Om anslag till Luftfart (prop. 1983/84:100 bil. 8)
TU 1983/84:20
Trafikutskottets betänkande 1983/84:20
om anslag till Luftfart (prop. 1983/84:100 bil. 8)
SJÄTTE HUVUDTITELN Luftfart
1. Flygplatser m. m. Regeringen har i proposition 1983/84:100 bilaga 8 (kommunikationsdepartementet) föreslagit riksdagen att till Flygplatser m. m. förbudgetåret 1984/85 anvisa ett reservationsanslag på 131 900 000 kr. (punkt Fl., s. 112-123).
Motionerna
I motion 1983/84:316 av Paul Lestander (vpk) yrkas att riksdagen uttalar sig för anläggning av ett flygfält i Arvidsjaurs kommun och hemställer hos regeringen om erforderliga åtgärder.
I motion 1983/84:376 av John Johnsson m. fl. (s) yrkas att riksdagen hos regeringen begär att överläggningar snarast upptas med SAS eller utländska flygbolag om direkt reguljär trafik från Sturup till Mellaneuropa och England.
I motion 1983/84:898 av Hans Nyhage (m) yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförs om en översyn av de nuvarande avgiftsbestämmelserna för besiktning av luftfartyg.
I motion 1983/84:1096 av Karin Ahrland och Hans Petersson i Röstånga (båda fp) yrkas, såvitt nu är i fråga (yrkande 1 delvis), att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motion 1983/84:1094 anförs angående trafiken på Sturups flygplats.
I motion 1983/84:1768 av Görel Bohlin m. fl. (m) yrkas att riksdagen hos regeringen begär en utredning om huruvida ett flygnät i inre Norrland kan åstadkommas som en regionalpolitisk satsning.
I motion 1983/84:1769 av Gunhild Bolander (c), såvitt nu är i fråga (yrkande 4), att riksdagen uttalar sig för att beträffande kostnader för flygresor hänsyn tas till vad som i motionen anförs.
1 Riksdagen 1983184. ]5 sami. Nr 20
TU 1983/84:20
2 I motion 1983/84:1774 av Rolf Clarkson m.fl. (m) yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att ett primärflyg bör byggas upp på Bromma som kan utgöra ett komplement till och en avlastning av Arlanda flygplats,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att en förbättrad service och gynnsam avgiftsersättning som gör Bromma flygplats attraktiv i förhållande till Arlanda skall användas.
I motion 1983/84:1775 av Rolf Clarkson m. fl. (m) yrkas
1. att riksdagen hos regeringen begär förslag om att sammanföra de statliga flygplatserna till ett aktiebolag,
2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om att avskilja myndighetsfunktionen i form av bl. a. flygsäkerhetsfrågoma från den affärsdrivande verksamheten.
I motion 1983/84:1788 av Gunnel Liljegren och Birgitta Rydle (båda m) yrkas, såvitt nu är i fråga, att riksdagen uttalar sig för att åtgärder i enlighet med motionen vidtas vid trafikplaneringen i syfte att häva den regionala obalansen i Stockholms län.
I motion 1983/84:1802 av Per Petersson m. fl. (m) yrkas, såvitt nu är i fråga, att riksdagen uttalar att regeringen skall verka för lägre flygpriser för längre avstånd i Sverige.
I motion 1983/84:2116 av Per Stenmarck m.fl. (m) yrkas, såvitt nu är i fråga (yrkandena 2 och 3),
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförs angående bibehållen flygtrafik på linjen Sturup-Kastrup och om öppnande av flyglinjer från Sturup till vissa större europeiska städer,
3. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ändrade regler för avgifter i chartertrafik och för veckoslutscharter till Sverige.
I motion 1983/84:2500 av Ingemar Eliasson m. fl. (fp) yrkas, såvitt nu är i fråga, att riksdagen beslutar som sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen anförs om trafikinvesteringar i Stockholmsregionen.
I motion 1983/84:2509 av Rolf Clarkson m. fl. (m) yrkas, såvitt nu är i fråga (yrkandena 12-15),
12. att riksdagen uttalar sig för att det aviserade utbyggda samarbetet mellan SAS och Linjeflyg skall ske på sådant sätt att konkurrensen företagen emellan kvarstår på de för konsumenterna angelägna verksamhetsgrenarna,
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att utbildningsstarten vid den statliga trafikflygarskolan skjuts upp i första hand i ett år,
TU 1983/84:20
14. att riksdagen sorn sin mening ger regeringen till känna att luftfartsverket skall kunna träffa sådana avtal för investeringar med kunder och övriga intressenter som regeringen godkänner,
15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförs under avsnittet Luftfartspolitik.
Utskottet
Inledning
Luftfartsverket driver och förvaltar statens flygplatser för civil luftfart samt ansvarar för driften av stationsområdena för den civila luftfarten på militära flygplatser. Luftfartsverket har också till uppgift att i fred svara för civil och militär flygledning samt ha överinseendet över flygsäkerheten för den civila luftfarten. Verket skall vidare utföra trafikala myndighetsuppgifter.
Luftfartsverkets ekonomiska mål är att driva verksamheten så att full kostnadstäckning erhålls och så att ett överskott uppnås som motsvarar räntekravet på det av staten och berörda kommuner tillskjutna investeringskapitalet. Det ekonomiska resultatet för verket uppgick till 98,9 milj. kr. budgetåret 1982/83.
Under 1970-talet skedde en kraftig utbyggnad av flygplatser och trafikledningssystem. De omfattande investeringarna har lett till att luftfartsverket f. n. inte helt kan uppfylla sitt förräntningskrav. Enligt luftfartsverkets ursprungliga plan för tioårsperioden 1977/78-1986/87 skulle staten och kommunerna fr. o. m. budgetåret 1983/84 erhålla full ränteersättning samt kompensation för tidigare underförräntning.
Luftfartsverkets resultatutveckling har hittills i stort sett svarat mot planen. En uppdatering av de beräkningar som ligger till grund för tioårsplanen visar emellertid att den prognostiserade resultatutvecklingen under de återstående budgetåren av perioden är sådan att taxehöjningarna inte kan begränsas till de tidigare förutsatta 10% per år om planen skall kunna fullföljas.
I budgetpropositionen säger sig föredragande departementschefen dela luftfartsverkets bedömning att verkets taxor inte kan höjas i den takt som krävs för att tioårsplanen skall kunna fullföljas. Det övergripande ekonomiska målet för verket står dock fast, nämligen att kostnadstäckning skall nås inkl. räntekravet på tillskjutet investeringskapital. Föredraganden anger att kostnadstäckningskravet i princip skall uppfyllas för varje budgetår men att en resultatutjämning över tiden kan medges. Kommunerna kommer i enlighet med den ursprungliga planen att erhålla full förräntning på investerat kapital.
Vad föredraganden i denna del anför har inte givit utskottet anledning till erinran eller särskilt uttalande.
TU 1983/84:20
4 Anslag till flygplatser m. m.
I budgetpropositionen har för luftfartsverkets investeringar räknats med en total medelsförbrukning på 192,9 milj. kr. för nästa budgetår. Den statliga andelen härav uppgår till 163,7 milj. kr. Föredraganden har prioriterat investeringar av säkerhets- och rationaliseringskaraktär och investeringar som syftar till att bibehålla kapaciteten på flygplatserna.
Innan avtal träffats om bidrag till de objekt som kan rymmas inom den angivna ramen kan enligt budgetpropositionen någon exakt fördelning mellan flygplatser och andra objektsgrupper av det tillgängliga medelsutrymmet inte göras. Av följande sammanställning framgår hur investeringarna (statlig andel) i stort beräknas komma att fördela sig under budgetåret 1984/85. Sammanställningen visar också utfallet för budgetåret 1982/83 samt den i proposition 1982/83:100 och den under hösten 1983 beräknade medelsförbrukningen för innevarande budgetår.
Statlig andel av investeringsutgifterna budgetåren 1982/83-1984/85; milj. kr. i löpande priser
1982/83
Utfall
1983/84 Beräkn. i prop. 1982/83:100
Beräkn.
hösten
1984/85
Föredra-
ganden
Arlanda inrikes
91,8
86,1
21,1
0 Övriga flygplatser
71,8'
65,82
123,23
109,5
Flygtrafiktjänst en
route
39,3
51,7
45,5
40,3
Fordon, maskiner,
utrustning
7,6
3,4
25,5
8,9
Diverse och oför-
utsett
2,7
3,0
4,5
5,0
Summa
213,21
210,Ö2
219, S3
163,7
1 Därutöver 11,9 milj. kr. över anslag F6.
2 Därutöver 27,7 milj. kr. över anslag F6.
3 Därutöver 48,1 milj. kr. över anslag F6.
För gruppen Övriga flygplatser har beräknats medel för ombyggnad av den förutvarande inrikesterminalen på Arlanda (T 3) samt en upprustning av eldistributionssystemen på Örnsköldsviks och Umeå flygplatser. Föredraganden beräknar 40,3 milj. kr. för investeringar inom gruppen Flygtrafiktjänst, en route. Denna ram medger planenlig ersättning och erforderlig nyanskaffning av utrustning. Bl. a. kommer radioutrustningen i ett antal navigeringsfyrar att bytas ut. Installation av halvautomatiska väderobservationsstationer fortsätter.
För ersättnings- och nyanskaffningar av fordon, maskiner och utrustning beräknar föredraganden 8,9 milj. kr. och under posten Diverse och oförutsett har 5 milj. kr. beräknats.
TU 1983/84:20
5 Erforderlig medelsanvisning för nästa budgetår beräknas, sedan hänsyn tagits till viss marginal och ingående behållning, till 131,9 milj. kr.
Utskottet godtar den angivna anslagsberäkningen och tillstyrker förslaget till medelsanvisning.
Flygplatser i Stockholmsområdet
I motion 1983/84:1774 (m) förordas att ett primärflyg byggs upp på Bromma flygplats som kan utgöra ett komplement till och en avlastning av Arlanda. Motionärerna anser att Bromma bör göras attraktiv i förhållande till Arlanda genom en förbättrad service och en gynnsam avgiftssättning.
En utgångspunkt för motionärerna är att det behövs två flygplatser i Stockholmsregionen, bl. a. på grund av att allmänflygets behov måste tillgodoses. På Bromma finns ett visst investeringsbehov som dock enligt motionärerna är avsevärt mindre än det investeringsbehov som uppstår om annat alternativ än Bromma blir aktuellt. En uppdelning av reguljärflyget mellan Bromma och Arlanda ger enligt motionärerna en rimligare kostnadsfördelning mellan olika intressenter, bättre trafikfördelning och bättre ekonomi.
Även i två andra motioner har flygplatsfrågan i Stockholmsregionen tagits upp. I motion 1983/84:1788 (m) hemställs sålunda om åtgärder för att häva den regionala obalansen i Stockholms län. Motionärerna anser därvid att en flygplats i Tullinge med inrikes- och allmänflyg skulle innebära ett starkt stöd för regionens näringsliv och skapa förutsättningar för nya företagsetableringar. I motion 1983/84:2500 (fp) framhålls att det inte nu är nödvändigt att besluta var Stockholms andra flygplats skall vara belägen. I avvaktan på ett beslut bör inte något av de alternativ som hittills varit aktuella, Bromma eller en flygplats söder om Stockholm, uteslutas.
Frågorna om Bromma och Arlanda flygplatser har behandlats av utskottet vid ett flertal tillfällen under de senaste åren. I betänkandet TU 1981/82:28 deklarerade utskottet uppfattningen att det - i avvaktan på en mera slutgiltig lösning av flygplatsfrågan för Stockholmsregionen - inte vore möjligt att avveckla Bromma som flygplats. Bromma borde således bibehållas för övrigt inrikesflyg och allmänflyget, när jetflyget hade flyttat till Arlanda. Utskottet erinrade beträffande allmänflyget om att detta främst är en angelägenhet för landsting, kommuner och enskilda intressenter. Flyget ansågs inte kunna flyttas till Arlanda. Samma uppfattning deklarerades av utskottet under år 1983 (TU 1982/83:16).
Utskottet har inte heller nu funnit någon anledning att frångå sin tidigare inställning till behovet av två trafikflygplatser i Stockholmsområdet. I anslutning härtill vill dock utskottet erinra om de utredningar som luftfartsverket genomförde under år 1983 om behovet av trafikflygplatser i Stockholmsregionen. Verket redovisade i maj 1983 en rapport, i vilken det ansågs
TU 1983/84:20
klarlagt att behovet av flygplatskapacitet för Stockholmsregionen endast kan tillgodoses med tillgång till två trafikflygplatser. Vidare konstaterades att Arlanda måste anses som regionens huvudflygplats och att denna flygplats under överskådlig tid kan uppfylla statens ansvar för att tillhandahålla flygplatskapacitet. Det ekonomiska ansvaret för flygplatser med enbart inrikes sekundärtrafik samt affärs- och privatflyg är inte en angelägenhet för staten och luftfartsverket. Utskottet vill också erinra om att luftfartsverket den 1 december 1983 redovisade en kompletterande studie till denna rapport.
I sammanhanget må nämnas att företrädare för Stockholms kommun och Stockholms läns landsting vid överläggningar med regeringen i december 1983 deklarerade att avtalet mellan staten och kommunen om upplåtelse av Bromma flygplats till staten inte kommer att förlängas.
Mot denna bakgrund uppdrog regeringen i januari 1984 åt luftfartsverket att ta upp förhandlingar med Stockholms kommun och Stockholms läns landsting om den långsiktiga flygplatskapaciteten i Stockholmsregionen. Förhandlingarna kommer att genomföras i samråd med övriga berörda kommuner, landstingskommuner och flygbolag.
Utskottet delar luftfartsverkets uppfattning att det statliga huvudmannaskapet för Arlanda under överskådlig tid uppfyller det statliga ansvaret för trafikflygplatser i Stockholmsområdet. Frågan om fortsatt statligt huvudmannaskap för Bromma flygplats bör därför ingå i det förhandlingsuppdrag till luftfartsverket som nu redovisats.
Med hänvisning till vad som här har anförts anser utskottet att det skulle vara olämpligt att binda sig för en lösning innan luftfartsverkets förhandlingsuppdrag har fullföljts. Utskottet avstyrker därför motionerna 1983/84:1774 (m) och 1983/84:1788 (m) i berörd del. Genom det anförda torde syftet med yrkandet i motion 1983/84:2500 (fp) - nämligen att olika alternativ till lösning av denna fråga bör hållas öppna-i huvudsak vara tillgodosett. Motionen bör därför i berörd del kunna lämnas utan någon åtgärd från riksdagens sida.
Sturups flygplats
I motion 1983/84:376 (s) begärs att överläggningar snarast tas upp med SAS eller utländska flygbolag om direkt reguljär trafik från Sturup till Mellaneuropa och England.
I motion 1983/84:1096 (fp) yrkas - med hänvisning till vad som anförs i motion 1983/84:1094 (fp) - att det med tanke på Sturups kapacitet och det stora befolkningsunderlaget i Sydsverige måste vara möjligt att i högre grad utnyttja flygplatsen för internationellt flyg. Motionärerna förordar därför direktlinjer från Sturup till Frankfurt, London och Ziirich. Vidare anser motionärerna att om inte SAS är intresserat av att inrätta internationella flyglinjer från Sturup bör regeringen och luftfartsverket överväga att ge koncession till utländska bolag.
TU 1983/84:20
7 I motion 1983/84:2116 (m) framförs liknande synpunkter om möjligheten att öppna flyglinjer från Sturup till vissa större europeiska städer. Vidare eftersträvar motionärerna en bibehållen flygtrafik på linjen Sturup-Kastrup. Motionärerna begär också förslag till ändrade regler för avgifter i chartertrafik och för veckoslutscharter till Sverige. Motionärerna ser detta som en möjlighet att intensifiera arbetet med att förbättra Sturups möjligheter att konkurrera om charterflyget.
Av budgetpropositionen framgår att utvecklingen av trafiken på Sturup medfört speciella problem. Flygplatsen som togs i drift i början av 1970-talet har fortfarande ett visst kapacitetsöverskott. De åtgärder luftfartsverket under senare år har vidtagit för att öka trafiken på Sturup har dock inneburit att flygplatsen blivit betydelsefull för chartertrafik.
Luftfartsverket arbetar sedan hösten 1983 efter ett åtgärdsprogram som består av fyra delar: charterflygbuss, marknadsföringsstöd, bonus och rabatter. Åtgärderna syftar till att stimulera researrangörer och flygbolag till en ytterligare ökad chartertrafik från Sturups flygplats.
Flygplatsen saknar utrikes reguljär trafik förutom den s. k. pendeln mellan Sturup och Kastrup. Föredraganden framhåller att SAS f. n. inte avser att lägga ned pendeltrafiken förrän möjligheterna att förbättra denna trafik och göra den mer kundanpassad först har prövats. Vidare avser SAS att undersöka möjligheterna att dels inrätta en DC9-linje till London från Malmö via Köpenhamn, dels sätta in SAAB-Fairchild SF-340 mellan Malmö och vissa orter i Västtyskland.
SAS nya företagsfilosofi innebär enligt föredragandens bedömning en större känslighet för marknadens krav på direktlinjer och färre mellanlandningar i Köpenhamn. På t. ex. Landvetters flygplats ökar SAS successivt sin direkttrafik. Det förefaller enligt föredraganden naturligt att man nu också fortsätter med att förbättra resemöjligheten på den svenska marknaden med direkt utrikestrafik också från Sturup. Alla möjligheter till direkttrafik från och via Landvetter och Sturup måste fortlöpande prövas av SAS. Som ett led i en kraftigare satsning på Sturup kan man också se att SAS öppnat trafik på sträckan Malmö-Göteborg. Sammantaget finns det därför enligt föredraganden anledning att se positivt på Sturups framtid. Utvecklingen av trafiken på flygplatsen kommer liksom hittills att uppmärksamt följas av kommunikationsdepartementet. Trafiken på Sturup kommer också att tas upp vid de återkommande överläggningarna med SAS och de skandinaviska trafikministrarna.
Utskottet har senast i sitt betänkande TU 1982/83:16 understrukit önskvärdheten av att SAS överväger åtgärder som syftar till ett bättre kapacitetsutnyttjande vid både Sturup och Landvetter. Insatser i denna riktning anser utskottet alltjämt vara angelägna. Utskottet förutsätter därför att regeringen uppmärksamt följer utvecklingen av trafiken på Sturup och Landvetter. Utskottet vill dessutom fästa uppmärksamheten på det arbete som bedrivs vid länsstyrelsen i Malmöhus län för att stärka Sturups ställning.
TU 1983/84:20
8 Med hänvisning till vad utskottet nu har anfört synes samtliga här redovisade motionsyrkanden kunna lämnas utan åtgärd.
Flygfält i Arvidsjaur
I motion 1983/84:316 (vpk) hemställs om erforderliga åtgärder för att anlägga ett flygfält i Arvidsjaurs kommun.
Frågan om ett flygfält i Arvidsjaur har diskuterats alltsedan jägarförbandet (K4) flyttades till kommunen. Flera utredningar i frågan har genomförts, främst vid länsstyrelsen i Norrbottens län och luftfartsverket. Fortifikationsförvaltningen har på regeringens uppdrag genomfört en detaljerad investerings- och driftskalkyl för en flygplats i Arvidsjaur. Ett viktigt motiv för att anlägga ett flygfält i kommunen har angetts vara önskvärdheten att förkorta hemresetiderna för de värnpliktiga. Andra motiv som framförts har gällt flygfältets betydelse för turistnäringen och sysselsättningsskäl. Luftfartsverket anser emellertid inte att det föreligger några luftfartspolitiska skäl till att anlägga ett flygfält i Arvidsjaur.
Utskottet vill för sin del inte göra någon annan bedömning än luftfartsverket av de luftfartspolitiska motiven för ett flygfält för civil trafik i Arvidsjaur. Men utskottet finner att denna fråga trots de utredningar som förevarit innehåller oklarheter. Bl. a. är frågan om huvudmannaskapet för en eventuell flygplats ännu inte löst. Under hänvisning bl. a. härtill avstyrker utskottet motionen.
Luftfartens betydelse för regionalpolitiken
I motion 1983/84:1768 (m) begärs en utredning om huruvida ett flygnät i inre Norrland kan åstadkommas som en regionalpolitisk insats. Motionärerna anser att förutsättningarna för näringslivet i Norrland måste förbättras genom kompensation för t. ex. långa avstånd och ett hårt klimat. Det är därför angeläget att satsa på flygtrafik. Flygfält finns enligt motionärerna redan på ett flertal orter i inre Norrland, varför investeringskostnaderna inte behöver bli alltför stora utan väl kan motiveras genom den regionalpolitiska effekt som kan beräknas uppkomma.
Regionalpolitiska skäl anförs även i motion 1983/84:1802 (m). Motionärerna anser att transportstödet är en bra och relativt billig stödform som stimulerar till en ökad produktion i norra Sverige. Företag som är belägna långt från de stora folkrika marknaderna har höga kostnader för kundkontakter och flygfrakt. Motionärerna hemställer därför om att regeringen skall verka för lägre flygpriser på resor över långa avstånd i Sverige.
Inrikesflyget har efter utflyttningen av LIN:s trafik till Arlanda visat en mycket snabb ökning. Från oktober 1983 har trafiken ökat med ca 15 % som kan jämföras med årstillväxten på ca 6-7 % för de närmast föregående åren. Ökningen innefattar även den s. k. sekundärlinjetrafiken. Antalet transfer -
TU 1983/84:20
passagerare har i det närmaste fördubblats.
Utskottet delar den principiella uppfattning som motionärerna ger uttryck för om flygtrafikens fördelar när det gäller att binda samman glest befolkade regioner. Flyget borde därför ha goda möjligheter att hävda sig i Norrland. Sekundärlinjetrafiken har också byggts ut successivt. I takt med att ändamålsenliga mindre trafikflygplan introduceras torde förutsättningarna för detta flyg ytterligare förbättras. En fortsatt utbyggnad av sekundärlinjetrafiken är dock främst en uppgift för flygbolagen och kommunerna. Utskottet vill härvid erinra om att luftfartsverket i juni 1983 redovisade sekundärlinjeutredningen (SLUT 83). Utredningen har nyligen remissbehandlats och enligt vad utskottet har inhämtat kommer regeringens överväganden i anslutning härtill att redovisas för riksdagen. Utskottet vill i detta sammanhang understryka önskvärdheten av att flygtrafik och anslutande marktransporter samordnas så att onödiga tidsförluster för trafikanterna undviks.
Utskottet vill vidare erinra om att den regionalpolitiska utredningen har i uppdrag att belysa transportstödets roll i regionalpolitiken. Därvid bör enligt direktiven bl. a. åtgärder övervägas som kan sänka företagens kostnader för persontransporter.
Med hänvisning till det anförda finner utskottet inte någon särskild framställning till regeringen med anledning av motionerna 1983/84:1768 (m) och 1983/84:1802 (m) i denna del vara påkallad. Motionsyrkandena avstyrks följaktligen.
I motion 1983/84:1769 (c) yrkande 4 begärs att anslaget till Linjeflyg anpassas så att bolaget får möjligheter att införa fler lågpristurer på trafiken till och från Gotland.
Föredraganden har i budgetpropositionen föreslagit att en ersättning lämnas till Linjeflyg AB (LIN) för särskilda rabatter vid flygtrafik till och från Gotland. Föredraganden har beräknat ersättningen så att en tillfredsställande flygtrafik kan upprätthållas. Enligt vad utskottet har erfarit avser LIN att öka antalet turer i Gotlandstrafiken så snart flygplansflottan har utökats. Frågan om rabatter i flygtaxan bör enligt utskottets uppfattning i princip avgöras av LIN på kommersiella grunder. Utskottet förutsätter dock att luftfartsverket fortlöpande följer dessa frågor.
Med hänvisning till vad utskottet här har anfört avstyrks motionen i denna del.
Avgiftsbestämmelser för besiktning av luftfartyg
I motion 1983/84:898 (m) begärs en översyn av de nuvarande avgiftsbestämmelserna för besiktning av luftfartyg. Motionären menar att nuvarande avgiftssättning snarast bör omprövas i syfte att åstadkomma avgifter som är direkt relaterade till den verkliga kostnaden för besiktningen.
TU 1983/84:20
10 Luftfartsverket presenterade i juni 1983 en utredning om avgifter inom flygsäkerhetstjänsten. Verket anförde därvid att för att genomföra en besiktning av luftfartyg fordras en organisation bemannad med personal som besitter en hög och bred erfarenhet och kompetens. Vidare krävs att organisationen blir så dimensionerad att luftfartygsägarna får sina ärenden behandlade utan större fördröjning. Kostnaderna för denna organisation skall enligt statsmakternas beslut täckas genom avgifter. Luftfartsverket har i sina studier visat att avgifterna inom flygsäkerhetstjänsten täcker kostnaderna i sin helhet.
Utskottet förutsätter att denna fråga fortlöpande följs av luftfartsverket. Med anledning härav anser utskottet att motionen inte nu bör föranleda någon åtgärd från riksdagens sida. Densamma avstyrks därför.
Vissa organisatoriska frågor m. m.
I motion 1983/84:1775 (m) begärs förslag om att sammanföra förvaltningen av de statliga flygplatserna till ett aktiebolag. Vidare begärs förslag om att avskilja myndighetsfunktionen, bl. a. i fråga om flygsäkerheten, från den affärsdrivande verksamheten. Motionärerna anser att utvecklingen har gått mot en mer självständig ställning för flygsäkerhetsområdet inom luftfartsverket samt också mot större självständighet och ansvar för flygplatsorganisationen utan att steget tagits att frikoppla nämnda funktioner från varandra.
Frågan om luftfartsverkets organisation har övervägts senast i samband med riksdagens luftfartspolitiska beslut under våren 1982 (prop. 1981/82:98, TU 1981/82:28, rskr 1981/82:339). Som underlag förelåg då den luftfartspolitiska utredningens betänkande (SOU 1981:12) Inrikesflyget under 1980- talet. Utredningen hade undersökt ett par alternativa företagsformer för huvudmannaskap, drift och förvaltning av de interregionala flygplatserna. En enig utredning avvisade alternativet att ombilda förvaltningen av flygplatsverksamheten till bolag. Utredningen förordade i stället alternativet med ett luftfartsverk där myndighetsfunktionen och den kommersiella funktionen hålls samman. Man ansåg vidare att om verket använder de möjligheter som affärsverksformen ger, bör verksamhetens effektivitet kunna ökas.
Utskottet vill vidare erinra om att luftfartsinspektionen i sin funktion som myndighet för flygsäkerhet har en fristående ställning visavi luftfartsverket.
Riksrevisionsverket har nyligen redovisat en kartläggning av affärsverkens bolagsverksamhet. Verket har också på grundval härav analyserat problem som är förknippade med affärsverkens bolagsverksamhet. Kartläggningen och problemanalysen har nyligen överlämnats till regeringen.
Med anledning härav kan utskottet inte finna några skäl för att ändra luftfartsverkets organisationsform. De uppgifter för luftfartsverket som anges i motionen torde väl kunna fullgöras inom ramen för nuvarande organisationsform. Motionen avstyrks därför.
TU 1983/84:20
11 I motion 1983/84:2509 (m) uttalas att det aviserade utbyggda samarbetet mellan SAS och Linjeflyg skall ske på ett sådant sätt att konkurrensen företagen emellan kvarstår.
SAS och Linjeflyg har under senare tid etablerat ett ökat samarbete, inte minst efter jet-trafikens flyttning till Arlanda. Utskottet förutsätter att bolagen även i fortsättningen tar till vara möjligheterna till samutnyttjande av Arlanda. Någon parallell trafik föreligger i dag inte mellan de båda bolagen,, vilket enligt utskottets uppfattning knappast heller skulle vara till gagn för konsumenterna. Men utskottet vill samtidigt understryka vikten av att konkurrensen inom luftfarten upprätthålls. Syftet med motionen i denna del torde genom det anförda i huvudsak vara tillgodosett, varför någon åtgärd från riksdagens sida inte är påkallad.
I samma motion, 1983/84:2509 (m), framhålls också att utbildningsstarten vid den statliga trafikflygarskolan bör skjutas upp i första hand ett år.
Riksdagen beslutade år 1981 att en statlig trafikflygarhögskola skall inrättas under förutsättning att avtal kunde slutas med SAS om bl. a. formerna för en sådan utbildning. Våren 1983 träffades ett samarbetsavtal mellan staten och bolaget avseende en civil trafikflygarutbildning. Utbildningen startade under april 1984 i Ljungbyhed. Behovet av piloter beräknas öka både inom SAS och Linjeflyg. Utskottet avstyrker under hänvisning härtill motionens yrkande i denna del.
I samma motion begärs vidare att luftfartsverket skall kunna träffa sådana avtal för investeringar med kunder och övriga intressenter som nu skall godkännas av regeringen.
Investeringsavtal mellan luftfartsverket och kommunen underställs f. n. regeringen för godkännande i enlighet med 1982 års luftfartspolitiska beslut. I budgetpropositionen erinras om att affärsverkens finansiering av sina investeringar successivt har omprövats. För luftfartsverkets del har därvid genom det luftfartspolitiska beslutet en viss uppmjukning av tidigare investeringsregler skett. Föredraganden har förklarat sig inte vara beredd att föreslå ytterligare förändringar innan de nyligen beslutade ändringarna har utvärderats. Detta kommer enligt föredraganden att ske i en särskild arbetsgrupp i kommunikationsdepartementet.
Aven utskottet anser att det nuvarande systemet har prövats under en alltför begränsad tidsperiod. Utskottet avstyrker därför motionen i denna del.
Vad i motion 1983/84:2509 (m) i övrigt anförts beträffande luftfartspolitiska frågor synes inte heller påkalla någon åtgärd från riksdagens sida.
Utskottet hemställer
1. att riksdagen till Flygplatser m. m. för budgetåret 1984/85 anvisar ett reservationsanslag på 131 900 000 kr.,
TU 1983/84:20
2. beträffande flygplatser i Stockholmsområdet att riksdagen
a. avslår motion 1983/84:1774 (m) om Bromma flygplats,
b. avslår motion 1983/84:1788 (m) i denna del om den regionala obalansen i Stockholms län,
c. lämnar motion 1983/84:2500 (fp) i denna del om Stockholms andra flygplats utan åtgärd,
3. beträffande Sturups flygplats att riksdagen
a. lämnar motion 1983/84:376 (s) utan åtgärd,
b. lämnar motion 1983/84:1096 (fp) yrkande 1 i denna del utan åtgärd,
c. lämnar motion 1983/84:2116 (m) yrkandena 2 och 3 utan åtgärd,
4. beträffande flygfält i Arvidsjaur
att riksdagen avslår motion 1983/84:316 (vpk),
5. beträffande luftfartens betydelse för regionalpolitiken att riksdagen
a. avslår motion 1983/84:1768 (m) om utbyggnad av flygnät i inre Norrland,
b. avslår motion 1983/84:1802 (m) i denna del om lägre flygpriser på resa över längre avstånd i Sverige,
c. avslår motion 1983/84:1769 (c) yrkande 4 om fler lågpristurer på trafiken till och från Gotland,
6. beträffande avgiftsbestämmelser för besiktning av luftfart att riksdagen avslår motion 1983/84:898 (m),
7. beträffande vissa organisatoriska frågor m. m. att riksdagen
a. avslår motion 1983/84:1775 (m) om organisationen av flygplatser och flygsäkerhet,
b. avslår motion 1983/84:2509 (m) yrkandena 12-15 om samarbetet mellan SAS och Linjeflyg m. m.
2. Beredskap för civil luftfart. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkt F2. (s. 124) och hemställer
att riksdagen till Beredskap för civil luftfart för budgetåret 1984/85 anvisar ett reservationsanslag på 11 000 000 kr.
3. Ersättning till Linjeflyg AB för särskilda rabatter vid flygtrafik på Gotland.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkt F3. (s. 124) och hemställer
att riksdagen till Ersättning till Linjeflyg AB för särskilda rabatter vid flygtrafik på Gotland för budgetåret 1984/85 anvisar ett förslagsanslag på 14 500 000 kr.
TU 1983/84:20
4. Statens haverikommission. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkt F 4. (s. 125) och hemställer
att riksdagen till Statens haverikommission för budgetåret 1984/85 anvisar ett anslag på 1 000 kr.
Stockholm den 26 april 1984
På trafikutskottets vägnar KURT HUGOSSON
Närvarande: Kurt Hugosson (s), Rolf Clarkson (m), Birger Rosqvist (s), Rune Torwald (c), Wiggo Komstedt (m), Sven-Gösta Signell (s), Gösta Andersson (c), Sten-Ove Sundström (s), Görel Bohlin (m), Olle Grahn (fp), Sven Henricsson (vpk), Göran Riegnell (m), Sören Lekberg (s), Ingrid Andersson (s) och Lisbet Calner (s).
Reservationer
1. vid punkt 1 Flygplatser m. m. beträffande flygplatser i Stockholmsområdet (mom. 2)
Rolf Clarkson, Wiggo Komstedt, Görel Bohlin och Göran Riegnell (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar med ”Utskottet har” och på s. 6 slutar med ”riksdagens sida.” bort ersättas med text av följande lydelse:
Utskottet delar den uppfattning som redovisas i motion 1983/84:1774 (m) och som innebär ett ställningstagande för Bromma som ett komplement till och en avlastning av Arlanda flygplats. Utskottet anser det vara uppenbart att det behövs två flygplatser i Stockholm med omnejd inte minst därför att allmänflygets behov av en flygplats måste tillgodoses i huvudstadens omedelbara närhet. Den andra flygplatsen i Stockholmsområdet bör enligt utskottets uppfattning göras så attraktiv att den drar till sig den trafik den är avsedd för och risken för att det lätta flyget ändå flyttar till Arlanda minimeras. Om Bromma flygplats läggs ned är det inte lätt att hitta lämpligt alternativ i Stockholmsområdet. På Bromma finns ett visst investeringsbehov som dock är avsevärt mindre än det investeringsbehov som uppstår om annat alternativ än Bromma blir aktuellt. En uppdelning av reguljärflyget mellan Bromma och Arlanda ger enligt utskottet en rimligare kostnadsfördelning mellan olika intressenter, bättre trafikfördelning och bättre ekonomi.
Vad utskottet nu har anfört bör av riksdagen ges regeringen till känna. Utskottet avstyrker mot bakgrund av vad som här har anförts motionerna 1983/84:1788 (m) och 1983/84:2500 (fp) båda i berörd del.
TU 1983/84:20
dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:
2. beträffande flygplatser i Stockholmsområdet
att riksdagen med anledning av motion 1983/84:1774 (m) samt med avslag på motionerna 1983/84:1788 (m) och 1983/84:2500 (fp) båda i denna del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet härom anfört,
2. vid punkt 1 Flygplatser m. m. beträffande avgiftsbestämmelser för besiktning av luftfartyg (mom. 6)
Rolf Clarkson, Wiggo Komstedt, Görel Bohlin och Göran Riegnell (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 10 som börjar med ”Luftfartsverket presenterade” och slutar med ”Densamma avstyrks därför.” bort ersättas med text av följande lydelse:
Utskottet anser att privatflyget i dag lever under svåra ekonomiska förhållanden. En rad pålagor har lagts på allmänflyget. I motionen pekas på de orimligt höga kostnaderna för besiktning/utredning av luftfartygs eller annan flygmateriels luftvärdighet. Utskottet delar den uppfattning som förs fram i motionen att en översyn och omprövning av den nuvarande avgiftssättningen snarast bör komma till stånd i syfte att åstadkomma avgifter som är direkt relaterade till den verkliga kostnaden för besiktningen.
Vad utskottet nu har anfört, vilket innebär ett tillgodoseende av syftet med motion 1983/84:898 (m), bör av riksdagen ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:
6. beträffande avgiftsbestämmelser för besiktning av luftfartyg att riksdagen med anledning av motion 1983/84:898 (m) som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet härom anfört,
3. vid punkt 1 Flygplatser m. m. beträffande vissa organisatoriska frågor m. m. (mom. 7a)
Rolf Clarkson, Wiggo Komstedt, Görel Bohlin och Göran Riegnell (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 10 som börjar med ”Frågan om” och slutar med ”Motionen avstyrks därför.” bort ersättas med text av följande lydelse:
Utskottet anser att de organisatoriska förändringar som föreslås i motionen skulle förbättra effektiviteten inom luftfartsområdet. En rad invändningar finns mot den nuvarande sammanblandningen av myndighetsfunktionen, dvs. flygsäkerhetstjänsten, med den affärsdrivande verksamheten. Det finns enligt utskottet således skäl som talar för att avskilja myndighetsfunktionen i
TU 1983/84:20
form av bl. a. flygsäkerhetsfrågorna från den övriga verksamheten. Luftfartsverkets uppgifter i övrigt, dvs. att svara för den civila luftfartens markorganisation, att driva och förvalta statens flygplatser för civil luftfart och att verka för en utveckling av den civila luftfarten skulle i ett sådant läge kunna drivas i bolagsform. Utskottet tillstyrker därför motionens hemställan om att begära ett förslag från regeringen i dessa frågor.
Vad utskottet nu har anfört bör av riksdagen ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 7a bort ha följande lydelse:
7. beträffande vissa organisatoriska frågor m. m. att riksdagen
a. med anledning av motion 1983/84:1775 (m) om organisationen av flygplatser och flygsäkerhet som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet härom anfört,
Särskilda yttranden
1. vid punkt 1 Flygplatser m. m. beträffande vissn organisatoriska frågor m. m. (mom. 7 a-b)
Rolf Clarkson, Wiggo Komstedt, Görel Bohlin och Göran Riegnell (alla m) anför:
Den i motionerna 1983/84:1775 (m) och 1983/84:2509 (m) föreslagna ändringen av verksamhetsform för luftfartsverket skulle enligt vår mening leda till en gynnsammare och mindre byråkratisk ordning för finansiering av verksamheten. Den strikta koppling som anges i utskottsbetänkandet mellan luftfartsverkets tioårsplan för resultatutvecklingen och nivån på planerade taxehöjningar skulle om våra förslag genomfördes inte behöva upprätthållas.
2. vid punkt 1 Flygplatser m. m. beträffande vissa organisatoriska frågor m. m. (mom. 7 b)
Rolf Clarkson, Wiggo Komstedt, Görel Bohlin och Göran Riegnell (alla m) anför:
Med hänvisning till att den civila trafikflygarutbildningen nu har påbörjats avstår vi från att reservera oss till förmån för vår hemställan i motion 1983/84:2509 (m) om att skjuta upp utbildningsstarten vid den statliga pilotutbildningen. Vår erinran mot utbildningen kvarstår dock alltjämt. Tvärtemot vad som anförts i betänkandet om att behovet av piloter beräknas öka talar rapporten från bl. a. Svensk pilotförening. Man pekar där på ett minskande behov av piloter. Tillgången på välutbildade piloter synes vara god varför en ny utbildning i civil statlig regi endast kan leda till en ökad arbetslöshet bland aktiva piloter.
minab/gotab 78214 Stockholm 1984