålders och äldre kvinnor att

riksdagen avslår motion 1981/82:1081 yrkande 14,

25. beträffande kartläggning av arbetsmarknadsutbildningens effekter för kvinnlig arbetskraft

att riksdagen avslår motion 1981/82:2059,

26. att riksdagen godkänner i budgetpropositionen förordade ändringar av reglerna för jämställdhetsbidraget m.m.,

27. beträffande en höjning av bidraget till utbildning i företag vid permitteringshot

att riksdagen med anledning av budgetpropositionen och motion 1981/82:1081 yrkandena 12 och 13 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

28. beträffande köp av utbildning i företag

att riksdagen avslår motion 1981/82:2054 yrkande 5,

29. beträffande svenskundervisning för invandrare inom arbetsmarknadsutbildningen att

riksdagen avslår motionerna 1981/82:1076 och 1981/82:1519 yrkandena 2 och 3,

30. beträffande riksyrkesskolorna

att riksdagen avslår motionerna 1981/82:455 och 1981/82:1976,

Sysselsättningsskapande åtgärder

31. beträffande återinförande av B AMU-verksamheten att riksdagen avslår motion 1981/82:1081 yrkande 5,

32. beträffande ytterligare medel på tilläggsbudget III till Sysselsättningsskapande åtgärder under innevarande budgetår

att riksdagen avslår motion 1981/82:1081 yrkande 6,

33. beträffande riktlinjer för verksamheten med beredskapsarbeten att riksdagen avslår motion 1981/82:1081 yrkande 7,

34. beträffande inriktningen av beredskapsarbeten på den enskilda sektorn

att riksdagen avslår motion 1981/82:2054 yrkande 6,

35. beträffande ändring av reglerna för tilläggsbidraget vid beredskapsarbeten att

riksdagen med avslag på motion 1981/82:1081 yrkande 8 godkänner vad som anförts i propositionen,

36. beträffande förkortning av tiden för vissa beredskapsarbeten

res. 11 (s)

res. 12 (s)

res. 13 (s) res. 13 (s)

res. 14 (s)

res. 15 (s) res. 15 (s)

AU 1981/82:21

att riksdagen avslår motion 1981/82:1081 yrkande 9 i motsvarande del,

37. beträffande maximering av bidragsunderlaget för beredskapsarbeten att

riksdagen avslår motionerna 1981/82:1081 yrkande 9 och 1981/82:1618 yrkande 2 i motsvarande delar,

38. beträffande beredskapsmedel till Skåne m. m.

att riksdagen avslår motionerna 1981/82:1137 yrkandena 3 och 7 och 1981/82:842,

39. beträffande ökad användning av arbetsmarknadspolitiska medel för att utveckla primära rekreationsområden

att riksdagen avslår motion 1981/82:633,

40. beträffande stamkvistning av skog som beredskapsarbete att riksdagen avslår motion 1981/82:646,

41. beträffande uppförande av ett nytt polishus i Mjölby som beredskapsarbete att

riksdagen avslår motionerna 1981/82:245 och 1981/82:845,

42. beträffande tillbyggnad m. m. av polishuset i Västervik med beredskapsmedel att

riksdagen avslår motion 1981/82:286,

43. beträffande projektering av tvärled mellan väg 73 och Europaväg 4 med beredskapsmedel

att riksdagen avslår motion 1981/82:1958,

44. beträffande genomförande av erosionsskydd efter Norsälven som beredskapsarbete

att riksdagen avslår motion 1981/82:1979,

45. beträffande avvecklingen av förläggningsboendet inom AMS egenregiverksamhet

att riksdagen med anledning av motion 1981/82:1067 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

46. att riksdagen lägger till handlingarna vad i propositionen anförts om medel till Umeå universitet,

47. att riksdagen med anledning av budgetpropositionens förslag, samt med avslag på motionerna 1981/82:1081 yrkande 10 och 1981/82:1618 yrkande 2 i motsvarande del till Sysselsättningsskapande åtgärder för budgetåret 1982/83 anvisar ett reservationsanslag av 1929 150000 kr.,

48. att riksdagen till Arbetsmarknadsverket: Anskaffning av utrustning för budgetåret 1982/83 anvisar ett reservationsanslag av 2700000 kr.,

49. att riksdagen till Arbetsmarknadsverket: Förvaltning av utrustning för budgetåret 1982/83 anvisar ett reservationsanslag av 1000 kr.,

res. 15 (s)

res. 16 (s)

AU 1981/82:21

96 Särskilda åtgärder för arbetsanpassning och sysselsättning

50. beträffande ändrade regler för arbetshjälpmedel åt handikappade att

riksdagen avslår motion 1981/82:1081 yrkandena 22 och 23,

51. beträffande bidrag till arbetsbiträde vid anställning med lönebidrag m. m.

att riksdagen avslår motion 1981/82:1524,

52. beträffande begränsning av antalet platser med lönebidrag hos allmännyttiga organisationer

att riksdagen med bifall till motion 1981/82:1081 yrkande 24 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

53. beträffande lönebidrag med 100% till allmännyttiga organisationer att

riksdagen avslår motion 1981/82:1086 yrkande 2,

54. att riksdagen med bifall till budgetpropositionens förslag samt med avslag på motionerna 1981/82:1081 yrkande 21 och 1981/ 82:1086 yrkande 1, till Särskilda åtgärder för arbetsanpassning och sysselsättning för budgetåret 1982/83 under tolfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av 1632 965 000 kr.,

55. beträffande vidareutveckling av främjandelagen m. m.

att riksdagen avslår motion 1981/82:1081 yrkande 15 i motsvarande del,

56. beträffande utvärdering av främjandelagen att riksdagen avslår motion 1981/82:2056,

57. beträffande rehabiliteringslön m. m.

att riksdagen avslår motionerna 1981/82:946, 1981/82:1276 och 1981/82: 1081 yrkande 15 i motsvarande del,

58. beträffande rätt till arbetsrehabilitering för alla som slagits ut från arbetsmarknaden

att riksdagen avslår motion 1981/82: 1118 i motsvarande del,

59. beträffande ytterligare medel till Stiftelsen Samhällsföretag för budgetåret 1981/82

att riksdagen avslår motion 1981/82:1081 yrkande 16,

60. beträffande driftbidraget till Stiftelsen Samhällsföretag

att riksdagen med bifall till budgetpropositionens förslag samt med avslag på motionerna 1981/82:1081 yrkande 17 i motsvarande del, 1981/82:1538 och 1981/82:1618 yrkande 3 i motsvarande del, till driften av verksamheten anslår medel motsvarande 129% av lönesumman (inkl. lönekostnader för arbetstagarna i skyddat arbete),

61. att riksdagen med bifall till budgetpropositionens förslag samt med avslag på motionerna 1981/82:1081 yrkande 17 i motsvarande del, 1981/82:1618 yrkande 3 i motsvarande del och 1981/ 82:2127 yrkande 1 b och 2, till Bidrag till Stiftelsen Samhälls -

res. 17 (s) res. 17 (s)

res. 18 (s) res. 19 (s) res. 20 (s)

res. 21 (s) res. 22 (s)

res. 23 (s) res. 24 (m)

AU 1981/82:21

företag för budgetåret 1982/83 anvisar ett förslagsanslag av 2321000000 kr.,

62. att riksdagen med bifall till förslaget i budgetpropositionen, bil. 15 C 4, medger att regeringen vid behov får besluta om nya platser för skyddat arbete under budgetåret 1982/83,

63. beträffande omdisponeringar av platser inom Samhällsföretag mellan länen

att riksdagen avslår motion 1981/82:1081 yrkande 18,

64. beträffande den skyddade verksamheten i Malmöhus län att riksdagen avslår motion 1981/82:1137 yrkande 9,

65. beträffande en opartisk organisationsutredning om Samhällsföretag att

riksdagen avslår motion 1981/82:1508,

66. beträffande överföring av anställda från Samhällsföretag till den reguljära arbetsmarknaden

att riksdagen med anledning av motionerna 1981/82:324 yrkande 1, 1981/82:456, 1981/82:844 och 1981/82:1079 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om tillsättande av en utredning om arbetshandikappade,

67. beträffande den skyddade sektorns produktion, marknadsföring och konkurrenssituation

att riksdagen avslår motionerna 1981/82:324 yrkande 2, 1981/ 82:367 och 1981/82:335,

Yrkesinriktad rehabilitering

68. att riksdagen dels med bifall till motion 1981/82:1081 yrkandena 19 och 20 samt med anledning av budgetpropositionens förslag, dels med avslag på motion 1981/82: 1618 yrkande 4 till Yrkesinriktad rehabilitering för budgetåret 1982/83 anvisar ett reservationsanslag av 458 362 000 kr.,

69. beträffande svenskundervisning för invandrare i samband med yrkesinriktad rehabilitering

att riksdagen avslår motion 1981/82:1519 yrkande 4.

Stockholm den 18 mars 1982

På arbetsmarknadsutskottets vägnar ELVER JONSSON

Närvarande: Elver Jonsson (fp), Anna-Greta Leijon (s), Alf Wennerfors (m)1, Arne Fransson (c), Erik Johansson (s), Frida Berglund (s), Pär Granstedt (c), Anders Högmark (m), Margit Odelsparr (c), Marianne Stålberg (s), Eva Winther (fp), Bengt Wittbom (m), Bo Finnkvist (s), Lahja Exner (s), Sonja Rembo (m)2 och Nils-Olof Grönhagen (s).

1 t. o. m. avsnittet Arbetsmarknadspolitiska riktlinjer m. m.

2 fr. o. m. avsnittet Åtgärder mot ungdomsarbetslösheten.

7 Riksdagen 1981182. 18 sami. Nr 21

res. 25 (fp, c) res. 26 (m)

res. 27 (s)

AU 1981/82:21

98 Reservationer

Anna-Greta Leijon, Erik Johansson, Frida Berglund, Marianne Stålberg, Bo Finnkvist, Lahja Exner och Nils-Olof Grönhagen (alla s) har avgivit 19 reservationer. Elver Jonsson (fp), Arne Fransson (c), Pär Granstedt (c), Margit Odelsparr (c) och Eva Winther (fp) har avgivit tre reservationer. Slutligen har Anders Högmark, Bengt Wittbom och Sonja Rembo (alla m) avgivit fem reservationer.

1. Riktlinjer för arbetsmarknadspolitiken (mom. 1)

De socialdemokratiska reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 24 börjar ”De främsta” och på s. 25 slutar ”motsvarande del” bort ha följande lydelse:

Som utskottet framhållit tidigare i detta avsnitt är problemen på arbetsmarknaden f. n. större än på många år. Det finns självfallet ett flertal orsaker till utvecklingen. Den internationella konjunkturen och den fortlöpande strukturomvandlingen inom för sysselsättningen viktiga branscher är av stor betydelse i sammanhanget. En starkt bidragande orsak har dock — som socialdemokraterna anför i motion 1081 — även varit att de borgerliga regeringarna fört en ekonomisk politik som inneburit ökad arbetslöshet, reducerad tillväxt, ökad inflation samt en mer ojämn fördelning av välfärden. Den offentliga sektorns finanser och landets utrikeshandel befinner sig i strukturell obalans. Investeringarna och det produktiva sparandet har därtill sjunkit till en oroväckande låg nivå.

Förutsättningarna att hålla sysselsättningen uppe under senare år har mot den angivna bakgrunden varit begränsade. Härtill kommer att - som socialdemokraterna framhåller — ambitionerna att hålla en hög arbetsmarknadspolitisk beredskap har minskat. Antalet personer som registrerats som arbetslösa har därmed ökat i en större omfattning än som varit nödvändigt.

En annan tendens till urholkning av arbetsmarknadspolitiken kommer till uttryck i de borgerligas beslut att beskära det lagfästa anställningsskyddet. Därmed stärks åter arbetsgivarnas direkta inflytande över de anställdas anställningstrygghet. Den nya lagen har starkt präglats av arbetsgivarnas krav på en återgång till tidigare förhållanden.

Som socialdemokraterna framhåller finns det en uppenbar risk att problemen på arbetsmarknaden med den förda politiken kommer att kvarstå och t. o. m. förvärras under året.

Enligt arbetsmarknadsstyrelsens senaste rapport väntas en mycket låg efterfrågan på arbetskraft inom samtliga sektorer av ekonomin under större delen av året. Antalet sysselsatta väntas fortsätta att minska under hela året, främst inom industrin men också inom byggnadsverksamhet, handel

AU 1981/82:21

och samfärdsel. Man räknar dock med att nedgången i den totala industrisysselsättningen skall upphöra under senare delen av året, förutsatt att exporten kommer i gång som väntat.

Beaktas normala säsongvariationer bedöms sysselsättningen inom byggnadsverksamheten komma att minska hela året. Härtill kommer att en väntad minskning av den privata konsumtionen i år med närmare 2% torde medföra att sysselsättningen sjunker inom såväl parti- som detaljhandeln. Ökningstakten bedöms avta successivt inom den offentliga sektorn. Enligt finansplanen väntas sysselsättningsökningen inom denna sektor uppgå till inemot 20 000 personer.

Sysselsättningen inom industrisektorn beräknas enligt den prognos för industrisysselsättningen som redovisas i finansplanen och den preliminära nationalbudgeten öka med ca 30000 personer under år 1982. Finansutskottet gör emellertid i sitt betänkande 1981/82:20 den bedömningen att produktionstillväxten blir något lägre än vad som antagits samt att någon mer påtaglig sysselsättningsökning inom industrin inte sker förrän in på år 1983.

Av det anförda framgår att kraftfulla insatser kommer att krävas om sysselsättningen skall kunna hållas uppe under året. Som socialdemokraterna fört fram i finansutskottet (FiU 1981/82:20) måste det vara en central uppgift för den ekonomiska politiken att genom omedelbara arbetsmarknadspolitiska insatser motverka de samhällsekonomiska förluster och de sociala olyckor som arbetslösheten medför. Kapacitetsutnyttjandet inom det svenska näringslivet har vidare utsatts för starka störningar under senare år och är nu orimligt lågt. Samtidigt sjunker investeringarna på bred front. Den inhemska efterfrågan bör därför stimuleras. Detta måste dock ske på ett sätt som är förenligt med det akuta behovet av att höja det produktiva sparandets andel av nationalinkomsten. Den stimulans som erfordras bör därför ges formen av åtgärder som direkt ökar eller stimulerar investeringarna i ekonomin.

Samtidigt som politiken inriktas på att trygga sysselsättningen och öka investeringarna, måste den också leda till en rättvis fördelning av välfärden. Detta innebär att stödet till de sjuka, arbetslösa och handikappade bör tryggas och regeringens angrepp på trygghetssystemen avvisas.

Den omläggning av den ekonomiska politiken som socialdemokraterna förordar får med nödvändighet genomslag i form av ökad efterfrågan på personal först efter viss tid. Risken för att arbetslösheten under mellantiden stiger ytterligare är överhängande. Skall den öppna arbetslösheten snabbt kunna pressas tillbaka, krävs följaktligen en omedelbar förstärkning av de arbetsförmedlande och sysselsättningsskapande åtgärderna inom arbetsmarknadspolitiken. Behovet av insatser understryks ytterligare av att möjligheterna att kraftigt och varaktigt pressa ned arbetslösheten blir allt mindre ju högre arbetslösheten är i utgångsläget. Erfarenheten visar att kraftiga höjningar av arbetslösheten lätt blir bestående.

AU 1981/82:21

100 Mot denna bakgrund ställer sig utskottet bakom socialdemokraternas krav på en omedelbar och kraftig aktivering av arbetsmarknadspolitiken. I den följande framställningen kommer utskottet att följa denna principiella inställning i sina ställningstaganden till de socialdemokratiska förslagen om bl. a. ökade resurser till platsförmedlingen, högre planeringsnivå för beredskapsarbeten och arbetsmarknadsutbildning samt utökade insatser för de arbetshandikappade.

Vad utskottet anfört om riktlinjer för arbetsmarknadspolitiken i anslutning till den socialdemokratiska partimotionen 1081 bör regeringen underrättas om. Utskottet avstyrker i konsekvens härmed de förslag till riktlinjer som redovisas i motion 2054 av moderata samlingspartiet.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande arbetsmarknadspolitikens inriktning för budgetåret 1982/83 att riksdagen

dels med bifall till motion 1981/82:1081 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört, dels avslår motion 1981/82:2054 yrkandena 1 och 3.

2. Orsakerna till ungdomsarbetslösheten

De socialdemokratiska reservanterna anser

att den del av utskottets yttrande på s. 29 som böljar ”Orsakerna till” och slutar ”oväsentligt högre” bort ha följande lydelse:

Orsakerna till de höga arbetslöshetstalen för ungdomarna är flera. Här kan nämnas den internationella konjunkturen och det f. n. ovanligt stora antalet ungdomar, den s. k. ungdomspuckeln. Från visst håll har man som en generell förklaring även pekat på att höga ingångslöner för ungdomarna skulle vara av betydelse i sammanhanget. Utskottet kan inte dela denna uppfattning. På stora avtalsområden är löneskillnaderna mellan en oerfaren nyanställd ungdom och en erfaren yrkesarbetare betydande. Även om det i vissa fall kan förekomma mindre skillnader saknas således underlag för sådana generella påståenden.

3. Erfarenheterna av yrkesintroduktionen

De socialdemokratiska reservanterna anser

att den del av utskottets yttrande som på s. 31 böljar ”Arbetsgivarnas erfarenheter” och slutar ”var positiva” bort utgå.

AU 1981/82:21

4. Åtgärder mot ungdomsarbetslösheten (mom. 7)

De socialdemokratiska reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 34 börjar ”Utskottet har” och på s. 37 slutar ”dessa ungdomar” bort ha följande lydelse:

Som utskottet tidigare framhållit har de insatser som hittills gjorts för att hålla arbetslösheten nere inte varit tillräckliga. Detta gäller i särskilt hög grad de arbetslösa ungdomarna.

En grupp för sig utgör 16—17-åringarna. Som tidigare nämnts bestämdes våren 1980 att stödåtgärderna för denna åldersgrupp i allt väsentligt skulle vara av utbildningspolitiskt slag. Bl. a. infördes möjligheten till yrkesintroduktion. Fr. o. m. i år har tillkommit ett nytt instrument för samma åldersgrupp. Den 23 december 1981 träffade nämligen SAF, LO och PTK en central överenskommelse om praktikplatser för ungdomar under 18 år. Regeringen har ställt 60 milj. kr. till förfogande för den verksamheten. Den centrala överenskommelsen skall bekräftas på förbundsnivå, varefter platserna skall tas fram genom lokala överenskommelser på varje arbetsplats. Senare har motsvarande centrala överenskommelser träffats för de kommunala och statliga avtalsområdena.

Överenskommelserna mellan arbetsmarknadsparterna förutsätter att statsbidrag utgår till platserna. Enligt en i januari utfärdad förordning utgår bidrag med 75 kr. per plats. Bidragsverksamheten administreras av arbetsförmedlingen, som också skall förfoga över platserna och svara för tillsynen.

Socialdemokraterna har - som tidigare nämnts - i motion 774, som rv> hänvisats till utbildningsutskottet, föreslagit att yrkesintroduktionen avskaffas lK§n den 1 juli i år och ersätts med ett system med ungdomsplatser byggt på v^l som överenskommits mellan arbetsmarknadens parter. I motionen föresY<å? .samtidigt att ansvaret för verksamheten inkl. administration, tillsyn och/ uppföljning skall flyttas från arbetsförmedlingen till skolstyrelserna, sam skall anvisa ungdomar till platserna.

Arbetsmarknad1 sutskottet har i ett yttrande till utbildningsutskottet redovisat sin instämning till vissa av förslagen i den socialdemokratiska motionen (AU 19i$l/82:1 y). Socialdemokraterna anförde därvid i en avvikande mening:

Förslagen i mötion 774 utgår från den överenskommelse som den 23 december 1981 triäffades mellan Svenska arbetsgivareföreingen, Landsorganisationen i Svetrige och Privattjänstemannakartellen och som senare har följts av liknande överenskommelser på de kommunala och statliga avtalsområdena. Den bild som i motionen tecknas av hur uppgörelsen på den privata arbetsmarknaden växte fram vitsordas.

Situationen i dag är således den att centrala överenskommelser om ungdomsplatser föreligger för hela den organiserade delen av arbetsmarknaden. Överenskommelserna förutsätter att statsbidrag utgår för de platser som tas fram ute på arbetsplatserna. Regeringen har den 8 januari 1982 8 Riksdagen 1981182. 18 sami. Nr 21

AU 1981/82:21

utfärdat en förordning som ger 75 kr. per plats. Förordningen gäller till utgången av juni i år.

Arbetsmarknadspartemas överenskommelser löper tills vidare och har alltså inte det snäva tidsperspektiv som regeringens förordning innefattar. Det är nödvändigt att snarast möjligt ge besked om att statsbidrag skall utgå även efter den 30 juni 1982.

De ungdomar det här gäller har haft stora svårigheter på arbetsmarknaden under en följd av år, och deras läge kommer inte att förbättras under överblickbar tid om inte särskilda åtgärder vidtas utöver dem som redan har prövats och inte visat sig ha avsedd verkan. Det är därför angeläget att statsmakterna tar fasta på parternas initiativ. Genom detta har skapats en fast grund för det system med ungdomsplatser som förordas i motionen och som är avsedd att ersätta den nuvarande yrkesintroduktionen. Ungdomsplatsema kan utvecklas till ett betydelsefullt bidrag till lösningen av ungdomarnas svåra situation. Särskilt viktigt är att överenskommelserna ställer krav på företagsledningar, de anställda och deras organisationer att ta ett gemensamt ansvar för att ungdomarna får en meningsfull och utvecklande sysselsättning så att de genom den arbetslivserfarenhet de erhåller skall lättare kunna gå över till utbildning eller ordinarie arbete. Det är också värdefullt att man nu har fått en avtalsreglering av ungdomarnas förmåner och skyldigheter under anställningstiden.

Hur systemet med ungdomsplatser skall fogas in som ett led i skolans allmänna uppföljningsansvar för alla ungdomar under 18 år har utförligt beskrivits i motionen. Det finns inte anledning att gå in på de frågorna här. Utskottet ansluter sig till den uppläggning som gjorts i motionen. På en punkt vill dock utskottet föreslå en modifiering.

Motionens tanke är att yrkesintroduktionen avvecklas med utgången av juni i år och därefter ersätts med det nya systemet med ungdomsplatser. Parternas överenskommelser förutsätter att ungdomsplatsema tas fram genom lokala överenskommelser sedan man på de enskilda arbetsplatserna har inventerat möjligheterna till lämpliga arbetsuppgifter. Utskottet delar motionärernas syn på yrkesintroduktionen. Det kommer dock att ta längre tid att bygga upp det nya systemet med ungdomsplatser än man räknat med vid systemets tillkomst. Det torde därför inte vara möjligt att helt ersätta yrkesintroduktionen med ungdomsplatsema redan den 1 juli i år. Enligt utskottets mening bör yrkesintroduktionen undantagsvis få utnyttjas även efter denna tidpunkt tills systemet med ungdomsplatser byggts ui i tillräcklig omfattning.

Med det i motion 774 förordade systemet med ungdomsplatser, inlemmat i skolans uppföljningsansvar, har tagits ett nytt grepp i strävandena att stödja en ungdomsgrupp med särskilda svårigheter vid inträdet på arbetsmarknaden. Systemet ger utrymme för en smidig växling mellan utbildning och arbete. Därtill syftar anställningarna till att ge ungdomarna en värdefull arbetslivserfarenhet som ökar deras möjligheter att gå över till fasta anställningar. De i motionen framlagda förslagen tillstyrks sålunda med den av praktiska skäl gjorda modifieringen beträffande den tid som behövs för att införa det nya systemet. De anslagsmässiga konsekvenserna av denna modifiering torde få bedömas av utbildningsutskottet vid den fortsatta behandlingen av ärendet.

Bakom arbetsmarknadspartemas överenskommelser ligger en klart uttalad ambition att bidra till att ge sysselsättning åt ungdomar som inte har

AU 1981/82:21

kunnat placeras i utbildning eller ordinarie arbete. Det är självfallet angeläget att statsmakterna tar fasta på parternas vilja till medverkan.

Enligt regeringens tidigare redovisade förordning kan statsbidrag utgå till ungdomsplatserna till utgången av juni i år. Utskottet har nyss framhållit betydelsen av arbetsmarknadsparternas initiativ som ett komplement till andra åtgärder för ungdomar i denna åldersgrupp. Svårigheterna för dem väntas bestå under överblickbar tid. Statsmakterna bör därför genom att ställa bidragsmedel till förfogande säkra att verksamheten kan fortsätta. Enligt vad utskottet inhämtat är det regeringens avsikt att verksamheten skall fortsätta även nästa budgetår.

Av de ungdomar som registrerades som arbetslösa i februari i år beräknas ca 5000 vara i åldern 16-17 år. För ungdomarna i denna åldersgrupp skall som nyss framhållits utbildningspolitiska insatser vara de som främst kommer i fråga. Då möjlighet nu kommer att finnas att komplettera dessa insatser med de särskilda ungdomsplatserna torde ytterligare åtgärder för denna ungdomsgrupp inte vara aktuella. Utskottet utgår följaktligen från att samtliga ungdomar i åldern 16—17 år inom kort skall beredas en utbildningsplats, ungdomsplats eller reguljärt arbete.

Annorlunda förhåller det sig med ungdomar i åldern 18-21 år. Antalet ungdomar i denna åldersgrupp som står utan arbete beräknas uppgå till i runda tal 20000. I stor utsträckning rör det sig här om ungdomar med genomgången gymnasieutbildning. För dessa ungdomar måste — i avvaktan på att den av socialdemokraterna föreslagna inriktningen av den ekonomiska politiken ger effekt för sysselsättningen - betydande arbetsmarknadspolitiska åtgärder sättas in. Utskottet har tidigare i betänkandet anslutit sig till de socialdemokratiska riktlinjerna för arbetsmarknadspolitiken som bl. a. innebär väsentligt ökade insatser beträffande beredskapsarbeten och arbetsmarknadsutbildning m. m. De förslag till samhällstjänster som förs fram i ett par av motionerna kan f. ö. redan i dag anordnas som kommunala beredskapsarbeten. Det väsentliga är därför att i det rådande arbetsmarknadsläget utöka antalet kommunala beredskapsarbeten.

Med det åtgärdsprogram som socialdemokraterna för fram på de ekonomiska och arbetsmarknadspolitiska områdena — som utskottet ställer sig bakom - bör ungdomsarbetslösheten i betydande utsträckning kunna begränsas. Med hänsyn till de negativa konsekvenserna både för dem som drabbas av arbetslöshet och för samhället bör regeringen utan dröjsmål sätta in kraftfulla åtgärder i enlighet med de socialdemokratiska förslagen.

Med utskottets ställningstagande kan syftet i de i sammanhanget upptagna motionerna sägas vara tillgodosett. Motionerna bör därför inte föranleda någon åtgärd från riksdagens sida.

dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse:

7. beträffande åtgärder mot ungdomsarbetslösheten

A. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

AU 1981/82:21

104 B. att riksdagen avslår motionerna 1981/82:244, 1981/82:1118 i motsvarande del, 1981/82:1513, 1981/82:1982 i motsvarande del samt 1981/82:2105.

5. Personalförstärkning till arbetsmarknadsverket (mom. 8)

Elver Jonsson (fp), Arne Fransson (c), Pär Granstedt (c), Margit Odelsparr (c) och Eva Winther (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 39 som börjar ”Utskottet tillstyrker det” och slutar ”personalnedskärningen avvisas” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar regeringens bedömning när det gäller tillskottet av tjänster vid arbetsmarknadsverket under nästa budgetår. Som framhålls i propositionen har under senare år en kraftig upprustning skett av arbetsförmedlingarna både vad avser personal och modern datateknik. Detta har också gällt under tid när andra myndigheter fått vidkännas nedskärningar. Riksdagen ställde sig vidare med anledning av en redovisning i förra årets budgetproposition bakom ett förslag av AMS om platsförmedlingens framtida organisation där just tyngdpunkten ligger på en effektivering av platsförmedlingsarbetet. Genomförandet av detta förslag pågår f. n. I sammanhanget bör också nämnas att regeringen, som tidigare har sagts, under innevarande höst beslutat tillkalla en kommitté som har till uppgift att föreslå bl. a. åtgärder för att frigöra resurser för platsförmedlingen genom att göra avgränsningar och omprioriteringar av arbetsmarknadsverkets totala arbetsuppgifter.

Med det anförda avstyrker utskottet förslagen om ytterligare personalförstärkningar i de båda socialdemokratiska motionerna 1081 och 1137 samt i vpk-motionen 2127. Likaså avstyrker utskottet yrkandet i motion 1618 om avslag på regeringens förslag att överföra 60 tjänster från egenregiverksamheten till arbetsförmedlingen.

dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande lydelse:

8. beträffande personalförstärkning till arbetsmarknadsverket att riksdagen med avslag på motionerna 1981/82:1081 yrkande 2, 1981/82:1137 yrkande 4, 1981/82:1618 yrkande 1 i motsvarande del och 1981/82:2127 yrkande 1 a i motsvarande del bifaller propositionens förslag.

6. Personalförstärkning till arbetsmarknadsverket (mom. 8)

Anders Högmark, Bengt Wittbom och Sonja Rembo (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 39 börjar ”Utskottet tillstyrker det” och slutar ”personalnedskärningen avvisas” bort ha följande lydelse:

AU 1981/82:21

105 Arbetsmarknadsverket har under 1980-talet tillförts personalresurser i mycket stor omfattning. Mer än 2000 tjänster tillkom under 1970-talet. Detta har f. ö. skett under en tid när andra myndigheter fått vidkännas nedskärningar.

Utskottet vill härutöver erinra om att riksdagen med anledning av en redovisning i förra årets budgetproposition ställde sig bakom ett förslag av AMS om platsförmedlingens framtida organisation där just tyngdpunkten ligger på en effektivering av platsförmedlingsarbetet. Genomförandet av detta förslag pågår f. n. Utskottet anser f. ö. att en i och för sig angelägen förstärkning av platsförmedlingen bör kunna åstadkommas genom rationaliseringsåtgärder inom andra delar av verkets organisation. Slutligen utgår utskottet från att de insatser mot ungdomsarbetslösheten som utskottet tidigare i betänkande föreslagit bör innebära en avlastning för arbetsförmedlingarna.

Med hänvisning till det anförda finns det inte skäl tillstyrka regeringens förslag om överföring av 60 tjänster från egenregiverksamhet till platsförmedlingen. Utskottet utgår från att de 60 tjänstemän som förs över från egenregiverksamheten till platsförmedlingen kan placeras på tjänster som blivit vakanta genom t. ex. naturlig avgång inom platsförmedlingen.

dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande lydelse:

8. beträffande personalförstärkning till arbetsmarknadsverket att riksdagen med bifall till motion 1981/82:1618 yrkande 1 i motsvarande del avslår dels propositionens förslag, dels motionerna 1981/82:1081 yrkande 2, 1981/82:1137 yrkande 4 samt 1981/82:2127 yrkande 1 a i motsvarande del.

7. Åtgärder för ökad rörlighet på arbetsmarknaden (mom. 19)

Anders Högmark, Bengt Wittbom och Sonja Rembo (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 48 böijar ”Sorn tidigare” och slutar ”aktuella delarna” bort ha följande lydelse:

Utskottet har tidigare i betänkandet strukit under vikten av att industrisysselsättningen utvecklas positivt. En förutsättning härför är enligt utskottets uppfattning att den yrkesmässiga och geografiska rörligheten är tillräckligt hög. I detta syfte bör - som framhålls i motionerna 2054 av Gösta Bohman m.fl. (m) och 1618 av Erik Hovhammar m.fl. (m) - starthjälpsbeloppen höjas. Utskottet ansluter sig till förslaget i motion 1618 att starthjälpsbeloppen höjs till 7000 kr. till arbetstagare vars hushåll består av två eller flera personer som följer med vid flyttningen och i övriga fall till 3 500 kr.

Som framhålls i motion 1618 bör alla tendenser till fusk och överutnyttjande av starthjälpen motverkas. Möjligheten att endast utge ersättning för verifierbara kostnader bör därför utnyttjas.

AU 1981/82:21

106 Vad utskottet anfört om starthjälpsbidragen i anslutning till motionerna 2054 och 1618 bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 19 bort ha följande lydelse:

19. beträffande åtgärder för ökad rörlighet på arbetsmarknaden

att riksdagen med bifall till motionerna 1981/82:1618 yrkande 1 i motsvarande del och 1981/82:2054 yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

8. Anslaget till Arbetsmarknadsservice (morn. 20)

under förutsättning av bifall till reservation 5

Elver Jonsson (fp), Arne Fransson (c), Pär Granstedt (c), Margit Odelsparr (c) och Eva Winther (fp) anser

dels att utskottets yttrande som på s. 49 böijar ”Det sammanlagda” och slutar ”höjda starthjälpsbelopp” bort ha följande lydelse:

Det sammanlagda medelsbehovet under anslaget Arbetsmarknadsservice beräknas i propositionen till 1 139851000 kr. Med hänvisning till vad tidigare anförts tillstyrker utskottet regeringens medelsberäkning. Det innebär att utskottet avstyrker yrkandet i den socialdemokratiska motionen 1081 om ytterligare 38 milj. kr. och vpk-motionen 2127 om ytterligare 40 milj. kr. Dessa medel är avsedda att finansiera de ytterligare tjänster vid arbetsmarknadsverket som de båda partierna föreslagit och som utskottet tidigare avstyrkt. Utskottet avstyrker även yrkandet i motion 1618 av Erik Hovhammar m.fl. (m) om ytterligare 2,5 milj. kr., vilket hänförs till av utskottet tidigare avstyrkta förslag dels om avslag på propositionens förslag om överförande av 60 tjänster från egenregiverksamheten till platsförmedlingen, dels om höjda starthjälpsbelopp.

dels att utskottets hemställan under 20 bort ha följande lydelse:

20. att riksdagen med bifall till propositionens förslag samt med avslag på motionerna 1981/82:1081 yrkande 3, 1981/82:1618 yrkande 1 i motsvarande del och 1981/82:2127 yrkande 1 a i motsvarande del till Arbetsmarknadsservice för budgetåret 1982/83 anvisar ett förslagsanslag av 1 139851000 kr.

9. Anslaget till Arbetsmarknadsservice (mom. 20) under förutsättning av bifall till reservationerna 6 och 7

Anders Högmark, Bengt Wittbom och Sonja Rembo (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 49 böijar ”Det sammanlagda” och slutar ”höjda starthjälpsbelopp” bort ha följande lydelse:

Det sammanlagda medelsbehovet under anslaget Arbetsmarknadsservice beräknas i propositionen till 1 139851000 kr.

AU 1981/82:21

107 Utskottet har tidigare i betänkandet tillstyrkt förslagen i motion 1618 av Erik Hovhammar m. fl. (m) dels om avslag på propositionens förslag om överförande av 60 tjänster från egenregiverksamheten till platsförmedlingen, dels om höjda starthjälpsbelopp. Med hänvisning härtill bör anslaget räknas upp med 2,5 milj. kr. utöver propositionens förslag.

Av utskottets ställningstaganden följer vidare att yrkandet i den socialdemokratiska partimotionen 1081 om ytterligare 38 milj. kr. och i vpkmotionen 2127 om ytterligare 40 milj. kr. avstyrks. Dessa medel är avsedda att finansiera de ytterligare tjänster vid arbetsmarknadsverket som de båda partierna föreslagit och som utskottet avstyrkt.

dels att utskottets hemställan under 20 bort ha följande lydelse:

20. att riksdagen med bifall till motion 1981/82:1618 yrkande 1 i motsvarande del och med avslag på dels propositionens förslag, dels motionerna 1981/82:1081 yrkande 3 och 1981/82:2127 yrkande 1 a i motsvarande del till Arbetsmarknadsservice för budgetåret 1982/83 anvisar ett förslagsanslag av 1 142351 000 kr.

10. Riktlinjer för arbetsmarknadsutbildningen (mom. 21)

De socialdemokratiska reservanterna anser

dels att den del av utskottets betänkande på s. 52 som börjar ”Utskottet godtar” och slutar ”berörda delar” bort ha följande lydelse:

Utskottet kan mot bakgrund av den svåra situationen på arbetsmarknaden inte godta regeringens beräkning av arbetsmarknadsutbildningens volym under kommande budgetår. I stället biträder utskottet det socialdemokratiska förslaget om 120000 deltagare, vilket är en ökning med 10000 i jämförelse med regeringens förslag. Förslag om de ytterligare medel som därmed behövs bör regeringen lämna i tilläggsbudget I för budgetåret 1982/ 83. Som en följd av detta ställningstagande avstyrks yrkandet i vpkmotionen 1569 som innebär att riksdagen redan i detta sammanhang skall anvisa ett anslag med högre belopp än regeringen begärt.

dels att utskottets hemställan under 21 bort ha följande lydelse:

21. beträffande riktlinjer för arbetsmarknadsutbildningen

att riksdagen med anledning av motion 1981/82:1081 yrkande 11 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om planering för och finansiering av arbetsmarknadsutbildningen under budgetåret 1982/83.

11. Utbildningsinsatser för medelålders och äldre kvinnor (mom. 24)

De socialdemokratiska reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 54 som börjar ”Riksdagen har” och slutar ”denna del” bort ha följande lydelse:

AU 1981/82:21

108 Utskottet delar den uppfattning som förs fram av motionärerna om de särskilda svårigheter som möter äldre och medelålders kvinnor på arbetsmarknaden. Denna grupp är också underrepresenterad inom arbetsmarknadsutbildningen. Försök som har gjorts av sysselsättningsutredningen visar att arbetsmarknadsutbildningen är ett effektivt instrument när det gäller att slussa ut kvinnor på arbetsmarknaden. Enligt utskottet är det angeläget att man går vidare på denna väg och utvidgar verksamheten till delar av landet där förvärvsgraden bland kvinnor är låg. Vad utskottet anfört i anslutning till motion 1081 bör regeringen underrättas om.

dels att utskottets hemställan under 24 bort ha följande lydelse:

24. beträffande utbildningsinsatser för medelålders och äldre kvinnor att

riksdagen med bifall till motion 1981/82:1081 yrkande 14 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

12. Svenskundervisning för invandrare inom arbetsmarknadsutbildningen (mom. 29)

De socialdemokratiska reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 58 som böljar ”Utskottet vill” och slutar ”denna del” bort ha följande lydelse:

Utskottet har samma uppfattning som motionärerna när det gäller den stora betydelse som kunskaper i svenska har för invandrarnas möjligheter att få inträde på arbetsmarknaden. Mot bakgrund av den höga arbetslösheten hos invandrarna och då särskilt i de yngre åldrarna är det nu nödvändigt att göra extraordinära insatser på svenskundervisningens område. Utskottet delar därför de i motionerna framförda förslagen att möjligheterna till svenskundervisning inom arbetsmarknadsutbildningen bör vidgas under 1982 dels genom att slopa kravet på efterföljande yrkesutbildning för anmälda arbetslösa, dels genom att vid behov tillåta en förlängning av utbildningstiden utöver nuvarande 18 veckor. Under denna undervisning bör ekonomiskt stöd kunna utgå enligt gängse regler. Kostnaderna för denna verksamhet bör kunna täckas av anslagna medel för innevarande budgetår som inte tas i anspråk på grund av ofullständigt kapacitetsutnyttjande inom arbetsmarknadsutbildningen.

Utskottet ansluter sig också till uppfattningen i motion 1519 att den försöksverksamhet med bl. a. svenskundervisning och/eller preparandkurser före yrkesutbildning som har bedrivits vid ett antal AMU-centra bör spridas till andra delar av landet där behov av sådan utbildning föreligger.

De redovisade ställningstagandena innebär att utskottet ställer sig bakom förslagen i motionerna 1519 och 1076. Regeringen bör underrättas om det anförda.

AU 1981/82:21

dels att utskottets hemställan under 29 bort ha följande lydelse:

29. beträffande svenskundervisning för invandrare

att riksdagen med bifall till motionerna 1981/82:1076 och 1981/ 82:1519 yrkandena 2 och 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

13. Ytterligare medel till Sysselsättningsskapande åtgärder under innevarande budgetår (mom. 31 och 32)

De socialdemokratiska reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 62 som böijar ”Utskottet har” och slutar ”skall återupptas” bort ha följande lydelse:

Utskottet har tidigare i betänkandet pekat på regeringens bristande ambitioner när det gäller arbetsmarknadspolitiken. Arbetslösheten hade kunnat hållas nere om regeringen anvisat de medel AMS begärt. Inte minst gäller detta beträffande beredskapsarbetena. Utskottet ställer sig mot denna bakgrund bakom det socialdemokratiska förslaget i motion 1081 att regeringen skall begära 200 milj. kr. till beredskapsarbeten på tilläggsbudget senare i vår. Därmed skulle en ytterligare stegring av arbetslösheten kunna förhindras.

Det finns även — som framhålls av socialdemokraterna - starka skäl att på nytt starta verksamhet med B AMU. I det rådande arbetsmarknadsläget är detta inte minst motiverat med hänsyn till svårigheterna för kvinnor på arbetsmarknaden. Den administrativa hanteringen av stödformen bör förenklas. Regeringen bör vidare omgående uppdra åt utredningen om arbetsmarknadsutbildning och utbildning i företag (KAFU) att i nära kontakt med arbetsmarknadens parter undersöka möjligheterna att tillfälligt vidga verksamheten med BAMU även till den privata sektorn. I likhet med socialdemokraterna anser utskottet att insatserna med BAMU får anses vara tillfälliga i avvaktan på ett system med utbildningsfonder.

De merkostnader som blir en följd av förslagen får täckas med det föreslagna medelstillskottet till beredskapsarbeten på 200 milj. kr.

Vad utskottet i anslutning till den socialdemokratiska partimotionen 1081 anfört om ytterligare behov av beredskapsmedel och återupptagande av BAMU-verksamheten under innevarande budgetår bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 31 och 32 bort ha följande lydelse:

31. beträffande återinförande av BAMU-verksamheten

att riksdagen med bifall till motion 1981/82:1081 yrkande 5 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

32. beträffande ytterligare medel på tilläggsbudget III till Sysselsättningsskapande åtgärder

9 Riksdagen 1981182. 18 sami. Nr 21

AU 1981/82:21

att riksdagen med bifall till motion 1981/82:1081 yrkande 6 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

14. Riktlinjer för verksamheten med beredskapsarbeten (mom. 33)

De socialdemokratiska reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 62 boljar ”Utskottet har” och på s. 63 slutar ”denna del” bort ha följande lydelse:

Som utskottet tidigare framhållit finns det anledning räkna med att svårigheterna på arbetsmarknaden kommer att kvarstå under hela år 1982. Antalet sysselsatta väntas fortsätta att minska under hela året, främst inom industrin men också inom byggnadsverksamhet, handel och samfärdsel. Härtill kommer en i förhållande till tidigare år begränsad efterfrågan på arbetskraft inom den offentliga sektorn.

Mot denna bakgrund finns det — som framhålls i den socialdemokratiska partimotionen 1081 — starka skäl att hålla en hög arbetsmarknadspolitisk beredskap under nästa budgetår. AMS har gjort bedömningen att planeringen för beredskapsarbeten bör inriktas mot en volym om 7 miljoner dagsverken, dvs. 3,5 miljoner fler dagsverken än enligt budgetpropositionens förslag. Utskottet anser för sin del att AMS förslag är realistiskt med hänsyn till den väntade utvecklingen. Regeringens förslag innebär en underskattning av det behov som kommer att finnas. Dessutom omöjliggörs en erforderlig planering av verksamheten. Inte minst är det viktigt att beslut om investeringsarbeten kan tas i ett tidigt skede av budgetåret för att arbetena skall få en rimlig säsonganpassning.

Utskottet har i ett tidigare avsnitt riktat kritik mot att de borgerliga regeringarnas ambitioner på det arbetsmarknadspolitiska området efter hand har sänkts. Riksdagen bör mot denna bakgrund ta ett större ansvar för de arbetsmarknadspolitiska insatserna. Utskottet tillstyrker därför det socialdemokratiska förslaget att regeringen i anslutning till tilläggsbudget I och II för budgetåret 1982/83 skall redovisa för riksdagen den aktuella planeringsberedskapen samt ange behovet av medel för beredskapsarbeten. Som framhålls i den socialdemokratiska partimotionen 1081 bör det slutliga medelsbehovet för nästa budgetår prövas i anslutning till behandlingen av tilläggsbudget I och II samt de begärda lägesredovisningarna.

Vad utskottet i anslutning till den socialdemokratiska partimotionen 1081 anfört om riktlinjer för verksamheten med beredskapsarbeten under nästa budgetår bör regeringen underrättas om.

dels att utskottets hemställan under 33 bort ha följande lydelse:

33. beträffande riktlinjer för verksamheten med beredskapsarbeten att riksdagen med bifall till motion 1981/82:1081 yrkande 7 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

AU 1981/82:21

lil

15. Ändring av bidragsbestämmelserna för beredskapsarbeten (morn. 35— 37)

De socialdemokratiska reservanterna anser

dels att utskottets yttrande som på s. 64 börjar ”Utskottet tillstyrker” och på s. 65 slutar ”denna del” bort ha följande lydelse:

Under en rad år har eftersträvats en ökad inriktning av beredskapsarbetena mot mera dagsverksbilliga arbeten. Följden har blivit en kraftig relativ förskjutning av arbetena mot tjänstesektorn, vilket bl. a. inneburit att arbetslösheten bland kvinnor kunnat hållas lägre. Som socialdemokraterna framhåller i motion 1081 är utgångsläget nu delvis annorlunda. Krisen i den svenska ekonomin torde sålunda kunna hävas först sedan den kraftiga nedgången i investeringsverksamheten vänts till en tydlig uppgång. Detta måste beaktas även vid sammansättningen av beredskapsarbetena.

Utskottet vill vidare i likhet med de socialdemokratiska motionärerna framhålla att arbetslöshetens sammansättning i dag - med en snabb ökning av antalet arbetslösa bland byggnads- och industriarbetare - talar mot att investeringsarbetenas relativa andel dras ned. Denna hållning underbyggs ytterligare av att den låga aktiviteten i svensk ekonomi nu motiverar samhällsinsatser med goda spridningseffekter. Därvid gäller att investeringsarbeten skapar flest arbetstillfällen i tidigare och följande produktionsled. Genom att vid sidan av dagsverksbilliga projekt även satsa på investeringsarbeten av strategisk betydelse för den svenska ekonomin kan insatserna få dubbel betydelse. Dels skapas anläggningar som direkt höjer ekonomins kapacitet och effektivitet, dels ökas efterfrågan på varor och tjänster.

Utskottet avvisar mot den angivna bakgrunden regeringens förslag till ändrade regler för tilläggsbidraget och en maximering av dagsverkskostnaden. Som socialdemokraterna påpekat skulle regeringens förslag innebära dels en förskjutning från investeringsarbeten mot tjänster, dels en övervältring på kommunerna av kostnader för arbetsmarknadspolitiken. Utskottets ställningstagande innebär att yrkandet i motion 1618 av Erik Hovhammar m.fl. (m) om en skärpning av regeringens förslag om en högsta dagsverkskostnad avstyrks.

Utskottet avvisar även i likhet med socialdemokraterna förslaget om en förkortning av vissa beredskapsarbeten från högst sex månader till fem månader. I propositionen presenteras förslaget som ett konstruktivt bidrag i syfte att öka möjligheterna för arbetsförmedlingen till aktiva placeringsinsatser. Utskottet vill för sin del framhålla att förslaget — i synnerhet i det rådande arbetsmarknadsläget — tvärtom endast kan få negativa effekter både för dem som erhållit beredskapsarbete och för den hårt ansträngda förmedlingspersonalen. Förslaget — som avser tjänstesektorn - skulle slå särskilt hårt mot möjligheterna att hålla sysselsättningen uppe för kvinnorna. Utgifterna för kontant understöd till arbetslösa skulle f. ö. snabbt öka om regeringens förslag skulle förverkligas.

AU 1981/82:21

dels att utskottets hemställan under 35, 36 och 37 bort ha följande lydelse:

35. beträffande ändring av reglerna för tilläggsbidraget vid beredskapsarbeten att

riksdagen med bifall till motion 1981/82:1081 yrkande 8 anslår vad som anförts i propositionen,

36. beträffande förkortning av tiden för vissa beredskapsarbeten att riksdagen med bifall till motion 1981/82:1081 yrkande 9 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

37. beträffande maximering av bidragsunderlaget för beredskapsarbeten att

riksdagen med bifall till motion 1981/82:1618 yrkande 2 i motsvarande del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

16. Anslag till Sysselsättningsskapande åtgärder (mom. 47)

under förutsättning av bifall till reservation 15

De socialdemokratiska reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 69 som börjar ”1 propositionen” och slutar ”3,5 milj. kr.” bort ha följande lydelse:

I propositionen föreslås att till beredskapsarbeten anvisas 1 889,5 milj. kr. varav högst 300 milj. kr. får användas för beredskapsarbeten på vägar. Utskottet har tidigare i anslutning till krav härom i den socialdemokratiska partimotionen 1081 avvisat propositionens förslag om ändringar i bidragsbestämmelserna för beredskapsarbeten. I konsekvens härmed bör medelsberäkningen för beredskapsarbeten räknas upp med 154 milj. kr.

Av utskottets ställningstagande följer att förslaget i motion 1618 av Erik Hovhammar m.fl. (m) om en reducering av medelsberäkningen med 3,5 milj. kr. avstyrks.

dels att den del av utskottets yttrande på s. 69 som börjar ”Det totala” och slutar ”motsvarande delar” bort ha följande lydelse:

Det totala medelsbehovet - exkl. medel till tillfälligt sysselsättningsbidrag som utskottet tar upp i samband med behandlingen av proposition 1981/82:148, bil. 2, om åtgärder för tekoindustrin, m.m. senare i vår - under anslaget uppgår enligt propositionens förslag till 1929150000 kr. varav 29650000 kr. avser förvaltningskostnader. Utskottet har tidigare i betänkandet tillstyrkt det i den socialdemokratiska partimotionen 1081 framförda yrkandet om avslag på propositionens förslag om ändrade bidragsbestämmelser för beredskapsarbeten. I konsekvens härmed bör anslaget räknas upp med 154 milj. kr. utöver regeringens förslag. I det sammahanget avstyrktes ett förslag i motion 1618 av Erik Hovhammar

AU 1981/82:21

m.fl. (m) om högsta dagsverkskostnad för beredskapsarbeten. Den sistnämnda motionen bör alltså även avstyrkas beträffande medelsanvisningen.

dels att utskottets hemställan under 47 bort ha följande lydelse:

47. att riksdagen med anledning av dels propositionens förslag, dels motion 1981/82:1081 yrkande 10 samt dels med avslag på motion 1981/82: 1618 yrkande 2 i motsvarande del till Sysselsättningsskapande åtgärder för budgetåret 1982/83 anvisar ett reservationsanslag av 2083 150000 kr.

17. Ändrade regler för arbetshjälpmedel åt handikappade m. m. (mom. 50 och 51)

De socialdemokratiska reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 72 som börjar ”1 fråga” och slutar ”aktuell del” bort ha följande lydelse:

Enligt utskottet är motionärernas förslag väl ägnade att öka möjligheterna för de svårast handikappade att få arbete. Liknande krav på förändringar av gällande bidragsregler har f. ö. även framställts av AMS. I sammanhanget kan erinras om de positiva erfarenheter som gjorts av försöksverksamheten med bidrag till handledare/fadder, dels systematisk anpassning av arbetsplatser för arbetstagare med speciella handikapp. Utskottet biträder således de framställda förslagen i motionerna 1081 och 1524 om rätt till bidrag för kollektiva anordningar på arbetsplatsen, rätt att i vissa fall kombinera bidrag till arbetsbiträde och lönebidrag samt rätt till bidrag för socialkurativa insatser i vissa fall. Som därutöver föreslås i motion 1524 bör regeringen lägga fram förslag om arbetsbiträde när handikappade ungdomar fullgör studie- och yrkesorientering, praktisk arbetslivsorientering och annan praktik. Utskottet tillstyrker även socialdemokraternas förslag om förbättrat stöd till motorfordon för handikappade. Högsta beloppet bör således höjas till 38000 kr. och de nuvarande inkomstgränserna genomgående med 4000 kr. Den övre gränsen för reducerat bidrag blir därmed 54000 kr. Vad utskottet anfört bör bringas till regeringens kännedom.

dels att utskottets hemställan under 50 och 51 bort ha följande lydelse:

50. beträffande ändrade regler för arbetshjälpmedel åt handikappade att

riksdagen med bifall till motion 1981/82:1081 yrkandena 22 och 23 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

51. beträffande bidrag till arbetsbiträde vid anställning med lönebidrag m. m.

att riksdagen med bifall till motion 1981/82:1524 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

Kartong: S. 114, 18. i hemställan Utgår: dels med yrkande 21 S. 118, rad 7

Står: 2363000 kr. Rättat till 2 363 000000 kr. S. 118, 24. i hemställan Står: 1981/82: 1628 Rättat till: 1981/82:1618

AU 1981/82:21

18. Anslaget till Särskilda åtgärder för arbetsanpassning och sysselsättning (morn. 54)

De socialdemokratiska reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 73 som böljar ”Utskottet godtar” och slutar ”denna del” bort ha följande lydelse:

Utskottet har samma uppfattning som motionärerna när det gäller näringshjälpens stora betydelse för vissa äldre och handikappade och avvisar därför regeringens s. k. sparförslag. Medel bör i vanlig ordning anvisas för denna stödform. Socialdemokraternas beräkning av medelsbehovet för budgetåret 1982/83 till 13,5 milj. kr. godtas av utskottet.

dels att den del av utskottets yttrande på s. 76 som börjar ”Det totala” och slutar ”begärda beloppet” bort ha följande lydelse:

Utskottet har i det föregående med anslutning till ett förslag i den socialdemokratiska partimotionen 1081 tillstyrkt att för näringshjälp beräknas ett belopp av 13,5 milj. kr. och att det beloppet som hittills tas upp som en särskild delpost under anslaget. Det totala medelsbehovet beräknas därmed till 1646465000 kr. Anslaget bör nästa budgetår föras upp med detta belopp. Av detta följer att förslaget i vpk:s partimotion 1086 om en anslagsuppräkning med 258,8 milj. kr. avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 54 bort ha följande lydelse:

54. att riksdagen dels med anledning av budgetpropositionens förslag samt med bifall till motion 1981/82:1081 yrkande 21, dels med avslag på motion 1981/82:1086 yrkande 1 till Särskilda åtgärder för arbetsanpassning och sysselsättning för budgetåret 1982/83 anvisar ett reservationsanslag av 1646465000 kr.

19. Vidareutveckling av främjandelagen, m. m. (mom. 55)

De socialdemokratiska reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 77 som börjar ”Genom det” och slutar ”och 2056” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar de socialdemokratiska motionärernas uppfattning att åtgärder måste vidtas i syfte att skärpa främjandelagens tillämpning och stärka anpassningsgruppernas ställning. Detta är viktigt för att främja en solidarisk personalpolitik i företag och förvaltningar. I främjandelagen bör arbetsgivarnas ansvar klarare fastställas när det gäller skyldigheten att bereda sysselsättning även åt arbetstagare med nedsatt arbetsförmåga.

Anpassningsgruppema har hittills främst arbetat med omplaceringsfall. I framtiden måste verksamheten i högre grad användas för att bereda anställning åt personer med svag ställning på arbetsmarknaden, särskilt arbetshandikappade och äldre. För detta krävs en utbyggnad av arbetsmark -

AU 1981/82:21

nadsverkets personalresurser. Ett socialdemokratiskt förslag med denna innebörd har behandlats tidigare i detta betänkande.

Utskottet stöder också socialdemokraternas mening att regelrätta kontrakt mellan företag och samhälle bör vara en framkomlig väg när det gäller att anpassa statens bidrag till vad som krävs i det enskilda fallet för att handikappade skall få anställning.

Vad utskottet anfört på grund av motion 1081 bör regeringen underrättas om.

Den i moderata samlingspartiets motion 2056 föreslagna utvärderingen av främjandelagens effekter är mot bakgrund av det ovan anförda obehövlig. Motionen avstyrks följaktligen.

dels att utskottets hemställan under 55 bort ha följande lydelse:

55. beträffande vidareutveckling av främjandelagen m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1981/82:1081 yrkande 15 i motsvarande del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

20. Rehabiliteringslön m. m. (mom. 57)

De socialdemokratiska reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 79 som böijar ”Av vad” och slutar ”någon åtgärd” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar som sagts tidigare de socialdemokratiska motionärernas uppfattning att alla möjligheter till arbete skall ha uttömts innan förtidspensionering aktualiseras. Detta är särskilt viktigt när det gäller yngre personer. Dessutom måste slås fast att anstängningarna i första hand bör inriktas på att förebygga de risker som finns på arbetsplatserna för skador och förslitningar som i sin tur ofta leder till utslagning med förtidspensionering som följd. Även detta är ett viktigt led i en solidarisk personalpolitik.

Det är viktigt att förtidspensionärer som har kvarstående arbetsförmåga kan återföras till arbetslivet. Förtidspensionssystemet har emellertid praktiska och psykologiska hinder inbyggda i detta hänseende. Det skulle därför vara av stort intresse att pröva nya former för det ekonomiska stödet till personer som man försöker återanpassa till arbetslivet. Socialdemokraterna föreslår i sin partimotion ändringar i gällande regler för förtidspension innebärande att yngre och medelålders personer i stället för förtidspension/sjukbidrag garanteras särskild rehabiliteringslön. Denna skulle utgöra grundtryggheten under den tid som intensifierade uppföljnings- och rehabiliteringsinsatser görs för att ge den arbetssökande fast anknytning på arbetsmarknaden. Utskottet delar motionärernas syn på en rehabiliteringslön och anser att en sådan lön skulle kunna ge förbättrade möjligheter att återföra förtidspensionärer till arbetslivet. Därtill kommer den psykologiska fördelen av lön i stället för sjukpension eller pension. Utskottet

AU 1981/82:21

biträder således motionens förslag om rehabiliteringslön. Ett närmare utarbetat förslag härom bör föreläggas riksdagen.

Vad utskottet anfört bör regeringen underrättas om. Med utskottets ställningstagande tillgodoses syftet med förslagen i motionerna 1276 och 946.

dels att utskottets hemställan under 57 bort ha följande lydelse:

57. beträffande rehabiliteringslön m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1981/82:1081 yrkande 15 i motsvarande del samt med anledning av motionerna 1981/82:946 och 1981/82:1276 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

21. Ytterligare medel till Stiftelsen Samhällsföretag för budgetåret 1981/82 (mom. 59)

De socialdemokratiska reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 82 börjar ”Den övergripande” och på s. 83 slutar ”denna del” bort ha följande lydelse:

Den övergripande uppgiften för Samhällsföretag är att bereda arbetshandikappade som inte har andra alternativ till sysselsättning ett avlönat och meningsfullt arbete, vilket bör ske till lägsta möjliga kostnad för samhället. Utskottet vill inledningsvis stryka under denna målsättning och framhålla att arbetet med att förbättra företagets resultat inte får bedrivas på sådant sätt att de sociala målen hotas.

När det gäller bidragets storlek under innevarande budgetår vill utskottet anföra följande. Riksdagens beslut hösten 1981 om en sänkning av bidragsprocenten från 135% till 129% under första halvåret 1982 togs under förutsättningen att frågan om justering av procentsatsen skulle kunna tas upp på nytt om det visade sig att Samhällsföretag inte klarar det angivna sparmålet. 1 en skrivelse till regeringen framhåller Samhällsföretag att sådana besparingar eller resultatförbättringar inte kan genomföras utan att den sociala och arbetsmarknadspolitiska målsättningen för verksamheten åsidosätts. Den besvärliga situationen för företagsgruppen förstärks ytterligare av den nuvarande konjunkturförsvagningen med bl. a. minskad försäljning som följd. Mot denna bakgrund och med hänvisning till utskottets klara ställningstagande när det gäller Samhällsföretags mål anser utskottet att ytterligare ekonomiskt stöd till verksamheten är nödvändigt. Utskottet tillstyrker därför det socialdemokratiska yrkandet att ytterligare 20 milj. kr. skall anvisas Stiftelsen Samhällsföretag utöver de medel som motsvarar 129% av lönesumman för arbetshandikappade. Medlen bör ställas till stiftelsens förfogande genom anslag på tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1981/82. Regeringen bör skyndsamt förelägga riksdagen förslag härom.

Vad som anförts bör ges regeringen till känna.

AU 1981/82:21

dels att utskottets hemställan under 59 bort ha följande lydelse:

59. beträffande ytterligare medel till Stiftelsen Samhällsföretag för budgetåret 1981182

att riksdagen med bifall till motion 1981/82:1081 yrkande 16 som sin mening ger riksdagen till känna vad utskottet anfört.

22. Driftbidraget till Stiftelsen Samhällsföretag (mom. 60)

De socialdemokratiska reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 83 som boljar ”Utskottet godtar” och slutar ”och 1618” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar också socialdemokraternas bedömning av behovet av ekonomiskt stöd under nästa budgetår. Den i budgetpropositionen föreslagna sänkningen av bidragsprocenten från 131,4%, som äskats av Samhällsföretag, till 129% är inte realistisk. Regeringens sparmål hotar stiftelsens grundläggande verksamhet. Utskottet biträder således yrkandet i motion 1081 att Stiftelsen Samhällsföretag för budgetåret 1982/83 beviljas ett driftbidrag motsvarande 131,4%. Samtidigt avstyrks förslagen i motionerna 1538 och 1618 om driftbidrag med lägre procentandelar än regeringen förordat.

dels att utskottets hemställan under 60 bort ha följande lydelse:

60. beträffande driftbidraget till Stiftelsen Samhällsföretag

att riksdagen med bifall till motion 1981/82:1081 yrkande 17 i motsvarande del samt med avslag på dels budgetpropositionens förslag, dels motionerna 1981/82:1538 och 1981/82:1618 yrkande 3 i motsvarande del till driften av verksamheten anslår medel motsvarande 131,4% av lönesumman (inkl. lönebikostnader) för arbetstagarna i skyddat arbete.

23. Anslaget till Bidrag till Stiftelsen Samhällsföretag (mom. 61)

under förutsättning av bifall till reservation 22

De socialdemokratiska reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 83 som böljar ”Det totala” och slutar ”tillämpliga delar” bort ha följande lydelse:

Med hänsyn till utskottets ställningstagande till den procentandel av lönesumman som driftbidraget till Stiftelsen Samhällsföretag skall utgå från bör anslaget höjas med 41 milj. kr. i förhållande till regeringens förslag. I övrigt godtas de anslagsberäkningar som regeringen har lagt fram. Anslaget bör således i enlighet med socialdemokraternas förslag uppföras med 2363 milj. kr. De i motionerna 1618 och 2127 föreslagna anslagsanvisningarna avstyrks.

AU 1981/82:21

dels att utskottets hemställan under 61 bort ha följande lydelse:

61. att riksdagen dels med anledning av budgetpropositionens förslag samt med bifall till motion 1981/82:1081 yrkande 17 i motsvarande del, dels med avslag på motionerna 1981/82:1618 yrkande 3 i motsvarande del och 1981/82:2127 yrkandena 1 b och 2, till Bidrag till Stiftelsen Samhällsföretag för budgetåret 1982/ 83 anvisar ett förslagsanslag av 2363000000 kr.

24. Anslaget till Bidrag till Stiftelsen Samhällsföretag (mom. 61)

Anders Högmark, Bengt Wittbom och Sonja Rembo (alla m) anser:

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 83 börjar "Det totala” och slutar ”tillämpliga delar” bort ha följande lydelse:

I det av regeringen beräknade totala bidraget till Stiftelsen Samhällsföretag ingår ett investeringsbidrag om 30 milj. kr. Såsom anförs i motion 1618 bör detta bidrag kunna sänkas till 10 milj. kr. Med hänsyn härtill och då utskottet avstyrker de i motionerna 1081 och 2127 föreslagna medelsanvisningarna bör anslaget för nästa budgetår uppföras med 2 301000000 kr.,

dels att utskottets hemställan under 61 bort ha följande lydelse:

61. att riksdagen dels med anledning av budgetpropositionens förslag och motion 1981/82:1618 yrkande 3 i motsvarande del, dels med avslag på motionerna 1981/82:1081 yrkande 17 i motsvarande del och 1981/82:2127 yrkande 1 b och 2 till Bidrag till Stiftelsen Samhällsföretag för budgetåret 1982/83 anvisar ett förslagsanslag av 2 301000000 kr.

25. Bidrag till arbetsmarknadsinstituten (mom. 68)

Elver Jonsson (fp), Arne Fransson (c), Pär Granstedt (c), Margit Odelsparr (c) och Eva Winther (fp) anser:

dels att den del av utskottets yttrande på s. 90 som börjar ”Utskottet delar” och slutar ”denna punkt” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar regeringens uppfattning att det mot bakgrund av det ansträngda budgetläget är motiverat att bygga ut arbetsmarknadsinstituten i en långsammare takt än som tidigare planerats. Å andra sidan kan utskottet inte ställa sig bakom en nedskärning av verksamheten som förordas i motion 1618. Regeringens anslagsberäkning godtas således, och utskottet avstyrker följaktligen de aktuella förslagen i motionerna 1081 och 1618.

dels att den del av utskottets yttrande på s. 91 som börjar ”Utskottet har” och slutar ”458362000 kr.” bort ha följande lydelse:

AU 1981/82:21

119 Utskottet har i det föregående godtagit regeringens anslagsberäkning under delprogrammen och samtidigt avstyrkt motionerna 1081 och 1618. Inberäknat förvaltningskostnader om 6920000 kr. bör anslaget alltså i enlighet med regeringens förslag föras upp med 454 362000 kr.

dels att utskottets hemställan under 68 bort ha följande lydelse:

68. att riksdagen med bifall till budgetpropositionens förslag samt med avslag på motionerna 1981/82:1081 yrkandena 19 och 20 samt 1981/82: 1618 yrkande 4 till Yrkesinriktad rehabilitering för budgetåret 1982/83 anvisar ett reservationsanslag av 454362000 kr.,

26. Bidrag till arbetsmarknadsinstituten (mom. 68)

Anders Högmark, Bengt Wittbom och Sonja Rembo (alla m) anser: dels att den del av utskottets yttrande på s. 90 som böijar ”Utskottet delar” och slutar ”denna punkt” bort ha följande lydelse: Ami-organisationen kommer att under innevarande budgetår uppnå ca 90 % av den kapacitet som organisationen skall ha vid full utbyggnad. Mot bakgrund av det statsfinansiella läget är det, som föreslås i motion 1618, motiverat att nu avvakta med en fortsatt utbyggnad. Utskottet vill i sammanhanget hänvisa till de möjligheter som finns att med en ökning av de kortare insatserna tillsammans med effektivering av arbete och omfördelning av resurser kunna ta emot flera sökande. Utskottet ställer sig således bakom det förslag till besparing med 8 milj. kr. som läggs fram i motion 1618. I övrigt godtas propositionens medelsberäkning för delprogrammet Arbetsmarknadsinstitut. Med hänsyn härtill och då utskottet avstyrker den i motion 1081 föreslagna personalförstärkningen bör kostnaderna för delprogrammet beräknas till 427 289000 kr.

dels att den del av utskottets yttrande på s. 91 som böijar ”Utskottet har” och slutar "458362000 kr.” bort ha följande lydelse:

Utskottet har tidigare i betänkandet tillstyrkt ett förslag i motion 1618 om en anslagsminskning med 8 milj. kr. Den anslagsuppräkning som föreslås i den socialdemokratiska motionen 1081 avstyrks. Anslaget bör därför upptas med totalt 446362000 kr.

dels att utskottets hemställan under 68 bort ha följande lydelse:

68. att riksdagen dels med bifall till motion 1981/82:1618 yrkande 4 samt med anledning av budgetpropositionens förslag, dels med avslag på motion 1981/82: 1081 yrkandena 19 och 20 till Yrkesinriktad rehabilitering för budgetåret 1982/83 anvisar ett reservationsanslag av 446362000 kr.

AU 1981/82:21

27. Svenskundervisning för invandrare i samband med yrkesinriktad rehabilitering (mom. 69)

De socialdemokratiska reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 91 som boljar ”Frågan om” och slutar ”avstyrks motionen” bort ha följande lydelse:

Utskottet har tidigare i betänkandet mot bakgrund av den stora betydelse som kunskaper i svenska har för invandrarnas möjligheter att få ett arbete tillstyrkt socialdemokratiska förslag om en ökad satsning på svenskundervisning i samband med arbetsmarknadsutbildning. Socialdemokraterna pekar i detta sammanhang på en särskilt utsatt grupp, nämligen invandrare med handikapp som har behov av stöd i form av yrkesinriktad rehabilitering. Utskottet delar motionärernas uppfattning att denna grupp måste ges ökade möjligheter att få utbildning i svenska för att inte stängas ute från denna rehabiliteringshjälp. Det är därvid viktigt att undervisningen anpassas till elevernas olika förutsättningar. Regeringen bör underrättas om det anförda.

dels att utskottets hemställan under 69 bort ha följande lydelse:

69. beträffande svenskundervisning för invandrare i samband med yrkesinriktad rehabilitering

att riksdagen med bifall till motion 1981/82:1519 yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

Särskilda yttranden

I. Länsarbetsnämndernas sammansättning (mom. 11)

De socialdemokratiska ledamöterna anför:

Anna Wohlin-Andersson m.fl. (c) föreslår i motion 850 att länsarbetsnämndernas sammansättning skall förändras. Motionärerna vill byta ut den nuvarande representationen för arbetsmarknadens parter mot politiskt valda ledamöter.

Utskottet avstyrker motionen med hänvisning till att länsdemokratiutredningen f. n. överväger olika modeller för länsarbetsnämndernas sammansättning. Vi vill för vår del slå fast att vi inte kan vara med om en ordning som innebär att arbetsmarknadens parter skulle uteslutas från direkt representation i länsarbetsnämnderna. En sådan ordning skulle f. ö. strida mot de riktlinjer för arbetsmarknadspolitiken som regeringen angav i proposition 1980/81:126. En grundläggande tanke i den är nämligen att parterna på arbetsmarknaden skall ta ett ökat ansvar för att arbetsmarknaden fungerar. Det måste då vara direkt fel att överväga lösningar som innebär att parter utesluts från de kanske viktigaste organen när det gäller

AU 1981/82:21

att föra ut politiken i praktiken. Det finns alltså ingen anledning att ändra på den innevarande ordningen som bygger på samarbete mellan statens organ och parterna bl. a. genom att parterna har representation i styrelser på nationell, regional och lokal nivå, dvs. i AMS, länsarbetsnämnderna och distriktsarbetsnämnderna.

2. Höjning av bidraget till utbildning i företag vid permittering (mom. 27)

De socialdemokratiska ledamöterna anför:

Utbildningen med statligt stöd i företag som har permitterings- och uppsägningshotad personal har liten omfattning. Detta rimmar dåligt med den nuvarande svåra situationen på arbetsmarknaden. Socialdemokraterna har därför i motion 1086 begärt att bidraget till denna typ av företagsutbildning skall väsentligt förbättras. Utskottet har till en del gått motionärerna till mötes genom förslaget att regeringen skall ges möjlighet att under 1982 lämna ett högre bidrag till förslag med övergående sysselsättningsproblem. Vi vill i detta sammanhang betona betydelsen av att denna möjlighet verkligen utnyttjas för att öka volymen på utbildningen inom de delar av ekonomin där arbetslösheten slagit hårdast, särskilt inom industrioch byggnadsverksamhet. Vi anser för vår del att bidraget bör höjas till minst 35 kr./tim om det skall få någon effekt.

3. Köp av utbildning i företag (mom. 28)

Anders Högmark, Bengt Wittbom och Sonja Rembo (alla m) anför:

Moderata samlingspartiet har i sin partimotion 2054 begärt att tjänster inom arbetsmarknadsutbildningen i större utsträckning köps ute i företagen. Utskottet har avstyrkt förslaget med hänvisning till att den nuvarande utbildningen redan har denna inriktning. Vi vill i detta sammanhang göra följande förtydligande av vår inställning i denna fråga. Arbetsmarknadsutbildningen har i dag en fast organisation som är anpassad till en mycket hög utbildningsvolym. Enligt AMS riktlinjer gäller att köp av utbildning skall kunna göras i företag, men först när de egna resurserna är fullt utnyttjade. Vi är kritiska mot denna uppläggning och anser att utbildningens grundläggande struktur på sikt måste förändras. Den permanenta organisationen bör således ha en storlek som motiveras av utbildningsbehovet under en högkonjunktur. När arbetslösheten ökar bör i huvudsak befintliga resurser i företag och förvaltningar i form av utrustning, lokaler och personal kunna utnyttjas. De samlade resurserna i samhället kan därigenom brukas på ett mer effektivt sätt i vaije konjunkturfas. Detta bör i sin tur ge betydande statsfinansiella besparingseffekter.

AU 1981/82:21

4. Driftbidraget till Stiftelsen Samhällsföretag (moni. 61)

Anders Högmark, Bengt Wittbom och Sonja Rembo (alla m) anför:

Utskottet tillstyrker propositionens förslag att bidragsprocenten för budgetåret 1982/83 bestäms till 129%, vilket är i överensstämmelse med riksdagens i höstas fattade beslut om en sänkning av bidragsprocenten från 135 till 129. Vi vill dock i detta sammanhang erinra om vår principiella inställning när det gäller driftbidraget till Samhällsföretag. De insatser som görs inom företaget för att uppnå en önskvärd resultatförbättring måste intensifieras. Kraven på rationaliseringar bör skärpas ytterligare. Målet för detta arbete skall vara en betydande minskning av det statliga driftbidraget. Vi vill emellertid betona att besparingsarbetet skall bedrivas på ett sådant sätt att möjligheterna för de i verklig mening arbetshandikappade att fa ett avlönat arbete inte försämras. Möjliga besparingar bör i första hand kunna återfinnas inom den centrala och regionala administrationen.

Vi utgår från att den av utskottet föreslagna parlamentariska utredningen om handikappsysselsättningen ser det som en viktig uppgift att granska formerna och kostnaderna för handikappsysselsättningen i stort utifrån såväl sociala som statsfinansiella utgångspunkter. I det sammanhanget är det av en avgörande betydelse att även verksamheten inom Samhällsföretag ses över. Under utredningsarbetet kommer därmed även konkurrensoch prissättningsfrågor att behandlas.

5. Omdisponering av platser inom Samhällsföretag mellan länen (mom. 63)

De socialdemokratiska ledamöterna anför:

Ett av huvudsyftena med Samhällsföretagsgruppen är att få till stånd en regional utjämning av tillgången på skyddat arbete. I dag föreligger stora skillnader i tillgången på platser mellan länen. Utjämningen kan ske dels genom ett nytillskott av platser i län med liten skyddad verksamhet, dels genom omdisponeringar mellan länen av befintliga platser. När det gäller det senare fallet har utskottet tillstyrkt propositionens förslag att särskilda investeringsmedel inte skall anslås för detta ändamål. Sådana omdisponeringar får således ske inom ramen för företagsgruppens egna resurser. Vi vill i detta sammanhang stryka under vår ståndpunkt i motion 1081 som innebär att överföringar av platser mellan län endast får vara av tillfällig natur. De län som i tidigare skeden väl byggt ut den skyddade verksamheten bör således inte varaktigt förlora fördelarna härav till följd av otillräcklig platsutbyggnad i andra delar av landet.

AU 1981/82:21 123

Innehållsförteckning

Sammanfattning 1

Motionerna 4

Utvecklingen på arbetsmarknaden 14

Utskottet 20

Arbetsmarknadspolitiska riktlinjer m. m 20

Åtgärder mot ungdomsarbetslösheten 29

Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader m. m 37

Viss omorganisation av vapenfriverksamheten 40

Arbetsmarknadsservice 41

Arbetsmarknadsinformation 42

Flyttningsbidrag m. m 47

Inlösen av egna hem 49

Anslagsberäkning 49

Arbetsmarknadsutbildning 50

Volym och medelsbehov m. m 52

Kvinnor och äldre i AMU 54

Utbildning i företag 55

Svenskundervisning för invandrare 57

Riksyrkesskolorna 58

Sysselsättningsskapande åtgärder 60

Beredskapsarbeten 61

Industribeställningar 69

Anslagsberäkning 69

Arbetsmarknadsverket: Anskaffning av utrustning 69

Arbetsmarknadsverket: Förvaltning av utrustning 70

Särskilda åtgärder för arbetsanpassning och sysselsättning 70

Arbetshjälpmedel åt handikappade 70

Näringshjälp 72

Anställning med lönebidrag 73

Anslagsberäkning 75

Främjandelagen och anpassningsgrupper 76

Rehabiliteringslön m. m 77

Bidrag till Stiftelsen Samhällsföretag 80

Medelstilldelning m. m 81

Platsantalet vid Samhällsföretag 83

Överföring av svårplacerade från Samhällsföretag till den

reguljära arbetsmarknaden 84

Samhäll sföretags konkurrenssituation m. m 87

Yrkesinriktad rehabilitering 89

Arbetsmarknadsinstituten 89

Metodutveckling, forskning och utbildning 91

Anslagsberäkning 91

Utskottets hemställan 92

Reservationer 98

1. Riktlinjer för arbetsmarknadspolitiken (s) 98

2. Orsakerna till ungdomsarbetslösheten (s) 100

AU 1981/82:21 124

3. Erfarenheterna av yrkesintroduktionen (s) 100

4. Åtgärder mot ungdomsarbetslösheten (s) 101

5. Personalförstärkning till arbetsmarknadsverket (fp, c) 104

6. Personalförstärkningar till arbetsmarknadsverket (m) 104

7. Åtgärder för ökad rörlighet på arbetsmarknaden (m) 105

8. Anslaget till Arbetsmarknadsservice (fp, c) 106

9. Anslaget till Arbetsmarknadsservice (m) 106

10. Riktlinjer för arbetsmarknadsutbildningen (s) 107

11. Utbildningsinsatser för medelålders och äldre kvinnor (s) 107

12. Svenskundervisning för invandrare inom arbetsmarknadsutbildningen (s) 108

13. Ytterligare medel till Sysselsättningsskapande åtgärder under innevarande budgetår (s) 109

14. Riktlinjer för verksamheten med beredskapsarbeten (s) 110

15. Ändring av bidragsbestämmelserna för beredskapsarbeten (s)... lil

16. Anslag till Sysselsättningsskapande åtgärder (s) 112

17. Ändrade regler för arbetshjälpmedel åt handikappade m. m. (s) 113

18. Anslaget till Särskilda åtgärder för arbetsanpassning och sysselsättning (s) 114

19. Vidareutveckling av främjandelagen, m. m. (s) 114

20. Rehabiliteringslön m. m. (s) 115

21. Ytterligare medel till Stiftelsen Samhällsföretag för

budgetåret 1981/82 (s) 116

22. Driftbidraget till Stiftelsen Samhällsföretag (s) 117

23. Anslaget till Bidrag till Stiftelsen Samhällsföretag (s) 117

24. Anslaget till Bidrag till Stiftelsen Samhällsföretag (m) 118

25. Bidrag till arbetsmarknadsinstituten (fp, c) 118

26. Bidrag till arbetsmarknadsinstituten (m) 119

27. Svenskundervisning för invandrare i samband med yrkesinriktad rehabilitering (s) 120

Särskilda yttranden

1. Länsarbetsnämndernas sammansättning (s) 120

2. Höjning av bidraget till utbildning i företag vid permittering (s).. 121

3. Köp av utbildning i företag (m) 121

4. Driftbidraget till Stiftelsen Samhällsföretag (m) 122

5. Omdisponering av platser inom Samhällsföretag mellan länen (s) 122

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1982